Riksdagens skrivelse AV 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1919.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konitngen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg och dyrtidslijälp åt befattningshavare
i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 100 och memorial nr 143.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen,
nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavarna i statens
tjänst, för ändamålet såsom förslagsanslag beräkna

under andra huvudtiteln

(punkt 18)

kronor

3,700,000''

tredje

D

(

»

17)

»

500,000

»

fjärde

»

(

»

26)

»

29,800,000

femte

x>

(

23)

19,800,000

»

sjätte

»

(

»

23)

»

10,000,000

i>

sjunde

n>

(

31)

»

11,300,000

åttonde

))

(

72)

»

11,400,000

»

nionde

(

»

58)

2,500,000

Sedermera har Eders-Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars
1919 avlåten proposition (nr 225), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt
befattningshavare i statens tjänst;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 216.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

2) att i avseende å dyrtidstillägget och dyrtidshjälpen för år 1919
dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,
flottans pensionskassa samt folkskollärarnas pensionsinrättning
dyrtidstillägg och dyrtidshjälp må utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
åt befattningshavare vid nedannämnda verk och institutioner å
tilläggsstat för år 1919 anvisa

tender sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 34,900,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 16,900,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å .................................................................................... kronor 62,200,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å ....................................................................................... kronor 313,200,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå; samt

för bankinspektionen ett reservationsanslag å ...... kronor 22,900,

att av bidrag till bankinspektionen direkt utgå;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
åt befattningshavare vid verk och institutioner, som icke här
ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln ....................... kronor 3,595,000

b

»

»

b

B

b

b

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

528,000

28.400.000

18.695.000

10.250.000

11.250.000

11.770.000
2,582,000

samt

3

Riksdagens skrivelse Nr 216.

3) att i avseende å dyrtidstillägget och dyrtidshjälpen för år 1920
dels till bestridande av kostnaderna för dylika förmåner åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1920 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................. kronor 116,000,000,

dels ock förklara, att under år 1920 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens
tjänst skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,
flottans pensionskassa, folkskollärarnas pensionsinrättning, försäkringsinspektionen,
statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och
registreringsverket samt bankinspektionen av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner
av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
under år 1920 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:

»Förslag

till

kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst.

§ I Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej i samband med reglering av
avlöningsförmånerna annorlunda må varda bestämt, med nedan i denna
författning angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg
å följande i avlöningen ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

4 Riksdagens skrivelse Nr 216.

lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;

krigslön;

docentstipendium vid statens högskolor;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt
uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för nästföregående
år utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som
svarar mot de tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat
uppbära, om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente
givna bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen
i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt
lägst å stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med
hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av
stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,
prövar sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en femtedel därav, varefter

5

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1 förekommande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst

2 Va understiger närmast högre 5-tal, till sagda 5-tal men eljest till
närmast lägre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med det
kvartal, under vilket Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till det kvartal,
under vilket Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd förändring
fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen av
levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas av
Kungl. Maj:t.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga
100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg
för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt
nyss sagts^ samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 600
kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar fyra tiondedelar
av grundtalet. Å del, som överstiger 600 kronor för månad, utgår icke
dyrtidstillägg.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna beräknas å
hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå att till bestridande av nämnda
läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
ock till förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den,
som förordnats att förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg bestrides
av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket
genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Om häradshövdings avlöningsförmåner av de i § 1 mom. 1 angivna
slag icke uppgå till det belopp, vara dyrtidstillägg högst må

6

Riksdagens skrivelse Nr 216.

beräknas, likställes med avseende å dyrtidstillägg så stor del av hans
övriga inkomster i tjänsten, som motsvarar skillnaden, med berörda slags
avlöningsförmåner, och äger han att jämväl därå uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet
av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma proportion
som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen
och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit
dylik ledighet.

§ <5-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7.

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till
efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader
beviljad avlönings förhöjning, anser sådant av omständigheterna
påkallat, därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande
tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie
befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst
hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda
bestämmelser skolat utgöra.

Riksdagens skrivelse Nr 216.

7

§ 8.

Dyrtidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om lian
vid årets ingång var gift, dels för husföreståndarinna, vid samma tidpunkt
anställd hos befattningshavare, som var änkling, änka eller frånskild
och underhöll barn under 15 års ålder, och dels för barn under
15 års ålder, vilka befattningshavare vid samma tidpunkt underhöll, utgår,
med här nedan angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som vid årets ingång innehade
ordinarie anställning, samt

till sådana i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,
arméns och marinens manskap inbegripet, som vid årets ingång innehade
anställning med en daglig arbetstid, i medeltal — oavsett ferier,
semester och därmed jämförlig ledighet — icke understigande vad som
för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig statsinstitution
är såsom minimum i allmänhet stadgat.

Dyrtidshjälp för barn, vars föräldrar vid nämnda tidpunkt båda
innehade anställning som nu är sagd, utgår endast till fadern, eller, om
föräldrarna icke sammanleva, till den av dem, som har vårdnaden om
barnet. För hustru, som själv åtnjuter dyrtidstillägg såsom befattningshavare,
samt för husföreståndarinna eller barn, som själv åtnjuter dyrtidstillägg
såsom befattningshavare eller pensionär, utgår icke dyrtidshjälp.

Dyrtidshjälp får tillgodonjutas för samma tid, för vilken rätt till
dyrtidstillägg äger rum, dock att för tid, under vilken befattningshavare
på grund av inkallelse till militär tjänstgöring är förhindrad uppehålla
befattningen, dyrtidshjälp utgår, även om dyrtidstillägg därunder icke
må uppbäras.

§ 9.

Dyrtidshjälpen utgår, för år räknat, så länge det i § 2 omförmälda
grundtal överstiger 125, med följande belopp, nämligen:

då det beräknade belopp, för vilket befattningshavaren under närmast
föregående år haft att erlägga skatt enligt förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar sammanräknade),
utgör

högst 1,000 kronor: med 225 kronor för hustru eller husföreståndarinna
och med 112 kronor 50 öre för varje barn;

8

Riksdagens skrivelse Nr 216.

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 180 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 90 kronor för varje barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 135 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 67 kronor 50 öre för varje barn; samt

från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 90 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 45 kronor för varje barn.

Befattningshavare, som under närmast föregående år enligt nämnda
förordning haft att erlägga skatt för beräknat belopp av mera än 6,000
kronor (äkta makars taxeringar sammanräknade), äger icke tillgodonjuta
dyrtidshjälp.

Nedgår grundtalet till 125 men icke till 50, skall dyrtidshjälpen

utgå

vid ett grundtal av 125 intill 100 med tre fjärdedelar,

» » » » 100 » 75 » hälften samt

» » » »75 » 50 » en fjärdedel,

allt av ovan angivna belopp.

Nedgår grundtalet till 50 eller därunder, skall dyrtidshjälp icke utgå.

Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under
vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, under
vilket Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ io.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad. Dyrtidshjälp utgår endast
för en av befattningarna, nämligen den, vid vilken dyrtidstillägget utbetalas.

Sammanlagda beloppet av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp enligt
denna kungörelse må icke i något fall överstiga det belopp, vartill dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst högst får uppgå.

§ 11-

Mom. 1. Från åtnjutande av såväl dyrtidstillägg som dyrtidshjälp
undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

9

Riksdagens skrivelse Nr 216.

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

Mom. 2. Avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
medför icke rätt till dyrtidstillägg eller dyrtidshjälp enligt denna kungörelse.

§ 12.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska
skolan i Eskilstuna må tilldelas dyrtidstillägg och dyrtidshjälp efter de
grunder, som i denna kungörelse äro fastställda; dock med iakttagande
att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som
äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även å
den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller
tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag av stat och kommun
eller från enskild donation, samt under villkor, att halva kostnaden för
dyrtidstillägg och dyrtidshjälp bestrides av vederbörande kommun.

§ 13.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg och dyrtidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa
och folkskollärarnas pensionsinrättning samt indelt manskap vid
krigsmakten.

§ 14-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till fullo utbetalts, övergår hans
rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 15-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.

§ 16.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis och dyrtidshjälpen kvartalsvis
i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 216.

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,
enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att enligt
de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
skola utgå även för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens
ikraftträdande, varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen
av samma år det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 135.

