Riksdagens skrivelse Nr 109.

1

Nr 109.

Godkänd av första kammaren den 15 april 1919.
Godkänd av andra kammaren den 15 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring
i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse ävensom en i
ämnet väckt motion.

(Första lagutskottets utlåtande nr 15 och memorial nr 20.)

Till Konungen.

Genom en den 21 februari 1919 dagtecknad proposition, nr 114,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagd a i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet och

2) lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

I samband med berörda proposition har riksdagen till behandling
förehaft en i anledning av densamma väckt motion.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets utlåtande
nr 15 och memorial nr 20, av vilka tryckta exemplar härvid
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 109—110. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 109.

fogas, får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i
propositionen innefattade lagförslagen, anmäla, att riksdagen i anledning
av samma proposition och motionen för sin del antagit följande

l:o) Lag

om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Om fondkommissionsrörelse.

1 §•

Med fondkommissionsrörelse förstås i denna lag yrkesmässigt idkad
verksamhet, som avser köp och försäljning i kommission av aktier, banklotter
och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer. Den, som
driver dylik rörelse, kallas fond kommissionär.

Värdepapper, varom nu sagts, benämnas här nedan fondpapper.

2 §•

Ej må någon idka fondkommissionsrörelse utan att äga vederbörligt
tillstånd därtill. Sådant tillstånd meddelas i fall, som i 6 § avses,
av Konungen men eljest av tillsynsmyndigheten och skall angiva, å vilken
eller vilka orter rörelsen må utövas.

3 §•

Enskild person må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,
såframt han

1) är berättigad att här i riket idka handel;

2) uppnått 25 års ålder;

3) företer intyg om minst tre års väl vitsordad tjänstgöring såsom
biträde hos fondkommissionär eller kan genom annan under minst ena -

Riksdagens skrivelse Nr 109. 3

hända tidrymd utövad verksamhet anses hava vunnit för yrket nödig
erfarenhet;

4) icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar finnes olämplig
för yrket; samt

5) för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av minst
två hundra tusen krouor eller, där han avgivit sådan försäkran, som i
7 § avses, minst femtio tusen kronor.

Ej må dock tillstånd meddelas, därest den ifrågasatta rörelsen
prövas kunna bliva till skada för det allmänna.

4 §•

Handelsbolag må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,
såframt

1) bolaget är berättigat att här i riket idka handel;

2) de bolagsmän, vilka äga deltaga i bolagets förvaltning, uppnått
25 års ålder och minst en av dem äger sådan utbildning, som avses
under 3) i 3 §;

3) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar finnes
olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

4) bolaget för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av
minst två hundra tusen kronor; samt

5) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för
det allmänna.

Finnas i bolaget kommanditdelägare till större antal än två, gälle,
i stället för vad under 4) föreskrivits, såsom villkor för tillstånds erhållande,
att sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen insatt eller
åtagit sig att insätta uppgår till minst fem hundra tusen kronor; och
må, där tillstånd erhålles, bolaget icke öppna rörelsen, förrän minst
hälften guldits av det belopp, vartill bolagsmännens utfästa insatser
sammanlagt uppgå.

5 §■

Aktiebolag, som icke driver bankrörelse, må erhålla tillstånd att
idka fondkommissionsrörelse, såframt

1) ledamöterna i bolagets styrelse och deras suppleanter uppnått
25 års ålder samt minst en av ledamöterna äger sådan utbildning, som
avses under 3) i 3 §;

4

Riksdagens skrivelse Nr 109.

2) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar finnes
olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

3) bolagets aktiekapital uppgår till minst fem hundra tusen kronor;

samt

4) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för
det allmänna.

Erhålles tillstånd, må bolaget dock icke öppna rörelsen, förrän
minst hälften av aktiekapitalet inbetalats.

6 §•

Bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag må erhålla tillstånd att
idka fondkommissionsrörelse, därest rörelsen icke prövas kunna bliva
till skada för det allmänna.

