Riksdagens skrivelse Nr SO.
i
Nr 30.
Godkänd av första kammaren den 25 februari 1919.
Godkänd av andra kammaren den 25 februari 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
May.ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter
i fråga om förrättandet av val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige under våren 1919, dels
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande
till två dagar av vissa valförrättningar under
våren 1919, dels och i anledning av propositionerna
inom riksdagen väckta motioner.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.)
Till Konungen.
Genom en den 24 januari 1919 dagtecknad proposition, nr 36, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden, föreslagit riksdagen att antaga
Bihang till riksdagens protokoll 1019. 14 sand. Nr 30. 843 19 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 30.
vid propositionen fogat förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga
om förrättandet av val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
under våren 1919.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom en den 4 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 76, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående utsträckande
till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919.
I samband med propositionerna har riksdagen behandlat nio i anledning
av desamma inom riksdagen väckta motioner.
riksdagen har ansett sig i ett sammanhang böra till behandling
upptaga ifrågavarande kungl. propositioner jämte i anledning av dem
väckta motioner.
Vad då först angår en inom andra kammaren väckt motion, vari
hemställes, att förrättandet av landstingsmannavalen innevarande år
måtte uppskjutas till förra hälften av juni månad, vill riksdagen erinra
om att enligt vid 1918 års urtima riksdag träffad överenskommelse
så väl landstingsmannavalen som övriga här ifrågavarande val skola
förrättas i mars månad och har riksdagen på denna grund icke kunnat
bifalla nämnda motion. Riksdagen delar däremot den uppfattning, som
i de kungl. propositionerna kommit till uttryck, att, särskilda åtgärder
böra vidtagas för underlättande såväl av dessa val som av de övriga
val, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december
1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
samt om landsting den 21 mars 1862, skola äga rum under våren 1919.
För underlättande av nämnda val har Eders Kungl. Maj:t föreslagit två
åtgärder, nämligen utsträckande av tiden för val i kommunerna till två
dagar samt sammanförande av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen,
som avse två tidsperioder, till en och samma förrättning. Ett
genomförande av dessa åtgärder skulle enligt riksdagens mening i väsentlig
grad både för väljare och valförrättare underlätta valhandlingen.
1 de motioner, som i anledning av de kungl. propositionerna hava
väckts inom riksdagen, hava även framlagts åtskilliga andra förslag
avseende att underlätta de kommande valen. I huvudsak yrkas i motionerna
bland annat, dels att inom kommun eller valdistrikt å landsbygden
val skall kunna förrättas å särskilda lokaler, vilket med nuvarande lagstiftning
icke är möjligt, dels att röstning för val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige för båda tidsperioderna bör få äga rum
Riksdagens skrivelse Nr 30.
3
genom avlämnande av två i samma kuvert nedlagda, eventuellt sammanhängande
valsedlar. Riksdagen anser, att åtgärder, avseende att efterkomma
dessa önskemål, även skulle vara ägnade att underlätta de
kommande valen.
Då såväl båda propositionerna som motionerna hava samma syfte,
har riksdagen ansett sig böra till ett lagförslag sammanföra de olika bestämmelser,
som riksdagen dels i anslutning till de framlagda förslagen,
dels på grund av vad i övrigt förekommit vid riksdagens behandling av
frågan, funnit nödigt besluta för vinnande av det önskade ändamålet.
De fördelar, som skulle vinnas genom att vid val av kommunal-, municipal-
och stadsfullmäktige de röstande skola äga avlämna två valsedlar i
ett valkuvert, ligga för öppen dag. Förslaget, att mer än en vallokal
användes inom kommun eller valdistrikt å landsbygden, förutsätter, att
sådana anordningar vidtagas, att valförrättningen å de särskilda lokalerna
förlägges till särskilda dagar; uppställningen av röstlängden i landskommunerna
medger i regel nämligen icke, att valet samtidigt hålles på två
platser. I Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 36 utsäges, att en sådan anordning
icke ansetts tillrådlig, då beslut härom icke borde ankomma på
stämmoordföranden och anordningen dessutom kunde missbrukas samt tekniska
svårigheter med anordnande av dylika ambulatoriska valförrättningar
förelåge. Riksdagen beaktar väl dessa synpunkter, men i betraktande av
de stora fördelar för väljarna, den ifrågasatta anordningen skulle medföra,
anser riksdagen vad i propositionen anförts mot ett anordnande av flera
än en vallokal för val i landskommun icke vara av avgörande natur.
