Berättelse

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 11 januari 1919.

En smärtande förlust har under det förflutna året träffat konungahus
och folk genom Hans Kungl. Höghet Hertigens Eric Gustaf Ludvig Albert
av Västmanland bortgång ur tiden.

Kungl. Maj:t har under den 4 januari 1918 beslutat erkänna Finland
såsom en självständig och oberoende stat.

Sedan vid det möte, som under Hans Maj:t Konungens besök i
Kristiania hos Hans Maj:t Konungen av Norge den 28—30 november 1917
ägde rum mellan de tre nordiska rikenas stats- och utrikesministrar, enighet
uppnåtts om fullföljande av det under samverkan mellan de tre rikenas
regeringar förut inledda arbetet för tillvaratagande av de neutrala staternas
gemensamma intressen vid eller efter krigets slut, har Kungl. Maj:t
den 22 januari 1918 beslutat tillsätta en kommitté av tre personer, varav
en tillhörande den svenska interparlamentariska gruppen, med uppgift att
undersöka och bearbeta det i sådant avseende föreliggande material. Kommittén
skulle äga att samarbeta med de motsvarande kommittéer, som
kunde varda tillsatta i Danmark och Norge, ävensom att till ministern för
utrikes ärendena inkomma med de utredningar och de förslag, vartill dess
arbeten kunde föranleda.

fHh. till riksd prof. 19l''J. i Samt. 1 Avd. \

Riksdngs-Berätt elsen.

Erkännande
av Finlands
självständighet.

Utseende av
delegerade för
behandling
av vissa i
samband med
det blivande
fredsslutet
stående
frågor.

2 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom beslut samma dag har Ivungl. Maj:t utsett tre personer att
vara ledamöter av ifrågavarande kommitté.

De tre skandinaviska kommittéerna hava med anledning härav utarbetat
ett gemensamt förslag rörande vissa frågor beträffande en internationell
organisation till förebyggande av krig.

Andrad ly- Kungl. Maj:t har den 23 april 1918 utfärdat kungörelse om ändrad

BUakUouen" lydelse av §§ 5 och 11 i instruktionen för tjänstemännen i utrikesdeparteför
tjanste- mentet den 31 december 1909.

männen i utrikesdepartementet.

Handels- och Den 29 ma] 1918 undertecknades i London ett handels- och sjöfarts medtfrant

avtal mellan Sverige å ena sidan samt Frankrike, Italien, Storbrittanrike,
italien, nién och Amerikas Förenta Stater å den andra.

Steril! ita inien
och Amerikas
Förenta
Stater.

Befrämjande Kung!. Maj:t har under den 20 juni 1918 i princip godkänt ett av

tet meihiu^desärskilda svenska, danska och norska delegerade uppgjort förslag till plan
skandmavi- för befrämjande av varuutbytet mellan de skandinaviska länderna samt
ska länderna. gamma j enlighet med i förslaget uttalat önskemål, för Sveriges del

utsett en permanent delegation med uppgift att följa varuutbytet samt
ombesörja förverkligandet och den vidare utvecklingen av den sålunda
fastställda planen.

HöteiKöpen- Såsom fortsättning på de under 1916 och 1917 avhållna minister denska™nna-n

mötena i Köpenhamn, Kristiania och Stockholm hava svenska, danska och
viska länder-norska stats- och utrikesministrarna sammanträtt i Köpenhamn den 26—
nas stats-och 2g ;unj 1918 för fortsatt överläggning om sådana frågor, som under kri utriKesmi-

J # . or? ° , i-, j

nistrar. get visat sig vara av gemensamt intresse för de tre laudera a.

o o o

Upprättande Den 1 juli 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat Statens Handelskom „V

cn import- | • Statens Industrikommission, Folkhushållningskommissionen och

nämnd0 Sjöfartskommittén att upprätta en nämnd, Importreglenngsnämnden, bestående
av fyra medlemmar, av vilka vardera av sagda institutioner hade
att bland sina ledamöter utse en, vilken nämnd skulle hava till uppgift
att bestämma den ordning, i vilken de för svensk räkning i transmarina länder
inköpta varor må beredas skeppsrum för hemtransport.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan danska och tyska regeringarna icke kunnat på diplomatisk utseende av
våg enas om lösning av en mellan dem uppkommen tvistefråga rörande .ordftirnndc
behandlingen i visst avseende av prisbesättningen å uppbringat spanskt fartyg u ingako m5-(Igotzmende), som strandat å danskt territorialvatten, hade nämnda rege- “ysBion far
ringar överenskommit att tillsätta eu undersökningskommission för frågans meitangDanutredning
och att hos Hans Maj:t Konungen av Sverige hemställa om ™ark ock
utseende av ordförande i kommissionen. Vid underdånig föredragning uppkommen
den 3 augusti 1918 förklarade Hans Maj:t Konungen, att han vore villig tvistefråga,
antaga uppdraget i fråga och att han till ordförande i kommissionen
utsåge f. justitierådet friherre E. Marks von Wiirtemberg.

Den 10 augusti 1918 undertecknades i Stockholm ett avtal mellan Handelsavtal
Sverige och Finland angående varuutbytet länderna emellan. Sedan finska ’.liellan öv.cregeringen
för sin del godkänt ifrågavarande avtal, har detsamma från ngC land/"1’
svensk sida ratificerats genom nådigt beslut den 24 oktober 1918.

Hans Maj:t Konungen av Norge har den 16—18 september 1918 ofiicieiit beavlagt
ett officiellt besök hos Hans Makt Konungen av Sverige. sBk av Hans

so o Maja Konnu gen

av Norge.

Sedan riksdagen i skrivelse den 12 juni 1918 anhållit, det Kungl. Sakkunniga
Maj:t täcktes snarast möjligt låta verkställa en allsidig utredning angående för »tredniDg
behovet av förändringar och utvidgningar av Sveriges utrikesrepresentation hofe/av fö?-jämte erforderliga ändringar i dess lönestat samt om lämpliga ändringar i ändringar och
kompetens- och antagningsbestämmelserna för anställning i utrikesdeparte-/v''sverige/
mentets tjänst, allt i syfte att utrikesrepresentationen skulle vara i stånd Qtrikesr?P°e~
att tillgodose de ökade krav, som ur kommersiell synpunkt kunde komma 8e^m°n
att ställas på densamma efter krigets slut, ävensom vidtaga de åtgärder,
vartill utredningen kunde föranleda, samt Kungl. Maj:t den 20 i samma
månad bemyndigat ministern för utrikes ärendena att utse högst sex sakkunniga
att verkställa en allsidig utredning i sådant syfte, har ministern
den 18 september 1918 uppdragit åt sex personer att såsom sakkunniga
verkställa ifrågavarande utredning.

o o

Kungl. Maj:t har den 26 september 1918 beslutat upprättandpt tills-Upprättande
vidare av ett lönat konsulat i Mariehamn med distrikt omfattande Ålands-av lönat kon’

» sulat i Mane 0arnd-

hamn.

Sedan fråga uppstått om viss åtgärd från svensk sida i syfte att för Upprättande
prövning av neutralas rättsanspråk på grund av åtgärder från de krigföran- av en interdes
sida på sjökrigföringens och prisväsendets område uppnå inrättandet pOadomstÅ

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av en internationell prisdorastol i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna
i den vid Haagkonferensen beslutade konvention i ämnet, har Kungl.
Maj:t den 27 november 1918 uppdragit åt delegerade för beredning av
vissa i samband med det förestående fredsslutet stående frågor att i samråd
med motsvarande danska och norska delegerade upptaga ifrågavarande
ärende till behandling.

Svenskt del- På given anledning har Kungl. Maj:t den 27 november 1918 beslutat

temåtioneUa dels i princip uttala sin anslutning till tanken att Sverige skulle jämte
förhandlingar Danmark och Norge genom en hänvändelse till de krigförande makterna
de åvPett‘nå- söka erhålla rätt till deltagande i en internationell rådplägning om upptionernas
för-rättande av ett nationernas förbund dels ock uppdraga åt de för behandbnnd-
ling av vissa i samband med det blivande fredsslutet stående frågor utsedda
delegerade att i samråd med motsvarande danska och norska delegerade
upptaga ifrågavarande ärende till behandling. Genom nådigt beslut
den 3 december 19i8 har därefter ministern för utrikes ärendena bemyndigats
att till franska republikens regering avlåta en framställning i ämnet
på° grundvalen av ett av de delegerade utarbetat förslag. Liknande framställning
gjordes samtidigt av danska och norska regeringarna.