I anledning av förevarande proposition, utom i vad densamma
angår befattningshavare, dels tillhörande jordbruksdepartementet, dels
ock vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning,
får riksdagen anföra följande:

Det i Eders Kung!. Maj :ts förevarande proposition tillämpade systemet
för bestämmandet av dyrtidstillägg till statens befattningshavare (det
s. k. glidande systemet), enligt vilket tillägget periodvis och automatiskt
regleras efter levnadskostnadernas växlingar, innebär enligt riksdagens
uppfattning ett avgjort företräde framför det system med för
varje särskilt år bestämda fasta tillägg, som hittills tillämpats i
avseende å krigstidstilläggen till statstjänarna. Riksdagen har ock
utan tvekan anslutit sig till berörda grundsatser för dyrtidstilläggets
bestämmande, varvid riksdagen emellertid, i anslutning till vad departementschefen
i ämnet anfört, velat framhålla nödvändigheten av att en
noggrann undersökning vidtages rörande de åtgärder, som böra träffas
för ernående av i möjligaste mån korrekta beräkningar rörande prisnivåns
förändringar.

I det sakkunnigebetänkande, som legat till grund för Eders Kung!.
Maj:ts förslag och i vilket även framlagts ett alternativt förslag med
fasta tillägg, har i alternativet med glidande skala icke upptagits något
särskilt dyrtidsbidrag till familjeförsörjare. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag
skall däremot utgå en särskild dyrtidshjälp, anordnad i anslutningtill
den krigstidshjälp, som förut utgått, dock med tillämpning även här
av glidande skala.

Mot anordningen med familjeförsörjningsbidrag kunna emellertid
åtskilliga erinringar framställas. Berörda sakkunniga hava sålunda
framhållit, hurusom den lönefyllnad, som av dyrtiden betingas, lika
väl som själva lönen är en gottgörelse för utfört arbete och så
vitt möjligt icke bör till någon del hava karaktären av understöd.
De sakkunniga påpeka vidare, hurusom ett ytterligare fastslående av
familjebidragen utgör en svårighet vid genomförande av framtida
löneregleringar. Åtskilliga andra olägenheter äro emellertid även för -

11

Riksdagens skrivelse Nr 216.

bundna med en dyrtidsbjälp. Detta sammanhänger bland annat därmed,
att en dylik hjälp måste — såvida ej synnerliga svårigheter skola
uppstå i tillämpningen — knytas till familjeförhållandena vid eu viss
tidpunkt av året och att hänsyn därför icke kan tagas till senare inträffade
förändringar. Åven i andra avseenden måste ett schablonmässigt
förfarande tillämpas, vilket kommer att medföra stora ojämnheter
mellan olika befattningshavare och olika personalgrupper.
Genom att dyrtidshjälpen, såsom hittills ansetts vara nödvändigt och
som även efter Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle bliva fallet, grundats på
taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, vilken hänför sig till
inkomstförhållandena två år före den tid, varunder familjebidraget får
uppbäras, kommer bidraget ej heller alltid att träffa det verkligen föreliggande
behovet vid den tidpunkt, då det utgår.

Systemet med familjeförsörjningsbidrag är alltså förenat med betydande
olägenheter och brister.

För befattningshavare med låga inkomster och barnrika familjer
innebär emellertid givetvis dyrtidshjälpssystemet fördelar. Men dessa
kunna lätt överskattas. Åven de lägst avlönade tjänstemännen hava
nämligen i allmänhet numera kommit upp på eu sådan lönenivå, att
det torde bli jämförelsevis sällan, som dyrtidshjälp skulle komma att
utgå med de högsta föreslagna beloppen. Ån mer bleve detta fallet
beträffande den dyrtidshjälp, som eventuellt skulle utgå under år 1920,
då till grund för beräkningen av familjebidragen detta år komme att
läggas 1918 års inkomster, vilka till följd av sistnämnda år uppburna
krigstidstillägg och krigstidshjälp i allmänhet torde komma att nå betydligt
över den fasta avlöningen.

Vid övervägande av nu nämnda, på frågan inverkande omständigheter
har riksdagen vunnit den uppfattningen, att systemet med familjeförsörjningsbidrag
icke bör bibehållas. Det föreligger så mycket större
skäl att omedelbart övergiva detta system som, därest dyrtidshjälpen
slopas, dyrtidstillägget nu kan tillmätas efter sådan måttstock, att i detsamma
kan rymmas jämväl viss ersättning för dyrtidshjälpen. Det bör
ock beaktas, att en som det vill synas tämligen enig stämning bland
befattningshavarna råder för övergång till glidande skala för dyrtidstillägget,
utan förening med dyrtidshjälp.

