Riksdagens skrivelse Nr 272.

1

Nr 272.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1919.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1919.

'' * t

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kung], Maj:ts
framställning angående beredande av förbättrade lokaler
åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen
m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 178.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande
av punkt 64 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva
riksdagen förelagd, till ombyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid
Karl XIII:s torg i Stockholm bland de extra anslagen under sjunde
huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av
400,000 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, till påbörjande av ombyggnad av Preisiska
huset vid Drottninggatan i Stockholm bland de extra anslagen under
sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

I den samma dag till riksdagen avlåtna propositionen med förslag
till tilläggsstat för år 1919 har Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand,. Nr 272—275. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 272.

titeln (punkt 17) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till ombyggnad av den s. k.
åtel] erbyggnaden vid Karl XIII:s torg i Stockholm å tilläggsstat för år
1919 beräkna ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 mars
1919 avlåten proposition (nr 212), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen

dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen
in. m. till om- och påbyggnad av den s. k. åtel]erbyggnaden vid Kungsträdgården
bevilja ett anslag å 625,000 kronor

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom
reservationsan slag

ej mindre å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 300,000 kronor
än även å extra stat för år 1920 ett belopp av 325,000 kronor,
dels ock att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i
Stockholms län m. m. till om- och påbyggnad av det så kallade Preisiska
huset bevilja ett anslag å 365,000 kronor

och därav å extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa
såsom reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen angående
tilläggsstat för år 1918 därom gjorda framställning anvisade 1918 års
lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år ett belopp av 100,857
kronor till inlösen av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus vid Kungsträdgården
i Stockholm.

I särskild proposition till 1918 års riksdag, nr 247, framlade Eders
Kungl. Maj:t vidare två olika alternativ för lösande av länsstyrelsens i
Stockholms län och byggnadsstyrelsens lokalfråga, det ena avseende ombyggnad
av det s. k. Preisiska huset vid Drottninggatan, för beredande
av lokaler därstädes åt båda dessa myndigheter, och det andra, omfattande
ändrings- och reparationsarbeten å nämnda fastighet ävensom omoch
påbyggnad av det s. k. ateljerhuset vid Kungsträdgården. I enlighet
med det senare alternativet föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen
att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms
län och åt byggnadsstyrelsen å extra stat för år 1919 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av högst 513,000 kronor.

I skrivelse den 21 juni 1918, nr 440, anmälde riksdagen, att berörda
proposition icke av riksdagen bifallits; och anförde riksdagen i
sammanhang härmed bland annat följande:

3

Riksdagens skrivelse Nr 272.

»Vid prövning av detta ärende tiar riksdagen funnit det synnerligen tveksamt,
huruvida tillräckliga skäl för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
kunna anses föreligga.

Beträffande först förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i
anspråk hela den mycket värdefulla fastigheten med adressnummer 36 vid Drottninggatan
har detta synts riksdagen innebära eu så kostsam lösning av förevarande
lokalfråga, att redan på grund härav anledning till förnyad prövning av ärendet
torde föreligga. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen, därest staten sä
önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som betydligt överstege kostnaden
för uppförande av ett helt nytt länsresidens. Det torde också hava varit
med hänsyn härtill, som man enligt ovan återgivna alternativ I i fastigheten i
fråga sökt inrymma såväl lokaler för byggnadsstyrelsen som för -- med undantag
av landshövdingebostad — länsstyrelsen. Ett utnyttjande av fastigheten i enlighet
med alternativ II måste därför anses synnerligen oekonomiskt. Då härtill kommer,
att efter den ombyggnad, som ifrågasatts, lokalerna i och för sig icke kunna anses
bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet, har riksdagen funnit skäl föreligga,
att hela denna fråga underkastas en förnyad allsidig utredning.

