Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
1
Nr 12 A.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende d
post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
(Statsutskottets utlåtanden nr 12 A, 82, 138 och 198.)
Till K o nu ngen.
I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920,
i vad angår post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk,
får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
A. Postverket.
i:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1920 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter
för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag, punkt 1, föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier
för postverkets behov för år 1920 anvisa ett reservationsanslag:
av 300,000 kronor.
För inköp av inventarier för postverkets behov har riksdagen anvisat
350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—1918. Beträffande
de sålunda beviljade anslagen har riksdagen medgivit Eders Kungl. Maj:t
rätt att redan under det år, respektive anslag beviljats, taga i anspråk
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 12 A—12 B. 207319 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
175,000 kronor. Av 1918 års lagtima riksdag hava för ifrågavarande
ändamål anvisats dels 175,000 kronor å tilläggsstaten för år 1918 dels
ock samma belopp å 1919 års riksstat. Utöver av Eders Kungl. Maj:t
å 1920 års stat äskade 300,000 kronor har Eders Kungl. Maj:t av innevarande
riksdag för enahanda ändamål äskat ett anslag av 250,000 kronor
å tilläggsstaten för år 1919.
Då behovet av de utav Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppen
till inventarier för postverket synts riksdagen vara ådagalagt,
får riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler sitt beslut
beträffande anvisande av medel för ändamålet å 1919 års tilläggsstat
nu anmäla, att riksdagen för inköp av inventarier för postverkets behov för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen
att för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Av de av riksdagen åren 1914—1917 för till- och ombyggnad av
centralposthuset i Stockholm beviljade anslag om tillhopa 1,010,000
kronor beräknades ursprungligen 833,000 kronor belöpa på tillbyggnaden,
som redan färdigställts, och återstående 177,000 kronor på ombyggnaden,
vilken däremot ännu ej påbörjats. Av det sammanlagda
anslaget hava för tillbyggnaden använts 785,269 kronor 26 öre. Återstående
224,730 kronor 74 öre äro emellertid numera icke tillräckliga
för utförande av ombyggnaden, vilken enligt förnyade kostnadsberäkningar
ansetts komma att draga en kostnad av i runt tal 523,000 kronor eller
omkring 300,000 kronor utöver det disponibla anslagsbeloppet. Generalpoststyrelsen
har nu hemställt om anvisande för ändamålet av 300,000
kronor å tilläggsstat för år 1919. Något anslag å tilläggsstaten har
emellertid ej äskats av Eders Kungl. Maj:t.
Riksdagen, som blivit övertygad om, att igångsättandet av ombyggnaden
icke bör uppskjutas utöver vad som föranledes av den utav
Eders Kungl. Maj:t vidtagna ändringen i generalpoststyrelsens anslagsäskande,
får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av centralposthuset i
Stockholm för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för
fortsättande av uppförandet å det för postverkets räkning inköpta område
om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads
tolfte rote av ett centralposthus för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.
För inköp av tomt för och uppförande av centralposthus i Göteborg
har riksdagen under åren 1914—1918 anvisat sammanlagt 3,010,000
3
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
kronor, varav 2,298,695 kronor 69 öro för själva byggnadsföretaget.
I de år 1914 upprättade ursprungliga kostnadsberäkningarna för byggnaden
beräknades densamma komma att kräva en kostnad av 2,670,000
kronor, vilket belopp genom vissa förenklings- och ändringsarbeten
sedermera ansågs kunna nedbringas till 2,400,000 kronor eller 26 å 27
kronor för kubikmeter. Då anslag till byggnadsarbetets påbörjande
äskades av 1916 års riksdag, beräknades kostnaden för byggnaden till
följd av stegrade arbets- och materialpriser komma att uppgå till 2,900,000
kronor eller till omkring 32 kronor per kubikmeter. Av statsrådsprotokollet
framgår emellertid, att enligt beräkning av byggnadsstyrelsen i september
1918 kostnaden dåmera uppskattats till ej mindre än 8,000,000 kronor
eller omkring 85 kronor per kubikmeter. Enligt upplysningar, som
riksdagens vederbörande utskott erhållit från byggnadsstyrelsen, anses
ej ens detta belopp numera vara tillfyllest, utan sluta de senast verkställda
beräkningarna på en summa av omkring 9,450,000 kronor, utgörande
omkring 100 kronor per kubikmeter. För byggnadsarbetets fortsättande
har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande dels av 350,000
kronor å tilläggsstat för år 1919, dels ock av 3,400,000 kronor å riksstaten
för år 1920. Något anslag å tilläggsstat har ej äskats av Eders
Kungl. Maj:t, som ock nedsatt det av byggnadsstyrelsen begärda anslaget
för år 1920 med 1,900,000 kronor.
Den kostnadsökning, som sålunda inträtt, har synts riksdagen —
även med vederbörlig hänsyn tagen till den allmänna prisstegringen —
vara anmärkningsvärt hög. Riksdagen har redan av denna anledning
ansett sig böra taga under övervägande, om icke, trots de olägenheter
för postverket, som därav skulle följa, byggnadsarbetet tillfälligt borde
avbrytas i avvaktan på inträdande gynsammare ekonomiska förhållanden.
Såsom framgår av bifogade av riksdagens vederbörande utskott från
byggnadsstyrelsen införskaffade yttrande i ärendet (Bil. I.), kan ej
heller med det av Eders Kungl. Maj:t för år 1920 äskade anslagsbeloppet,
1,500,000 kronor, byggnadsarbetet bedrivas på ändamålsenligt sätt, utan
måste ett avbrott i arbetet äga rum. Därest ett sådant avbrott skall ske,
bör detta enligt samma utlåtande lämpligen göras, sedan byggnadens
stensockel blivit uppförd samt en provisorisk intäckning av byggnaden
verkställts. Med en sådan begränsning av byggnadsarbetet skulle erfordras
ett ytteidigare anslag av 700,000 kronor. Med hänsyn till vad
sålunda blivit upplyst, har riksdagen funnit sig böra nedsätta det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget med 800,000 kronor. Skulle förhållandena
till nästkommande år utveckla sig så, att ett fortsättande
under samma år av byggnadsarbetet befinnes böra äga rum, torde få
4 Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
tagas under omprövning, om medel för ändamålet kunna anvisas å tillläggsstat
för år 1920.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen för fortsättande av uppförandet av centralposthus i Göteborg
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 4j föreslagit riksdagen
att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 43,500 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas är ifrågavarande anslagsbelopp
konjunkturtillägg till den för om- och tillbyggnadsarbetena
ursprungligen beräknade kostnaden, 225,000 kronor. Då riksdagen ej
funnit anledning till erinran mot det äskade tilläggsanslaget, har riksdagen
för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 43,500 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 5) föreslagit riksdagen
att för uppförande av en posthusbyggnad i Gällivare för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 195,000 kronor.
I anledning av Eders Kungl. Maj:tsiämnet gjorda framställning har
1917 års riksdag för uppförande för eu beräknad kostnad av 275,000
kronor å den kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare
municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för
telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
100.000 kronor. Därefter har 1918 års riksdag för fortsättande av uppförandet
av ifrågavarande posthus på tilläggsstat för år 1918 anvisat
175.000 kronor.
Av statsrådsprotokollet, inhämtas, att vid i oktober 1918 upprättade
förnyade beräkningar byggnadskostnaden uppskattats till ej mindre än
595.000 kronor. Och enligt vad från byggnadsstyrelsen upplysts, har
ej heller entreprenad å byggnadens utförande kunnat erhållas efter
sistnämnda beräkning, utan torde, därest byggnadsarbetet, vilket ännu
icke påbörjats, skulle utföras under nu rådande arbets- och materialpriser,
kostnaden bliva ännu högre. Vid sådant förhållande har riksdagen
funnit det vara lämpligast, att med uppförandet av ny posthusbyggnad
åtminstone tills vidare får anstå samt att utredning verkställes,
om icke postverkets behov av förbättrade tjänstelokaler samt
bostäder för personalen i Gällivare lämpligen kan tillgodoses genom
inköp av därför lämpad, bebyggd fastighet. Därest en sådan lösning
av lokalfrågan skulle kunna vinnas medelst anlitande av det utav 1918
års riksdag anvisade anslaget för påbörjandet av posthusbyggnaden, är
från riksdagens sida intet att erinra mot en dylik ändrad användning
av nämnda anslag.
5
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som i särskild
skrivelse denna dag anmäler sitt beslut i anledning av Eders
Ivungl. Maj:ts förslag om anvisande för ifrågavarande ändamål av
125,000 kronor å tilläggsstat för år 1919, anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts nu förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.
ö:o) I en inom riksdagen väckt motion bär hemställts, att riksdagen
måtte dels medgiva, att för inköp av fastigheter för postverkets räkning,
vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning
och avgörande disponeras ett belopp av högst 000,000 kronor, dels ock
för ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor.
I samband med denna motion bär riksdagen till behandling förehaft
två andra inom riksdagen väckta motioner, däri hemställts, i den ena
att riksdagen måtte besluta att å tilläggsstat för år 1919 uppföra ett
anslag av 100,000 kronor att användas för inköp för postverkets räkning
av fastigheten Ålfhem i Krylbo, samt i den andra att riksdagen
ville anvisa dels å tilläggsstat för innevarande år 19,000 kronor för
inköp för postverkets räkning av tomten nr 57 i kvarteret Balder i
Borlänge, dels ock för år 1920 erforderligt belopp för uppförande å
samma tomt av lämplig posthusbyggnad.
I merberörda statsrådsprotokoll över civilärenden den 9 januari
1919, sid. 22, har departementschefen i avseende å postverket omförmält,
att generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande av medel
till inköp av fastigheter, med vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kunde anstå i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut, samt att
styrelsen för sådant ändamål äskat ett anslag å 600,000 kronor å tillläggsstat
för år 1919. Generalpoststyrelsens berörda framställning är
av följande lydelse:
»Postverket har i en nära framtid behov av förbättrade och utvidgade
lokaler även på vissa andra platser, där lokalfrågan icke torde
kunna på annat sätt lämpligen lösas än genom nybyggnad för postverkets
räkning. Å somliga platser har det dessutom visat sig förenat
med sådana svårigheter för postpersonalen att skaffa sig bostad, att generalpoststyrelsen
anser det oundvikligt, att staten på något sätt träder emellan.
I stort sett torde det vara obestridligt, att förvärvande av egna
fastigheter för inrymmande av postkontorslokaler och bostäder åt personalen
är den i längden nästan enda betryggande och mest ekonomiska
formen för ordnande av postkontorens lokalfråga samt att skaffa sig
säkerhet för, att icke bostadssvårigheter för personalen skola lägga flin
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
der för dennas disponerande, som bäst ägnar sig med hänsyn till tjänstens
fordringar. Å flera dylika platser har generalpoststyrelsen sökt
erhålla antagliga anbud å lämpliga byggnadstomter, men ännu icke lyckats.
Generalpoststyrelsen ser sig dock icke försvarad med att låta enbart
av sådan anledning alldeles anstå med förslag till lokal- och bostadsförhållandenas
ordnande å dessa orter, utan finner det nödvändigt, att i
alla händelser medel av riksdagen ställas till disposition för förvärvande
snarast, då lämpligt tillfälle yppar sig, av erforderliga byggnadstomter.
Svårigheten att erhålla fördelaktigt erbjudande ifråga om byggnadstomt
beror mycket ofta därpå, att fastighetsägare icke vill binda
sig för så lång tid i förväg, som är erforderligt, därest det enskilda
anbudets antagande skall bero på riksdagens prövning för varje särskilt
fall. Betydligt förmånligare köpevillkor kunna ock i de flesta fall
betingas, då avgörande och likvidering kunna ske inom en kort tidsperiod.
Den utväg synes därför kunna anlitas, som redan 1918 års riksdag
beträtt, då den medgav, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kunde
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, måtte efter Eders
Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett visst angivet belopp.
De omständigheter och skäl, som föranledde riksdagens ifråvarande
beslut för telegrafverkets vidkommande och vilka delvis här ovan berörts,
äro i lika hög grad för handen och gällande för postverkets del.
Generalpoststyrelsen ifrågasätter därför anvisande under motsvarande
former av ett reservationsanslag av 600,000 kronor å 1919 års tilläggsstat
för inköp av fastigheter för postverkets räkning.»
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Behov av i nu ifrågasatt form anvisade anslag har gjort sig gällande
jämväl för andra statens affärsdrivande verk. Sålunda hava under senare
åren årligen beviljats anslag för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar.
Vidare hava 1917 och 1918 års riksdagar beviljat medel
till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverk. Slutligen har 1918 års riksdag anvisat
medel för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut.
Ehuru goda skäl synas föreligga för att medel för motsvarande
ändamål ställas jämväl till postverkets förfogande, har jag, med hänsyn
till de rådande förhållandena å lånemarknaden, funnit mig icke
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
7
böra föreslå, att beslut i ämnet påkallas av innevarande års riksdag,
utan torde därmed kunna anstå något år.»
Beträffande sistnämnda båda motioner bär riksdagens vederbörande
utskott låtit införskaffa yttrande av generalpoststyrelsen, som tillstyrkt
de i motionerna omförmälda fastighetsköpen ävensom föreslagit att för
uppförande av posthusbyggnad i Borlänge måtte för år 1920 anvisas
ett anslag av 250,000 kronor.
Av den utredning generalpoststyrelsen förebragt, har riksdagen
visserligen funnit, att behov av förbättrade lokalförhållanden för postverket
föreligger beträffande såväl Krylbo som Borlänge. Det synes
dock riksdagen icke vara till fullo ådagalagt, att den av generalpoststyrelsen
förordade lösningen är den bästa. Vad särskilt angår Krylbo,
bör det sålunda enligt riksdagens uppfattning närmare undersökas, om
icke lämplig tomtmark kan erhållas från statens järnvägar eller statens
domäner. Och vidkommande Borlänge har riksdagen funnit det ovisst,
om den i vederbörande motion omförmälda fastigheten med hänsyn
till belägenheten äger så stort företräde framför en annan, i generalpoststyrelsens
yttrande omförmäld tomt, att det avsevärt högre priset
för förstnämnda tomt kan anses motiverat.
Ehuruväl riksdagen alltså icke kunnat bifalla merberörda båda
motioner, har det synts riksdagen böra beredas möjlighet för generalpoststyrelsen
att — efter närmare utredning — förvärva de fastigheter å
ifrågavarande orter, vilka kunna befinnas vara för ändamålet lämpligast.
