Riksdagens skrivelse Nr 2S7

1

Nr 287.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående gemensamt lönesystem samt
lönereglering för postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vatten fallsverk jämte i ämnet väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 171.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition (nr 391)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

dels — under förutsättning att nu utgående särskilda ersättningar
till viss postkontorspersonal för förrättande av postsparbanks-, försäkrings-,
folkpensions- med flera dylika göromål, till vissa tjänstemän hos
generalpoststyrelsen för handläggning av ärenden tillhörande stämpelväsendet,
till viss personal vid telegrafverket för räkningshållning av
telegram och för meddelande av avskrift av telegram samt till viss personal
vid statens järnvägar för handläggning av post-, postsparbanks-,
försäkrings-, folkpensions- med flera dylika göromål och för försäljning
av vissa fraktsedlar och varudeklarationer varda upphävda från och med
den 1 juli 1920 — för tillämpning från och med sistnämnda dag godkänna
det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente för
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 287. m5 19 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 287.

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk, dock att de i 22 § 1 mom. i berörda reglemente givna
föreskrifter angående semester skola träda i kraft den 1 januari 1920
samt under erforderlig övergångstid tillämpas i enlighet med därutinnan
i statsrådsprotokollet lämnade anvisningar;

dels medgiva, att Eders Kung]. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, utfärda nödiga
bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för personal vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

dels besluta, att där tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk med tillämpning av nu gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,
skall vid ingången av juli månad 1920 till honom på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava
i den befattning, lian vid utgången av juni månad 1920 innehade, i förskott
uppburit för juli månad 1920. om de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, därvid beträffande tjänsteman,
som åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, skall så anses, som om han i stället uppbure
kontant ersättning för bostad och bränsle respektive hyresbidrag;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må för tiden från och med år
1920 äga bestämma antalet ordinarie befattningar vid postverket av högst
kontrollörs och postmästares av klass 3 grad samt vid telegrafverket
av högst ingen]örsassistents, kontrollörs av 2:a lönegraden och kommissaries
av 3.:e lönegraden tjänsteställning, ävensom besluta, att antalet
högre befattningar vid nämnda verk skall för första halvåret 1920 upptagas
lika med vad för år 1919 bestämts;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt, de i
ovanberörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och
lönenämnder må träda i verksamhet redan före den 1 juli 1920;

dels ock medgiva, att avlöningen till den å postverkets övergångsstat
för Ernst Vilhelm Nyberg uppförda personliga verkmästarbefattning må
från och med den 1 juli 1920 utgöra 6,420 kronor för år, dock med
skyldighet för Nyberg att ej mindre underkasta sig de i ovanberörda förslag
till avlöningsreglemente angivna föreskrifter och villkor ävensom
att vid uppnådda sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår mot åtnjutande
av pension, beräknad efter de i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension den 11 oktober 1907 stadgade grunder, avgå
från befattningen, än även att låta postverket, utan hinder av patent,
tillgodogöra sig alla av honom gjorda uppfinningar inom postväsendet.

Itilc sdag ens skrivelse Nr 287.

3

I förevarande ämne hava inom riksdagens båda kamrar väckts ett
flertal motioner.

Förevarande proposition, vilken föreligger såsom resultat av ett flerårigt
utredningsarbete, senast utfört genom den s. k. kommunikationsverkens
lönekommitté, innebär vittgående förändringar i avlöningsförhållandena
vid statens under civildepartementet hörande affärsdrivande
verk. Detta gäller såväl avlöningssystemet som avmätandet av avlöningarna
och tjänsternas placering å löneskalan.

Vad angår själva grunderna för det nya lönesystemet innebär detsamma
dels en förenkling av de nu förefintliga avlöningsformerna vid
de olika kommunikationsverken, dels ock åvägabringande av likhet verken
emellan i avseende å lönesystemet. Härvid hava nu utgående olika slag
av naturaförmåner så vitt möjligt borttagits liksom ersättningar vid
sidan av den egentliga avlöningen. Utöver den fasta avlöningen föreslås
emellertid under vissa förutsättningar kallortstillägg, kallortstraktamente,
ersättning för tjänsteresa, tjänstgöringstraktamente, ersättning för flyttningskostnad,
felräkningspenningar m. m. Dyrortstillägg inräknas däremot
i lönen, som fördenskull utgår med olika belopp för olika dyrortsgrupper.

Med anledning därav att, såsom nämnts, åtskilliga förmåner och
extra inkomster i tjänsten framdeles skulle indragas, föreslås — för att
icke vissa befattningshavare skola lida inkomstminskning vid övergång
på den nya lönestaten — personliga lönetillägg för nämnda tjänstemän.
De personliga lönetillägg, vilka föreslagits skola utgå till den personal
vid telegrafverket, som för närvarande uppbär ersättning för räkningshållning
av telegram m. m., äro emellertid avsedda att avskrivas inom
en tidrymd av nio år.

Beträffande detaljbestämmelserna i avlöningsreglementet är särskilt
att märka följande.

Befattningshavare, som tillsättas på förordnande för viss tid, avlönas
med arvode, vartill för vissa av dessa tjänstemän vid statens vattenfallsverk
kommer tantiem. Arvode föreslås utgå till följande belopp:

för generaldirektör och chef för statens järnvägar............ 35,000 kronor

3> generaldirektör och chef för telegrafverket..................... 25,000 »

» generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk ... 25,000 »

)) generaldirektör och chef för postverket (förutom ar vode

såsom ordförande i styrelsen för postsparbanken)
................................................................................. 18,000 )>

)) överdirektör och souschef vid statens järnvägar ......... 18,000 »

4

Riksdagens skrivelse Nr 287.

för överdirektör vid statens järnvägar samt överingenjör

vid statens järnvägar (3 st.).......................................... 17,000 kronor

» distriktschef vid statens järnvägar (5 st.)........................ 16,000 »

» verkstadsdirektör vid telegrafverket ................................. 15,000 )>

y> överdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem
....................................................................................... 10,500 »

» kraftdirektör vid statens vattenfallsverk (3 st.), förutom
tantiem........................................................................ 10,000 »

För överdirektören vid statens vattenfallsverk skulle utgå tantiem med
0,5 procent för år räknat å nettovinsten av rörelsen vid de statens kraftverk,
som under året lämnat överskott. Kraftdirektörs tantiem å nettovinsten
av rörelsen vid det kraftverk, lian förestår, har föreslagits skola
utgå efter en från 0,5 till 0,3 procent fallande skala, dock med minst
2,500 kronor för år.

För de ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial, utgår
lön i enlighet med särskild löneplan, vilken enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag upptager 20 olika lönegrader för manliga tjänstemän samt 7
lönegrader för kvinnliga tjänstemän. Lönegraderna omfatta 4 eller 5
löneklasser, vilka sammanlagt uppgå till 28 för manliga och 18 för
kvinnliga befattningshavare. Lönebeloppen uppdelas på 7 olika ortsgrupper.
I eu särskild s. k. tjänsteförteckning vid reglementet angives,
till vilken lönegrad varje särskild befattningshavare hör.

Fördelningen av avlöningen i lön och tjänstgöringspenningar har i
förslaget borttagits. Avlöningen i sin helhet benämnes lön och uppbäres
— liksom arvode •— månadsvis i efterskott. Särskilda tjänstledighetsavdrag
äro emellertid föreslagna liksom vissa vikariatsersättningsbelopp
att utgå vid bestridande av högre tjänst under längre tid än sju dagar
i följd.