Vidkommande härefter förslaget att för byggnadsstyrelsens räkning ombygga
det s. k. ateljébyggnadsbolagets vid Kungsträdgården belägna hus har riksdagen
funnit jämväl denna byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning. Så upptaga
riksdagen förelagda ritningar och arbetsbeskrivning en ombyggnad av denna fastighet
å hela det område, som den nuvarande ateljébyggnaden omfattar. Enligt av riksdagen
inhämtade upplysningar torde emellertid, med hänsyn till den gatureglering,
som med en så omfattande ombyggnad, som förslaget i fråga förutsätter, oundgängligen
synes vara förknippad, ett bebyggande i enlighet med dessa ritningar icke
kunna fullföljas. Vid sådant förhållande och då uppförandet av en helt ny byggnad
å ifrågavarande plats eventuellt kan komma att framställa sig som ett förmånligare
alternativ än den nu föreslagna ombyggnaden, har riksdagen, ej heller funnit sig
kunna biträda nu ifrågavarande förslag och detta så mycket mindre som i sistnämnda
fall det synes förtjäna tagas i övervägande, dels i vilken omfattning den i
alternativ II i utsikt ställda uthyrningen kan och bör med fördel genomföras, dels
huruvida en förläggning till platsen i fråga av lokaler för byggnadsstyrelsen kan
anses vara den ur statens synpunkt mest förmånliga användning av fastigheten,
som kan tänkas ifrågakomma. Det uppskov med användandet direkt för statens
räkning av ateljébyggnadsbolagets hus, som föranledes av riksdagens sålunda intagna
ståndpunkt, torde ingalunda behöva innebära någon förlust för statsverket, då säkerligen
även en tillfällig uthyrning av lokalerna i dess nu befintliga skick skulle giva
större inkomst än ränta å det utgiftsbelopp av 100,857 kronor, husets inlösen redan
den 1 oktober 1918 förorsakar statsverket.»

Sedan inom byggnadsstyrelsen verkställts förnyad utredning i frågan
med beaktande av vad i riksdagens skrivelse anförts, hava i fråga om
användningen av det s. k. Preisiska huset framlagts tvenne huvudförslag,
påbyggnadsförslaget och ändringsförslaget.

Förstnämnda förslag innebär fastighetens om-, till- och påbyggnad
och avser att bereda lokaler åt länsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och

4

Riksdagens skrivelse Nr 272.

byggnadsstyrelsens möbelförråd samt bostad åt landshövdingen. Kostnaderna
hava beräknats uppgå till i runt tal 2,500,000 kronor.

Beträffande ändringsförslaget har av byggnadsstyrelsen anförts:

»Om- och tilibyggnadsarbetena i detta förslag, vilka i stort sett sammanfalla
med dem, som avsågos i byggnadsstyrelsens tidigare förslag »alternativ I»,
omfatta i huvudsak stallflygelns ersättande, såsom även i »påbyggnadsförslaget»,
med en tillbyggnad, upptagande hela den inre, nordöstra gårdsvinkeln och omdaning
av byggnadens inre i övrigt jämte anordnande av tidsenliga toalettanordningar och
värmeledning.

Ändringsförslagets genomförande skulle för länsstyrelsen medföra fullt tillfredsställande
tjänstelokaler samt tillika, såvitt nu kan bedömas, fullt betryggande
möjligheter för framtida utvidgningar. Som av ritningarna framgår bliva nämligen
för andra ändamål inom byggnaden omedelbart disponibla 18 rum jämte ett vaktrum.
Dessa rum torde genom sitt centrala läge i staden och på grund av deras
inbördes läge bliva synnerligen lämpliga för något eller några mindre ämbetsverk,
till exempel stuteriöverstyrelsen, eller för kommittéer. (I detta sammanhang kan
erinras om att för statens ämbetsverk i Stockholm, med undantag av post, telegraf
och järnvägar, årligen förhyras lokaler för omkring 456,000 kronor samt för kommittéer,
utom kristidskommissionerna, för omkring 40,000 kronor.) Landshövdingbostaden
bibehålies i nuvarande våningar och undergår endast mindre förändringar
i förening med vindsvåningens fullständiga utnyttjande. Liksom i påbyggnadsförslaget
erhålles särdeles lämplig lokal för byggnadsstyrelsens möbelförråd. Jämväl
i detta förslag ersättes landshövdingens stall och vagnbod med ett garage vid
Brimkebergsgatan, och krigsministerns stall och vagnbod slopas.