Underhand- Kungl. Maj:t har den 8 december 1918 beslutat godkänna samt

lingar med bemyndiga Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn att underteckna ett av
DN™gekomhvederbörande svenska, danska och norska representanter uppgjort förslag
ömsesidighet tj]l deklaration mellan de tre rikena angående ömsesidighet i fråga om
'' Jätudn^fsr ersättning för olycksfall i arbete.

olycksfall i

arbete. 0

Kragan om Sedan på sin tid Alandsbefolkningen genom sina ombud hänvänt sig

Amndsögnrp-tin förenta Staternas president samt Frankrikes, Italiens och Storbritanniens
regeringar i syfte att få frågan om ögruppens framtida ställning avgjord
i enlighet med befolkningens ådagalagda vilja, har svenska regeringen
i anknytning till denna hän vändning genom ministern i Helsingfors
till°Finlands regering framfört sin önskan, att frågan om Alandsögruppens
framtida ställning måtte underställas folkomröstning på ögruppen under
betryggande former och med förbindande kraft för Sverige och Finland.

överenskom- Under den 30 december 1918 undertecknades i Stockholm mellan

meise med Sverige, Finland och Tyskland en överenskommelse angående demolering av
Finland a°n- på Ålandsöarna under kriget uppförda befästningar och andra militära angående
demo- läggningar,
lering av de ob o

på Ålands- ...........

Sårna uppförda
befästningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under nedannärnnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

191K den 15 febr.: lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juli
1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för
skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman;

5 mars: lag med särskild bestämmelse att tillsvidare gälla i
fråga om skydd för vissa främmande patent;

»15 » lag angående ändring i vissa delar av lagen den 5 juli

1884 om skydd för varumärken;

förklaring av lagen den 4 maj 1906 angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast
egendom;

2 april: lag med vissa bestämmelser om sjöfynd;

» 26 » lag om förfogande över viss egendom under utomor dentliga,

av krig föranledda förhållanden;

»30 » lag om fastställande av högsta pris å vissa varor un der

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden
in. in.;

» lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917
med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;

» lag om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916
angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor in. m.;

» » » » lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28

mars 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av
fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så
ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri;

» » » » lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28

mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter;

> » 3 maj: lag om ändrad lydelse av 2 kap. 8 § rättegångs balken

;

» » lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen om straffregister

den 17 oktober 1900;

» » » » lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening
att förvärva fast egendom;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 den 3 maj:

» y> 7 »

» » » »

» » 16 »

» » » 7>

» » 24 »

» » » »

lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 30 maj 1916
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag;
lag om särskilda tingssammanträden för handläggning
av vissa mål och ärenden;

lag om ändrad lydelse av 10 § i förordningen den 17
maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande
bestämmelser om häradsting;

lag om ändrad lydelse av 5 § 1 i förordningen om
nya växellagens införande och vad i avseende därå
iakttagas skall den 7 maj 1880;

lag om kungörande av tiden för tings början och avslutande
in. m.;

lag om ändring i vissa delar av 20 kap. strafflagen;
lag om ändrad lydelse av 166 § i strafflagen för krigsmakten
den 23 oktober 1914;
la£ angående ändring i vissa delar av strafflagen;
lag angående ändring i vissa delar av strafflagen för
krigsmakten;

lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 22 juni
1906 angående villkorlig frigivning;
lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen om straffregister
den 17 oktober 1900;

lag om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen
den 27 februari 1858 angående ordningen och villkoren
för utländsk mans upptagande till svensk medborgare
;

lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april
1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning av
omyndigs egendom;

lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 §, 17 kap. 7, 10,
14 och 29 §§ samt 25 kap. 9 § rättegångsbalken;
lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni
1905 om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter
vid behandling av handelsmål;
lag om ändrad lydelse av 26 och 30 §§ i lagen om
expropriation den 12 maj 1917;

lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887;

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 deri 24 maj:

» » » »

» »31 »

» » » »

» 14 juni:

» » » »

» » 20 »

T> » » »

» » » »

5> » » »

» » 28 »

> » y> »

lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 22 juni
1911 om ekonomiska föreningar;

lag om ändrad lydelse av 27 § i lagen den 28 juni
1895 om handelsbolag och enkla bolag;
lag, innefattande särskilda bestämmelser angående rätten
till inmutning inom vissa län;
lag om ändrad lydelse av 49 § i strafflagen för krigsmakten
den 23 oktober 1914;

la» om ändrad lydelse av 33 § i lagen om krigsdomstolar
och rättegången därstädes den 23 oktober
1914;

lag om tillägg till lagen den 14 juni 1917 om införsel i
avlöning, pension eller livränta;

lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 14 juni
1917 om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta
från riket;

lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till
vittnen i mål enligt 75 § i lagen om fattigvården;
lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m.;
lag om statsdepartementen;

lag om ändrad lydelse av 7 § och 15 § 1 mom. i

lagen den 8 mars 1889 om straff för ämbetsbrott av

präst och om laga domstol i sådana mål;

lag om ändrad lydelse av 26 § 1 mom. i lagen den

9 december 1910 angående tillsättning av prästerliga

tjänster;

lag om ändring i vissa delar av 14 och 18 kap. strafflagen; lag

om ändrad lydelse av 43 § 1 mom. i lagen den
9 december 1910 angående tillsättning av prästerliga
tjänster;

lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort;
lag om upphävande av förordningen den 4 maj 1855
angående vissa föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande; lag

om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 4 juni 1886
angående ersättning av allmänna medel till vittnen i
brottmål;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 den 28 juni:

» y> » »

» » » »

)> » » »

y> » » »

» » » »

> » » »

Tf Tf » »

» » » »

Tf Tf » »

> » » »

Tf » » »

> » » »

» Tf » »

» » X> »

» > » »

» »31 dec.:

» » » »

lag med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring;
lag innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt
till fast egendom den 14 juni 1907;
lag om inskränkning; för viss tid i rätten att överlåta
fast egendom;

lag; om tillfällig;», åtgärder till förekommand e av sköv o

ö o

ling av skog å fastighet i enskild ägo;
vattenlag;

lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av

O O

vattenlagen;

lag om förteckning å vattendrag, där kongsådra finnes;

lag om rätt att över annans mark framdraga ledning

för vatten till husbehovsförbrukning;

lag om ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken;

lag om ändrad lydelse av 37 § utsökningslagen;

lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 27 juni

1896 om rätt till fiske;

lag angående villkorlig straffdom;

lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap.

5 § rättegångsbalken;

lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17''oktober
1900 om straffregister;

lag om ändrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen

den 22 juni 1906 angående villkorlig frigivning;

lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att

inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16

juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen

den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

lag om tillägg till lagen den 14 juni 1917 om införsel

i avlöning, pension eller livränta;

lag om ändrad lydelse av 2 kap. 9 § strafflagen.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1918 den 4 järn: kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande vissa samhällen inom Skaraborgs län;

> » 10 » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande vissa samhällen inom Södermanlands
län;

berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 deri 18 jan.:

» » » »

* > 25 »

» » » »

» > » >

» » » »

> »1 febr.:

» » » »

» » 8 »

> » » »

» » » »

» » 22 »

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Östergötlands
län;

kungörelse angående ordningen för fn stigh et sregi streringen
beträffande vissa samhällen inom Malmöhus län;
kungörelse angående ordningen för fastighetsrcgistreringen
beträffande vissa samhällen inom Älvsborgs län;
kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Västernorrlands
län;

kungörelse angående ordningen för fastighets registreringen
beträffande vissa samhällen inom Kalmar län;
kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinterutbildning
sammandragna avdelningar av infanteriet
skola lyda under vissa regementskrigsrätter;
kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinterutbildning
sammandragna avdelningar av kavalleriet,
artilleriet, fortifikationen, trängen och intendenturkåren
skola lyda under vissa regementskrigsrätter;
kungörelse med bestämmelse, att en å Manna skjutfält
förlagd avdelning av artilleriet skall lyda under
viss regementskrigsrätt;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Kronobergs
län;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Gottlands,
Blekinge och Hallands län;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Stockholms
län;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Gävleborgs län;
kungörelse med bestämmelse, att Svea ingenjörkårs
fästningsingenjörkompani samt fortifikationsbefälhavaren
å Vaxholms fästning med under hans befäl stående
personal skola lyda under regementskrigsrätten vid
Vaxholms kustartilleriregemente;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Jönköpings län;

Bi/t. till riksd. prot. 1919. 1 Sami. t avd.

