Riksdagens skrivelse Nr 332.
1
Nr 332.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 13 jnni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna
för kapitalökning för år 3920 i vad angår jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 59 A, 61 och 83.)
Till Konungen.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
T.o) 1 den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,
punkten 1, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande
av jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland ävensom till inköp
av en tomt för jägmästarbostad inom Kinda revir i huvudsaklig överensstämmelse
med domänstyrelsens förslag den 19 september 1918 såsom
kapitalökning för statens domäners fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 426,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag om
anvisande av anslag för anordnande av jägmästarbostäder i vissa revir
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 332. 1
Domänfonden.
[i.]
2 Riksdagens skrivelse Nr 332.
i Norrland ävensom till inköp av en tomt inom Kinda revir icke måtte
av riksdagen bifallas.
Yad först angår det föreslagna inköpet av tomt för blivande bostad
åt jägmästaren i Kinda revir, vilken enligt statsrådsprotokollet för
närvarande är bosatt i staden Eksjö inom angränsande revir med samma
namn, erkänner riksdagen obetingat lämpligheten och önskvärdheten
av att, såsom domänstyrelsen i ärendet framhållit, vederbörande jägmästare
äro stationerade inom det egna reviret och där så centralt, som
omständigheterna medgiva. Riksdagen vill heller icke bestrida, att den
ifrågasatta platsen väl fyller de fordringar, som i detta avseende3 kunna
ställas på densamma. Däremot har riksdagen, på grund av vad inom
riksdagens vederbörande utskott blivit upplyst i fråga om platsens lämplighet
för ifrågavarande ändamål i övrigt, icke kunnat undgå att ställa
sig betänksam, huruvida riksdagen redan nu bör binda sig för den föreslagna
byggnadstomten, i all synnerhet som några allvarligare olägenheter
av jägmästarens fortsatta stationerande tillsvidare i Eksjö icke av
domänstyrelsen framhållits. Härtill kommer, att riksdagen i likhet med
departementschefen håller före, att priset å tomten i fråga är väljiögt.
Vid nu angivna förhållanden och då någon utredning beträffande annan
lämpligare plats för bostad åt ifrågavarande revirförvaltare icke föreligger,
anser riksdagen, att frågan om anslag till inköp av bostadstomt
för denne bör tillsvidare anstå.
Beträffande därefter frågan om anslag till uppförande av nya jägmästarbostäder
i Pärlälvens, Görjeå och Västra Arvidsjaurs revir samt i
tre av Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagna nya revir
vill riksdagen först erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse nr 323
angående driftkostnader för år 1920 för statens domäners fond medgivit
inrättande av de sålunda föreslagna nya reviren.
Rörande de föreslagna bostäderna har i den i ämnet väckta
motionen gjorts gällande, att dessa, särskilt i jämförelse med för vissa
andra statens befattningshavare i liknande ställning som jägmästarna
uppförda byggnader, berättigade till anmärkningar såväl med avseende
å deras ändmålsenlighet som ock med hänsyn till att bostadsutrymmet
anpassats efter allt för högt ställda fordringar, och har i motionen därför
ansetts nödvändigt, att, innan ytterligare medel beviljades för ändamålet
i fråga, mera ändamålsenliga ritningar och arbetsbeskrivningar upprättades
i syfte att begränsa utrymmet och nedbringa kostnaderna.
Såsom riksdagen redan vid tidigare tillfällen, då fråga förevarit
om uppförande av jägmästarbostäder, beträffande då ifrågakomna ritningar
haft tillfälle uttala, har riksdagen vid granskning av de nu före
-
3
Biladagens skrivelse Nr 332.
varande, i huvudsaklig överensstämmelse med de förstnämnda uppgjorda
ritningarna icke funnit anledning till någon egentlig erinran i de i motionen
anmärkta avseenden.
Kravet på revirförvaltarbostadeus belägenhet på den för revirets
skötsel lämpligaste platsen inom detsamma medför obestridligen, vad
vidkommer de nordligaste reviren med deras vidsträckta obygder, för
jägmästaren en relativt isolerad ställning. Då vidare dessa revirförvaltare
enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat i regel icke hava
utsikt att förrän efter en jämförelsevis lång tjänstetid därstädes erhålla
transport till annat revir, måste det enligt riksdagens förmenande anses
fullt befogat, att vederbörande, under den tid de äro hänvisade till att
uppehålla sig i obygden, beredas de förmåner i bostadsavseende, som
enligt det föreliggande förslaget äro avsedda att komma dem till del. På
samma gång riksdagen är av den nu uttalade uppfattningen, vill riksdagen
ingalunda förneka, att erfarenheten eventuellt kan hava ådagalagt
önskvärdheten av vissa mindre jämkningar i de företedda ritningarna.