Då riksdagen alltså ansett att familjeförsörjningsbidrag ej längre
bör beviljas, har riksdagen likväl av finansiella skäl icke ansett sig
kunna oförändrat biträda det av de sakkunniga framlagda förslaget till
dyrtidstillägg vid systemet med glidande skala. Såsom framgår av propositionen,
ligger nämligen de sakkunnigas förslag i kostnadshänseende

12

Riksdagens skrivelse Nr 216.

något över Eders Kungl. Maj:ts förslag. Enligt riksdagens vederbörande
utskott från finansdepartementet tillhandakomna upplysningar hava inom
departementet numera företagna kontrollräkningar vidare givit vid handen,
att kostnaden för de sakkunnigas förslag torde komma att med ett belopp
av omkring 10 miljoner kronor överskrida de ursprungliga beräkningarna
för detta förslag. Chefen för finansdepartementet har i statsrådsprotokollet
framhållit, att det för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till statens
nuvarande och förutvarande befattningshavare in. fl. av Eders Kungl. Maj:t
sammanlagt beräknade beloppet, omkring 225,000,000 kronor, är så
högt, att för dess täckande lärer bliva nödvändigt att anlita kassafonden
i en omfattning, som icke medgiver någon som helst ytterligare utsträckning.
Departementschefen har vidare angivit det vara av omständigheterna
oundgängligen betingat att vid bestämmandet av grunderna
för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare och pensionärer under
innevarande år noga aktgiva på, att kostnaderna komma att hålla sig
inom ovan angivna belopp, vilket synts departementschefen markera
gränsen för statens förmåga att för närvarande ekonomiskt komma sina
befattningshavare och pensionärer till hjälp i dyrtidens svårigheter.

Efter övervägande av olika möjligheter för erhållande av en lösning,
vilken, samtidigt som den medför nödig besparing, tillräckligt tillgodoser
särskilt de lägst avlönade befattningshavarna, har riksdagen funnit sig
böra besluta, att grundtalet beräknas efter åtta niondelar av talet för
kostnadsökningen samt att för avlöningsbelopp mellan 100 och 600
kronor för månad procenttalet för tillägget bestämmes till en tredjedel
av grundtalet. Av praktiska skäl synes emellertid grundtalet alltid böra
jämkas så, att det utgår med en siffra, som är jämnt delbar med 3,

varigenom helt procenttal för det reducerade tillägget erhålles. Med

en dyrtidsindex av 167 blir sålunda grundtalet 147 samt det reducerade

procenttalet för avlöningsbelopp över 100 kronor i månaden 49. Ett

på sådant sätt avvägt grundtal har även den fördelen, att det smidigare
anpassar sig efter prisnivåns ändringar, än fallet skulle bliva enligt
Eders Kungl. Maj ds förslag, utan att dock grundtalet behöver ändras vid
varje mindre växling i prisnivån.

13

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Nedan införda jämförelsetabell utvisar, huru dyrtidsbidraget efter
nu angivna beräkning ställer sig för olika löneklasser.

Dyrtidsbidrag åt befattningshavare under helt år

(under förutsättning av oförändrat grundtal).

Fast årlig lön

Faktiska
dyrtidsbi-drag under
år 1918

Sakkun-nigas för-slag alt. I
(glidande
skala)

Kungl.

Maj:ts

förslag

Riksdagens

beslut

1,000 kr. ogift .............................................

1,073.3 3

1,500—

1,350—

1,470—

» » gift................................................

1,298.33

—

1,575—

—

» » » med B barn ..............................

1,638.83

—

1,912.50

—

1,500 » ogift ...........................................

1,371.—

1,980.—

1,782—

1,911—

* * gift ...............................................

1,551—

—

1,962—

—

» » » med 3 barn ..............................

1,821—

—

2,232—

—

2,000 » ogift .............................................

1,549—

2,280.—

2,052—

2,156—

» > gift................................................

1,729.—

—

2,232—

—

» » » med 3 barn .............................

1,999.-

—

2,502—

—

3,000 » ogift .............................................

