4

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Nr 173.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående personlig professur åt observatorn
E. E. von Zeipel jämte en i ämnet väckt motion.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1919 dagtecknad proposition
(nr 134), har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att

deds medgiva, att för observatorn i astronomi vid universitetet i Uppsala
Edvard Hugo von Zeipel må vid nämnda universitet med ingången av år
1920 inrättas en personlig professur i astronomi med de åligganden för
von Zeipel såsom innehavare av omförmälda professur, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas;

dels föreskriva, att von Zeipel skall vara skyldig såväl att i tillämpliga
delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för

5

Riksdagens skrivelse Nr 173.

åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna
som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig
att avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma
grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda
sin ifrågavarande professur ävensom vid eventuell ledighet i den å Uppsala
universitets stat uppförda professuren i astronomi övertaga densamma,
därest så påfordras;

dels bestämma, att von Zeipel skall såsom innehavare av den nu föreslagna
professuren åtnjuta en avlöning av 7,200 kronor, därav 4,700
kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem års tjänstgöring;

dels föreskriva, att von Zeipels hittillsvarande observatorsbefattning
skall från och med ingången av år 1920 hållas obesatt, så länge ifrågavarande
professur av von Zeipel innehaves:

dels förordna, att von Zeipels avlöningsförmåner såsom professor skola
bestridas av den för observatorstjänsten å Uppsala universitets stat uppförda
avlöningen jämte nödigt tillskott från allmänna indragningsstaten;

dels och för sistberörda ändamål å allmänna indragningsstaten anvisa
ett belopp av 2,700 kronor jämte ett tillägg av 600 kronor efter fem års
tjänstgöring.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, måtte uttala, att den undervisningsskyldighet,
som kommer att av Eders Kungl. Maj:t åläggas von Zeipel,
icke bör givas större omfattning än vad, med hänsyn till vad i motionen
anförts, må befinnas skäligt.

Till stöd för framställningen bar i motionen anförts följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 134 föreslås, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 21
febr. 1919, att riksdagen måtte medgiva, att för observatorn i astronomi
vid universitetet i Uppsala Edvard Hugo von Zeipel må vid nämnda universitet
med ingången av år 1920 inrättas en personlig professur i astronomi
med de åligganden för von Zeipel såsom innehavare av omförmälda
professur, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Enligt det nämnda utdraget ur statsrådsprotokollet föreslår ecklesiastikministern,
i huvudsaklig anslutning till universitetskanslerns skrivelse
till Kungl. Maj:t av den 15 aug. 1918, att von Zeipel, i egenskap av

6

Riksdagens skrivelse Nr 173.

denna professurs innehavare, skall hava föreläsningsskyldighet i teoretisk
astronomi i en omfattning, motsvarande vad som åligger professorer i allmänhet
— d. v. s. fyra föreläsningstimmar i veckan — samt examinationsskyldighet
i geodesi.

Den tjänstgöring, som sålunda skulle påläggas von Zeipel, är osedvanligt
betungande på den grund, att han måste behärska två vetenskaper,
å ena sidan såsom föreläsare i den teoretiska astronomien och å andra sidan
såsom examinator i geodesien.

Det är sant, att flere delar av geodesien, såsom den allmänna läran
om himlakropparnas form och rotation, ebb- och flodfenomenet samt läran
om tyngdkraftens variation med den geografiska bredden o. s. v., nära sammanhänga
med den teoretiska astronomien. Men det är även uppenbart,
att stora och viktiga delar av geodesien äro av rent geodetisk natur, så
t. ex. den geodetiska mätningstekniken, de geodetiska beräkningsmetoderna,
läran om kartprojektioner o. s. v.

För att den föreslagna professurens tjänsteåligganden må bliva av normal
omfattning, blir det alltså nödvändigt att i viss grad inskränka föreläsningsskyldigheten
i jämförelse med vad, så som nämnts, blivit i statsrådsprotokollet
angivet.»

Riksdagen har vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning funnit sådana omständigheter föreligga, vilka tala för ett
bifall till densamma.

Med den personliga professurens upprättande sammanhänger en omreglering
av den astronomiska institutionens i Uppsala nuvarande arbetskrafter,
vilken omreglering innebär, att von Zeipel, i egenskap av denna
professurs innehavare, skall hava föreläsningsskyldighet i teoretisk astronomi
i en omfattning, motsvarande vad som åligger professorer i allmänhet,
samt examinationsskyldighet i geodesi. Nuvarande innehavaren av lärostolen
i astronomi vid Uppsala universitet, Ö. Bergstrand, åter skulle jämlikt
eget åtagande vara föreståndare för den astronomiska institutionen, hålla
föreläsningar i astronomi en timme i veckan och examinera i detta ämne
samt fullgöra observatorsgöromålen. Erforderliga bestämmelser i berörda
avseende skulle meddelas av Eders Kungl. Maj:t.

I ovanberörda motion har föreslagits, att den ifrågasatta professurens
tjänsteåligganden må bliva av normal omfattning, och ansluter sig riksdagen
till den uppfattning, som av motionären i denna fråga gjorts gällande.
I anslutning härtill förutsätter riksdagen, att den undervisningsskyldighet,

7

Riksdagens skrivelse Nr 173.

som kommer att av Eders Kungl. Maj:t åläggas von Zeipel, icke må givas
större omfattning än vad, med hänsyn till vad nyss sagts, må befinnas
skäligt.

Eiksdagen har följaktligen

dels medgivit, att för observatorn i astronomi vid universitetet i Uppsala
Edvard Hugo von Zeipel må vid nämnda universitet med ingången av år
1920 inrättas en personlig professur i astronomi med de åligganden för von
Zeipel såsom innehavare av omförmälda professur, som av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas;

dels föreskrivit, att von Zeipel skall vara skyldig såväl att i tillämpliga
delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för åtnjutande
av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna
som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig att avgå
från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma grunder,
som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda sin ifrågavarande
professur ävensom vid eventuell ledighet i den å Uppsala universitets
stat uppförda professuren i astronomi övertaga densamma, därest så
påfordras;

dels bestämt, att von Zeipel skall såsom innehavare av den nu föreslagna
professuren åtnjuta en avlöning av 7,200 kronor, därav 4,700 kronor lön och
2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 600 kronor
efter fem års tjänstgöring;

dels föreskrivit, att von Zeipels hittillsvarande observatorsbefattning
skall från och med ingången av år 1920 hållas obesatt, så länge ifrågavarande
professur av von Zeipel innehaves;

dels förordnat, att von Zeipels avlöningsförmåner såsom professor
skola bestridas av den för observatorstjänsten å Uppsala universitets stat
uppförda avlöningen jämte nödigt tillskott från allmänna indragningsstaten;

dels ock för sistberörda ändamål å allmänna indragningsstaten anvisat
ett belopp av 2,700 kronor jämte ett tillägg av 600 kronor efter fem
års tjänstgöring.

Stockholm den 9 maj 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Sockholm 1919. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.