Riksdagen kan heller icke underlåta uttala, att det förefaller
riksdagen som om åt byggnaderna skulle kunna utan några ökade
kostnader givas ett ur estetisk synpunkt väsentligt mera tilltalande yttre
än vad ritningarna i fråga ge vid handen, och att därför en revidering
av ritningarna i sådant syfte, där så lämpligen ske kan, synes riksdagen
önskvärd.
Riksdagen har ock övervägt, huruvida icke med hänsyn till statsfinansernas
nuvarande svåra läge och rådande höga prisläge, med uppförande
av ifrågavarande jägmästarbostäder skulle kunna anstå ännu något
år. Då emellertid behovet av sådana bostäders uppförande i vissa fall torde
vara så trängande, att ett sådant uppskov icke är försvarligt och å andra
sidan svårigheter möta för riksdagen att avgöra, vilket eller vilka revir
som i förevarande avseende böra lämnas företräde, har riksdagen ansett
sig böra bevilja hela det för nu ifrågavarande ändamål begärda anslagsbeloppet.
Förutsättningarna härför äro emellertid, att ritningarna
och arbetsbeskrivningarna före arbetenas igångsättande underkastas revidering
i av riksdagen här ovan angivet avseende och jämväl i övrigt där
erfarenheten givit vid handen, att någon jämkning bör ifrågakomma.
Vidare vill riksdagen framhålla angelägenheten därav, att i betraktande
av de höga materialpriserna endast sådana arbeten forceras, som äro
förestavade av det oavvisliga behovet, men att däremot övriga arbeten
få, i den mån så utan större olägenhet för deras ändamålsenliga och
praktiska utförande kan ske, anstå i avvaktan på den nedgång i prisläget,
som inom kort torde kunna förväntas inträda.
Odlingslåne
fonden.
[2-]
Egnahems ■
lånefonden.
[3.]
4 Riksdagens skrivelse Nr 332.
Då riksdagen här ovan ställt sig avvisande beträffande det ifrågasatta
tomtinköpet, för vilket ändamål beräknats ett belopp av 2,616
kronor, bör det begärda totalanslaget nedsättas med detta belopp eller
till 423,384 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för anordnande av jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland, i
huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den. 19 september
1918, såsom kapitalökning för statens domäners fond för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 423,384 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler
riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.
Statens utlåningsfonder.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att från och med år 1919 tillsvidare lån från odlingslånefonden må av
Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp av högst 1,500,000 kronor årligen,
dels ock till kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen dels medgivit, att från och
med år 1919 tillsvidare lån från odlingslånefonden må av Kungl. Maj:t
beviljas till ett belopp av högst 1,500,000 kronor, årligen, dels ock till
kapitalökning för denna fond för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut.
3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att från och med år 1920 ett belopp av 10,000,000 kronor må av Kungl.
Maj:t årligen disponeras såsom lån från egnahemslånefonden, dels ock
såsom kapitalökning för samma fond för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 6,500,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels medgivit, att från
och med år 1920 ett belopp av 10,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t
årligen disponeras såsom lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom
Riksdagens skrivelse Nr 332. 5
kapitalökning för samma fond för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 6,500,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 4 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till kapitalökning
för fonden för fiskerinäringens befrämjande för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för fonden
för fiskerinäringens befrämjande för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 350,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i annat
sammanhang sitt beslut.
5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning för dräneringsfonden
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot det såsom kapitalökning
för fonden i fråga för år 1920 beräknade beloppet, ansluter sig
sålunda till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet och får härmed anmäla, att
riksdagen till kapitalökning för dräneringsfonden för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning
för allmänna nyodlingsfonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för allmänna
nyodlingsfonden för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
Fiskerilåne
fonden.
[4J
Dränerings
fonden.
[5.]
Allmänna
nyodlings
fonden.
[6.]
Norrländska
andels
mejerifonden.
[7-]
Kr af Hedning slånefonden.
[8.]
6 Riksdagens skrivelse Nr 332.
1:6) Under punkt 7 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
till norrländska andelsmejerifonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom kapitalökning till
norrländska andelsmejerifonden för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
8:o) I punkt 8 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att från och
med år 1920 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden må beviljas intill
ett belopp av 1,500,000 kronor årligen, dels ock såsom kapitalökningför
denna fond anvisa för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.
