Riksdag ens skrivelse AV 192.

1

Nr m

Godkänd i första kammaren den 14 maj 1019.
Godkänd i första kammaren den 14 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa
delar av vattenlagen m. m., dels ock elva i anledning

därav väckta motioner.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 18).

(Andra lagutskottets memorial nr 32).

Till Konungen.

Genom eu den 17 januari 1919 dagtecknad proposition, nr 4, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om ändring i vissa delar
av vattenlagen, lag om flottning i allmän flottled, lag hu^u avgöras skall,
varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas,
lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen samt lag om
ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom.

I samband med denna proposition har riksdagen till behandling
förehaft elva inom riksdagen i anledning av samma proposition väckta
motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. N:r 192.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Med hänvisning till vad som anförts i riksdagens andra lagutskotts
utlåtande nr 18 med därvid fogade reservationer och samma utskotts
memorial n:r 32, av vilka tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen
anmäla, att de i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattade
lagförslagen icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen antagas, men
att riksdagen i anledning av samma proposition samt de i ämnet väckta
motionerna för sin del antagit följande lagar, nämligen:

l:o) Lag

om ändring i vissa delar av vattenlagen.

Härigenom förordnas, att vattenlagen den 28 juni 1918 skall, i nedanstående
delar, erhålla följande ändrade lydelse:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

4 §•

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan
förpliktas att till följd av företag, som avses i 2, 3 eller 6 kap., underkasta sig förlust
i honom tillkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas i nämnda
kapitel; och galle i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad förlust
vad i 6 kap. 5 § och i 9 kap. finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar,
som föranledas av stadgandena i 6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap 7
och 8 §§.

Beträffande skyldighet att i andra fall än i första stycket sägs underkasta
sig förlust, som ovan nämnts, så oek om gottgörelse därför "galle vad särskilt är
stadgat, dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning,
där sådan kunnat eljest ifrågakomma.

6 §■

Tages i vattendrag, där kongsådra finnes, vatten i anspråk för inrättande,
utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller allmän flottled eller för fiskets
tillgodoseende eller för torrläggning eller bevattning av mark, vare ägare av
strömfall eller annat område i vattendraget pliktig att utan gottgörelse underkasta
sig därigenom uppkommen förlust i vattenmängd, i den mån förlusten till -

Iliksdagens skrivelse AV 11)2. 3

sammans med det vatten, som förut utan att ersättning därför utgått må lmva
tagits i anspråk för ändamål, som nyss nämnts, icke överstiger en tredjedel av
den i varje tidsmoment framrinnande vattenmängden. Där viss myckenhet vatten
tages i anspråk oberoende av växlingarna i vattenföring, skall omförmälda anpart
beräknas av lågvattenmängden. Angående viss särskild rätt att lör flottning utnyttja
vattenmängd stadgas i (i kap. 5 § tredje stycket.

Om för ändamål, som ovan nämnts, åtgärd vidtages, varigenom i strömfall,
där kungsådra finnes, fallhöjden minskas, vare fallägaren pliktig att utan
gottgörelse vidkännas en tredjedel av den därigenom uppkomna förlusten i vattenkraft;
dock skall, där fallägaren går eller förut gått förlustig jämväl vattenmängd,
sammanlagt allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av
fallet, som borttages, avstås utan ersättning.

Därest genom vattenreglering, som verkställts inom de närmaste tjugu
åren före framställandet av anspråk enligt denna §, lågvatter,mängden blivit ökad,
skola de nu givna bestämmelserna icke vinna tillämpning i avseende å den vunna
ökningen.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

11 §•

I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på
sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande
kan utan olägenhet av någon betydelse användas för det därmed avsedda ändamålet.

Lag samma vare, där någon vill bygga i allmän flottled; och skall genom
bestämmelser rörande vattentillgångens fördelning mellan vattenverk och flottning
eller annorledes mellan stridiga intressen, såvitt möjligt, så jämkas, att ett vart
kan behörigen tillgodoses utan förfång eller väsentligt omak för annat. Om talan
rörande särskild anläggning eller åtgärd till skydd mot skada å byggnaden skils
i 6 kap. 18 §.

22 §.

Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ansökan enligt 20 §, medgivande
att bygga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit åt sig laga kraft, gällande
mot envar såväl vad angår rätten att verkställa och för framtiden bibehålla
byggnaden jämte de anläggningar, vilka efter tv förut sagts med byggnaden äga
samband, som ock, där med byggnaden avses tillgodogörande av vattnet, beträffande
rätten därtill, dock med de inskränkningar, som i 23 § 1 mom. och 24 § omförmälas,
samt med iakttagande av vad i 4 och 9 kap. finnes stadgat angående
förnyad prövning i vissa fall. Om begränsad rättsverkan i visst fall av beslut,
som nu sagts, skils i 11 kap. 61 § andra stycket.

Hurusom under viss förutsättning beslutet är gällande även i fråga om
rätten till annat vatten än det, vars tillgodogörande avses med byggnaden, därom
stadgas i 23 § 2 mom.

Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap. 63 § av
vattendomstolen bestämts, vare beslutet förfallet, såvitt det avser sådan del av

4

Riksdagens skrivelse Nr 192.

byggnaden, som ej kommit till stånd; och må förty därefter sådant arbete å byggnaden,
för vilket enligt 20 § vattendomstolens prövning erfordras, ej ske utan
förnyad prövning. Visas giltigt skäl för dröjsmål eller skulle genom arbetets inställande^
synnerligt men uppstå, äge dock vattendomstolen, på därom före nämnda
tids utgång gjord ansökan, bevilja anstånd med byggnadens fullbordande på
högst tio år.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenreglering
eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av
allmän flottled, torrläggning av mark eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena
i 2 och följande §§ av detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant
finnes lör varje fall i 3, 5, 6, 7 eller 8 kap. föreskrivet.

3 KAP.

Om vattenreglering.

9 §•

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att densamma
länder till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan allmän farled eller
för kloakledning eller annan avloppsledning för spillvatten, må ägaren av farleden
eller kloak- eller avloppsledningen, där den vunna nyttan kan uppskattas till
visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en gång
eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del av nämnda belopp,
som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskostnad
och å den andra den båtnad, som företaget beräknats medföra för strömfall.
För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare
förty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för detta.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å
allmän flottled, där genom vattenregleringen vinnes stadigvarande minskning i
kostnaderna för flottningen eller för flottledens underhåll; dock att flottledens
bidrag skall av de flottande betalas i den ordning, som finnes stadgad beträffande
allmän flottleds anläggningskostnad.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fråga, den till
godo, som givit anslaget.

6 KAP.

Om allmän fiottled.

I vattenområde, där den 1 januari 1920 finnes allmän flottled, som inrättats
efter det förordningen _ om allmän flottled den 30 december 1880 trädde i kraft
eller vari flottningen blivit därefter enligt myndighets beslut ordnad, skall allmän
flottled jämväl framgent bibehållas.

Riksdagens skrivelse Nr 11)2.

Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var allmän liottled,
skall ock, ändå att flottningen däri ej sedermera ordnats, allmän flottled bibehållas,
såframt under det förordningen gällde åtminstone vissa år i leden idkats flottning
av någon betydelse.

Huruledes avgöras skall, varest allmän flottled efter ty nu sagts skall bibehållas,
därom är särskilt stadgat.

2 §•

Kan vattendrag, sjö eller annat vatten, varest allmän flottled ej finnes, användas
därtill, må, där sådant prövas vara av nöden och kunna medföra väsentligt
gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, på ansökan förordnas
att därstädes skall vara allmän flottled.

Vid prövning av ansökan, som nu nämnts, skall hänsyn tagas till omfattningen
å ena sidan av ortens skogshantering och av gagnet för densamma av
flottledens inrättande samt å andra sidan av de störningar, som genom flottleden
eller flottningen däri kunna vållas andra näringar.

Om allmän flottleds inrättande genom upptagande av ny vattenled vare i
tillämpliga delar lag samma.

3 §•

1 mom. Ansökan om allmän flottleds inrättande ingives till Konungens
befallningshavande, och varde ärendet därefter handlagt vid syneförrättning i den
ordning, som föreskrives i 10 kap. 1—31 §§.

Synemännens utlåtande skall underställas vattendomstolens prövning; dock
må ej vattendomstolen ingå i bedömande av frågor rörande ersättning enligt 5 och
6 §§ i vidare mån, än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar
eller föreskrifter rörande företagets utförande.

2 mom. Erfordras för flottledens inrättande, att vattnets avrinning i större
omfattning regleras eller att vattenförhållandena eljest väsentligt förändras,

eller kan befaras, att genom flottledens inrättande allmän samfärdsel, som
äger rum eller framdeles må kunna ifrågakomma, skulle i avsevärd män försvåras,

eller synes fiskerinäring av större betydenhet komma att lida väsentligt
förfång genom flottningen,

eller- är anledning antaga, att tillgodoseendet av allmännyttigt ändamål
eljest skulle till följd av flottledens inrättande förhindras,

skall vattendomstolen till Konungens prövning hemställa, huruvida flottleden
må komma till stånd och, i sådant fall, huruvida särskilda villkor höra föreskrivas
för dess inrättande och begagnande. Finner Konungen efter framställning av
sakägare eller eljest ovan nämnt förhållande vara för handen, äger Konungen förbehålla
sig prövningsrätten som nyss sagts; är dylik fråga beroende på Konungens
prövning, må Kontingent, om skäl därtill äro, lämna underrättelse till vattendomstolen,
vilken därefter ej må meddela slutligt utslag i målet, förrän besked lämnats
domstolen om Konungens beslut i frågan.

3 mom. Hurusom allmän flottleds upplåtande till allmänt begagnande så
ock avgörandet av vissa frågor rörande dess nyttjande ankommer på Konungens
befallningshavande, därom skils i lagen om flottning i allmän flottled.

6 Riksdagens skrivelse Nr 192.

4 §•

Är för allmän flottleds inrättande någon anläggning eller åtgärd nödig,
som kan inverka på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares eller annans rätt,
såsom:

damm, kaj, väg, ledarm, bomledning, brötbildare, ränna, kanal eller andra
dylika anstalter;

förvaringsplats för förråd, båtar, bommar eller annan materiel;
byggnad för flottningsarbetarnas härbärgerande under flottningstitlen;
upptagningsverk, magasinsbom, skiljeställe för flottgodsets sorterande med
därför erforderliga byggnader, buntverk och dylikt;

avsättande av vältplatser för virkets uppläggande innan det utföres i flottleden
eller av särskilt område för utsorterat virkes sammanläggande och förvarande
i avbidan på dess forslande från platsen;

strandröjning, sprängning, grävning, muddring eller andra rensningsarbeten;
ändrande eller bortrivande av befintlig byggnad;

omläggande, ändrande eller borttagande av väg, bro, färjställe eller dylikt,
vare den, vars rätt därav beröres, pliktig att tåla skada och intrång, som
därigenom vållas; och skall såväl därvid som då fråga uppstår om skydd för
enskild rätt bestämmas, huru vid flottledens ordnande och begagnande tjänligast
bör förfaras, så att ändamålet må utan oskälig kostnad vinna? med minsta olägenhet
för annan. Erfordras särskilda bestämmelser om vattentillgångens fördelning
mellan flottningen och vattenverk eller eljest beträffande vattenhushållningen,
bör tillses, att mellan stridiga intressen såvitt möjligt så jämkas, att ett
vart kan behörigen tillgodoses utan förfång eller väsentligt omak för annat.

5 §•

För skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän
flottled, skall gäldas ersättning enligt bestämmelserna i 9 kap., dock att
efter ty i 6 § lagen om flottning i allmän flottled stadgas, i vissa fall frågan om
sådan ersättning skall bedömas enligt de för skada i följd av flottningen i nämnda
lag givna regler. Till skada eller intrång, varför ersättning skall givas, räknas
ej att vatten, för vars tillgodogörande särskild anordning ej vidtagits vid tiden
för flottledens inrättande, nyttjas för flottningen utan att bortledande därav sker.

Einnes skada eller intrång, som kan väntas uppstå i följd av flottningen,
bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas,
skall, om ersättningstagare påstår det, ersättning därför bestämmas i flottledsmålet.
Eljest galle om flottningsskada vad i lagen om flottning i allmän
flottled därom stadgas.

Om vissa förhållanden med avseende å vattendrag, där kungsådra finnes,
skils i 1 kap. 6 och följande §§. Där den vattenmängd, som för varje tidsmoment
må i dylikt vattendrag utan ersättning tagas i anspråk för flottningen,
skulle befinnas otillräcklig för ändamålet eller när skäl därtill eljest äro, äge vattendomstolen
föreskriva, att flottningen skall begränsas till viss tid av dygnet
eller veckan med rätt för de flottande att därunder utnyttja allt det vatten, som
skolat tillkomma flottningen under hela dygnet eller veckan.

7

Riksdagens skrivelse Nr 192.

•i §■

Där till anläggning, som i 4 § sägs, tarvas utmål av någon betydenhet,
som kan förväntas bliva av stadigvarande behov för flottleden, må förordnas, att
för flottleden skall lösas erforderligt område mot ersättning, som i 9 kap. sägs.

7 §•

Har någon i vatten, där allmän flottled skall inrättas, bekostat byggnader
eller andra arbeten till befrämjande av flottning, vare han pliktig att till allmänna
flottleden avstå vad därav prövas nödigt eller nyttigt för densamma, och
njute han i samma ordning, som för anläggare är stadgat, ersättning därför av
de flottande med belopp, som i beslutet angående flottledens inrättande bestämmes
efter det skick, vari arbetena då befinnas. Om fastighetsägares och annans
skyldighet att fortfarande tåla skada och intrång ay anläggningar, som nu nämnts,
vare lag som i 4 § sägs.

8 §•

Yad i 2 kap. 8 §, 11 § första stycket, 12, 13 och 18 §§ finnes stadgat i
fråga om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning med avseende å
arbete för inrättande av allmän flottled.

9 §•

Finnes i vatten, där allmän flottled skall inrättas, fiske av någon betydenhet,
och kan skäligen befaras, att genom anläggningar eller åtgärder för flottleden
eller i följd av flottningen avsevärt men tillskyndas fisket, må de flottande
förpliktas att för anordnande och uppehållande av fiskodlings anstalt eller för vidtagande
av andra åtgärder till fiskets bevarande i vattenområdet erlägga en årlig
avgift, motsvarande högst fem öre för varje kubikmeter flottgods, med iakttagande
av att, där virke framföres genom flera flottleder inom samma vattensystem, dylik
avgift erlägges blott en gång.

Huru avgift, som nu nämnts, skall indrivas och för ändamålet användas,
därom förordnar Konungen.

10 §.

Utförandet av de för allmän flottleds inrättande erforderliga anläggningar
och åtgärder varde överlämnat åt den, som sökt flottledens inrättande, såvitt han
ej finnes olämplig därtill, eller, där jämväl annan anmält sig till arbetets övertagande,
åt den, som prövas kunna säkrast och snabbast utföra detsamma; vill
kronan utföra arbetet, äge företrädesrätt därtill. Åntages annan än sökanden,
värde honom ålagt att genast gottgöra sökanden de anläggningskostnader denne
förskjutit.

Erfordras för inrättande av allmän flottled, att vattenverk eller annan
byggnad utrives eller ändras, besörje därom den, vilken enligt vad nyss sagts antagits
till anläggare. Skall byggnaden ändras, och vill ägaren själv utföra arbetet,
gälle därom vad i 2 kap. 19 § finnes för motsvarande fall stadgat.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande föreskrivits, att förut i flott -

8

Riksdagens skrivelse Nr 192.

leden utförda byggnader och arbeten skola enligt 7 § avstås till flottleden, vare
anläggaren skyldig att under byggnadstiden underhålla vad sålunda skall övertagas.

11 §•

För anläggningskostnaden njute anläggaren i den ordning, som stadgas i
lagen om flottning i allmän flottled, ersättning av de flottande med belopp, som,
sedan flottleden blivit besiktigad och godkänd, jämlikt 11 kap. 66 § andra stycket
fastställes med hänsyn till det skick, vari byggnader och arbeten befinnas vid
tiden för godkännandet.

Till anläggningskostnad hänföres ej blott kostnaden för utförande av arbeten,
som i 10 § sagts, utan även all annan utgift för företagets genomförande
såsom ersättning enligt 5 och 6 §§, i den mån den blivit till ersättningstagare
utbetalad före flottledsarbetets fullbordande; nödiga utgifter för förberedande undersökningar
angående företaget; kostnaden för ärendets behandling vid syneförrättning
samt hos vattendomstolen och Konungens befallningshavande; kostnaden
för tillsyn å arbetet under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränta å förlagskapitalet
för tiden till flottledens godkännande.

Har ersättning enligt 5 eller 6 § icke av anläggaren guldris före arbetets
fullbordande, äger ersättningstagaren för beloppets utfående hålla sig till flottningsföreningen.

12 §.

Finnes under företagets utförande, att visst arbete, som i beslutet föreskrivits,
kan anses obehövligt, eller erfordras i övrigt jämkning av den för företagets
utförande fastställda planen, äge vattendomstolen på ansökan av anläggaren föreskriva
sådana ändrade anordningar, som av förhållandena påkallas. Utan vattendomstolens
tillstånd må sådan avvikelse från den fastställda planen göras, som
icke berör allmän eller enskild rätt.

13 §.

Visar sig under fortgången av den för företagets fullbordande bestämda
tiden, att anläggaren icke kan eller vill fullborda företaget före tidens utgång,
må på särskild talan vattendomstolen förklara anläggaren förlustig rätten till arbetets
vidare utförande.

Har arbetet icke inom den bestämda tiden behörigen slutförts, vare anläggaren
förlustig rätten till dess vidare utförande. Dock må, om giltigt skäl för
dröjsmål visas eller hänsynen till allmänt väl sådant kräver, vattendomstolen på
därom före tidens utgång gjord ansökan bevilja anstånd med arbetets fullbordande
på viss tid, icke utan särskilda skäl överstigande två år. Anläggaren äge ock
utan vattendomstolens tillstånd verkställa av besiktningsman jämlikt 13 kap. 2 §
föreskriven rättelse inom tid, som av denne förelagts eller av vattenrättsdomaren
blivit enligt 13 kap. 5 § bestämd.

14 §.

Har anläggaren avsagt sig arbetet eller förverkat rätten till dess utförande,
läte vattenrättsdomaren utfärda kungörelse i en eller flera tidningar inom orten

Riksdag em skrivelse År 192. 9

med anmodan till dem, som vilja övertaga arbetet, att inom viss tid anmäla sig
hos honom; och äge vattendomstolen överlämna arbetets slutförande åt annan anläggare,
med utsättande av sådan ny tid härför, som av förhållandena påkallas.
Den, som i ty fäll frånträder arbetet, njute i avseende å förskjuten anläggningskostnad
fortfarande anläggares rätt.

Kan ny anläggare ej erhållas, förklare vattendomstolen beslutet om flottledens
inrättande hava förfallit.

15 §•

Närmare föreskrifter i fråga om allmän flottleds nyttjande och om flottningsförening
mellan dem, som flotta i sådan led, meddelas i lagen om flottning
i allmän flottled.

IG §•

Laga kraft ägande beslut om inrättande av allmän flottled vare med de
inskränkningar, som följa av stadgandena i detta kap. och i 2 kap. 11 § andra
stycket, gällande mot envar såväl vad angår rätten att utföra och för framtiden
bibehålla anläggningar, som i beslutet må hava föreskrivits, som ock beträffande
ersättning och annat, varom beslutet må innehålla bestämmelser.

17 §.

Finnes under flottningens fortgång, att de till skydd mot skada och intrång
vidtagna anordningar eller rörande hushållningen med vattnet eller annat meddelade
föreskrifter äro för sitt ändamål otillräckliga eller mindre tjänliga, eller
visar sig behov av nya anordningar eller föreskrifter till förekommande av skada
eller intrång, må, utan hinder av vad i 16 § stadgats, medelst stämning till vattendomstolen
talan föras mot flottningsför eningen om skyldighet för de flottande
att vidtaga sådana anordningar eller underkasta sig sådana föreskrifter, som,
utan att flottningen därav oskäligt betungas, må påkallas av anmärkta förhållanden.

Väclces mot föreningen talan om ändrade bestämmelser rörande skyldigheten
att avbarka virke eller om åläggande för de flottande att betala fiskeavgift, som i
9 § sägs, skall dock sådant ärende handläggas i den ordning, som i 11 kap. stadgas
för ansökning smal.

18 §■

Menar någon, som byggt eller ärnar bygga i vatten, där allmän flottled
finnes, att särskild anläggning eller åtgärd till skydd mot skada eller intrång
å byggnaden i följd av flottningen bör bekostas av ae flottande, äge medelst
stämning å flottningsföreningen påkalla vattendomstolens bestämmelse om erforderliga,
skyddsanordningar. Om påföljd av underlåtenhet att väcka talan, som
nu sagts, skils i 7 § lagen om flottning i allmän flottled.

19 §.

Vid prövning av talan, som i 17 och 18 §§ omförmäles, skola bestämmelserna
i 4—8 §§ i tillämpliga delar gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 192.

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 192.

20 §.

Vill flottningsförening eller ock annan vidtaga anläggning eller åtgärd för
befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och äro sannolika skäl, att
allmän eller enskild rätt därav förnärmas, eller har, där annan än flottningsförening
eljest vill utföra arbete för flottleden, föreningen ej därtill samtyckt, skall
före arbetets påbörjande inhämtas vattendomstolens besked, huruvida och under
vilka villkor arbetet må göras. Beträffande anläggning eller åtgärd, för vars utförande
ej erfordras vattendomstolens prövning, må ändock till beredande av trygghet
för framtiden sådan prövning kunna påkallas.

Har anläggning eller åtgärd verkställts utan föregången prövning, vare
flottningsförening obetaget att sedermera söka domstolens godkännande därav.