2,049.—

2,880—

2,592—

2,646—

» * gift................................................

2,184—

—

2,727—

—

» » » med 3 barn ..............................

2,386.50

—

2,929.50

—

4,000 » ogift .............................................

2,549—

3,480—

3,132—

3,136—

» » gift ................................................

2,639—

—

3,222—

—

» » » med 3 barn ..............................

2,774—

—

3,357—

—

5,000 » ogift .............................................

3,019.50

4,080—

3,672—

3,626—

» » gift................................................

3,049.50

—

3,762—

—

» » » med 3 barn ..............................

3,094.50

—

3,897—

—

6,000 » ogift .............................................

3,019.50

4,680—

4,212—

4,116—

» » gift..............................................

3,049.50

—

4,302—

—

» » » med 3 barn ..............................

''3,094.50

—

4,437—

—

7,000 » .....................................................

3,019.50

5,040—

4,752. -

4,606—

7,200 » och därutöver .................................

3,019.50

5,040—

4,860—

4,704—

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de bestämmelser rörande dyrtidsbidrag
till statstjänarna, som beslutas av innevarande års riksdag,
gälla intill utgången av juni månad 1920. Då en sådan anordning

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

synes medföra åtskilliga fördelar, har riksdagen icke haft något att
erinra mot förslaget i denna del.

Vidkommande detaljbestämmelserna i förslaget till kungörelse i
ämnet har riksdagen haft att erinra följande.

§ 1-

I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att krigstidstillägg
jämväl må utgå å uppmuntringspenningar till å gammal stat
kvarstående lotsar. Då dessa uppmuntringspenningar äro en arvode
närstående avlöningsförmån och utgå efter grunder, som riksdagen
prövat i samband med den år 1914 antagna staten för lotsverket, och
då den omständigheten, att avlöningsförmånen i fråga uppbäres å gammal
stat, i och för sig icke utgör anledning till att densamma icke skulle
medföra rätt till dyrtidstillägg, har riksdagen ansett sig böra medgiva
att jämväl uppmuntringspenningar till sagda personal uppföras under
mom. 1 av § 1.

I mom. 2 stadgas, att därest befattningshavare, varom i mom. 1
är fråga, i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande
åtnjuter beklädnadsersättning eller annan kontant ersättning, dyrtidstillägg
må utgå jämväl å sådan ersättning, om och i den mån myndigheten,
med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914
till följd av stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,
prövar sådant av omständigheterna påkallat. På förekommen
anledning har riksdagen funnit sig böra framhålla, att till »annan kontant
ersättning» icke allenast bör hänföras ersättning för särskilt arbete i
tjänsten utan exempelvis även sådan ersättning, som enligt av fångvårdsstyrelsen
närmare meddelade föreskrifter tillkommer befattningshavare
vid fångvårdsstaten i stället för bostad och bränsle in natura. Att på
grund av skedd höjning av dylik ersättning göra avdrag på det dyrtidstillägg,
som skall utgå på de under mom. 1 upptagna kontanta avlöningsförmånerna,
synes emellertid ej heller böra ske.

§ 2.

Utöver den ändring av denna paragraf, som betingas av de
ändrade grunderna för bestämmandet av grundtalet, har riksdagen funnit
sig böra företaga en jämkning i avseende å tidpunkten för tillämpningen
av nytt grundtal.

15

Riksdagens skrivelse Nr 216.

I tredje stycket av förevarande paragraf stadgas, att nytt grundtal
skall äga tillämpning från och med det kvartal, under vilket Eders Kungl.
Maj:ts beslut i ämnet kungjorts. Enligt sakkunnigas förslag i motsvarande
del skall det nya grundtalet tillämpas från och med den
månad, under vilken beslutet kungjorts. Jämväl de sakkunniga avse
emellertid, att förändring i grundtalet skall ske endast för varje kvartal,
då nämligen socialstyrelsens dyrtidsindex, som skulle vara bestämmande
för fixeringen av prisnivån, avse helt kvartal. Med den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna avfattningen av bestämmelsen i fråga kunna svårigheter
inträda, för det fall att grundtalet icke hinner fastställas och nödiga
hjälptabeller upprättas förrän i slutet av första månaden av kvartalet
eller — och än mer — om detta först kan ske i början av andra
månaden i kvartalet. De olägenheter, som beträffande utanordnandet
av tillägget för första månaden härav skulle följa, undvikas däremot,
om man följer de sakkunnigas förslag.