Beträffande intjänande av löneförhöjning innebär förslaget bland
annat, att dylik förhöjning må uppbäras från och med det kalenderkvartal,
som följer näst efter det, varunder stadgad tid för uppflyttning
uppnåtts. Åvenså föreslås bestämmelser i syfte att tjänsteman vid befordran
från tjänst av lägre grad till befattning av högre grad i viss
omfattning må tillgodoräkna sig föregående tjänstetid. Vidare föreslås
stadgande rörande rätt att för löneförhöjning tillgodoräkna viss tjänstetid
såsom icke-ordinarie befattningshavare vid konstituerande till ordinarie
tjänsteman.

I fråga om semesterledighet innebär förslaget dels utsträckning av
ledigheten för de lägre avlönade tjänstemännen, dels ock att semestern

Riksdagens skrivelse Nr 287.

i regel bestämmes till lägre antal dagar före uppnådd ålder av 40 år
och till högre dagantal efter sagda ålder.

Förmånen av fri hostad jämte bränsle har icke bibehållits i det föreliggande
förslaget, som utgår från att hyra erlägges för tjänstebostad,
som tillhandahålles av vederbörande verk. En dylik anordning förutsätter
givetvis, att avlöningsbeloppen undergå en mot den borttagna förmånen
svarande höjning. Ersättning för tjänstebostad, vilken upplåtes
till tjänsteman, bestämmes enligt förslaget med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes
genom överenskommelse mellan verket och tjänstemannen. Kan
sådan överenskommelse icke träffas, skall frågan hänskjutas till en för
de ifrågavarande verken gemensam bostadsnämnd. Denna nämnd skall
bestå av högst fem medlemmar: en opartisk ordförande samt representanter
för personal- och förvaitningsintressena. Nämndens medlemmar
jämte suppleanter utses av Eders Kung!. Maj:t, varje gång för en tid av
fem år.

Enligt reglementsförslaget erhåller tjänsteman på vederbörande verks
bekostnad läkarvård jämte läkemedel. Att märka är ock att förslaget tillerkänner
avliden tjänstemans dödsbo eu begravningshjälp, utgående med
en tiondel av årslönen, dock högst 500 kronor. Övriga förmåner vid
sidan av lönen ansluta sig i väsentliga delar till nu gällande bestämmelser
för ett eller annat av de ifrågavarande verken.

Yad de icke-ordinarie befattningshavarna angår, stadgas i reglementsförslaget,
att järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige
och överrevisorer, vilkas antal fastställes av Eders Kungl. Maj:t
och riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande
belopp för år räknat:

järnvägsfullmäktig.....................................

telegraffullmäktig......................................

vattenfallsfullmäktig .................................

överrevisor vid statens järnvägar.........

överrevisor vid -statens vattenfallsverk

6,000: — kronor

4,000: — »

4,000: — »

3,500: — »

2,500: — 3) .

Avlöningarna för övriga extra ordinarie befattningshavare fastställas av
vederbörande verk, så framt ej Eders Kungl. Maj:t finner sig böra meddela
bestämmelser i sådant avseende.

Vidare innebär förslaget inrättande av en s. k. lönenämnd. Om
dennas uppgift stadgas, att, där det enligt reglementet ankommer på Eders
Kungl. Maj:t att utfärda allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i
reglementet, yttrande bör inhämtas från en för verken gemensam löne -

6

Riksdagens skrivelse Nr 287.

nämnd, som jämväl har att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk
natur, vilka Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.
Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna
intressena böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka
jämte lika antal suppleanter för dem tillsättas av Eders Kungl. Maj:t,
varje gång för en tid av tre år.

Yad avvägandet av lönerna beträffar, har den allmänna utgångspunkten
varit att lyfta upp lönebeloppen till det prisläge, som, att döma av
stegringarna i levnadskostnaderna under åren närmast före krigets utbrott,
skulle under normala förhållanden varit rådande i början av 1920-talet.
En uttrycklig förutsättning för löneregleringen har emellertid av chefen
för civildepartementet angivits vara, att personalen vid ifrågavarande
verk ej genom regleringen i lönehänseende kommer att intaga eu annan
eller bättre ställning i förhållande till övriga statens befattningshavare,
än om den vid nästlidet års lagtima riksdag antagna provisoriska löneregleringen
för ifrågavarande verk fortfarande ägt tillämpning. Frånsett
de fall, då vissa befattningshavare av särskilda skäl anses böra plaras
högre å löneskalan än förut varit fallet, bör därför enligt departementschefen
för tiden efter den nya löneregleringens trädande i kraft,
vilken tidpunkt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till den 1 juli 1920, en
sådan reduktion av dyrtidstillägget göras, att summan av lön enligt de nya
avlöningsbestämmelserna och dyrtidstillägg icke kommer att i stort sett
överstiga summan av avlöning enligt nu gällande bestämmelser och dyrtidstillägg
därå enligt de för statsförvaltningen i allmänhet gällande
grunder.

I fråga om de olika befattningshavarnas placering på löneskalan
hava åtskilliga förändringar vidtagits gentemot de nuvarande förhållandena.
I enlighet med de direktiv, som givits lönekommittén vid dess
tillsättande, hava särskilt befattningar, för vilka högre teknisk bildning
äro kompetensvillkor, blivit uppflyttade i högre löneklass än förut varit
fallet. Detta gäller även ett mindre antal befattningshavare med juridiskadministrativ
ställning. Beträffande mera genomgående förändringar är
för övrigt att märka, att för såväl telegrafverket som statens järnvägar
och vat.tenfallsverk föreslås en ny, högre sekreterargrad, benämnd
förste sekreterare, avsedd såsom regel för befattningshavare med högre
examen på det juridiskt-administrativa området eller därmed jämförlig
kompetens, vilka tillika intaga ställningen såsom byråchefs närmaste
man och ställföreträdare. Av nu föreslagna förändringar vid de särskilda
verken märkes följande.

Riksdagens skrivelse Nr 287. 7

Vad postverket angår föreslås, att de manliga postmästarna skola
sammanföras till fem klasser, postmästare av klass 4, klass 3, klass 2
och klass 1 samt överpostmästare; till graden överpostmästare skulle för
närvarande hänföras allenast postmästarna vid rikets tre största postkontor.
En organisatorisk nyhet är uppförande i graden närmast högre
än överpostiljon av en befattning, stationsmästare, avsedd för föreståndare
såväl för större poststationer som mindre postkontor.

Vidkommande telegrafverket har föreslagits en förändrad uppdelning
av de manliga telegrafkommissarierna på fem klasser, manliga
telegrafkommissarier av klass 4, klass 3, klass 2, klass 1 B och 1 A, till
vilken sista grad hänföras några av de största stationerna. De hittills
s. k. byråtjänstemännen i telegrafstyrelsen uppdelas på olika befattningar
med särskilda tjänstetitlar och fördelade på skilda lönegrader. I stället
för de nuvarande telegrafinspektörerna, vilka förordnas för 3 år åt gången,
uppföras å ordinarie stat trafikdirektörstjänster, hänförda till näst högsta
lönegraden. De två lägsta kvinnliga telegrafkommissariebefattningarna
sammanslås till en klass, telegrafkommissarie av klass 6.