Har efter den 1 januari 1920 anläggning eller åtgärd för allmän flottled
vidtagits utan föregången prövning, vare flottningsföreningen bevisningsskyldig i
avseende å de före arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

21 §■

Vill någon påkalla vattendomstolens prövning av fråga, som i 20 § sägs,
eller önskar någon att för flottningens underlättande nya eller ändrade föreskrifter
meddelas rörande hushållningen med vatten eller annat, göre ansökan därom
hos vattendomstolen, och varde ärendet prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas
för ansökningsmål; dock att om för frågans prövning erfordras undersökning
av längre sträcka av flottleden, vattenrättsdomaren äger förordna, att ärendet skall -behandlas i den ordning, som i 3 § 1 mom. föreskrives för mål rörande inrättande
av allmän flottled.

22 §.

Beträffande mål, som omförmäles i 21 §, skall vad i 3 § 2 mom. och följande
§§ här ovan föreskrives med avseende å mål rörande inrättande av allmän
flottled i tillämpliga delar gälla; dock att, där annan än flottningsföreningen är
sökande, till anläggare skall antagas föreningen, om denna så äskar, och må, där
företaget fått förfalla, gottgörelse för förskjuten kostnad åtnjutas, i den mån utfört
arbete finnes vara till nytta för flottningen.

Huru mål, som nyss sagts, må kunna avgöras med begränsad rättsverkan,
därom skils i 11 kap. Öl § andra stycket.

23 §.

Har genom beslut enligt denna lag ersättning för skada eller intrång blivit
bestämd att utgå medelst årlig avgift till visst belopp, vare den omständigheten
att beslutet härom vunnit laga kraft icke hinder för vattendomstolen att i sammanhang
med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden
meddela sådana ändrade bestämmelser rörande ersättningen och sättet för
dess utgående, vilka må föranledas av de ändrade förhållandena.

Yad nu stadgats äge motsvarande tillämpning med avseende å skadeersättning,
som blivit bestämd enligt lagen om flottning i allmän flottled.

11

Riksdagens skrivelse. Nr 192.

24 §.

Byggnader och anläggningar, vilka utförts eller från annan övertagits för
allmän flottleds inrättande, utvidgande eller förbättrande, så ock fast eller lös
egendom, som eljest för flottleden eller flottningens ombesörjande förvärvas att av
de flottande gäldas, vare flottledens tillhörighet och förty att anse som allmän egendom.
Om förvaltning av egendom, som nu nämnts, stadgas i lagen om flottning i
allmän flottled.

Ej må allmän flottled tillhörig egendom tagas i mät för annan gäld än
sådan, varför den lagligen må särskilt häfta.

25 §.

Finnes beträffande hushållningen med vattnet i allmän flottled vattenmärke
utsatt till efterrättelse vid flottningens bedrivande, galle vad i 2 kap. 27 § finnes
för där avsedda fall stadgat. Är för dammluckas öppnande viss tid i laga ordning.
bestämd eller eljest särskild föreskrift om vattnets framsläppande given,
lände det till efterrättelse.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser,
som nyss sagts, skall hushållningen med vattnet ske på sådant sätt, att flottningen
må kunna ändamålsenligt skötas med minsta olägenhet för den, vars rätt
är i fråga.

2(1 §.

Kensning, som med hänsyn till flottningens behöriga ombesörjande är av
nöden för bibehållande av vattnets djup eller läge i allmän flottled, äge flottningsförening
verkställa utan vattendomstolens prövning; dock skall markens ägare
förut därom tillsägas. Vill föreningen hos vattendomstolen påkalla prövning av
arbetets laglighet, galle om sådan prövning vad här ovan stadgats angående allmän
flottleds utvidgande och förbättrande. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum,
skall i fråga om rensning stadgandet i 20 §'' tredje stycket äga motsvarande
tillämpning.

Jord eller annat, som vid rensningen upptages, må, om ej avsevärda olägenheter
vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt
ställe i närheten; dock skall markens ägare genast därom underrättas. Lider
han men av upplaget, njute ersättning därför, efter ty i lagen om flottning i
allmän flottled stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada.

27 §.

Allmän flottled må på ansökan avlysas av vattendomstolen, där sådana omständigheter
yppas, att flottningen kan anses vara alldeles nedlagd.

Uppstår eljest fråga om avlysning av allmän flottled, ankomme ärendet
på Konungens prövning, efter ty för dylika frågor särskilt är stadgat.

Huruledes vid flottleds avlysning skall förfaras med flottledens egendom,
därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled.

12

Riksdagens skrivelse Nr 192.

28 §.

Varder allmän flottled avlyst eller bär vattendomstol jämlikt 14 § förklarat
beslut om flottleds inrättande förfallet, må den, som av bibebållandet av anläggning
för flottleden kan lida men, av vattendomstolen på ansökan tillåtas
bortskaffa densamma med rätt att fritt förfoga över det bortskaffade.

9 KAP.

Om? ersättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet.

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tillösa sig samfällt strömfall
med eller utan utmål eller att eljest lösa eller taga i anspråk annan tillhörigt
område eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör
annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller
intrång, varde, såvitt ej i 1 eller 6 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter
tv nedan sägs gälda ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada
eller intrång, som förorsakas.

12 §.

Skall till följd av företag eller åtgärd enligt denna lag egendom lösas eller
ersättning givas för skada eller intrång därå och har, efter det kungörelse om
företaget eller åtgärden blivit offentliggjord eller underrättelse eljest meddelats
ägaren på sätt i 10 och 11 kap. för varje särskilt fall stadgas, kostnad nedlagts
å egendomen, må vid ersättningens bestämmande den kostnad tagas i beräkning
allenast, såvitt den prövas hava varit nödig eller nyttig samt icke blivit gjord i
uppenbar avsikt att höja ersättningen.

47 §.

Ersättning i penningar varde bestämd att utgå på en gång; dock må skadeersättning
till följd av företag enligt 6 kap. fastställas att utgå i årlig avgift, när
skälig anledning därtill förekommer. Kan i mål rörande allmän flottled skada eller
intrång ej på förhand med säkerhet uppskattas eller synes den ej komma att årligen
uppstå, må den skadelidande hänvisas att göra sin talan gällande i den ordning,
som i lagen om flottning i allmän flottled föreskrives med avseende å flottni
ngss kåda, dock att, där så ske kan, grunderna för ersättningens beräknande böra
angivas.

54 §.

Ersättning för fast egendom, som skall lösas, samt, om endast en del av
en fastighet löses, ersättning för skada och intrång å den återstående delen så ock

13

Riksdagens skrivelse Nr IIJ2.

ersättning för förlust av eller intrång i sådan särskild rätt till egendomen, varom
i 52 § förmäles, gäldas medelst ersättningsbeloppets nedsättande hos Konungens
befallningshavande i det län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning,
som bestämts jämlikt 9 §, vare lag samma.

Ersättning för vattenkraft samt för skada och intrång å fast egendom i
andra fall än i första stycket avses skall, där ersättningen bestämts, att utgå på
en gång, jämväl nedsättas hos Konungens befallningshavande, såframt jämlikt stadgandena
i 59 eller 60 § uppsägning skall ske eller den fastighet, till vilken vattenkraften
hör eller som skadas, är besvärad av inteckning för fordran eller kan
jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens band häfta för ogulden köpeskilling;
och varde i fall, som nu sagts, jämväl ersättning, som må hava bestämts till innehavare
av särskild rätt till fastigheten, nedsatt. Skall ej uppsägning ske, och
prövas förlusten av vattenkraft eller skadan eller intrånget vara väsentligen utan
betydelse för fordringsägarens säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.

I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall givas
till känna, om och i vilken mån nedsättning efter ty ovan sagts skall ske.

55 §.

Har mellan ägare, innehavare av nyttjanderätt eller andra tvist yppats om
bättre rätt till vad såsom ersättning skall utgå, eller skall för egendom, som innehaves
såsom fideikommiss, gäldas ersättning, bestämd att utgå på en gång, värde
ersättningen nedsatt hos Konungens befallningshavande, ändå att enligt föreskrifterna
i 54 § nedsättning ej erfordras; och stånde sedan i avbidan på tvistens
slutliga avgörande eller Konungens föreskrift angående fideikommissmedlen ersättningsbeloppet
i kvarstad, där ej enligt 69 § utdelning bör äga rum.

59 §.

Har föreskrift meddelats, att boningshus, kvarn, såg eller annan byggnad,
som användes till handels-, hantverks- eller fabriksrörelse eller annan yrkesutövning,
skall till följd av skada därå genom företag enligt denna lag i dess
helhet ersättas eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 § stadgas för det
fall, att fast egendom skall lösas, äga motsvarande tillämpning. Lag samma vare,
där strömfallsägare skall avstå vattenkraft, som är av honom tillgodogjord, samt
ersättningen därför skall utgå på en gång.

66 §.

Skall i andra fall än i 58—60 §§ sägs ersättning, bestämd att utgå på en
gång, gäldas för skada, förlust eller intrång, som tillskyndas någon genom företag
eller åtgärd enligt denna lag; då må ej arbete å annans mark verkställas eller
åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas, innan föreskriven ersättning guldits.
Varder ej sådan ersättning gulden inom tid, som genom avtal eller eljest i laga
ordning blivit bestämd, eller, om sådan bestämmelse saknas, inom fem år efter
det ersättningens belopp blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft,
vare den då väckta frågan förfallen, i vad sådan ersättningstagares rätt angår.

Vad i 65 § finnes stadgat i fråga om ersättning för nödig eller nyttig

14

Riksdagens skrivelse Nr 192.

kostnad å egendom, som skall lösas, äge motsvarande tillämpning, där dylik kostnad
göres å egendom, som skadas eller lider intrång.

73 §.

Förmenar innehavare av fordran, varför fast egendom på grund av inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, att ersättning för denna eller
för därifrån förlorad vattenkraft eller för skada och intrång å egendomen blivit för
lågt beräknad, vare han, i den mån ersättningens belopp till följd av överenskommelse
därom mellan ersättningsgivaren och egendomens ägare eller av annan anledning
ej blivit prövat av domstol eller vid syneförrättning, berättigad att, där
ej full betalning för hans fordran lämnas honom, äska, att ersättningen, såvitt
på hans eller annan sådan fordringsägares rätt inverkar, varder av vattendomstolen
bestämd. Talan härom skall anhängiggöras sist inom sex månader efter
det fördelning av ersättningen vunnit laga kraft eller, där ersättningen bestämts
att utgå i kraft, efter den för kraftöverföringens början bestämda tid; försittes
tid, som nu sagts, vare rätt till talan förlorad.

10 KAP.

Om syneförrättning.

Om syneförrättning’ rörande företag enligt 6 kap.

1 §•

Till handläggande av syneförrättning rörande inrättande av allmän flottled
skall förordnas i vattenbyggnad kunnig och i flottning förfaren person, vilken på
grund av ådagalagda kunskaper och praktisk erfarenhet i hithörande ämnen av
Konungen förklarats behörig att hålla dylik förrättning.

2 §•

Förordnande, som i 1 § sägs, skall efter ansökan, varom i 6 kap. 3 § 1
mom. förmäles, meddelas av Konungens befallningshavande.

I ansökningen skola angivas det vattenområde, som med ansökningen avses,
samt den eller de församlingar, där flottleden är avsedd att framgå, ävensom,
såvitt möjligt, de bebyggda strömfall och med fäst fiskebyggnad försedda fisken,
vilka företaget må angå, samt beträffande sådan egendom ägares och nyttjanderättshavares
namn och hemvist, så ock huruvida annan allmän flottled, allmän
farled, vattenavlednings-, invallnings- eller vattenregleringsföretag, järnväg, allmän
väg eller allmän bro beröres av den ifrågasatta flottleden.

Innan förordnande meddelas, äge Konungens befallningshavande, där förhållandena
påkalla sådant, fordra att sökanden ställer säkerhet för förrättningskostnaden.

Underrättelse om förordnande av förrättningsman skall genast tillställas
vattenrättsdomaren.

15

Riksdagens skrivelse Nr 1D2.

3 §.

Förrättningsmannen skall vid syneförrättningen biträdas av två av Konungens
befallningshavande utsedda, om ortens förhållanden kunniga gode män, av
vilka den ene bör vara förfaren i flottning och den andre i jordbruk samt endera
av dem dessutom kunnig i skogsbruk.

Förekommer vid syneförrättning fråga, för vars bedömande tarvas särskilda
fackkunskaper, äge synemännen hos Konungens befallningshavande begära förordnande
för ojävig, i sådant ämne sakkunnig person att biträda synemännen.

4 §•

Konungens befallningshavande late om ansökningen underrätta vederbörande
fiskeri tjänsteman; och åligger det denne att under förrättningen avgiva yttrande,
huruvida fiskerinäring kan genom företaget lida förfång och vilka särskilda åtgärder
kunna erfordras till skydd för fisket.

Tillika förordne Konungens befallningshavande skogstjänsteman att vid förrättningen
bevaka det allmännas intresse av skogshushållningen samt tillvarataga
statsskogarnas bästa, så ock att förebringa erforderlig utredning angående virkestillgången
inom flottledsområdet eller skilda delar därav.

Om förordnande av annat allmänt ombud, när anledning därtill förekommer,
besörje Konungens befallningshavande själv eller medelst underrättelse om ansökningen
till myndighet, under vars förvaltning viss egendom lyder eller som
eljest ä,ger utföra viss talan.

Där förhållandena påkalla sådant, förordne Konungens befallningshavande
en allmänt betrodd, om ortens jordbruksförhållanden kunnig man att såsom ortsombud
närvara vid förrättningen för att meddela de upplysningar och göra de
framställningar, som må finnas erforderliga för tillvaratagande av den jordbrukande
ortsbefolkningens gemensamma intressen. Där så finnes lämpligt, må olika
personer förordnas till ortsombud. för skilda delar av vattenområdet.

5 §•

Syneförrättning skall hållas å tjänlig årstid och påbörjas snarast möjligt
efter det förordnande meddelats förrättningsmannen samt bör, såvitt ske kan,
utan uppskov fortsättas och avslutas.

Under förrättningen skola å lämpliga platser hållas sammanträden, minst
ett inom varje församling, där flottleden skall framgå; och äga strand-, bro-,
fiske-, strömfalls- och skogsägare samt andra, som anse frågan kunna inverka å
deras rätt, vid sådant sammanträde eller i samband därmed företagen synegång
framställa de yrkanden, vartill de finna fog.

6 §•

Om tid och ställe för sammanträde, som i 5 § sägs, så ock för synegång,
som i samband därmed företages, förordne förrättningsmannen efter samråd med
övriga synemän och sökanden, samt meddele sakägare och andra besked därom
medelst kungörelse, som av förrättningsmannen varder minst tre veckor före den
för sammanträdet utsatta tiden avsänd till vederbörande pastorsämbete för upp -

16

Riksdagens skrivelse Nr 192.

läsande, så snart ske kan, i kyrkan för församling, där sammanträdet skall hållas,
så ock minst fjorton dagar förut införd i en eller, där förhållandena påkalla det,
två eller flera av ortens tidningar. Om tid och plats för första sammanträdet
under förrättningen varde därjämte underrättelse i god tid tillställd allmänt ombud
och ortsombud.

Finnas, då kungörelse skall utfärdas, flera sammanträden lämpligen böra
hållas i följd efter varandra inom loppet av en vecka, och kan på grund härav
tiden för samtliga sammanträden icke bestämt angivas, må desamma ändock utlysas;
därvid för varje sammanträde och i samband därmed företagen synegång
tiden skall angivas så nära som möjligt med uppgift tillika på någon i orten
boende pålitlig person, minst en inom varje församling, hos vilken närmare besked
om tiden för sammanträde och synegång inom församlingen framdeles skall
tillhandahållas; och åligger det förrättningsmannen att om sammanträde och synegång,
som nu sagts, underrätta sådan person senast klockan 6 på aftonen dagen
före sammanträdet.

Har sammanträde icke så kungjorts, som ovan sagts, må ändock sammanträdet
hållas med tillstädeskomna personer, men vare förrättningsmannen skyldig
utsätta och kungöra nytt sammanträde för hörande av övriga, som äga yttra sig
i ärendet.

7 §•

Skulle på vederbörligen kungjort sammanträde avsedd utredning icke medhinnas,
bör, innan sammanträdet avslutas, besked meddelas om tid och ställe för
det nya sammanträde, som sålunda kan bliva av nöden; och vare i sådant fall
särskild kungörelse icke erforderlig.

8 §•

Förrättningsmannen åligger att minst fjorton dagar före första sammanträdet
under förrättningen i betalt Öppet brev eller brevkort å posten avlämna
underrättelse om tid och ställe för sagda sammanträde till envar i ansökningen
uppgiven eller eljest för honom känd ägare och nyttjanderättshavare av bebyggt
strömfall eller med fast fiskebyggnad försedd fiskelägenhet, som företaget angår.
Underrättelsen skall adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvida ej säter
kunskap vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. År egendomen samfälld
för helt skifteslag eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse
till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd
styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock underrättelse tillsändas styrelse
eller känd förvaltning för sådana i 2 § omförmälda företag, varom sökanden lämnat
uppgift eller förrättningsmannen eljest må äga kännedom.

Varder sakägare, som ovan nämnts, för förrättningsmannen känd först efter
underrättelsernas utsändande, skall förrättningsmannen ofördröjligen på förutnämnda
sätt lämna honom underrättelse om förrättningen eller om visst sammanträde.
Befinnes underrättelse, som blivit å posten avlämnad, hava försetts med
oriktig adress och vinnes upplysning om mottagarens rätta adress, eller finnes
sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs bort sändas, hava förbi -

17

liiksdagens skrivelse Nr /!)2.

gåtts, vare lag samma. Ej må dock förrättningens företagande och avslutande
uppehållas av anledning, som nu sagts.

över avsända underrättelser skall förrättningsmannen upprätta förteckning
med angivande av avsändningsdagen. Förteckningen, som skall av förrättningsmannen
underskrivas och biläggas förrättningshandlingarna, utgöre, där ej av eljest
föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, bevis att den angivna
dagen underrättelser avsänts under de i förteckningen upptagna adresser.

y §•;

Förrättningsman åtnjute det skydd och vare underkastad det ansvar, som
i lag stadgas beträffande tjänsteman.

10 §.

Kommer ej förrättningsman tillstädes å den för sammanträde utsatta tid,
och infinner han sig ej heller inom tre timmar därefter; då må de, som tillstädeskoramit,
åtskiljas. Utebliver god man, kalle förrättningsmannen genast i hans
ställe annan god man, förfaren i flottning, jordbruk eller skogsbruk, allt efter den
särskilda sakkunskap den uteblivne ägt.

Synemän, som utan skälig orsak utebliver från sammanträde, ersätte all
skada och olägenhet, som därav uppstår; förrättningsman ansvare därjämte såsom
för tjänstefel.

Sökandens, annan sakägares, allmänt ombuds eller ortsombuds uteblivande
från sammanträde må ej hindra förrättningens fortgång.

11 §■

Vill sökanden återkalla ansökningen i dess helhet eller beträffande viss del
av vattenområdet, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen
avslutas. Har återkallelse skett, läte förrättningsmannen, där ej annan inträder
som sökande, tillsvidare inställa fönättningen eller den del därav, som av återkailelsen
beröres, samt anniäle förhållandet hos Konungens befallningshavande,
som, där ej kronan var sökande, bär att inhämta besked, huruvida kronan vill
fullfölja ansökningen. Varder ej ansökningen inom två månader fullföljd av
kronan eller annan, vare frågan förfallen; och åligge förrättningsmannen att
härom skyndsamt underrätta vattenrättsdomaren. Fullföljes ansökningen, njute
den, som gjort återkallelsen, gottgörelse för förskjuten förrättningskostnad på sätt
om annan anläggningskostnads återgäldande är stadgat.

Äro sökandena flera och sker återkallelse av någon eller några av dem
vare den eller de återstående fortfarande att anse såsom sökande.

12 §.

Mot synemän och sakkunnigt biträde enligt 3 § galle dessa jäv: om han
själv eller någon, med vilken han är i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt
lag utgör jäv mot domare, eller någon, i vars enskilda tjänst han är anställd,
är sökande till förrättningen eller av företaget kan vänta synnerlig nytta eller ge Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 192. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 192.

nom anläggning eller åtgärd för detsamma kan vänta skada eller intrång eller
vill vid förrättningen kräva skyddsåtgärd eller ersättning för flottningsskada;
om lian är vederdeloman eller uppenbar ovän till sakägare, som nu sagts; eller
om lian såsom domare deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken. Söker någon,
sedan ärendet anhängiggjorts, sak med synemän eller sakkunnigt biträde eller
tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom
jävig, det skall ej räknas för jäv.

Hänför sig jäv allenast till fråga om viss anläggning eller åtgärd eller
till fråga om ersättning för skada eller intrång å viss egendom, och är avgörandet
av sådan fråga icke av väsentlig betydelse för företaget i dess helhet, vare
synemän eller sakkunnigt biträde, mot vilken jävet förekommer, därav icke hindrad
att deltaga i förrättningen i övrigt.

13 §.

Menar sakägare, att synemän eller sakkunnigt biträde är jävig, anmäle
jävet vid det sammanträde, där han först är vid förrättningen tillstädes, eller, om
jävet hänför sig till viss fråga, som i 12 § andra stycket sägs, vid tillfälle då
sådan fråga först förekommer till behandling.

Ej må fråga om jäv senare väckas, utan så är att den omständighet, vara
jävet grundas, först efteråt tillkommit eller blivit sakägaren kunnig. I dylikt
fall skall jävet för att vinna beaktande framställas å det därefter infallande sammanträde,
där sakägaren först är närvarande.

14 §.

över jävsinvändning äge synemännen gemensamt besluta; finna de jävet
lagligen grundat, åligge förrättningsmannen att, om han är jävig eller om sakkunnigt
biträde eller god man är av jäv hindrad att vidare deltaga i förrättningen,
anmäla det hos Konungens befallningshavande, som förordnar annan i
den jävades ställe.

Är jäv mot sakkunnigt biträde eller mot god man av beskaffenhet, som i
12 § andra stycket Omförmäles, äge förrättningsmannen, under iakttagande av
vad i 10 § första stycket för där avsett faLl stadgats, i den jävades ställe kalla
annan att i den utsträckning jävsanledningen påkallar deltaga i förrättningen.

Beslut, varigenom jävsinvändning varder gillad, skall ej medföra någon verkan
till rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit innan
invändningen gjordes.