Detta syfte torde bäst vinnas därigenom att, i anslutning till generalpoststyrelsens
ovanberörda framställning till Eders Kungl. Maj:t samt
förstämnda motion i ämnet, ett visst anslag av riksdagen anvisas för att
efter Eders Kungl. Maj:ts prövning användas för inköp av fastigheter
för postverkets räkning. Det statsfinansiella läget medger visserligen
icke, att medel anvisas i den utsträckning generalpoststyrelsen föreslagit,
men har riksdagen, med hänsyn tagen till de besparingar, som riksdagens
beslut beträffande vissa andra anslag till kapitalökning vid postverket
innebära, ansett sig kunna för ändamålet bevilja ett anslag för år 1920
av 200,000 kronor. I likhet med vad som gäller beträffande de allmänna
anslagen till inköp av fastigheter för telegrafverket och statens
vattenfallsverk, bör givetvis redogörelse för användningen av ifrågavarande
anslag framdeles lämnas riksdagen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att för
inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan
synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett
8
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
B. Telegrafverket.
7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 6) framlagda
förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med utvidgning av teleqrafbvqqnaden
i Sundsvall för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
200.000 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att dels, med
ändring av sitt år 1918 fattade beslut, medgiva, att å de telegrafverket
tillhöriga tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle
må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
122.000 kronor, dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag å 40,000 kronor.
I anledning av därom av Eders Kungl. Magt gjord framställning beslöt
1918 års riksdag, dels att för inköp för telegrafverkets räkning av
tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade
till en areal av omkring 815 kvadratmeter, för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500 kronor, dels ock att å nämnda tomter finge
uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av högst
98,500 kronor. Något anslag för byggnadens påbörjande blev icke av
riksdagen anvisat. Av den nu lämnade utredningen i ärendet framgår,
att behovet av nya lokaler för telegrafverket i Strömsund är synnerligen
trängande. Riksdagen har därför ansett, att anslag för byggnadsföretagets
igångsättande nu bör beviljas. Vad beträffar byggnads kostnaden
synes på grund av den inträdda ytterligare stegringen i arbets- och
materialpriser numera möjlighet icke förefinnas att fasthålla vid den av
1918 års riksdag beräknade kostnaden.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag, dels med ändring av sitt år 1918 fattade
beslut, medgivit, att en telegraf stationsbyggnad i Strömsunds municipalsamhälle
må uppföras för en beräknad kostnad av 122,000 kronor, dels
ock för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 8) föreslagit riksdagen att
till täckande av brist, som uppkommit å av riksdagen anvisade anslag till
uppförande av en telefonstationsbyggnad å den telegrafverket tillhöriga
tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote, för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
9
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
Enligt de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för Eders Kungl.
Maj:ts framställning till 1917 års riksdag angående anvisande av anslag
för inköp av tomt för samt påbörjande av ifrågavarande telefonstationsbyggnad,
skulle kostnaden komma att uppgå till 380,040 kronor, vilket
belopp jämväl av riksdagen anvisats för ändamålet. Sedan entreprenadavtal
angående största delen av byggnadsarbetet avslutats och de viktigaste
byggnadsmaterialierna blivit inköpta, hava nya kostnadsberäkningar
verkställts, vilka givit vid handen, att för byggnadsföretagets fullbordande
erfordras ytterligare ett anslag av 410,000 kronor, varav 210,000
kronor av Eders Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1919.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisade anslag till uppförande av en telefonstationsbyggnad i
Göteborg, för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för
uppförande av arbetarbostäder å tomterna nr 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i kvadraten
Klinten i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000 kronor,
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 206,000 kronor.
I anslutning till riksdagens år 1918 gjorda uttalanden i samband
med behandlingen av anslagen till bostadsbyggnader vid telegrafverket
och i överensstämmelse med departementschefens i statsrådsprotokollet
sid. 4 gjorda allmänna uttalande, anser riksdagen, att under nu rådande
förhållanden på bostadsmarknaden det är av synnerlig vikt, att staten i
största möjliga utsträckning sörjer för, att tjänstemännen vid statens
kommunikationsverk beredas lämpliga bostäder.
Av det utav Eders Kungl. Maj:t för beredande av bostäder åt telegrafverkets
personal i Norrköping äskade beloppet — med inräknande av
å tilläggsstaten begärda 133,000 kronor tillsammans 339,000 kronor —
äro 32,981 kronor 90 öre avsedda till inköp av erforderliga tomter samt
återstoden beräknad utgöra kostnad för en första utbyggnad å tomtkomplexet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för uppförande av arbetarbostäder
i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000 kronor, för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 206,000 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 10) föreslagit riksdagen
att för uppförande av arbetarbostäder å tomterna nr 12, 13, 14 och 15
i kvarteret Opalen i Eskilstuna, för en beräknad kostnad av 221,000
kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 121,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle ifrågavarande
tomter inköpas för ett sammanlagt belopp av 5,900 kronor, samt ett boBiliang
till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 12 A—12 B. 207319 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
stadshus uppföras för en beräknad kostnad av 221,000 kronor. För
tomtinköpet samt byggnadsarbetets påbörjande äskas 105,900 kronor å
tilläggsstat för år 1919.
Av telegrafstyrelsens framställning i ämnet inhämtas, att byggnaden
skulle uppföras av trä. Med hänsyn till betydelsen av att underhållskostnaderna
i möjligaste män nedbringas, vill det emellertid synas riksdagen,
att därest byggnaden ifråga kan utan nämnvärd kostnadsökning
uppföras av sten, sistnämnda byggnadsmaterial bör komma till användning.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för uppförande
av arbetarbostäder i Eskilstuna, lör en beräknad kostnad av 221,000
kronor, för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 121,000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 11) föreslagit riksdagen
att för uppföraude av ett bostadshus å tomterna nr 9 och 10 i sjuttioandra
kvarteret i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000 kronor,
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Utöver den beräknade kostnaden för ifrågavarande bostadshus,
120,000 kronor, komma 6,900 kronor till inköp av de erforderliga tomterna.
Anslag för tomtinköpet samt påbörjande av byggnaderna har av
Eders Kungl. Maj:t äskats å 1919 års tilläggsstat med 66,900 kronor.
Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag, får anmäla, att riksdagen för uppförande av ett
bostadshus i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000 kronor, för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen dels
medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas
förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor, dels och för
ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels medgivit, att för inköp av
fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må efter
Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett belopp av
högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
14:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
''Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
11
C. Statens järnvägar.
15:o) Eders Kung!. Maj:t har beträffande statens järnvägar (punkt 14)
föreslagit riksdagen att för ombyggnad av Malmö statsbangård för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,466,000 kronor.
De anslag för kapitalökning vid statens järnvägar, som Eders Kungl.
Maj:t äskat av innevarande riksdag, uppgå till ett sammanlagt belopp
av 81,155,500 kronor. Motsvarande av 1918 års riksdag beviljade anslagssumma
uppgick till 85,228,800 kronor. Av det nu äskade anslagsbeloppet
utgöres omkring en tredjedel av på grund av prisstegringen
nödvändiggjorda tilläggsanslag till förut anvisade anslag. Prisstegringen
har även medfört, att av de i övrigt begärda anslagsbeloppen
större delen motsvarar de i förhållande till 1914 års priser ökade kostnader,
som vederbörande arbeten betinga. De riksdagen förelagda anslagskraven
avse ock huvudsakligen fortsättning av redan pågående arbeten.
För vissa anläggningar, till vilka medel tidigare av riksdagen
beviljats, men som ännu ej blivit igångsatta, hava fortsättningsanslag ej
begärts, enär med hänsyn till den statsekonomiska situationen arbetenas
påbörjande ansetts böra framskjutas någon tid.
Den företagna granskningen av framställningarna angående kapitalökning
vid statens järnvägar har bibringat riksdagen den uppfattningen,
att redan järnvägsstyrelsen sökt att begränsa anslagskraven,
så långt som styrelsen ansett vara försvarligt med hänsyn till uppehållandet
av driften. Medan sålunda enligt den av järnvägsstyrelsen
tidigare utarbetade planen för nya byggnader och anläggningar samt
anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar för 10-årsperioden
1918—1927 med tillämpning av nu rådande priser skulle av
innevarande riksdag behöva äskas 135,000,000 kronor, har järnvägsstyrelsen
nedsatt anslagskraven till 96,769,500 kronor. Ytterligare inskränkningar
i järnvägsstyrelsens förslag utöver dem, som Eders Kungl.
Maj:t vidtagit, har riksdagen ej heller funnit lämpligen böra äga rum.
V ad nu särskilt angår det äskade anslaget till ombyggnad av Malmö
statsbangård, utgör detsamma återstoden av det ursprungligen beräknade
kostnadsbeloppet för arbetena ifråga. På grund av prisstegringen erfordras
emellertid betydande fyllnadsanslag för anläggningarnas färdigställande,
men föreligga ännu icke några beräkningar angående bristens storlek.
Eiksdagen får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av Malmö statsbangård
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,466,000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggning
av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet beräknades med tillämpning
av de under senare delen av år 1916 rådande arbets- och materialprisen
första utbyggnaden av huvudrangerbangården i Hallsberg medföra en
kostnad av 3,502,000 kronor, varav riksdagen hittills anvisat 3,150,000
kronor. Det nu äskade anslaget är emellertid icke tillräckligt för arbetenas
avslutande, utan äro enligt statsrådsprotokollet framdeles nya
anslagskrav för ändamålet att emotse.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anläggning av huvudrang erbangård
vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 16) föreslagit riksdagen
att för ombyggnad av Ljusdals station för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
Riksdagen, som av statsrådsprotokollet inhämtat, att av det äskade
anslaget 100,000 kronor utgöra erforderligt konjunktur tillägg för ombyggnadens
avslutande, får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av
Ljusdals station för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för
ombyggnad av bangården i Sundsvall för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Den föreslagna ombyggnaden av bangården i Sundsvall, vilken
nödvändiggöres av Ostkustbanans framdragande genom nämnda stad,
avser anläggning av en ny, för statens järnvägar och den enskilda
banan gemensam huvudstation. Kostnaderna för de erforderliga markområdena
ävensom de anläggningar, vilka äro avsedda att begagnas av
båda järnvägarna, hava med de i början av år 1918 rådande priser beräknats
till 2,500,000 kronor. De för statens järnvägars eget behov erforderliga
anläggningarna skulle enligt samma priser draga en kostnad
av 540,000 kronor. Emellertid kunna genom bangårdsombyggnaden frigöras
statens järnvägar nu tillhöriga markområden, för vilka Sundsvalls
stad enligt träffad överenskommelse skall erlägga en köpeskilling av 500,000
kronor. I vilken omfattning Ostkustbanans aktiebolag skall bidraga till
kostnaden för de gemensamma anläggningarna är ännu oavgjort, men
skall bestämmelse därom meddelas av Eders Kungl. Maj:t.
Då det ifrågavarande förslaget synes utgöra den mest ändamålsenliga
lösningen av Sundsvalls bangårdsfråga och då det med bolaget
13
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
träffade avtalet förfaller, därest beslut om ombyggnadens verkställande
icke föreligger före den 1 juli 1919, bär riksdagen funnit sig böra nu
bevilja medel för företagets igångsättande.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av bangården i
Sundsvall för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen att för utvidgning
av bangården i Katrineholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 220,000 kronor.
Den provisoriska utvidgning av Katrineholms bangård, som avses
med ifrågavarande anslag, omfattar dels förbättring av plattformsförhållandena
å stationen, dels ock tillbyggnad av godsmagasinet samt anordnande
av en provisorisk magasinsbyggnad för ilgods.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utvidgning av bangården vid
Katrineholm för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 220,000 kronor.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 19) föreslagit riksdagen
att för anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas, att det föreliggande förslaget,
vilket är uppgjort i anslutning till en planerad större ombyggnad av
Kristinehamns bangårdar, innebär en förflyttning av den lokala styckegodsrörelsen
till huvudstationen från Kristinehamns nedre station, vilken
är belägen på ett avstånd av omkring 1 kilometer från huvudstationen.
Då den nuvarande anordningen ur driftssynpunkt är synnerligen otillfredsställande,
har riksdagen funnit sig böra nu anvisa medel för genomförande
av det framlagda förslaget. Riksdagen, som i särskild skrivelse
denna dag anmäler sitt beslut i fråga om anvisande å tilläggsstat för
år 1919 av 100,000 kronor för ändamålet, får anmäla, att riksdagen
för anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
2 Do) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 20) framlagda
förslag har riksdagen för ombyggnad av bangården vid Ange för år
1920 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
22ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av
spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 262,100 kronor.
För anordnande'' av utdragsspår samt bättre utrymmen för frilastning
och uppställning av vagnar ävensom för förlängning av mötesspår
och utläggning av ett tredje tågspår å vissa stationer äskas av
innevarande riksdag 1,262,100 kronor, varav 1,000,000 kronor uppförts å
förslaget till tilläggsstat för år 1919. Av det å tilläggsstaten äskade
14
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
beloppet avse 930,000 kronor fyllnadsanslag till av 1918 års riksdag för
ifrågavarande ändamål beviljade medel.
Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Knngl. Maj:ts
förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen för utförande av spåranordningar
i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 262,100 kronor.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 22) framlagda
förslag har riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler
sitt beslut beträffande tilläggsanslag till 1919 års anslag för ändamålet,
för utförande av anläggningar vid kol- och vattenstationer för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 313,000 kronor.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har riksdagen för anordnande av en gångbro vid Höganäs station
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
25:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 24) har riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler
sitt beslut i fråga om tilläggsanslag för å 1919 års riksstat anvisat
anslag för ifrågavarande slag av anläggningar, för utförande av speciella
anläggningar ä bangårdar för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
98,700 kronor.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att
för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och
Mjölby för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
Det för dubbelspårsbyggnaden Norrköping—Mjölby ursprungligen
beräknade kostnadsbeloppet, 7,400,000 kronor, har av riksdagen anvisats
under åren 1914—1918. För arbetets färdigställande beräknas nu att ett
ytterligare belopp av 4,150,000 kronor erfordras, och hava härav 2,500,000
kronor äskats å tilläggsstat för år 1919.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anläggande av ytterligare
ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag
(punkt 26) har riksdagen för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,200,000 kronor.
28:o) Eders Kung]. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att
för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Dnbbelspårs''byggnaden Aneby—Sandsjö beräknades med de under
senare delen av år 1915 rådande arbets- och materialpriser komma att
15
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
draga eu kostnad av 4,102,700 kronor, vilket belopp ock av riksdagen
anvisats. Numera beräknas anläggningens genomförande kräva ytterligare
3,525,000 kronor. Järnvägsstyrelsen bar för ändamålet hemställt
om anvisande dels å 1919 års tilläggsstat av 1,500,000 kronor, dels ock
å 1920 års riksstat av 2,025,000 kronor. Eders Kungl. Magt har emellertid
för vartdera året nedsatt anslagskravet till 1,000,000'' kronor.