7 §•

Enskild person, som söker eller som erhållit tillstånd att idka
fondkommissionsrörelse, må kunna till tillsynsmyndigheten avgiva skriftlig
försäkran, att han icke skall för egen räkning idka handel med fondpapper,
vare sig omedelbart eller med begagnande av annan persons
namn, ej heller själv inträda såsom köpare av fondpapper, som han i
egenskap av kommissionär åtagit sig att sälja, eller såsom säljare av
fondpapper, som han i egenskap av kommissionär åtagit sig att köpa.
Rörande sådan försäkrans avgivande äger han av tillsynsmyndigheten
erhålla bevis.

Fondkommissionär, vilken avgivit försäkran, varom nu sagts, vare
bunden därav, intill dess han hos tillsynsmyndigheten återkallar densamma.
Återkallelse må dock icke ske, förrän minst tre år förflutit från
det han avgav sin försäkran, eller, om han vid försäkrans avgivande
ännu icke erhållit tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, från det sådant
tillstånd erhölls. Tillsynsmyndigheten har att ofördröjligen på
verksamt sätt bringa återkallelsen till allmänhetens kännedom.

8 §■

Efter det fondkommissionär upphört att vara bunden av försäkran,
varom i 7 § förmäles, må han icke fortsätta sin rörelse, med mindre
han visat sig för densamma disponera ett kapital av minst två hundra
tusen kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 109.

5

9 §•

Där den omedelbara ledningen av fondkommissionsrörelse icke
omhänderhaves av kommissionären själv eller, då rörelsen utövas av
bolag, av bolagsman eller styrelseledamot, vilken äger utbildning, som
under 3) i 3 § sägs, skall för rörelsen finnas en föreståndare, som uppnått
25 års ålder och äger sådan utbildning samt icke i övrigt enligt
tillgängliga upplysningar är att anse såsom olämplig för sysslan.

10 §.

Fondkommissionär må icke åtaga sig att förmedla affär i fondpapper,
vilken uppenbarligen har karaktär av spekulation, åt någon,
som ännu ej uppnått myndig ålder, eller åt någon, som, enligt vad
kommissionären vet eller borde veta, av oerfarenhet eller lättsinne ägnar
sig åt affärer av nämnda art i större utsträckning än som med hänsyn
till hans tillgångar kan anses rimligt.

Ej heller må fondkommissionär uppmuntra personer, vilka uppenbarligen
sakna nödig erfarenhet i ekonomiska förhållanden, till att
spekulera i fondpapper.

H §■

Fondkommissionär må icke obehörigen yppa uppdragsgivares affärsförhållanden,
varom kommissionären i denna sin egenskap erhållit kännedom,
eller i strid med uppdragsgivarens intresse begagna sig av sin
kännedom i berörda hänseende.

12 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild
person, vare förfallet:

1) om innehavaren av tillståndet upphör att vara berättigad att
idka handel här i riket;

2) om han återbetalat upplånat kapital, som han för tillståndets
förvärvande visat sig disponera, eller någon del därav utan att hava för
tillsynsmyndigheten visat, att han efter återbetalningen för sin rörelse
dispouerar penningar till belopp som under 5) i 3 § sägs;

6

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3) om han förlorat över en tredjedel av det kapital, han för tillståndets
förvärvande visat sig disponera, och bristen icke blivit fylld
inom tre månader efter det densamma yppades; ägande dock, när det
erforderliga belnppet icke kan anskaffas inom sålunda stadgad tid, tillsynsmyndigheten,
där särskilda omständigheter föreligga och fullgod
realsäkerhet ställes för beloppet, medgiva rörelsens fortsättande tills
vidare under tid, som av tillsynsmyndigheten bestämmes, dock ej över
två år.