§ 3.

I denna paragraf erfordras allenast ändring på grund av att det
reducerade procenttalet för dyrtidstillägget enligt ovan angivna beräkningsgrund
skall motsvara en tredjedel av grundtalet.

§ 4.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag må dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid universiteten, de allmänna läroverken och navigationsskolorna
beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner
författningsenligt uppgå, utan avseende därå att till bestridande
av nämnda läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än
statsmedel. I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits att
enahanda bestämmelser skulle meddelas jämväl beträffande befattningshavare
vid musikaliska akademien, detta av den anledning att
akademien måst för förstärkande av lärarkrafterna under senare år
tillskjuta egna medel utöver det till arvoden åt biträdande lärare å stat
uppförda anslagsbeloppet. Grunderna för arvodena till de biträdande
lärarna vid musikaliska akademien hava så till vida varit föremål för
riksdagens prövning som, då anslaget i fråga av 1908 års riksdag beviljades,
arvodet beräknades skola utgå med lägst 150 kronor om året
för undervisningstimme i veckan. Lönerna till de ordinarie lärarna beräknades
samtidigt efter 175 kronor för timme. Det synes riksdagen vara

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

billigt, att ifrågavarande biträdande lärare erhålla dyrtidstillägg jämväl å
den del av arvodet, som tillskjutits av akademien, i den mån nämligen
dylika lärares sammanlagda arvode icke överstiger 175 kronor för
år och undervisningstimme.

§§ 8, 9.

Dessa paragrafer i Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå helt vid dyrtidshjälpens
bortfallande.

§ io.

De i förevarande paragraf intagna bestämmelser, vilka hänföra sig
till dyrtidshjälpen, böra uteslutas. Att befattningshavare, som uppbär
avlöning å mer än ep tjänst, icke må åtnjuta dyrtidstillägg till högre
belopp än som i § 3 angivits är självfallet, vadan särskilt stadgande i
dylik riktning ej erfordras.

§ 11.

Förutom de ändringar, som betingas av att dyrtidshjälp ej skall
utgå, bör under mom. 1 upptagas ett förklarande tillägg, innefattande
att arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt även undantages
från åtnjutande av dyrtidstillägg. Sagda personal har ej tidigare åtnjutit
krigstidstillägg och enligt vad riksdagen erfarit har telegrafstyrelsen
med telegraf- och telefonmannaförbundet avslutat kollektivavtal gällande
till och med den 30 juni 1920, vilket avtal är grundat på den
förutsättningen, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp icke skall under
avtalstiden tillkomma nämnda personal.

§§ 12-14, 16.

I samtliga ifrågavarande paragrafer böra uteslutas de bestämmelser,
vilka hänföra sig till dyrtidshjälpen.

Yad angår den vid stadgandet om författningens ikraftträdande
fogade övergångsbestämmelsen, bör denna i enlighet med vad ovan anförts
ändras därhän, att grundtalet för de två första kvartalen av år
1919 bestämmes till 147 i stället för 150.

Beträffande slutligen de av Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstaten
under andra t. o. m. åttonde huvudtitlarna äskade anslagen till dyrtids -

17

Riksdagens skrivelse Nr 216.

tillägg- och dyrtidshjälp, torde de av riksdagen beslutade grunderna
för dyrtidsbidragen ej böra föranleda någon ändring. Ej heller lärer
kunna ifrågasättas någon minskning i det för år 1920 äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen, som i särskilda skrivelser anmäler sina beslut i anledning
av förevarande proposition, i vad densamma avser dels de under
jordbruksdepartementet berörda befattningshavare, dels ock befattningshavare
vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning,
får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (bilaga A), med
undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet hörande
befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa
och folkskollärarnas pensionsinrättning;

dels i avseende å dyrtidstillägget för år 1919

medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk och postsparbanken dyrtidstillägg
må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas,

för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för år 1919
anvisat

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 34,900,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 16,900,
att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag
å ........................''............................................................. kronor 62,200,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för patent- och - registreringsverket ett reservationsanslag
å ............................................................................. kronor 313,200,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå; samt

för bankinspektionen ett reservationsanslag å ...... kronor • 22,900,

att av bidrag till bankinspektionen direkt utgå;
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 216. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 216.

havare vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å
tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag anvisat

under

andra huvudtiteln ..........