Beträffande statens järnvägar har bland annat föreslagits uppdelning
av stationskarlsgruppen i tva klasser, av vilka den högre benämnes
trafikbiträde. Ångfärjepersonalen inordnas i samma lönepian
som övriga befattningshavare. Den högre personalen har härvid uppdelats
i klasser, allteftersom den är placerad. En helt ny befattning är
»konstruktör», för vilken skall krävas examen från tekniskt elementarläroverk.
. Såsom framgår av den ovan lämnade sammanställningen rörande
ordinarie befattningshavare tillsatta på förordnande, har till denna
grupp i förslaget hänförts även distriktschefer vid statens järnvägar,
vilka befattningar hittills tillsatts genom konstitutorial.

I fråga om . statens vattenfalls verk föreslås, bland annat, i samband
med i särskild proposition nr 395 framlagt förslag om omorganisation
av vattenfallsstyrelsen, ett stort antal nya befattningar, i huvudsak
motsvarande de vid övriga verks styrelser redan förefintliga eller
nu föreslagna.

För samtliga ifrågavarande verk gäller, att nya tjänstetitlar tillkommit
genom förslaget. En genomgående förändring är sålunda, att benämningen
vaktmästare utbytts mot expeditionsvakt.

Enligt det föreslagna avlöningsreglementet kommer Eders Kungl. Maj:ts
befogenhet att fastställa antalet befattningshavare av lägre avlöningsgrad
'' id i ifrågavarande verk att utsträckas, i huvudsaklig anslutning till vad
som i sådant avseende nu gäller för statens järnvägar. I enlighet härmed
skola i fråga om befattningar hörande till lönegraden 13—20 antalet

8

Riksdagens skrivelse Nr 287.

bestämmas av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen samt antalet befattningar i
lönegraderna 1—12 fastställas av Eders Kungl. Maj:t. Vidare innebär propositionen,
att driftkostnadsstater icke längre, såsom hittills skett, skola av
riksdagen fastställas för post- och telegrafverken, utan skulle, såsom nu
är fallet beträffande statens järnvägar och vattenfallsverk, de årliga kostnadsstaterna
för förstnämnda båda verk fastställas av Eders Kungl. Maj :t.

I särskilda propositioner har Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag rörande
bestämmandet av antalet sådana tjänster, beträffande vilka riksdagen
skall deltaga i reglerandet av personalantalet.

Under den av chefen för civildepartementet angivna förutsättningen,
att — efter framställning till 1920 års riksdag — vederbörlig reducering
vidtages i dyrtidstillägget för kommunikationsverkens personal
för tiden efter ikraftträdande av den nu föreslagna löneregleringen, har
riksdagen funnit sig böra medgiva, att — med viss begränsning beträffande
statens vattenfallsverk — en för verken ifråga gemensam lönereglering
nu genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts förslag. .Riksdagen har visserligen på grund av den knappt tillmätta
tid, som stått till buds för prövningen av den omfattande och
invecklade frågan, icke kunnat vidtaga en så ingående granskning av
förslaget, som varit önskvärd. Den prövning, riksdagen medhunnit, har
emellertid synts giva vid handen att övervägande fördelar äro förenade
med förslaget. Att reglementet i ett eller annat avseende framdeles
kan befinnas böra jämkas, finner riksdagen väl vara sannolikt. Men
dylik ändring synes ej böra vidtagas, förrän erfarenhet från tillämpningen
av reglementet kunnat vinnas.

Vad nu sagts gäller i första hand det föreslagna avlöningssystemet.
Men även i fråga om klassificeringen av befattningshavarna har riksdagen
funnit det det vara omöjligt att bilda sig en bestämd uppfattning, i vad
mån en rubbning i förslaget i fråga om en eller annan befattning skulle
återverka på andra personalgrupper. Av dessa skäl har riksdagen icke
kunnat upptaga till prövning de i olika motioner framförda yrkandena
på ändring av befattningshavarnas placering å tjänsteförteckningen.
Riksdagen håller dock före, att beträffande vissa befattningar en närmare
utredning kan komma att giva vid handen, att vissa omplaceringar av
tjänsterna på löneskalan kan vara motiverad.

Vad själva lönebeloppen angår, har riksdagen endast i tvenne avseenden
ansett sig kunna företaga avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Eders Kungl. Maj:t har beträffande de högre befattningshavarna
vidtagit väsentliga nedsättningar i lönekommitténs förslag.

Riksdagens skrivelse Nr 287.

Till en början har riksdagen, i anslutning till vad därutinnan anförts i
två i ämnet väckta motioner, icke kunnat finna tillräckliga skäl föreligga för
att på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit minska antalet lönegrader för manliga
tjänstemän från 21 till 20 samt antalet löneklasser från 30 till
28. Genom den omläggning, som Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
hava alla lönegrader liggande över den femtonde blivit lidande. För
högsta lönegraden har inkomstminskningen genomgående blivit 960
kronor. Genom denna reducering av de lönebelopp, vilka lönekommittén,
efter omsorgsfullt avvägande av de olika tjänsterna gentemot varandra,
funnit sig böra förorda, äventyras ett av de viktigaste syftena med den
förevarande löneregleringen, nämligen att bereda ökade möjligheter att
icke blott förvärva utan även i statens tjänst kvarhålla personer med
framstående skicklighet på det tekniska och administrativa området. Åven
om en höjning av lönerna för ifrågavarande befattningsgrupper skulle
kunna medföra vissa konsekvenser, vilka dock icke kunna bliva av större
betydelse, då nämligen kommunikationsverken inom förvaltningen måste
anses intaga en utpräglad särställning, komme dock den ökade kostnaden
enligt riksdagens uppfattning att bliva relativt obetydlig i förhållande
till de fördelar, som därmed skulle vara att vinna. Då det emellertid
torde föreligga vissa skäl för att den allra högsta lönegradens avlöning
något nedsättes gentemot kommitténs förslag, har riksdagen funnit sig böra
besluta, att 21 lönegraden i kommitténs förslag sammanslås med 20
lönegraden enligt samma förslag, varigenom antalet löneklasser skulle
bliva 29.

Beträffande de genom förordnande tillsatta tjänstemännen har riksdagen
även funnit sig böra på en punkt företaga ändring i vad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit. Med hänsyn till den synnerligen maktpåliggande uppgift,
som tillkommer chefen för statens vattenfallsverk, och den stora
betydelsen av att för denna post alltjämt kunna förvärva en verkligt framstående
kraft, har riksdagen nämligen ansett, att avlöningen för generaldirektören
i vattenfallsstyrelsen bör bestämmas till det av lönekommittén
föreslagna arvodet 30,000 kronor. Det synes föreligga så mycket
större skäl att icke fastställa detta arvode till lägre belopp, som nuvarande
direktören för statens kraftverksförvaltning, vilken befattning
enligt förslaget skulle ombildas till överdirektör i vattenfallsstyrelsen,
redan uppbär ett arvode som med tillägg av tantiem uppgår till ungefär
nämnda belopp.

Om riksdagen alltså i allmänhet biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, har riksdagen dock, såsom redan blivit antytt, ansett nödvändigt
att för närvarande ur avlöningsreglementet utbryta viss del,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 287. 2065 19 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 287.

nämligen de bestämmelser som särskilt hänföra sig till såväl de befattningshavare
vid vattenfallsstyrelsen, vilka anställas genom konstitutorial,
som ock de föreslagna vattenfallsfullmäktige och överrevisorerna vid
statens vattenfallsverk. Detta sammanhänger därmed, att riksdagen, såsom
i skrivelse denna dag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 395 närmare utvecklas, icke ansett sig nu kunna taga ställning
till den i sagda proposition föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen.
Då emellertid denna fråga enligt riksdagens uppfattning
lärer böra framläggas till förnyat övervägande redan vid början av nästkommande
lagtima riksdag, bör det nya avlöningsreglementet kunna
före den tidpunkt, vid vilken detsamma är avsett att träda i kraft, föreligga
fullständigt även vad angår statens vatten falls verks personal.