Kostnaderna för ändringsförslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ............................ kronor 1,300,000

Byggnadsarbetena enligt bifogade kostnadsberäkning ....... »_ 365,000

Summa kronor 1,665,000

Som arbetena kunna utföras, sedan byggnadsstyrelsen avflyttat, utan att
byggnaden i övrigt behöver utrymmas, erfordras icke någon hyra av lokaler under
arbetstiden.

Räknas å nämnda summa, 1,665,000 kronor, en avkastning efter 6 procent,
skulle hyresvärdet uppgå till 99,900 kronor, varav 19,000 kronor kunna anses motsvara
hyran för de ovannämnda, för mindre ämbetsverk eller kommittéer användbara
18 rummen. Den sammanlagda nyttiga golvytan, korridorer, toaletter och liknande
utrymmen oberäknade, uppgår i detta förslag till 2,055 kvadratmeter, vadan
sålunda årliga hyran per kvadratmeter utgör 48 kronor 61 öre.»

Sistnämnda förslag förutsätter, att plats för byggnadsstyrelsens
lokaler beredas i det s. k. ateljerhuset, vilket för ändamålet borde ombrggas
för en sammanlagd kostnad av 625,000 kronor, varav för år
1019 skulle erfordras 300,000 kronor och för år 1920 återstoden.

I fråga om de nu framlagda förslagen har departementschefen
anfört följande:

Riksdagens skrivelse Nr 272. 5

»Såsom jag redan framhållit vid framläggandet av 1918 års proposition
i detta ämne äro såväl byggnadsstyrelsens som länsstyrelsens
i Stockholms län lokaler ordnade på ett synnerligen otillfredsställande
sätt. Det förhållande, att ämbetsverkens nuvarande lokaler sakna såväl
nödigt utrymme som möjlighet till ändamålsenliga utvidgningar, gör den
snara lösningen av förevarande fråga i hög grad önskvärd.

Beträffande det vid 1918 års lagtima riksdag framlagda förslaget till
utnyttjande av Preisiska huset i enlighet med alternativ II har riksdagen
i sin omförmälda skrivelse av den 21 juni 1918 anfört, att förslaget,
som avsåge att enbart för länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk nyssnämnda
mycket värdefulla fastighet, syntes innebära en så kostsam
lösning av lokalfrågan, att redan på grund härav anledning till förnyad
prövning av ärendet förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle
nämligen, därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till
ett pris, som betydligt överstege kostnaden av ett helt nytt länsresidens.

Av den nu förebragta utredningen torde emellertid framgå, att
eu försäljning av Preisiska huset skulle ställa sig ofördelaktig för statsverket,
isynnerhet som statens behov av ämbetslokaler under senare
åren varit i ständig tillväxt.

Riksdagen har vidare uttalat en farhåga, att lokalerna i Preisiska
huset efter den ifrågasatta ombyggnaden i och för sig icke kunde anses
bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet.

Vad byggnadsstyrelsen härutinnan anfört synes mig ägnat att
undanröja denna farhåga.

Slutligen har riksdagen vidkommande förslaget att för byggnadsstyrelsens
räkning ombygga ateljerbyggnadsaktiebolagets hus funnit denna
byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning, enär vid förslagets
uppgörande icke tagits i beaktande en eventuell gatureglering.

I sitt nya förslag har byggnadsstyrelsen tagit hänsyn till nämnda
förhållande.

Byggnadsstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse av 7 februari
1919 framlagt två alternativa huvudförslag rörande användningen av
det Preisiska huset, det ena kallat påbyggnadsförslaget och det andra
ändringsförslaget. Därjämte har styrelsen överlämnat ett förslag rörande
utnyttjandet av gårdsutrymmet i Preisiska huset och jämväl lämnat utredning
rörande uppförandet av en helt ny byggnad å tomten till samma
hus,, Slutligen har styrelsen även avgivit förslag till användningen
■av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus.

