Riksdagens skrivelse Nr 174.
1
Nr 174.
Godkänd av första kammaren den 6 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.
Maj.ts proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis
m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 33.)
Till Konungen.
1 en den 7 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 109, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga
dels följande
Förslag
till
förordning om spritdrycksaccis.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,
där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom., upptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 174.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 174.
2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista måuad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av
kvartalets andra månad, för de två första liter och i annat fall för den
första liter, som under kvartalet försäljes till honom.
2 §■
Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering
av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor
för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.
Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.
3 §.
För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycks försäljningsbolag.
4 §•
Ru sdry eks försälj n i ngsb olag ål igger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet
accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad
försålts,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning
av accispliktiga spritdrycker.
5 §•
Kontrollstyrelsen, som äger meddela närmare föreskrifter och
anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,
åligger att före utgången av varje måuad till statskontoret
Riksdagens skrivelse Nr 174. 3
avlämna uppgift å. den under nästföregående manad influtna spritdrycksaccisen.
6 §•
1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §
förmäles, upptager mindre myckenhet, äu som försålts, straffes med
böter från och med ettusen ‘ till och med tiotusen kronor eller med
fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 §
stadgade avgift för den myckenhet, 8"m icke blivit redovisad.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje
dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsm därjämte
genom lämpliga viten tillhålla d<m försumlige att uppfylla sin
skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången
av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken
accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till. ett belopp, motsvarande
tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet,
som kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer
hava försålts.
7 §•
Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.
Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan.
Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1919 samt gäller till
utgången av samma år.
4
Riksdagens skrivelse Nr 174.
dels ock följande
Förslag
till
förordning om andrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rnsdrycksmedel.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rnsdrycksmedel skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1 §-
Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,
punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall, efter avdrag av vad på
grund av särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-
eller maltskattemedlen, till en särskild fond avsättas vad som
för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor.
Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda
inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter
detta medeltal sbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
föriares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.
Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spritdrycksaccis.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
I anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts
fyra motioner.
I en av dem, nr 150 i första kammaren, bar hemställts, att riksdagen
måtte vidtaga sådana ändringar i vad Kungl. Maj t genom ifrågavarande
proposition föreslagit, att 1 och 2 §§ i förordningen om spritdrycksaccis
erhölle följande lydelse:
Riksdagens skrivelse Nr 174.
5
»§ 1.
1 mom. För spritdrycker, som utmiuuteras eller utskänkas, skall
där ej annat föranhdes av stadgandet i 2 mom. upptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.
2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker före ingång< n av det löpande kalenderkvartalets sista månad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av
kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de
två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.
§ 2.
Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering
av fem kronor för den första, fem kronor för den andra och tio kronor
för värjo följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.
Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; doek att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.»
Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet
erinrat, att 1916 års riksdag (prop. nr 238) beslutade en
spritdrycksbeskattning under namn av spirituosaaccis. Eldigt Kungl.
Maj:ts i ämnet framlagda förslag skulle accisen utgå för brännvin och
annat, vilket jämlikt gällande förordning angående försäljning av brännvin
vore att anse såsom brännvin, med undantag dock av sprit och
renat egentligt brännvin, som ej vore tillsatt med smakförändrande ämnen.
Accisen skulln upptagas vid all försäljning av accispliktig dryck, där
brännvinsförsäljningsbolag eller spirituosahandlare vore säljare och annan
än sådant bolag eller sådan handlande köpare, samt utgå med ett belopp
av 30 öre för varje liter vid försäljning av punsch och i vissa fall även
vid försäljning av arrak eller rom samt eljest med 60 öre för varje liter
försåld accispliktig dryck.