Vidkommande övergångsbestämmelserna till avlöningsreglementet
(45 §) har riksdagens uppmärksamhet fästats vid ett förhållande, som
torde böra föranleda viss ändring i stadgandet i fråga.

I 45 § har bland annat föreslagits bestämmelse därom, att tjänsteman,
som övergått på den nya staten, skall vara pliktig underkasta sig
de ändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda utfärdade.
Emellertid torde motsvarande skyldighet böra stadgas även i
vissa andra hänseenden. Detta gäller sålunda för det av departementschefen
vid behandlingen av 10 § antydda fall, att enhetliga, från de nu
ifrågasatta stadgandena avvikande bestämmelser rörande kravet på »gott
vitsord» för avlöningsförhöjning skulle komma att beslutas för statsförvaltningen
i dess helhet, varvid dessa givetvis böra tillämpas även för kommunikationsverkens
vidkommande. Då vidare särskild utredning lärer
vara å bane, avseende mer eller mindre generella föreskrifter rörande
huru förfaras skall, då tjänsteman av tuberkulos eller annan smittosam
sjukdom förbjudits att tjänstgöra, torde skyldighet för de nu ifrågavarande
tjänstemännen att underkasta sig förändrade bestämmelser i berörda
avseende jämväl böra stadgas.

I överensstämmelse med denna sin uppfattning har riksdagen ansett
45 § böra givas viss ändrad lydelse.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i
den förevarande propositionen i övrigt föreslagit, får riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition dels

— under förutsättning att nu utgående särskilda ersättningar
till viss postkontorspersonal för förrättande av postsparbanks-, försäkrings-,
folkpensions- med flera dylika göromål, till vissa tjänstemän
hos generalpoststyrelsen för handläggning av ärenden tillhörande stäm -

Riksdagens skrivelse Nr 287.

11

pelväsendet, till viss personal vid telegrafverket för räkningshållning
av telegram och för meddelande av avskrift av telegram samt till viss
personal vid statens järnvägar för handläggning av post-, postsparbanks-,
försäkrings-, folkpensions- med flera dylika göromål och för försäljning
av vissa fraktsedlar och varudeklarationer varda upphävda från och med
den 1 juli 1920 — för tillämpning från och med sistnämnda dag godkänt
bifogade förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk (Bil. 1),
dock att de i 22 § 1 mom. i berörda reglemente givna föreskrifter angående
semester skola träda i kraft den 1 januari 1920 samt under erforderlig
övergångstid tillämpas i enlighet med därutinnan i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 25 april 1919 lämnade anvisningar;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, utfärda nödiga
bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för personal vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

dels beslutat, att, där tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk med tillämpning av nu gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,
skall vid ingången av juli månad 1920 till honom på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1920 innehade,
i förskott uppburit för juli månad 1920, om de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, därvid beträffande tjänsteman,
som åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte
fri uppvärmning och fri belysning, skall så. anses, som om han i stället
uppbure kontant ersättning för bostad och bränsle respektive hyresbidrag;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för tiden från och med
år 1920 äga bestämma antalet ordinarie befattningar vid postverket av
högst kontrollörs och postmästares av klass 3 grad samt vid telegrafverket
av högst ingenjörsassistents, kontrollörs av 2:a lönegraden och
kommissaries av 3:e lönegraden tjänsteställning, ävensom besluta, att antalet
högre befattningar vid nämnda verk skall för första halvåret 1920
upptagas lika med vad för år 1919 bestämts;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i ovanberörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostadsoch
lönenämnder må träda i verksamhet redan före den 1 juli 1920;

dels ock medgivit, att avlöningen till den å postverkets övergångsstat
för Ernst Vilhelm Nyberg uppförda personliga verkmästarbefattning
må från och med den 1 juli 1920 utgöra 6,420 kronor för år, dock med

12

Riksdagens skrivelse Nr 287.

skyldighet för Nyberg att ej mindre underkasta sig de i ovanberörda
förslag till avlöningsreglemente angivna föreskrifter och villkor ävensom
att vid uppnådda sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår mot åtnjutande
av pension, beräknad efter de i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension den 11 oktober 1907 stadgade grunder, avgå
från befattningen, än även att låta postverket, utan hinder av patent,
tillgodogöra sig alla av honom gjorda uppfinningar inom postväsendet.

Stockholm den juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 287.

13

Bil. 1.

Förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Befattning såsom generaldirektör, överdirektör, överingenjör,
distriktschef, verkstadsdirektör eller kraftverk sdirektör tillsättes genom
förordnande på viss tid.

2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas genom konstitutorial, vilket
skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg avsättas från
sin befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vart och ett av ifrågavarande
verk fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, såvitt angår de i 1 mom.
här ovan nämnda befattningar samt de uti den vid detta reglemente
fogade tjänsteförteckning under avd. A uppförda befattningar, som hänförts
till 13—20 lönegraderna, dock med det i 14 § 2 mom., andra stycket,
angivna undantag. Antalet övriga ordinarie befattningar bestämmes av
Kungl. Maj:t.

2 §.

1. Ordinarie tjänsteman äger uppbära avlöning enligt de i detta
reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från
och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen
avgår på grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning, som icke utgöres av tantiem, sker
månadsvis i efterskott.

14

Biksdagens skrivelse Nr 287.

4. De förmåner av mindre värde, vilka hittills plägat tillkomma
tjänstemännen i vederbörande verk, såsom nedsatt avgift för abonnemang
å rikstelefon, fria resor och fria varutransporter å järnväg, fri
elektrisk belysning i bostad för tjänsteman vid statens vattenfalls verk
eller annan dylik förmån, anses icke såsom avlöningsförmåner och föranleda
icke avdrag å avlöningen.

5. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå
från tjänsten är särskilt stadgat.

3 §•

Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med ordinarie befattning förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag det- vara må, så framt ej Kungl. Maj:t
eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av 1— 19 lönegraderna,
styrelsen för det statens verk, han tillhör, efter prövning att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för utövande
av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
mottagas och tills vidare bibehållas.

4 §•

Gift kvinna, må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter
Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall lämnade medgivande.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap,
skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,
så framt icke verkets styrelse med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande finner det nödigt.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

1. För befattning, som enligt vad i 1 § 1 mom. sägs tillsättes
genom förordnande, utgår arvode med följande belopp för år räknat:

Riksdagens skrivelse Nr 287.

15

generaldirektör och chef för statens järnvägar................... 35,000 kronor

generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk.............. 30,000 j>

generaldirektör och chef för telegrafverket......................... 25,000 »

generaldirektör och chef för postverket, av postmedlen...... 18,000 »

överdirektör och souschef vid statens järnvägar .................... 18,000 »

överdirektör vid statens järnvägar samt överingenjör vid

statens järnvägar .............................................................. 17,000 )>

distriktschef vid statens järnvägar............................................. 16,000 »

verkstadsdirektör vid telegrafverket......................................... 15,000 »

överdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem

enligt stadgandet i 2 mom................................................ 10,500 j>

kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem
enligt stadgandet i 2 mom..................................... 10,000 x> .