I sin framställning till Eders Kungl. Magt angående anslag för dubbelspårsanläggningen
Aneby—Sandsjö har järnvägsstyrelsen framhållit, att
de av styrelsen föreslagna anslagsbeloppen äro erforderliga för att den
lör trafikens regelbundna besörjande så ytterst viktiga dubbelspårsbyggnadens
fullbordande icke skall behöva uppskjutas mera än ett år
utöver vad som ursprungligen beräknats eller från 1919 till 1920. Åven
riksdagen anser det vara angeläget, att dubbelspåret i fråga snarast möjligt
färdigställes, varför riksdagen velat ifrågasätta, om icke för denna'' anläggning
tillfälligt kunde tagas i anspråk de medel, som av 1918 års
riksdag anvisats för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tranås och Aneby samt mellan Sandsjö och Sävsjö, men som icke
kommit till användning, då sistnämnda dubbelspårsbyggnader ännu icke
påbörjats. Det synes nämligen riksdagen, att ansträngningarna i första
hand böra inriktas på att avsluta de redan pågående dubbelspårsanläggningarna,
innan nya sådana påbörjas. Eders Kungl. Maj:t har ej heller
av innevarande riksdag äskat medel för dubbelspårsbyggnaderna Tranås—
Aneby och Sandsjö—Sävsjö samt dubbelspåret Hässleholm—Ballingslöv,
för vilken sistnämnda anläggning, som ännu ej igångsatts, begynnelseanslag
anvisats av 1918 års riksdag. Självfallet är att, därest Eders
Kungl. Maj:t finner en sådan tillfällig överflyttning av anslagsmedlen för
dubbelspårsbyggnaderna, som riksdagen ovan ifrågasatt, böra komma
till stånd, vederbörlig ersättning i sinom tid bör beredas det anslag,
från vilket medlen tagits.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby
och Sandsjö för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att
för omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 550,000 kronor.
Riksdagen, som av utredningen i ärendet inhämtat, att ifrågavarande
anslag utgör konjunkturtillägg till de för linjeomläggningen mellan
Lindome och Anneberg ursprungligen beräknade och av 1917 och 1918
års riksdagar anvisade anslagen å 800,000 kronor, har för omläggning
16
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 550,000 kronor.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för omläggning
av södra ingångslinjen till Yarbergs bangård för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
För om- och tillbyggnad av Varbergs bangård samt omläggning av
södra ingångslinjen till bangården bar riksdagen åren 1913 och 1914
anvisat sammanlagt 376,000 kronor, varav 200,000 kronor beräknats
utgöra kostnaden för linjeomläggningen. Sedan arbetet under 1917 igångsatts,
har det visat sig, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna komma
att betydligt överskridas. Linjeomläggningen antages sålunda numera
komma att kräva ett ytterligare anslag av 785,000 kronor. Härav lalla
ej mindre än 260,000 kronor på kostnaderna för markförvärv, som från
början uppskattats till 40,000 kronor, men som nu visat sig uppgå till
300,000 kronor. Åven kostnaderna för själva bangårdsombyggnaden
förväntas komma att överskridas, men bar någon beräkning rörande
bristen i denna del ännu ej framlagts.
Åven med hänsyn tagen till den långa tid, som förflutit mellan
upprättandet av ifrågavarande kostnadsberäkningar och den tidpunkt, då
arbetet kunde igångsättas, synes det riksdagen vara ägnat att väcka uppmärksamhet,
att skillnaden mellan de beräknade och verkliga kostnaderna
blivit så stor, som ovan angivits. Särskilt bar riksdagen härvid
fäst sig vid den betydande felkalkylen beträffande kostnaderna för markförvärv.
Då emellertid anläggningen givetvis måste färdigställas, torde
anslag böra anvisas i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, vilket
upptager — förutom det för år 1920 äskade anslaget — jämväl 600,000
kronor å tilläggsstat för år 1919.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för omläggning av södra
ingångslinjen till Varbergs bangård för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 185,000 kronor.
31:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 30) föreslagit riksdagen att för
ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån för ar 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 623,000 kronor.
Enligt den kostnadsberäkning, som låg till grund för 1917 års riksdags
beslut angående ifrågavarande brobyggnadsarbete, skulle för ändamålet
erfordras ett belopp av 1,272,000 kronor, som även av riksdagen
anvisats. Det nu äskade anslaget utgör konjunkturtillägg, mot vilket
riksdagen ej käft något att erinra.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av Bohusbanans
viadukt över Säveån för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 623,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
17
32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 31) framlagda
förslag har riksdagen för ombyggnad av bron över Norsälven ä linjen
Läxa—Charlottenberg för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
400.000 kronor.
33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 32) har riksdagen, för uppförande av plåtslag arv erkstad med
smedja vid Notviken för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
155.000 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning
av lokomotivverkstaden vid huvudverkstaden i Örebro för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,009,000 kronor.
Då den föreslagna utvidgningen av lokomotivverkstaden i Örebro,
som beräknats med hänsyn till normala trafikförhållanden och varigenom
9 nya ''uppställningsplatser för lokomotiv skulle vinnas, synts riksdagen
ändamålsenlig och då densamma icke utan stora olägenheter torde kunna
uppskjutas, har riksdagen för utvidgning av lokomotivverkstaden vid huvudverkstaden
i Örebro för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,009,000
kronor.
35:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 34) föreslagit riksdagen att
för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro och Östersund
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, skulle med anlitande av
detta anslag bland annat företagas en utvidgning av ångcentralen i
Örebro, vilken med nuvarande ångpanneantal blir otillräcklig vid den
ifrågasatta utvidgningen av lokomotivverkstaden. Den föreslagna utvidgningen
av ångcentralen kommer ock, enligt vad riksdagens vederbörande
utskott förvissat sig om, att bliva behövlig, även om den av
1917 års statsrevisorer ifrågasatta anordningen med inläggande av innertak
i verkstäderna skulle komma till stånd.
Riksdagen, som ej funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och som beträffande anslag för ändamålet å 1919
års tilläggsstat i särskild skrivelse denna dag anmäler sitt beslut, får nu
anmäla, att riksdagen för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna
i Örebro och Östersund för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 365,000 kronor.
36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
har riksdagen för utförande av sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 12 A—12 B. 207319 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa
lokomotivstationer för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 544,500
kronor.
För tillbyggnad av lokomotivstallar, anordningar för förbättrad
driftsekonomi m. fl. anläggningar vid lokomotivstationer äskas av innevarande
riksdag sammanlagt 876,500 kronor, varav 332,000 kronor
uppförts å förslaget till tilläggsstat för år 1919. I sistnämnda belopp
ingå emellertid konjunkturtillägg å anslag, som för enahanda ändamål
anvisats av 1918 års riksdag, med 182,000 kronor.
Riksdagen, som funnit behovet av de föreslagna nya anläggningarna
vid lokomotivstationerna ådalagt och ej funnit skäl till erinran mot det
äskade tilläggsanslaget, får anmäla, att riksdagen för utförande av tillbyggnad
av och diverse anläggningar vid vissa lokomotiv stationer för ar
1920 anvisat ett reservationsanslag av 544,500 kronor.
38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till utförande
av arbeten vid driftverkstäder för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 68,000 kronor.
Riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler sitt beslut
i fråga om anvisande för ifrågavarande ändamål av 35,000 kronor å
tilläggsstaten för år 1919, får anmäla, att riksdagen till utförande av
arbeten vid driftverkstäder för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
68,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för
husbyggnader för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 3,836,100
kronor. _ - _
För husbyggnader vid statens järnvägar har av innevarande års riksdag
tillhopa äskats 8,271,200 kronor, därav å tilläggsstat för år 1919
4,435,100 kronor. Av sistnämnda belopp utgöra dock 1,435,100 kronor
tilläggsanslag till de av 1918 års riksdag för husbyggnader anvisade
anslagen. De för nya husbyggnader och fastighetsförvärv nu begärda
beloppen fördela sig på de olika slagen av byggnader sålunda:
boställshus ...........................................................................
manskaps- och överliggningshus .................................
stationshusbyggnader ..............................................-......
godsmagasinsbyggnader ................................................
beredande av tvårumslägenheter åt den lägst
avlönade tjänstemannagruppen av den
ordinarie statsbanepersonalen ....................
övriga husbyggnader ......................................................
kronor 5,918,100: —
» 395,000: —
» 141,000: —
» 112,000: —
70,000: —
200,000: —
Summa kronor 6,836,100:
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
19
De anslagskrav beträffande lmsbyggnader vid statens järnvägar,
som nu förelagts riksdagen, äro synnerligen betydande, vilket dock
givetvis till väsentlig del är beroende på de för närvarande mycket
boga byggnadskostnaderna. Vad särskilt angår boställsliusen, äro
5,688,600 kronor beräknade för uppförande av nybyggnader, medan
229,500 kronor äro avsedda för inköp av bebyggda fastigheter. Av
anslagsbeloppet till nybyggnader hänföra sig 1,292,000 kronor till bostadshus
vid huvudverkstäderna i Örebro, Bollnäs och Notviken.
Av enahanda skäl, som föranlett riksdagen bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag om uppförande av bostadshus för telegrafverkets personal, har
riksdagen även funnit sig böra bevilja nu ifrågavarande anslag. Skulle
någon nedgång i byggnadskostnaderna inträda och besparing å de beräknade
anslagsbeloppen erhållas, synes det riksdagen icke böra möta
hinder att använda eventuellt överskott till förvärv för statens järnvägars
räkning av bebyggda fastigheter å sådana orter, där bostäder behöva
anskaffas för statsbanornas personal, men där bostadsförhållandena icke
kunna anses påfordra uppförandet av nya boställshus.
Beträffande övriga slag av husbyggnader har riksdagen ej funnit
anledning till erinran mot det föreliggande förslaget.
Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen för husbyggnader för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 3,836,100 kronor.
40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 39) har riksdagen för anordningar för beredande av ökad upplagsplats
för stenkol vid importhamnar och å bränslestationer samt förbättrad
kolemottagning i importhamnarna för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 51,000 kronor.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anläggande av
telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 660,000 kronor.
Riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler sitt beslut
om anvisande å 1919 års tilläggsstat av konjunkturtillägg till de för
telegraf- och sektionstelefonledningar av 1918 års riksdag anvisade anslagen
med 225,000 kronor, får nu anmäla, att riksdagen för anläggande
av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 660,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för
utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
Utöver å 1920 års riksstat för växel- och signalsäkerhetsanläggningar
äskade 1,900,000 kronor har Eders Kungl. Maj:t föreslagit anvisande
20
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
å tilläggsstaten av 600,000 kronor för enahanda ändamål. I jämförelse
med de anslag, som av 1918 års riksdag anvisades för ifrågavarande
slag av anläggningar, innebär det nu framförda anslagskravet en ökning
av 1,000,000 kronor. På grund av de höga material- och arbetsprisen
kunna dock med det nu sammanlagt äskade beloppet arbetena icke ens
bedrivas i den utsträckning, som järnvägsstyrelsen vid upprättandet av
den förut omnämnda utredningen angående anslagsbehovet för åren 1918
—1927 ansett erforderligt. Under sådana förhållanden och med hänsyn
till växel- och signalsäkerhetsanläggningarnas störa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt
har riksdagen ej ansett sig kunna företaga någon nedsättning
i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av växeloch
signalsäkerhetsanläggningar för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,900,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 42) föreslagit riksdagen
att för fortsättande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinj en Kiruna—Svartön
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
För påbörjande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinj en
Kiruna—Svartön anvisade 1917 års riksdag ett anslag av 3,500,000
kronor. Vid beviljandet av detta anslag förutsatte riksdagen, att elektrifieringen
av ifrågavarande statsbanelinj e skulle i första hand ske genom
införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Nattavara, varför kostnaden
beräknades till 6,400,000 kronor. För ändamålet har 1918 års
riksdag sedermera beviljat ett anslag av 1,000,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena
med elektrifiering av statsbanelinj en Kiruna—Svartön för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess
trafikkapacitet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,070,000 kronor.
Enligt den plan för utförande av arbeten i och för höjande av
trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—Mora, som förelädes 1918
års riksdag, skulle kostnaderna av anslagsmedel uppgå till 1,310,000
kronor. Härav anvisades vid samma riksdag 700,000 kronor. På grund
av den inträdda prisstegringen beräknas numera förstärkningsarbetena
draga en kostnad av 460,000 kronor utöver det ursprungligen antagna
beloppet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av vissa arbeten d
bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 1,070,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
21
45:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 44) bar riksdagen för fortsättande av arbetet med ordnande av
brandväsendet vid statens järnvägar för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
46:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, beviljade 1918 års riksdag för
ifrågavarande ändamål sammanlagt 1,250,000 kronor. Av innevarande
riksdag äskas tillhopa 1,500,000 kronor, varav 500,000 kronor å tillläggsstat.
Då anslagshöjningen synts riksdagen välmotiverad, har riksdagen
såsom dispositions anslag för oförutsedda och mindre arbeten för år
1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 46) föreslagit riksdagen
att såsom konjunkturtillägg till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade
anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
3,657,000 kronor.
För täckande av brister, som uppkommit å de av riksdagen under
åren 1913—1917 under anslagstiteln »nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar» beviljade anslag, äskas av innevarande
riksdag sammanlagt 6,657,000 kronor, varav 3,000,000 kronor å tilläggsstat
för år 1919. I anslagsbeloppen ingå emellertid 1,481,000 kronor
avseende anslagsbrister, för vilka järnvägsstyrelsen redan år 1917 hemställde
om fyllnadsanslag men beträffande vilkas täckande förslag ej förelädes
1918 års riksdag.
Riksdagen har väl funnit vissa, av de beräknade bristerna vara avsevärt
höga, men har med hänsyn till det rådande osäkra prisläget icke
tilltrott sig att kunna företaga någon nedsättning i de av Eders Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom konjunkturtillägg
till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade anslag till utförande av nya
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 3,657,000 kronor.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till
fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner, i vilka hemställts
om anvisande av anslag för år 1920 till fortsättande dels av inlands
-
22
Biksdagens skrivelse Nr 12 A.
banan mellan Volgsjön och Gällivare, dels ock av statsbanorna Forsmo—
Hoting, Hällnäs—Stensele samt Umeå—Holmsund.
Beträffande först frågan om beviljande av anslag till fortsättning
av statsbanebyggnaden Sveg—Brunflo, för vilket ändamål jämväl å tillläggsstat
för år 1919 äskas ett anslag av 3,000,000 kronor, har riksdagen
redan anvisat det belopp, sammanlagt 11,373,000 kronor, vilket
ursprungligen beräknats erfordras för banan, med den sträckning som
slutligen fastställts. Enligt preliminärt verkställda kosta adsö verslag
stannar emellertid kostnadsökningen icke vid 6,000,000 kronor, som
nu begärts, utan beräknas bristen komma att uppgå till ej mindre än
9.310.000 kronor. Med hänsyn till den stegring i arbets- och materialpris,
som ägt rum sedan år 1912, då anslag för bananläggningens påbörjande
beviljades, har riksdagen icke funnit sig böra framställa någon
anmärkning med anledning av överskridandet av anslaget.