Ogillas jävsinvändning, må däröver anförda besvär ej utgöra hinder för
förrättningens fortgång.

15 §•

Synemännen må ej inlåta sig i prövning, huruvida vattenverk eller annan
anläggning, om vars ändring eller utrivning fråga väckes, lagligen tillkommit eller
är av laga beskaffenhet. Tvist härom föranlede ej uppehåll i förrättningen.

Riksdagens skrivelse AV 1S2. 19

1(5 §.

Vid syneförrättningen böra synemännen, efter undersökning om vattenområdets
lämplighet för flottning, om strändernas odlingsgrad och om beskaffenheten
av befintliga vattenverk, fisken, broar och andra inrättningar, tillse å ena
sidan huruvida med hänsyn till påräknad virkestillgang och övriga omständigheter
vattenområdets upplåtande till allmän flottled är av nöden och kan medföra
väsentligt gagn för orten eller eljest lända till nytta lör det allmänna, samt
å andra sidan huruvida genom sådant upplåtande väsentlig olägenhet kan uppstå,
så ock huru ändamålet må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet
för strandägare eller annan, vars rätt är i fråga.

17 §•

I fråga om sättet och villkoren för fiottledens ordnande och begagnande
åligger det synemännen att förebringa nödig utredning och därvid särskilt tillse:

1. huruvida den föreslagna leden lämpligen bör bilda en självständig flottled
eller ingå som del i annan, förut befintlig allmän flottled, så ock vilken utsträckning
uppåt och nedåt lämpligen bör givas åt densamma för tillgodoseende
av ledens ändamål;

2. vilka föreskrifter böra, där flottningen kan inverka störande pa vattenområdets
nyttjande såsom farled, givas för fredande därav, såsom att farled och
flottled å vissa ställen skiljas genom bommar, att flottningen någonstädes inskränkes
till viss tid av dygnet, att virket i farleden insläppes med vissa försiktighetsmått
eller, där så anses oundgängligen nödigt, framföres i ringbom eller sammanlagt
i flottar eller att, där bomledning tvärs över farleden anses behövlig,
särskild vakthållning eller andra lämpliga åtgärder för ledningens skyndsamma

öppnande anordnas;

3. vilka åtgärder eller föreskrifter kunna anses nödiga till fredande av
allmän färjtrafik så° ock till betryggande för strandägare och närboende av nödig
samfärdsel stränderna mellan och långs efter dem, även där allmän faided ej
fin *103 *

’d. huruvida med hänsyn till befarad skada eller olägenhet för fiske eller
stränder erfordras, att flottningen i hela flottleden eller någon del därav inskränkes
till viss tid av året eller särskilda anordningar till fiskets skyddande vidtagas,
samt huruvida för åtgärder till fiskets bevarande särskild avgift bör åläggas de
flottande;

5. huruvida med hänsyn till vattenområdets beskaffenhet, där förekommande
fiske och andra på frågan inverkande förhållanden föreskrift bör meddelas om
skyldighet för de flottande att låta avbarka virke, innan det i flottleden utlägges;

(3. vilka byggnader, åtgärder eller föreskrifter i övrigt kunna anses nödiga
för att emot skada och intrång skydda stränder, broar, färjor, vatten- och
fiskeverk eller annan egendom;

7. vilka särskilda bestämmelser erfordras i fråga om vattentillgångens
fördelning emellan flottningen och vattenverk ävensom i övrigt angående vattenhöjdens
reglering efter visst märke eller annorledes och om uppdämt vattens framsläppande
;

8. varest och huru för flottledens ändamålsenliga ordnande eller för flott -

20

Riksdagms skrivelse Nr 192.

ningens underlättande strandröjning eller strömrensning eller annan åtgärd till
strömbäddens reglerande må verkställas eller vilka anläggningar eller åtgärder i
övrigt böra för ändamålet utföras;

9. huruvida tillhandahållande av särskilda byggnader för fiottningsarbetarnas
härbärgerande under flottningstiden finnes vara av nöden samt i sådant
fall varest sådana byggnader lämpligen böra uppföras och huru desamma med
hänsyn till yrkets behov och ortens förhållanden skäligen böra anorduas;

10. huruvida och varest vältplatser böra anordnas eller skiljeställen för
flottgodsets utsorterande böra anläggas och huru därför erforderliga anstalter böra
inrättas, ävensom huruvida särskilt område bör avsättas för utsorterat* virkes
sammanläggande och förvarande i avbidan på dess forslande från platsen;

11. till huru stort belopp kostnaden för varje särskilt arbete bör beräknas; 12.

huruvida förut verkställda flottledsbyggnader eller andra för flottnings
bedrivande avsedda arbeten öro för flottleden nödiga eller nyttiga och i ty fall
med vilket belopp de böra jämlikt 6 kap. 7 § ersättas;

13. huruvida och i vad mån skada eller intrång å annans egendom orsakas
genom anläggningar eller åtgärder för flottleden;

14. huruvida till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifterna
leden bör indelas i flottledsdistrikt samt i sådant fall huru indelningen bör göras,
med iakttagande därav att åt distrikten icke gives ringare .utsträckning än behovet
oundgängligen kräver samt att kostnaden för anläggning till gagn för flera
flottledsdistrikt varder i mån av båtnaden fördelad på samtliga dessa distrikt;

15. huru stor myckenhet flottgods kan inom varje flottledsdistrikt årligen
påräknas;

16. huruvida till rättvis fördelning av utflottnings-, inventarie- och förvaltningsutgifter
flottleden bör indelas i utflottningsdistrikt samt i sådant fall huru
denna indelning bör göras;

17. huruvida med hänsyn till vattendrags och flottledsbyggnaders beskaffenhet
visst högsta mått bör fastställas för virke, som må i flottleden framföras;

18. huruvida det i allmänna flottningen ingående flottgodset skall framföras
gemensamt eller allmän bestämmelse bör meddelas om flottning utan sammanblandning
av skilda ägares flottgods;

19. inom vilken tid företaget skall vara slutfört.

18 §.

Skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för allmän
flottled, skola synemännen uppskatta, ändå att yrkande därom ej göres. Om ersättning
för utmål, som i 6 kap. 6 § sägs, vare lag samma.

Äskar någon, som kan vänta skada eller intrång i följd av flottnmgen,
att ersättning därför, efter ty i 6 kap. 5 § andra stycket sägs, bestämmes i flottledsmålet,
åligge synemännen att verkställa uppskattning jämväl av sådan ersättning,
där skadan eller intrånget anses kunna beräknas på förhand.

Vill sakägare fordra ersättning eller påyrka särskilda anordningar eller
föreskrifter till förebyggande eller minskande av skada eller intrång, bör yrkandet
framställas sist vid sammanträdet för den sträcka av flottleden, där skada
eller intrång är att förvänta eller avsedda anordningar böra vidtagas.

Riksdagens skrivelse Nr 192.

21

19 §.

Vid syneförrättningen böra syremännen jämväl utreda:

1. efter vilka allmänna grunder särskilda slag av flottgods böra jämlikt
29 § lagen om flottning i allmän flottled med varandra jämföras vid kostnaders
fördelning;

2. inom vilken tid och mot vilken ränta jämlikt 30 § i nämnda lag anläggningskostnaderna
böra med hänsyn till den inom varje flottledsdistrikt beräknade
virkestillgången återgäldas till anläggare eller annan, som njuter anläggares
rätt, och huru med ledning av nämnda omständigheter taxa för flotcledsavgifter
bör uppgöras.

20 §.

Skall ersättning utgå för vattenkraft, som till följd av företaget går förlorad,
skola synemännen bestämma sådan ersättning i penningar, ändå att från
någondera sidan yrkas, att den skall utgå genom tillhandahållande av kraft jämlikt
de i 9 kap. därför givna regler; och värde hänvisning lämnad den, som äskar
kraftöverföring, att föra talan därom hos vattendomstolen inom tid och på sätt,
som finnes bestämd för talan mot synemännens utlåtande i övrigt.

21 §■

Vilja sakägare träffa överenskommelse i fråga om ersättning eller annat,
skall särskild avhandling därom upprättas, av vederbörande underskrivas samt,
där ej synemännen finna överenskommelsen innehålla villkor, som är oförenligt
med flottledens intresse eller länder de flottande till men, förses med intyg om
synemännens godkännande; och varde därefter sådan överenskommelse bindande
såväl för de flottande som för dem, som slutit överenskommelsen, och deras rättsinnehavare.

Rör överenskommelsen fastighet, tillhörig kronan eller allmän anstalt, skall
den i avseende å kronans eller anstaltens rätt ej gälla, med mindre den godkännes
av vederbörande myndighet.

22 §.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till synemännen på
anmodan uppgiva nyttjanderättshavare, där dennes rätt beröres av saken. Underlåter
han det, och uppstår skada för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom
därom, att företaget angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik
kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös.

23 §.

Tvistas om fastighet, som företaget angår, vare den av de tvistande, som
med äganderättsanspråk innehar fastigheten, berättigad att med laga verkan tala
och svara för densamma, till dess den lagligen vinnes från honom.

Ny ägare må ej rubba överenskommelse, som förre ägaren ingått, eller
annan i ärendet vidtagen, för denne bindande åtgärd. Har i förut angiven ordning
underrättelse om förrättningen blivit förre ägaren tillsänd, vare underrättelse
till nye ägaren ej erforderlig.

22

Riksdagens skrivelse Nr 192.

24 §.

Stanna synemännen i olika meningar, då beslut eller utlåtande skall av
dem meddelas, gånge efter vad de flesta säga. Har var sin mening och kan ej
jämkning ske, galle förrättning smannens mening.

25 §.

Förrättnings mannen åligge att vid alla under syneförrättningen förefallande
sammanträden föra protokoll, varuti paragraferna numreras i ordningsföljd
för kela förrättningen. I protokollet böra noggrant antecknas alla under förrättningen
gjorda iakttagelser och på saken inverkande omständigheter samt yrkanden
och upplysningar av sakägare och andra så ock verkställda uppskattningar och i
övrigt allt, som för sakens slutliga bedömande är av nöden; och varde tillika
därvid fogade alla under förrättningen slutna överenskommelser och andra till
synemännen ingivna handlingar.

26 §.

Sedan erforderliga sammanträden hållits och alla vid förrättningen förefallande
frågor blivit utredda, upprätte synemännen skyndsamt provisorisk längd,
upptagande dels de anläggningar och åtgärder, vilka synas kunna ifrågakomma
för flottledens inrättande, med angivande av de platser, där dessa tänkts skola
vidtagas, samt den egendom, som för sådant ändamål behöver tagas i anspråk,
dels ock den ersättning för skada och intrång, som enligt skedd uppskattning
synes böra utgå till vederbörande sakägare.

Denna längd skall av förrättningsmannen så snart ske kan i bestyrkt avskrift
jämte meddelande om förrättningsmannens adress överlämnas till en eller
flera i orten boende, pålitliga personer, minst en inom varje tingslag, men i Norrbottens
och Västerbottens läns lappmarker minst en inom varje församling, vilka
enligt tillkännagivande vid sammanträdena inom varje sådant område av synemännen
utsetts att mottaga handlingarna i målet och hålla dem tillgängliga. Om
längdens framläggande och platsen för dess tillhandahållande så ock om vad sakägare
jämlikt 27 § har att iakttaga för sin talans bevakande skall kungörelse
införas i en eller flera ortstidningar, och vare den under trettio dagar från den
dag, då kungörelsen varit i tidning senast införd, hos de utsedda personerna tillgänglig
för en var, som åstundan taga del därav.

27 §.

Under den för längdens granskning i 26 § bestämda tid äga de, som anse
att genom föreslagen anläggning eller åtgärd skada eller intrång kan dem tillskyndas,
så ock andra, vilkas rätt kan vara av företaget beroende, till förrättningsmannen
ingiva eller i betalt brev med posten insända de erinringar, de
kunna önska framställa.

28 §.

Efter utgången av den för erinringars avlämnande föreskrivna tid och sedan
den ytterligare utredning i ärendet ombesörjts, som av inkomna erinringar

Riksdagens skrivelse Nr 192.

23

må föranledas, give synemännen på grund av vad sålunda och förut i ärendet
förekommit snarast möjligt skriftligt utlåtande och hålle det för sakägarna tillgängligt
på tid och plats, varom det åligger förrättningsmannen att meddela besked
medelst kungörelse i den ordning, som i 6 § första stycket sägs.

Då utlåtande sålunda gives, erfordras ej att synemännen äro samlade.

29 §.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen,
rörande de i 16, 17 och 18 §§ omförmälta frågor med tillkännagivande, vid vilken
vattendomstol talan mot förrättningen i dessa delar må föras samt vad enligt
11 kap. 85 § bör iakttagas för sådan talans bevarande, så ock därom att utlåtandet
skall underställas vattendomstolens prövning.

Vid utlåtandet foge synemännen förslag till erforderliga bestämmelser rörande
de i 19 § omförmälta frågor med underrättelse, huru ärendet i dessa delar
kommer att jämlikt 14 § lagen om flottning i allmän flottled vidare behandlas
och vad sakägare därvid bör iakttaga för talans bevakande.

Sist förklare synemännen förrättningen avslutad.

Avskrift av utlåtandet och av nyssnämnda förslag skall genast tillhandahållas
sökanden så ock avsändas till den eller de enligt 26 § utsedda personer,
och skall besked härom lämnas i den kungörelse, som utfärdas.

30 §.

För förrättning, varom nu är fråga, njute synemännen gottgörelse i enlighet
med vad särskilt är stadgat. Angående beloppet av den ersättning, som tillkommer
sakkunnigt biträde, varom i 3 § förmäles, beslute synemännen. Kostnad,
som nu sagts, så ock kostnad för kungörelser och underrättelser eller annat, som
för syneförrättningen är av nöden, skall genast förskjutas av sökanden eller, där
flera äro sökande, av den bland dem, som gälda gitter.

Kostnad för skogs- och fiskeritjänstemans, annat allmänt ombuds samt ortsombuds
närvaro vid syneförrättningen så ock kostnad för av skogstjänsteman
verkställd utredning angående skogstillgången skall gäldas av allmänna medel
enligt grunder, som av Konungen bestämmas.

Sakägare njute ej ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättningen.

31 §.

Vad ovan stadgats i fråga om syneförrättning för inrättande av allmän
flottled skall i tillämpliga delar gälla jämväl sådant ärende rörande allmän flottleds
utvidgande eller förbättrande, som enligt 6 kap. 21 § bör i enahanda ordning
handläggas.

Om syneförrättning rörande företag enligt 7 kap.

32 §•

Angående syneförrättning, som avser dikning eller annat avledande av vatten
för torrläggning av mark, galle vad därom finnes eller kan varda särskilt
stadgat.

24

Riksdagens skrivelse Nr 192.

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.
17 §.

Till vattenmål hänföras följande mål:

A. ansökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka
villkor byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum
av verkställt ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

3. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads
laglighet;

4. ansökan jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser
rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

6. ansökan om prövning jämlikt 3 kap. 11 § rörande sättet och villkoren
för verkställande av vattenreglering, som avses i 3 kap. 1 §, så ock angående
delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i vilken utsträckning
skyldighet må åläggas ägare av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande
bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap. 4 § att komma i åtnjutande av
kraft, som på grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

8. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller 16 §;

9. ansökan om bestämmande av avgift enligt 4 kap. 14 §;

10. ansökan jämlikt 6 kap. 12 § om ändrade anordningar med avseende å
beslutade flottledsarbeten;

11. ansökan jämlikt 6 kap. 21 § om provning, utan förutgången syneförrättning
enligt 10 kap., av fråga om anläggning eller åtgärd för befintlig allmän
llottleds utvidgande eller förbättrande eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande
hushållningen med vatten eller annat för flottningens underlättande eller
om bestämmelser rörande virkes barkning eller fiskeavgift;

12. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § första stycket om avlysande av allmän
flottled;

13. ansökan jämlikt 6 kap. 28 § om tillåtelse att bortskaffa flottledsanläggning; 14.

ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande
enligt denna lag lämnats;

15. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet till en
annan av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

B. stämningsmål:

16. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i
vatten för uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i

25

Riksdagens skrivelse Nr 102.

industriellt syfte, för vattenreglering, för fiske eller fiskens framkomst, för bevattning
eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro
eller allmän vägbro, såframt talan grundas därå, att byggnaden icke tillkommit
i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet;

17. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten,
som under 16 sägs;

18. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid
mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med
arbetets medgivande, eller för det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 § tredje
stycket underlåtit att söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring
å dylik byggnad;

19. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill
vattendomstolen meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter rörande hushållningen
med vattnet vid sådan byggnad;

20. talan, beträffande andra företag enligt denna lag än de i 6 kap. avsedda,
om ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av
vattnet i strid mot lag eller givna föreskrifter så ock talan jämlikt 2 kap. 31 §
andra stycket om meddelande av dylika föreskrifter eller ändrande av förut
givna sådana i fråga om annan tillhörig byggnad i vatten;

21. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla sådan
byggnad i vatten, som under 16 sägs, brister i fullgörande av denna skyldighet,
eller därå, att någon utan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver
dylik byggnad;

22. talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2 kap. 23 §
om gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller om fortsatt tillgodogörande
av annan tillhörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt
2 kap. 10 § om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till
intrång å annans fastighet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna
annan tillhörig byggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till
utmål å annans fastighet;

23. talan utan samband med ansöknings- eller underställningsmål om tilllämpning
av stadgandena i 1 kap. 6—13 §§;

24. talan jämlikt 3 kap. 6 § om skyldighet för ägare av strömfall att deltaga
i kostnad för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari strömfallsägare
har att taga del;

25. talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för den, som av vattenreglering
tillskyndats båtnad i annat hänseende än såsom ägare av strömfall, att lämna
bidrag till företaget;

26. talan beträffande allmän flottled om vidtagande av sådana anordningar
eller åtgärder eller meddelande av sådana föreskrifter, som i 6 kap. 17 § första
stycket eller 18 § sägs;

27. talan om borttagande eller ändrande av anläggning eller om rättelse i
åtgärd, som skett för allmän flottJed, såframt talan grundas därå, att anläggningen
eller åtgärden icke tillkommit i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet,
så ock talan om ansvar för vidtagande av dylik anläggning eller åtgärd eller för
olovligt hushållande med eller framsläppande av vattnet i allmän flottled;

28. talan jämlikt 6 kap. 13 § första stycket om förverkande av rätten till
flottledsarbetes vidare utförande;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 192.

4

26

Riksdagens skrivelse Nr 192.

29. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande
kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring
i vad förut bestämts angående uttagnmgskostnadens storlek och dess gäldande,
så ock talan om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles
i 9 kap. 23 §;

30. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap.
31 § förmäles;

31. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller om höjning
eller sänkning av redan bestämt sådant vite;

32. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande av vattenkraft,
som strömfallsägare till följd av företag enligt denna lag gått förlustig;

33. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför fast egendom
häftar, om högre ersättning för egendomen eller för därifrån förlorad vattenkraft
eller för skada eller intrång därå;

34. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom, som
på grund av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

C. besvärsmål:

35. besvär mot synemäns beslut, varigenom vid syneförrättning enligt 10
kap. jävsinvändning ogillats, ävensom klagan över synemäns åtgöranden i fall,
då utlåtande ej underställes.

D. underställningsmål:

36. underställning av samt besvär mot utlåtande vid syneförrättning enligt
10 kap.

Där i denna lag finnes föreskrivet, att vad i något av de här ovan åberopade
lagrum stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som avses i samma
lagrum, skall ock talan, som rör sådan tillämpning, hänföras till vattenmål.

18 §.

År i mål, som avses i 17 §, fråga om byggnad i vatten, utom för annat
ändamål, jämväl för allmän farleds räkning eller för torrläggning av mark, vare
målet ändock att hänföra till vattenmål, såframt ej byggnaden verkställts eller
skall verkställas huvudsakligen för farledens räkning eller för marks torrläggning.

Har vattendomstol till prövning upptagit mål, som rör farled eller marks
torrläggning, må ej målet upptagas till behandling av annan myndighet, där ej
högre rätt, dit frågan om vattendomstolens behörighet i laga ordning dragits,
förklarat målet ej vara att hänföra till vattenmål.

21 §.

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att
hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av
avsevärd betydelse för vattenförhållandena, äge, på hemställan av den allmänna
domstolen, vederbörande vattendomstol förordna om målets upptagande därstädes.
Meddelas sådant förordnande, hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt

27

Riksdagens skrivelse Nr 192.

handläggning och avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som
vattenmål. Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan, som
nu sagts, skall vid det beslut förbliva.

Där någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande
eller ändrande av annan byggnad i vatten än som avses i 17 § 16 och 27, förrän
målet blivit vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol
gjort ansökan om sådan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall,
såframt ej frågan rör tvist om äganderätt till fastighet eller omfattningen av
fastighets ägoområde, den allmänna underrätten hänvisa det där anhängig målet
till handläggning och avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet.
Varder den hos vattendomstolen gjorda ansökningen avvisad eller
återkallas densamma eller förklaras den hava förfallit, skall på anmälan av någondera
parten den allmänna underrätten ånyo upptaga det där anhängiggjorda
målet och detsamma slutligen avdöma.

25 §.

Har i vattenmål, förrän målet företagits till handläggning vid sammanträde
med vattendomstolen, sökande, kärande eller klagande återkallat sin talan
eller denna förklarats förfallen, och vill motpart yrka ersättning för sina kostnader
å målet, skall sådant yrkande anhängiggöras vid allmän domstol.

Om förfarandet vid vattendomstol i ansökningsmäL
26 §.

Ansökan, som i 17 § 1—15 sägs, skall göras skriftligen och ingivas till
vattenrättsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan för varje fall föreskrivet.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar jämte
beskrivning och andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erfordras
för bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.
Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter,
varå byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 §
sägs angår, vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist
samt de ersättningsbelopp sökanden förmenar böra till följd av företaget utgå till
dylik fastighetsägare eller andra. Är fråga om utförande av byggnad för vattens
tillgodogörande, skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt sökandens
åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden
förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte
storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom
anläggningen, uppgiven.

