Riksdagens skrivelse Nr 373.
1
Nr 373.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kung!. Maj:ts
proposition med förslag om vissa, för ernående av jämkningar
i fördelningen av den kommunala skattebördan erforderliga
ändringar i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,
dels ock en i ämnet väckt motion.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 35, memorial nr 40 och betänkande
nr 70.)
Till Konungen.
Genom proposition, nr 108, av den 7 februari 1919 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga följande
Förslag
till
förordning
om
vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning
av fast egendom samt av inkomst.
Härigenom förordnas, att dels 8 § 1 mom., 9 § 1 mom. och 12 §
2 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 373. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 373.
egendom samt av inkomst, dels ock 9 och 10 §§ i de vid nämnda förordning
fogade »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen» skola
erhålla följande ändrade lydelse:
8 §•
1 mom. Såsom inkomst---arbete.
Förmån av — — — inkomst.
Såsom inkomst taxeras icke:
vad som — — — familjemedlemmar;
vinst — — — därutöver;
vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i föreningar för
ekonomisk verksamhet;
ersättning för---stärbhus;
kapital, som — — — stärbhus;
vad som — — — bosatt.
9 §•
1 mom. Till inkomst av kapital räknas:
a) -----
b) ------,
c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i solidariska
bankbolag; samt
d) utdelning å aktier i utländska aktiebolag.
12 §.
2 mom. Från utgörande av inkomstbevillning frikallas:
b) ---;
c) ---;
d) ---;
e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande
person jämte betjäning:
om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än den,
som utgjorts av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller
erhållits genom här idkad rörelse; dock att person, tillhörande olönat
konsulat, icke är frikallad från utgörande av bevillning för utdelning å
aktier i svenska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;
Riksdagens skrivelse Nr 373.
3
om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit av sin
tjänst hos den främmande makten;
f) ---;
g) ---•
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
9 §■
Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag eller solidariskt
bankbolag upptages det belopp, som delägaren nästföregående år uppburit
eller ägt uppbära i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka
bolagets tillgångar, som använts till utdelningen. Har aktie eller banklott
under nästföregående år bytt ägare, upptages utdelningen såsom inkomst
för den, som varit ägare av den till aktien eller banklotten hörande
kupongen vid den tidpunkt, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
Under inkomst, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till kommanditlottägare
i solidariskt bankbolag.
10 §.
Vid tillämpning av 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst av kapital eller arbete,
skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna avkomst
nästföregående år såväl av vederbörande då tillhörig fast egendom
som ock av sådan särskilt beskattad rörelse, som idkats å annan ort än
den, där den skattskyldige är mantalsskriven, tagas i beräkning vid bestämmandet
av de sammanräknade årsinkomsterna, varvid i fråga om
fast egendom iakttages, att inkomst av jordbruksfastighet beräknas till
6 procent och inkomst av annan fastighet till 5 procent av taxeringsvärdet.
Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrivningsort hava
haft t. ex. 450 kronors inkomst av kapital eller arbete samt tillika ägt
stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor, och vilken alltså bör upptagas
till 100 kronors avkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgått
till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket av det ifrågavarande
momentet, jämfört med vad ovan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta
bevillningsfrihet för ett belopp av 450 kronor och kommer
således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,
varemot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst av kapital
4
Riksdagens skrivelse Nr 373.
eller arbete tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 30,000 kronor och vilken
alltså bör upptagas till 1,500 kronors inkomst, skall erlägga full bevillning
för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,500 kronors inkomst av
kapital eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst av tjänst, så att
deras sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall vardera taxeras
för hela sin inkomst och därför erlägga bevillning utan avdrag.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
I detta sammanhang har riksdagen funnit lämpligt till behandling
upptaga jämväl en tidigare inom riksdagen väckt motion, II: 112, av herr
Sköld, som hemställt, att riksdagen måtte bland annat besluta, »att utdelning
på aktier i inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag skall
räknas som inkomst av kapital och arbete och bevillningstaxeras».
Eu grupp av fall, där Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle verka obilligt,
bilda enligt riksdagens mening förekommande fall av moderbolag och dotterbolag.
Intressenterna i båda äro i huvudsak desamma, men olikheten i ändamål,
verksamhetens uppdelning med hänsyn till orten eller platsen eller
andra affärstekniska skäl hava föranlett bildandet av särskilda bolag på sådant
sätt, att det ena bolaget, vanligen det äldre eller större, innehar flertalet
aktier i det andra bolaget. En konsekvent tillämpning av förslaget
skulle faktiskt kunna leda till en tredubbel beskattning av den utdelning,
som dotterbolaget lämnar moderbolaget, nämligen, utom hos det förra
bolaget självt, först hos moderbolaget och därpå, till den del densamma
inginge i det sistnämnda bolagets utdelning, hos aktieägarna i detta.
Detsamma skulle för övrigt inträffa, så snart ett bolag innehar aktier i
ett annat, och utdelade medel från det senare komma att ingå i utdelningen
åt det förras delägare, låt vara att effekten bleve mera framträdande
och obilligheten mera påtaglig i de egentliga fallen av moderbolag
och dotterbolag. Att göra åtskillnad mellan dessa och övriga hithörande
fall torde ej vara befogat och skulle för övrigt stöta på praktiska
svårigheter. För undvikande av ifrågavarande obillighet synes
knappast någon annan åtgärd bliva till fyllest än att beskattningen hos
moderbolaget helt enkelt uteslutes. Vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag i princip bör därför enligt riksdagens åsikt undantag göras för
sådan utdelning, som uppbäres av annat aktiebolag.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
5
Med hänsyn till att jämväl i propositionen nr 222 angående kooperativa
föreningars beskattning föreslagits ändring i 9 § 1 mom. har riksdagen
givit sitt bifall till nu förevarande förslag till ändrad lydelse av
samma moment en särskild formulering.