13 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats handelsbolag,
vare förfallet:

1) om någon av de under 1) och 2) i 4 § stadgade förutsättningar
icke längre är för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna
bolaget viss kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör
ansökan därom ofördröjligen efter det förhållandet yppades;

2) om bolaget återbetalat upplånat kapital, som bolaget för tillståndets
förvärvande visat sig disponera, eller någon del därav utan att
hava för tillsynsmyndigheten visat, att bolaget efter återbetalningen för
sin rörelse disponerar minst två hundra tusen kronor;

3) om för tillståndets erhållande gällt det villkor, varom sägs i sista
stycket av 4 §, och bolagsmännens utfästa insatser icke blivit till fullo
guldna inom sex månader efter rörelsens öppnande;

4) om efter tillståndets meddelande antalet kommanditdelägare
kommit att överstiga två, oaktat sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen
insatt eller åtagit sig att insätta understiger fem hundra tusen
kronor eller, där sex månader förflutit från rörelsens öppnande, utfästa
insatser icke blivit till fullo guldna;

5) om bolaget förlorat över en tredjedel av det kapital, bolaget
för tillståndets förvärvande visat sig disponera, eller, där fråga är om
bolag med kommanditdelägare till större antal än två, över en tredjedel
av bolagsmännens insatser samt bristen icke blivit fylld inom tre månader
efter det densamma yppades; dock att vad under 3) i 12 § stadgats
om befogenhet för tillsynsmyndigheten att medgiva fondkommissionsrörelses
fortsättande tills vidare under viss tid skall i förevarande fall
äga motsvarande tillämpning.

14 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats aktiebolag,
vilket icke driver bankrörelse, vare förfallet:

7

Riksdagens skrivelse Nr 109.

1) om någon av de under 1) i 5 § stadgade förutsättningar icke
längre är för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna bolaget
vise kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör ansökan
därom ofördröjligen efter det förhållandet yppades;

2) om aktiekapitalet icke blivit till fullo guldet inom sex månader
efter rörelsens öppnande;

3) om bolaget förlorat över en tredjedel av aktiekapitalet och bristen
icke blivit fylld inom tre månader efter det densamma yppades; dock
L;t vad under 3) i 12 § stadgats om befogenhet för tillsynsmyndigheten
att medgiva fondkommissionsrörelses fortsättande tills vidare under viss
tid skall i förevarande fall äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild
person, handelsbolag eller aktiebolag, vilket icke driver bankrörelse, må
av tillsynsmyndigheten återkallas, om innehavaren av tillståndet genom
överträdande av denna lag eller uppenbart åsidosättande av sina uppdragsgivares
intresse eller annorledes visat sig olämplig att utöva sådan
rörelse eller om rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

16 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats bankaktiebolag
eller solidariskt bankbolag, må av Konungen återkallas, därest
rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

17 §.

Finnes emellan företag, vars innehavare förvärvat tillstånd att
idka fondkommissionsrörelse, och annat företag, som har till ändamål
att lör egen räkning köpa och sälja fondpapper eller att utlåna
penningar mot säkerhet av fondpapper och som icke är underkastat
tillsyn enligt bestämmelserna i denna lag, ett närmare samband antingen
så till vida, att båda företagen ledas av samma eller i huvudsak samma
personer, eller ock så till vida, att den vinst, som må uppkomma av de
båda företagen, är avsedd att helt och hållet eller till avsevärd del
direkt eller indirekt tillfalla samma eller i huvudsak samma personer,
må det innehavaren av förstnämnda företag meddelade tillståndet återkallas,
där fråga är om bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, av
Konungen, men eljest av tillsynsmyndigheten, såframt ej antagas kan,

8

Riksdagens skrivelse Nr 109.

att menliga verkningar icke skola på grund av nämnda samband uppkomma
för företagets kunder eller för det allmänna.

18 §.

Finnes icke i det fall, varom i 9 § sägs, behörig föreståndare eller
föreligger sådan kapitalförlust, som under 3) i 12 §, under 5) i 13 §
eller under 3) i 14 § avses, eller har fondkommissionär inställt sina
betalningar, må tillsynsmyndigheten kunna, där det prövas nödigt, förbjuda
fondkommissionsrörelsens fortsättande, så länge förhållandet varar.