1 fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första stycket
stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 och 13 sägs, skall vara åtföljd av den
beskrivning å byggnadens eller anläggningens läge och beskaffenhet samt inne -

28

Riksdagens skrivelse Nr 192.

hålla de upplysningar i övrigt, som. erfordras för bedömande av verkningarna utav
byggnadens utrivande eller anläggningens bortskaffande.

3 mom. I ansökan jämlikt 17 § 10 och 11 skall uppgivas, såvitt möjligt,
vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda fisken saken må
angå samt, då ansökningen avser utförande eller godkännande av visst arbete, å
vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört, så ock beträffande egendom,
som nu nämnts, ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist.

4 mom. Dä ansökan göres enligt 17 § 15, skall sökanden förete bevis därom,
huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall överflyttas,
är besvärad med. inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet
ma hava träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla
uppgift å den plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara åtföljd
av plan för den erforderliga ledningens sträckning.

29 §.

I. mål, som i 27 § 1, 2 och 3 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlingar
ingivas i fem samt i övriga ansökningsmål i tre exemplar. Är fråga om företag,
som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt område, skall efter vattenrättsdomarens
beprövande ytterligare ett eller flera exemplar ingivas.

Hava ansökningshandlingar ej ingivits i nödigt antal exemplar, eller finner
vattenrättsdomaren handlingarna eljest i något avseende ofullständiga, förelägge
han sökanden viss tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om det
försummas, att ansökningen förklaras förfallen.

30 §

Avses med ansökan enligt 17 § 1, 2 eller 11 ändring av befintlig anläggning
i vatten, må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande erhållits till
anläggningen i dess skick före vidtagande av den ändring, varom fråga är, eller
jämlikt 12 kap. 11 § första stycket ägarens rätt att bibehålla anläggningen är
fri från klander, ansökningen icke upptagas, med mindre jämväl prövning av anläggningens
laglighet påkallas.

31 §.

Finner vattenrättsdomaren, innan kungörelse utfärdas, som i 32 eller 61 §
sägs, ingiven ansökan vara av beskaffenhet, att det uppenbarligen icke tillkommer
vattendomstolen att upptaga densamma, eller möter mot dess upptagande hinder,
varom i 30 § förmäles, varde ansökningen av vattenrättsdomaren avvisad.

Där ansökningen, efter ty i 29 § eller i förevarande § sägs, av vattenrättsdomaren
förklaras förfallen eller avvisas, skall bevis därom med de skäl, varå
beslutet grundas, tecknas å ett exemplar av ansökningen.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan brister
inom förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren skyndsamt inhämta nödiga

29

Riksdagens skrivelse Nr 192.

upplysningar för bestämmande av det eller de ställen, där handlingarna efter ty
nedan sägs skola hållas för parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen
utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla
dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningshandlingarna
skall för dem, som önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss
för parterna välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller

Sålitlig enskild person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller
era län eller eljest ett vidsträckt område, å flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 § förmäles,
eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola
hållas tillgängliga på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för
parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängigt
vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast sökanden eller ock
särskilt tillställas den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de
genom vattenrättsdomarens försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten
och hållas tillgängliga så som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid
inom vilken erinringar enligt 38 § skola ingivas.

I mål, som avses i 17 § 1—9, 13 och 15, skola i kungörelsen de fastigheter,
som saken förmenas angå, namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart
sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte,
där sökanden vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig
vattenkraft, särskild uppgift därom skall lämnas. I mål, som avses i 17 § 10 och 11,
skall i kungörelsen uppgivas, vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad
försedda fisken saken må angå, så ock, då ansökningen avser utförande eller
godkännande av visst arbete, å vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört.

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall så,
som i 2 kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget,
skall i kungörelsen, med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas
föreläggande för delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva
detta i den ordning och inom den tid, som är förelagd för bestridande av
ansökningen eller framställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr
att den, som underlåter detta, skall hava försuttit sin rätt att bliva delaktig i
företaget.

Om kungörelsens innehåll i fall, som avses i 61 § första stycket, galle vad
där finnes stadgat.

År fråga om ansökan, varom i 17 § 10 och 14 förmäles, skall kungörelse
enligt denna § eller 61 § första stycket utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren
prövar det nödigt. Utfärdas ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för
vattendomstolens sammanträde sist å tjuguförsta dagen förut kungöras på sätt i
33 § första stycket sägs.

Huruledes mål i visst fall må kunna behandlas utan förutgången kungörelse,
därom stadgas i 61 § andra stycket.

30 Riksdagens skrivelse Nr 192.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall genom vattenrättsdomarens försorg dels
för uppläsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas, i mål, som i 17 § 1—9
samt 13 och 15 avses, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där fastigheter,
som saken förmenas angå, äro belägna, i mål, som avses i 17 § 10, 11
och 12, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där den del av flottleden,
varom fråga är, framgår, samt i mål, som avses i 17 § 14, till pastorsämbetet i
den eller de församlingar, i vilka ansökan om företaget förut kungjorts, dels ock
inom tio dagar införas i en eller flera av ortens tidningar så ock x allmänna tidningarna.
Ett exemplar av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna
ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen
angivits.

Yattenrättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om ansökan
enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 6, 10 eller 11, utan dröjsmål i betalt öppet brev eller brevkort
å posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande, om det eller de ställen,
varest handlingarna i målet hållas för parterna tillgängliga, samt om den för
erinringars avgivande bestämda tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest
för honom känd ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, så ock till de
kända nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken. Underrättelsen skall
adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap vinnes om
annan adress inom landet för mottagaren. Varder efter ty i 37 § sägs sökanden
ålagt att delgiva viss sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu
sagts, till sådan sakägare.

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren känd
först efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen på
ovannämnda sätt meddela sådan sakägare underrättelse om målet så ock om vad
han för sin rätts bevakande må hava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som
blivit å posten avlämnad, hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning
om mottagarens rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter
ty ovan sägs bort sändas, hava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets
handläggning och avgörande uppehållas av anledning, som nu sagts.

Är jord eller annan fast egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag
eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles,
till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna
känd styrelse, varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren
eller vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt till fastigheten,
där dennes rätt beröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada
för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden
angår fastigheten, skall ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hålla
nyttjanderättshavaren skadeslös. Erinran härom varde införd i den kallelse, som
enligt denna § tillsändes fastighetens ägare.

35 §.

1 mom. Där fråga är om ansökan, varom i 17 § 1—6 förmäles, skall vattenrättsdomaren
utan dröjsmål insända ett exemplar av ansökningshandlingarna

31

Riksdagens skrivelse Nr 1d2.

jämte kungörelsen till kammarkollegiet, som har att, där det prövas nödigt, föra
talan för tillgodoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i målet av allmänt ombud, åligge ombudet
att på begäran tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnadsfria råd
angående bevakandet av deras rätt. Menar part, att på grund av företagets omfattning
eller eljest åliggande av nu nämnd art bör uppdragas åt annan än allmänt
ombud, göre anmälan därom hos Konungens befallningshavande i det län,
inom vilket det företag eller den åtgärd ansökningen avser huvudsakligen skall
verkställas; och må Konungens befallningshavande, där så prövas erforderligt för
tillvaratagande av sakägarnas rätt, förordna särskild person att på sätt nyss
nämnts biträda dem.

Om allmänt ombuds eller sålunda förordnat biträdes namn och hemvist
skall så snart ske kan underrättelse meddelas vattenrättsdomaren, som har att i
den för kallelser till parterna stadgade ordning bringa underrättelsen till parternas
kännedom.

2 mom. Finnes i andra mål, än som i 1 mom. avses, nödigt att ombud förordnas
till bevakande av det allmännas rätt, anmäle vattenrättsdomaren förhållandet
hos Konungens befallningshavande, som har att ofördröjligen utse allmänt
ombud eller, där talan skall bevakas av annan myndighet, överlämna underrättelsen
till den myndighet.

36 §.

I mål, som avses i 27 § 1 mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål av vattenrättsdomaren översändas till lantbruksstyrelsen.
Finner denna uppenbart, att fiskens upp- och nedgång eller
eljest fiskeriintresse icke kan röna inverkan av det företag, varom fråga är, skall
meddelande härom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren; i annat fall förordna
styrelsen fiskeritjänsteman att inom den för erinringars framställande bestämda
tid till vattenrättsdomaren avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring av betydenhet
kan genom företaget lida väsentligt förfång, så ock vilka särskilda åtgärder
utöver vad sökanden må hava föreslagit kunna erfordras till skydd för
fisket. Då meddelande av lantbruksstyrelsen, som nyss nämnts, eller yttrande av
fiskeritjänstemannen avgives, skola ansökningshandlingarna återställas till vattenrättsdomaren.

Vad nu sagts galle ock beträffande mål enligt 27 § 2 och 3 mom., såframt
ej ansökningen angår fråga, varav fisket uppenbarligen icke kan röna inverkan

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning å
platsen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren att efter inkommen anmälan
Härom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade eller ock annan av styrelsen
föreslagen fiskeritjänsteman att åt vattendomstolen verkställa undersökning
och avgiva utlåtande, som i 45 § sägs.

37 §.

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägge vattenrätts
domaren sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och vid äventyr, som
nedan sägs, till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anlägg -

32

Riksdagens skrivelse Nr 102.

ningens ägare eller styrelsen för densamma på sätt, som för delgivande av stämning
är stadgat. Lag samma vare beträffande känd förvaltning eller styrelse för
annan allmän farled, vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse för allmän
flottled eller syssloman för vattenavledningsföretag, där det företag, varom i
målet är fråga, berör led eller företag, som nu nämnts.

Är fråga att genom tillärnad byggnad taga i anspråk av annan tillgodogjord
vattenkraft, förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet med ägaren
av den anläggning, där kraften tillgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök
å särskilda dagar ej anträffad i sitt hemvist, må kungörelsen med samma verkan
delgivas föreståndaren för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller
ej vid särskilda delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anläggningen.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 15 avses, förelägge vattenrättsdomaren
sökanden att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, och vid nedan
stadgat äventyr ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det
strömfall, från vilket kraftbelopp, varom fråga är, tillhandahålles. Vad nu sagts
äge motsvarande tillämpning beträffande ansökan enligt 17 § 7, 8 eller 9.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen
av vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis därom med de
skäl, varå beslutet grundas, tecknat å ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande
om beslutet skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade
ordning.

44 §■

Angår målet fråga, för vars bedömande tarvas särskilda fackkunskaper,
som icke annorledes äro för vattendomstolen tillgängliga, må vattenrättsdomaren
eller vattendomstolen till biträde'' åt domstolen tillkalla i sådant ämne sakkunnig
person.

Mot sakkunnigt biträde, som nu sagts, galle de jäv, som efter ty förut
stadgats gälla mot ledamot i vattendomstolen; dock må den omständigheten att
fiskeritjänsteman i målet avgivit yttrande enligt 36 § icke utgöra hinder för honom
att vara sakkunnigt biträde i samma mål.

I fråga om tiden för framställande av jäv mot sakkunnigt biträde skall
vad i 52 § finnes stadgat äga motsvarande tillämpning.

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller
vidlyftigare värdering, uppdrage vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt,
åt biträde, som i 44 § sägs, eller ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande
undersökning avgiva utlåtande i målet. Tarvas utredning av mer än
en person, varde uppdraget lämpat därefter.

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan. Om tiden
för dess företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren, som i den för
kallelser till parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen
bragts till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översandas till vattenrättsdomaren
och av honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda
ställe eller ställen. Förordas i något hänseende andra tekniska anordningar eller

Riksdagens skrivelse Nr 102. 33

andra regler för hushållningen med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall
utlåtandet hållas tillgängligt under minst fjorton dagar före vattendomstolens
sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga åt
vattenrättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnämndemännen
eller eu av dem, verkställa undersökning å stället. I enklare
fall må sådant uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndemännen eller en
av dem.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela parterna
underrättelse i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll över
undersökningen skall föras av den vattenrättsdomaren därtill förordnat och sedermera
tillställas vattenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse
för domstolens sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse
och protokoll, soui nu nämnts, ej av nöden.

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering,
som avses i 3 kap. 1 §, en eller flera strömfallsägare vilja förena sig med
sökanden om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad däråt gives
större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen; ock varde handlingen
vitsordad medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

I mål, som i 17 § 11 omförmäles, må vattenrättsdomaren, där sökanden
därom anhåller och ärendet finnes brådskande, medgiva vidtagande av erforderliga
provisoriska åtgärder. Omfattar sådan åtgärd vidlyftigare arbete eller är
avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt därav att befara, må sådant förordnande
av vattenrättsdomaren lämnas, allenast såframt sökanden hos Konungens
befallningshavande ställer pant eller borgen för skadestånd, som han kan kännas
skyldig utgiva till följd av arbetet i fråga.

Beslut, som nu sagts, må utan hinder av däröver anförda besvär lända till
efterrättelse, såframt ej vattendomstolen eller vattenöverdomstolen annorlunda förordnar.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller,
där målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välbelägen.

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren
och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas
parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har sökanden begärt syn på stället, och avser ej målet företag enligt 6
kap., må dess avdömande ej ske utan syn. Askas i mål om byggnad för vattnets
tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida skada av sådan
byggnad, vare lag samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig
för tillgodoseende av parternas rätt.

60 §.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att företag eller åtgärd, som i
målet avses, har vidsträcktare verkningar än i ansökningen uppgivits, skall till Bihang

till riksdagens protokoll 1919. T14 samt. Nr 192. 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 192.

fälle lämnas tillstädesvarande parter att yttra sig däröver. Finnes antagandet
grundat, ålägge domstolen, ändå att särskilt yrkande ej framställes, sökanden att
gälda den ökade ersättning, som därav må föranledas.

I mål rörande företag enligt 6 kap. skall vattendomstolen, ändå att yrkande
därom ej göres, ingå i prövning av, huruvida och till vad belopp ersättning
för skada och intrång genom anläggning eller åtgärd för företaget bör till
vederbörande utgå, allt i den mån ej sådan prövning må jämlikt 9 kap. 47 § göras
beroende på särskild talan.

Där i andra mål på yrkande av någon part uppskattningen av honom tillkommande
ersättning finnes böra sättas högre än sötanden föreslagit, må domstolen
jämväl^ beträffande andra parter vidtaga sådan jämkning i ersättningsbelopp,
som må erfordras för vinnande av likformighet i uppskattningen. Ej må
i dessa mål ersättning sättas lägre än sökanden i ansökningen föreslagit.

Har särskild uppgörelse träffats, må ersättning ej på grund av föreskrifterna
i denna § bestämmas annorlunda än sålunda blivit avtalat, dock må i mål rörande
företag enligt 6 kap. uppgörelse, som nu sagts, icke fastställas, därest den
finnes innehålla villkor, som är oförenligt med flottledens intresse eller länder de
flottande till men.

61 §.

Där mål finnes behörigen kunna utredas utan skriftväxling mellan parterna,
äge vattenrättsdomaren i kungörelse genast utsätta viss tid, minst tre
veckor efter kungörelsens utfärdande, och viss ort för målets handläggning inför
vattendomstolen; och skall beträffande sådant mål i tillämpliga delar gälla vad
1 32 § tredje stycket, 33—37 och 41—58 §§ samt 60 § föreskrivits.

År mål av beskaffenhet, att det synes lämpligen kunna avgöras med bindande
verkan allenast mot viss eller vissa sakägare, som uteslutande eller huvudsakligen
av dess utgång äro beroende, och deras rättsinnehavare, må vattenrättsdomaren
kunna förordna, att målet utan kungörelse skall behandlas enligt de för
stämningsmål i 75—84 §§ stadgade regler.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att bygga i
vatten, skall utslaget innehålla noggranna bestämmelser om byggnadens läge och
konstruktion, om den ersättning, som skall till följd av företaget utgå, i den mån
ej prövning därav jämlikt 9 kap. 47 § göres beroende på särskild talan eller bestämmelser
därom skola träffas i den för expropriation stadgade ordning, samt om
de villkor i övrigt, som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och enskild
rätt, så ock, i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om
vattenmärke eller andra föreskrifter om hushållningen med och framsläppande av
vattnet såväl efter byggnadens fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. År fråga om byggnad för vattnets tillgodogörande, skall utslaget
angiva, med vilken fastighet rätten till tillgodogörandet skall för framtiden vara
förenad. Denna fastighet (strömfallsfastigheten; bör, där så lämpligen kan ske,
omfatta allenast den sökanden tillhöriga mark, som upptages av byggnaden och
därmed förenade anläggningar, jämte den del av vattenområdet, so°m sökanden
äger. Vattenrättsdomaren bör förty, när omständigheterna därtill föranleda, tillse

liiksdayens skrivelse AV J 92. 35

att, såvitt möjligt, en till strömfallsfastighet lämpad fastighet varder under målets
handläggning bildad.

Utslaget skall jämväl angiva, i vad man tillgodogörandet medgivits på
grund av äganderätt eller av annan grund, samt, där med byggnaden avses tillgodogörande
allenast av en del av det framrinnande vattnet, huruvida utslaget
vilar på antagande att jämväl vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav,
vars fallhöjd tages i anspråk, eller den sida av strömfallet, om vars tillgodogörande
är fråga, tillhör fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i
målet.

I utslag, varigenom medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande av
vattenkraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden är av beskaffenhet, att de
i 4 kap. meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens ägare att tillhandahålla
kraft åt kringliggande bygd ävensom angående nyprövning och lösningsrätt
för kronan därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse
beträffande vattendomstols utslag i andra ansökniugsmål. I utslag, varigenom
lämnas medgivande till utförande av vattenreglering, varde angivet, om
regleringsföretaget är av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nyprövning
och om avgifter därå äga tillämpning, och skall, då fråga är om företag, som avses
i 3 kap. 1 §, utslaget tillika innehålla uppgift å det belopp, vartill kostnaden
för regleringens utförande blivit av vattendomstolen beräknad, samt föreskrift om
den anpart i kostnaden för företaget, som belöper å varje till regleringssamfälligheten
hörande strömfall.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eller
utförande av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen viss tid, i regel
ej överstigande tio år eller, där fråga är om anläggning för allmän flottled, två
år, inom vilken arbetet skall vara fullbordat.

65 §‘

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart
sådana kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av
hans rätt; dock att i mål rörande företag enligt 6 kap. sakägare ej är berättigad
till gottgörelse i annat fäll än att ban måst vidkännas kostnad för tillvaratagande
av sin rätt till skadeersättning i målet.

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att
han insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov
i målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han sökanden de utgifter, som
därigenom åsamkats denne.

66 §.

Vattendomstolen må, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela
slutligt utslag rörande viss del av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

Här i mål om utförande av anläggning eller åtgärd för allmän flottled besiktning
å arbetet jämlikt 13 kap. 1 § skall äga rum, bör rörande den anläggare
tillkommande gottgörelse för anläggningskostnad utslaget om arbetets verk -

36

Riksdagens skrivelse Nr 192.

ställande innehålla allenast en förberedande uppskattning efter då föreliggande
förhållanden, men gottgörelsen till beloppet fastställas först efter besiktningen
med ledning av därvid fastställd värdering och, där så erfordras, ytterligare utredning
vid domstolen. Om fastställande av amorteringsplan för gottgörelsens
utbekommande skils i 15 § lagen om flottning i allmän flottled.

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill äro, förordna, att dess beslut må
verkställas utan hinder därav, att det icke äger laga kraft; dock allenast såframt,
innan medgivet arbete påbörjas eller, där fråga är om ändrade hushåll sbestämmelser,
dessa tillämpas, hos Konungens befallningshavande ställes pant eller borgen
för den ersättning i penningar, som högre rätt kan ålägga sökanden eller anläggaren
att utgiva utöver vad vattendomstolen i sådant avseende bestämt, så ock
för det skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om vattendomstolens beslut
eljest ändras.

Är sådant förordnande meddelat, och fullföljes mot beslutet talan i högre
rätt, äge denna, när skäl därtill förekomma, att, innan ändringssökandet slutligen
prövas, förordna, att verkställighet icke må äga rum.

71 §.

Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen anhängiggjorda
ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då varje mål inkommit,
därmed vidtagna åtgärder samt tiden för målets avgörande.

72 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren protokoll
vid vattendomstolens sammanträden och underskrive detsamma å domstolens
vägnar. I målet ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast
anmärkas.

73 §.

För varje ansökningsmål skall av vattenrättssekreteraren upprättas en akt,
omfattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet ingivits, sä ock
avskrift av de utav vattenrättsdomaren i målet utfärdade kungörelser och meddelade
beslut ävensom av vattendomstolens protokoll och utslag i målet jämte förteckning
å de kartor, ritningar och andra handlingar, som akten omfattar.

Vid akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven förteckning
över de underrättelser, vilka på grund av bestämmelserna i 33 och 47
§§ blivit av honom å posten avlämnade; och skall förteckningen angiva den dag,
då avlämnandet skett. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande
framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen
underrättelser avsänts under de i förteckningen upptagna adresser.

Beträffande skyldighet att till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten
i målet skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat
äga motsvarande tillämpning.

37

Riksdagens skrivelse Nr 102.

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 16—34 avses, ingive till vattenrättsdomaren
skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn och
hemvist så ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar
käranden vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i två
exemplar; dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare
beskaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrielse från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad gälle vad i 84 § finnes stadgat.

77 §.

Möter ej mot talans upptagande hinder, som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren
å stämningsinlagan föreläggande för svaranden vid äventyr, som i
82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren förelagd tid, minst fjorton
dagar, efter det stämningshandlingarna delgivits honom, till vattenrättsdomaren
ingiva skriftligt svaromål å stämningspåståendena med bifogande av de handlingar
han vill åberopa till stöd för svaromålet så ock att senare iakttaga bestämmelse,
som vattenrättsdomaren må komma att jämlikt 80 § meddela om tid och
plats, då parterna liava att inställa sig inför vattendomstolen för målets vidare utredning.
Har käranden erhållit befrielse från ingivandet av vissa handlingar i
två exemplar, skall i föreläggandet tillkännagivas, att dessa handlingar hållas
tillgängliga å vattenrättsdomarens tjänsterum.