Förslaget avsåg vidare, att genom accisen inflytande medel skulle
direkt tillföras statsverket. I anledning härav erinrade bevillningsutskottet
i sitt över propositionen avgivna betänkande (nr 33) om vad
1913 års riksdag beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende ar
6
Riksdagens skrivelse Nr 174.
från rusdryckshanteringen härflytande medel; och under framhållande
hurusom enligt Kungl. Maj:ts förslag statsverkets beroende av sådana
medel skulle ökas med det belopp, som spirituosaaccisen kunde inbringa,
förklarade sig utskottet icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om skatteinkomstens disponerande. I stället förordade utskottet,
att inkomsten av spirituosaaccisen skulle tillföras statsverkets fond av
rusdrycksmedel, detta emellertid under förutsättning att ett nämnda
inkomst motsvarande belopp av rusdryeksmedelsfonden toges i anspråk
för av kristiden föranledda utgifter lör sociala ändamål.
I övrigt tillstyrkte bevillningsutskottet i huvudsak Kungl. Maj:ts
förslag.
Sedan första kammaren bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,
under det att andra kammaren, med avslag å utskottets hemställan,
bifallit en vid betänkandet fogad reservation, innefattande bland annat
avslag å Kungl. Mai:ts förslag till förordning om spirituosaaccis, anställdes
i fråga om kamrarnas skiljaktiga beslut rörande sistnämnda
förslag gemensam omröstning, vilken utföll i enlighet med första kammarens
mening. Härmed hade riksdagen beslutat i överensstämmelse
med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande hemställt.
Förordningen i ämnet (sv. förf. samt. 454) skulle enligt 1916 års
riksdags beslut gälla tills vidare, dock ej längre än till utgången av år
1917, så framt icke annorledes bleve i grundlagsenlig ordning bestämt.
Samtidigt med författningens utfärdande förordnade Kungl. Maj:t, att
densamma skulle träda i kraft den 15 november 1916.
På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 209) beslutade sedermera
1917 års riksdag, att 1916 års förordning i ämnet skulle äga tillämpning
tillsvidare under år 1918. Efter utgången av sistnämnda år har någon
accis å spirituösa icke uttagits.
1 det förslag till tilläggsstat för år 1919, som framlagts för denna
riksdag, har Eders Kungl. Maj:t bland inkomsterna upptagit ett belopp av
20 miljoner kronor att anskaffas genom spirituosaaccis. Förslag till lagstiftning
i sådant syfte har avgivits genom den föreliggande propositionen.
I motiveringen till förslaget till tilläggsstat har chefen för
finansdepartementet beräknat, att 28 miljoner kronor måste uttagas
genom skatter. Av detta belopp, skulle enligt förslaget 8 miljoner
kronor erhållas genom fortsatt förhöjning av fondstämpeln, i fråga
varom riksdagen numera fattat beslut i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Då det gällde att anskaffa de för til läggsstaten
ytterligare erforderliga medlen, förklarade departementschefen bland
7
Riksdagens skrivelse Nr L74-
annat, att eu beskattning- av överflödsvaror synts honom böra i främsta
rummet komma i fråga. Under åberopande härav bär nu departementschefen
enligt det vid den föreliggande propositiouen fogade statsrådsprotokollet
vidare anfört, att med hänsyn till dels den framskjutna
plats, som spritdryckerna intoge bland sådana överflödsvaror, dels ock
svårigheten att genom annan beskattning av liknande art redan under
det löpande året anskaffa de behövliga medlen departementschefen
ansett den ifrågavarande accisen böra tillgripas.
Därvid bär departementschefen förklarat sig kunna tillstyrka eu
sådan skatt endast under två förutsättningar, om vil ha departementschefen
till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 vid behandling av
frågan om täckande av 1919 års tilläggsstats utgifter anfört följande:
»Dessa förutsättningar äro: att tillämpningen i dess fulla utsträckning
av den beslutade individuella kontrollen enligt den från årets början
gällande rusdrycksförordningen ej må hindras eller slappas; och vidare
att statsverkets ekonomiska frigörelse från rnsdrycksinkomsterna ej må
hämmas eller försenas. Skatten får sålunda varken bliva varaktig —
jag påräknar den heller icke för 1920 års riksstat — eller verka höjande
å det maximibelopp av hithörande inkomster, som staten framdeles kan
få enligt förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel tillgodogöra
sig för vanliga statsregleringsäudamål.