19 §.

Den, som icke vidare äger fortsätta fondkommissionsrörelse, må
dock vidtaga åtgärder, som erfordras för fullgörande av ingångna avtal
eller för att skydda uppdragsgivare mot förlust.

20 §.

Avlider fondkommissionär, äger tillsynsmyndigheten medgiva dödsboet
att tills vidare under en tid av högst ett år fortsätta den avlidnes
rörelse, såframt för dennas omedelbara ledning anställes en föreståndare,
som uppfyller de i 9 § angivna förutsättningar.

21 §.

Har jämlikt 9 eller 20 § för fondkommissionsrörelse anställts föreståndare,
anses meddelande, som tillsynsmyndigheten avlåter till rörelsens
innehavare, hava kommit denne till hända, när föreståndaren erhållit
del därav.

22 §.

Tillsynsmyndigheten har att övervaka, att fondkommissionär efterlever
denna lag, samt att i övrigt ägna fondkommissionärs verksamhet
den tillsyn, vartill de i denna lag meddelade bestämmelser föranleda.

Riksdagens skrivelse Nr 109.

9

23 §.

Så snart fond kommissionär öppnat sin rörelse, skall han meddela
tillsynsmyndigheten, var rörelsen bedrives och av vem den omedelbara
ledningen omhänderhaves. Sker sedermera ändring i sålunda uppgivet
förhållande, skall detta ofördröjligen anmälas för tillsynsmyndigheten.

Har fond kommissionär upplånat det kapital, han för erhållande
av tillstånd att idka rörelsen visat sig disponera, och varder den gäld
eller någon del därav uppsagd till betalning, eller yppar sig för fondkommissionär
sådan kapitalförlust, som under 3) i 12 §, under 5) i
13 § eller under 3) i 14 § avses, eller avgår ur handelsbolag, som
driver fondkommissionsrörelse, bolagsman eller inträder däri ny bolagsman
eller sker i aktiebolag, som driver fondkommissionsrörelse men
ej bankrörelse, förändring i styrelsens sammansättning, varde det ock
ofördröjligen anmält för tillsynsmyndigheten.

24 §.

Fondkommissionär åligger vidare:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser
har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla
kassa och övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra
handlingar, evad de angå kommissionsrörelsen eller annan av kommissionären
idkad affärsverksamhet, tillgängliga för granskning;

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar
rörande kommissionsrörelsen och sin ekonomiska ställning, som
av nämnda myndighet äskas;

att enligt formulär, som av tillsynsmyndigheten upprättas, till
nämnda myndighet insända de statistiska uppgifter, som av densamma
påfordras;

att, där tillsynsmyndigheten beträffande kommissionärens bokföring
meddelar föreskrifter, som för nämnda myndighets granskningsuppgift
funnits nödiga, ställa sig sagda föreskrifter till efterrättelse;

att efter räkenskapsårs utgång, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten
insända balansräkning, samt, där det är aktiebolag eller
solidariskt bankbolag, som driver rörelsen, styrelsens förvaltningsberättelse
jämte vinst- och förlusträkningen och, efter verkställd revision,
den däröver avgivna berättelsen ävensom protokoll, upptagande de å
bolagsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 109—110. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Tillsynsmyndigheten äger att genom föreläggande av vite tillhålla
fondkommissionär att fullgöra sina skyldigheter enligt denna paragraf
ävensom att fälla till sådant vite.

25 §.

Tillsynsmyndigheten äger, när sådant prövas nödigt, sammankalla
styrelsen för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som driver fondkommissionsrörelse;
och må vid bolagsstämma med dylikt bolag eller av
tillsynsmyndigheten utlyst styrelsesammauträde å tillsynsmyndighetens
vägnar den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser
har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara och
deltaga i överläggningarna.

