6
Riksdagens skrivelse Nr 21.
Nr 21.
Godkönd av första kammaren den 22 februari 1919.
GodkÄnd av andra kammaren den 22 februari 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra
stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897
och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
(Bankoutskottets utlåtande nr 8.)
Till Konuugen.
i en till riksdagen avlåten, den 31 nästlidna januari dagtecknad
proposition nr 50, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen antaga här nedan intagna
Förslag
till
Lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av
10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av
§ 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Härigenom förordnas som följer:
Om sådant med hänsyn till utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställning
av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige
i riksgäldskontoret,
7
Riksdagens skrivelse Nr 21.
ej mindre lör vise tid fritaga riksbanken från den enligt 10 §
.•ludra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken
åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas,
ån även förklara, att bestämmelsen i 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar
guld, att därför erhålla guldmynt, under viss tid icke skall äga tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919 och gäller till den
1 mars 1920. Av Konungen jämlikt denna lag meddelad bestämmelse
må ej äga tillämpning längre än till sistnämnda dag.
Såsom skäl för den nu föreslagna åtgärden framhålla fullmäktige
i riksbanken, att de förhållanden, som föranledde nu gällande läge utfärdande,
visserligen numera i många avseenden väsentligt förändrats,
men att kursställningen på den internationella valutamarknaden fortfarande
vore sådan, att svenska kronor stode väsentligen högre i värde än flertalet
övriga valutor. Så länge detta vore fallet, kunde eventuell guldexport
från andra länder väntas komma att i första hand bliva dirigerad
till Sverige. Det vore därför, enligt fullmäktiges mening, föga välbetänkt
ätt så oviss, som även den närmaste framtiden för närvarande tedde
sig — avskaffa det skydd, som lagen av den 22 februari 1918 innebure.
Aven riksdagen anser den politiska ställningen och de ekonomiska
förhållandena i världen ännu vara så ovissa, att de på framställning av
fullmäktige nu föreslagna bestämmelserna om förnyad rätt för Eders
Kungl. Magt att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra
stycket av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av 9 § i
lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 av riksdagen bifallits.
Riksdagen vill dock tillika framhålla, att riksdagen härmed icke
velat uttala sig för att riksbanken under nuvarande förhållanden borde i
allmänhet undvika att övertaga guld. Under det senaste året har sedelcirkulationen
så stigit, att guldkassan numera utgör en mindre procent
av sedelstocken än tidigare. Åren 1910—1917 uppgick sålunda riksbankens
metalliska kassa i förhållande till sedelcirkulationen i medeltal för
år 1910 till 43.7 9 procent
» 1911 » 43.42 »
» 1912 » 46.2 1 »
» 1913 » 48.7 8 »
år 1914 till 42.81 procent
» 1915 » 40.17 »
)) 1916 » 49.5 7 »
» 1917 » 45.53 »
8 Riksdagens skrivelse Nr 21.
Detta förhållande utgjorde år 1918 endast 39.89 procent, varvid
dessutom är att märka, att proportionen under månaderna juli—december
var 37.59 procent. Den 1 februari 1919 var guldkassan 279,774,882
kronor och sedelcirkulationen 730,369,162 kronor samt förhållandet dem
emellan således 38.31 procent.
En förbättring av denna proportion synes riksdagen eftersträvansvärd
och i detta avseende torde de nuvarande kursförhållandena endast
vara’till fördel. Skulle den svenska kronan sjunka under guld pariteten,
komme det sannolikt att bliva svårare och förenat med större kostnader
att indraga guld från utlandet. _ . „
I följd av den ökade sedelcirkulationen har det visat sig nödvändigt
att höja den riksbanken utöver den metalliska kassan medgivna
sedelutgivningsrätten. En större guldkassa medför en ökning av sedelutgivningsrätten
och den nu medgivna tillfälligt förhöjda sedelutgivningsrätten
skulle möjligen i viss mån därigenom kunna undvikas. Aven
med hänsyn härtill synes det därför riksdagen önskvärt, att, om förhållandena
så medgiva, riksbankens metalliska kassa ökas, så mycket
hellre som bankens innehav av utländska valutor synes vara väl stort
i förhållande till guldkassan. , .
Men även om en ökning av guldkassan sålunda synes önskvärd,
utgör detta dock icke något skäl för avslag å den föreliggande propositionen
ty möjligheten av att riksbanken i så fall skulle kunna komma
att tvingas övertaga för mycket guld och sedelcirkulationen därigenom
endast ytterligare stegras är icke utesluten. Fullmäktige böra därför
beredas utväg att kunna skydda riksbanken mot en sådan eventualitet.
På grund av vad sålunda förekommit har riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 22 februari 1919.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.