2. Överdirektör vid statens vattenfallsverk åtnjuter, utöver arvodet,
tantiem med 0,5 procent för år räknat å nettovinsten av rörelsen vid de
statens kraftverk, som under året lämnat överskott.

Kraftverksdirektör äger, likaledes utöver arvodet, uppbära tantiem
å nettovinsten av rörelsen vid det kraftverk, han förestår, Ined 2,500
kronor, därest nämnda vinst icke överstiger 500,000 kronor, samt ytterligare
med 0,5 procent av den del av vinsten, som överstiger 500,000
men ej 1,000,000 kronor, med 0,4 procent av den del av vinsten, som
överstiger 1,000,000 men ej 1,500,000 kronor, och med 0,3 procent av
den del av vinsten, som överstiger 1,500,000 kronor, allt för år räknat.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av nettovinst meddelas
av Kungl. Maj:t. Tantiem utgår för året på en gång, sedan årets bokslut
blivit godkänt av vattenfallsstyrelsen, och anses, där fördelning mellan
olika tjänstförrättare skall ske, falla med lika .belopp på lika delar av året.

. 6 §''

1. I detta kapitel avsedd tjänsteman äger årligen, när det kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45 dagar.

2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie
för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, i vad mån
avlöningen må för den tid tillgodonjutas.

Angående ersättning till vikarie i nämnda fall ävensom till den, som förordnats
att uppehålla ledig tjänst, varom nu är fråga, bestämmer Kungl.
Maj:t.

7 >

Avlider tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo
såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

16

Riksdagens skrivelse Nr 287.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial.

8 §‘

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom konstitutorial,
utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje lönegrad
upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper lastställda
lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till
vilken lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de
uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på
grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön
skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—14 §§, och
bestämmes lönebeloppet inom klassen efter den ortsgrupp, till vilken
tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 15 §
samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 26—39 §§.

9 §•

Löneplan.

A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

• A

B

C

D

E

F

(x

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden..............

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2.916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden...............

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

Riksdagens skrivelse Nr 287.

17

Lönegrad

Löne-

klasa

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

3

kr.

2,220

kr.

2.322

kr.

2,424

kr.

2,526

kr.

2,628

kr

2,730

kr.

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden...............

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden ...............<

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730 ‘

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden ...............•

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden ..............-

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden................

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8:e lönegraden ................

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5.304

5,490

5,676

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 287. socs io 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 287.

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

P

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4.440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden ...............

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

10:e lönegraden...............

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

ll:e lönegraden...............

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

12:e lönegraden...............

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

13:e lönegraden...............

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

14:e lönegraden...............

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

Riksdagens skrivelse Nr 287.

19

Lönegrad

Löne-

klass

0 r t

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

15 x lönegraden...............

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

16:e lönegraden...............

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060''

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

17:e lönegraden...............■

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

18x lönegraden...............

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

19x lönegraden...............

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

20x lönegraden.............

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

29

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

20 Riksdagens skrivelse Nr 287.

B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

l:a lönegraden ...............

3

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

4

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

•

4

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

5

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

2:a lönegraden...............

6

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

7

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

5

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

6

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

3:e lönegraden ...............

7

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

8

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

8

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

9

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

4:e lönegraden ...............

10

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

11

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

9

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

10

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

5:e lönegraden ...............

11

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

12

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

12

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

13

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

6:e lönegraden ...............

14

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

15

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

15

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

16

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

7:e lönegraden ...............

17

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

18

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

Riksdagens skrivelse Nr 287.

21

10 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig
han förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen
för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12
eller 14 § giva anledning till avvikelse härutinnan eller Kungl. Maj:t
med tillämpning av stadgandet i 13 § bestämt högre lön.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år
uppflyttas tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare
tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare,
intill dess den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts,
allt så framt ej annat följer av föreskrifterna i 11—14 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller
på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke skall föras honom till last den tid
han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet med oavkortad lön eller
ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring,

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med
hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen
tillhört den lägre löneklassen, dock att i tjänsten begången förseelse,
för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, härvid icke må i
och för sig räknas honom till last, samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han, enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från
tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett kalenderkvartal samt högst ett år.
Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen
under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten
b) först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass,
må verkets styrelse sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra
föranleda därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre

22 Riksdagens skrivelse Nr 287.

löneklass skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid
uppskovet varat.

il §•

Om den, som konstitueras till ordinarie tjänst, innehar anställning
i sådan icke-ordinarie befattning vid verket, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot eller vara jämförbar med
den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans
begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till
högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han efter fyllda 18 år i en följd innehaft nämnda anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre
lönegrad åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle
i den lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass,
som är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara
berättigad att omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på
grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid
befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid intill
tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock att vad
sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre
lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående
befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Såsom undantag från vad i 10 § 1 mom. samt 1 mom. av förevarande
paragraf stadgats gäller, att lokomotivförare, som vid befordran
till lokomotivmästare åtnjöt eller från tiden för lokomotivmästartjänstens
tillträdande skulle såsom lokomotivförare hava kommit i åtnjutande av
lön enligt den näst högsta eller den högsta för lokomotivförare gällande
löneklassen, äger tillträda lön enligt den löneklass, som är närmast högre
än den, till vilken han eljest skolat hänföras, samt i förekommande fall
tillgodonjuta den i 1 mom., andra stycket, av förevarande paragraf medgivna
förmån.

3. Befordras manlig ordinarie tjänsteman från tjänst inom lägre

Riksdagens skrivelse Nr 287.

23

lönegrad till någon av nedan angivna tjänster inom högre lönegrad
vid samma verk, nämligen:

vid postverket: till postexpeditör,

» telegrafverket: » telegrafassistent,

» statens järnvägar: » kontors- eller stationsskrivare,

» statens vattenfalls verk: » kontorsskrivare,

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre
löneklass kunna honom tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid han
innehaft ordinarie anställning vid verket; dock må härvid icke samtidigt
tillämpas 1 mom. av förevarande paragraf samt ej heller i något fall
tillgodoräknas honom mera än sex år.

Uppstår vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal, tages
icke hänsyn därtill.

4. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom
högre till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad
han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall
utgå enligt högre löneklass än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

Undantagsvis och så framt vederbörande verks intressen sådant
oundgängligen fordra, må Kungl. Maj:t, för förvärvande av särskilt
kvalificerad person till viss tjänst inom verket eller för sådan persons
bibehållande i tjänst, kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass
än den, till vilken han enligt de i 10—12 §§ angivna grunder eljest
skolat hänföras; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass
än den högsta för tjänsten fastställda.

14 §.

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl föreskrifterna i den för
verket gällande instruktion som ock den utvidgade eller förändrade tjänstgöring
eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller till annan
befattning vid verket, vilken kan bliva honom i behörig ordning ålagd.
Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst
inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad
han vid förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre
lönegrad däremot föranletts av något tjänstemannens förfarande i tjän -

24

Riksdagens skrivelse Nr 287.

sten, skall lön till honom utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade
grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i den högre befattningen
åtnjöt lön enligt högre löneklass än som finnes fastställd för den
lägre tjänsten, han skall bibehållas vid de’n löneklass han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, om vissa honom åliggande göromål överflyttas
från det verk han tillhör till annat, vara pliktig att, med bibehållande
av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra
i det verk, till vilket göromålen överflyttas.

Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad befattningen förut tillhörde, intill
dess han avgår från befattningen i fråga.

2. Tjänsteman, som förordnats såsom distriktschef vid statens järnvägar
men vilkens förordnande upphör, återgår till ordinarie befattning
i den tjänstegrad, han tillhörde vid tillträdandet av befattning såsom
distriktschef; och äger han för uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna
sig jämväl den tid, han innehaft förordnande såsom distriktschef.

Där så erfordras för beredande i nu avsett fall av ordinarie tjänst
åt dylik befattningshavare, äger Kungl. Maj:t besluta därav betingad
tillfällig ökning av det fastställda antalet ordinarie befattningar.

15 §.

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna
av landet, där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden
kan, frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda
olägenheter, utgår kalloiistillägg med nedanstående, för sex olika kallortsklasser
bestämda belopp för år räknat, nämligen:

för kallortsklass 1...... 60 kronor, för kallortsklass IV...... 300 kronor,

» » II...... 120 » » » V...... 450 »

» » III...... 195 » » » VI. . 600 » .

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg
må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

Angående särskilt kallortstraktamente är stadgat i 29 §.

16 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg icke blott för den tid han tjänstgjort å egen eller annan

25

Riksdagens skrivelse Nr 287.

befattning inom verket eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit
såsom elev i utbildningsknrs vid verket, utan även för den tid, under
vilken lian enligt bestämmelserna i 22 § åtnjutit semester eller tjänstfrihet,
eller vilken han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin
tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna
verkets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter,
vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i
civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt,
däri tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.

17 §.

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom hindras att
tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att
ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45 dagar,
men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda
medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledig hetsavdrag
till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

A. För manliga tjänstemän.

Löneklass
enligt 9 §
avd. A

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass
enligt 9 §
avd. A

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass
enligt 9 §
ayd. A

Tjänstledig-

ketsavdrag

nr.

kr.

öre

nr.

kr.

öre

nr.

kr.

öre

i

i

ii

2

30

21

5

50

2

i

10

12

2

50

22

6

—

3

i

20

13

2

75

23

6

50

4 •

i

30

14

3

—

24

7

—

5

i

40

15

3

25

25

7

50

6

i

50

16

3

50

26

8

—

7

i

65

17

3

75

27

8

50

8

i

80

18

4

—

28

9

—

9

i

95

19

4

50

29

9

50

10

2

10

20

5

—

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 287.

2065 19 4

26 Riksdagens skrivelse Nr 287.

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneldass
enligt 9 §
avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass
enligt 9 §
avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneldass
enligt 9 §
avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

nr.

kr.

öre.

nr.

kr.

öre.

nr.

kr.

öre.

i

_

90

7

i

50

13

2

40

2

i

—

8

i

65

14

2

60

3

i

10

9

i

80

15

2

80

4

i

20

10

i

95

16

3

—

5

i

30

11

2

10

17

3

25

6

i

40

12

2

25

18

3

50

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och
därigenom blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning,
skall lian:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,
medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,
under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från
dagen för olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin
lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande
någon av 1—7 lönegraderna, vederbörande verks styrelse, finner skäl
medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med
lägre belopp än nyss sagts.

3. Oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg må
ock utgå till tjänsteman, som förbjudits att tjänstgöra till förekommande
av smittofara.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för'' tid, intill dess,
enligt vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten
inträder.

18 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 16
och 17 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund
av giltigt förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan

Riksdagens skrivelse Nr 287.

27

förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna
prövas skäligt.

19 §.

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen,
äger verkets styrelse bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen
för sådan tid må äga rum.

20 §.

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att
under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom
vikarie bestrida högre befattning. Omfattar vikariatet längre tid i oavbruten
följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära
särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande
skillnaden mellan det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i
lägsta löneklassen för, å ena sidan, den högre befattningen och, å andra
sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

Angående särskild gottgörelse till lokomotivförare, som på grund av förordnande
bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, är stadgat i 38 § 2 mom.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 19 § omförmäld
befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej verkets
styrelse undantagsvis finner vikariatsersättning böra utgå enligt de i 1
mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas till det lägre
belopp, som prövas skäligt.

3. Vad i 1 mom. stadgats, skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida
göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

21 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte,
skall hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej verkets styrelse
finner skäligt låta honom uppbära något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,
må han för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

22 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under, nedan angivna antal dagar:

28

''Riksdagens skrivelse Nr 287.

Intill det år,
under vilket
tjänsteman-nen fyller

40 år.

Från och med
det år, under
vilket tjänste-mannen fyller
40 år.

Manliga tjänstemän, tillhörande 1—5 lönegraderna..............................

Manliga tjänstemän, tillhörande 6—14 lönegraderna, samt kvinnliga

20 dagar

30 dagar

tjänstemän.................................................................................

25 »

35 »

Manliga tjänstemän, tillhörande 15—18 lönegraderna...........................

35 »

45 »

Manliga tjänstemän, tillhörande 19—20 lönegraderna...........................

45 »

45 »

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av
vederbörande överordnad myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under
sön- och helgdag, skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter
kan ske, beredas tjänstfrihet minst varannan sådan dag.

23 §.

1. Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras
av vederbörande verk, skall han vara skyldig att bebo densamma.

För begagnande av sålunda anvisad tjänstehostad skall tjänsteman
månadsvis i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för
näst föregående månad. År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet
eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon
avlöning för föregående månad eller förslår ej utgående avlöningsbelopp,
skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas.
Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på sätt i 2 mom. sägs,
skall densamma utgå med det av verket fordrade beloppet, med rätt för
bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma
vad han erlagt för mycket.

2. Ersättning för tjänstehostad, däri inbegripen gottgörelse för
centraluppvärmning, om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn
till det hyrespris, som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet,
och fastställes genom överenskommelse mellan verket och tjänstemannen.
Kan sådan överenskommelse icke träffas, skall frågan hänskjutas till en
för de ifrågavarande verken gemensam bostadsnämnd.

Denna nämnd skall bestå av högst fem medlemmar: en opartisk ordförande
samt representanter* för personal- och förvaltningsintressena. Nämn -

Riksdagens skrivelse Nr 287.

29

dens medlemmar jämte lika antal suppleanter för dem tillsättas av Kungl.
Maj:t, varje gång för en tid av fem år. Instruktion för nämnden
utfärdas av Kungl. Maj:t, som jämväl meddelar bestämmelser rörande
ersättning till medlemmarna samt om fördelningen mellan de olika verken
av kostnaderna för nämndens verksamhet. Over nämndens beslut i
ärende, som bänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas,
förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

3. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo,
skall, därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å
den fardag, som infaller näst efter tre månader från det uppsägning
skett; dock skall, såvida ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas
till tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid
därefter, men då sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som
inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom om beslutet
rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd
pensionsålder, nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid
den löpande månadens utgång.

4. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo
skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse
upplåta nödigt utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie
eller efterträdare.

24 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter vederbörande
verks styrelse prövar skäligt tillhandahålla tjänsteman för hans bostad
erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad efter verkets självkostnadspris,
erläggas i den ordning styrelsen bestämmer.

25 §.

Är tjänsteman enligt av styrelsen för vederbörande verk meddelade
föreskrifter pliktig att under tjänstutövning vara iförd tjänstedräkt eller
bära tjänstetecken, eller påkallar tjänstgöringens art nyttjandet av särskild
beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar eller materialier,
som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av verket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.