Då det är av vikt att sammanknytningen av inlandsbanans nordliga
del med statsbanelinjerna söder om Sveg, så snart förhållandena
det tillåta, kommer till stånd, har riksdagen ansett sig böra bevilja
såväl det å 1920 års riksstat begärda beloppet som ock det å tilläggsstaten
för år 1919 äskade anslaget, beträffande vilket senare riksdagen
i skrivelse nr 12 B anmäler sitt beslut. I detta sammanhang har riksdagen
emellertid velat uttala, att järnvägsstyrelsen bör erhålla frihet att,
därest omständigheterna sådant skulle påkalla, använda anslaget för arbeten
å andra järnvägsbyggnader.
Vidkommande därefter övriga statsbanebyggnader i Norrland har
Eders Kungl. Maj:t nu icke av riksdagen äskat några anslag. För fortsättande
av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare har ej heller
järnvägsstyrelsen funnit sig böra framställa dylikt förslag utan ansett,
att arbetena på inlandsbanan under åren 1919 och 1920 icke borde bedrivas
med större fart än att de hittills anvisade anslagen kunde bliva
tillräckliga jämväl för år 1920. Härvid synas de statsfinansiella synpunkterna
hava varit för järnvägsstyrelsen avgörande, ehuruväl styrelsen
även framhållit svårigheten att till rimliga priser erhålla erforderlig
arbetskraft för banbygget. Beträffande tvärbanan Forsmo—Hoting har
järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande för år 1920 av ett anslag å
1.500.000 kronor. Detta förslag har emellertid icke upptagits av Eders
Maj:t, som ej heller till riksdagen framfört järnvägsstyrelsens anslagsäskande
å 1,100,000 kronor för statsbanan Hällnäs—Stensele. För fortsättande
av arbetet å banan Umeå—Holmsund har järnvägsstyrelsen icke
hemställt om något anslag.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
23
Det statslinansiella läget gör det enligt riksdagens uppfattning till
eu tvingande nödvändighet att i möjligaste mån begränsa utgifterna för
anläggandet av nya statsbanor. För att emellertid ej ett alltför stort
avbrott i banbyggandet i Norrland skall inträffa, har riksdagen med hänsyn
tagen jämväl till de nedsättningar, som av riksdagen gjorts ifråga
om vissa för kapitalökning vid statens vattenfallsverk av Eders Kungl.
Maj:t äskade anslag, funnit sig böra å 1920 års riksstat bevilja dels
det anslagsbelopp, som av järnvägsstyrelsen ansetts erforderligt för tvärbanan
Forsmo—Hoting, dels ett med 400,000 kronor minskat belopp av
vad järnvägsstyrelsen begärt för tvärbanan Hällnäs—Stensele, dels ock
400.000 kronor till banan Umeå—Holmsund. Riksdagen har däremot
icke ansett sig kunna nu anvisa särskilt anslag för själva inlandsbanebygget,
helst som besparingar å tidigare för denna banbyggnad beviljade
anslag förefinnas, men anser, att, därest det kan av järnvägsstyrelsen
befinnas vara lämpligare att för inlandsbanans fortsättande taga
i anspråk viss del av anslagen till nämnda tvärbanor, hinder icke bör
möta för en dylik tillfällig överflyttning av anslagsmedlen.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunfio för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,
dels till fortsättning av statsbanan Forsmo—Hoting för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,
dels till fortsättning av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 700,000 kronor,
dels ock till fortsättning av statsbanan Umeå—Holmsund för år 1920
anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
49:o) Uti två inom riksdagen väckta motioner har hemställts, att
riksdagen ville besluta inlösen av Höganäs—Mölle järnväg samt uppdraga
åt järnvägsstyrelsen att träffa avtal därom till ett pris av högst
360.000 kronor och på de villkor, som järnvägsstyrelsen kan förorda.
Beträffande ifrågavarande motioner har riksdagens vederbörande
utskott erhållit från järnvägsstyrelsen i vederbörlig ordning införskaffat
yttrande, vilket finnes fogat såsom bilaga till denna skrivelse (bilaga II).
Av den utredning, som järnvägsstyrelsen nu förebragt, framgår att,
därest trafiken å järnvägen Höganäs—Mölle skulle komma att nedläggas,
statens järnvägar skulle komma att förlora ganska avsevärda inkomstbelopp
och att det fördenskull är av intresse för statens järnvägar, att
driften å järnvägen uppehälles. Då det allvarligen är att befara, att
om järnvägen i fråga bibehålies i enskild ägo, trafiken kommer att ned
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
läggaB, har järnvägsstyrelsen ansett fog föreligga, att staten träder
emellan och inlöser järnvägen, därest detta kan ske på skäliga villkor.
Den i motionerna angivna inköpssumman, 360,000 kronor, har järnvägsstyrelsen
ansett rimlig, och har styrelsen fördenskull tillstyrkt inköpet.
Aven riksdagen anser, att det bör förebyggas, att järnvägen Höganäs—Mölle
kommer att nedläggas, och då berörda köpesumma understiger
det värde, som järnvägen kan anses äga vid en eventuell realisering
av dess tillhörigheter, har riksdagen funnit sig böra ställa det i
motionerna föreslagna beloppet till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för
inlösen av järnvägen från och med ingången av år 1920. Beträffande
de närmare villkoren för inköpet har riksdagen ansett det böra överlämnas
åt Eders Kungl. Maj:t att träffa avgörande.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inlösen för statens
räkning av järnvägen Höganäs—Mölle för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 360,000 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 48) föreslagit riksdagen
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbelspåranordningar, för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
För markförvärv vid statens järnvägar har av 1918 års riksdag anvisats
800,000 kronor, varav 400,000 kronor å tilläggsstat för år 1918.
Riksdagen, som funnit sig böra bevilja såväl nu ifrågavarande anslag för
år 1920 som å tilläggsstaten för år 1919 begärda 500,000 kronor för
samma ändamål, får nu anmäla, att riksdagen för inköp av mark, som
erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anskaffande
av rullande materiel vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 9 oktober
1918 beräknat, att anskaffningen av rullande materiel för statens
järnvägar under år 1920 borde — inräknat ersättning för försliten materiel
— avse 25 ånglokomotiv, 6 elektriska lokomotiv, 96 personvagnar,
8 postvagnar, 9 resgodsvagnar, 610 godsvagnar för vanlig trafik samt
270 malmvagnar. Av berörda materiel erfordras 5 ånglokomotiv samt
185 malmvagnar för afforsling av den malm, som i enlighet med 1918
års riksdags beslut är avsedd att brytas inom Luossavaara gruvfält.
Kostnaden för anskaffning av nämnda materiel ävensom för täckande av
uppkommen brist å de av 1916 och 1918 års riksdagar anvisade medel
25
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
lör inköp av elektriska lokomotiv har järnvägsstyrelsen uppskattat till
31,400,000 kronor. I styrelsens ovanberörda skrivelse angavs, att av
detta belopp 11,400,000 kronor beräknades kunna täckas av till styrelsens
förfogande stående medel. På grund av att avsättningen till förnyelsefonden
sedermera bestämts till lägre belopp än järnvägsstyrelsen
i sagda skrivelse beräknade och emedan bidrag till anskaffning av rullande
materiel från anslagen till nya statsbanebyggnader icke kan påräknas
i den omfattning järnvägsstyrelsen tidigare antagit, lärer emellertid,
enligt vad riksdagens vederbörande utskott från styrelsen erfarit, det
till järnvägsstyrelsens disposition för ifrågavarande ändamål stående beloppet
numera icke kunna beräknas till mera än 0,300,000 kronor. Med
den av departementschefen vidtagna nedsättningen av anslagskravet
skulle alltså för år 1920 sammanlagt 21,300,000 kronor kunna användas
för anskaffande av rullande materiel.
Under ovan berörda förhållanden och då materielanskaffningen för
år 1919 måst på grund av prisstegringen avsevärt reduceras i jämförelse
med vad som beräknades kunna anskaffas med det för nämnda år beviljade
anslaget för ändamålet, har riksdagen icke ansett sig kunna
ifrågasätta någon minskning av det utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget
för år 1920.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till anskaffande av rullande materiel
vid statens järnvägar för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
15,000,000 kronor.
52:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
för införande av genomgående tryckluf(broms beträffande statens järnvägars
rullande materiel för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att
för nya inventarier vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.
För nya inventarier vid statens järnvägar hava av riksdagen beviljats
anslag å 1,200,000 kronor för år 1918 samt 2,100,000 kronor för
år 1919. Utöver det å 1920 års riksstat nu äskade anslaget, 3,500,000
kronor, begäres å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 3,000,000
kronor. Det är alltså en högst betydande höjning av anslaget till nya
inventarier, som nu ifrågasättes. Av utredningen i ärendet har riksdagen
emellertid funnit det framgå, att inventarieanskaffningen under senare
åren blivit i hög grad tillbakasatt. De anvisade medlen hava sålunda
varit långt ifrån tillräckliga för att fylla de behov, för vilka de varit
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 12 A—12 B. 207319 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
avsedda, dels på grund av den stora prisstegringen, dels ock emedan
inventarier måst anskaffas för ändamål, för vilka anslag förut ej ansetts
erforderliga. Med hänsyn tagen till dessa omständigheter och då stort
behov av nya inventarier, särskilt för verkstäderna, otvivelaktigt föreligger,
har riksdagen ej ansett sig kunna föreiaga någon nedsättning
i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för nya inventarier vid
statens järnvägar för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000
kronor.
54:o) Eders Kung). Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att
för ökat förlag vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,000,000 kronor.
För ökat förlag vid statens järnvägar har å innevarande års riksstat
anvisats 3,000,000 kronor eller samma belopp, som nu ansetts erforderligt
för år 1920. Riksdagen, som funnit behovet av det nu äskade
anslaget ofrånkomligt, får anmäla, att riksdagen för ökat förlag vid statens
järnvägar för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000,000
kronor.
D. Statens vattenfallsverk.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Enligt den ursprungliga planen för fördelning av kostnaderna för
ombyggnad av Södertälje kanal skulle av 1919 års riksdag för ändamålet
anvisas 2,300,000, kronor. Av Eders Kungl. Maj:t äskas nu
sammanlagt 2,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor å tilläggsst^it för
år 1919.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena
med Södertälje kanals ombyggnad för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande
av första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 4,150,000 kronor.
Sedan vattenfallsstyrelsen framlade sina anslagsäskanden rörande
kraftstationen vid Lilla Edet, hava förhållandena utvecklat sig på sådant
sätt, att efterfrågan på kraft för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål
betydligt minskats. På grund härav och då genom vidtagande av
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
27
olika åtgärder — bland andra den under nästföljande punkt omhandlade
ökningen av fallhöjden vid kraftstationen i Trolihättan — tillgången på
prima kraft från sistnämnda kraftstation kan ökas betydligt utöver vad
tidigare beräknats, föreligger numera ej så trängande behov av att erhålla
kraft från Lilla Edet, som förut antagits bliva fallet. Färdigställandet
av första utbyggnaden av Lilla Edets kraftstation lärer därför, enligt
riksdagens vederbörande utskott från vattenfallsstyrelsen tillhandakomna
upplysningar, kunna framskjutas två år utöver vad som ursprungligen
avsetts. Att alldeles avbryta de pågående arbetena vid Lilla Edet låter
sig emellertid icke göra. För avbördande av Göta älvs högvattenmängd
måste sålunda regleringsdammen för kraftstationen förlängas, därest
dyrbara och för kraftstationsanläggningen i övrigt olämpliga provisoriska
anordningar skola kunna undvikas. För en ändamålsenlig utbyggnad
av stationen böra vidare arbetena å fångdammen m. m. utan
avbrott fortsättas. På grund härav bör för år 1920 anvisas ett anslag
för ändamålet av 2,000,000 kronor. Anslag å tilläggsstat för år 1919,
som av Eders Kungl. Maj:t äskats med 1,550,000 kronor, erfordras
däremot icke.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
för fortsättande av första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen (punkt 58)
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
komma att avlåtas, för påbörjande av nya kraftstationsanläggningar och
utvidgning av redan befintliga sådana för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,
den 25 februari 1919 dagtecknad proposition (nr 122), under åberopande
av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att för utförande av nyanläggningar
vid Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som kan
komma att av Eders Kungl. Maj:t fastställas, för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.
Ifrågavarande anslag är avsett dels för anskaffande av vissa 50-periodiga generatorer för Trollhätte kraftstation, dels ock för ökning av
fallhöjden vid samma kraftstation, vilken ökning skulle åstadkommas
genom uppdämning i Göta älv ovanför Trollhättan, eventuellt även genom
utförande av vissa sprängningsarbeten i älven nedanför kraftstationen.
Då den lämpligaste fördelningen av anslaget på de olika ända
-
28
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
målen ännu ej kunnat fastställas, har föreslagits, att Eders Kungl. Maj:t
skulle äga meddela närmare bestämmelser härom.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av nyanläggningar
vid Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som kan
komma att av Eders Kungl. Maj:t fastställas, för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1920
anvisa dels för fortsättande av första utbyggnaden av eu kraftstation
vid Harsprånget ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, dels och för
ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Vad först angår utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget har
vattenfallsstyrelsen framlagt förslag om anvisande dels av 5,000,000 kronor
å riksstaten för år 1920, dels ock av 3,500,000 kronor å tilläggsstaten
för år 1919. Eders Kungl. Maj:t har nedsatt anslagsäskandena till 2,000,000
kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.
I likhet med departementschefen anser riksdagen det vara otänkbart
att för ifrågavarande kraftstationsanläggning bevilja medel i den utsträckning,
som vattenfallsstyrelsen ifrågasatt. Riksdagen har till och med
funnit sig böra företaga en nedsättning i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
På senare tid hava de förhållanden, som föranledde igångsättandet
av kraftstationsanläggningen vid Harsprånget, i ej ringa mån förändrats.
Det framställer sig sålunda icke numera samma behov av att forcera
fram den tillverkning av gödningsämnen, som tidigare ansetts föreligga.
Givet är också att under de framträdande förväntningarna på fallande
priser nämnda industrigren lika litet som järnförädlingsindustrien i Norrbotten
äger intresse av att kraftstationens utbyggande sker under de nuvarande
höga arbets- och materialpriserna, då nämligen kraftpriset skall
bestämmas med hänsyn till utbyggnadskostnaderna. På grund härav kan
enligt riksdagens åsikt det sammanlagda anslagsbeloppet till kraftstationsbygget
utan olägenhet sättas till något lägre belopp än Eders Kungl.
Maj:t äskat, i det att tilläggsanslaget för år 1919 torde kunna begränsas
till 1,000,000 kronor.
Vidkommande därefter anslagen för arbetena å Stora Lule älvs
reglering torde någon nedsättning i Eders Kungl. Maj:ts anslagsäskanden,
vilka avse anvisande av 1,000,000 kronor för vartdera av åren 1919 och
1920, icke böra vidtagas med hänsyn till ett lämpligt bedrivande av
arbetena.