Riksdags-Berättclsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 deri 22 febr.: kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Jämtlands län;

» •» » » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande vissa samhällen inom Västerbottens
län;

» » » » kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen
den 26 november 1909 om upprättande av röst längd

för val till riksdagens andra kammare samt den
i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldighet; »

» 23 » kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt vid viss

del av krigsmakten;

» » 5 mars: kungörelse med bestämmelse, att vissa till Stockholm

förlagda avdelningar av Livregementets grenadjärer och
Södermanlands regemente skola lyda under viss krigs -

rätt;

8 » instruktion för fasti

22 » kungörelse om ändrad lydelse av § 9 i förordningen

den 17 december 1915 om vad som bör iakttagas vid
tillämpningen av vissa till krigslagstiftningen hörande
bestämmelser;

» » kungörelse med vissa föreskrifter rörande krigsdomares

diarium;

» y> kungörelse om bifogande av karta vid framställning

om ändring i administrativ indelning m. m.;

» » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande vissa samhällen inom Örebro län;

» » kungörelse om ändring i vissa delar av instruktionen

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten den 16 december
1910;

5 april: kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande visst samhälle inom Värmlands län;

19 » kungörelse angående ordningen för fast i ghetsregi stre ringen

beträdande vissa samhällen inom Kalmar län;

26 » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande visst samhälle inom Blekinge län;

» » kungörelse angående ordningen för fastighetsre<;istre ringen

beträffande vissa samhällen inom Göteborgs och
Bohus län;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 den 26

» -■ »

» » 30

» D »

> » »

» » »

» »16

> » »

april: kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa sarnhilllen inom Värmlands
län;

» förordning med närmare bestämmelser för verkställighet
av lagen den 26 april 1918 om förfogande över
viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden;

kungörelse angående tillämpningen av vissa bestämmelser
i lagen den 30 april 1918 om fastställande av
högsta pris å vissa varor under utomordentliga, avkrig
föranledda förhållanden m. in.;
kungörelse om fortsatt tillämpning av 2—12 §§ i lagen
den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden; förordning

om fortsatt tillämpning av förordningen
den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande
införsel och utförsel av varor m. in.;
förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot
överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så ock mot förvärv av aktier i aktiebolag,
som äger fartyg eller andel däri;

» förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot
fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter m. m.;

kungörelse angående vissa undantag från gällande förbud
mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan utrikes orter;

kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den
13 oktober 1916 angående skyldighet för ägare av
fartyg att tillhandahålla statens handelskommission
vissa uppgifter;

maj: kungörelse om medgivande för visst fall att icke upptaga
stadsplan å registerkarta;

» kungörelse om upphävande av den genom kungörelsen
den 23 februari 1918 inrättade fältkrigsrätt vid viss
del av krigsmakten;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

1918 den 24 maj:

» y> » »

» » » »

» » » . »

» »6 juni:

» » » »

»11 »

» > » »

» » 14 »
» » » »

» » » »

instruktion för stadsfiskalerna;

kungörelse angående ändring i kungörelsen den 26
november 1914 om uppgifter till straffregistret och om
registrets förande;

kungörelse angående ändrad lydelse av kungörelsen
den 26 november 1914 om skyldighet i vissa fall att
inhämta utdrag av straff registret;

kungörelse angående ändrad lydelse av § 8 i instruktionen
den 3 juni 1846 för predikanter vid rikets
fängelser och vid kronoarbetskåren;
kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 mom. 1
och § 15 i kungörelsen den 26 november 1909 om
upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra
kammare samt den i avseende härå vissa myndigheter
åliggande uppgift sskyldighet;

kungörelse angående ändrad lydelse av § 9 i riddarhusordningen
den 22 juni 1866;
kungörelse om varuinärkesregistrets förande in. in.;
kungörelse om ändrad lydelse av 2 § i kungörelsen
den 31 december 1895 angående beskaffenheten av de
handlingar, som i ärenden rörande registrering av
varumärken inlämnas;

kungörelse med bestämmelse, att vissa jämlikt § 36
mom. 1 värnpliktslagen under år 1918 för landstormsövningar
inom andra arméfördelningens inskrivningsområden
sammandragna avdelningar av krigsmakten
skola lyda under vissa krigsrätter;

kungörelse med bestämmelse, att vissa jämlikt lagen
den 21 juni 1916 om skyldighet för vissa värnpliktiga
att deltaga i kaderövning vid landstormen under år
1918 för kaderövningar inom femte arméfördelningens
inskrivningsområden sammandragna avdelningar av
krigsmakten skola lyda under vissa krigsrätter;
kungörelse om upphörande av viss särskild krigsrätt;
kungörelse med bestämmelse, att viss till Tingstäde
förlagd personal ur Gottlands trupper skall lyda under
viss krigsrätt;

kungörelse angående ändring i vissa delar av instruktionen
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler
den 23 juli 1915;

vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

juni; kungörelse om ikrafttrfldande av lagen den 24 maj
1918 angående ändring i vissa delar av strafflagen rn. in.;
stadga med vissa föreskrifter angående domsagornas
förvaltning;

» förordning angående förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort;
instruktion för förundersökare jämlikt lagen angående
villkorlig straffdom;

kungörelse angående ordningen för utbetalning av ersättning
av allmänna medel till den, som vid domstol
biträtt såsom förundersökare enligt lagen den 28 juni
1918 angående villkorlig straffdom;

» instruktion för övervakare över villkorligt dömda;

» kungörelse angående tillämpningen, då villkorlig straffdom
meddelats, av vissa föreskrifter med avseende å
verkställighet av utslag;

» kungörelse angående meddelande till prästerskapet om
viss straffpåföljd;

* kungörelse angående tiden för ingivande till Kungl.
Magt av sådana underdåniga framställningar, som kunna
påkalla äskanden eller meddelanden till riksdagen;

» kungörelse angående bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med inlösen av
under nyttjanderätt upplåtet område, in. m.;

» kungöreiseom ändring av stadgan den 31 mars 1900 angående
fördelning av ärendena mellan statsdepartement^!;
juli: kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare
gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent;

> kungörelse med bestämmelse, att de värnpliktiga, tillhörande
Vaxholms grenadjärregemente, vilka innevarande
år skola fullgöra reservtruppövning, skola lyda
under viss krigsrätt;

» kungörelse med föreskrifter rörande utredning i ärende,
varom stadgas i lagen den 28 juni 1918 om inskränkning
för viss tid i rätten att överlåta fast egendom;

* kungörelse om upphävande av bestämmelserna i kungörelsen
den 25 juli 1916 angående vissa undantag
från gällande förbud mot fortskaffande av gods med
svenskt fartyg mellan utrikes orter;

* kungörelse innefattande tillägg till kungörelsen den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 den 30 juli:

2 aug.

13 juli 1917 med bestämmelser för vissa fall angående
mantalssättning eller därmed jämförlig åtgärd i
anledning av ändring i administrativ indelning;
kungörelse om antalet vattendomstolar i riket och deras
domsområden;

kungörelse om ändrad lydelse av 5 § i instruktionen
den 8 mars 1918 för fåstighetsregisterkommissionen;
kungörelse angående nummerbeteckning i fastighetsregister
för stad in. m.;

kungörelse med bestämmelse, att till Gävle sammandragen
fältingenjörskola skall lyda under viss krigsrätt;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 18 och 32 i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister;
kungörelse om ändrad lydelse av § 7 i förordningen
den 25 april 1913 med särskilda bestämmelser i fråga
om jordregister för Kopparbergs län och Hamra kapellag
i Los socken av Gävleborgs län;
kungörelse med vissa föreskrifter angående mätningsväsendct
inom rikets städer och sådana samhällen å
landet, där den för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistrering
beträffande visst samhälle inom Uppsala län;
kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Norrbottens län;
kungörelse om val av vattenrättsnämndemän;

18 sept.: kungörelse med bestämmelse, att viss avdelning av
flottan skall lyda under viss krigsrätt;
öppet brev och påbud angående ett urtima riksmöte i
Stockholm den 30 oktober 1918;

kungörelse om de orter, till vilka vattendomstolarnas
kanslier skola tills vidare vara förlagda;
kungörelse angående tingssammanträden med tremansnämnd; »

» instruktion för justitiekanslersämbetet;