Vad i 75 § andra stycket stadgas gälle ock med avseende å svaromål med
tillhörande handlingar.

80 §.

Efter skriftväxlingstidens utgång bestämme vattenrättsdomaren tid och
plats för det sammanträde, då parterna hava att inställa sig inför vattendomstolen
för målets handläggning; finnes i mål, däri talan om ansvar ej föres, parternas
inställelse inför vattendomstolen ej vara behövlig för målets vidare utredning, och
hava parterna ej heller påfordrat förhandling inför domstolen, äge vattenrättsdomaren
utan sådan förhandling utsätta tid och plats för utslags meddelande.

Tillkännagivande av vad sålunda förordnas skall anslås i vattenrättsdomarens
tjänsterum minst fjorton dagar före den bestämda dagen samt inom samma
tid till parterna avsändas med posten i rekommenderat brev.

81 §.

Vad i 42—45 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §§,
56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 69—72 §§, 73 § första och tredje styckena
samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där annat ej framgår av vad
nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt å vattenrättsdomarens
tjänsterum.

I de fall, då, enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna
skola erhålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i

38

Riksdagens skrivelse Nr 192.

stämningsmål med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället
lända till efterrättelse föreskriften i 80 §.

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall vad i 55 §
finnes stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande,
vilken ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges honom till
last. Förordnande, som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställighet av
straff eller annan påföljd av brottslig gärning.

83 §.

Där någon, mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande därav
bos vattenrättsdomaren gör ansökan, som i 17 § 2, 3, 4, 10 eller 11 avses, varde
målet i dess kelhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade ordning, där det
ej är av beskaffenhet att jämlikt 61 § andra stycket ändock böra behandlas som
stämningsmål.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller överexekntor
förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller annan anläggning
i vatten, och göres därefter ansökan, som nyss nämnts, äge vattenrättsdomaren,
om skäl därtill äro och sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och
skada, förordna, att utslaget ej må verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen
avgjort eller ock vattendomstolen annorlunda förordnar.

Om förfarandet vid vattendomstol i besvärs- och underställningsmål.

85 §.

År sakägare missnöjd med beslut, varigenom under förrättning enligt 10
kap. synemännen ogillat framställd jävsinvändning, ingive inom trettio dagar från
det beslutet avkunnats till vattenrättsdomaren sina besvär jämte utdrag av synemännens
protokoll, i vad det avser det överklagade beslutet.

År någon eljest missnöjd med åtgärd eller beslut under syneförrättning
enligt 10 kap., eller vill han föra talan mot synemännens utlåtande, ingive inom
trettio dagar från den dag förrättningen förklarats avslutad sina till vattendomstolen
ställda besvär.

I besvären skola fullständigt upptagas klagandens alla påståenden och skälen
därtill; och skola vid besvären fogas de handlingar klaganden vill åberopa
till stöd för ändringssökandet.

Besvär, varom i andra stycket förmäles, skola ingivas i tre exemplar. Hava
besvären ej ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner vattenrättsdomaren
eljest flera exemplar vara erforderliga, förelägga han klaganden viss tid att ingiva
det antal exemplar, som ytterligare är av nöden, vid äventyr, om det försummas,
att på klagandens bekostnad av besvärshandlingarna verkställes avskrift
i erforderligt antal exemplar.

Huruledes påståenden rörande synemännens åtgärder och förslag i frågor,
som omförmälas i 10 kap. 19 §, må göras hos Konungens béfallningshavande, därom
skils i lagen om flottning i allmän flottled.

Riksdagens skrivelse AV 192.

39

8(5 §.

över besvär, som i 85 § första stycket sägs, meddele vattenrättsdoinaren
skyndsamt beslut.

När besvär anförts hos vattendomstolen, underrätte vattenrättsdomaren därom
förrättningsmannen; och åligge denne att ofördröjligen till vattendomstolen
insända det vid förrättningen förda konceptprotokollet jämte kartor, ritningar,
kostnadsförslag och övriga handlingar, som röra saken.

87 §.

Sedan de i 86 § andra stycket omförmälda handlingar inkommit och besvärstiden
gått till ända, skall vattenrättsdomaren, så snart ske kan, låta ett
exemplar av besvärshandlingarna tillställas den eller de personer, som efter ty
därom är stadgat utsetts att mottaga förrättningshandlingarna, samt angående
besvären utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess målet slutligen avgjorts, ett exemplar av besvärshandlingarna
ävensom av inkommande förklaringar och påminnelser samt av utlåtande,
som enligt 45 § må komma att avgivas, skall hållas för sakägare tillgängligt hos
bemälde person eller personer;

att även vattendomstolens utslag i målet skall på nämnda sätt i avskrift
vara för parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna i målet, under det målet
är anhängig! vid vattendomstolen, skola, där de icke särskilt tillställas den eller
dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens
försorg offentliggöras i viss eller vissa tidningar inom orten samt hållas tillgängliga
hos ovannämnda person eller personer;

dels ock erinran om innehållet i 89 § samt, .där besvären ej angå allenast
fråga om ersättning, besked om den tid, inom vilken förklaring skall enligt 89 §
avgivas.

Angå besvären allenast fråga om ersättning, varde kungörelsens innehåll,
såvitt rör tiden för förklarings avgivande, lämpat efter stadgandet i 89 § andra
stycket.

I sammanhang med kungörelsens utfärdande bör vattenrättsdomaren, om
det lämpligen låter sig göra, bestämma tid och ställe för det vattendomstolens
sammanträde, där målet skall företagas till handläggning, samt i kungörelsen intaga
underrättelse därom. Sammanträdet må i allmänhet ej utsättas till tidigare
dag än trettio dagar efter den för förklarings avgivande bestämda tid; dock må,
där i besvären föres talan allenast beträffande ersättning, tidigare dag för sammanträdet
bestämmas.

88 §.

Angående offentliggörande av kungörelse, som i 87 § sägs, galle vad i 33 §
första stycket finnes i sådant avseende föreskrivet i fråga om mål enligt 17 §
10, 11 och 12; och varde kungörelsen tillika tillställd den eller de personer, som
utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

40

Riksdagens skrivelse Nr 192.

89 §.

Sakägare, som vill bemöta vad i besvären anförts och yrkats, skall till
vattenrättsdomaren ingiva förklaring i två exemplar inom viss tid, minst trettio
dagar efter kungörelsens dag, vid äventyr, där förklaring ingives senare, att vattendomstolen
ej är pliktig att fästa avseende vid densamma, i den mån den rör
annat än fråga om ersättning, som bör till följd av företaget utgå.

I fråga om tiden och sättet för avgivande av förklaring över yrkande, som
i besvären göres angående ersättning, så ock rörande påföljden av underlåtenhet
att avgiva sådan förklaring skall gälla vad i 53 § stadgas i fråga om yrkanden och
påståenden, som där avses.

90 §.

Skall utlåtande vid syneförrättning underställas vattendomstolens prövning,
varde samtliga handlingarna i målet av förrättningsmannen insända till vattendomstolen
inom den för besvärs anförande stadgade tid.

91 §•

I besvärsmål skall tid och ställe för målets handläggning inför vattendomstolen
sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i den för
kallelser till dem bestämda ordning, såframt ej underrättelse därom intagits i kungörelse
enligt 87 §.

Underställningsmål skall jämte i målet anförda besvär företagas till avgörande
å tid och plats, som vattenrättsdomaren bestämmer och låter kungöra genom
tre veckor före sammanträdet utfärdad kungörelse, vilken offentliggöres på
sätt i 33 § första stycket stadgas i fråga om mål enligt 17 § 10, 11 och 12 samt
tillställes den eller de personer, som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

92 §.

Yad i 29 § andra stycket, 39—41 §§, 56 § första stycket, 60 § första, andra
och fjärde styckena, 69—72 §§, 73 § första och tredje styckena samt 74 § stadgas
beträffande ansökningsmål skall äga motsvarande tillämpning å underställningsmål
ävensom, i tillämpliga delar, å besvärsmål vid vattendomstolen, 60
§ dock med iakttagande av bestämmelsen i 6 kap. 3 § 1 mom.

Bestämmelserna i 42—45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 54, 55,
57—59, 62—64, 66 och 67 §§ skola i tillämpliga delar gälla besvärsmål vid vattendomstolen
och underställningsmål.

93 §.

Varda anförda besvär av vattendomstolen ogillade, pröve domstolen efter
ty med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes skäligt, huruvida klaganden
bör gottgöra motparterna deras kostnader för avgivande av förklaring eller
eljest för tillvaratagande av deras rätt.

Vad i 65 § andra stycket finnes stadgat om skyldighet för part i ansökningsmål
att gälda kostnader, som han genom obefogad invändning eller annorledes
föranlett, äge motsvarande tillämpning i besvärsmål.

Riksdagens skrivelse Nr 1,92.

41

94 §.

I underställningsmål rörande företag enligt 0 kap. .skall vattenrättsdomaren
bereda Konungens befallningshavande tillfälle att inom lämplig tid avgiva
yttrande rörande å ena sidan gagnet för orten av det i målet ifrågasatta företaget
och å andra sidan de olägenheter, som tilläventyrs av detsamma äro att
förvänta.

Där i mål rörande företag enligt 6 kap. bestämmelser erfordras angående
frågor, som omförmälas i 10 kap. 19 §, åligge det vattenrättsdomaren att, sedan
målet blivit hos vattendomstolen avgjort, för prövning av sådana frågor översända
handlingarna i målet till Konungens befallningshavande; och gälle angående ärendets
handläggning hos denna myndighet vad därutinnan stadgas i lagen om flottning
i allmän flottled. Handlingarna i mål, som nu sagts, skola förvaras hos
vattendomstolen och böra förty, sedan målet blivit avgjort, av vederbörande myndighet
dit återställas.

Om bidrag'' till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets
tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte
att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft ändrade bestämmelser rörande
hushållningen med vattnet, åligge sökanden att, innan medgivet arbete må påbörjas,
eller, där fråga är om ändrade hushållningsbestämmelser, dessa må tilllämpas,
erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas
organisation och verksamhet.

Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande
såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke tillgodogjorda
vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid byggnaden, dock med
avdrag för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföretag avgift
förut erlagts. Där med vattenreglering eller med ändrade hushållningsbestämmelser
åsyftas ökning i uttagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande
till ökningen i den vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens
eller, då fråga är om vattenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten
hörande strömfall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut
uttagbar vattenkraft på fördelaktigare sätt, varde avgiften bestämd i förhållande
till den ökning i vattenkraftens värde, som genom företaget eller genom de ändrade
hushållningsbestämmelserna beredes. Där till grund för avgiften skall läggas
storleken av viss vattenkraft, skall den utgå med en krona för varje hästkraft
till och med 5,000, femtio öre för varje hästkraft över 5,000 till och med 10,000
samt tjugufem öre för varje hästkraft utöver 10,000, men må ej, utom då fråga
är om vattenreglering, överstiga tjugutusen kronor. Skall avgiften beräknas efter
ökningen i värde å vattenkraft, värde den erlagd med en för tusen av värdeökningen.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp
än tio kronor, skall icke erläggas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 satnl. Nr 192.

(3

42

Riksdagens skrivelse Nr 192.

96 §.

Storleken av avgift, varom i 95 § förmäles, skall enligt där meddelade
grunder bestämmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda
ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

97 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka det
åligger vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas
tillhandahållande, såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i
11 § andra stycket förmäles;

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § 1 mom. särskilt förordnats att biträda
sakägarna i mål et;

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i målet såsom
sakkunnigt biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 § 1 mom; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse vid
domstolens sammanträde, där detta hålles vid syn å stället, eller vid undersökning
enligt 45 § 2 mom., dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller
ångbåtsstation, som ligger närmast sammanträdesplatsen.

Vad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande tilllämpning
i avseende å kärande i stämningsmål samt å klagande i besvärs- och
underställningsmål, i den mån kostnaden förorsakats av hans besvär.

Där i underställningsmål kostnad, som nu nämnts, är av nöden, vare om
dess förskjutande lag, som i 10 kap. 30 § sägs, i den mån ej kostnaden efter ty
nyss sagts skall förskjutas av klagande.

Huruvida kostnad, som någon sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller
delvis gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskostnader
i vattenmål gällande regler.

Om fullföljd av talan mot vattendomstols ocli vattenrättsdomares beslut.

98 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattendomstols beslut skola, såvitt ej
här nedan eller eljest i lag eller författning särskilda stadganden därom meddelas,
i tillämpliga delar lända till efterrättelse rättegångsbalkens föreskrifter beträffande
fullföljd av talan mot allmän underrätts beslut, med iakttagande därav att talan
mot vattendomstols beslut skall fullföljas hos vattenöverdomstolen och att vad i
25 kap. 8 § och 2(5 kap. 1 § rättegångsbalken sägs om häradshövding skall i vattenmål
gälla om vattenrättsdomaren.

Riksdagens skrivelse Nr 192.

43

99 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag skall fullföljas efter vad, där ej
målet är av brottmåls natur eller ock jämlikt stadgandet i 108 § talan däremot
skall föras hos Konungen genom besvär.

Har vattendomstol förklarat sig obehörig eller i stämningsmål förklarat
stämningen ogin, skall över det utslag klagan föras genom besvär, ändå att målet
är sådant, att talan mot slutligt utslag däri eljest skolat efter vad fullföljas.

Yad i 25 kap. 5 § rättegångsbalken finnes stadgat rörande sättet för fullföljd
av talan mot där avsedda beslut skall äga motsvarande tillämpning i vattenmål

100 §.

Vad mot vattendomstols utslag skall anmälas sist å fjortonde dagen eller,
där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens
eller Västerbottens läns lappmark, sist å tjugu första dagen från den dag,
då utslaget gavs. Hos vattenrättssekreteraren må ock vädjas; pröve dock vattenrättsdomaren,
huruvida sålunda gjord vadeanmälan rätteligen skett. Vadepenning
tillfälle vattenrättsdomaren.

Meddelar jämlikt 66 § vattendomstol skilda utslag i målet, och har part
erlagt vadepenning rörande ett utslag, tarvas ej ny vadepenning, där han vill
fullfölja talan jämväl mot utslag, som senare meddelas.

101 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen
sig inställa före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag
eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens
läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget
gavs; dock att, där vadetalan fullföljes mot vattendomstols utslag i mål, som avser
företag enligt 6 kap., part skall i vattenöverdomstolen inställa sig före klockan
tolv å nittionde dagen efter det tiden för anförande av besvär jämlikt 108 § gått
till ända eller, där sådan besvärstalan förts, efter det slutligt utslag i anledning
därav givits.

102 §.

Där i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats, talan mot
vattendomstols utslag efter vad fullföljes av sökanden, skola de av honom vid
vattenöverdomstolen företedda inlagor och andra handlingar, därav enligt 26 kap.
13 § rättegångsbalken avskrifter skola bifogas, hållas parterna tillhanda å det
eller de i kungörelsen angivna ställe eller ställen. För sådant ändamål skall avskrift
av handlingarna så fort ske kan dit översändas, och varde på sökandens bekostnad
tillkännagivande därom, att sådan avskrift finnes att tillgå därstädes,
införd i den eller de i samma kungörelse angivna ortstidningar. Har sökanden
ej ingivit avskrifter till det antal, som erfordras för handlingarnas tillhandahållande
på sätt nu nämnts, skall på sökandens bekostnad verkställas utskrifi av
handlingarna i det ytterligare antal exemplar, som för ändamålet är behövligt.

44

Riksdagens skrivelse Nr 192.

103 §.

Vill någon hos vattenöverdom stol en anföra besvär över vattendomstols
utslag eller beslut, ingive sina besvär före klockan tolv å trettionde dagen
eller, där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom
Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte
dagen från den dag, då utslaget eller beslutet meddelades.

Avse besvär beslut, som, där det meddelats av allmän domstol, må utan
inskränkning till viss tid överklagas, vare då ej heller klagan över vattendomstolens
beslut tilf viss tid begränsad.

Vad i 27 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finnes stadgat skall äga
tillämpning jämväl å part, som hålles häktad i vattenmål.

104 §.

Skall över besvär bos vattenöverdomstolen motpart höras, skola i de fall,
som avses i 27 kap. 6 och 10 §§ rättegångsbalken, i stället för de i 1 § i samma
kap. stadgade tider komma till tillämpning de tider, som finnas angivna i 103 §.

105 §.

Skola, där mot beslut i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats,
besvär bos vattenöverdomstolen anförts av sökanden, motparterna böras
däröver, varde genom klagandens försorg besvärshandlingarna tillställda i stället
för motparterna den eller de personer, bos vilka enligt nämnda kungörelse de till
vattenrättsdomaren i målet ingivna handlingarna hållas tillgängliga, samt tillkännagivande
därom, att besvärshandlingarna finnas att tillgå därstädes, före utgången
av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda tid infört i den eller
de uti samma kungörelse angivna ortstidningar; och åligge det klaganden, vid
den för underlåtenhet att inkomma med delgivningsbevis stadgade påföljd, att
inom nämnda tid jämväl styrka, att sådant tillkännagivande ägt rum.

I fall, som i denna § avses, varde den tid, inom vilken förklaring skall
avgivas, räknad från den sista dag, då handlingarna delgivits någon av nyssnämnda
personer eller tillkännagivande, som nyss sagts, blivit i tidning infört.

106 §.

Har part rätteligen vädjat mot vattendomstols utslag, åligge vattenrättsdomaren
att före utgången av den tid, inom vilken talan skall fullföljas, till
vattenöverdomstolen insända akten i målet. Har i vattendomstols slutliga utslag
eller beslut ändring sökts genom besvär bos vattenöverdomstolen, skall akten i
målet infordras från vattenrättsdomaren. Lag samma vare, där besvären avse ett
av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut samt besvären prövas vara av
beskaffenhet att icke kunna avgöras utan att andra till akten i målet börande
handlingar än vattendomstolens protokoll äro för vattenöverdomstolen tillgängliga.

Vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet för part att vid fullföljd av
talan mot underrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet,
skall, utom såvitt angår överklagade utslaget eller beslutet, icke äga tillämpning,

Riksdagens skrivelse Nr 192.

45

då talan hos vattenöverdomstolen fullföljes mot vattendomstols utslag eller beslut,
utan så är att talan genom besvär fullföljes mot ett av vattendomstolen under
rättegången meddelat beslut.

107 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande fordras särskilda fackkunskaper,
må vattenöverdomstolen till biträde åt sig tillkalla i sådant ämne sakkunnig
person.

Tillkallad sakkunnig bör, sedan tillfälle lämnats honom att taga del av
handlingarna i målet, övervara målets föredragning i vattenöverdomstolen och må
där deltaga i överläggning rörande detsamma. Han skall, efter det målet föredragits,
men innan detsamma företages till avgörande, till vattenöverdomstolen
avgiva skriftligt yttrande rörande de delar av målet, i vilka hans sakkunskap av
vattenöverdomstolen tagits i anspråk.

Kan yttrande, som nyss nämnts, icke avgivas utan att undersökning å

E latsen äger rum, ankomme på vattenöverdomstolen att uppdraga åt det sakunniga
biträdet eller ock annan i ämnet sakkunnig person att företaga dylik
undersökning och däröver avgiva utlåtande.

Huru ersättning åt sakkunnig, varom i denna § förmäles, må bestämmas,
därom förordnar Konungen.

108 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som avser företag enligt
G kap., skall, i vad beslutet rör annat än förd ansvarstalan eller ersättning,
fullföljas hos Konungen genom besvär, som ingivas i vederbörande statsdepartement
sist före klockan tolv å trettionde dagen eller, där företaget berör område
inom Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte
dagen från beslutets dag.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock talan fullföljas mot beslut, som
vattenrättsdomaren jämlikt 6 kap. 13 § andra stycket meddelat i avseende å
tiden för fullbordande av föreskrivna tilläggsarbeten.

Beträffande besvärstalan, som i denna § avses, skall i tillämpliga delar
gälla vad i 105 och 107 §§ stadgats angående besvär, som anförts hos vattenöverdomstolen.

109 §.

Har talan i vattenmål av vattenrättsdomaren avvisats eller förklarats hava
förfallit eller har vattenrättsdomaren förklarat vadeanmälan ej kunna upptagas,
må klagan däröver föras hos vattenöverdomstolen i enahanda ordning, som ovan
finnes stadgad med avseende å besvär mot vattendomstolens utslag eller beslut.
Lag samma vare beträffande vattenrättsdomares beslut om medgivande av provisoriska
åtgärders vidtagande, som i 46 § sägs, om inskrivning i vattenbok, som
i 12 kap. förmäles, angående besiktning, varom i 13 kap. sägs, samt i fråga, som
i 14 kap. 7 § avses.

Mot vattenrättsdomares beslut rörande jävsfråga, varom i 85 § första stycket
förmäles, må talan ej föras.

46

Riksdagens skrivelse Nr 192.

över annat av vattenrättsdomare meddelat beslut än nu nämnts må klagan
föras allenast i sammanhang med klagan över slutligt besked.

Om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut.

no §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut skall i allt,
varom ej nedan i 111—113 §§ eller eljest i lag eller författning är särskilt stadgat,
lända till efterrättelse vad rörande fullföljd av talan mot hovrätts beslut
linnés föreskrivet, där det tillämpligt är.

in §•

Har i fall, som i 66 § avses, vattenöverdomstolen meddelat skilda utslag
i målet, och har part erlagt fullföljdsavgift rörande ett utslag, då må sådan
nedsättning av parten åberopas jämväl för fullföljd av talan mot senare utslag
i målet; dock åligge parten att härom göra anmälan hos Konungens befallningshavande
ävensom att, då han hos vattenöverdomstolen anmäler missnöje mot dess
utslag, därvid tillika ingiva Konungens befallningshavandes bevis såväl angående
nämnda anmälan som ock därom att den nedsatta fullföljdsavgiften icke återbekommits.

112 §.

Föreskriften i rättegångsbalken om skyldighet för part att vid fullföljd av
talan mot hovrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet skall
icke äga tillämpning, då talan fullföljes mot vattenöverdomstolens utslag eller beslut,
utan så är att talan fullföljes mot vattenöverdomstolens beslut i fråga, som
genom besvär över ett av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut
dragits under vattenöverdomstolens prövning.