29
Riksdagens skrivelse Nr 12 A .
Under hänvisning till vad sålunda anförts, lar riksdagen, som i
skrivelse nr 12 B denna dag anmäler sitt beslut beträffande anslagen för
ifrågavarande ändamål på 1919 års tilläggsstat, nu anmäla, att riksdagen
för år 1920 anvisat dels för fortsättande av första utbyggnaden av
kraftstationen vid Harspränget ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
dels ock för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 56) framlagda
förslag har riksdagen av det för tredje utbyggnaden av Väster ds
ångkraftstation beviljade anslaget å 1,500,000 kronor för år 1920 såsom
reservationsanslag anvisat återstående beloppet 500,000 kronor.
60:o) Uti en till riksdagen den 7 mars 1919 avlåten proposition,
nr 183, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
förbinda kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till
utförande av partiell reglering av Siljan enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar
åligga ägare av vattenfall;
dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden för
denna reglering under utgifter för kapitalökning för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 233,050 kronor, att utgå av lånemedel;
dels för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av obebyggda fall i
Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, under utgifter för kapitalökning
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor, att likaledes
utgå av lånemedel;
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1920 års
stat bland inkomsterna upptagna lånemedlen skola höjas, de under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna med 233,050 kronor och de, som
upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning)), med 135,000 kronor.
Genom ifrågavarande partiella reglering av Siljan skulle vid den
nuvarande utnyttjade fallhöjden i Dalälven av 86.45 meter kunna uttagas
ett ytterligare kraftbelopp av omkring 35 miljoner kilowattimmar och,
sedan hela fallhöjden, omkring 135 meter, börjat utnyttjas, omkring 55
miljoner kilovattimmar. Kostnaden för den kraft, som erhålles genom
30
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
denna partiella reglering, skulle bliva 0.39 respektive 0.25 öre per kilovattimme.
Till jämförelse härmed må nämnas, att kostnaden för kraft,
som framalstras genom värme, enligt av vattenfallsstyrelsen gjorda beräkningar
bör för den närmaste tiden uppskattas till minst omkring 4
öre per kilovattimme samt att dylik kraft även vid normala kolpris betingar
omkring 1.5—2 öre per kilowattimme.
Enligt de för Dalälvens regleringsförening gällande stadgar är det
en förutsättning för att den av föreningen nu beslutade partiella regleringen
av Siljan skall komma till stånd, att kronan — som enligt beslut
av 1916 års riksdag inträtt i föreningen — förbinder sig att till företagets
utförande lämna de bidrag, som enligt stadgarna åligga respektive
fallägare.
Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av de ekonomiska fördelar,
företaget synes medföra, har riksdagen funnit sig böra bifalla förevarande
förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
förbinda kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till
utförande av partiell reglering av Siljan enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar
åligga ägare av vattenfall;
dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden för
denna reglering för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 233,050
kronor;
dels ock för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av obebyggda
fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa
fall belöpande andelar i regleringskostnaden, för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 135,000 kronor.
61:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 57) har riksdagen, som i särskild skrivelse denna dag anmäler
sitt beslut beträffande anslag å 1919 års tilläggsstat, för fortsättande av
arbetena med kraftstationen vid Motala för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 2,800,000 kronor.
62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för förberedande
åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras beräknades kostnaderna för
ifrågavarande regleringsåtgärder i fjorårets proposition i ämnet till
31
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
400.000 kronor, varav 100,000 kronor anvisats å tilläggsstat för år 1918
och 200,000 kronor uppförts å riksstaten för år 1919. Den kostnadsökning
av 100,000 kronor, som det föreliggande förslaget innebär, har med
hänsyn till penningvärdets fall icke föranlett erinran från riksdagens sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av förberedande
åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att för
inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i
den män sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av
statens kraltverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet kunna uppskjutas
|i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Av de medel å tillhopa 8,000,000 kronor, som 1917 och 1918 års
riksdagar medgivit skola få användas för inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, har riksdagen hittills anvisat
6.500.000 kronor.
Det sålunda anvisade anslagsbeloppet har använts på följande sätt:
för inköp av Tyttboforsen i Dalälven........................ kronor 1,307,352: 02
» » » större delen av Österåsforsarna i Indalsälven
................................................ » 800,000: —
». » » delar av Stadsforsen i Indalsälven... » 730,260: —
» » » Norr- och Sörforsarna i Ume älv...... » 1,983,800: —
» » » vissa fastigheter vid Lilla Edet......... » 125,000: —
» anläggning av en provisorisk kraftstation vid
Stadsforsen ........................................ » 100,000: —
» inköp av en fastighet i Västerås ....................... » 60,000: —
» » » egendomen Ålvstad................................. » 304,008: —
» » » hemmansdelar i Malöga by................. » 26,700: —
Summa kronor 5,437,120: 02
Av de hittills anvisade anslagen återstå alltså något mer än 1,000,000
kronor. Härtill kommer det belopp, 1,500,000 kronor, som enligt riksdagens
tidigare fattade beslut är avsett att anvisas för år 1920.
Riksdagen har för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av .ny anläggning ar, i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig
olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för år
1920 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
64:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
Utöver det å 1920 års riksstat för distributionsanläggningar vid
statens kraftverk av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet har Eders Kungl.
Maj:t å tilläggsstat för år 1919 begärt ett anslag av 3,000,000 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda äskat understiger för vartdera året med
1,000,000 kronor vattenfallsstyrelsens anslagskrav för ändamålet.
Då det enligt riksdagens uppfattning är angeläget, att den redan utbyggda
kraften i statens vattenfall i största möjliga utsträckning varder
tillgodogjord, har riksdagen, ehuruväl det numera lärer vara synnerligen
ovisst, om den kraftöverföring mellan Porjus och Luleå, för vilken vattenfallsstyrelsen
beräknat ett belopp av 2,750,000 kronor, kommer att erfordras
under den närmaste tiden, icke ansett sig böra vidtaga någon
nedsättning i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen för utförande av
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att
till inventarier för statens vattenfallsverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Såsom framgår av den i statsrådsprotokollet sid. 257—260 lämnade
utredningen i ärendet har behovet av inventarieanslag till statens
vattenfallsverk på senare tid starkt ökats till följd av att dels flera
kraftverk blivit färdiga, för vilkas drift inventarier behöva disponeras,
dels vissa arbetsmaskiner måst nyanskaffas på grund av att arbetena
nu bedrivas på ett ökat antal platser och dels slutligen kostnaden för
inventarier på grund av prisstegringarna blivit högre än förut.
Riksdagen har med hänsyn härtill icke ansett sig böra företaga någon
minskning i Eders Kungl. Maj:ts anslagsäskanaen för nu ifrågavarande
ändamål, vari även ingår ett anslag å 1,000,000 kronor å tilläggsstat
för år 1919, och får alltså anmäla, att riksdagen till inventarier för
statens vattenfallsverk för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
l, 000,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen (punkt 63) föreslagit riksdagen
att för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks personal
m. m. för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Riksdagen, som i särskild skrivelse nr 12 B anmäler sitt beslut beträffande
anslag å tilläggsstat för år 1919, har för uppförande av bostads
-
33
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
hus åt statens vatten fallsverks personal m. m. för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 300,000 kronor.
67:o) Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen beviljade,
ovan omförmälda anslagen för kapitalökning kommer riksdagen att framdeles
i särskild skrivelse anmäla sitt beslut.
Stockholm den 13 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 12 A—12 B.
2073 19 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
Bilaga I.
Till riksdagens statsutskott.
Den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att, med
anledning av Eder ordförandes i skrivelse till herr statsrådet Bror Petrén den 29 i
samma månad gjorda framställning, till Eder avgiva vissa i berörda skrivelse begärda
upplysningar rörande det pågående uppförandet av ett centralposthus i
Göteborg.
Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen anföra följande.
För ett rationellt bedrivande av byggnadsarbetena, så att byggnaden snarast
möjligt utan forcering må kunna iordningställas för sitt avsedda ändamål, har byggnadsstyrelsen
i underdånig skrivelse den 30 september 1918 förklarat, att, utom
redan av riksdagen beviljade cirka 2,300,000 kronor, borde för år 1919 beräknas
350,000 kronor och för år 1920 3,400,000 kronor.
Därvid var avsett att under 1919 slutföra nu pågående pålningsarbete, utföra
grundgjutning och granitarbeten, de sistnämnda huvudsakligen bestående i en omkring
4,5 meter hög sockelvåning, samt att påbörja huvudentreprenaden. Under
1920 skulle uppföras byggnadens stomme av tegel och järn, betongbjälklag inläggas,
byggnaden intäckas, värmelednings- och andra rörinstallationer till större delen
utföras.
För att emellertid nedbringa det för 1920 erforderliga anslaget har byggnadsstyrelsen
beräknat, att man, utan att fördyra anläggningskostnaden eller äventyra ett
gott resultat, skulle kunna uppskjuta betongbjälklagens utförande ävensom påbörjandet
av rörledningsarbeten till år 1921, varvid de för 1919—20 erforderliga medlen
skulle kunna inskränkas till omkring 2,850,000 kronor utöver de av riksdagen redan
beviljade cirka 2,300,000 kronor.
Av årets riksdag har Kungl. Maj:t äskat ett anslag för år 1920 av 1,500,000
kronor.
För ett sålunda minskat belopp kan ej under år 1920 byggnadens stomme helt
uppföras och taktäckas, varför arbetet dessförinnan måste avstannas och på lämpligt
sätt intäckas.
Någon ändring i nu planerad pålning och grundläggning bör ej företagas. När
pålningen för halva byggnaden är verkställd (vilket beräknas inträffa omkring instundande
1 maj) skulle grundgjutningen påbörjas på den färdigpålade delen av
tomten och vidare fortgå samtidigt med pålningen på andra hälften, samt hela grundläggningen
vara färdig till årets slut.
Ett inställande av arbetet omedelbart efter pålningsarbetets utförande skulle ur
flera synpunkter vara olyckligt.
Skulle den bottenplatta, som är avsedd att under hela byggnaden läggas på
pålhuvudena, ej omedelbart inläggas, bleve hela tomten snart förvandlad till en
damm med stillastående ruttnande vatten, spridande ohälsa, varjämte genom frysning
av detta vatten pålningens bestånd äventyrades. De uppschaktade slänterna emot
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
35
gatorna skulle ej heller kunna igenfyllas, och mindre jordras skulle uppstå genom
vattnets inverkan.
Grundläggningen bör således verkställas i sammanhang med pålningen, och
sedan grundgjutningen utförts kunna, efter slänternas igenfyllning, byggnadens partier
intäckas med sammanhängande tak.
Lämpligare synes likväl vara att tillika uppföra sockel, vars framsidor äro av
granit och bakmur av tegel. Härigenom skulle under detta år välkommet arbete
kunna beredas åt västkustens granitindustriarbetare.
Det erforderliga stenarbetet kan möjligen av vissa firmor lagras vid huggningsorten.
Svårigheter skulle likvisst uppstå för likvidernas utbekommande för firmorna,
ifall ej stenen bleve transporterad till bygget. Då möjlighet till uppläggning för de
mängder sten leveransen kommer att omfatta ej finnes vid byggnadsplatsen, finnes
intet annat sätt att emottaga densamma än att den inmuras allt efter som den levereras.
Detta inmurnings- jämte bakmursarbete bör således utföras i samband med
grundläggningsarbetet.
Skulle alltså ett avbrott i byggnadsarbetet anses böra äga rum, torde det lämpligast
ske sedan nämnda sockel av granit uppförts, det vill säga sedan murarna uppförts
till höjd med bottenvåningens fönsterbröstvärn, varefter byggnadens olika partier
intäckas med provisoriskt trätak.
Kostnaden för byggnadsarbetet bedrivet till denna punkt beräknas sålunda:
Verkställt rivningsarbete, av generalpoststyrelsen inköpta
pålar och av byggnadsstyrelsen träffat avtal om
schaktning och pålning ......................................................... cirka kronor
Slutschaktning, grundgjutning och återfyllning ........................... »
Diverse beslutade utgifter...................................................... cirka »
Granitarbeten ................................................................................. »
Stenens lossning, körning, uppsättning m. m. kronor 60,000: —
Isoleringar ......................................................... » 30,000: —
Bakmur av tegel................................................ » 120,000: —
Källarebottenbjälklaget .................................... » 190,000: —
Provisoriskt tak över byggnaden cirka 6,600 m2 å cirka 15 kronor »
Oförutsedda utgifter, arvoden m. m............. kronor 150,000: —
Skötsel, pumpning, underhåll 1 å 2 år ......... » 50,000: —
630,000: —
1,170,000: —
100,000: —
400,000: —
400,000: —
100,000: —
200,000: —
Summa kronor 3,000,000: —
Utöver av riksdagen beviljade kronor 2,300,000 skulle alltså erfordras 700,000
kronor för byggnadsarbetets framdrivande till en höjd av 4,6 meter över marken.
Byggnadsstyrelsen anser sig böra särskilt påpeka, att avbrott i byggnadsarbetena
givetvis måste medföra åtskilliga extra utgifter, vilka, såsom av ovanstående beräkning
framgår, anses komma att uppgå till cirka 150,000 kronor huvudsakligen för
byggnadsarbetets stäckande, tillsyn, pumpning m. m.
De av Eder uppställda frågorna besvaras med anledning härav sålunda.
Frågan a):
För det belopp av 1,500,000 kronor, som Kungl. Maj:t begärt för år 1920, kan
byggnadens stomme endast uppföras till ungefär halva höjden. Byggnadsarbetet kan
givetvis planeras att gå så långsamt, att man ej hinner utföra mer arbete under
36
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
1920; dock måste man i alla händelser dessförinnan hava kunnat träffa avtal om en
byggnadsentreprenad på cirka 5 1/2 miljoner kronor, samt vara förvissad att erhålla
ytterligare för år 1921 erforderliga medel till entreprenadavtalets likviderande och
arbetets fortsättande i oavbruten följd.
Frågan b):
Skall ett avbrott i byggnadsarbetet göras, bör det ske på ovan beskrivet sätt
cirka 4 */2 meter över mark, då byggnadens partier provisoriskt intäckas.
Frågan c):
Utöver av riksdagen redan förut för byggnadens uppförande beviljade belopp
av i avrundat tal 2,300,000 kronor erfordras ett belopp av 700,000 kronor.
Remissakten bifogas.
Stockholm den 13 februari 1919.
IS. GUST. CLASON.
O. Hökerberg.
Sten Zethelius.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
37
Bilaga IT.
Till riksdagens statsutskott.
Angående inlösen åt staten av Höganäs—Mölle järnväg.
