4
Riksdagens skrivelse Nr 128.
Nr 128.
Godkänd av första kammaren den 2 maj 1919.
Godkänd av andra kammaren den 2 maj 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner rörande utredning om åstadkommande av
samverkan mellan stat och kommun för övertagande
helt eller delvis av föräldrar nu åliggande skyldighet
att för sina barn i folk- och småskolan bekosta erforderlig
skolmateriel.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtanden nr 1 och 6.)
Till Konungen.
Uti inom riksdagen väckta motioner har framhållits behovet av
att en utredning verkställdes om på vilket sätt och efter vilka grunder
en samverkan mellan stat och kommun mätte kunna åstadkommas
för övertagande helt eller delvis av föräldrar nu åliggande skyldighet
att för sina barn i folk- och småskolan bekosta erforderlig
skolmateriel.
Uti ifrågavarande ämne har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats
från skolöverstyrelsen.
Förevarande fråga har förut varit föremål för riksdagens prövning
på grund av vid 1917 och 1918 års riksdagar väckta motioner
i ämnet.
Riksdagens skrivelse Nr 128.
År 1917 verkställde riksdagens vederbörande utskott eu beräkning
över föräldrarnas utgifter för skolmateriel till ett barn under
hela skoltiden och kom därvid till ungefär följande belopp i eu
folkskola litt. E, den skoltyp, som pä landsbygden vore den vanligaste:
läseböcker (i småskolan) kronor 2: 50, läroböcker kronor
G: 50, förbrukningsmateriel kronor 12 eller tillsammans omkring 21
kronor. Dessa belopp hade beräknats under förutsättning, att skoldistriktet
tillhandaliölle läseböcker i den egentliga folkskolan, att
böckerna så noga vårdades, att eu bok av varje slag kunde användas
under hela skoltiden, och att ingen vårdslöshet med förbrukningsmaterielen
ägde rum. Om, såsom ofta vore fallet, läraren
lämnade barnen materielen till självkostnadspris och samma bok
kunde användas av ett par syskon, vore det möjljgt att något nedbringa
denna kostnad, men å andra sidan torde det knappast lyckas
att få alla barn att iakttaga så stor noggrannhet och sparsamhet,
som här förutsattes, varför utgifterna för skolmateriel i många fall
uppginge till ännu högre belopp. Likaledes vore kostnaderna något
mindre i halvtidsläsande skolor, men däremet större i skolor i städer
och industrisamhällen, vadan man torde kunna anse nyssnämnda
belopp som ett medeltal. För en familj med stor barnskara skulle
således utgifterna för endast skolmateriel uppgå till hundratals
kronor.
Av berörda utredning framgår, att ifrågavarande kostnader för
ett par år sedan uppgingo till ingalunda obetydliga belopp, och på
grund av penningevärdets fall äro naturligtvis dessa priser numera
avsevärt stegrade. Enligt uppgifter, som införskaffats genom innevarande
års vederbörande utskott, har under de två senaste åren
priset på skolmaterielen ökats med ungefär 125 procent, vilket innebär,
att för varje skolbarn utgifterna till skolmateriel per år i medeltal
uppgå till ungefär 8 kronor. För samtliga skolbarn i hela
landet torde alltså ifrågavarande utgifter med nuvarande pris uppgå
till omkring 5V2 miljoner kronor.
Såsom bevis för den betydelse, som inom kommunerna tillmätts
här förevarande spörsmål, har framhållits, att åtskilliga kommuner
funnit anledning att i vissa fall sedan många år tillbaka hålla skolbarnen
med fri skolmateriel. Detta gäller både lands- och stadskommuner
(av de senare kunna nämnas som exempel Trollhättan
och Malmö).
6
Riksdagens skrivelse Nr 129.
På grund av vad i förevarande ämne förekommit får riksdagen
anhålla, att Eders Kungl. Maj.t täcktes låta verkställa utredning beträffande
dels i vilken omfattning behov förefinnes av lättnad i de kostnader,
som hittills i regel påvila familjeförsörjare i och för anskaffande
av erforderlig materiel åt deras i folkskolan undervisade barn, dels
i vilken utsträckning och på vad sätt det kan befinnas lämpligt och
möjligt att av allmänna medel bereda lättnader i dessa kostnader,
dels ock huruvida och efter vilka grunder en samverkan härutinnan
mellan stat och kommun må kunna åstadkommas.
Stockholm den 2 maj 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 129.
Godkänd av första kammaren den 29 april 1919.
Godkänd av andra kammaren den 29 april 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utfärdande
av allmänna bestämmelser rörande villkor för erhållande
av tillstånd till lastautomobiltrafik.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)
Till Konungen.
Enskild motionär har inom riksdagen gjort hemställan i syfte,
bland annat, att utredning måtte komma till stånd rörande möjligheten
för utfärdande av allmänna bestämmelser om villkor för erhållande
av tillstånd till lastbiltrafik.
I den ordning, 46 § riksdagsordningen föreskriver, har riksdagens
vederbörande utskott inhämtat yttrande över motionen från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.