II KAP.

Om fondbörsverksamhet
26 §.

Fondbörs må ej upprättas utan Konungens tillstånd. Konungen
meddelar sådant tillstånd, där börsen prövas bliva till nytta för det
allmänna.

Meddelat tillstånd kan av Konungen återkallas, när börsen finnes
icke längre vara till nytta för det allmänna eller börsstyrelsen upprepade
gånger underlåtit att ställa sig till efterrättelse av tillsynsmyndigheten
jämlikt 37 § meddelade förbud eller föreskrifter.

27 §.

För varje fondbörs skall finnas en av Konungen fastställd börsordning,
som skall innehålla bestämmelser om:

1) villkoren för att bliva medlem av börsen;

2) de förutsättningar, under vilka medlem av börsen kan därifrån
uteslutas;

3) antalet styrelseledamöter, tiden för deras befattningar, ordningen
för styrelseval och grunderna för fattande av beslut inom styrelsen;

4) de slag av fondaffärer, som å börsen må avslutas;

11

Riksdagens skrivelse Nr 109.

5) villkoren för att fondpapper må å börsen göras till föremål för
affärer;

6) storleken av den provision, börsmedlem äger åtnjuta å avtal,
som lian för annans räkning sluter å börsen;

7) de grunder, enligt vilka avgift skall erläggas för offentlig
auktion å fondpapper, som å börsen förrättas på grund av börsstyrelsens
jämlikt 56 § meddelade förordnande;

8) skiljemannaförfarande för avgörande av tvister rörande avtal,
som ingåtts å börsen.

28 §.

Börsordningen fastställes för högst tio år i sänder.

Vid ansökan om tillstånd till upprättande av fondbörs skall bifogas
förslag till börsordning. Konungen prövar förslagets överensstämmelse
med lag och författningar och dess ändamålsenlighet i övrigt, så ock
om ytterligare bestämmelser må erfordras.

Minst sex månader, innan den tid, för vilken börsordningen blivit
fastställd, utlöper, skall börsstyrelsen till Konungen ingiva förslag till
den börsordniug, som därefter skall gälla; och varde förslaget av Konungen
prövat på sätt ovan sägs.

29 §.

Ändring av fastställd börsordning må efter förslag av tillsynsmyndigheten
eller börsstyrelsen medgivas av Konungen. Om prövning
av dylikt förslag galle vad i 28 § andra stycket stadgas.

SO §.

Med tillsynsmyndighetens tillstånd må börsstyrelsen för viss tid
meddela bestämmelser, som innebära avvikelser från börsordningen i
andra ämnen än de, vilka omföimälas under 3), 6) och 7) i 27 §.

31 §.

För fondbörs skall finnas en styrelse, vare ordförande jämte suppleant
för honom utses av Konungen. Övriga ledamöter i styrelsen väljas till
en fjärdedel av de bankaktiebolag och solidariska bankbolag, som äro
medlemmar av fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,
till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad, där börsen hålles, och

12

Riksdagens skrivelse Nr 109.

till den återstående fjärdedelen av den handelskammare, inom vars distrikt
nämnda stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser
därjämte suppleanter för de av densamma valda ledamöterna till lika
antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst
två år. Avgår någon, innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått
till ända, utses efterträdare för den återstående tiden.

Har Konungen bifallit, ansökan om tillstånd att upprätta fondbörs,
äga de, vilka ingivit sagda ansökan, att första gången val av börsstyrelse
skall förrättas utse de styrelseledamöter och suppleanter, vilka
eljest skola väljas av börsmedlemmarna.

32 §.

Börsstyrelsen handhar ledningen av fondbörsens verksamhet och
förvaltningen av dess angelägenheter. Det åligger styrelsen att i allt
vad på styrelsen ankommer sörja för att fondbörsens verksamhet äger rum
på ett tillfredsställande sätt.

33 §.