I två inom riksdagen väckta motioner, den ena, nr 49, inom första kammaren
och den andra, nr 160, inom andra kammaren har hemställts, att riksdagen ville
besluta om inlösen av Höganäs—Mölle järnväg samt uppdraga åt järnvägsstyrelsen
att träffa avtal därom till ett pris av högst 360,000 kronor och på de villkor, som
järnvägsstyrelsen kunde förorda.
Till åtlydnad av vad genom nådigt brev den 14 februari 1919 blivit järnvägsstyrelsen
anbefallt, får styrelsen härmed avgiva av statsutskottet begärt yttrande
i ämnet:
Till en början tillåter sig styrelsen meddela följande rörande järnvägens tillkomst,
trafikering m. m.
Järnvägen ifråga, som är anlagd med stöd av Kungl. Maj:ts den 5 juli 1907
meddelade koncession och äges av Höganäs—Mölle järnvägsaktiebolag, numera i
likvidation, utgår från Höganäs station å den till statens järnvägar hörande bandelen
Åstorp—Höganäs, och är därefter till hela sin längd framdragen i närheten av havsstranden
■ över Krapperups fideikommiss till Mölle fiskläge. Å järnvägen, som haren
längd av 9,6 kilometer, finnas fyra stationer, nämligen vid Strandbaden, Nyhamnsläge,
Krapperup och Mölle.
Såsom av motionerna framgår, uppehölls intill 1913 års utgång trafiken å järnvägen
med statens järnvägars rullande materiel och tågpersonal. Under en del av
år 1914 uppehöll bolaget självt trafiken å järnvägen, men var under senhösten 1914
och de första månaderna 1915 driften helt inställd.
Enligt intill innevarande års utgång gällande avtal mellan järnvägsstyrelsen
och bolaget ombesörjer styrelsen från och med den 15 mars 1915 driften å järnvägen.
Vid berörda avtals ingående garanterade bolaget genom särskilda garantiförbindelser,
att under trafiktiden samtliga räntor å bolagets skulder skulle gäldas,
och har bolaget i avtalet berättigat styrelsen att när som helst under avtalstiden
förvärva bolagets järnväg för en köpeskilling av 360,000 kronor.
Därest vid den slutredovisning, som vid avtalstidens slut eller vid statens
eventuella inköp av banan skall uppgöras, driftkostnaderna överstiga inkomsterna,
skall bolaget icke vara skyldigt att ersätta järnvägsstyrelsen skillnadsbeloppet, utan
skall detsamma stanna på statens järnvägar. Driftkostnaderna beräknas på vid statens
järnvägar vedertaget sätt, dock så att blott statens järnvägars tilläggskostnader
för statens järnvägars trafiks utsträckning till Mölle från Höganäs i tillämpliga fall
beräknas. Kostnaderna för besörjandet av den enskilda järnvägens trafik vid Höganäs
station — vagnväxlingen inbegripen — skola utgå efter verkliga av trafiken å bolagets
järnväg föranledda kostnader.
Inledning.
Järnvägens
tillkomst,
trafikering
m. m.
38 Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
De tekniska bestämmelserna för järnvägen äro följande.
Spårvidd............................................................................................. i-435 meter
Skenvikt per meter........................................................................... 24,6 kilogram
Största syllavstånd ......................................................................... 0,74 meter
Skarvsyllavstånd .............................................................................. 0,45 »
Syllens längd.................................................................................... 2,7 »
» bredd.................................................................................... 0,2 »
» tjocklek.............................................................................. 0,15 »
Största lutning å banan .................................................................. 10 °/oo
Minsta krökningsradie i huvudspåret ............................................ 300 meter
» »i sidospåren .............................................. 240
Ballastens krönbredd........................................................................ 3,0
» djup till balansplanet...................................................... 0,45 »
Banvallens krönbredd........................................................................ 4,8 »
» sidolutningar .................................................................. 1 : 1>5
Huvudspårets längd.......................................................................... 9,600 >
Sidospårens » 1,980_»_
Summa 11,580 meter
Stationer, egna ............................................................................... 4 stycken
» , främmande........................................................................ 1 *
Broar.................................................................. 1 stycken å 6,9 meters spännvidd
Sliprar ............................................................... 1,458 » per kilometer.
Järnvägen öppnades för allmän trafik den 30 april 1910.
Balansräkningen för Höganäs—Mölle järnvägsaktiebolag i likvidation åren 1914
—1917 utvisar följande resultat.
År 1914. År 1915. År 1916. År 1917.
Tillgångar m. m. kr. kr. kr. kr.
1. Anläggningsmedel.
b) Inventarier och förråd ........................ 9,152 9,152 9,152 9,152
Summa bokförd byggnads-och förrådskostnad 686,115 686,115 686,115 686,115
2. Rörelsemedel.
a) Diverse fordringar .......................... 458 417 5,417 5,230
b) I banker innestående meddel samt
kassa..................... 410 150 2,204 1,921
Summa rörelsemedel 868 567 7,621 7,151
3. Förlust.
a) Förlust överförd från föregående år 38,584 64,586 74,024 71,599
b) Årets förlust.............................. 26,002_9,438_, —_1,204
Summa brist 64,586 74,024 74,024 72,803
Tillsammans 751,569 760,706 767,760 766,069
Riksdagens skrivelse Nr 12 A. 39
Främmande och eget kapital m. m. 1. Främmande kapital. a) Lån .................................................. b) Ej specificerade skulder .................. |
År 1914 kr. 339,236 8,783 |
År 1915 356,756 400 |
År 1916 kr. 361,385 400 |
År 1917 kr. 362,119 400 |
Summa |
348,019 |
357,156 |
361,785 |
362,519 |
2. Eget kapital a) Aktiekapital .................................... |
403,000 |
403,000 |
403,000 |
403,000 |
b) Reserver aa. Reservfond .............................. |
550 |
550 |
550 |
550 |
c) Vinst aa. Vinst överförd från föregående |
||||
bb. Årets vinst ............................. |
— |
— |
2,425 |
|
Summa |
403,550 |
403,550 |
405,975 |
403,550 |
Tillsammans 751,569 760,706 767,760 766,069
Lånebeloppet omkring 362,000 kronor fördelar sig sålunda
Kullens sparbank ..................................................................... kronor 344,631
N. C. Corfitsons stärbhus......................................................... » 7,230
E. Johnsson .............................................................................. » 10,258
Summa kronor 362,119
Driftresultat av järn vägs rörelsen för åren 1911—1918 framgår av följande
översikt.
Inkomster av |
Utgifter för |
Nettoinkomst av |
|
År |
järnvägsdriften |
järnvägsdriften |
järnvägsdriften |
kr. |
kr. |
kr. |
|
1911 |
65,373 |
65,546 |
— 173 |
1912 |
62,604 |
63,379 |
— 775 |
1913 |
62,654 |
67,913 |
— 5,259 |
1914 ») |
47,781 |
62,465 |
— 14,684 |
1915 l) |
51,677 |
53,208 |
— 1,531 |
1916 |
81,537 |
71,128 |
+ 10,409 |
1917 |
81,174 |
98,891 |
— 17,717 |
1918 2) |
92,802 |
165,116 |
— 72,314 |
Vid 1914 års senare riksdag väcktes motioner om statens inlösen av ifrågava- Fråga om
rande järnväg. järnvägens
Sedan järnvägsstyrelsen på anförda skäl i yttrande den 10 juli 1914 avstyrkt inlösen år
förslagen härom, därvid även med beaktande att trafikens ombesörjande av enskild 1914i
kunde komma att medföra nedgång i trafiken och dymedelst även i någon mån minsk -
*) Driften inställd under en del av året.
2) Preliminära uppgifter.
40
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
Järnvägsstyrelsens
beräkninqar
år
1914.
ning i trafiken å närliggande delar av statsbanan, samt statsutskottet likaledes hemställt,
att motionen icke måtte av riksdagen bifallas, blev även detta riksdagens beslut.
Utskottet betonade emellertid, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke
upprätthållandet av ordnad trafik å järnvägen Höganäs—Mölle kunde tillmätas större
betydelse med hänsyn till trafikinkomsterna å närliggande delar av statsbanorna, än
vad järnvägsstyrelsen ansett sig böra göra, och att ur denna synpunkt sett det framdeles
kunde komma att visa sig med statens fördel mest förenligt att övertaga ombesörjandet
av trafiken å ifrågavarande järnvägslinje, men att för det dåvarande
syntes icke föreligga tillräckliga skäl för staten att ikläda sig den uppgift, som
en inlösen av järnvägen på då ifrågakomna villkor eller för en köpeskilling av
330,000 kronor skulle medföra.
I järnvägsstyrelsens nyssberörda yttrande finnas intagna resultaten av en inom
styrelsen verkställd ekonomisk utredning rörande järnvägen ifråga.
För åren 1911—1913 anfördes efter järnvägens räkenskaper följande huvudsummor
:
Trafikinkomster *) Driftkostnader
Driftförluster
1911 64,951
1912 61,909
1913 61,792
65,546
63,379
68,011
595
1,470
6,219
I driftkostnaderna inräknades icke räntor å bolagets skulder.
Efter eventuell övergång i statens ägo skulle givetvis så väl utgifts- som inkomstsummorna
komma att undergå vissa förändringar. Härvid räknades under
normala före kriget gällande förhållanden med följande inkomster:
1. För postbefordring .............................. kronor 1,000
2. » persontrafik................................ » 30,000
3. » fraktgodstrafik ............................. » 10,000
4. » ^godstrafik .................................... » 3,000
5. » postavlöning ................................. » 2,580
6. » hyror ............................................. » 960
Summa kronor 47,540
De i 1918 års räkenskaper upptagna inkomsterna för persontrafik hade därvid
efter ingående beräkningar ansetts böra reduceras med 35 procent, inkomsterna i
godstrafik med cirka 20 procent, allt med hänsyn till statens järnvägars billigare
taxa, banavgifternas bortfallande samt den fallande tariffskalan.
Beräkningen av utgifterna gav följande resultat:
Banavdelningen.
Banunderhåll ........................................................................... kronor 7,500
Avlöning till banbevakning......................................................... » 4,182
Summa kronor 11,682 11,682
*) Här avses enbart egentliga trafikinkomster.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A. 41
Maskinavdelningen.
Lokomotivtjänst ......................................,................................. kronor 16,202
Vagntjänst................................................................................ » 2,359
Trafikavdelningen.
Avlöningar.................................................
Andel i stationskostnaderna vid Höganäs
Övriga utgifter .........................................
Härtill: för personalens pensionering
Totalsumma kronor 51,116
Enligt förestående beräkning skulle alltså driftförlusten utgöra kronor 3,576
per år.
Härvid är att märka, att beträffande kostnaden för själva tågen endast räknades
med den merkostnad, som för statens järnvägar skulle uppstå genom att låta tågen
å sträckan Åstorp—Höganäs framgå till Mölle, samt genom att i erforderliga fall
anordna tillfälliga tåg mellan Höganäs och Mölle.
Nyss anförda beräkningar äro grundade på uppgifter för de sista åren före
krigsutbrottet. De framlagda siffrorna torde därför med så stor sannolikhet, som är
löjligt uppnå, angiva det emotsebara ekonomiska resultatet under förutsättning av samma
trafikstorlek och samma relation mellan tariffer och driftkostnader som före kriget.
Under krigstiden hava emellertid i många avseenden en förut oanad förskjutning
ägt rum. För att kunna användas för bedömande av de framtida utsikterna skulle
därför samtliga trafiksiffror behöva revideras beroende på rubbningarna i olika hänseenden.
Intill dess mera stadgade förhållanden inträtt, är det emellertid givetvis
mycket vanskligt beräkna, i vad mån de inträdda förskjutningarna komma att bliva
bestående för framtiden, och någon bestämd grundval för de framtida utsikterna är
därför ej att finna i förenämnda beräkningar.
Samma gäller emellertid och med säkerhet i än högre grad om uppgifterna för
de sista 5 åren, vilka samtliga givetvis måste betraktas som i hög grad abnorma.
Under hösten 1914 och de första månaderna 1915 var såsom nämnts driften helt
inställd. De statistiska uppgifterna för dessa år äro därför ej direkt jämförbara med
uppgifterna för övriga år. Men även åren 1916—1918, under vilka år statens järnvägar
enligt avtal omhänderhaft drift och underhåll, hava varit mycket extraordinära.
Den under dessa år alltjämt fortgående abnorma fördyringen av driftkostnaderna
måste nämligen givetvis bli ödestiger för de järnvägar, där det ej varit möjligt
genom tariffhöjningar fullt kompensera densamma. Att Höganäs—Mölle järnväg
härutinnan var avsevärt sämre ställd än flertalet av våra järnvägar beror huvudsakligen
på den omständigheten, att dess ekonomi väsentligen vilar på persontrafiken
och speciellt den i hög grad internationella turisttrafiken till Kullen och badorten
Mölle. Järnvägen kunde därför ej draga någon nämnvärd nytta av de högkonjunkturer,
vilka annorstädes under 1916 och 1917 vållade en så väsentlig ökning av
godstrafiken ävensom, fastän i mindre omfattning, av den mera regelbundna persontrafiken.
Trafiken å linjen Höganäs—Mölle bibehöll sig, som av nedan anförda siffror
framgår, under dessa år praktiskt taget konstant. Under sådana förhållanden var
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 12 A—12 B. 207319 6
Summa kronor 18,561 18,561
............ kronor 14,330
............ » 2,000
............ » 3,600
Summa kronor 19,930 19,930
................................... 943
Järnväg en 8
driftresultat
under senare
åren.
42
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
det givet, att för år 1918 med den allmänna nedgången i trafiken och den så väsentligt
ökade kostnadsstegringen förhållandena skulle bli synnerligen ogynnsamma.
Efter dessa erinringar må här anföras de viktigaste data rörande de ekonomiska
förhållandena åren 1916—1918. Till jämförelse meddelas motsvarande uppgifter för
åren 1912 och 1913.
Inkomster. 1) Postbefordran tusentals 2) Persontrafik » 3) Godstrafik » Postarvoden » Övriga inkomster » |
kr........ » ...... » ....... » ...... » ....... |
1912 ..................... 1.0 ..................... 45.1 ..................... 15.6 |
1913 1.0 44.8 15.8 1.0 |
1916 0.5 |
1917 0.6 54.01 21.6 f |
1918 0.8 87.3 5.5 |
Summa |
tusentals kr. 62.6 |
62.6 |
81.5 |
81.2 |
92.8 |
|
Utgifter. |
/ |
1912 |
1913 |
1916 |
1917 |
1918 |
Banavdelningen tusentals kr. |
..................... 12.7 |
13.4 |
13.8 |
28.1 |
26.8 84.2 |
|
Maskinavdelningen » |
» |
..................... 31.0 |
31.3 |
dl. 6 |
38.6 |
|
Administrativa och trafikavdelningen » |
» |
..................... 19.7 |
23.2 |
25.7 |
32.2 |
54.1 |
Summa |
tusentals kr. 63.4 |
67.9 |
71.1 |
98.9 |
165.1 |
|
Nettoinkomsten av järnvägsdriften tusentals kr. — 0.8 |
— 5.3 |
+ 10.4 |
— 17.7 |
— 72.3 |
Siffrorna för år 1918 äro preliminära, då uppgifter för detta år ännu ej inkommit
till statistiska kontoret.