Av dessa förslag anser jag mig böra förorda ändringsförslaget i

6

Riksdagens skrivelse Nr 272.

kombination med förslaget rörande användningen av åtel]erbyggnadsaktiebolagets
hus. Ändringsförslaget, som förutsätter byggnadsstyrelsens
inflyttande i ateljerbyggnaden, avser att i Preisiska huset bereda
lokaler åt länsstyrelsen och bostadsvåning åt landshövdingen, varjämte
åtskilliga lokaler bliva disponibla för andra ändamål. Till motiveringav
detta mitt förord vill jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen
anfört, framhålla följande.

Påbyggnadsförslaget anser jag för min del oantagligt, enär genom
detsamma byggnadsstyrelsens lokalutrymme redan från början bliver för
knappt tilltaget. Byggnadsstyrelsen erhåller sålunda endast 845 kvadratmeters
golvutrymme mot erforderliga 915 kvadratmeter, varjämte framtida
utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens lokaler
äro så gott som fullständigt uteslutna.

Genom de av mig förordade förslagen erhålla emellertid båda
ämbetsverken fullt rymliga och ändamålsenliga lokaler med synnerligen
goda utvidgningsmöjligheter. I Preisiska huset bliva för andra ändamål
disponibla 18 rum jämte ett vaktrum, och så länge dessa ej behöva
användas för länsstyrelsens räkning, erhåller staten välbehövliga lokaler,
som kunna tagas i anspråk för ett eller flera mindre ämbetsverk eller ett
flertal kommittéer. Vad atelj erbyggnaden angår är denna särdeles lämpad
såsom lokal för byggnadsstyrelsen. Styrelsens nuvarande behov av
golvutrymme är såsom ovan nämnts 915 kvadratmeter, under det de
ifrågasatta nya lokalerna hava en golvyta av 984 kvadratmeter. Möjlighet
till utvidgning finnes, enär bottenvåningen till en början ej tages
i anspråk av byggnadsstyrelsen. Rörande användningen av denna våning
anser jag i likhet med styrelsen det vara mindre lämpligt, att kaférörelse
idkas i en byggnad, som huvudsakligen upptages av ett statens
ämbetsverk och ansluter jag mig till styrelsens uppfattning, att bottenvåningen
inredes till tjänstelokaler åt kommittéer.

Jag vill även framhålla, att de av mig förordade förslagen ställa
sig ekonomiskt fördelaktigare än påbyggnadsförslaget. De förra draga
en gemensam kostnad av 990,000 kronor och lämna en nyttig golvyta
av 3,323 kvadratmeter, varemot utförandet av det senare förslaget skulle
kosta 1,015,000 kronor men endast lämna en nyttig golvyta av 2,615
kvadratmeter.»

Till riksdagens vederbörande utskott hava inkommit tvenne skrivelser
från fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden, vilket bolag är ägare till
dels den intill statens tomt i kvarteret Kungl. Trädgården belägna tomten

7

Riksdagens skrivelse Nr 272.

nr 2 i samma kvarter, dels den snett emot ateljerbyggnadsbolagets hus
belägna fastigheten nr 7 i kvarteret Spektern med adress nr 17 vid
Västra Trädgårdsgatan, rörande byte av sistnämnda fastighet mot den
statsverket tillhöriga tomten i kvarteret Kungl. ''brädgården. Skrivelserna
äro såsom bilagor vidfogade denna skrivelse (se bil. A och B).

Redan med hänsyn därtill, att innevarande års riksdag för tillgodoseende
av ämbetsverkens ökade lokalbehov tidigare anvisat betydande
belopp, har riksdagen måst känna sig tveksam inför förslaget att under
nu rådande prisförhållanden på byggnadsmarknaden igångsätta ifrågavarande
stora om- och påbyggnadsarbeten.

Vid den granskning, riksdagen underkastat Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag beträffande det s. k. ateljerhusets ombyggnad, har
riksdagen därjämte funnit, att, innan denna byggnadsfråga upptages till
slutligt avgörande, en uppgörelse mellan staten och aktiebolaget Hufvudstaden
bör om möjligt söka åstadkommas rörande bebyggandet av den
nämnda bolag tillhöriga tomten nr 2 i kvarteret i Kungl. Trädgården
och den intill nämnda fastighet gränsande, f. n. obebyggda men för
bebyggande avsedda delen av statens tomt i nämnda kvarter. Härvid
torde även det av fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden framlagda projektet
rörande byte av vissa fastigheter mellan statsverket och bolaget böra
tagas under omprövning.

