6
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Nr 282.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser
mot illojal konkurrens m. m., dels ock en i
ämnet väckt motion.
(Första lagutskottets utlåtande nr 30.)
Till Konungen.
Genom en den 28 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 269,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens; samt
2) lag om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen.
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft
en i anledning av densamma väckt motion.
Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets, av
riksdagen godkända utlåtande nr 30, varav ett tryckt exemplar härvid
fogas, får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i
propositionen innefattade lagförslagen, anmäla, att riksdagen, i anledning
av samma proposition, för sin del antagit följande
Riksdagens skrivelse Nr 282.
7
i:o) Lag
med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens.
Härigenom förordnas som följer:
Om obehörigt användande eller yppande av yrkeshemligheter samt
liknande brott.
1 §•
I näringsverksamhet anställd person, som under den tid, tjänstavtalet är
gällande, i avsikt att bereda sig eller annan fördel eller att göra skada, obehörigen
använder sig av eller yppar fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande
eller annat, varom han under samma tid erhållit kännedom och som han vet ut-''
göra en arbetsgivarens yrkeshemlighet, straffes med böter från och med fem till
och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en månad till och med
ett år; ersätte ock uppkommen skada.
Lag samma vare, om någon i annat fall, i avsikt varom ovan förmäles,
obehörigen använder sig av eller giver annan del av ritning, mönster, modell
schablon eller dylik teknisk förebild, som han för utförande av arbete eller eljest
för affärsändamål fått sig anförtrodd.
2 §•
Är gärning, som i 1 § avses, enligt 22 kap. strafflagen att bedöma såsom
trolöshet mot huvudman, skall vad i sagda paragraf tinnes stadgat ej vinna
tillämpning.
3 §•
Om någon i avsikt, som i 1 § omförmäles, obehörigen använder sig av
eller giver annan del av yrkeshemlighet eller i paragrafens andra stycke avsedd
förebild, varom han vunnit kännedom genom honom lämnat meddelande av
den i samma paragraf angivna art, varde, såframt han, då han mottog meddelandet,
ägde kännedom om de förhållanden, som gjorde detsamma otillåtet,
straffad på sätt i 1 § sägs ävensom förpliktad att gottgöra uppkommen skada.
Om bestickning.
4 §•
Den, som lämnar, utlovar eller erbjuder gåva eller annan förmån till någon
i näringsverksamhet eller eljest vid företag av ekonomisk art eller vid verk, inrättning
eller stiftelse anställd person för att därigenom muta denne att vid
avtal om inköp av varor eller utförande av arbete eller tagande av försäkring
för dens räkning, hos vilken han är anställd, åt någon skaffa företräde fram
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 282.
för annan eller att underlåta framställa anmärkning i fråga om fullgörande
av sådant avtal, straffes med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en månad till och med ett år; ersätte ock
uppkommen skada.
5 §■
I näringsverksamhet eller eljest vid företag av ekonomisk art eller vid verk,
inrättning eller stiftelse anställd person, som tager, låter åt sig utlova eller
begär gåva eller annan förmån för att därigenom låta muta sig att vid avtal
om inköp av varor eller utförande av arbete eller tagande av försäkring för
dens räkning, hos vilken han är anställd, åt någon skaffa företräde framför
annan eller att underlåta framställa anmärkning i fråga om fullgörande av sådant
avtal, varde straffad på sätt i 4 § sägs ävensom förpliktad att ersätta uppkommen
skada.
Emottagen muta eller dess värde tillfaller kronan.
6 §•
Yad i 4 och 5 §§ stadgats skall icke äga tillämpning, om gärningen är
straffbar enligt 25 kap. strafflagen.
Allmänna bestämmelser.
7 §•
Med näringsverksamhet förstås i denna lag varje huvudsakligen på ekonomisk
vinst för dess utövare riktad yrkesmässig verksamhet.
8 §■
Berättigad att anställa talan enligt denna lag är:
1) i de uti 1 och 3 §§ angivna fall den, vilkens yrkeshemlighet eller förebild
obehörigen använts eller röjts; samt
2) i de uti 4 och 5 §§ omförmälda fall varje näringsidkare, som frambringar,
tillverkar eller håller till salu varor eller utför arbete av samma eller liknande
art som de varor eller det arbete, som skolat inköpas eller utföras, eller meddelar
försäkring av samma slag som den försäkring, vilken skolat tagas, ävensom
den anställdes arbetsgivare, där ej gärningen skett med dennes begivande, så ock,
utom vad angår skadestånd, varje sammanslutning för främjande av yrkesintressen,
såframt näringsidkare, varom ovan sägs, äro företrädda inom sammanslutningen
och denna äger att inför domstol kära.
Efter angivelse av den, som enligt vad ovan stadgas äger anställa talan,
må ock allmän åklagare väcka påstående om straff för brott, varom i denna
lag förmäles.
9 §•
Då vid domstol förekommer mål om obehörigt användande eller yppande av
yrkeshemlighet eller om missbrukande av förebild, som i 1 § andra stycket avses,
Riksdagens skrivelse Nr 282.
9
må på begäran av den, vilkens rätt förmenas hava blivit genom den åtalade
handlingen kränkt, domstolen, därest målets offentliga handläggning prövas kunna
för honom medföra ytterligare skada i samma hänseende, förordna, att målet
skall handläggas inom stängda dörrar.
10 §.
Yar, som vill fördra skadestånd enligt denna lag, skall inom två år från
den dag, då skadan timade, anhängiggöra sin talan hos domstol. Försummas det,
have han förlorat sin talan.
11 §•
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skall förvandling ske efter allmänna strafflagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
2:o) Lag
om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen.
Härigenom förordnas, att 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen skola erhålla
följande ändrade lydelse:
5 §•
Har ämbetsman tagit, låtit åt sig utlova eller begärt muta, för att i ämbetet
orätt främja; värde, ändå att ingen skada skedde, avsatt och förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller ock dömd till mistning av ämbete på
viss tid; och skall, där till avsättning dömes, den skyldige, om brottet det förtjänar,
dessutom straffas med fängelse.
Den, som till ämbetsman lämnar, utlovar eller erbjuder sådan muta, dömes
till böter eller fängelse.
Tager eller betingar sig ämbetsman eljest för sin ämbetsåtgärd någon belöning
eller sportel, därtill han ej berättigad är; straffes med mistning av ämbete
på viss tid eller böter: äro omständigheterna synnerligen försvårande; må till
avsättning dömas.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 280—285.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 282.
21 §•
Böter, som efter 5 § 3 mom., 6, 10, 14, 16 eller 17 § ådömas, må sättas
högst till beloppet för ett år av den lön och övriga inkomst, som åtfölja det
ämbete, vari den skyldige sig förbrntit. Är ej med det ämbete viss lön eller annan
inkomst förenad; vare bot högst ett tusen riksdaler.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
Stockholm den 4 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.