113 §•

Yad i 102, 105 och 107 §§ är stadgat angående mål, som vid vattendomstol
anhängiggjorts medelst ansökning och däri talan till vattenöverdomstolen
fullföljts av sökanden, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om mål, som
sökanden dragit under Konungens prövning.

12 KAP.

Om vattenbok.

1 §•

För varje vattendomstols område skall föras bok för antecknande av de
uppgifter rörande företag enligt denna lag, varom här nedan stadgas. Denna bok
kallas vattenbok.

47

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Yattenboken föres i två avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden
rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller
annorledes så ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande;
dock att vad nu stadgats ej äger tillämpning å andra anläggningar för
allmän flottled än dammbyggnader och ej heller Beträffande anläggningar för allmän
farled;

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i flottledsmål
rörande inrättande av allmän flottled eller rörande nya eller ändrade anordningar
eller föreskrifter med avseende å befintlig allmän flottled så ock om andra förhållanden,
vilka efter ty därom stadgas i lagen om flottning i allmän flottled
böra antecknas i vattenboken.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar
över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag med tillhörande
vattensamlingsområden, i den mån sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande
myndighet utarbetade.

3 §■

När, efter det denna lag trätt i kraft, beslut av domstol eller annan
myndighet meddelats och vunnit laga kraft rörande verkställande, ändrande
eller borttagande av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske i vattenbokens
första avdelning, eller beträffande hushållningen med vattnet vid
sådan anläggning eller ock jämlikt 2 kap. 34 § angående skyldighet för
annan än anläggningens ägare att underhålla densamma, åligge det vattenrättsdomaren
utan särskild ansökan att med ledning av beslutet i sagda
avdelning av vattenboken verkställa inskrivning av de huvudsakliga förhållanden,
som äro av vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt
om de rättigheter och skyldigheter för framtiden, vilka äro förenade med
densamma. Vad nu sagts galle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning
jämlikt 2 kap. 25 § eller 6 kap. 20 § av redan verkställd anläggnings laglighet, så
ock beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhållande, som förut inskrivits.
Meddelas jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av
strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda
skyldighet inskrivning göras i vattenboken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av annan domstol eller myndighet än
vattendomstolen meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar
och upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig
göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

4 §•

Där anläggning, varom inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning,
tillkommit innan denna lag trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols
eller annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats, vare ägaren berättigad
att rörande anläggningen söka inskrivning i vattenboken.

48

Riksdagens skrivelse Nr 192.

5 §•

Ansökan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenrättsdomaren
samt vara åtföljd av erforderlig beskrivning så ock av tillgängliga domar och
andra handlingar, som må angå anläggningens rättsliga förhållanden. Beträffande
anläggning för annat ändamål än allmän nottled skall ansökningen tillika åtföljas
av ritningar över anläggningen, sådan denna befinnes.

Ansökningen skall innehålla uppgift, med angivande av socken, härad och
län, å den eller de fastigheter, varå anläggningen är belägen, samt å det vattendrag,
som därav beröres, så ock å de regler för hushållningen med vattnet, vilka
tillämpas vid anläggningen, varjämte böra meddelas de andra upplysningar, vilka
kunna vara av vikt för kännedom om de med anläggningen förenade rättigheter
och skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande byggnad för tillgodogörande av
strömfall, skall särskilt uppgivas, huruvida strömfallet eller den del därav, som
genom byggnaden tillgodogöres, helt eller delvis tillhör annan fastighet än byggnaden
samt, om så är förhållandet, vilken rätt byggnadens ägare har att tillgodogöra
sig vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas medelst hänvisning till företedd dom
eller annan handling, där densamma innehåller tillfyllestgörande besked i ämnet.
År sökanden oviss om något förhållande, varom ansökning bör innehålla uppgift,
varde sådant i ansökningen angivet.

13 §.

Har enligt förordnande efter ty i 13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å anläggning,
varom inskrivning bör ske, eller av vattenmärke, om vars utsättande
vattendomstolen meddelat föreskrift enligt 11 kap. 64 §, skall besiktningsprotokollet
ingivas till vattenrättsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga innehåll
göras i vattenboken.

14 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol eller annan myndighet meddelat
sådant beslut, varom anteckning bör göras i vattenbokens andra avdelning, åligge
det vattenrättsdomaren, sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild ansökan
i sagda avdelning göra anteckning därom, med angivande av dagen för
beslutet, det vatten, som därav beröres, samt företagets eller anläggningens huvudsakliga
beskaffenhet.

Har beslutet meddelats av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen,
skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar
genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter tillsändas
vattenrättsdomaren.

15 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas av
Konungen.

Riksdagens skrivelse AV 192.

49

13 KAP.

Om besiktning: och handräckning så ock om ansvar för överträdelse av

denna lag.

1 §•

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande
av vattenreglering medgives, äge vattendomstolen, när skäl därtill äro, föreskriva
att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid gått till
ända, besiktning å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehåller
vattendomstolens beslut, att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas,
skall samtidigt meddelas föreskrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen lämnats,
men viss besiktningsman icke samtidigt förordnats, tillkomme vattenrättsdomaren
att förordna sådan vid tiden, då besiktningen skall ske.

Där i mål, som avser företag enligt 6 kap., beslut meddelas om byggnads
eller annat arbetes utförande, skall, såvitt ej arbetet skall verkställas av flottningsföreningen
och det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning,
som nyss nämnts.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall i fråga om företag enligt 6
kap. förskjutas av anläggaren, men i andra fall gäldas av byggnadens ägare.

2 §•

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens
beslut vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom kränkes, meddele
besiktningsmannen, att rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr att förhållandet
eljest anmäles för allmänne åklagaren i orten.

Till besiktning av arbete för allmän flottled skall anläggaren kallas så
ock, där annan än flottmogsförening är anläggare, flottningsstyrelsen. Finnes att
till följd av förändrade förhållanden värdet å arbetet avviker från det förut beräknade
eller att i annat avseende särskild värdering är av nöden, åligge besiktningsmannen
att med biträde av två ojävige gode män, som han själv äger tillkalla,
företaga erforderlig värdering.

4 §•

Har byggnad i vatten tillkommit efter prövning i laga ordning, stånde
ägaren fritt att hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning genom sakkunnig person
till bevisning därom, att byggnaden utförts i överensstämmelse med de därför
givna föreskrifter eller att de avvikelser därifrån, som . må hava skett, icke äro
av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt. Ägare av byggnad i vatten
må ock eljest på sätt nu nämnts begära besiktning för erhållande av intyg
angående byggnadens beskaffenhet eller om lagligheten av vattenmärke eller särskilt
anbragt fixpunkt, som avses i 3 § sista stycket.

Bihang till riksdagens protokoll 1919, 14 sand. Nr 192.

i

50

Riksdagens skrivelse AV 192.

Har jämlikt 6 kap. 14 § utförandet av flottledsarbete överlåtits från en anläggare
till en annan, skall på begäran av endera besiktning hållas å det utförda
arbetet.

Om kostnad för besiktning, som i denna § sägs, galle vad i 3 § andra
stycket finnes stadgat.

ö §•

Över vad vid besiktning förekommer och irtrönes skall föras protokoll.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vattenrättsdomaren
finnes i 12 kap. 13 § stadgat.

Protokoll över besiktning, som hålles på grund av stadgandet i 1 § tredje
stycket, varde ock ingivet till vattenrättsdomaren; och äge han, när skäl därtill
äro, för vidtagande av sådan rättelse, som besiktningsman må hava jämlikt 2 §
föreskrivit, utsätta annan tid än denne bestämt.

Har besiktning hållits på grund av ansökan, som i 3 eller 4 § sägs, skall
avskrift av protokollet så snart sire kan tillhandahållas sökanden.

10 §.

Ansökan om besiktning och handräckning, varom ovan finnes stadgat, må,
där allmänna intressen äro i fråga, göras av allmän åklagare eller annan vederbörande
myndighet; och skall kostnaden i ty fall förskjutas av allmänna medel.

11 §•

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket bygger
i vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer
vattenreglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendomstolens
godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

eller mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens
medgivande utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags
återställande utan medgivande av vattendomstolen

eller mot stadgandet i 6 kap. 20 § första stycket utför anläggning eller
åtgärd för allmän flottled utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant
enligt 11 kap. 46 § är tillfyllest, av vattenrättsdomaren,

skall, där han insett eller skäligen bort inse, att jämlikt åberopade lagrum
medgivande eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med
böter från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från
och med en till och med sex månader.

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Öl

14 KAP.

Slutbestämmelser.

9 §•

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol
eller vattenrättsdomaren, må den i stället på vederbörande parts eget ansvar i
betalt brev insändas med posten.

Genom denna lag upphävas:

2, 3, 4, 6—14 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled,
såvitt angår frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

1—9 §§ samt 23 § i flottningsstadgan den 30 december 1880, såvitt angår
frågor, varom i denna lag bestämmelser givits;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring
av vad sålunda upphävda bestämmelser innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot
bestämmelserna i denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas; och
skall i de hänseenden, vari enligt 12 kap. 3, 4 och 11 §§ vattenlagen tiden för
samma lags ikraftträdande är av betydelse, i stället, såvitt rörer dammbyggnad
för allmän flottled, dagen då denna lag träder i kraft komma i betraktande.

I fråga om flottleds anläggande, utvidgande eller förbättrande i gränsfloderna
Torneå och Muonio älvar galle vad därom är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920; dock må utan hinder av
stadgandet i 10 kap. 1 § Konungens befallningshavande intill den 1 januari 1925
till förrättningsman vid syneförrättning enligt sagda kap. förordna person, som
enligt hittills gällande bestämmelser varit behörig förrätta flottledssyn.

De vid denna lags ikraftträdande anhängiga mål rörande allmän flottled
skola handläggas och bedömas enligt äldre lag, do#k att denna lags bestämmelser
skola tillämpas å mål rörande inrättande av allmän flottled, därest vid den tid,
då denna lag träder i kraft, syn enligt äldre lag ej ännu i målet påbörjats.

52

Riksdagens skrivelse Nr 192.

2:o) Lag

om flottning i allmän flottled.

Härigenom förordnas, som följer:

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1

I allmän flottled stånde envar öppet att, efter ty bär nedan närmare skils,
låta flottgods löst framflyta.

2 §•

De, som i annat fall än i 3 § sägs låta flottgods löst framflyta i allmän
flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skola utgöra
en flottningsförening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. förmäles.

Huruledes för vissa fall Konungen må bestämma, att allmänna flottningen
skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening, därom stadgas
75 §.

3 §■

Innehavare av jordbruksfastighet vare icke pliktig att för husbehovsvirke,
som han framflottar från egen skog eller från skog, tillhörig den hy eller det hemman,
dit fastigheten hör, eller vari byn eller hemmanet har del, tillhöra flottningsförening
eller erlägga avgifter för flottledens begagnande eller eljest i fråga om
husbehovsflottning vara underkastad bestämmelserna i denna lag; dock må dylik
flottning ej äga rum på sådant sätt, att därigenom uppstår hinder för den allmänna
flottningen eller fara för husbehovsvirkets sammanblandning med det i den
allmänna flottningen ingående» flottgodset, och vare förty sådan flottande pliktig
att i avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga
försiktighetsmått ställa sig till efterrättelse vad Kungl. Maj:ts befallningshavande
därutinnan föreskriver.

4 §■

Allt i allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemensamt (gemensam
flottning), där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat allmän bestämmelse
om flottning utan flottgodsets sammanblandande (separatflottning) eller

Riksdagens skrivelse Nr 192.

ock för särskilt tillfälle flottningsstyrelsen finner nu nämnt fiottningssätt kunna
utan binder för den gemensamma flottningen tillstädjas viss flottande.

5 §■

Utan särskilt lov må de, som ombesörja ilottningsarbetet, äga tillträde till
stränderna, där sådant är av nöden för skadas avvärjande eller flottgodsets utvältande
eller framförande i flottleden. Väg eller stig över annans tomt, åker, äng,
plantering eller andra ägor, vilka kunna skadas därav, må dock ej tagas, om tillträde
till stranden annorledes kan lämpligen beredas.

Under pågående flottning vare ock tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga
led- och stoppbommar, där samfärdseln ej avsevärt hindras därav, så ock att å
eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen, stöd eller dylikt eller därtill
använda naturföremål.

2 KAP.

Om ersättning för flottningsskada.

6 §•

För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som
i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas ersättning
med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada galle ock beträffande
skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden,
i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden
eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslut rörande
flottledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt,
därom skils i 6 kap. vattenlagen.

7 §•

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter
"överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i
följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida vattendomstolens
bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, gör byggnad
i flottleden, stånde ock under tiden själv skadan.

8 §•

De, vilka under året deltagit i allmän flottning å det ställe, där skada timat,
äro en för alla och alla för en ansvariga för ersättnings gäldande till den, som
lidit skadan, men för ersättnings utbekommande har denne att söka flottningsföreningen,
vars styrelse har att föra de flottandes talan härutinnan och ombe -

54

Riksdagens skrivelse Nr 192.

sörja betalningen. Skulle flottningsstyrelse ej finnas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
anmäld eller utdömd betalning icke kunna utfås bos flottningsföreningen,
må viss flottande sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit
mera än vad på honom efter hans andel i flottgodset belöper, återkräva beloppet
av de övriga flottande.

.9 §■

Ersättningsanspråk mot flottningsföreniug skall, om och i den mån ersättningen
ej blivit på förhand bestämd, anmälas hos flottningsstyrelsen eller dess
i 44 § omnämnda ombud före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom,
vid äventyr, om tiden försittes, att rätt till talan är förlorad, såframt ej ändå
före utgången av nämnda tid skadans uppskattning blivit i laga ordning hänskjuta
till skiljemän.'' Har flottning någonstädes pågått efter den 1 augusti, må dock
i fråga om skada, som vid sådan del av flottleden uppkommit, anmälan, som nu
sagts, göras intill utgången av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som tillställes den, hos
vilken anmälan skall ske, dock att hos flottningsstyrelsens ombud i orten anmälan
må med laga verkan göras muntligen. Skriftlig anmälan, som inneslutes
i rekommenderat brev, avlämnat på posten inom ovan angivna tid och ställt till
mottagarens vanliga adress, skall anses behörigen delgiven.

10 §.

Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen, skall efter syn och
uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av
vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje.

Flottningsförening åligger att varje år å tid, som i reglementet bestämmes,
utse skiljeman och ersättare för denne. Där så i reglementet föreskrives, skola
för skilda sträckor av flottleden eller för prövning av olika slag av skada utses
olika personer.

För viss by eller visst annat område utmed flottleden må efter sinsemellan
träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å dem vidkommande
flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam skiljeman och ersättare
för denne samt om valet underrätta flottningsstyrelsen.

De för flottningsförening utsedda skiljemännens och ersättarnes namn och
adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid anmälas hos Kungl. Maj:ts
befallningshavande för kungörande på flottningsföreningens bekostnad i länskungörelserna
och i en eller flera tidningar inom orten.

11 §•

Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna.
Sådant påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som
denne må hava utsett på förhand.

Har flottningsförening underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla
valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd,
ej inom tio dagar efter skiljemannaåtgärdens påkallande tillkännagivit sitt val av

Riksdagens skrivelse Nr 102. 55

skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om valet av den tredje, skall skiljeman
utses av domaren i orten.

Tiden för syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av
att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt
möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i sammanhang med övriga
skadors uppskattande. Har, sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats
inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten
under prövning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett. Skiljedom, som
meddelas senare än nu sagts, vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma
att åtnöjas därmed.

12 §.

Varder dömt till ersättning, skall den ersättningsskyldige ock förpliktas
att efter vad skäligt prövas gälda såväl kostnaden för skiljemannaförrättningen
so in motpartens utgifter å saken; dock att där ersättningen ej sättes högre än
den ersättningsskyldige före förrättningen bjudit, envar skall stånda sina kostnader
och vardera gälda halva förrättningskostnaden. Ogillas ersättningsyrkande,
men finnes den, som framställt kravet, ej hava saknat fog därför, vare ock lag
som sist sagts; eljest gälde han all förrättningskostnad och motpartens utgifter
å saken.

Vad de flesta skiljemännen säga, skall, änskönt någondera parten är missnöjd
därmed, gå i verkställighet, där ej rätten eller överexekutor förordnar annorlunda;
den av parterna, som ej nöjes med skiljedomen, dock ej förment att draga
tvisten under domstols prövning, så framt han instämmer sin talan inom nittio
dagar från det skiljedomen tillställdes honom. Skiljedomen skall avfattas skriftligt
och däri lämnas tydlig hänvisning om, vad den missnöjde har att iakttaga
för tvistens dragande under domstols prövning.

Rätt domstol för upptagande av tvist, som nu sagts, vare allmän underrätt
i den ort, där skadan skett.

13 §.

Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom
uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det, ersättningen
på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid
flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej
må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas till
högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. 54—57 samt 68—71 §§ vattenlagen stadgas beträffande ersättnings
nedsättande i vissa fall samt Kungl. Maj:ts befallningshavandes befattning
med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande
domstol skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för
flottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I samband
därmed att ersättning enligt denna § bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna,
om och i vilken män nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, bör senast inom ett
år från beslutets meddelande genom endera partens försorg insändas till vattenrättsdomaren
för antecknande i vattenboken; och vare, sedan sådant antecknande skett,

56 Riksdagens skrivelse Nr 192.

Jaga kraftvunnet beslut gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av
fastighet, som av beslutet beröres.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå
årligen, kan varda till beloppet ändrad eller ock bestämd att upphöra, därom skils
i 6 kap. 23 § vattenlagen.

3 KAP.

Om avgörande av vissa frågor rörande allmän flottleds upplåtande oeli be gagnande.

14 §.

Sedan i underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen
meddelat beslut om allmän flottleds inrättande eller om vidtagande av
åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar,
som vill yttra sig över synemännens förslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 §
vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det vattendomstolens beslut
meddelades tillKungl. Haj:ts befallningshavande ingiva eller i betalt brev med posten
insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare
utredning, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande härför anlita biträde av förrättningsmannen
eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna,
lämne Kungl. Maj:ts befallningshavande dem tillfälle att yttra sig
vid sammanträde inför Kungl. Maj:ts befallningshavande eller, där fråga är om mindre
flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.
Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet
dels avsändas till pastorsämbetet för uppläsande i kyrkan för den eller de församlingar,
där flottleden framgår, dels tillställas den eller de personer, som jämlikt
10 kap. 26 § vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast
tio dagar förut införas i en eller flera tidningar inom orten. Anläggaren av
flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Så snart ske kan företage Kungl. Haj:ts befallningshavande härefter omförmälta
frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 §§.

15 §.

Yäckes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande beträffande befintlig flottled
fråga om nya eller ändrade bestämmelser i de hänseenden, som i 29 och
30 §§ sägs, galle angående sådant ärendes handläggning i tillämpliga delar vad
i 14 § stadgats, dock att sammanträde med sakägarna alltid skall hållas, där ej
frågan endast rörer fastställande eller jämkning av amorteringsplan samt flottningsföreningen
och förlagsgivaren annorledes blivit i saken höraa,

Av äldre beslut vare Kungl. Maj:ts befallningshavande ej förhindrad att
meddela ny eller ändrad bestämmelse i ämne, varom nyss förmälts; dock att fastställd
amorteringsplan ej må rubbas i vidare mån än som överensstämmer med
stadgandena i 31 §.

Riksdagens skrivelse AV JO2.

57

16 §.

Sedan de för allmän flottleds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade
och godkända, varde flottleden av Knngl. Majits befallningshavande genom
särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej
ske, innan Kung!. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut i de frågor, som i
14 § omförmälas, samt fastställt reglemente för flottningsförening.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande
upplåten; dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må
kunna av Kungl. Maj:ts befallningshavande i vissa fall dessförinnan medgivas.

17 §.

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande
och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning
ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare eller andra
samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan
på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning
kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes,
så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida
avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning ingives till Kungl. Maj:ts befallningshavande;
och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att däröver infordra yttrande
från vattenrättsdomaren, den enligt 10 kap. 2 § vattenlagen förordnade förrättningsmannen
och anläggaren av flottleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande
beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda
strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss
kort tid yttra sig över ansökningen.

18 §.

Tillstånd till interimsflottning må av Kungl. Maj:ts befallningshavande
meddelas i den omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes
lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder; och föreskrive Kungl.
Maj:ts befallningshavande de villkor för flottningen, som för varje fall må finnas
erforderliga, med iakttagande därav dels att de av vattendomstolen meddelade
allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottning bliva i tilllämpliga
delar gällande med avseende å interimsflottningen dels ock att interimsflottande
förpliktas att för sitt flottgods erlägga flottledsavgifter till samma belopp,
som beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att ersätta
ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även
anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad
för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt
10—12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga
delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och
för flottledsbyggnaders underhåll.

Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att interimsflot jBihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 192. 8

58 Riksdagens skrivelse Nr 192.

tände, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och
skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen erhåller
obehörig fördel framför annan.

19 §.

Beslut, varigenom tillstånd till interimsflottning meddelas, må, ändå att
ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet varde på sökandens bekostnad
kungörelse genast införd i en eller flera tidningar i orten.

Utan hinder därav att beslutet vunnit laga kraft eller gått i verkställighet,
må Kungl. Maj:ts befallningshavande, när anledning därtill förekommer, efter
interimsflottandes hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller erforderliga
inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade tillståndet.

20 §.

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne Kungl. Maj:ts
befallningshavande syssloman att med den befogenhet, som i 33 § 1 mom. andra stycket
tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter
och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person
eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän
flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Flottledsavgifter, som av sysslomannen uppbäras, skola göras räntebärande
genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att, sedan flottleden
upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flottningsstyrelsen
redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd
av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän flottled förfaller,
skall redovisning lämnas till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som med medlen
förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda flottledsbyggnader
äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa,
så ock, där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt
i avgifter.

21 §.