............. kronor

3,595,000

b

tredje

B ..........

............. B

528,000

b

fjärde

B ..........

............ B

28,400,000

B

femte

B ..........

........... B

18,695,000

B

sj ätte

B ........

............. B

10,250,000

B

sjunde

B ..........

............. B

11,250,000

B

åttonde

B ..........

............. B

11,770,000;

dels ock i avseende å dyrtidstillägget för år 1920
till bestridande av kostnaderna för nämnda förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom
avsättning å 1920 års riksstat anvisat ett förslagsanslag,
högst ............................................................ kronor 116,000,000,

förklarat, att under år 1920 tillsvidare och intill dess definitivt
beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola bestridas, härför
erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, postsparbanken, försäkringsinspektionen,
statens biograf byrå, mynt- och justeringsverket, patent-och registreringsverket
samt bankinspektionen av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av
sistnämnda å 1920 års riksstat anvisade anslag.

Stockholm den 24 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

liiksdayens skrivelse Nr 216.

19

Bilaga A.

F ö r s 1 a g

till

kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej i samband med reglering av
avlöningsförmånerna annorlunda må varda bestämt, med nedan i denna
författning angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg
å följande i avlöningen ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;

krigslön;

docentstipendium vid statens högskolor;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;

häradskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar åt lotsar, kvarstående på gammal stat; samt

20

Riksdagens skrivelse Nr 216.

uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för nästföregående
år utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som
svarar mot de tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat
uppbära, om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente
givna bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen
i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt
lägst å stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med
hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av
stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,
prövar sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid,
för det fall att det sålunda erhållna talet icke är jämnt delbart med 3,
detsamma, därest det med högst IV2 understiger närmast högre med 3
jämnt delbara tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast
lägre med 3 jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.

Riksdagens skrivelse Nr 216.

21

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga
100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstilliigg
för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt
nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 600
kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar en tredjedel av
grundtalet. Å del, som överstiger 600 kronor för månad, utgår icke
dyrtidstillägg.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av
andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår
av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
universiteten, de allmänna läroverken och navigationsskolorna beräknas
å hela det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå att till bestridande av nämnda
läroanstalters utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
beträffande biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens
avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas
jämväl, å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår
efter högre belopp än 175 kronor för undervisningstimme i veckan, dels
ock till förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som
förordnats att förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg bestrides av
statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket
genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Om häradshövdings avlöningsförmåner av de i § 1 mom. 1 angivna
slag icke uppgå till det belopp, varå dyrtidstillägg högst må
beräknas, likställes med avseende å dyrtidstidstillägg så stor del av
hans övriga inkomster i tjänsten, som motsvarar skillnaden, med berörda
slags avlöningsförmåner, och äger han att jämväl därå uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

22

Riksdagens skrivelse Nr 216.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet
av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma proportion
som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen
och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit
dylik ledighet.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till
efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader
beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna
påkallat, därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande
tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie
befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst
hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda
bestämmelser skolat utgöra.

§ 8-

För befattningshavare, som av'' statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.

Riksdagens skrivelse Nr 216.

23

§ 9.

Mom. 1. Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfailsverk.

Mom. 2. Avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
medför icke rätt till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse.

§ io.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska
skolan i Eskilstuna må tilldelas dyrtidstillägg efter de grunder, som i
denna kungörelse äro fastställda; dock med iakttagande att dyrtidstillägg
skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för
vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även å den höjning
i avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig
löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag av stat och kommun
eller från enskild donation, samt under villkor, att halva kostnaden för
dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun.

§ 11-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas
pensionsinrättning samt indelt manskap vid krigsmakten.

§ 12-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.

§ 13-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Magt
nödiga tabeller.

§ 14-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.

24

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,
enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
samt gäller till och med den 30 juni 1920; dock att
enligt de i kungörelsen meddelade bestämmelser dyrtid stillägg skall
utgå även för den del av år 1919, som förflutit innan kungörelsens
ikraftträdande, varjämte skall iakttagas, att för de två första kvartalen
av samma år det i § 2 omförmälda grundtal skall vara 147.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.