De å fondbörs noterade kurser skola ofördröjligen på verksamt
sätt offentliggöras.

34 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att övervaka att beträffande
fondbörs denna lag och börsordningens föreskrifter iakttagas samt att
verksamheten å fondbörs i övrigt försiggår på sådant sätt, att den
länder till nytta för det allmänna.

35 §•

Fondbörsstyrelse åligger:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser
har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla
börsens protokoll och övriga handlingar tillgängliga för granskning; och

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar
rörande verksamheten å fondbörsen och därmed sammanhängande omständigheter,
som av nämnda myndighet äskas.

13

Riksdagens skrivelse, Nr 109.

36 §.

Tillsynsmyndigheten äger sammankalla fondbörsstyrelse, när sådant
finnes nödigt. Vid fondbörsstyrelses sammanträde må å tillsynsmyndighetens
vägnar den, snm enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser
har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara
och deltaga i överläggningarna.

37 §.

Har fondbörsstyrelse lättat beslut, som strider mot denna lag eller
börsordningen, äger tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslutet.
Tillsynsmyndigheten må ock kunna föreskriva fondbörsstyrelse
att, i händelse beslut av nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet,
göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra vad styrelsen
enligt denna lag eller börsordningen åligger.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av förbud
eller föreskrift enligt denna paragraf samt fälla till sådant vite.

III KAP.

Om tillsynsmyndigheten.

38 §.

Tillsynsmyndigheten skall vara gemensam för hela riket.

Jämte de uppgifter, som eljest i denna lag omförmälas, har tillsynsmyndigheten
att verka för att fondhandeln och fondbörsverksamheten
i riket äga rum på ett tillfredsställande sätt samt att föreslå de
åtgärder, vilka i sådant hänseende kunna vara påkallade.

Närmare bestämmelser om tillsynsmyndighetens organisation och
verksamhet meddelas av Konungen.

39 §.

Den, som hos tillsynsmyndigheten innehar befattning, på grund
av vilken han har att granska fondkommissionärers eller fondbörsers verk -

14

Riksdagens skrivelse Nr 109.

samhet eller eljest deltaga i handläggning av ärenden, vilka röra tilllämpningen
av denna lag, må icke vara fondkommissionär eller anställd
hos fondkommissionär eller deltaga i styrelsen av bolag, som driver
fondkommissionsrörelse, eller äga del i sådant bolag, med undantag av
bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, ej heller deltaga i styrelsen
av eller vara anställd vid fondbörs.

40 §.

över beslut, som av tillsynsmyndigheten på grund av denna lag
meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande
av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,
men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda
förordnar.

41 §•

Till bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens verksamhet
i de hänseenden, varom i denna lag förmäles, skall fondkommissionär
årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som av Konungen meddelas.
Detta bidrag må icke i något full överstiga, för fondkommissionär,
vilken är bunden av försäkran, som i 7 § sägs, två procent och
för annan fondkommissionär tre procent av sammanlagda beloppet av
de provisioner, kommissionären under nästföregående kalenderår uppburit
å avtal, som av honom slutits rörande köp eller försäljning av
fondpapper.

IV KAP.

Om kurslistor.

42 §.

Ej må någon offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida
kurslista beträffande fondpapper, vilka få göras till föremål för affärer
å fondbörs här i riket, med mindre i listan upptagits allenast sådana
kurser, som blivit å dylik fondbörs noterade; och skall beträffande
varje kurs utav listan framgå, å vilken börs kursen noterats samt vilken

Riksdagens skrivelse Nr 109. 15

dag och, såvida å den ifrågavarande börsen kursnotering sker vid mer
än ett tillfälle å dagen, vilket noteririgstillfälle kursen avser.

Ej heller må någon Titan särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten
offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida kurslista, i vilken
upptagits kurser å fondpapper, som icke få göras till föremål för affärer
å fondbörs här i riket.

V KAP.