Härför lärer då vara lämpligt, att inkomsten av spirituosaaccis
lägges till nyssnämnda fond, av vilken å inkomstsidan motsvarande
belopp tages i anspråk, jämlikt bestämmelserna i berörda förordning.
Det synes mig icke kunna råda tvivel därom, att bland de å tilläggsstaten
uppförda anslagen förekomma, till långt större sammanlagt belopp
än här ifrågasatta 20 miljoner kronor, utgifter till sådana sociala ändamål,
för vilka fondmedlen må tagas i bruk.»
Det förslag till förordning om spirituosaaccis, som under förarbetena
till denna proposition först uppgjordes inom finansdepartementet, avsåg,
att accisen skulle utgå med 20 kronor för varje liter spritdrycker, som
utöver en myckenhet av 2 liter i kalenderkvartalet utminuterades till en och
samma person. Efter att hava omnämnt sistberörda förslag har departementschefen
vid motiverandet av den föreliggande propositionen för sin
del uttalat, att det syntes vara lämpligt, att accisen utginge med lägre
belopp, därest vederbörandes konsumtion allenast i ringa grad komme
att överskrida den nuvarande ransonen. I sådant avseende innebär det
föreliggande förslaget lägre avgifter för de två första liter accispliktiga
spritdrycker, som under ett och samma kalenderkvartal försäljas till en
8
Riksdagens skrivelse Nr 174.
person, nämligen för den första 5 och för den andra 10 kronor. Enligt
vad departementschefen i kon trollstyrelsen inhämtat mötte intet hinder
att även vid en sådan anordning öva tillsyn över avgifternas uppbärande
och vederbörliga redovisning.
I det ursprungliga förslaget har vidare, enligt vad departementschefen
meddelat, den jämkningen vidtagits, att person, som först under
det löpande kalenderkvartalet erhåller rättighet att utminuteringsvis inköpa
spritdrycker, ieke obetingat jämställes med den, som redan vid kvartalets
ingång innehar dylik rätt. Begränsningen innefattar, att den, som erhållit
inköpsrätt efter utgången av ett kvartals första månad, för samma kvartal
får köpa blott eu liter spritdrycker utan erläggande av accis, samt att
den, som först under kvartalets sista månad förvärvar rätt i berörda
avseende, får erlägga accis redan för den först inköpta litern.
Ytterligare har departementschefen anfört, att det synts honom
vara med rättvisa och billighet överensstämmande att jämväl å restauranter
och värdshus utskänkta spritdrycker finge bära sin del av ifrågavarande
skatt. I sådant avseende har i förslaget intagits bestämmelse
därom, att för varje till utskänkningsrörelse utlämnad liter spritdrycker
accis uttages med ett belopp av 5 kronor. Genom en sådan anordning
torde, anför departementschefen, även med vidtagande av ovanberörda
nedsättning av det ursprungligen ifrågasatta skattebeloppet vid utminutering,
de beräknade inkomsterna komma att inflyta till statsverket.
Slutligen bär, med hänsyn till den i 1 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning
införda benämningen »spritdrycker», det i 1916
års förordning använda ordet »spirituosaaccis» utbytts mot ordet »spritdrycksaccis».
I tre av de ovannämnda, i anledning av förevarande proposition
väckta motionerna har yrkats avslag å propositionen. Den för detta
yrkande anförda motiveringen, vilken är lika lydande i samtliga tre
motionerna, går i huvudsak ut på, att Kung!. Maj:ts förslag dels skulle
stå i strid med 1913 års riksdags ovan omnämnda beslut, dels skulle
komma att rubba den individuella kontrollen.