Därjämte ifrågasättes, att maximiutlåningen beträffande år 1919
höjes till 2,500,000 kronor samt att såsom kapitalökning för samma år
anvisas 1,500,000 kronor.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagens första kammare väckt motion nr 76, vari hemställts, att
riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning bl. a. i vad mån
villkoren för låns erhållande böra förändras, ävensom vidtaga de åtgärder,
som därav kunna föranledas.
Enligt riksdagens beslut vid inrättande år 1918 av kraftledningslånefonden
kan lån från denna fond beviljas ekonomiska föreningar för
anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk energi ävensom
tillsvidare, intill dess en statslånefond för vattenkraftanläggningar
kan varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana anläggningar för
distribution inom orten av elektrisk energi.
Beträffande den i ämnet väckta motionen har riksdagens vederbörande
utskott inhämtat yttrande från den s. k. elektrifieringskommittén.
I detta yttrande har kommittén anfört, bland annat, följande:
»Herr Rosén har i första kammaren väckt motion, nr 76, om ändring i gällande
bestämmelser angående lån från kraftledningslånefonden. I likhet med motionären
anser kommittén, att lånen från kraftledningslånefonden icke nödvändigtvis
borde förbehållas endast ekonomiska föreningar, utan att även sammanslutningar av
annan form borde kunna komma ifråga, därest de av den beslutande myndigheten
befunnes vara lämpligt organiserade och icke avsedda till rena affärsföretag.
Motionären har framhållit, att bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 13
Riksdagens skrivelse Nr 332. 7
september 1918 lägga hinder i vägen för företag, som redan äro utförda, att erhålla
lån ur fonden.
Enligt kommitténs mening är så knappast förhållandet, och de lån, som nyligen
tillstyrkts av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen från ifrågavarande fond,
avse också delvis redan utförda eller under byggnad varande företag. I varje fäll
torde lånefondens främsta syfte väl få anses vara att uppmuntra nya företag, varför
sådana för framtiden närmast borde understödjas, så mycket mer som de tillgängliga
medlen äro jämförelsevis snävt begränsade.»
Riksdagen biträder förslaget, att den högsta utlåningen Ilöjes beträffande
år 1920 till 1,500,000 kronor och beträffande år 1919 till
2,500,000 samt att för vartdera året såsom kapitalökning anvisas ett
belopp av 1,500,000 kronor.
Vad elektrifieringskommittén i anledning av vad i motionen anförts
i . fråga om möjlighet för jämväl andra sammanslutningar än
ekonomiska föreningar att under av kommittén angivna förutsättningar
erhålla lån från ifrågavarande fond, föranleder icke någon invändning
från riksdagens sida liksom ej heller kommitténs yttrande rörande frågan,
huruvida gällande'' allmänna bestämmelser för lån från kraftledningslånefonden
skulle utgöra hinder för redan utförda anläggningar att erhålla lån
från samma fond, ger riksdagen anledning till något särskilt uttalande.
Om tillskottsanslag å tilläggsstat för år 1919 samt medgivande
till höjd utlåning för samma år kommer riksdagen att i annat sammanhang
anmäla sitt beslut.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels medgivit, att från och med år 1920 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas intill ett belopp av 1,500,000 kronor
årligen,
dels och såsom kapitalökning för denna fond anvisat för år 1920
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda
medlen anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.
9:o) Under punkt 9 av förberörda avdelning av statsverksproposi- Gödselvårdstionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning lånefonden.
för gödselvårdslånefonden för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av [9*]
1,000,000 kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för gödselvårdslånefonden
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor. ’
Lånefond för
mindre linberedningsanstalter.
[10.]
8 Riksdagens skrivelse Nr 332.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 10 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående inrättande av en lånefond för mindre linberedningsanstalter,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond för år 1920 beräkna ett
reservationsanslag av 150,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj*.t i proposition nr 316 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 320 anmält, har riksdagen
dels beslutat, att en särskild fond, benämnd lånefonden för mindre
linberedningsanstalter, skall inrättas för understödjande av dylika anstalters
anläggande, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,
statslån må, i mån av tillgång och intill ett. belopp av högst
150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig
villiga att utlämna linberedningslån för anläggande av sådan anstalt;
dels för kapitalökning till denna fond anvisat såsom reservationsanslag
för år 1920 150,000 kronor;
dels och godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna
grunder för lånerörelsen från ifrågavarande fond samt medgivit,
att Kungl. Maj:t må äga utfärda de ytterligare föreskrifter, som i sådant
hänseende må finnas erforderliga.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen till kapitalökning för
ifrågavarande fond anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.
Stockholm den 13 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.