> » kungörelse angående sammanträdesturerna i Lysings

och Göstrings härads domsaga samt Mellersta Värends
domsaga;

8 nov.: kungörelse om tillämpning tillsvidare i viss omfattning
av kungörelsen den 24 november 1916 angående av -

» 18 okt.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1018 deri
» »

* >

» »

> »

» »

lämnande från vissa domstolar och myndigheter av uppgifter
för alkoholstatistiska undersökningar;

15 nov.: kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande visst samhälle inom Kopparbergs län;

» » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträffande visst samhälle inom Kopparbergs län;

22 * kungörelse om ändring av stadgan den 31 mars 1900 an gående

fördelning av ärendena mellan statsdepartementen;

29 » kungörelse om ändrad lydelse av 3 § samt 6 § 1 mom.

i kungörelsen den 16 augusti 1918 med vissa föreskrifter
angående mätningsväsendet inom rikets städer
och sådana samhällen å landet, där den för städerna
gällande ordning för bebyggande skall iakttagas;

6 dec.: kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 1 och 4 mom.

samt 6, 7, 11, 26, 38 och 48 §$ i förordningen den
12 maj 1917 med närmare föreskrifter om fastighetsregister
för stad;

» * kungörelse angående provisorisk förhöjning av den

jämlikt 1 § i kungörelsen den 9 oktober 1891 enligt
dess lydelse enligt kungörelsen den 27 oktober 1905
utgående ersättning av allmänna medel till sakkunniga
biträden vid sjöförklaringars upptagande i rådhusrätterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö;

» » kungörelse om statistiska uppgifter rörande häradshöv dingarnas

sportelinkomster och tjänsteutgifter samt
befattningshavares vid rådhusrätter, magistrater, polisdomstolar
och poliskammare avlönings- och pensionsförmåner; »

» kungörelse angående indelning av rikets domsagor i

klasser;

» » stadga angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna;

» » kungörelse om ändring av stadgan den 31 mars 1900angå ende

fördelning av ärendena mellan statsdepartementen;

» » kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i arbetsord ningen

den 10 december 1915 för Svea hovrätt med
krigshovrätten;

18 » förordning om anstånd med erläggande av vissa pa tentavgifter; 23

» kungörelse angående upphörande av vissa särskilda

krigsrätter;

l(i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Indclniuge ändringar.

1918 flen 23 dec.: kungörelse angående ändring i kungörelsen den 26
november 1914 om uppgifter till straffregistret och
om straffregistrets förande;

»31 » kungörelse om tvångsarbetes förrättande i vissa fall i

kronohäkte.

Kung]. Maj:t har förordnat, dels att Köpings socken samt den del
av det s. k. Köpingskomplexet, som är beläget inom Kungs-Barkarö socken,
skola från och med år 1919 införlivas med Köpings stad, Köpings
socken i judieiellt, administrativt och kommunalt avseende samt delen av
Kungs-Barkarö socken i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastfkt
avseende, dels att visst område av Kalmar socken skall från och
med år 1919 införlivas med Kalmar stad i judieiellt, administrativt, kommunalt
och ecklesiastikt avseende, dels att visst område av Valbo socken
skall från och med år 1919 införlivas med staden Gävle i judieiellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt'' hänseende, dels att vissa fastigheter
inom Torshälla socken skola från och med år 1919 införlivas med
staden Torshälla i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
hänseende, dels att'' Hälsingborgs landskommun skall från och med år 1919
i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivas
med Hälsingsborgs stad, dels att visst område av Döderhults socken skall
från och med år 1919 i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
avseende införlivas med Oskarshamns stad, dels att med Hedemora
stad och stadsförsamling skall från och med år 1919 i judieiellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt hänseende införlivas visst område av
Hedemora socken samt att vissa till Hedemora stad hörande områden skola
från och med år 1919 i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
avseende överflyttas från Hedemora stadsförsamling och stad till
Hedemora landsförsamling, dels att visst område av Gränna socken skall
från och med år 1919 i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
hänseende överflyttas till Gränna stad samt att vissa till staden
hörande områden skola från och med samma år i judieiellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt hänseende överflyttas till Gränna socken, dels
att visst område av Säters socken skall från och med år 1919 införlivas
med Säters stad i judieiellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
hänseende, dels ock att visst område av Arnäs socken skall från och med
år 1919 införlivas med Örnsköldsviks stad i judieiellt, administrativt, kommunalt
och ecklesiastikt avseende.

Vidare har Kungl. Maj:t förunnat Bodens municipalsamhälle stadsrättigheter
utan egen jurisdiktion från och med år 1919.

r O •''

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t hav förordnat, dels att från och med deri 1 januari Andrad ting«-1919 Lysings och Göstrings härad, vilka tillsammans bilda Lysings och ln&siuaeIume
Göstrings härads domsaga och var för sig utgöra ett tingslag, skola förenas
till ett tingslag under benämningen Lysings och Göstrings tingslag,
samt Norrvidinge och Kinnevalds härad, vilka tillsammans bilda mellersta
Värends domsaga och var för sig utgöra ett tingslag, skola förenas till
ett tingslag under benämningen Mellersta Värends tingslag, dels att Medelpads
östra domsaga skall från och med dag, Kungl. Maj:t framdeles
bestämmer, vara indelad i tvä tingslag sålunda, att Indals tingslag fortfarande
skall utgöra ett tingslag samt Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
skola bilda ett tingslag, benämnt Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag,
med tingsställe i eller i närheten av Sundsvall, dels att Torneå domsaga
skall från och med år 1919 vara indelad i tre tingslag sålunda, att
Korpilombolo och Pajala tingslag fortfarande skola utgöra särskilda tingslag
samt Overtorneå och Nedertorneå tingslag skola bilda ett tingslag" be"
nämnt Torneå tingslag, med tingsställe i eller invid Haparanda oc?i dels
att Vadsbo norra domsagas båda tingslag, Hasslerörs och Hova tingslag,
skola förenas till ett tingslag under benämningen Vadsbo norra tingslag
med tingsställe i Mariestad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att i Umeå tingslag av Västerbottens Ändrad
södra domsaga skola årligen hållas allmänna tingssammanträden undertingsordning''
vårtinget tre gånger och under hösttinget två gånger.

Kungl. Maj:t har förordna!, dels att Stockholms läns västra domsaga Tingstad,
skall från och med den 1 januari 1919 tillsvidare hava tingstad i Stockholm
och dels att Kville, Tanums och Bullarens härads tingslag skall från
och med den 1 januari 1919 tillsvidare hava tingstad i staden Strömstad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att av allmän åklagare anhängiggjordafiandiäggning
mål rörande överträdelse av förordningarna den 9 juni 1905 angående ^urtima tfa
försäljning av brännvin, av vin och Öl och av alkoholfria drycker samt i Svegs
svagdricka ävensom rörande överträdelse av förordningen den 14 juni 1917 tingslagangående
försäljning av rusdrycker må vid Svegs tingslags häradsrätt
handläggas å urtima ting eller särskilt sammanträde under lagtima ting,
som å tingsstället i Svegsmons municipalsamhälle hålles för rannsakning
med häktade personer.

Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt dels nya Organisation
organisationer för rådhusrätterna och magistraterna i Strängnäs, Ystad, “Itte/och

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 Avd. 3 magiitrater

Riksdags-Ber ät t elsen. m* m

Ny ordning
för val av
borgmästare
i Ystad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ängelholm och Östersund, dels ock vissa ändringar i organisationerna för
rådhusrätterna och magistraterna i Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg,
Göteborg och Gävle.

I enlighet med vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt
»Ordning för borgmästarval i Ystad».