30

Riksdagens skrivelse Nr 287.

26 §.

Tjänsteman erhåller på vederbörande verks bekostnad erforderlig
läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i
tjänsten, som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl
andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de
närmare bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.

Vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt må dock
icke bestridas av verkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter
oavkortad lön, så framt ej sjukdomen förorsakats av skada till följd av
olycksfall i tjänsten.

27 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,
kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna
böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i tjänstemans vanliga tjänstutövning, ävensom under viss tjänstgöring
å lokomotiv, ångfärja eller ångfartyg, som icke infaller under
resa, må tjänsteman åtnjuta ersättning eller annan förmån enligt särskilda
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av
Kungl. Maj;t utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp
än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

28 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan
förflyttats från en tjänstgöringsort till eu annan, eller då tjänsteman till
följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst nödgats
flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara
berättigad att av vederbörande verks medel erhålla skälig ersättning för
flyttningskostnad samt för den ökade utgift, som för honom må hava
uppstått därigenom att han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl
den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de närmare bestämmelser
Kungl. Maj:t meddelar.

Riksdagens skrivelse Nr 287.

31

29 §.

Den, som bestrider tjänst å ort tillhörande den i 15 § omförmälda
kallortsklassen VI, må, därest tjänstgöringen är av beskaffenhet att i
särskilt hög grad utsätta honom för inverkan av ortens klimatiska förhållanden,
kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
kallortstraktamente med 50 öre för varje tjänstgöringsdag.

30 §.

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller
verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder erhålla felräkning spenning ar till belopp, som
bestämmes med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller
utbetalning sker, och i förhållande till den större eller mindre omfattningen
därav. Felräkningspenningar må icke i något fall till en och
samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat än
600 kronor.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller
eljest icke tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar
av vikarien.

31 §.

Anmärkning sarvode må utgå till vissa tjänstemän enligt av Kungl.
Maj:t meddelade grunder, dock med högst femton procent å belopp eller
värde, som avses i fastställd anmärkning.

32 §.

Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
tilldelas sådan tjänsteman tillhörande någon av 1—7 lönegraderna, som
linnés, hava i tjänsten iakttagit ekonomiskt gynnsam hushållning med
materialier eller förbrukningsartiklar.

33 §.

För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman tillhörande
någon av 1—12 lönegraderna ersättning för övertidsarbete, där
sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder,
som bestämmas av Kungl. Maj:t.

34 §.

Tjänsteman tillhörande någon av 1—7 lönegraderna må för utförande
av visst arbete kunna i stället för avlöning undfå ersättning

32

Riksdagens skrivelse Nr 287.

efter ackord eller beting, där styrelsen för vederbörande verk anser sådant
lämpligt för tillgodoseende av verkets intressen.

35 §.

Där tjänsteman, som i detta kapitel avses, förordnas att bestrida
befattning såsom generaldirektörs ställföreträdare, utgår till honom arvode
med 2 000 kronor för år. Har generaldirektörs ställföreträdare erhållit
annan ''ledighet än semester och vikarie för honom förordnats, beror på
prövning av Kungl. Maj it, i vad mån arvodet må för den tid tillgodonjutas.

36 §.

Kvinnlig befattningshavare, tillhörande någon av 1—4 lönegraderna,
må för bestridande av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt
arvode med högst 180 kronor för år räknat.

37 §.

Till rikstelefonist, som förordnats liksom föreståndare för växeltelefonstation,
kan utgå särskilt arvode med högst 360 kronor för år.

38 §.

1. Tjänsteman vid statens järnvägar, vilken^ på grund av förordnande
bestrider göromål såsom tågdirigent, erhåller särskilt arvode,

beräknat efter högst 360 kronor för år.

2. Lokomotivförare, som på grund av förordnande bestrider tjänst
såsom lokomotivmästare, äger utöver förekommande vikariatsersättning
uppbära särskild gottgörelse med en krona för dag.

3. Tjänsteman vid statens järnvägar, vilken bestrider beredskapstjänst,
kan tilldelas särskild ersättning med högst 50 öre för helt dygn.

39 §.

1. Driftchef vid Porjus kraftverk äger att för tid, varunder han
åtnjuter oavkortad lön, utöver avlöningen uppbära särskilt arvode, beräknat
efter 1,000 kronor för år.

2. Till personal, som tjänstgör å bogserbåt vid statens vattenfailsverk,
må utgå provision å den för bogseringen inflytande bruttoinkomst
enligt av Kungl. Maj:t meddelade grunder.

40 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk
m4 icke _ annorledes än såsom gratifikation eller belöning från anslag,

33

Riksdagens skrivelse Nr 287.

som anvisats för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente
förutsattes eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen
må utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som
kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats
särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

41 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön
vid tiden för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp
skall den vid dödsfall till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och
särskild författning utgående begravningshjälp anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

42 §.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige och överrevisorer vid statens
järnvägar, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, förordnas
på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år räknat:

järnvägs fullmäktig ....................................................... 6,000 kronor

telegrafiullmäktig ........................................................... 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar............................. 3,500 j>

43 §.

1. Övriga icke-ordinarie befattningshavare antagas tills vidare eller
för viss tid.

2. Avlöningsförmånerna för de i 1 mom. avsedda befattningshavare
fastställas av vederbörande verk, så framt ej Kungl. Maj:t finner sig böra
meddela bestämmelser i sådant hänseende.

3 avd. Lönenämnd.

44 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda
allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 287. 206519 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 287.

sådant ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en för
verken gemensam lönenämnd, som jämväl har att bereda andra ärenden
av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka
jämte lika antal suppleanter för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje
gång för en tid av tre år.

Instruktion för nämnden utfärdas av Kungl. Maj:t, som jämväl meddelar
bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt
om fördelningen mellan de olika verken av kostnaderna för nämndens
verksamhet.

4 avd. Reglementets tillämplighet in. m.

45 §.

Tjänsteman, som vid utgången av juni månad 1920 innehar befattning
å då gällande stat för postverket, telegrafverket, statens järnvägar
eller statens vattenfallsverk och som icke vill underkasta sig. detta reglementes
villkor och bestämmelser, skall därom gorå anmälan till styrelsen
för vederbörande verk före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag. Till
tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan, skola
genom vederbörande avlöningsreglemente honom tillförsäkrade avlöningsoch
pensionsförmåner fortfarande utgå enligt då gällande grunder.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 juli
1920 innehar ordinarie befattning vid något av nämnda verk, eller som
senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta sig detta
reglementes föreskrifter och villkor samt minskning i eller upphörande
av de förmåner och ersättningar, som omförmälas i 2 § 4 mom. och
26—39 §§ ävensom de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade
rörande i 10 § 3 och 4 mom. samt i 17 § 3 mom. berörda hänseenden
samt i fråga om pension.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1
juli 1920.

Riksdagens skrivelse Nr 287.

35

Bilaga.

Tj änsteförteckning

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda
löneplan, till vilka befattningarna vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk äro att hänföra.

A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad

Befattnin

gar vid

enligt 9 § avd. A.

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

l:a lönegraden ...<

Brevbärare

Expeditionsvakt

Expeditionsvakt

Stationsbiträde

Banvakt

Eldare å ängfarja
Expeditionsvakt
Förråds vakt
Ledningsvakt
Matros

Stationskarl

Vagn- och stallkarl

Expeditionsvakt

Vakt

2:a lönegraden ...