Bristen 1917 berodde huvudsakligen på detta år företagna stora underhållsarbeten
å banan, cirka 10,000 kronor över det normala.
För år 1918 är det stora underskottet att tillskriva den väsentliga trafikminskningen.
Med normal trafik skulle inkomsterna hava uppgått till cirka 60,000
kronor mera.
Driftresul- Om järnvägslinjen under åren 1916—1918 trafikerats som statsbana, skulle
tatet av järn- givetvis resultaten hava blivit betydligt sämre. Inkomsterna skulle nämligen på
vägen såsom nd av statens järnvägars taxor och övergångsstationernas bortfallande vid nustatsbana.
°arande samtrafikstransporter hava väsentligen minskats. Däremot torde någon
nämnvärd reducering av utgifterna icke hava inträtt i och med övergång i statens
ägo. . ... ,. . , ....
För en exakt beräkning av nu berörda inkomstminskning föreligger icke tillräckligt
uttömmande material. Approximativt, men dock med för ändamålet fullt
tillräcklig noggrannhet, har dock beräknats i vad mån inkomsterna under åren
19X0—1918 skulle hava reducerats, om linjen trafikerats som statsbana, därvid erhållits
följande resultat:
Minskning i inkomster av
Persontrafik tusentals kr.........................
Godstrafik » » ........................
Summa tusentals kr.
1916 1917 1918
17.4 17.9 22.2
3.9 8.6 8.7
21.3 26.5 30.9
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
43
Ändringen i övriga inkomster såsom oväsentliga torde kunna bortses från.
Användas nu funna siffror, fås för Höganäs—Mölle såsom del av statens järnvägar
följande driftförlust.
1916 1917 1918
Förlust tusentals kr.................................. 11 44 103
Under krigsåren skulle således järnvägslinjen, trafikerad som statsbana hava
åsamkat statsverket en i förhållande till banlängden högst avsevärd förlust. Även
med fullt normal trafik skulle denna hava uppgått till
1916 cirka 10,000 kr.
1917 » 40,000 »
1918 » 70,000 »
Till samtliga nu anförda förlustsummor bör läggas ränta å köpeskillingen, efter
förslaget 360,000 kr. d. v. s. efter 5 procents räntefot 18,000 kronor.
Ej heller dessa resultat torde man emellertid, som tidigare nämnts, böra tillmäta
någon avgörande betydelse för bedömande av framtida utsikter. Man torde
dock kunna betrakta desamma som ungefärliga gränssiffror, angivande det ekonomiska
resultatet under möjligast ogynnsamma förhållanden, under det att det tidigare
angivna på annat sätt beräknade förlustbeloppet, 3,700 kronor, måste få anses
såsom ett åtminstone under de närmaste åren ej uppnåbart minimum Någon ränta
å köpeskillingen eller ens någon direkt behållning på driften torde statsverket således
tills vidare icke kunna påräkna.
Då emellertid förhållandena numera så utvecklat sig, därför i motionerna lämnas
närmare redogörelse, att det allvarligen är att befara, att, om järnvägen förbliver i
enskild ägo, driften å densamma kan komma att helt nedläggas, har styrelsen ansett
lämpligt jämväl verkställa utredning, i vad mån som trafikinkomsterna å närliggande
delar av statsbanorna för sådant fall skulle komma att minskas.
Av utredningen, vilken här bilägges (bil. A) har framgått, att här ifrågakommande
belopp med all säkerhet kunna förväntas bliva betydligt mera avsevärda än
den vid eventuellt övertagande påräkneliga driftförlusten. Utredningen har för åren
1911—1913 samt 1916—1918 givit följande resultat:
Statens järn- vägars sam- trafiks- inkomst |
Härav bort-fallande i |
Nettoinkomst |
Nettoinkomst |
Ränta å |
Summa |
|
T |
usentals |
kronor |
||||
1911.......... |
....... 100 |
80 |
— 0.2 |
+ 0 |
14 |
14 |
1912.......... |
........ 85 |
70 |
— 0.8 |
— 4 |
14 |
18 |
1913.......... |
........ 85 |
70 |
— 5.3 |
— 4 |
14 |
18 |
1916.......... |
........ 120 |
100 |
+10.4 |
— 11 |
18 |
29 |
1917.......... |
........ 125 |
100 |
— 17.7 |
— 44 |
18 |
62 |
1918.......... |
........ 165 |
135 |
— 72.3 |
— 103 |
18 |
121 |
Dessa siffror visa, att ej för något år, med undantag av 1918, förlusten å
driften av järnvägen ifråga uppgått till mer än en jämförelsevis ringa del av de brutto
-
Minskade
trafikinkomster
för statens
järnvägar
vid öanans
nedläggande.
Järnvägens
realisations
värde.
Fråga
om statens
inlösen av
järnvägen.
44 Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
inkomstbelopp, statens järnvägar skulle hava gått i mistning av i händelse av driftinställelse.
Och även om till driftsförlustsiffran lägges ränta å inlösningspriset, uppstår
cn avsevärd skillnad i förevarande avseende.
Slutligen må här framhållas, att minskade trafikinkomster för statens järnvägar,
om än ej av den omfattning ovan beräknats, antagligen skulle komma att inträda
även för det fall, att banans trafik väl ej upphörde men med hänsyn till koncessionsinnehavarnas
resurser reducerades i en omfattning, som ej kunde anses svara mot
trafikbehovet vid eventuell ökning av persontrafiken.
Nu är det sant, att de inkomstbelopp, som skulle bortfalla för statens järnvägar
i händelse av trafikens nedläggande på Höganäs—Mölle järnväg, ej äro att betrakta
som behållning, då statens järnvägar givetvis ha utgifter för den övertagna
trafikens besörjande. Trafikförhållandena på statens järnvägars till järnvägen ifråga
gränsande linjer, äro emellertid sådana, att merutgifterna för trafiktillskottet äro
ringa, såsom i nyssnämnda bilaga närmare utvecklas. Man kan alltså ånyo göra
det uttalandet, att det för statens järnvägar är ett större intresse av att järnvägen
hålles i drift än att den nedlägges.
För bedömandet av det av motionärerna föreslagna inlösningspriset vid statens
eventuella inlösen av järnvägen har styrelsen vidare ansett erforderligt låta verkställa
en värdering av banan, efter vad järnvägsanläggningen bör antagas inbringa
vid byggnadernas, markens, spårmateriellens m. m. försäljning vid järnvägens eventuella
nedläggande. Denna värdering, rörande vars detaljer hänvisas till närslutna bilaga
B, slutar å ett belopp av 377,000 kronor eller således ungefär motsvarande det
motionsvis föreslagna inlösningspriset och det i trafikavtalet förutsatta. Av värderingssumman
återfinnas huvudparterna under markområden 74,350 kronor, spåröverbyggnader,
räler m. m. 222,200 kronor och husbyggnader 65,150 kronor.
Efter sålunda lämnade statistiska redogörelser berörande ifrågavarande järnväg
övergår styrelsen till själva huvudfrågan, eller huruvida skäl förefinnas för statsmakterna
att nu inlösa järnvägen.
Det har i motionerna härvid framhållits, att järnvägen utgör en ren fortsättning
av linjen Åstorp—Höganäs och ej någon bibana. Rent geografiskt sett kan ju
ock detta sägas, men ur trafiksynpunkt ställer sig förhållandet i viss mån något
annorlunda, därvid må hänvisas till följande siffertal, belysande trafikintensiteten
dels å Höganäs—Mölle järnväg, dels å statsbanan närmast Höganäs (Ingelsträde—
Höganäs övre).
Antal personkm. i tusental per bankm. Antal godstonkm i tusental per bankm.
\Höganäs—Mölle J. S. J. Höganäs—Mölle J. S. J.
1912 ...................................... 84.3 163.4 9.9 63.2
1913 ....................................... 83.0 169.5 9.2 65.4
1916 ...................................... 80.1 198.3 3.5 l) 118.1
1917 ....................................... 77.8 197.3 5.6 112.8
Härav framgår, att persontrafiken å linjen Höganäs—Mölle i genomsnitt är
endast hälften så stor som å närmast liggande del av statens järnvägar, samt att
praktiskt taget hela godstrafiken börjar och slutar i Höganäs.
Vidare är överbyggnaden å linjen Höganäs—Mölle avsevärt svagare än å linjen
Åstorp—Höganäs, rälsvikt kilogram per meter 24.8 mot 33.0—34.0, tillåtet hjultryck
») Enligt föreliggande statistiska uppgifter, men torde detta antal varit i verkligheten
vida högre.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
45
av lokomotiv ton 5,0 mot 7.0, varigenom eventuellt statens järnvägar kan tvingas
att för linjen Åstorp—Mölle använda svagare lokomotiv än vad eljest skulle vara
lämpligt.
Av vad nyss anförts rörande trafikintensiteten å järnvägen, jämförd med trafiken
å närliggande statsbanedel, måste ju framgå, att järnvägen i och för sig mera
har karaktären av en bibana än en från det allmännas synpunkt sett nödvändig
länk i statsbanenätet.
Såsom emellertid förhållandena numera utvecklat sig, torde dock allvarligen
böra tagas i övervägande, huruvida icke fog förefinnes för statsmakterna att i förevarande
fall ställa sig tillmötesgående mot de krav, som från enskildas sida nu i
saken framställts. Frågan om järnvägens fortsatta trafikerande efter upphörande med
innevarande års utgång av trafikavtalet med statens järnvägar hava nu motionärerna
tänkt lösas genom statens inlösen för skäligt pris av järnvägen, och göres i motionerna
gällande, att därest dylik inlösen ej skulle ifrågakomma, järnvägen sannolikt
komme att säljas exekutivt och driften sedan att helt nedläggas. Dylikt nedläggande
är emellertid beroende på därom från Kungl. Maj:ts sida efter gjord ansökning lämnat
medgivande. I koncessionen för järnvägen — liksom i koncessioner i allmänhet —
stadgas att, därest koncessionsinnehavare underlåter att uppehålla trafiken å banan i
det omfång, som av Kungl. Maj:t prövas skäligt, äger Kungl. Maj:t rätt förordna, att
trafiken tills vidare ma besörjas av staten eller annan med användande av järnvägens
materiel och övriga tillhörigheter med rätt för järnvägens ägare att uppbära
den behållna avkomsten av banan. Motivet till detta stadgande är ju givetvis att
finna däri, att likaväl som staten har intresse av att en järnvägsanläggning, vilken
prövats vara av gagn för det allmänna, varder behörigen bragt till utförande, likaväl
måste det ligga i statens intresse, att sedan järnvägen kommit till stånd, trafiken å
densamma uppehälles i den utsträckning, att de krav, för vilkas tillfredsställande
järnvägen koncessionerats, varda behörigen tillgodosedda.
Någon behållen avkomst av banan torde efter den ovan lämnade utredningen
om sannolikt driftsresultat ej vara att motse avsevärd tid framåt. Skulle nu staten
begagna S]''g av sin koncessionsenliga rätt att trafikera järnvägen vid koncessionsinnehavarens
upphörande med trafiken eller ombesörjande av densamma endast i
begränsad omfattning, skulle därav följa, att bolaget såsom ägare av banan försattes
i den situation, att dess skuldsumma komme att för varje år ökas, då någon nettobehållning
av rörelsen näppeligen är att förvänta. Och vid en exekutiv försäljning
skulle inträda enahanda svårigheter för en eventuell ny ägare av järnvägen. A andra
sidan är det, såsom ovan redan berörts, stridande mot det allmännas intresse att
tillgripa det av motionärerna antydda andra alternativet att efter vederbörligt medgivande
upphöra med trafikrörelsen och realisera järnvägens tillgångar, varvid skulle
inträffa det förhållandet, att en efter erhållen koncession anlagd och under trafik
varande järnväg, som en gång prövats vara av gagn för den allmänna rörelsen, helt
nedlägges till men för samma intresse, som föranlett dess utförande.
För ett rationellt fortsatt bedrivande av trafiken å järnvägen torde vid nu angivna
förhallanden ej återstå annan utväg för frågans lösning än den av motionärerna
i första hand åsyftade eller statens inlösen av järnvägen för skäligt pris. Härtill
kan ju förefinnas skäl även i betraktande av den ovanberörda och redan av
1914 års statsutskott påpekade betydelsen med hänsyn till trafikinkomsterna å närliggande
statsbanedelar av upprätthållande av ordnad trafik å ifrågavarande järnväg.
Den här ovan intagna jämförelsetabellen härutinnan utvisar, att det för statens järnvägar
är rätt avsevärda bruttoinkomstbelopp, som äro avhängiga av trafiken å järn
-
46
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
vägen, och enligt ovanstående torde det vara av intresse för statens järnvägar, att
järnvägen hålles i drift. På grund härav synes alltså i föreliggande fall fog föreligga
för att statsverket träder emellan och inlöser järnvägen på skäliga villkor.
Vid bedömande av köpeskillingens storlek torde hänsyn böra tagas till den genom
styrelsens försorg verkställda värderingen av järnvägen efter vad densamma kan
antagas inbringa vid försäljning av dess tillhörigheter efter järnvägens eventuella
nedläggande, vilken värdering slutade å ett belopp av 377,000 kronor.
Vidare må erinras, att järnvägens bokförda värde uppgår till 676,963 kronor,
och att vid värdering av järnvägen genom järnvägsstyrelsens försorg år 1914 densamma
då uppskattas till ett värde av 625,000 kronor.
Vid- nu angivna förhållanden torde det såväl av motionärerna som i det gällande
trafikavtalet förutsatta inlösningspriset, 360,000 kronor, kunna anses skäligt.
På grund av det anförda finner sig styrelsen för sin del böra förorda, att anslag
av riksdagen till belopp av 360,000 kronor beviljas för statens inköp av järnvägen
ifråga med vad därtill hörer att tillträdas den 1 januari 1920 på de villkor i övrigt
Kungl. Maj:t efter därom från riksdagens sida erhållet generellt bemyndigande finner
skäligt bestämma.
Med hänsyn till de jämförelsevis enkla personal- och andra förhållanden, som
i samband med inköpet böra regleras, torde här — liksom år 1906 vid statens inköp
av den 7 kilometer långa bandelen Strömstad-Skee — vara i sakens nuvarande
skick, då berörda köpeskilling redan förutsatts i trafikavtalet, tillfyllest lämna dylikt
generellt bemyndigande utan vidare förberedande förhandling från statens sida med
bolaget.
Stockholm den 19 april 1919.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
Pehr Kjellin.