1913 års riksdags ifrågavarande beslut innebar i första hand, att
inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och
brännvinsförsäljningsmedel skulle få endast till viss del användas till
budgetens allmänna behov. Begränsningen bestämdes till en början till
visst belopp, 41,900,000 kronor, varvid föreskrevs, att vad som översköte
detta belopp skulle avsättas till eD särskild fond, benämnd statsverkets
fond av rusdrycksmedei. Vidare stadgades, att, därest för tre
på varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understege
9
Riksdagens skrivelse Nr 174.
41,900,000 kronor, därefter skulle vad som övereköto detta medeltalsbelopp
avsättas till fonden, samt att på enahanda sätt skulle förfaras,
om därefter vid årligen verkställd uträkning befunnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.
Rörande fonden bestämdes, att densamma skulle vara avsedd att
i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,
som vore en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens
begränsande eller avveckling, samt att, där särskilda omständigheter
därtill föranledde, fondens medel även skulle kunna få användas
för andra sociala ändamål.
Den ovan lämnade redogörelsen torde giva vid handen, att Lders
Kungl. Maj:ts förslag håller sig inom de av 1913 års riksdag sålunda uppdragna
gränserna. Genom medlens överförande till statsverkets fond aAr
rusdrycksmedel förebygges varje inverkan på ovan omförmälda medeltalsberäkning;
och då utgifter av social natur otvivelaktigt förekomma å
tilläggsstaten till högre belopp än här är i fråga, kan en antaglig form
vinnas för uppfyllande av de fordringar, som enligt vad nyss är nämntgälla
rörande användningen av medel ur nämnda fond. Härtill kommer,
att förslaget i såväl det ena som det andra hänseendet står i full överensstämmelse
med vad som gällde för 1916 års spirituosaaccis. Ytterligare
har riksdagen särskilt tagit hänsyn till, att förslaget är föranlett
av den oavvisliga nödvändigheten att anskaffa medel för täckande av ett
betydande belopp av de nytillkomna utgifterna för det pågående budgetåret,
samt att härigenom en snäv begränsning uppdragits för valet av
skatteköp. Förslaget avser följaktligen en beskattningsåtgärd av utpräglat
extraordinär natur, föranledd av sådana den alltjämt pågående
kristidens behov, vilka vid den ordinarie budgetens uppgörande icke
kunnat förutses.
Beträffande ovan berörda farhågor för att den individuella kontrollen
kunde komma att ofördelaktigt påverkas av en spritdrycks accis
anser riksdagen, att med de fasta former som gälla för denna kontroll
några större svårigheter att bibehålla densamma vid oförändrad effektivitet
icke böra föranledas av förslagets genomförande; och i likhet
med chefen för finansdepartementet förutsätter riksdagen, att kontrollens
tillämpning i dess fulla utsträckning icke kommer att hindras eller
slappas.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda framhållit har riksdagen
ansett sig kunna i huvudsak bifalla den föreliggande propositionen.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 14 saml. Nr 174.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 174.
De genom motionen I: 150 ifrågasatta ändringarna i Eders Kungl.
Maj:ts förslag avse dels en höjning av den under kalenderkvartalet för
varje köpare aecisfria spritdrycksmängden från 2 till 3, respektive från
1 till 2 liter allteftersom inköpsrätt erhållits före eller efter ingången av
kvartalets andra månad, dels ock en sådan sänkning av tariffen vid
utminutering, att den komme att utgå för accispliktiga drycker med 5
kronor för den första och den andra litern samt 10 kronor för varje
följande liter, försåld till en och samma person.
Till stöd för dessa ändringsförslag har anförts, att det av statsfinansiella
skäl utan tvivel vore välbetänkt att extra beskatta den konsumtion
av spritdrycker, som anses överskrida ett väl avvägt minimum,
men att denna gräns ej finge sättas för snäv, då i sådant fall en dylik
extra beskattning komme att uppmuntra och befordra den olagliga och
nu stadigt florerande husbehovsbränningen. Motionären hade därför
ansett den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna progressionen vara
alltför kraftig och med anledning härav velat ifrågasätta de modifikationer,
som motionärens ovan återgivna förslag innehåller.