Straffbestämmelser.

43 §.

Driver någon rörelse såsom fondkommissionär utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med fem hundra till och med
tio tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
som nu är nämnd, samma förseelse, skall han, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och
delgivits, fällas till de böter, som för sådan förseelse äro stadgade.

44 §.

Handlar fondkommissionär i strid emot försäkran, varav han jämlikt
7 § är bunden, straffes med böter från och med ett hundra till
och med tio tusen kronor.

45 §.

Underlåter fondkommissionär att ställa sig till efterrättelse vad i
9 § finnes stadgat, straffes med böter från och med tjugufem till och
med fem tusen kronor.

46 §.

Underlåter fondkommissionär att iakttaga föreskrift, som i 23 §
är meddelad, straffes med böter från och med tio till och med fem
hundra kronor.

16

Riksdagens skrivelse Nr 109.

47 §.

Fondkommissionär. som i syfte att vilseleda tillsynsmyndigheten
för oriktiga böcker eller som mot bättre vetande lämnar tillsynsmyndigheten
oriktiga upplysningar om sin rörelse eller sin ekonomiska ställning,
straffes med böter från och med fem hundra till och med tio tusen kronor
eller med fängelse i högst ett år.

Förbryter sig hos fondkommissionär anställd föreståndare på sätt
nu sagts vid förandet av kommissionärens böcker eller i fråga om upplysningar
beträffande kommissionäreus rörelse eller hans ekonomiska
ställning, straffes med böter från och med tjugufem till och med tio
tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

48 §.

Den, som obehörigen yppar vad han såsom företrädare för eller
innehavare av. befattning hos tillsynsmyndigheten fått sig bekant om
fondkommissionärs eller annans affärsförhållanden, straffes med böter från
och med tjugufem till och med fem tusen kronor. Sker det för egen
eller annans fördel eller för att skada göra eller begagnar han sig eljest
i sådant syfte av sin kännedom i nämnda hänseende, då må böterna
höjas till högst tio tusen kronor eller till fängelse i högst ett år dömas.
Framgår av omständigheterna, att hans förfarande icke kunnat medföra
skada för den person, om vars affärsförhållanden fråga är, och var ej
heller sådan skada åsyftad, må han icke fällas till ansvar.

A förseelse, som i denna paragraf avses, må allmän åklagare tala
allenast efter angivelse av målsäganden.

49 §.

Med böter från och med ett hundra till och med tio tusen kronor
straffes

1) den, som bryter mot vad k 42 § stadgas;

2) den, som offentliggör eller bland ett flertal personer utsprider
meddelande, vilket uppenbarligen har till syfte att uppmuntra till spekulation
i fondpapper;

3) den, som i syfte att inverka på allmänhetens eller ett flertal
personers uppfattning om fondpappers värde eller om fondmarknadens
läge över huvud utsprider rykte, som han vet vara osant, ingår skenavtal
eller annorledes svikligen förfar;

17

Riksdagens skrivelse Nr 109.

4) den, som för egen eller annans fördel begagnar sig av någons
oerfarenhet eller lättsinne till att förleda honom till spekulation i fondpapper
i större utsträckning än som med hänsyn till hans tillgångar
kan anses rimligt.

Sker förseelse, varom under 3) eller 4) sägs, under försvårande
omständigheter eller begår någon sådan förseelse andra gången eller
oftare, må till fängelse i högst ett år dömas.

I fråga om förseelse, som under 4) avses, må ovan stadgade straff
icke tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

50 §.

Utslag, varigenom fondkommissionär dömts till ansvar för förseelse,
som avses, i 44 eller 49 §, skall genom domstolens försorg ofördröjligen
insändas till tillsynsmyndigheten.

Öl §.

Böter ^och .viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling
ske efter allmänna strafflagen.

VI KAP,

Särskilda bestämmelser.