En åtgärd, som enligt riksdagens mening är särskilt ägnad att underlätta
de kommande valen, är att, enligt vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
valförrättning utsträckes över mer än en dag. Riksdagen delar den i
Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 76 uttalade åsikten, att en utsträckning
av valförrättning till två dagar bör göras obligatorisk i folkrikare kommun
eller valdistrikt av kommun å landsbygden. I smärre kommuner
å landsbygden liksom även i städer och stadsliknande samhällen bör en
utsträckning av tiden för valförrättningen åter göras fakultativ. En anhopning
av väljare är givetvis i smärre landsortskommuner icke att
vänta eller kommer i varje fall icke att förekomma i så stor utsträckning
som i större kommuner. I städer och stadsliknande samhällen är
en dylik anhopning åter icke av så avsevärd olägenhet för de röstande
som fallet är på landsbygden; beträffande valförrättningar i städerna
böra dessutom meddelas bestämmelser, som möjliggöra upprättande av
flera samtida vallokaler.
4
Riksdagens skrivelse Nr 30.
Det invånarantal i landskommun eller valdistrikt, som torde föranleda
obligatorisk utsträckning av tiden för valförrättning till två dagar,
synes riksdagen böra i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 76 sättas till 3.000.
Ett förläggande av valförrättningen i landskommun till flera lokaler
inom kommunen bör göras helt fakultativt. I kommuner, i vilka
samfärdsförhållandena äro av sämre beskaffenhet, kan ett förläggande
av valet till två eller tre särskilda lokaler vara synnerligen önskligt; i
kommuner med goda samfärdsförhållanden kan åter en dylik åtgärd
vara obehövlig. En bestämmelse av den art, som föreslagits i en inom
andra kammaren väckt motion, att två eller tre vallokaler skulle inrättas,
där de röstande hava mer än en mil till vallokalen, skulle enligt riksdagens
åsikt icke giva den önskvärda smidigheten åt de ifrågasatta bestämmelserna
om valförrättnings förläggande till särskilda lokaler.
1 allmänhet bör enligt riksdagens mening valförrättning å landsbygden
icke äga rum i flera lokaler än två för varje kommun eller valdistrikt
av kommun. Där särskilda skäl tala därför, torde emellertid
möjlighet böra beredas, att inom kommun eller valdistrikt upprätta tre
vallokaler. För detta fall måste tydligen valet äga rum å tre skilda
förrättningsdagar.
Bestämmanderätten, huruvida valförrättning å landsbygden skall
inom kommun eller valdistrikt kunna utsättas att äga rum å särskilda
lokaler, synes icke kunna anförtros åt annan än åt ordföranden i vederbörande
kommunal- eller distriktsstämma. I en inom andra kammaren
väckt motion har ifrågasatts att uppdraga bestämmanderätten åt länsstyrelsen,
vars beslut i detta fall icke skulle få överklagas; en sådan anordning
synes emellertid med den knappa tid, som står till buds, med nödvändighet
komma att medföra sådant dröjsmål, att dess genomförande skulle
äventyras. Ett hörande av kommunalstämman eller kommunalnämnden
vore för många fall kanske icke möjligt och skulle alltid medföra tidsutdräkt.
De dagar, under vilka valförrättning skall äga rum, böra där så
ske kan enligt riksdagens mening omedelbart följa varandra. För
det fall, att valförrättning äger rum i särskilda lokaler, är detta tydligen
icke alltid möjligt, enär valförrättaren måste äga tid att resa från
en vallokal till annan. För detta fall synes det böra läggas i hans
hand att förordna, att valförrättning i lokal, som senare användes, icke
skall taga sin början förr än å andra dagen näst efter den, å vilken
förrättningen utsatts att äga rum å lokal, som tidigare under valet användes.
Riksdagens skrivelse Nr SO.
För att bereda största möjliga antal väljare tillfälle att deltaga i
valen torde stadgas, att eu av förrättniugsdagarna för val av kommunalfullmäktige
bör infalla å en söndag. Vid val av landstiugsmän är
enligt nu gällande big Marie bebådelsedag i regel valdag; i detta förhållande
bör enligt riksdagens mening icke göras ändring.
Skall landstingsmannaval förrättas å två dagar synes i regel den
följande dagen eller, om två vallokaler upprättas, den närmast därefter
följande dagen böra tagas i anspråk för den fortsatta förrättningen, men
möjlighet torde beredas att i detta fall förlägga valet även till (lagen
närmast före den 25 mars.