Vid den ytterligare utredning av frågan, som enligt riksdagens
mening sålunda bör företagas, torde jämväl till prövning böra ånyo upptagas
spörsmålet, huruvida icke med hänsyn till det ur affärssynpunkt
förmånliga läge, som den nu till ombyggnad föreslagna fastigheten äger,
en ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare användning av densamma kan
vinnas än genom dess utnyttjande i sin helhet för beredande av ämbetslokaler.
Då förutsättningen för Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande det
s. k. Preisiska huset är en ombyggnad av ateljerhuset, har Eders Kungl.
Maj:ts förslag i denna del ej heller ansetts höra av riksdagen bifallas.

Riksdagen, som icke nu ingått på någon närmare prövning av detaljerna
i de ifrågasatta byggnadsförslagen, har dock i fråga om dispositionen
av utrymmet i det s. k. Preisiska huset velat framhålla, att
landshövdingens boställsvåning, omfattande, förutom andra utrymmen,
omkring 20 rum, synes riksdagen alltför stor tilltagen, särskilt om hänsyn
tages till förhållandet mellan eventuell hyra för en bostad av
denna storlek och den för samma befattningshavare anslagna avlöning.

8

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag för närvarande icke vunnit riksdagens bifall.

Stockholm den 5 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Bilaga A.

Till statsutskottets 8:e avdelning, Stockholm.

Såsom ägare till tomten nr 2 kvarteret Kungl. Trädgården hava vi under
ett halvt års tid sökt komma i underhandling med kungl. byggnadsstyrelsen om
omreglering av detta kvarter, så att ett förmånligare utnyttjande av tomterna
kunde äga rum. Härvid hava vi dels föreslagit en omstyckning av tomterna, dels
ett byte mellan statsverkets tomt i Kungl. Trädgården och vår fastighet nr 17
Västra Trädgårdsgatan.

En omstyckning av tomterna hava vi föreslagit då, om vår tomt nu bebygges,
densamma skulle förses med brandgavel mot Kungsträdgården för att möjliggöra
den utökning av byggnadsstyrelsens hus på tomtremsan utanför vår tomt, som
av kungl. byggnadsstyrelsen föreslagits. Då denna lösning för både oss och statsverket
ur byggnadskostnadsynpunkt är synnerligen ogynnsam samt då denna lösning
ur estetisk synpunkt ej är att förorda, hava vi föreslagit kungl. byggnadsstyrelsen
att bekosta en av byggnadsstyrelsen anordnad utredning om, hur dessa tomter
ur arkitektonisk synpunkt bäst böra ordnas.

Ett byte mellan den tomt i Kungl. Trädgården, som skulle upptagas av
byggnadsstyrelsens nu föreslagna byggnad jämte senare tillbyggnad, och vår fastighet
nr 17 Västra Trädgårdsgatan, skulle åter ur ekonomisk synpunkt vara synnerligen
fördelaktig för statsverket och hava vi därför velat framlägga saken för eder,
då vi förmoda att kungl. byggnadsstyrelsen ej nämnt något därom.

Enligt kungl. byggnadsstyrelsens förslag skulle en ombyggnad av nuvarande
ateljerbyggnaden kosta 625,000 kronor samt härför erhållas 36 rum jämte en
bottenvåning, för vilken i hyra beräknats 25,000 kronor. Byggnadskostnaden synes
dock väl lågt tilltagen, då för närvarande ingen förstklassig byggnad kan uppföraa
för de 80 kronor per m3, som i detta fall beräknats.