52 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

53 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse jämväl för dem, som vid
lagens ikraftträdande redan äro i utövning av fondkommissionsrörelse
med nedan angivna undantag:

1) Har enskild person, handelsbolag eller aktiebolag, vilket icke

driver bankrörelse, börjat fondkommissionsrörelse senast den SO april 1918,
må rörelsen utan särskilt tillstånd bedrivas till den 1 januari 1921.

2) Har enskild person, handelsbolag eller aktiebolag, vilket icke

driver bankrörelse, börjat fondkommissionsrörelse efter den SO april 1918
men innan lagens ikraftträdande, må, där tillstånd att idka fondkommis Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 109—Ilo. 3

18 Riksdagens skrivelse Nr 109.

sionsrörelse sökes hos vederbörande myndighet senast den 7 januari 1920,
rörelsen utan särskilt tillstånd fortsättas, till dess ansökningen hunnit
prövas.

3) För bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, som före lagens
ikraftträdande erhållit tillstånd att under viss tid idka fondkommissionsrörelse,
vare nytt tillstånd icke erforderligt för rörelsens fortsatta bedrivande
under samma tid å de orter, där rörelsen utövades vid ingången av
år 1919. Idkar bolaget vid lagens ikraftträdande fondkommissionsrörelse
å annan ort än nu sagts, åge beträffande nämnda rörelses fortsatta bedrivande
vad under 2) föreskrivits motsvarande tillämpning.

4) Beträffande fondkommissionär, som avses under 1) eller 2),
skola bestämmelserna i 9 § icke under den tid, rörelsen må utövas utan
särskilt tillstånd, äga tillämpning.

5) Har enskild person eller handelsbolag utan kommanditdelägare
eller med högst två sådana delägare bedrivit fondkommissionsrörelse
under minst fem år före den 1 januari 1920, må, när synnerliga skäl
därtill äro, tillstånd meddelas till rörelsens fortsatta utövande efter den
1 januari 1921, även om det kapital, som för rörelsen disponeras, icke
uppgår till föreskrivet belopp.

54 §.

Fondbörs, som är upprättad före den 1 januari 1920, må icke
fortsätta sin verksamhet efter den 30 juni sagda år, med mindre Konungen
lämnat tillstånd därtill. Ansökan om sådant tillstånd skall, åtföljd
av förslag till börsordning, till Konungen ingivas före den 15 januari
1920. Konungen meddelar tillstånd, där börsen finnes vara till nytta
för det allmänna. Innan Konungen jämlikt bestämmelserna i 28 § prövat
det ingivna förslaget till börsordning och meddelat fastställelse därå, äge
denna lag ej tillämpning å börsen.

55 §.

Kungl. kungörelsen den 8 februari 1901 angående fondmäklare i
Stockholm skall upphöra att gälla den 30 juni 1920 eller, därest Konungen
medgiver, att fondbörsen i Stockholm må fortsätta sin verksamhet efter
sistnämnda dag, från och med den dag denna lag vinner tillämpning å
börsen.

Riksdagens skrivelse Nr 109.

19

56 §.

I stad, där fondbörs finnes, vars börsordning blivit jämlikt denna
lag av Konnngen fastställd, skola de åligganden beträffande försäljning
å offentlig auktion av fondpapper, som enligt särskilda författningar
tillkomma av stadens handels- och sjöfartsnämnd utsedd mäklare, ombesörjas
av person, som fondbörsens styrelse därtill förordnar.

57 §.

Bestämmelserna i denna lag äga icke tillämpning å fondkommissionsrörelse,
som må bedrivas av Sveriges riksbank.

2:o) Lag

om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas att i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
skola införas två nya paragrafer med beteckning 48 a och 164 a av
följande lydelse:

48 a §.

Om bankaktiebolags rätt att yrkesmässigt i kommission köpa och
sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer
är särskilt stadgat.

164 a §.

Om solidariskt bankbolags rätt att yrkesmässigt i kommission
köpa och sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag
samt obligationer är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

Stockholm den 15 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.