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1918 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 15 februari: kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i förordningen
den 10 juni 1912 angående tillämpning av förordningen den 1 juni
1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd);
den 23 februari: lag angående tillstånd att i och för viss
tjänstgöring utom landets gränser använda värnpliktiga, tillhörande beväringens
första uppbåd; den 5 mars: kungörelse angående provisorisk
förhöjning av de jämlikt gällande reglemente för arméns avlöning under
fred den° 11 oktober 1907 i vissa fall utgående dagtraktamenten; den 8
mars: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i kungörelsen den 21
januari 1916 angående uppskov med och frikallelse från inställelse till
tjänstgöring vid mobilisering för vHsa värnpliktiga; lag om ändrad lydelse
av 15 § i lagen den 2 juli 1915 angående anskaffande av hästar och
fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen); den
22 mars: kungörelse om tillägg till § 21 och ändrad lydelse av § 23
mom. 1 i kungörelsen den 21 maj 1915 angående sättet för officers- och
reservofficersaspiranters antagning och utbildning; den 26 mars: kungörelse
angående tillsättandet av vissa beställningar å arméns reservstater
under år 1918; den 16 maj: kungörelse om tillägg till § 4 inom. 2 i
reglementet för anskaffning, underhåll och vård av intendenturmaterielen
vid arméns truppförband (intendenturmaterielreglementet) den 11 oktober
1907; kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 2 juni
1911 angående rätt till fri sjukvård och fria läkemedel under fredstid för
den vid armén anställda personal; den 24 maj: lag om ändrad lydelse av
§ 10 och § 12 mom. 1 i värnpliktslagen den 17 september 1914; förordning
om ändrad lydelse av § 4 i förordningen den 31 december 19 i 3
angående rikets indelning i områden för värnpliktigas inskrivning samt
om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner
in. in.; förordning om ändrad lydelse av förordningen den 31 december
1914 angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga samt deras
tjänstgöring in. m. (inskrivningsförordning); den 6 juni: lag om befrielse
för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra reservtruppövning; den

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

14 juni: lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i värnpliktslagen den
17 september 1914; den 20 juni: kungörelse angående grunder för tillfällig
löneförbättring under åren Ibis och 191!) för viss personal vid
armén; kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
tillfällig löneförbättring under aren 1918 och 1919 för viss personal vid
armén; den 28 juni: kungörelse angående höjning för år 1918 av ersättning,
som utgår jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgörino-;
kungörelse angående understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs "familj’
som fullgör tjänstgöring till rikets försvar; reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente); kungörelse om fortsatt giltighet
av kungörelsen den 24 november 1916 om ändrad lydelse av°§§
1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid''mobilisering
och i krig den 16 juli 1906; kungörelse angående tillfälligt tillägg till de
understödsbelopp, som utgå jämlikt § 2 i förordningen den 1 juni 1912
om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd),
sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen den 17 september
1914; kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
nya avlöningsförmåner vid fältveterinärkåren; den 26 juli: kungörelse angående
gäldandet av vissa å krigstjänstgöringstid belöpande pensionsavgifter
för armén tillhörande personal; den 30 juli: kungörelse angående
hämtning av värnpliktiga, som uteblivit från tjänstgöring, m. m. (hämtningskungörelse);
den 30 augusti: kungörelse om ändrad lydelse av § 6
inom. 1 i reglementet angående förplägnaden vid arméns truppförband i
fred (fredsförplägnadsreglementet) den 11 oktober 1907; den 26 september:
kungörelse angående fördelningen av vissa å arméns reservstater för år
1919 upptagna beställningar; kungörelse om ändrad lydelse av §§ 4 och
ö i kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov med och frikallelse
fiån inställelse till tjenstgöring vid mobilisering för vissa värnpliktiga;
den 18 oktober: kungörelse om ändrad lydelse5 av §§ 4 och 9,
§ 10 mom. 2 samt § 15 inom. 2 och 3 i reglementet för arméns kassaväsende
i krig (krigskassareglementet) den 24 januari 1914 (n:r 69); kungörelse
om ändrad lydelse av tariffen i kungörelsen den 5 mars 1918
(n.r 113) angående provisorisk förhöjning av de jämlikt gällande reglemente
för arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907 (n:r Ilo) i
vissa fall utgående dagtraktamenten; den 25 oktober: förordning angående
inskärning och redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring in. in.
(inskrivningsförordning); den 1 november: kungörelse om ändrad lydelse
av § 14 i kungörelsen den 21 maj 1915 (n:r 166) angående sättet för
officers- och reservofficersaspiranters antagning och utbildning; den 29 no -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arméns vapenövningar.

Fälttjänst ävningar.

vember: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december
1915 (n:r 596), angående den ständiga indelningen i fred av arméns
truppförband m. m.; deri 6 december: förordning angående tillsättande av
vissa militärveterinärbeställningar vid armén; instruktion för arméns veterinärer;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1 och 2 i kungörelsen den
13 december 1912 (n:r 379) angående läkarvårdens uppehållande vid vissa
truppförband under ordinarie tjänstinnehavares ledighet m. in.; den 10
december: kungörelse om upphävande av vissa kungörelser angående rekvisitionslagens
trädande i tillämpning m. in.; den 13 december: reglemente
för garnisonssjukhuset i Stockholm; kungörelse angående gäldande av
kostnaderna för sjukvård m. in. vid garnisonssjukhuset i Stockholm; kungörelse
om ändrad lydelse av § 4 mom. 2 och 3 i reglementet den 11
oktober 1907 (n:r 106) angående förplägnaden vid arméns truppförband i
fred (fredsförplägnadsreglementet); den 23 december: lag angående tillägg
till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914; den 31 december:
förordning om landstormen (landstormsförordning); förordning angående
rikets indelning i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av
ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner m. m.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar jämlikt värnpliktslagen § 27
varit anbefallda och med nedannämnda avvikelser även kommit till utförande.

För att hindra ytterligare spridning av influensan hava de värnpliktiga,
som inkallats till årets repetitionsövningar, i den omfattning,
som varit av behovet påkallad och tjänstens upprätthållande medgivit, beviljats
tjänstledighet under dessa övningar. Tjänstledigheten har beviljats
vid en del truppförband utan föregående inryckning, vid flertalet truppförband
sedan inryckning ägt rum. Av samma anledning hava dels reservtruppövningar
under året anordnats endast inom Stockholms inskrivningsområde
med värnpliktiga tilldelade infanteriet, dels ock inryckning till
första tjänstgöring för klass 1918 under året ägt rum endast av ett mindre
antal värnpliktiga. Landstorms- och kaderövningar hava varit anordnade.

Därjämte hava värnpliktiga i efter hand minskad utsträckning varit
inkallade till tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen § 28.

Gemensamma större fälttjänstövningar hava på grund av rådande
influensaepidemi under året icke ägt rum.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, arméfördelningarna
och personal vid liodens och Gottlands trupper samt vid infanteriet,
kavalleriet, trängen och intendenturkåren.

Övningar för arméns befäl hava varit anordnade dels i vanlig omfattning
enligt förut gällande bestämmelser, dels därutöver under november
och december 1918 enligt särskilda bestämmelser.

Vid krigshögskolan äro som elever beordrade 50 officerare (25 i
vardera kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 58 officerare,
därav 1 infanteriofficer.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 107
elever. Från båda reservofficerskurserna hava utexaminerats sammanlagt
118 elever.

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 24 officerare.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 43 officerare,
därav 27 till instruktörskursen, 11 till gymnastiklärarkursen och 5
till sjukgymnastkursen.

Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två
kurser för majorer och kompani- (skvadrons-) chefer, vardera om 30 dagar,
dels två kurser för yngre subalternofficerare, vardera om 60 dagar. Förutom
befäls- och lärarpersonal hava till kurserna för majorer och koinpani(skvadrons-)
chefer varit beordrade sammanlagt 42 samt till kurserna för
yngre subalternofficerare sammanlagt 64 officerare ur armén.

För artilleriet har under året en gemensam skjutskola försöksvis
varit sammandragen å Skillingaryd under omkring 6 veckor med kurser
för regementsofficerare, eldledare samt spanings- och förbindelseofficerare;
ett antal regementschefer vid infanteriet och kavalleriet samt officerare
vid generalstaben hava därjämte under kortare tid följt övningarna. Två
flygmaskiner med erforderlig personal hava stått till skjutskolans förfogande.

En fältingenjörskola bar varit anordnad i Gävle under omkring 3
veckor. Till densamma hava ur ingenjörtrupperna 10 kompaniofficerare
varit beordrade.

För utbildning i kulsprutetjänst har en kurs varit anordnad å Manna
skjutfält under omkring 4 veckor. Till densamma hava 34 officerare ur
infanteriet och kavalleriet varit beordrade. Dessutom hava officerare och
underofficerare av nämnda truppslag deltagit i regementsvis anordnad utbildning
i kulsprutetjänst.

Till utbildning som flygplan förare hava beordrats 8 officerare och 2
värnpliktiga och till utbildning som flygspanare 4 officerare.

Fältövningar.

Bcfälsöv ningar.

Skolor och
utbildningskurser.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För utbildning till vapenofficerare hava 17 officerare beordrats till
kurser av omkring 3 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet.

Utbildningskurs för bataljonsveterinärer har varit anordnad under
omkring 4 veckor.