Där beträffande vatten, varest allmän riottled icke finnes men flottning
ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätten till flottning
icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän
flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten att beslut därå
ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder för Kungl. Maj:ts befallningshavande
att medgiva sökanden till flottledsföretaget rätt till interimsflottning,
såframt flottningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen
betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17—20 §§ äga motsvarande
tillämpning. Ej må dock i fall, som nu nämnts, interimsflottning beviljas,
med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd,
som i 18 § omförmälas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets

Riksdagens skrivelse Nr 102. 59

värde, för att flottledsarbetet, därest sökanden antages till anläggare, behörigen
utföres.

22 §.

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits,
att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge Kungl. Maj:ts
befallningshavande, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av
tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden
i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens beslut arbeten av större omfattning utföras
för allmän flottleds utvidgande eller förbättrande och finnes nödigt, att flottningen
härunder begränsas eller Felt inställes, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande på
framställning meddela erforderliga bestämmelser angående flottningens bedrivande
under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.

4 KAP.

Om flottningsföreningar.

Om flottningsförenings uppgift och verksamhet.

23 §.

Flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den allmänna
flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter
samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande stadgade flottledsavgifter.

Ej må flottningsförening utöva verksamhet, som är främmande för det
ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.

24 §.

Flottningsförening må ej förvärva fast egendom annorledes än för flottiedens
räkning eller i andra fall än:

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottleden
eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;

2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av
skadeersättning;

3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller
verkstadslokaler eller bostäder åt flottningsehef, kontors-, flottnings- och annan
personal.

Prövningen, huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses
tillåtet, ankomme på Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de län, där
flottleden framgår.

25 §.

Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld intecknas eller pantsättas;
dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där sådant prövas än -

60

Riksdagens skrivelse Nr 192.

damålsenligt, för visst fall medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld
belasta fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Fast egendom må ej utan KnngL
Maj:ts befallningshavandes tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader
och anläggningar må ej avhändas flottleden.

Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större fastighetsområde
än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke vara för flottleden
eller flottningen behövlig, åligger det föreningen att, så snart det kan ske
utan förlust, avyttra vad lämpligen kan undvaras.

Behållningen av medel, som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må ej
förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas såsom kapitaltillskott
till fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest till framtida båtnad för
flottleden.

26 §.

Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty i 30 §
stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt viss amorteringsplan,
må föreningen, där ej kostnaden förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare
träffa avtal om kostnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt för
förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av flottningsstämma,
äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov upptaga tillfälligt
lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de, som flotta det år, för
vars utgifters täckande skulden göres.

27 §.

Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda i
reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande beslut
fattas eller avtal träffas om flottningschefs, annan tjänstemans ävensom arbetares
anställande för flera år, om deras avlöningsförmåner samt om pensioner, olycksfalls-
och sjukdomsunderstöd och dylikt åt dem eller deras anhöriga. Vill någon
vinna visshet, att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna klandras av
skäl, som i 62 § sägs, söke Kungl. Maj:ts befallningshavandes stadfästelse därå.
a sålunda stadfäst beslut eller avtal äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.

Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med strandägare
och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden, om
flottningsarbetets utförande på ackord och annat dylikt.

Om flottningsförenings utgifter och deras fördelande på de flottande.

28 §.

I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras
under nedannämnda huvudgrupper:

1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare
eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens

(il

Riksdagens skrivelse Nr 192.

utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom,
allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende
av ändamål, som under 4, 5 eller (1 omförmäles;

2. Underhålls utgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden
och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras
till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets
framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning
för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande
ändamål;

4. Sortering sutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande
och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe,
för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen,
så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i
följd av skiljningsarbetet;

5. Inventar teutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande
av redskap och materiel för utflottningen;

6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring,
styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt
för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader; 7.

Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom
för utvältning av flottgodset, separatfiottning, avskilt virkes buntning, flottläggning
eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller
spillt virke och dylikt.

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats
i flottledsdistrikt, skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje
distrikt. Lag samma vare om utflottningsutgifter, där flottleden blivit indelad i
utflottningsdistrikt. Finnes flottledsanläggning å visst distrikt bliva till gagn
för flottningen även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen
utförts utan vattendomstolens tillstånd, flottningsstämma besluta, att
anläggningskostnaden skall i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

29 §.

För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter skall i den
ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna
grunder, varefter skilda slag av flottgods böra vid kostnaders fördelning
jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds- och underhållsutgifter bestämmas
med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god
skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre svårighet,
de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen; dock
att jämkning i tillämpningen av denna fördelningsgrund beträffande smärre virkesdimensioner
eller beträffande virke, som flottas lång väg, må äga rum, om sådant
kan ske utan påvisbar ökning av kostnaden för annat virke.

62

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas
allenast å flottgods, som å sådant distrikt framflottats;

samt att i sortering sutgifter skola deltaga beträffande varje skiljeställe, efter
vad skäligt prövas, ej mindre de flottande, vilkas flottgods där avskiljes, än även
ägare av det flottgods, som vidare framflottas; skolande vid sådan prövning särskild
hänsyn tagas å ena sidan till skiljeställets betydelse för orten och dess skogshushållning
ävensom till den båtnad genom minskning i slutliga sorteringskostnaden, som
till följd av det utsorterade virkets avskiljande ur flottleden beredes dem, vilkas
virke vidare framflottas, samt å andra sidan därtill, att särskilt höga kostnader må
vara förenade med skiljeställes anläggande eller virkets utsorterande vid detsamma,
eller ock synnerlig olägenhet genom virkets uppehållande därstädes vållas flottande,
som nyss sagts; där på grund av lokala förhållanden skiljningen å viss plats
verkställes vid skilda sorteringsverk, som stå i beroende av varandra, må dessa i
nu nämnt avseende anses som ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast de flottande, vilkas flottgods föranlett
kostnaderna i fråga; separatflottande vare fri från deltagande i arbetskostnaden
för den gemensamma flottningen. Där all flottning bedrives separat, må kostnaden
för virkets framskaffande fördelas å samtliga flottande.

30 §.

Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande,
att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas,
förordne Kungl. Maj:ts befallningshavande i den ordning, som i 14 och
15 §§ sägs, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst
tjugu, år medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter), så avvägda, att
beloppet jämte ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas bliva därmed
under den beräknade tiden till fullo guldet; och varde räntan därvid så bestämd,
att den motsvarar den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må antagas kunna
upplånas, med tillägg, där så finnes nödigt, av en riskpremie intill två procent.

Yad nu stadgats beträffande flottledsutgifter galle ock med avseende å
kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller förvaltningsutgifter
av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års flottande därav hämta
väsentlig fördel.

Under ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan inhämtande
av Kungl. Maj:ts befallningshavandes besked besluta amortering under högst
tre flottningsår av kostnader, som ovan sagts.

Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det belopp,
varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet.

31 §.

Visar sig, sedan plan för amortering blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande
fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning
i villkoren erfordras, må, såvitt förlagsgivares rätt ej därigenom försämras,
Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan efter dennes hörande förordna om
sådan jämkning.

Riksdagens skrivelse Nr 192. 6 il

Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit
till fullo gulden, må Kungl. Maj:ts befallningshavande på ansökan bevilja utsträckt
tid för dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning, som med amorteringen
avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp av den ursprungliga
Kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av anläggningen. För utrönande
av detta värde må Kungl. Maj:ts befallningshavande förordna om nödig
utredning.

32 §.

På ansökan av llottningsförening eller med dess begivande äge Kung!. Maj:ts
befallningshavande för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till utjämnande
av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis utgå för varje
liottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett år icke åtgå till gäldande av samma
års underhållsutgifter, skola de ingå till en fond, benämnd underhållsfond.

I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda
årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika års utgifter
för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsnnderstöd och dylikt åt flottningschef,
annan tjänsteman eller arbetare ävensom deras anhöriga.

För förvaltningen av fond, som nu sagts, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande förutom annat, under
vilka förhållanden och till vilket belopp fondens medel må tagas i anspråk
till gäldande av kostnader av. angivet slag.

Fonds medel skola hållas avskilda från övriga av föreningen omhänderhavda
tillgångar och må icke användas eller tagas i mät för annat ändamål än
sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats.

33 §.

1 mom. Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i
den allmänna flottningen, pliktig att årligen å tider, som angivas i reglementet,
tillskjuta nödigt förlag, samt, om förlaget ej förslår till täckande av de utgifter,
som skola läggas å årets flottning, fylla bristen.

Längd för uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen årligen
uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter. Försummar flottande
att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till säkerhet därför hålla hans flottgods
kvar och efter tillsägelse till den flottande låta å offentlig auktion sälja så
mycket därav, att beloppet täckes.

Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande
av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår överskott,
skall det återbäras.

2 mom. Har i mål, som angår något föregående års flottande, betalningsskyldighet
blivit föreningen ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål uttaxera
beloppet å sagda flottande enligt grunderna för deras delaktighet i det
årets utgifter. Över uttaxeringen skall längd upprättas med angivande av vad
å varje flottande belöper samt tiden för inbetalningen, och vare längden framlagd
till granskning vid särskilt sammanträde med de flottande, som uttaxeringen avser.

Förmenar flottande, att den i längden verkställda fördelningen ej är med
lag överensstämmande, äge han genom stämning å styrelsen inom trettio dagar

64

Riksdagens skrivelse Nr 192.

efter sammanträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu
nämnts, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har
sitt säte.

Ändå att dylik klandertalan väckes, vare flottande pliktig att å föreskriven
tid inbetala å honom belöpande bidrag vid äventyr att, där ej rätten annorlunda
förordnar, beloppet må hos honom utsökas i enahanda ordning, som om betalningsskyldighet
vore honom genom laga kraftägande dom ålagd. Finnes flottande
sakna tillgångar till utsökta beloppets gäldande, varde vad som brister
uttaget hos övriga medflottande i enlighet med grunderna för deras delaktighet.

Om reglemente.

34 §.

För flottningsförening skall finnas reglemente, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.

Flottningsförenings reglemente skall angiva:

1. föreningens benämning;

2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet avses;

3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där flottningsstyrelsen
skall hava sitt säte;

4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer, sammansättas; 5.

antalet revisorer, som av föreningen skola utses;

6. tiden för räkenskapsavslutning;

7. antalet ordinarie flottning sstämmor årligen samt tiden för desammas
hållande;

8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden
bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna
kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

9. den begränsning av flottandes rösträtt, som skall äga rum;

10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall utse
skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand utsedda
skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn och adresser
skola anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningskavande;

11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;

12. närmare föreskrifter om vad den, som ärnar deltaga i allmän flottning,
har att iakttaga jämlikt 66 §;

13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i avseende
å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått;

14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats utan
användning, skall vara förlorad.

Ej må i reglemente intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna
eller annan lags föreskrifter.

35 §.

Om uppgörande av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna begagna
flottleden; och läte Kungl. Maj:ts befallningshavande däröver höra skogsägare

os

Riksdagens skrivelse AV 102.

och andra, som av frågan ,''lro intresserade, å sammanträde, som Kungl. Maj:ts
befallningshavande på lämpligt sätt utlyser och låter hålla.

Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången
fastställes för flottningsförening, må reglementet tillämpas, intill dess i anledning
av besvären annorlunda må förordnas.

3(1 §.

Av llottningsförening beslutad ändring i reglementet vare ej gällande,
med mindre den varder av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställd.

Över inkommet ändringsförslag läte Kungl. Maj:ts befallningshavande,
innan fastställelse meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning,
som i 35 § första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts
av annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å flottningsstämma
yttra sig däröver.

37 §.

Kastställt reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall
av Kungl. Maj:ts befallningshavande skyndsamt överlämnas till vattendomstolen.

Reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid
begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

Om flottning sstyrelse och flottning schef.

38 §.

För flottningsförening skall finnas en styrelse (flottningsstyrelse).

Styrelsen äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta föreningens
angelägenheter.

39 §.

Styrelsen väljes å flottningsstämma, dock att en ledamot därav kan efter
ty i 40 § stadgas utses på annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej för särskilt fall Konungen medgiver undantag.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han
blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter,
såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt
reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta
om val av ny ledamot.

40 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de län, där flottleden framgår,
äge, där det för tillgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 192. 9

66

Riksdagens skrivelse Nr 192.

intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver det i flottningsförenings
reglemente angivna antal styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen
med samma befogenhet som dessa att deltaga i handhavandet av föreningens
angelägenheter och med samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot
skall utses någon med skogs- och fiottningsförhällandena i orten förtrogen
person, som ej själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda
tjänst; och njuta denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av
Kung!. Majrts befallningshavande.

41 §.

När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de län, där flottleden framgår,
för kungörande av den valdes namn och adress i länskungörelserna samt i en eller
flera tidningar inom orten. -Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll
eller annan handling, som bestyrker valet. _

Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av Kungl.
Maj:ts befallningshavande utsedd, skall ock kungörelse på sätt nu sagts utfärdas.

Saknar fiottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande
i det län, där styrelsen skall hava sitt säte, på yrkande av rättsägare
förordna syssloman att med samma befogenhet, som tillkommer flottningsstyrelse,
företräda föreningen eller flottleden i det ärende, varom fråga kan vara.

42 §.

Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till
tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och andra myndigheter
företräda föreningen; dock att där mot föreningen föres talan, som rör
något föregående års flottande, dessa äro berättigade att själva eller genom ombud,
utsett å flottningsstämma med samma års flottande, bevaka sin talan i målet.

1 brottmål, som angår flottgodset, äge styrelsen föra målsägandetalan för
sådan flottande, som ej själv för talan i målet.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den
mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas, utan verkan
mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

43 g.

Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden till de
särskilda flottande ävensom tiottledens skötsel åligger styrelsen och under dess
inseende en av flottningsstämman utsedd fiottningschef; dem åligger tillse att det
allmännas intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen
ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån
beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse i regiementet
givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av flottningsstämma eller,
såvitt rör fiottningschef, av styrelsen meddelas, där de ej äro stridande mot lag
eller författning eller mot föreningens reglemente.

Riksdagens skrivelse Nr Jl>2.

07

44 §.

Styrelsen åligger att för varje tingslag, där flottleden framgår, utse minst
ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig
med anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och
flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid, som bestämmes
i reglementet, anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för kungörande i
länskungörelserna samt i en eller flera tidningar inom orten.

45 §.

Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen beslutför, då
mer än halva antalet ledamöter är närvarande, och galle såsom styrelsens beslut
den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den
mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde
skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas.'' Elottningschefen varde
alltid kallad till sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till
protokollet få sin mening antecknad.

Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av
fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i
behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad
sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan
talan mot styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.

46 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot att för föreningen mottaga stämning
är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant avseende gäller äga
tillämpning jämväl, då annat meddelande skall delgivas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande till flottningsstämma
för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning
skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

47 §.

Över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall styrelsen med
iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga räkenskaper, som för
varje räkenskapsår avslutas och vari föreniugens utgifter fördelas mellan de
flottande enligt de av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställda grunder.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet,
före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas, avlämne
styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var flottande
bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med föreningen vid
räkenskapsårets slut.

68

Riksdagens skrivelse Nr 192.

48 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens
reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda flottleden förlust
eller flottningsföreningen skada, svare därför en för alla och alla för en;
svare ock på sätt nu nämnts för den skada, som genom överträdelse av denna
lag eller föreningens reglemente tillskyndas tredje man.

49 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande tilllämpning
å ersättare för sådan ledamot.

Har ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot envar,
som ej visas hava ägt kännedom därom.

Om revision.

50 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av två
eller flera revisorer, av vilka en utses av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det
län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma,
där styrelsen väljes.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit
vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande
utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd revisor njute ersättning av
föreningen med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

51 §•

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera alla de
penningmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för flottledens eller de flottandes
räkning omhänderhar, samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och
andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning angående förvaltningen
ej av styrelsen eller flottningschefen förvägras.

''Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse
de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse inskränkning
i -deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning
eller mot föreningens reglemente.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven be -

Riksdagens skrivelse Nr 192. 69

rättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av densamma, framlägges
å flottningsstämma jämte styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra
flottningsstämma stadgas i 58 §.

52 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma,
mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats,
eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant
komma sig till last, föreningen ansvariga för all därav uppkommande skada, en
för alla och alla för en.

Om flottningsstämma.

53 §.

Hlottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings angelägenheter
utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält virke till flottning
under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga
i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller
må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje
man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot
föreningens. Yad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga
i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig,
eller i val av revisor.] .

54 §.

Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma själv
ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje röstande en röst.

ii. stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning
över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den rösträtt,
som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som skall tjäna
till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman,
dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två särskilda
röstlängder, en för det gångna flottaingsåret och en för det nya.

Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras
protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman närvarande
röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall protokollet vara tillgängligt
för de flottande.

70

Riksdagens skrivelse Nr 192.

55 g.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och
fattande av beslut å flottningsstämma galle:

att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter
endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i flottningen; _

att med de begränsningar, som äro bestämda i reglementet, rösträtt tillkommer
varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag, han enligt upprättad
uttaxeringslängd tillskjutit eller har att tillskjuta till bestridande av föreningens
gemensamma utgifter;

att flottande som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning tidigare än
fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt, intill dess inbetalningen
fullgöres;

att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna
avgivas;

att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den
mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande
är lika, av stämmans ordförande.

56 §.

Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller för visst
fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom flottledsområdet,
som av styrelsen bestämmes.

Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande till
flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för giltighet av beslut
erfordras, att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till
andra stämman ej ske, innan den första hållits.

Under minst en vecka närmast före flottningsstämma skall förteckning över
de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas tillgänglig
för de flottande ävensom ofördröjligen översändas till flottande, som med
uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av
reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga innehåll angiven
i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas
till avgörande, där det ej enligt lag eller reglementet skall förekomma å
stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras. Utan
hinder av vad sålunda stadgats ma dock a stämman kunna fattas beslut om utlysande
av extra stämma för behandling av visst ärende.

Flottande vare berättigad att fä ärende hänskjutet till prövning å stämman,
såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast fyra veckor före
stämman.

57 §.

Å första ordinarie flottningsstämma varje år, vilken skall hållas innan flottningen
börjas, skola framläggas avgående styrelsens och revisorernas berättelser
över föregående räkenskapsårs räkenskaper och förvaltning samt företagas till av -

71

Riksdagens skrivelse Nr 102.

görande av det gångna årets flottande frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt
styrelsen för den tid, revisionsberättelsen omfattar.

Härefter skola det nya årets (lottande utse flottningsstyrelso jämte revisorer.

58 §.

Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmärs, äge, när
sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra flottningsstämma. Förekommer
ärende, som endast rör visst förflutet års flottande, bör med dem hållas
särskild stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med
angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra flottningsstämma
att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer
styrelsen ej .inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa
flottningsstämma. Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, galle
den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening,
som biträdes av den av Kungl. Mai:ts befallningshavande tillsatta revisorn.

Extra flottningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet
ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt röstetal, utgörande
minst en tiondedel av samtliga flottandes sammanlagda röstetal eller den mindre
del därav, som må vara bestämd i reglementet.

59 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande till ordinarie
flottningsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran,
varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst flottningsstämma att hållas så snart
det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen
utsedd styrelse, har Knngl. Maj:ts befallningshavande att på anmälan av flottande
ofördröjligen utlysa stämma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äge ock, när så finnes nödigt, anmoda
styrelsen att utlysa extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom en
vecka sådan anmodan, må Kungl. Maj:ts befallningshavande själv utlysa stämman.

Om rätt till talan i vissa fall rörande förvaltningen.

60 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berättelse
omfattar ej anställd inonp ett hundra åttio dagar från det berättelsen framlades
å flottningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen,
som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna
mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett "även den handling

Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så är, att talan
grundas därpå att brottslig handling blivit begången.

72

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Cl §•

Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större kostnader än
med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge lian genom stämning a
föreningen inom sextio dagar efter den flottmngsstämma, da styrelsens berättelse
över räkenskapsårets räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.
^^ styrefseil ener ledamot därav eller flottande, att beslut, som å flottningsstämma
fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot
lag eller författning eller mot föreningens reglemente eller eljest faststallda föreskrifter,
äge därå tala genom stämning å föreningen inom sextio dagar från beslutets
dag Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 46 g andra stycket
sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den där omförmälda
fiottningsstämman blivit inom ovan i denna paragraf stadgad tid utlyst att hallas,
så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, nar skal därtill förekommer,
att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet

^ ° Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, galle

jämväl för dem, som ej instämt klandertalan.

62 §.

Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders uttaxering
flottningen oskäligt betungas eller att något för föreningen fattat beslut eller
träffat avtal om arvode åt styrelseledamot eller revisor eller om ffottningschefs,
annan tjänstemans eller arbetares anställande eller om sålunda anställd persons
avlöningsförmåner eller om pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstod eller dylikt
åt honom eller hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller bindel
till uppenbart men för de flottande, äge att härutinnan söka rättelse hos Kungl.

Majds j,g^ena® flottande, att genom något under tidigare år fattat beslut eller
träffat avtal å flottningen under det år, han däri deltager, lagts kostnad som ej
bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart oskälig, age likaledes söka
rättelse bos Kungl. Maj:ts befallningshavande, som, nar skal därtill finnes, ägei
bestämma att kostnaden skall helt eller delvis bestridas av de flottande under
det år. varunder beslutet fattats eller avtalet träffats. . „ ,

Huruledes i visst fall beslut eller avtal kan _pa förband vinna Kungl.
Maj:ts befallningshavandes stadfästelse, därom skils i 27 §.

Om laga domstol.

63 §.

Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna
eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, dar föreningens
styrelse enligt reglementet bar sitt säte.

Riksdagens skrivelse Nr 192.

73

Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem.

C4 §.

Finnas inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars
förvaltning, skall i varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på
sådant sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss
led må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och
bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de
regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande vattenhushållningen
och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, lända till efterrättelse
för uppströms belägen led.

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas
täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda
led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flottgods må hava vidare
framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla
det för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §.

Önska olika flottningsföreningar sammanslås till cn, fatte var för sig beslut
därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas
Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning.