Av den förut meddelade redogörelsen för departementschefens motivering
för Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag framgår, att departementschefen
i spritdrycksaccisen velat se en beskattniug av överflödsvaror.
Det synes vara ur denna synpunkt departementschefen funnit
sig böra frångå den bestämmelsen i det ursprungligen uppgjorda förslaget,
enligt vilken för varje accispliktig liter skulle erläggas 20 kronor,
och i stället föreslå accisen för den första litern till 5 och för den andra till
10 kronor samt först för den tredje och därefter föl jande litrar till 20 kronor.
Det har synts riksdagen ur samma synpunkt kunna vara skäligt att
även något öka den aecisfria mängdeu. Med hänsyn härtill har riksdagen
ansett sig böra bifalla det i ovannämnda motion framförda förslaget i
denna del. Någon anledning att befara, att det avsedda skattebeloppet
icke skulle komma att med en sådan ändring i tariffen inflyta, torde
icke föreligga.
Vidkommande den i samma motion påyrkade nedsättningen av
accisbeloppen vill riksdagen icke underlåta att anmärka, att genom den
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna progressionen beskattningen blir i förhållande
till varans värde synnerligen hög. Med hänsyn härtill vore
det obestridligen mera tilltalande, om accisen kunde något modifieras.
Genom en sådan åtgärd kunde emellertid resultatet av beskattningen
måhända vedervågas. Då nu som ovan är nämnt det statsfinansiella
läget kräver, att det ur ifrågavarande skattekälla påräknade beloppet
11
Riksdagens skrivelse Nr 174.
inflyter, och då beskattningen på sätt ovan visats måste betraktas såsom
en nödfallsutväg, beting.-id av rådande extraordinära förhållanden, bar
riksdagen stannat vid att bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga
om skattesatsernas belopp. Därvid förutsätter riksdagen, att de närmare
föreskrifter och anvisningar rörande sättet för spritdryeksaccisen* uppbärande
och redovisande, som enligt 5 § i förslaget till förordning om
spritdrycksaccis kontrollstyrelsen äger meddela, komma att erhålla sådan
form, att en effektiv kontroll över beskattningens fullgörande kommer
till stånd.
I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts proposition från riksdagens
sida ingen annan erinran än den, att den i förslaget till förordning
om spritdrycksaccis intagna bestämmelsen, enligt vilken förordningen
skulle träda i kraft den 1 april 1919, givetvis bör ändras.
I sådant hänseende har riksdagen ansett enahanda bestämmelse kunna
införas i sistnämnda författnings förslag som den, vilken Eders Kungl.
Maj:ts förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i fö»ordningen den
18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel innehåller.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t tillkännagiva,
dels att riksdagen, som icke kunnat oförändrat bifalla det med
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 109 framlagda förslaget
till förordning om spritdrycksaccis, antagit följande av bevillningsutskottet
framlagda förslag till
Förordning om spritdrycksaccis.1)
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,
där ej annat föranledes av stadgandet i 2 inom., upptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.
2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av
kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de
två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.
) De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med kursiverad
stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts förslag varit kursiverade.
12
Riksdagens skrivelse Nr 174.
2 §•
Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminu tering
av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor
för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.
Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.
3 §.
För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings
bolag.
4 §■
Rusdrycksförsäljningsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i värjo månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet
accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad
försålts,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljningav
accispliktiga spritdrycker.
5 §■
Kontroll styrel sen, som äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar
rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,
åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna uppgift
å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.
« §•
1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §
förmäles, upptager mindre myckenhet än som försålts, straffes med
böter från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fän
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 174.
golse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 § stadgade
avgift för den myckenhet, som icke blivit redovisad.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje
dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen dirjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin
skyldighet Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången
av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken
accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande
tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet, som
kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer hava
försålts.
7 §■
Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.
Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan.
Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt dära meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller till utgången av år 1919.
dels ock att riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts ovan införda
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förorduingen den 18 *
juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Stockholm den G maj 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 174.
3