I ändamål att den genom bevillningstaxering av aktieutdelning öppnade
skattekällan snarast möjligt måtte komma kommunerna till godo, har
i propositionen förutsatts, att den nya ordningen skulle träda i tillämpning
redan vid innevarande års taxering. Genom frågans sammankoppling med
inotionsvis framförda förslag om skärpt fastighetsbeskattning, för vilkas
belysande erfordrats viss specialutredning, har handläggningen
av ärendet fördröjts så länge, att årets taxeringsnämnder icke hinna tilllämpa
de blivande nya bestämmelserna. Då det icke gärna kan komma
i fråga att pålägga prövningsnämnderna det ökade arbete, som tillämpningen
av de blivande bestämmelserna skulle medföra, har riksdagen uppgivit
tanken på varje tillämpning i år. I följd härav har riksdagen ansett
det böra uttryckligen stadgas, att dessa bestämmelser skola träda i
kraft först den 1 januari 1920.
Riksdagen får för Eders Kungl Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj :ts förevarande proposition ävensom motionen
II: 112, av herr Sköld, beslutat,
att i 9 § 1 mom. bevillningsförordningen skall under beteckningen
d) upptagas följande tillägg:
d) i fråga om andra skattskyldiga än inländska aktiebolag och solidariska
bankbolag utdelning å aktier eller lotter i sådant bolag;*)
att 8 § 1 mom. och 12 § 2 mom. bevillningsförordningen samt
9 och 10 §§ i de vid förordningen fogade »Särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen» skola erhålla följande ändrade avfattning:
8 §.
1 mom. Såsom inkomst — — — — — arbete.
Förmån av — — — — — inkomst.
Såsom inkomst taxeras icke:
vad som —--— — familjemedlemmar;
vinst — — — — — därutöver;
*) Ändringar i Kungl. Haj:ts förslag äro utmärkta med kursiverad stil. Spärrad
kursiv i författningstexten angiver, att kursiveringen är avsedd att bibehållas.
6
Riksdagens skrivelse Nr 373.
vad som erhållits såsom vinstutdelning å insatser i föreningar för
ekonomisk verksamhet;
ersättning för — — — — — stärbhus;
kapital, som — stärbhus;
vad som — — — — — bosatt.
12 §.
2 mom. Från utgöraUde av inkomstbevillning frikallas:
a) -----;
b) -----;
c) ----—;
d) -----;
e) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande
person jämte betjäning:
om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än
den, som utgjorts av från Sverige uppburen allmän eller enskild pension
eller erhållits genom här idkad rörelse; dock att person, tillhörande
olönat konsulat, icke är frikallad från utgörande av bevillning för utdelning
å aktier i svenska aktiebolag och å lotter i solidariska bankbolag;
om han är svensk medborgare: för den inkomst, han åtnjutit
av sin tjänst hos den främmande makten;
f) ------;
g) -----.
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
9 §.
Vid taxering av utdelning från aktiebolag eller solidariskt bankbolag
skall såsom utdelning anses, vad delägaren nästföregående år uppburit
eller ägt uppbära i utdelning från bolaget, utan hänsyn till vilka bolagets
tillgångar, som använts till utdelningen. Har aktie eller banklott under
nästföregående år bytt ägare, upptages utdelningen såsom inkomst för
den, som varit ägare av den till aktien eller banklotten hörande kupongen
vid den tidpunkt, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. Under
inkomst, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning till kommanditlottägare
i solidariskt bankbolag.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
7
10 §.
Vid tillämpning av 12 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst av kapital eller arbete,
skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna avkomst
nästföregående år såväl av vederbörande då tillhörig fast egendom
som ock av sådan särskilt beskattad rörelse, som idkats å annan ort än
den, där den skattskyldige är mantalsskriven, tagas i beräkning vid bestämmandet
av de sammanräknade årsinkomsterna, varvid i fråga om
fast egendom iakttages, att inkomst av jordbruksfastighet beräknas till
6 procent och inkomst av annan fastighet till 5 procent av taxeringsvärdet.
Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrivningsort hava
haft t. ex. 450 kronors inkomst av kapital eller arbete samt tillika ägt
stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor, och vilken alltså bör upptagas
till 100 kronors avkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgått
till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket av det ifrågavarande
momentet, jämfört med vad ovan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta
bevillningsfrihet för ett- belopp av 450 kronor och kommer
således i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,
varemot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst av kapital
eller arbete tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 30,000 kronor, och vilken
alltså . bör upptagas till 1,500 kronors inkomst, skall erlägga full bevillning
för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,500 kronors inkomst av
kapital eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst av tjänst, så att
deras sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall vardera taxeras
för hela sin inkomst och därför erlägga bevillning utan avdrag;
samt att de ovan omförmälda stadgandena skola i sin nya lydelse
träda i kraft den 1 januari 1920.
Stockholm den 18 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.