För utbildning av officersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid
samtliga truppslag.

För utbildning av köksföreståndare hava två kurser av 2 månaders
varaktighet anordnats. Till kurserna hava beordrats sammanlagt 60 underofficerare.

Underofficersskolor hava under året varit anordnade vid samtliga
truppslag.

Utbildningskurser i icke militära ämnen för fast anställt underbefäl,
som avlagt furirsexamen, hava anordnats under en tid av omkring 2
månader.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
m. fl. hava särskilda kurser anordnats.

Expedition Under0 februari månad 1918 avsändes ett detachement till Aland

till a an . £ör yjd Alandsöarnas evakuering av därstädes befintliga ryska och finska
stridskrafter utföra nödig kontroll och bevakning under evakueringen samt
i samband därmed lämna Ålands befolkning skydd mot övergrepp. Detachementet
kvarstod, med efter hand minskad styrka, till mitten av
maj månad.

Generalstabens verksamhet under år 1918.

Vid centralavdelningen hava handlagts vissa i samband med neutralitetsskyddet
stående frågor samt dels bearbetats redan befintliga vid
krig eller krigsfara gällande planer och reglementen, dels utarbetats
nya dylika.

Vid organisationsavdelningen har bland annat utarbetats förslag till
ändringar i fördelning av hästar och anspannsfordon,
ny inskrivningsbok, föranledd av den nya inskrivningsförordningen,
samt

ny generalorder n:r 1 angående värnpliktigas inskrivning, uppställd
efter delvis nya grunder.

Därjämte hava avgivits ett stort antal yttranden i olika ämnen,
varibland särskilt märkas över betänkanden angående gymnastiska centralinstitutets
omorganisation och angående hälso- och sjukvården vid arméns
truppförband, över förslag till ny reservbefälsförordning in. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utrikesavdelningen har fortsatt insamlandet och bearbetandet av underrättelser
angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer
samt verkställt utredningar angående vissa värnplikts-, organisations- in.
fl. förhållanden inom olika arméer. Inom avdelningen har utarbetats »Meddelanden
från Generalstaben 1918».

Kornmunikntionsav delning en har följt utvecklingen av landets kommunikationsväsende
samt fullständigat kännedomen om järnvägarnas, kanallinjernas
och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
pion.

A krigshistoriska avdelningen hava följande arbeten utförts:

Yerket »Karl XII på slagfältet» har påbörjats och, vad beträffar delarna
I och II jämte tillhörande kartmateriel, slutförts. Av verkets del
III föreligger all text i första manuskript, varjämte kartarbetena pågå.

A VII. delen av »Sveriges krig åren 1808 och 1809» har korrekturet
till avdelningen »Kriget vid västra gränsen» t. o. m. mars 1808 reviderats

Ö O O o

och föreligger nu i andra korrektur. A avdelningen »Södra gränsen» un O

O o o O

der samma tid pågå redigeringar av manuskriptet. A VIII. delen hava
förberedande arbeten utförts.

Inom krigsarkivet har arbetet huvudsakligen bestått i fortsatt ordnande
av regementsarkiv och kartsamlingar, varjämte förberedelser för
flyttning till nya lokaler företagits.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen inom och
utom landet av luftseglings-, automobil-, belysnings- och förbindelseväsendet
samt ställningskrigets speciella tekniska hjälpmedel. Planer och förslag
i frågor, berörande dessa områden, hava utarbetats. Vissa försök hava
planlagts och utförts.

Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna, Frivilliga
automobilkåren och Frivilliga motorbåtskåren, har förmedlats av avdelningen.

Topografiska avdelningens verksamhet har, utöver vad chefen för
rikets allmänna kartverk anmält i sin redogörelse till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj omfattat utarbetandet av
vissa planer och kartarbeten.

På grund av rikets administrativa nyindelning pågår utbyte av
den gamla länsmanskartan mot en inom detaljen utarbetad landsfiskalskarta.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Artilleri materiel.

Ammunition
för artilleripjäser.

Eldhandvapen
och ammunition.

Krut.

Knlsprnte materiel.

Fortifikationspersonalens
övningar.

Ingenjör- och
telegrafmateriel.

Av Generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 :400,000
har bladet Göteborg avslutats, varjämte bladet Malmö är i det närmaste
färdigt. A bladet Karlskrona torde arbetet vara slutfört under första
hälften av år 1919.

Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och fästningsartilleri
et har fortgått.

Anskaffningen av mobiliseringsammunition har fortgått.

Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.
vapen fortgått.

Vid Huskvarna vapenfabriksaktiebolag har tillverkningen av 9 mm.
pistoler pågått.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för artilleriammunition.

Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för
handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkningen av kulsprutor
fortgått.

Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med utfärdade
bestämmelser, dock med den inskränkning under regementsövningarna,
vilken föranletts av infiuensaepiderniens härjningar.

En fältingenjör skola har i enlighet med särskilt utfärdad generalorder
varit sammandragen.

Fortifikationens fältövning har ägt rum i två omgångar enligt härför
utfärdade generalorder.

För militära studier m. rn. hava fem fortifikationsofficerare och en
fortifikationsunderofficer varit till utrikes ort kommenderade.

Materielen har underhållits och kompletterats i enlighet med fastställda
arbetsplaner. Nyanskaffning av materiel har under året fortgått
på grund av de extra och ordinarie anvisningar, som stått till förfogande.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Följande arbeten hava fullbordats:

Beredandet av ökat stallutrymme vid kavalleriet har fullbordats med
undantag för Skånska husarregementet, vars slutgiltiga förläggning ännu
icke fastställts.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens regemente är fullbordat.

Uppförandet av visst förråd i Tomelilla är fullbordat.

Utvidgning av ångcentralerna vid Västerbottens regemente och Västmanlands
trängkår är fullbordat.

Uppförandet av kvarn, slakteri och viktualiemagasin i Boden är
fullbordat.

Följande arbeten är o under utförande:

Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon är fullbordat
med undantag av ett förråd för Norrlands artilleriregemente i öster CD

sund samt förråden för Skånska husarregementet, vilka senare skola anstå,
tills regementets förläggningsfråga blivit avgjord.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens kavallerikår fort sättes.

Uppförandet av nya byggnader för Boden-Karlsborgs artilleriregemente
i Boden fortsättes.

Uppförandet av nya byggnader för Bodens ingenjörkår fortsättes.

Uppförandet av skidförråd är fullbordat inom femte och sjätte armefördelningarna
samt i Boden. Skidförråden inom tredje arméfördelningen
hava utbjudits på entreprenad.

Uppförandet av nya byggnader för Norrlands artilleriregemente i
Östersund fortsättes.

Beredandet av ökat stall utrymme vid infanteriet är i det närmaste
fullbordat.

Beredandet av ökat stallutrymme vid artilleriet anstår tillsvidare på
grund av för höga byggnadspriser.

Uppförandet av intendenturförråd vid vissa truppförband har fortsatts,
och återstå endast förråd för Norrlands artilleriregemente i Östersund,
vilka skola utföras i samband med andra nybyggnader därstädes.

Uppförandet av nya byggnader vid fästningsingenjörkompanierna i
Vaxholm och Karlskrona har beträffande Karlskrona fullbordats. Vid
Vaxholm har genom inköp av lägenheten Rybolund frågan om mässlokal
för underofficerare och manskap ordnats, men uppförandet av sjukpaviljong
anstår tillsvidare på grund av för höga byggnadspriser.

Arbetena å uppförandet av nya befälsbyggnader vid Vaxholms gre Bih.

till rikad. prof. 1919. 1 Sami. 1 Avd. 4

Riksdngs-Bcrilttelsen.

Byggnads arbeten -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Befästnings arbeten.

Arméns kasernbyggnadsnärand.

nadjärregemente hava varit utlysta på entreprenad, men på grund av för
höga anbud pågår nu förnyad utredning.

Ritningar till havremagasin i Boden äro insända till Kung]. Maj:t
för fastställelse.

Anordnandet av torkrum vid vissa kasernetablissemang är påbörjat.

Beredandet av ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon
är påbörjat.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår har
fortsatts.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Fälttelegraf kår en har
fortsatts.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Norrlands ingenjörkår
har fortsatts.

Uppförandet av förplägnadsanstalt i Östersund har påbörjats.

Uppförandet av förplägnadsanstalt i Hässleholm har påbörjats.

Uppförandet av havremagasin å Järvafältet har påbörjats.