9

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Vår fastighet skulle enligt vårt brev till byggnadsstyrelsen förslagsvis förvärvas
av statsverket genom byte mot tomten i Kungl Trädgården samt en kontant
mellanskillnad av 600,000 kronor. I detta fall skulle erhållas cirka 72 rum
samt en bottenvåning, som i hyra ger 15,000 kronor. Vindsutrymmena, som kunna
användas till ritrum, äro i denna fastighet nära dubbelt så stora, som i den nu
föreslagna byggnaden. Genom överbyggnad av gården kunna även stora utrymmen
vinnas. I detta fall är byggnaden redan färdig och försedd med värmeledning, hiss
och alla moderna anordningar, och inga överraskningar i form av ökade byggnadskostnader
behöva befaras. Lokalerna kunna delvis genast få disponeras och de utrymmen,
som statsverket skulle erhålla i denna fastighet, komma att vara ungefär
dubbelt så stora, som i den nu föreslagna byggnaden, medan de ökade årliga omkostnaderna
härför skulle vara cirka 10,000 kronor, eller skillnaden i hyra, som
beräknats för bottenvåningarna.

Ur ekonomiskt synpunkt synes detta förslag böra för statsverket kunna medföra
så stora fördelar, att skäl synas finnas för att genom verkliga underhandlingar
närmare undersöka saken. Skälet till att ett sådant byte bör för statsverket vara
förmånligt, är naturligtvis att hörntomten vid Hamngatan i privat hand kan genom
det goda affärsläget giva så höga hyror, att för statsverket lika centralt belägna
utrymmen kunna åstadkommas till betydligt lägre hyror.

Som skäl mot ett byte har från byggnadsstyrelsens sida anförts, dels att
statsverket eventuellt skall bygga i Kungsträdgården mot Hamngatan, dels att det
ganda åtel] erbyggnadsbolaget kan motsätta sig ett byte.

Vad det första skälet beträffa]'' torde ett sådant bebyggande komma att väcka
en sådan opposition, att det ej kan tänkas genomfört. Den nu föreslagna ombyggnaden
av ateljerbyggnaden med sin fasad mot Kungsträdgården är ju dessutom
hindrande för en sådan ny byggnad.

Ateljerbyggnadsbolagets samtliga aktier äro dessutom övertagna av oss, varför
ett byte med oss ej kan av någon utomstående hindras. I detta sammanhang
torde även kunna påpekas, att det ännu ej är utrett, huruvida ej detta bolag kan
yrka på att av statsverket utfå de hyror, som influtit av ateljerbyggnaden. då en
uthyrning av densamma ei kan rubriceras som ett statsverkets »eget ändamål»,
som enligt kontraktet med bolaget erfordras för statens övertagande av tomten.

Därest byggnadsstyrelsen kunnat använda huset i nuvarande skick, kunde
byggnadsfrågan lösts ekonomiskt förmånligt för statsverket, men enligt det framlagda
förslaget återstår av hela byggnaden högst ett värde av kronor 40—50,000,
allt annat skall rivas. Då byggnaden kostat staten kronor 100,000 och giver höga
hyror, synes det underligt att just denna ur affärssynpunkt dyrbara tomt skall användas
för byggnadsstyrelsens behov, då andra billigare och lika bra tomter härför
borde kunna uppbringas.

Därest en närmare undersökning av denna fråga skulle synas utskottet önskvärd,
skola vi framlägga närmare kalkyler och bifoga vi nu endast en sats kopior
över fastigheten nr 17 Västra Trädgårdsgatan.

Stockholm den 5 april 1919.

Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden
Lennart Palme.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 272 275.

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Bilaga. B.

Till ordföranden i statsutskottets lista avdelning.

I anledning av Eder förfrågan huruvida vi voro villiga förklara oss stå fast
intill den 1 april 1920 vid vårt erbjudande att på vissa villkor byta vår tomt nr 17
Västra Trädgårdsgatan mot ateljerbyggnadsbolagets hus i Kungsträdgården, få vi
härmed meddela, att vi ej anse oss kunna på så lång tid binda oss härför, men är
det troligt, att vi framdeles liksom nu gärna önska inleda underhandlingar härom.
Inledas sådana underhandlingar, är det även troligt, att en hel del lokaler i nr 17
Västra Trädgårdsgatan kunna till 1 oktober 1920 disponeras.

Stockholm den 17 maj 1919.

Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden
Lennart Palme.