Kungl. Maj:ts befallning skavande äge ock på framställning av bivattendrags
flottning sförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening,
där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga
ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden
finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av flottningsföreningar underrätte Kungl. Maj:ts befällningshavande
vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

5 KAP.

Ordningsföreskrifter för deltagande i allmän flottning.

66 §.

Envar, som vill deltaga i allmän flottning, åligger att viss tid före den i
57 § omnämnda flottningsstämma hos flottningsstyrelsen anmäla myckenheten och
beskaffenheten av det flottgods, han ämnar under året införa i nottleden, samt
därefter avlämna flottgodset å eller invid flott vatten inom uppgivet distrikt av
flottleden, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter reglementet därom
innehåller.

Han vare ock pliktig att över det virke, han tillför flottleden, föra och
vid anfordran till styrelsen avlämna fullständiga virkesjournaler och tumnings Biliang

till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 192. 10

74 Riksdagens skrivelse Nr 192.

listor, utvisande för varje flottleds- och utflottningsdistrikt det tillförda virkets
mängd och dimensioner.

<37 §.

Allt flottgods, som i allmän flottled framflottas, skall vara försett med tydliga
märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända av flottningsstyrelsen.

Över anmälda och godkända märken skall av styrelsen föras register,
och må i reglementet stadgas rätt för flottningsförening att vid märkes godkännande
upptaga viss lämplig avgift. Antalet märken, som av varje flottande må
användas, varde med iakttagande av vad i reglementet därom må stadgas bestämt
av flottningsstyrelsen.

Rätt till märke, som ej använts under viss i reglementet angiven tid, vare
förlorad; och må förty sådant märke av annan flottande upptagas och anmälas till
godkännande. *

68 §.

Ä flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt eller ej godkänt
märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till flottning, skola läggas dubbla
umgälder; och äge flottningsstyrelsen till säkerhet för dem kvarhålla flottgodset
och, där ägaren är känd, efter tillsägelse till honom å offentlig auktion sälja så
mycket därav att beloppet därigenom täckes. Är ägaren okänd, give Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länskungörelserna och tidning inom orten föreläggande för
honom att inom nittio dagar anmäla sig hos Kungl. Maj:ts befallningshavande;
sker ej anmälan, må flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen
av de vid försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i
32 § förmäles, eller eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.

Ej må i andra fall, än i 73 och 74 §§ omförmälas, utan flottningsstyrelsens
begivande omärkt eller otydligt märkt fiottgods upptagas ur allmän flottled.

69 §.

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån dess utflottning beräknas
kunna medhinnas under första flottningsåret, må flottas obarkat, så framt
icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom
övriga förhållanden, som kunna inverka på frågan, vattendomstolen finner
skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst
slags virke skall, innan det utlägges i flottleden, hava undergått avbarkning.

Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret,
skall, innan det utlägges i flottleden, hava medelst avbarkning så
fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda
förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Ej må avbarkning verkställas å isen eller å stranden så nära vattnet, att
barken kan nedsköljas däri.

Riksdagens skrivelse Nr 192.

75

6 KAP.

Om tillsyn å allmänna flottleder och flottniugsföreningar.

70 §.

Å allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet
utöve Kungl. Maj:ts befallningshavande tillsyn. Teknisk tillsyn å flott -Jedsanläggningarnas underhåll och nyttjande åligger under befallnir.gshavandes
överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava
att verkställa inspektion å flottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som
därom varda av Konungen meddelade.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens utövande
på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Om rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning
å anläggning för allmän flottled så ock om handräckning skils i 13 kap.
vattenlagen.

71 §.

Har under någon tid flottning ej bedrivits i allmän flottled eller visst
flottledsdistrikt och varder till följd därav underhållet försummat, äge den, som
för anläggnings utförande må vara berättigad till ersättning, vidtaga åtgärder för
dess nödtorftiga underhåll; finnas medel tillgängliga i underhållsfond, som i 32 §
sägs, må Kungl. Maj:ts befallningshavande föranstalta, att nödiga underhållsarbeten
varda därmed vidtagna.

72 §.

Vidmakthållas ej de till farleds betryggande eller i övrigt till skydd emot
skada föreskrivna flottledsbyggnader, tillhålie Kung], Haj:ts befallningshavande
flottningsstyrelsen att sådant fullgöra eller läte, om så erfordras, genast avhjälpa
bristen på föreningens bekostnad.

Uppstår genom försummelse i underhållet av skydd sbyggnader omedelbar
fara för vattenverk eller annan egendom, och bättras ej skyndsamt bristen, sedan
flottningsstyrelsen, flottningschef eller ombud, som i 44 § sägs, eller ock den, som
inom distriktet förestår flottningen, blivit tillsagd därom, vare ock den, som kan
lida men av försummelsen, berättigad att på föreningens bekostnad själv verkställa
arbetet, efter det bristen blivit av kronobetjänt i orten vid undersökning på stället
vitsordad.

73 §.

Har i allmän flottled virke sjunkit å ställe, där det kan vålla uppgrundning
eller annan olägenhet, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande om dylikt virkes
bortskaffande enahanda vårdnad, som i 72 § första stycket sägs om underhåll
av där avsedd flottledsbyggnad; stånde ock strandägare eller annan, som kan
lida men av virkets kvarlämnande, fritt att, därest ej virket efter tillsägelse till
flottningsstyrelse, flottningschef eller ombud, som i 44 § sägs, eller den, som

76

Riksdagens skrivelse Nr 192.

inom distriktet förestår flottningen, skyndsamt bortföres, själv på föreningens bekostnad
upptaga virket, sedan behovet därav blivit vid undersökning på platsen
vitsordat av två ojävige män. Om upptagandet skall underrättelse genast lämnas
till flottningsstyrelsen; och äge styrelsen avgöra, huruvida det upptagna virket
skall av föreningen omhändertagas eller ock till upptagaren överlåtas.

Yad nu är sagt om sjunket virke galle ock om virke, som i sjunkande
tillstånd står upprätt i flottleden.

74 §.

Skulle vid allmän flottled i land flutet virke lämnas å ställe, där det kan
vålla skada, kvarliggande längre än med avseende å flottningens lämpliga anordning
och andra förhållanden kan anses behövligt, äge Kungi. Maj:ts befallningshavande
tillhålla flottningsstyrelsen att återföra virket till flottleden vid äventyr
att sådant eljest må på föreningens bekostnad verkställas.

Beträffande virke, som i flottleden lagt sig i brötar eller magasinerats å
otillåten plats eller i strid mot meddelade bestämmelser, skall vad nu stadgats
äga motsvarande tillämpning.

75 §.

Visar sig, att underhållet av allmän flottled försummas, att fastställda
amorteringsavgifter eller bestämda skadeersättningar ej behörigen gäldas eller att
flottningen ej ordentligt besörjes, eller förekommer eljest anmärkning mot flottningsförenings
verksamhet, och vinnes ej rättelse efter det flottningsstyrelsen
blivit i saken hörd, sammankalle Kungl. Maj:ts befallningshavande de flottande;
och ankomme då på Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning, under vilka
villkor flottning vidare må tillåtas i flottleden.

På framställning av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller när eljest anledning
därtill förekommer må Konungen i fall, som nu sagts, förordna om flottledens
förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i denna lag
stadgas.

76 §.

För varje år å tid, som bestämts i reglementet eller föreskrives av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, skall flottningsstyrelsen till Kungl. Maj:ts befallningshavande
insända:

förteckning över årets samtliga flottande jämte uppgift å dem tillkommande
rösträtt inom föreningen samt grunderna för deras deltagande i årets utgifter;

uppgift å den mängd flottgods, som inom varje flottledsdistrikt framflottats
under året;

bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande vad under året guldits och vad vid
årets slut återstår oguldet av kostnad, som skall gäldas enligt fastställda eller
av föreningen antagna amorteringsplaner, ävensom befintliga fonders ställning;

styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av protokoll,
upptagande de å flottningsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshavande nödigt att infordra ytterligare
upplysningar eller att taga del av föreningens räkenskaper och övriga handlingar
vare styrelsen och flottningschefen skyldiga tillhandagå härmed.

77

Riksdagens skrivelse Nr W2.

Handlingar, som nu nämnts, skola hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
hållas för envar tillgängliga.

7 KAP.

Straffbestämmelser.

77 §.

Idkas utan behörigt tillstånd flottning i allmän flottled, innan densamma
blivit till allmänt begagnande upplåten, eller eljest å tid, då flottning ej är medgiven,
eller utlägges i allmän tiottled obarkat virke, där sådant icke är tillåtet,
vare bot från och med fem till och med femtio öre för varje stycke flottgods
dock lägst tio kronor; och skall, där olovlig flottning ägt rum innan flottleden
upplåtits till allmänt begagnande, den skyldige tillika förpliktas utgiva flottledsavgifter,
varom i 18 § förmäles.

Underlåter någon att vid flottning ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som till skydd för allmän farled, väg, bro eller färja blivit meddelade; eller
underlåter flottande vad honom åligger enligt 6G § andra stycket med avseende
å virkesjournaler och tumningslistor; eller

bryter någon mot det i 68 § andi’a stycket stadgade förbud att ur allmän
flottled upptaga omärkt eller otydligt märkt virke; eller

verkställer någon avbarkning i strid mot bestämmelsen i 69 § tredje
stycket;

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

78 §■

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor straffes:

1) ledamot av flottningsstyrelse eller flottningschef, där lian mot bättre
vetande i handling, som framlägges å flottningsstämma eller ingives till Kungl.
Maj:ts befallningshavande, rörande flottledens eller flottningsföreningens angelägenheter
meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller flottningschef, där han uppsåtligen i strid med bestämmelserna
i 25, 32 eller 33 § använder någon flottledens eller de flottandes
tillhörighet för ett annat ändamål än det, för vilket samma tillhörighet må
användas;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å
flottningsstämma, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande flottledens
eller flottningsföreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra
anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av honom granskats.

79 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 § första stycket, 44 §,
47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 §

78

Riksdagens skrivelse Nr 192.

första och. andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare
sig att på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och översända den till flottande eller att, då flottande enligt
sjätte stycket i nämnda § påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å
flottningsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med femhundra
kronor.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första stycket, 54 § sista stycket
eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 §
omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma
av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma §, må åtalas allenast av
målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen
som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras
vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.

80 §.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt allmänna
strafflagen bör beläggas med strängare straff.

81 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan, dock att av böter,
som ådömas enligt 77 § första stycket, en tredjedel, dock högst femhundra kronor,
tillfaller åklagaren. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling
ske enligt allmänna strafflagen.

8 KAP.

Särskilda bestämmelser.

82 §.

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, där
dess tillgångar överstiga skulderna, behållningen tilläggas någon fond hos flottningsföreningen
eller, om föreningen samtidigt upplöses, tillfalla länets skogsvårdsstyrelse
eller, där skogsvårdsstyrelse ej finnes, vederbörande hushållningssällskap
att användas till främjande av skogsvården inom flottledsområdet.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds
avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som
redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som
ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligt, fondens
ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring
eller understöd.

Där förhållandena påkalla sådant, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande
utse särskild förvaltare att övertaga avlyst flottleds tillhörigheter och vidtaga

Riksdagens skrivelse Nr 192.

79

erforderliga åtgärder därmed. Efter fullgjort uppdrag redovise förvaltaren inför
Kung]. Maj:ts befallningshavande.

83 §.

Vill utländsk man idka flottning i allmän flottled inom svenskt område,
skall lian, jämte iakttagande av vad i denna lag är föreskrivet, lios Kungl. Maj:ts
befallningshavande i orten nedsätta en av två vederhäftiga inländska män utfärdad
löftesskrift, däruti de, en för bägge och bägge för en, borga såsom för egen
skuld för fullgörande av vad honom såsom flottande åligger.

84 §.

I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äge stadgandena
i denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods framflyta hopfäst
i knippen eller mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom, räknas det för
lösflottning och vare förty denna lag därå tillämplig.

Yad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna
Torneå och Muonio älvar.

85 §.

Genom denna lag upphävas:

1) 1 och 5 §§ i förordningen den 30 december 1880 om allmän flottled
samt övriga stadganden i samma förordning, i den mån de angå frågor, varom i
vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

2) 10—22 §§ samt 24—26 §§ i flottningsstadgan den 30 december 1880, dock
med den inskränkning beträffande 20 §, som följer av stadgandet i 86 § här
nedan, så ock övriga stadganden i samma författning, i den mån de angå frågor,
varom i vattenlagen icke meddelats bestämmelser;

3) kungörelsen den 2 oktober 1885 angående ändring, såvitt granvirke angår,
i gällande föreskrifter om barkning av virke, som i allmän flottled framflottas;
dock med den inskränkning, som följer av stadgandet i 86 § här nedan;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot
denna lags bestämmelser.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas.

86 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola bedömas
efter äldre lag.

Beträffande flottningen i flottleder, som tillkommit med stöd av äldre lag,
samt i fråga om flottningsföreningar, som bildats, innan denna lag trätt i kraft,
skola denna lags bestämmelser tillämpas; dock att där reglemente eller eljest
för flottledens nyttjande givna bestämmelser innehålla föreskrifter, som avvika
från vad under 4 kap. härovan stadgats, sagda föreskrifter skola lända till efterrättelse,
intill dess med ledning av denna lag nya föreskrifter hunnit meddelas,

80

Riksdagens skrivelse Nr 192.

dock högst intill den 1 januari 1923, samt att, beträffande skyldigheten att avbarka
virke, de i hittills gällande författningar meddelade bestämmelser eller med stöd
därav särskilt givna föreskrifter skola i avseende å sagda leder fortfarande gälla,
intill dess med tillämpning av denna lag ändrade bestämmelser därutinnan må
komma till stånd.

Det tillkommer Kung! Maj:ts befallningshavande att tillse såväl att förut
fastställda reglementen varda så fort ske kan ändrade till överensstämmelse med
denna lag, som även att, därest i någon led flottning hittills bedrivits utan att
de flottande varit sammanslutna till förening, reglemente för flottningsförening
varder beträffande sådan led antaget och fastställt.

3:o) Lag

huru avgöras skäll, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt

vattenlagen bibehållas.

Härigenom förordnas, som följer:

1 §•

Omedelbart efter det denna lag trätt i kraft, insände Kungl. Maj:ts befallningshavande,
var för sitt län, till Konungen uppgift å de vattenområden inom
länet, i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall
bibehållas, samt upplyse tillika om dagen för det eller de beslut, varigenom efter
den 30 april 1881 varje uppgiven flottled blivit ordnad, ävensom om flottledens
utsträckning uppåt och nedåt.

2 §•

Med ledning av de från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna upp fifterna

utfärdar Konungen snarast provisorisk förteckning över de vattenområen,
i vilka enligt 6 kap. 1 § första stycket vattenlagen allmän flottled skall
bibehållas.

I sammanhang härmed skall kungöras, att, om någon vill påstå, att
vattenområde, som nyss sagts, ej blivit i förteckningen upptaget eller ock att i
visst område skall finnas allmän flottled på grund av stadgandet i 6 kap. 1 §
andra stycket, han må med bifogande av de handlingar, som han vill åberopa
till stöd för sitt påstående, göra anmälan därom hos vederbörande vattendomstol
före viss dag, åtta månader efter dagen för kungörelsens utfärdande. Handlingar,
som sålunda inkomma, skola efter sagda tids utgång ofördröjligen av vattenrättsdomaren
insändas till Konungen.

81

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Visas sannolika skäl, att allmän flottled finnes i vattenområde, som i andra
stycket nämnts, upptages detsamma å en provisorisk tilläggsförteckning, som av
Konungen utfärdas sist ett år efter det denna lag trätt i kraft.

De provisoriska förteckningarna över allmänna flottleder så ock kungörelse,
som ovan nämnts, skola införas dels för varje län i de delar, som beröra
samma län, i dess länskungörelser, dels ock tre gånger med fyra veckors mellantid
i allmänna tidningarna.

3 §•

Förmenar någon, att förteckningarna icke i överensstämmelse med stadoandena
i 6 kap. 1 § vattenlagen angiva de vattenområden, i vilka allmän
Sottled skall bibehållas efter 1920 års ingång, äge han, vid förlust av vidare
talan, inom två år från det denna lag trätt i tillämpning hos vederbörande vattendomstol
anhängiggöra klander mot förteckningarna medelst ansökan, som i två
exemplar skall ingivas till vattenrättsdomaren och i lika antal exemplar åtföljas
av de handlingar, vilka till stöd för klandret åberopas.

I fråga om behandlingen av sådan talan skall vad i 11 kap. vattenlagen
finnes stadgat beträffande ansökningsmål i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

4 §■

Sedan den i 3 § stadgade tid för anhängiggörande av klandertalan mot de
provisoriska förteckningarna gått till ända, skola vattendomstolarna, var för sitt
område, ofördröjligen i enahanda ordning, som i 2 § stadgas med avseende å de
provisoriska förteckningarna, offentliggöra, i vilka delar förteckningarna såsom
oklandrade vunnit laga kraft och i vilka delar klander väckts. Efter det anhängiggjord
klandertalan blivit genom laga kraft ägande beslut avgjord, skall uppgift
därom jämväl på enahanda sätt offentliggöras.

5 §•

I mån som provisorisk förteckning vinner laga kraft eller anhängiggjord
klandertalan bliver slutligen avdömd, vare därmed för framtiden avgjort,
huruvida den 1 januari 1920 allmän flottled fanns i visst vattenområde
eller icke.

Om sålunda träffat avgörande skall anteckning ske i vattenbokens andra
avdelning; och galle härom i tillämpliga delar stadgandena i 12 kap. 14 § vattenlagen.

6 §•

Uppstår tvist om rättsförhållande, som är beroende därav, huruvida den 1
januari 1920 allmän flottled fanns i visst område eller icke, och är ej frågan därom
efter vad i 5 § sägs avgjord, skall med tvistens prövning anstå till dess sådant
avgörande skett.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 192.

11

82

Riksdagens skrivelse Nr 192.

4:o) Lag

om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 15 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:

Förstörer eller skadar man uppsåtligen allmän minnesvård, brygga, bro,
färja, brunn, vattenledning, gasledning, väg, gata, farled eller flottled; eller stängsel
eller märke, som, till avvärjande av fara eller till varning därför, vid allmän väg,
gata eller farled eller å annat sådant ställe satt är; straffes med fängelse i högst
sex månader eller straffarbete i högst två år. I ringare fall må till böter dömas.

Tillstänger man olovligen, utan skadegörelse, som nu är nämnd, allmän
väg, gata, farled eller flottled, eller utkastar man i segelled eller flottled barlast
eller annat, varav uppgrundning förorsakas kan; vare straffet böter.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

5:o) Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom skola erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation eller
om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen fast egendom
blivit avträdd samt ersättningen å behörig ort nedsatts, eller, där fråga är om
strömfall, för vilket enligt sistnämnda lag ersättningen bestämts att utgå medelst
kraftöverföring, denna i föreskriven ordning påbörjats, skall vad sålunda avträtts
ej vidare häfta för inteckning, som meddelats i egendomen; skolande därom, sedan
till rätten eller domaren inkommit anmälan om förhållandet, göras anteckning i
inteckningsprotokollet såsom i 23 § sägs.

88

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Har egendom blivit avträdd jämlikt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, skall, sedan områdets
inlösen fullbordats, vad i föregående stycke stadgats äga tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen för förlorad
vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller lagen om dikning
och annan avledning av vatten eller lagen om flottning i allmän flottled
tillkommer jord- eller vattenverksägare för skada eller intrång, eller av lösen för
mark, som jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till gruvägare, betalning
att utfalla å buvudstolen av inteckning i egendomen, eller utfaller vid fördelning
av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen skola fördelas mellan
rättsägare i fast egendom ändå att försäljning av egendomen ej skett, betalning
å buvudstolen av intecknad fordran, för vars gäldande försäljningen skolat
ske, vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan; och varde därom,
sedan fördelningen visats vara godkänd eller hava vunnit laga kraft, anteckning
gjord i inteckningsprotokollet som nyss sagts.

Yad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande bestämmelser
om expropriation intecknad egendom tages i besittning av den exproprierande
före expropriationens fullbordande eller allenast till en del varder till honom
avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till intecknad egendom
upplåtes samt i något av de fall nu sagda äro vid ersättnings fördelning betalning
utfaller å huvudstol av inteckning, så ock där enligt vattenlagen intecknad
egendom varder avträdd, innan ersättningen blivit slutligen bestämd, eller enligt
sagda lag eller gällande bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk
eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område allenast en del av intecknad egendom avträdes och vid fördelning
av ersättningen betalning utfaller å intecknings huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning

blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen, sedan
auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke vidare häfta för större
del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 § utsökningslagen kan hava fått
avräkna å köpeskillingen eller som enligt 117 § 1 mom. samma lag skall innestå
i egendomen; och varde därom, efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.
_

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis
sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen kunnat utgå ur
köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande därom, när det visas, huru
köpeskillingen fördelats och att fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga
kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser om
expropriation en eller flera av gemensamt intecknade egendomar helt eller delvis
avträdas till den exproprierande eller av honom före expropriationens fullbordande
tagas i besittning eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till en eller flera av
gemensamt intecknade egendomar upplåtes, eller att enligt vattenlagen eller gällande
bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk eller lagen om flottning
i allmän flottled en eller flera av gemensamt intecknade egendomar varda

84 Riksdagens skrivelse Nr 192.

helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages, som medför skada eller intrång å
en eller flera av gemensamt inteeknade egendomar, eller att egendom, som gemensamt
med annan häftar för inteckning, delvis avträdes enligt lagen om rätt i
vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
eller att frälseränta, som gemensamt med annan fast egendom häftar för inteckning,
varder inlöst för statsverkets räkning eller avlöst, de övriga egendomarna
häfta för intecknat belopp, varför betalning utfallit vid ersättnings fördelning;
skolande jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet enligt vad i 1
mom. andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Därjämte får riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t
låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt det genom lagstiftning
eller andra åtgärder må möjliggöras att i större omfattning än hittills
tillvarataga det i de allmänna flottlederna sjunkna virket, samt därefter
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 16 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1919.

Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

192619