Beträffande formerna för de val, som å landsbygden förrättas å
flera valdagar, bör enligt riksdagens mening föreskrivas, att valkuverten
för varje dag förseglas och insändas till vederbörande myndighet.
Försegling av valurnan synes icke vara tillfyllestgörande; särskilt
icke i de fall, då valförrättningen förlägges till skilda lokaler. Däremot
anser riksdagen icke behövligt, att föreskrift meddelas därom, att även
röstlängden skulle ovillkorligen behöva förseglas. Eu dylik föreskrift
skulle, om den icke uppfylldes, vara en anledning till vals överklagande.
Riksdagen förutsätter emellertid, att varje valförrättare kommer att vidtaga
betryggande åtgärder för att röstlängden under dess överförande
från en vallokal till annan kommer att skyddas för allt ingrepp.
I vissa större städer har magistraten redan med nu gällande lagstiftning
infört eu anordning, varigenom valkretsarna i stad uppdelats i
smärre distrikt med var sin vallokal. Möjlighet härtill beredes av det
förhållandet, att röstlängden i städerna är uppställd efter rotar och
kvarter. Den enda svårigheten utgöres av, att en väljare, som äger
att rösta å viss vallokal inom valkretsen, lagligen är berättigad att utöva
rösträtt med fullmakt även i annan vallokal. Denna svårighet upphäves
därigenom, att person, som. för egen del utövat rösträtt i en vallokal
men icke därstädes tillika röstat med fullmakt, på begäran i denna vallokal
erhåller ett bevis, att han är berättigad att i även annan vallokal
inom valkretsen utöva rösträtt med fullmakt. Sedan genom Eders Kungl.
Maj:ts kungörelse den 24 januari 1919 om magistrats i stad fördelning
på avdelningar samt sammansättning vid valförrättningar under år 1919
befogenhet givits magistrat att utan hinder av vad däremot stridande
må vara föreskrivet i den för magistraten gällande arbetsordning, fördela
sig på två eller flera avdelningar ävensom därvid till ledamöter i magistraten
förordna jämväl icke lagfarna personer, synes en dylik anordning,
varigenom uppenbara fördelar beredas väljarna, kunna åvägabringas
även i smärre städer.
6
Riksdagens skrivelse Nr SO.
Föreskrift torde icke behöva meddelas, att magistrat eller stadsstyrelse,
som icke bär att sammanräkna valsedlarna, bör för varje dag insända
dem till den myndighet, som har att förrätta sammanräkningen. Då i
stad valurnan icke behöver flyttas mellan de olika valdagarna och då
alltid en judiciell myndighet övervakar valet, synes det vara fullt tillräckligt,
att enligt gällande bestämmelser valurnan såsom vid annat uppehåll
i valet i vederbörlig ordning förseglas.
Då under våren 1919 flera val under en mycket kort period komma
att förrättas, och då stora väljarmassor, vilka förut icke ägt rösträtt och
därför icke äro vana att gå till val, komma att deltaga i dessa valhandlingar,
synes riksdagen lämpligt för att undvika förväxlingar av valsedlarna,
att uppgift bör få anbringas å dessa om det slag av val för vilket
valsedeln är avsedd.
De formulär till valfullmakter, som användas, upptaga ofta endast
viss valdag — t. ex. »fullmakt för val av landstingsman i N. N. kommun
Marie bebådelsedag år 1919». Då fullmakter för de val, som skola
äga rum i mars, redan torde börjat spridas, böra särskilda föreskrifter
meddelas, så att fullmakter av det innehåll, ovan berörts, bliva giltiga
för hela valförrättningen.
Såsom redan framgått av vad inledningsvis yttrats, har riksdagen
ansett sig böra förorda, att kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen
under våren 1919, vilka avse två olika tidsperioder, böra ske vid
en och samma förrättning, ävensom att därvid valmännen må vara berättigade
att i ett valkuvert frambära båda de valsedlar, de äga avlämna.
Till de båda valsedlar, som enligt riksdagens mening böra få
nedläggas i ett och samma valkuvert, bör, därest så önskas, kunna få
användas ett sammanhängande papper, avdelat i två hälfter genom en
lodrätt gående perforerad linje, så att delarna vid sammanräkningen lätt
kunna avskiljas från varandra. För att valsedlarna för det ena valet
skola kunna skiljas från de valsedlar, sorti avse det andra valet, måste
å de särskilda valsedlarna anbringas en. beteckning, vilken av de båda
tidsperioderna valsedel avser. Bäst synes detta ske genom anbringande
av orden »två år» eller »fyra år» såsom beteckningar å valsedlar för
åren 1919—1920 resp. 1919—1922. Såsom anvisning för uppställande
av dylika sammanhängande valsedlar har riksdagen vid det av riksdagen
antagna lagförslaget bifogat ett exempel på en så beskaffad valsedel.