Arbetena å Bodens och Tingstäde fästningar samt å vissa befästningar
i övre Norrland hava pågått enligt plan.

Kasernbyggnadsarbetenas fortskridande under år 1918:

Vid etablissemangen för Livregementets grenadjärer invid Örebro,
Värmlands regemente invid Karlstad, Upplands infanteriregemente invid
Uppsala, Jönköpings regemente invid Jönköping och Alvsborgs regemente invid
Borås avslutades alla arbeten, tillhörande det kasernbyggnadsnämnden
förelagda byggnadsprogrammet, redan under år 1917.

Under år 1918 har nämnden erhållit nådigt uppdrag att utföra stängsel
kring förrådsgården vid etablissemanget i Uppsala.

Etablissemanget för Bohusläns regemente invid Uddevalla.

Marketenteribyggnaden för underofficerare och manskap har under
år 1918 fullbordats och överlämnats till regementet. Härmed hava alla
de arbeten slutförts vid etablissemanget, vilka tillhöra det nämnden förelagda
byggnadsprogrammet.

Etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde.

Sedan arbetena för utvidgning av det för spillvattnet från etablissemanget
anlagda reningsverket under förra delen av år 1918 avslutats,
återstår av arbetena för etablissemanget enligt fastställt byggnadsprogram
att uppföra och inreda en varmbad- och tvättinrättning. Enligt Kungl.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Maj:ts beslut den 17 augusti 1917 skall emellertid med byggnadens uppförande
tillsvidare anstå.

Etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg.

Marketenteribyggnaden för underofficerare och manskap bär under
året fullbordats och överlämnats till regementet.

Etablissemanget är numera fullt färdigt enligt fastställt program.
Dock avser nämnden företaga undersökningar angående förändrad planering
av den i jämförelsevis ringa lutningar lagda kaserngården, enär klagomål
framställts från regementets sida angående avloppsförhållandena
vid nederbörd.

Etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö.

Sedan nämnden från och med augusti månad 1917 bedrivit arbetena
vid etablissemanget under egen ledning, hava desamma fortgått utan avbrott
och endast med mindre väsentliga störningar.

Kanslibyggnaden, samtliga kasernhus, vakt- och arrest byggnad, bostadsbyggnaderna
mellan kasernhusen, marketenteribyggnaden, vinter- och
sommarstallen, ammunitionsboden och halmboden äro uppförda under tak.

Inredning av ifrågavarande byggnader pågår. Bjälklagen äro inlagda
och trapporna äro färdiga. Invändiga putsningsarbeten äro fullbordade
inom kasernhusen I A och 1 B samt bostadsbyggnaderna och äro till
hälften färdiga i kanslibyggnaden. Mellanväggar av trä äro uppsatta och
karmar för dörrar och fönster anbringade.

Murningsarbetena för ekonomibyggnaden äro fullbordade och byggnadens
matsals- och gymnastikavdelningar taktäckta.

Schaktnings-och sprängnings- samt en del grundläggningsarbeten för
de friliggande underofficersbyggnaderna äro utförda.

Värmeledningsarbetena äro färdiga inom kanslibyggnaden och kasernhusen
I A och I B samt pågå i en del av de övriga byggnaderna.

Arbetena för invändiga vatten- och avloppsledningar äro igångsatta
inom kasernhusen I A och I B. Utvändiga dylika ledningar äro
fullbordade.

Rör för elektriska ledningar äro indragna i flertalet taktäckta
byggnader.

Stängslet kring kaserntomten är uppsatt.

Nämnden har anskaffat i huvudsak alla för byggnaderna erforderliga
snickerier och allt hyvlat virke, ävensom för de friliggande underofficersbostäderna
erforderligt byggnadsvirke.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Etablissemanget för Kalmar regemente invid Eksjö.

Vid detta etablissemang bar nämnden anlitat entreprenörer för uppförande
av byggnadsstommarna och för utförande av bjälklagen av armerad
betong, men har i övrigt utfört arbetena under egen regie.

Samtliga byggnader, förutom sjukhuset, äro uppförda under tak, och
äro inredningsarbetena påbörjade.

Bjälklagen äro inlagda i kansli- och kasernhusen, de med kasernhusen
sammanbyggda underofficérsbostäderna, vakt- och arrestbyggnaden,
ekonomibyggnaden och marketenteriet.

Invändiga putsningsarbeten äro slutförda i kasernerna I A och III
A, i nyssnämnda underoflicersbostäder och i vakt- och arrestbyggnaden,
i det närmaste fullbordade i kasernhuset I B och påbörjade i kanslibyggnaden.

Karmar och fönster äro insatta samt värmeledningsarbetena i huvudsak
färdiga inom kanslibyggnaden, i kasernhusen I A, I B, II A, II B
och III A.

Värmeledningsarbetena pågå inom kasernhuset III B, ekonomibyggnaden
och marketenteriet.

Utvändiga vatten- och avloppsledningar äro fullbordade. Invändiga
dylika ledningar äro under utförande i kansli- och kasernhusen, vakt- och
arrestbyggnaden, ekonomibyggnaden och marketenteriet och äro inom en
del av dessa byggnader i det närmaste färdiga.

Rören för de elektriska ledningarna äro indragna i alla taktäckta
byggnader.

Sommarstall, slädfordonsbod och ammunitionsförråd äro i det närmaste
fullt färdiga.

Stängslet kring kaserntomten är uppsatt.

Nämnden har anskaffat i huvudsak alla för byggnaderna behövliga
snickerier och allt hyvlat virke, ävensom inköpt årets avverkning av Kalmar
regemente tillhörig skog å Hultsfreds mötesplats att begagnas till
byggnadsvirke för de friliggande underofficersbostäderna, vilka äro avsedda
att påbörjas inom kort.

Etablissemanget för Södermanlands regemente invid Strängnäs.

Vid etablissemanget i Strängnäs hava planerings-, grund läggningsoch
sockelarbetena, förutom för de friliggande underofficersbyggnaderna,
varit utlämnade på entreprenad. Övriga byggnadsarbeten hava utförts
under nämndens egen ledning.

De planerings-, grundläggnings- och sockelarbeten, vilka utförts på
entreprenad, äro färdiga.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

•»''t

Kanslibyggnaden och kasernhusen II A och II B äro uppmurade till
taklaget. Takstolarna äro hophuggna och resta å det sistnämnda kasernhuset.
0 Betongbjälklagen uti de båda kasernhusen äro inlagda.

A ^kasernhusen III A och III B äro jord- och bottenvåningarna uppförda.
Ä kasernhuset I B är jordvåningen uppmurad.

Bostadshuset mellan kasernerna II A och II B är uppfört under tak.

Sehaktnings- och grundläggningsarbetena för de friliggande underofficersbyggnaderna
äro påbörjade.

Yttre vatten- och avloppsledningar äro fullbordade.

Av de för byggnaderna behövliga materialierna äro betydliga mängder
anskaffade eller beställda. Sålunda äro stora förråd av sand och makadam
upplagda inom kaserntomten, största delen av det erforderliga virket,
såväl bjälkar och sparrar som plank och bräder, hyvlade och ohyvlade,
är inköpt eller beställd, och i det närmaste hela tegelbehovet är fyllt,
varjämte armeringsjärn, plåt, balkar etc., ävensom huvuddelen av snickerierna
äro mottagna eller kontrakterade för leverans.

En icke obetydlig del av virket har erhållits och kommer att levereras
genom domänstyrelsen.

Etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena invid
Linköping.

Vid dessa etablissemang utföras arbetena helt och hållet under nämndens
egen regie.

Den huvudsakliga planeringen av Andra livgrenadjärregeinentets blivande
kaserntomt är utförd, likaså planeringen av förrådsgårdarna för båda
regementena. Terrasseringsarbetena å Första livgrenadjärregeinentets blivande
kasernområde, ävensom för vägar m. m. pågå i samband med uttagningen
av för grunder, socklar och fasadbeklädnader behövlig sten.

Inom Första livgrenadjärregementets etablissemang är grunden för
kasernhuset I A färdig, grunden för kasernhuset I B i det närmaste
färdig och grunden för underofficersbyggnaden mellan dessa kasernhus
fullbordad till hälften.

Inom Andra livgrenadjärregementets etablissemang äro grunderna
för kasern husen II A, II B och III B samt för underofficersbyggnaden
mellan kasernhusen II A och II B färdiga och grunden för kasernhuset
III A utförd till hälften. Murningsarbetena ovan grunden pågå å kasernhusen
II A och II B och omfatta såväl tegel- och betongväggar som fasadbeklädnad
med gråstensnubbsten.