Axel Granholm.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
47
Bilaga A.
P. M.
angående minskade trafikinkomster för Statens järnvägar vid en eventuell
nedläggning för driften Höganäs—Mölle järnväg.
Genom en nedläggning skulle givetvis statens järnvägar gå i mistning av en
del av sina samtrafikinkomster därigenom, att trafiken till Mölle skulle dels absolut
minskas, dels söka sig andra vägar. Huru stor minskningen i trafikinkomster härigenom
skulle bliva, är givetvis omöjligt med någon säkerhet bestämma, varför man
måste nöja sig med en uppskattning.
Man har att utgå från i den officiella statistiken förefintliga uppgifter, varav
de viktigaste intagits i följande tablå.
Statens järnvägars samtrafik med Höganäs—Mölle järnväg.
Persontrafik |
Godstrafik |
S. J. inkomst av från den enskilda |
||||
antal resande |
antal ton |
järnvägen avsänd trafik |
||||
År. |
från |
till |
från till |
|||
Höganäs—Mölle j. |
Höganäs—Mölle j. |
Person |
Gods |
Summa |
||
tusental |
tusental |
tusentals kronor |
||||
1911 .. |
....... 27.2 |
34.9 |
3.2 3.2 |
37.4 |
6.5 |
43.9 |
1912 .. |
....... 24.4 |
29.0 |
3.2 4.4 |
32.0 |
6.6 |
38.6 |
1913 .. |
....... 25.7 |
26.0 |
3.4 5.7 |
34.5 |
6.5 |
41.0 |
1916 .. |
....... 31.4 |
30.5 |
3.9 5.6 |
47.5 |
10.1 |
57.6 |
1917 .. |
....... 29.6 |
28.7 |
2.9 4.9 |
47.7 |
11.0 |
58.7 |
1918 .. |
....... 19.3 |
— |
3.0 — |
53.5 |
27.6 |
81.1 |
Aren |
-1914 och |
1915 hava |
ej medtagits, emedan |
driften |
under en del |
av dessa |
år varit inställd.
Statens järnvägars inkomst av till den enskilda järnvägen anländ trafik är ej
exakt känd. Med användande av tillgängligt material har emellertid densamma
approximativt beräknats. Man har funnit följande totala samtrafikinkomster:
Statens järnvägars inkomst av samtrafiken med Höganäs—Mölle järnväg.
År Kronor
1911 .................................... 100,000
1912 .................................... 85,000
1913 .................................... 85,000
Kronor
1916 .................................... 120,000
1917 ................................... 125,000
1918 .................................... 165,000
Huru stor del av denna inkomst, som statens järnvägar skulle gå i mistning
av, om driften å linjen Höganäs—Mölle nedlades, är givetvis svårt att med någon
bestämdhet uttala sig om.
48
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
*
Exempelvis kan emellertid nämnas, att enbart bortfallandet av resandena från
och till de fyra städerna Hälsingborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg år 1913
hava förorsakat en inkomstminskning av cirka 57,000 kronor. Från dessa städer
torde efter driftens eventuella nedläggande, av i riksdagen år 1914 gjorda uttalanden
att döma, med stor sannolikt ångbåtsförbindelse komma att anordnas, och torde man
därför kunna räkna med, att samtliga dessa resande skulle hava försvunnit från
statens järnvägar. Av återstående 28,000 kronor varav 15,000 för godstrafiken, synes
man kunna antaga, att lågt taget hälften eller 14,000 kronor skulle hava bortfallit.
Man kommer på detta sätt för år 1915 till en slutsumma av cirka 70,000 kronor.
Övriga år synas förhållandena hava varit ungefärligen enahanda. Man torde
följaktligen kunna uppskatta den minskning i samtrafikinkomster, som skulle hava
drabbat statens järnvägar, om driften å Höganäs—Mölle järnväg varit inställd, till
följande belopp.
År Kronor År Kronor
1911 ............................... 80,000 1916................................. 100,000
1912 ................................. 70,000 1917................................ 100,000
1913 ................................. 70,000 1918................................. 135,000
Vid en minskning i trafiken minskas emellertid ej blott inkomsterna utan
jämväl utgifterna. Huruvida denna minskning kan bli av någon väsentlig betydelse
beror i huvudsak av i vad mån nedgången i trafiken kan förorsaka indragning av
tåg. Härutinnan ligga förhållandena mycket gynnsammare beträffande godstrafiken
än beträffande persontrafiken, speciellt då det gäller redan förut svagt trafikerade
linjer. Å dessa är nämligen antalet personförande tåg i regel avsevärt större än
vad som skulle vara nödvändigt för framförande av den förefintliga trafiken. A den
av Mölletrafiken starkast belastade linjen Åstorp—Höganäs uppgick år 1923, då
normala förhållanden rådde, antalet vagnaxlar per persontåg till endast 13.1 mot
16.8 för hela statens järnvägar och cirka 22 å vissa linjer. Här förelåge således
tydligen skäl för persontrafikens ombesörjande på annat sätt än det ur driftkostnadens
synpunkt fördelaktigaste. Det förefaller under sådana förhållanden föga antagligt,
att en ytterligare minskning av antalet resande skulle hava lett till tågindragningar,
så mycket mer som denna minskning väsentligen skulle hava drabbat endast en del
av nämnda linjer (sträckan Kattarp—Höganäs). Däremot torde antagligen en minskning
av antalet vagnaxlar per tåg och av vagnparken hava kunnat företagas, men
skulle vinsten härav ej hava varit av någon väsentlig betydelse.
Å den näst Åstorp—Höganäs mest berörda sträckan Hälsingborg—Ängelholm
voro tågförhållandena ungefärligen enahanda. Här utgjorde för övrigt Mölletrafiken
endast cirka 5 procent av den totala persontrafiken. Å bandelen Malmö—Åstorp
gick detta procenttal ner till mindre än 2, övriga linjer behöva här ej beröras.
Det förefaller följaktligen som skulle man, vad persontrafiken beträffar, utan
att begå något större fel kunna räkna i det närmaste hela den bortfallande samtrafikinkomsten
såsom nettoförlust.
Utgifterna för godstrafikens ombesörjande äro däremot, som nämnts, relativt
känsliga för en nedgång i trafiken, och gäller detta särskilt vagnslastgodset. Man
bör således kunna räkna med en viss utgiftsminskning för denna. Emellertid gäller
det relativt små belopp. Några exakta tal kunna givetvis ej angivas. För åren
före krigsutbrottet torde man emellertid kunna räkna med 4 å 5 tusen kronor såsom
ett någorlunda tillfredsställande angivet maximum. Även om detta belopp för år
Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
49
um urinen a namnaa Dana nedlagts.
Bilaga B.
P. M.
rörande värdering av järnvägen Höganäs—Mölle.
För att bedöma banans nuvarande värde torde staten, med hänsyn tagen till
att fortsatt trafikerande av banan icke, åtminstone icke under den närmaste framtiden,
kan bara sig, vid eventuell inlösen endast böra räkna med det värde, som anförsäljnfng
^ beräknaS inbrinSa vid byggnadernas, markens, spårmaterielens m. m.
Den jordareal, som järnvägsanläggningen nu upptager, utgör 180,827 kvadratmeter.
Häri ingår icke de områden om sammanlagt 82,975 kvadratmeter, som åtgått
i och för anslutningen till statens järnvägars stationer vid Höganäs, ej heller mark
for vagomlaggnmgar 8,670 kvadratmeter.
Vid Mölle har marken ansetts vid försäljning till tomter kunna beräknas hava
ett värde av 1 krona per kvadratmeter och vid övriga stationer 0.7 B krona per kvadatmeter.
Marken, som upptages av själva järnvägslinjen kan däremot i regel icke
beraknas inbringa något nämnvärt vid försäljning. Endast angränsade jordägare
Kunna hava någon användning av denna mark, och i regel kostar det så mycket att
avschakta gruset, igenfylla diken m. m., att någon inkomst vid försäljning ej kan
beraknas. Då emellertid i dessa linjeområden ingå ett par vaktstugeområden, och
vissa mindre områden ju kunna beräknas komma till användning, har ett å-pris av
0.5 0 för vaktstugeområdena och 0.0 5 krona per kvadratmeter för övriga områden
ansetts kunna åsättas denna mark.
De terrasserings-, dränerings-, väg- och tunnelarbeten, som nedlagts på järnvägen
anses vid ifrågavarande försäljning icke kunna inbringa någon inkomst. Däremot
torde järnöverbyggnaden för den vid Höganäs belägna vägporten, med ett fritt spann
av 6.9 meter, kunna försäljas.
... Rälerna» som äro av stål och försedda med vinkelskarvjärn, äro av 10 meters
längd, väga 24.8 kilogram per meter och äro i mycket gott stånd, liksom även
spärvaxlarna. Huvudspårets längd är 9,600 meter och sidospårens 1,980 meter.
V axlarnas antal 17 stycken. Dessutom finns i reserv 1,800 meter räler och två
Av sliprarna torde på grund av det rikliga utbytet de sista åren en hel del
kunna anvandas för diverse byggnadsändamål och återstoden till ved, varigenom de
kunna åsättas ett genomsnittspris av 50 öre per styck.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 12 A—12 B. 2U78 19 7
växlar.
50 Riksdagens skrivelse Nr 12 A.
Stängslet utgöres å linjen av stolpar av ek med därå fästade 3 stycken platta,
vridna järntrådar, och bör denna tråd kunna försäljas.
Semaforerna äro av järn och gallerkonstruktion.
Husbyggnaderna äro med undantag av godsmagasinen samtliga uppförda av tegel.
De synas alla vara omsorgsfullt uppförda och väl underhållna.
Stationshusen vid Strandbaden, Nyhamnsläge och Krapperup innehålla vardera
på nedre botten vestibul, väntsal, expeditionsrum samt ett rum och kok ävensom i
övre våningen två rum och vind. Uthuset vid varje av dessa stationer innehåller
tvättstuga, vedbod, matkällare, resgodsrum samt 3 avtraden och en pissoir.
Stationshuset vid Mölle innehåller i källarvåningen mat- och vedkällare samt
tvättstuga, i bottenvåningen väntsal, damrum, expeditions- och resgodsrum samt i
övre våningen 4 rum och kök samt tambur.
Boställshuset vid Mölle innehåller i bottenvåningen 2 lägenheter om 1 rom och
kök vardera samt 1 trappa upp 2 rum och kök; det ena rummet är dock undermåligt
och saknar eldstad. Till boställshuset saknas uthug, källare och vedbod^
Postbyggnaden vid Mölle innehåller 1 rum för allmänheten och 1 rum o
Postlo^essutom finns vid Mölle en avträdesbyggnad, en godsbod och en lokomotivstallbyggnad,
innehållande jämväl vattentorn.
X linjen finnas uppförda tvenne banvaktsstugor, inrymmande 1 rum och kok
vardera, jämte tillhörande uthus, som innehålla tvättstuga, vedbod och ladugård samt
fristående källare. 0 , ,
Samtliga stationshusen ävensom boställshusen vid Molle samt de 2 banvaktsstugorna
äro så belägna, att byggnaderna jämte dithörande uthus kunna anses bliva
begärliga att inköpa och användas såsom bostadsbyggnader, respektive uthus därtill.
Såsom sommarbostad torde även postbyggnaden vid Mölle kunna anvandas. Övriga
byggnader däremot torde vid eventuell försäljning endast vara varda, vad materialierna
i byggnaderna efter rivning kunna inbringa.
Riksdagens skrivelse Nr 12 A. 51
Enligt förestående har värderingen utfallit sålunda:
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
C |
Arbetets beskaffenhet |
Mått- enhet |
Mängd |
Kostnad |
Detalj- kostnad |
Summa kostnad |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Markområdena:
vid Mölle ......................................
» övriga stationer.................................
för banvaktstugorna.................................
» linjen i övrigt...........................
Vägport vid Höganäs:
Överbyggnad av järn, bestående av 4 st.
1 Diff. 65 B.......................................
Spåröverbyggnad:
Bäler 25,000 m......................................
Skarvjärn ..............................
Spårvävlar med tillbehör..................
Sliprar.........................................
Stängsel:
Stängseisråd, platt, vriden........................
Semaforer................................
Husbyggnader:
Stationshus vid Strandbaden.....................
» » Nyhamnsläge....................
» » Krapperup........................
» » Mölle........................
Postbyggnad» »
Boställshus » »
Banvaktstugor 2 st..........................
Uthus vid stationerna Strandbaden, Nyhamnsläge
och Krapperup..............................
Uthus vid banvaktstug, 2 st......................
Lokalstallbyggnad, inrymmande vattentorn
vid Mölle......................................
Uthus vid Mölle..................
Godsbod» » ......................
Teglets värde efter rivning....................
Godsmagasin vid Strandhagen ..................
» » Nyhamnsläge.................
» » Krapperup.....................
•> » Mölle ...........................
Virkets värde efter rivning........................
Bangårgsanordningar:
Lokomotiwändskiva (12 m.).....................
Plattformskanter av armerad betong...........
Inventarier och diverse:
Telegrafapparater, bord, skåp och stolar samt
diverse...................................
Summa kronor
kvkm. |
30,30( |
1.- |
30,300— |
_ |
» |
48,40( |
—.72 |
36,300— |
_ |
» |
5,30C |
—.50 |
2,650— |
_ |
102,00C |
—.05 |
5,100— |
74,350— |
|
kg. |
9,00C |
—.60 |
5,400.- |
|
ton |
620 |
1 300.- |
186,000— |
|
» |
40 |
325.— |
13.000— |
_ |
st. |
19 |
800.— |
15,200— |
_ |
») |
16,000 |
—.50 |
8,000— |
222,200— |
ton |
6 |
250— |
_ |
1 8 O v-H |
st. |
4 |
200.— |
— |
800— |
kbm. |
380 |
18.— |
6,840— |
|
» |
380 |
18— |
6,840— |
_ |
» |
380 |
18— |
6,840— |
_ |
» |
660 |
20— |
13,200— |
_ |
» |
186 |
15— |
2,790— |
_ |
» |
337 |
20— |
6,740— |
_ |
» |
365 |
18— |
6,570— |
— |
» |
422 |
15— |
6,330— |
|
» |
200 |
15— |
3,000— |
— |
»> |
1,350 |
_ |
_ |
|
» |
116 |
— |
_ |
|
» |
44 |
— |
— |
_ |
» |
— |
— |
4,000— |
_ |
» |
86 |
— |
_ |
|
» |
86 |
— |
— |
_ |
» |
86 |
— |
_ |
_ |
» |
234 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
2,000— |
65,150— |
— |
— |
— |
3,000— |
_ |
m. |
400 |
—.05 |
2,000— |
5,000— |
— |
• |
— |
_ |
2,600— |
- 1 |
— | |
— |
— |
377,000—1 |
1 Beräknat efter inträdande mera normala förhållanden.
i