Godtages den grundsatsen, att vid ovannämnda val två valsedlar
skulle kunna inläggas i ett valkuvert, måste vissa från de nuvarande
avvikande bestämmelser givas om valsedels ogiltighet. Vid utarbetande
av dessa bestämmelser har riksdagen även haft sin uppmärksamhet fäst
Riksdagens skrivelse Nr SO.
7
på lämpligheten att ändra ett av de allmänna stadganden om ogiltighet
av valsedel, som icke direkt beröras av den nya principen om två valsedlar
i ett valkuvert. Finnas i ett valkuvert två valsedlar, som innehålla
samma tids beteckning, borde båda valsedlarna enligt de äldre grundsatserna
vara ogiltiga. Om emellertid båda valsedlarna äro fullständigt
likalydande och det alltså med fullständig visshet kan fastslås, för vilket
val, vilket parti och vilka kandidater den röstande velat avgiva sin röst,
synes, vid det förhållandet, att valman har rätt att vid detta val i valsedel
inlägga två valsedlar, endast den ena sedeln böra anses ogill.
Enligt gällande bestämmelser äger valman att vid val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige å valsedel upptaga endast två namn utöver
det antal valet avser; de två sista namnen å valsedeln anses avse
endast suppleantval. Där valmännen, såsom vid kommun alfullmäktigeval
ofta torde bliva händelsen, komma att gå fram med gemensam lista, kan
ovannämnda regel lätt föranleda att antalet suppleanter blir otillräckligt.
Då någon grund numera icke torde finnas, varför å valsedlar till kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktigeval endast skulle få upptagas ett
begränsat antal namn, synes ovan antorda inskränkande bestämmelser i
den ifrågasatta lagstiftningen rörande instundande, val kunna upphävas.
Enligt vad riksdagen inhämtat, torde det icke bliva ovanligt, att
samma personer komma att uppsättas å valsedlar för såväl den längre,
som den kortare tidsperioden. Särskilda regler, huru bör förfaras vid
sammanräkningen för att icke en och samma person skall bliva vald för
såväl den längre som den kortare tidsperioden, måste därför meddelas.
Enligt den valkretsindelning, som kommer att tillämpas vid det
blivande stadsfullmäktigevalet i Stockholm, komma vid nämnda val att
därstädes förefinnas två valkretsar, där antalet fullmäktige icke är jämnt
(i den ena 19, i den andra 23). Under förberedelserna till valet har
uppmärksammats, att i följd härav, med tillämpning av övergångsbestämmelserna
i lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommun alstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862, endast 49 fullmäktige skulle komma att utses för två år och 51
för fyra år. Detta strider tydligen mot grunderna för § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm och kommer dessutom att för
all framtid omöjliggöra tillämpningen av denua §. Svårigheten kan
avhjälpas medelst en bestämmelse analog med omförmälda § 17.
Genom de av riksdagen antagna bestämmelserna om möjlighet till
fördelande på flere efter varandra följande dagar av valen till kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän under våren 1919
skulle svårigheter uppstå att inom mars månad medhinnas samtliga i
8
Riksdagens skrivelse Nr 30.
övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 föreskrivna
val. Några dagars uppskov med vissa val blir därför nödvändigt.
Att uppskjuta landstingsmannavalen till början av april månad synes
emellertid icke behövligt, då dessa val även med tre förrättningsdagar
biträ hinna avslutas inom mars månad. Icke heder stadsfullmäktigeval
är det lämpligt att uppskjuta, då nuvarande stadsfullmäktiges mandattid
utgnr den 31 mars. Däremot synas kommunal- och municipalfullmäktigevalen
utan olägenhet kunna få förrättas några dagar in i april;
riksdagen har ansett, att tillräcklig frist beredes, om det föreskrives att
dessa val behövde förrättas först inom de första sex dagarna i april
månad.
Enligt vad riksdagen inhämtat lärer Eders Kungl. Maj:t komma att
utfärda vissa anvisningar till ledning vid valen och vill riksdagen uttrycka
önskvärdheten därav att i desamma införas formulär för valprotokoll,
som vid de olika valen skola uppsättas.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen, som icke kunnat i oförändrad form bifalla de i Eders
Kungl. Maj:ts förevarande propositioner innefattade lagförslag, i anledning
av sagda propositioner samt de inom riksdagen i ärendet väckta
motioner för sin del antagit följande:
Lag
med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.
Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande
bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller häremot
stridande lända till efterrättelse.
I.
Allmänna föreskrifter.
1 §•
Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun
företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars
Riksdagens skrivelse Nr 30.
9
invånarantal don 1 januari 1918 översteg 3,000, med de i 3 och 4 §§
angivna undantag utsattas att iiga rum å två på varandra följande dagar,
av vilka den ena skall vara en söndag.
I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag den valförrättning,
som skall under våren 1919 försiggå för utseende av landstingsman,
utsatt att äga rum, förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag, jämväl å dagen
närmast efter eller, efter vederbörande stämmoordförandes beprövande,
närmast före sagda dag.
År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,
skola stadgandena i denna § i stället äy;a tillämpning å varje särskilt
valdistrikt, vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,0<)0.
Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i
8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.
2 §•
I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å det ställe,
där kommunal- eller distriktsstämma vanligen hålles. Endera förrättningsdagen
må valet dock äga rum å tillgänglig lokal inom annan del
av kommunen eller distriktet, därest ordföranden i vederbörande kommunal-
eller distriktsstämma med hänsyn till samfärdsförhållandena eller
andra orsaker inom kommun eller distrikt prövar detta erforderligt.
3 §.
Utsätter ordförande i kommunal- eller distriktsstämma valförrättning
att äga rum å annan lokal än den sedvanliga stämmolokalen, äge han
jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna, att valförrättning å lokal,
som senare användes, icke skall taga sin början förrän å andra dagen
efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen,
på sätt i 1 § första stycket stadgas, skall vara en söndag. Tager val
av landstingsmän på grund av stadgandet i 1 § andra stycket sin början
den 24 mars, skall det fortsättas den 25 mars.
4 §.
Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, ordföranden i kommunal- eller distriktsstämma
utsätta valförrättningen att äga rum jämväl å en påföljande tredje förBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr SO. 843 19 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 30.
rättnings dag å tillgänglig lokal inom sådan del a\*i kommunen eller distriktet,
där förrättning icke å första eller andra förrättningsdagen skall
hållas.
Utsättes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en tredje
förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.
5 §•
Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet
utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda
lokalen.
6 §■
I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall
tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hallas samt a vilken lokal
förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. 1 kungörelsen
skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.
7 §•
Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tilllämpning
med avseende a var och en av de dagar, a vilka enligt 1 4
§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.
Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet
valkuvert, inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
jämväl i protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen
för dagen.
För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederböra
nd e myndighet omslaget med m,l kuverten.
Samtidig^ med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han
samtliga protokoll för valet.
Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.
Riksdagens skrivelse Nr BO.
11
8 §''
På vederbörande stämmoordförande ankomme att förordna huruvida
den ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning
skall aga rum vid val under våren 1919 av kommunalfullmäktige eller
landstingsman i köping, som bildar egen kommun, samt i sådan landskommun
eller valdistrikt av landskommun, som den 1 januari 1918 icke
uppnatt ett invånarantal av 3,<)00.
Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar
galla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.
Vid val av municipalfullmäktige under våren 1919 äo-e vederbörande
stammoord förande förordna, att den i 1 § stadgade utsträckning
av valet skall äga rum, och galle i sådant fall i tillämpliga delar vad
ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskrives.
9 §.
Yid de valförrättningar, som under våren 1919 skola äga rum i
stad för utseende av stadsfullmäktige eller landstingsmän, äge magistraen
eller, dar magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta styrelse
förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda
lor särskilda delar av staden eller av valkrets i staden. Därvid skall
magistrat eller stadsstyrelse vidtaga sådan anordning, att valman, vilken
enligt förordnande som ovan sagts äger rösträtt i Oss vallokal, icke be
tages
sm ratt att med fullmakt utöva rösträtt i annan vallokal inom
staden eller valkretsen.
Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,
som i denna paragraf avses, att hällas under två på varandra följande
dagar horordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning
av val, galle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 SS samt i 7 t
forsta stycket stadgas. ^
10 §-
. A valsedel, som användes vid något av de i denna lag avsedda val
ma genom utsättande av ordet »kommunalfullmäktige», »municipalfullma
tige», »stadsfullmäktige)), »landstingsmän» eller på annat liknande sätt
meddelas uppgift om det slag av val, för vilket valsedeln är avsedd.
beteckning^1 * ^ 1Cke aQSe8 tiIlllöra å sedeln förekommande parti
Om
annan järn val i denna lag omnämnd särskild beteckning å valsedlar
gives föreskrift i 13 §. ö
12
Riksdagens skrivelse Nr 30.