1

Postiljon

Förste stations-biträde

Maskin- och pann-skötare

Maskinvakt å ång-färja

Portvakt
Rorgängare
Timmerman å ång-färja

Trafikbiträde

Vagnskötare

3:e lönegraden ....

Brevbärarförman
Förste expeditions-vakt

Värdebrevbärare

Förste expeditions-vakt

Reparatör

Banförman

Förrådsförman
Förste expeditions-vakt

Lokomotiveldare

Reparatör

Trädgårdsförman

Förrådsförman

Kanalförman

Skogvaktare

36

"Riksdagens skrivelse Nr 287.

Lönegrad
enligt 9 § avd. A.

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

4:e lönegraden ...<

Förste postiljon

Stationsförman

Konduktör

Kontorsbiträde

Maskinskötare å
ångfärja
Stallförman

Stationsförman

Stationsmästare av

klass 7

Y agnförman

Kontorsbiträde

Maskinist

Montör

5:e lönegraden ...

Bokbinderiförman

Tryckeriförman

Överpostiljon

Förste reparatör

Bangårdsmästaxe

Banmästare

Förste kontors-biträde

Förste reparatör
Ledningsförman
Tågmästare

Y erkstadsförman

Fyrmästare

Muddermästare

Slussmästare

6:e lönegraden ...

Stationsmästare

Transportmästare

Förrådsmästare

Linjeforman

Radiotelegrafist

Förrådsmästare

Förste banmästare

Lokomotivförare

Maskinist

Stationsmästare av

klass 6

Tredje maskinist å
ångfärja

Tredje styrman
Trädgårdsmästare
V agngårdsmästare

Befälhavare å bog-serbåt

Förrådsmästare

Förste montör

Schaktmästare

Trädgårdsmästare

7:e lönegraden ...

Faktor

“

Byggmästare

Förste maskinist
Reparationsmästare
V erkstadsmästare

liiksdagens skrivelse Nr 287.

37

Lönegrad
enligt 9 § avd. A.

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

8:e lönegraden ...

Postexpeditör

Förrådsbokhållare

Materialförvaltare

Ritare

Telegrafassistent

Kontorsskrivare

Ledningsmästare

Ritare

Station sskrivare
Vagnmästare

V erkstadsmästare

Kontorsskrivare

Maskinmästare

Ritare

Stationsmästare

Övermontör

9:e lönegraden ....

Linjemästare

Verkmästare

Andre maskinist å
ångfärja

Andre styrman

Lokomotivmästare
Stationsinspektor
av klass 4 B

Stationsmästare av

klass 5

överbanmästare

Instrumentmakare

Mätaretekniker

10:e lönegraden...<

Förste postexpedi-tör

Förste telegrafassis-tent

Bokhållare

Förste stationsskri-

vare

Bokhållare

Driftverkmästare

ll:e lönegraden...

Postmästare av

klass 4

Telegrafkommissa-rie av klass 4

Förste bokhållare
Förste telegrafist
Stationsinspektor
av klass 4 A

Övermaskinist av

klass 2

Kanalinspektor av
klass 2

12:e lönegraden...

Kontrollör

Postmästare av

klass 3

Ingenjörsassistent
Kontrollör
Telegrafkommissa-rie av klass 3

Förste styrman av

klass 2

Stationsinspektor
av klass 3
Underingenjör
Underinspektör
Övermaskinist av

klass 1

38

Riksdagens skrivelse Nr 287.

Lönegrad
enligt 9 § avd. A.

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

13:e lönegraden...

Aktuarie

Förrådsfförvaltare

Notarie

Registrator

Revisor

Revisor och bok-hållare

Aktuarie

Förrådsförvaltare

Huvudkassör

Notarie

Revisor

Aktuarie

Byråassistent

Distriktskassör

Expeditionsföre-

ståndare

Förste styrman av

klass 1

Kassör

Kontrollör

Notarie

Registrator

Revisor

Kanalinspektor av
klass 1

Kassör

Kontrollör

14:e lönegraden...

Förste kontrollör

Postmästare av

klass 2

Avdelningsingenj ör

Förste kontrollör

Inköpschef

Konstruktör

Kontorschef

Radiokommissarie
Telegrafkommissa-rie av klass 2

Baninspektor

Distriktskamrer

Elektroingenjör

Förrådsförvaltare

Konstruktör
Maskininspektor
Stationsinspektor
av klass 2

V erkstadskamrer

Kontorschef

15:e lönegraden...

Förste aktuarie

Intendent

Postmästare av

klass 1

Sekreterare

Överkontrollör

Förrådskamrer

Sekreterare
Telegrafkommissa-rie av klass 1 B
Överkontrollör

Befälhavare av klass
2 å ångfåija
Förrådskontrollör

Förste aktuarie

Förste kontrollör

Förste revisor

Intendent

Kamrer

Milkontrollör

Sekreterare
Stationsinspektor
av klass 1

Riksdagens skrivelse Nr 287.

39

Lönograd

Befattni

n g a r vid

enligt 9 § avd. A

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

16:e lönegraden...

Ombudsman

överpostmästare

Byråingenjör
Kameralintendent
Linjeingenjör
Telegrafkommissa-rie av klass 1 A

Baningenjör
Befälhavare av klass

1 å ångfärja
Byråingenjör

Chef för statistiska

kontoret
Maskiningenjör
Signalingenjör
Telegrafingenj ör
Trafikinspektör
Överinspektör

Direktörs assistent

vid kanalverk

17:e lönegraden...

Förste intendent

Förste byråingenjör
Förste linjeingenjör
Förste sekreterare

V erkstadsingenj ör

Distriktssekreterare

Förrådsintendent
Förste baningenjör
Förste byråingenjör
Förste maskin-ingenjör

Förste sekreterare
Förste trafikinspek-tör

Lantmätare

Överinspektör

Direktörsassistent

vid kraftverk
Distriktsingenj ör

18:e lönegraden...

Byrådirektör

Byrådirektör

Arkitekt

Byrådirektör

Ombudsman

Överkontrollör

Driftchef

19:e lönegraden ..

Postdirektör

Trafikdirektör

_

Kanaldirektör

20:e lönegraden...

Byråchef

Byråchef

Linjedirektör

Telefondirektör

Telegrafdirektör

Bandirektör

Byråchef

Förste byrådirektör
Maskindirektör

Trafikdirektör

40 Riksdagens skrivelse Nr 287.

B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.

Lönegrad
enligt 9 § avd. B.

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens yattenfallsyerk

l:a lönegraden ...

Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

2:a lönegraden ...j

Kanslibiträde

Kanslibiträde

Rikstelefonist

Kanslibiträde

Kanslibiträde

3:e lönegraden ...

—

Kassör

—

—

4:e lönegraden ...

Postexpeditör

Kontorsskrivare

Ritare

Telegrafist

V aktföreståndare

Kontorsskrivare

Ritare

Kontorsskrivare

Ritare

5:e lönegraden ...■

Förste postexpedi-tör

Förste kassör

Förste telegrafist
Förste vaktförestån-

dare

Bokhållare

Bokhållare

Kassör och bok-hållare

6:e lönegraden ...|

Postmästare av

klass 4

Telegrafkommissa-rie av klass 6

—

—

7:e lönegraden ...j

Postmästare av

klass 8

Katalogredaktör
Telegrafkommissa-rie av klass 5

Stockholm, K. L. Beckmais Bokfcr., 1919»