Riksdagens skrivelse Nr 319.

1

Sr 319.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1919,
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående byggnadslån och odling sbidrag till
innehavare av vissa krononybyggen i Norrbottens län.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 60.)

Till Konungen.

I nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående
odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län, som
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna dels å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 50,000 kronor och
dels å extra stat för år 1920 ett anslag av 10,000 kronor. Tillika har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition
om inrättande av en fond, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond, såsom
kajntalökning för denna fond å tilläggsstat för år 1919 beräkna
ett anslag av 100,000 kronor.

I en till riksdagen den 21 februari 1919 avlåten proposition, nr
139, har Eders Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,
medel må i mån av tillgång ställas till länsstyrelsens i NorrBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 319—321. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 319.

bottens län förfogande för ntlämnande av byggnadslån till innehavare
av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare
socknar av nämnda län;

dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla de av chefen
för jordbruksdepartementet i sådant avseende tillstyrkta allmänna villkor
och bestämmelser;

dels såsom kapitalökning för denna lånefond å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel;

dels till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av nämnda krononybyggen anvisa ej mindre å tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag av 50,000 kronor än även å extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels ock besluta, att för erhållande och tillgodonjutande av dylikt
odlingsbidrag skola gälla de av bemälde departementschef i sådant avseende
tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser.

Av utredningen i ärendet torde framgå, att med tillämpning allenast
av gällande bestämmelser i fråga om statens främjande av den i samband
med avvittring av överloppsmarkerna i de norra länen uppkomna
nybyggesverksamheten denna visat sig icke kunna nå avsedd utveckling.
Förnämsta orsaken härtill synes av allt att döma vara att söka i det
förhållandet, att nybyggaren, sedan han väl erhållit ett nybygge, i regel
saknar tillräcklig möjlighet dels att där tillfredsställande ordna byggnadsfrågan,
dels ock att genom uppodling av nybygget bereda sig den
viktigaste betingelsen för familjens uppehälle. Under sådana förhållanden
och för att, beträffande de nybyggen, som upplåtits vid efterawittringen
i de i förslaget i fråga angivna socknar av Norrbottens län, ett
gynnsammare resultat må kunna vinnas, torde jämväl enligt riksdagens
uppfattning i detta syfte ytterligare åtgärder från statsmakternas sida
böra vidtagas. I fråga om det sätt, varpå denna statens medverkan
bör lämnas, anser riksdagen lämpligt, att såsom föreslagits i huvudsak
följa de regler, som av statsmakterna uppdragits rörande kolonisationsförsök
å vissa kronoparker, och håller riksdagen i likhet med departementschefen
före, att statens hjälp bör inrikta sig på att främja dels
nybyggets ändamålsenliga bebyggande genom beviljande av byggnadslån
och dels detsammas uppodling genom tillhandahållande av statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet. Vad i sådant avseende föreslagits,
föranleder därför ingen erinran från riksdagens sida.

Rörande frågan om administrerandet av denna understödsverksamhet,
vilken funktion enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tillsvidare läggas

3

Riksdagens skrivelse Nr 319.

i länsstyrelsens hand, vill riksdagen i likhet med departementschefen
hänvisa till den hjälp, som länsstyrelsen bör kunna förvärva genom att
för besiktningar m. m. anlita hushållningssällskapets jordbrukskonsulenter
och vandringsrättare.

Under åberopande av det anförda och då riksdagen icke heller i
övrigt funnit skäl till invändning mot det föreliggande förslaget, får
riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,
medel må i mån av tillgång ställas till länsstyrelsens i Norrbottens
län förfogande för utlämnande av byggnadslån till innehavare
av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare socknar
av nämnda län;

dels beslutat, att för denna lånerörelse skola gälla de av chefen
för jordbruksdepartementet i sådant avseende tillstyrkta allmänna villkor
och bestämmelser;

dels såsom kapitalökning för denna lånefond å tilläggsstat för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av nämnda krononybyggen anvisat ej mindre å tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag av 50,000 kronor än även å extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels ock beslutat, att för erhållande och tillgodonjutande av dylikt
odlingsbidrag skola gälla de av bemälde departementschef i sådant avseende
tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen till kapitalökning för
ifrågavarande fond anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut
härutinnan.

Stockholm den 11 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.