11 §.
Fullmakt att utöva rösträtt vid ifrågavarande val skall, där den enligt
sin lydelse äger giltighet för dag, å vilken valförrättningen äger
rum, anses gälla även å annan dag under samma förrättning.
Skulle fullmakt enligt sm lydelse aga giltighet for kommunalfullmäktige-
eller municipalfullmäktigeval, vilket jämlikt övergångsbestämmelserna
till lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse! vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den -1 mars
1862 skulle förrättas under mars månad men vilket jämlikt 16 § av
denna lag uppskjutes till april månad, anses den aga giltighet aven lor
val under sistnämnda månad.
II.
Särskilda föreskrifter angående sammanförande av vissa val m. m.
12 §.
De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som komma
att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupperna av tullmäktige,
vilka skola utses för olika tidsperioder, aga rum vid en och
samma förrättning.
13 §.
Önskar valman vid i 12 § omförmäld valförrättning utöva rösträtt
beträffande båda de tidsperioder, valet avser, skall han i ett och samma
valkuvert inlägga två valsedlar, en för vardera av nämnda tidsperioder.
Till dessa valsedlar må även kunna användas ett sammanhängande
papper, avdelat i två hälfter genom en lodrätt gående perforerad linje,
så att delarna lätt kunna avskiljas från varandra.
Å valsedel, vilken vid valförrättningen kommer till användning,
skall genom anbringande av orden »Två år» eller »Fyra ar» utmarkas
den tidsperiod, som med sedeln avses, vid äventyr att densamma eljest
bliver ogill. Nyssnämnda tidsbetecknmg skall icke anses tillhora a
sedeln förekommande partibeteckning. ...
Finnas i ett valkuvert tre eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Innehåller ett valkuvert två valsedlar, som äro till innehållet lika lydande,
skall endera-valsedeln förklaras ogill; innehålla valsedlarna samma tidsbeteckning
men skilja sig i något hänseende beträffande sitt innehåll i
övrigt, vare de bägge ogilla. Ej må den omständighet, att i ett valkuvert
endast en sedel finnes, föranleda, att sedeln anses ogill.
Riksdagens skrivelse Nr SO.
13
14 §.
Valman vare vid kommunal-, municipal- och stadfullmäktigeval under
våren 1919 oförhindrad att å valsedel upptaga det antal namn,
han önskar. Av namnen anses så många från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigevalet och de övriga
allenast valet av elterträdare åt avgangen fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre antal namn från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva valet.
15 §''
I fråga om sammanräkningen av de vid valen avgivna röster iakttages,
att sammanräkning först sker för den grupp av fullmäktige, som
skall utses för den längre tidsperioden, och därefter för den grupp av
fullmäktige, som skall utses för den kortare tidsperioden.
Finnes vid sistnämnda sammanräkning valsedel upptaga namn å
någon, som redan erhållit plats vid valet för den längre tidsperioden,
skall sådant namn anses såsom obefintligt.
16 §-
Förrättning för val av kommunal- eller municipalfullmäktige må,
utan hinder av vad i övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december
1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 stadgas därom, att valen
skola ske före utgången av mars månad 1919, utsättas att äga rum
även inom de första sex dagarna av påföljande april månad.
17 §-
Vid valet av stadsfullmäktige i Stockholm våren 1919 skall hälften
av hela antalet fullmäktige utses för vardera av de båda tidsperioder,
valet skall avse. Med iakttagande härav äge magistraten att för valkrets,
där hela antalet fullmäktige icke är jämnt, bestämma, huruvida
det antal, som är närmast över eller närmast under hälften, skall utses
för den ena eller den andra tidsperioden.
18 §.
Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i 13 § av denna
lag avsedda hänseenden iakttaga bör finnas anbragt i vallokaien.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.
14
Riksdagens skrivelse Nr 30.
Bilaga.
Exempel på sammanhängande valsedlar, avsedda att användas vid
val av kommunalfullmäktige (respektive municipal- och stadsfullmäktige)
under våren 1919.
Kommunalfullmäktige.
Två år.
Gemensamma listan.
3. o
P
(13 o
Kommunalfullmäktige.
Fyra år.
Gemensamma listan.
Stockholm den 25 februari 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.