De båda stora underofficershusen invid stadsgränsen äro uppförda
under tak samt invändiga putsningsarbeten påbörjade inom desamma.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sommarstall, halmbodar, slädfordonsbodar och ammunitionsbodar för
båda regementena äro i huvudsak färdiga och arbetena för grunderna till
vinterstallarna igångsatta.

Arbetena för huvudavloppet från kaserntomterna till stadens ledningsnät
pågå.

Nämnden har med olika leverantörer kontrakterat om leverans av
för etablissemangen behövliga materialier, såsom största delen av bjälkar,
sparrar, plank och bräder, ohyvlade och hyvlade, takplåt, armerings- och
byggnad sjärn, balkar, spik och dylikt, och redan bekommit stora delar av
leveranserna. Cirka 3 miljoner tegel äro beställda och cirka 1,5 miljon
därav mottagna. Rör- och rördelar till det utvändiga vattenledningsnätet
hava ävenledes inköpts.

Etablissemanget för Norra skånska infanteriregementet invid Kristianstad.

Ai’betena jämväl vid detta etablissemang pågå under nämndens egen
ledning.

Kasernhusen II A, II B och III B ävensom underofficersbyggnaden
mellan kasernhusen II A och II B äro uppförda under tak.

Kanslibyggnaden samt vakt- och arrestbyggnaden äro uppmurade
och färdiga för resning av takstolarna.

Grunder och socklar äro fullbordade för kasernhusen I A och I B,
för den mellan dessa byggnader förlagda underofficersbyggnaden och för
ekonomibyggnaden.

Schaktningsarbetena äro utförda för grunden till kasernhuset III A
och pågå för grunden till mässbyggnaden.

Sommarstallet, halmboden och ammunitionsboden äro i det närmaste
fullbordade.

Planeringen av kaserngården pågår. Yttre ledningar för gas, vatten
och avlopp äro under arbete.

Kontrakt äro upprättade med olika leverantörer om leverans av för
etablissemanget behövligt virke av olika slag, murtegel (cirka 1 miljon)
armerings- och byggnadsjärn, takplåt, balkar in. m., och äro en betydlig
del av dessa leveranser fullgjorda. Golvbjälkarna till kasernhusen hava
levererats av domänstyrelsen.

Rör- och rördelar till det utvändiga vattenledningsnätet hava
inköpts.

Vid det av nämnden arrenderade Ugerups tegelbruk hava 850,000
tegel tillverkats, ett antal vilket är lägre än det, som beräknats, beroende

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 31

på do fuktiga väderleksförhållandena, som varit rådande under eu stor del
av årets senare del.

Etablissemanget för Södra skånska infanteriregementet invid Lund.

Arbetena vid etablissemanget påbörjades i april år 11)18 oeh utföras
under nämndens ejren regie.

Grundläggningsarbetena för kasernhuset III A äro färdiga oeh sockelarbetena
påbörjade.

Schaktnings- och grundförstärkningsarbeten för grunden till kasernhuset
I A äro utförda.

Grunden är lagd för vinterstallet. Stommen och taklaget för sommarstallet
och ainmunitionsförrådet äro uppförda. Halmboden är fullt
färdig.

Schaktningsarbetena för planering av kaserntomten äro verkställda.

Undergrunden för de tyngre husen har icke visat sig vara så bärande
som beräknats, vadan mera omfattande undersökningar än de, som
tidigare gjorts, måste verkställas och särskilda grundförstärkningsarbeten
utföras. Härigenom hava ifrågavarande grundiäggningsarbeten blivit något
fördröjda.

För etablissemangets byggnader behövliga bjälkar ocli sparrar samt
ohyvlade bräder hava inköpts. Nämnden har kontrakterat om leverans av
3 miljoner tegel för etablissemanget, varav 2 miljoner levererats. För
övrigt har inköpts takplåt, håltegel, armerings- och byggnadssätt! in. m.
samt rör och rördelar för utvändigt vattenledningar.

o O

Domänstyrelsen har levererat de för kasernhusen erforderliga golvbjälkarna.

Nämndens expedition.

Arbets- och detalj ritningar samt övriga handlingar, som erfordras
för pågående arbeten och utlämnade leveranser, hava utarbetats och avlämnats.

Förslag till förändrad inredning av förrådslokaler vid de olika etablissemangen,
avsedda att inrymma freds- och krigsförråd enligt 1914 års
härordning, har avlämnats till Kungl. Maj:t. Förslag till utvidgade sjukhusbyggnader
vid etablissemangen i Växjö, Eksjö och Strängnäs har upprättats.

Nämnden har dels själv och dels genom sin byggnadschef noggrant
följt de pågående arbetena och av arbetsledningen å de olika byggnadsplatserna
vidtagna åtgärder genom upprepade inspektioner.

Utrikes kommenderade

officerare
m. fl.

Marinstabens

verksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Inom nämndens byrå har med Kungl. Maj:ts medgivande upprättats
en särskild avdelning för teknisk revision av räkningar in. m.

De relationsritningar och berättelser över redan färdiga etablissemang,
vilka nämnden jämlikt nådig föreskrift skall avlämna till arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, äro fullbordade och avlämnade för
etablissemangen i Örebro, Karlstad, Uppsala, Skövde och Jönköping samt
i det närmaste färdiga för etablissemangen i Borås och Uddevalla.

Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fortgått
under inseende av officerare från flottan och mariningenjörer.

Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats inom marinstaben, må
nämnas:

förslag till ändrade föreskrifter angående handläggning av ärenden
rörande de värnpliktigas rullföring och redovisning m. rn.,

förslag till åtgärder för befrämjandet av manskapsrekryteringen genom
bl. a. införandet av studiestipendier, beredande av ökad möjlighet
till civilanställning för uttjänt manskap, samt införandet av särskilda utbildningskurser
för marinens manskap,

förslag till bestämmelser angående krigstjänstpremier,
förslag till förändringar i marinens personalorganisation,
förslag till ändrad undervisningsplan för sjökrigshögskolan,
förslag till instruktion för högste befälhavaren över kustflottan med
anledning av överflyttande till honom av inspektörens av flottans övningar
till sjöss tjänsteåligganden,

förslag till bestämmelser i fråga om skeppsgosseutbildningens organisation,

förslag till bestämmelser rörande anställnings-, avskeds- och rekapitulationspremier,

förslag till undervattensbåtper son alens utbildning,
utlåtande över betänkande och förslag rörande organisationen av flottans
varv,

utlåtande över betänkande rörande det statsunderstödda pensionsväsendets
centralisering,

utlåtande över betänkande och förslag rörande anställning, avlöning
och pensionering av månadslönare inom marinen,

förslag till reglements- och författningsföreskrifter samt yttranden i
anledning av inkomna års- och generalrapporter m. in.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkanden
och i densamma ingå ej förslag utarbetade enligt »Instruktion för
marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller förslag och utredningar av
hemlig natur.

Nybyggnadsarbetena å pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Vic- Fartygs-,historia
hava fortgått. och andra

Jagarna Wrangel och Wachtmeister samt vedettbåtarna Sökaren, b‘vggnader''
Sveparen och Sprängaren hava levererats.

o Nybyggnadsarbetena å en tankpråm för oljetransport samt å en motorpråm
för Karlskrona fästning hava slutförts.

Arbetena å till byggnad anbefallda undervattensbåtar hava fortgått.

Andringen av kanonbåten Blenda till depåfartyg är i det närmaste
avslutad och arbetena för ändring av pansarbåten Svea till depåfartyg
hava påbörjats.

Vid Gustafsviks örlogsdepå hava muddrings- m. fl. arbeten utförts
för dockanläggningen därstädes.

Vid flottans varv hava, utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, arbeten
för nybyggnad av båtar och pråmar och för uppförande av nya och ändring
av äldre byggnader m. m. utförts.

Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året fortgått. KustföstNågon
närmare redogörelse för dessa arbeten torde, med hänsyn till ar- ningarn!lbetenas
beskaffenhet, här ej böra lämnas.

En del artillerimateriel för under byggnad varande fartyg har ArUUenmalevererats.
JD teriel m- “•

Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutredning
har ägt rum.

Flottan har fortfarande delvis varit mobiliserad för neutralitetsskydd, Flottans neuför
tryggande av handelssjöfarten samt för minsvepning och härmed sam- traiitetsvatt,
uthängande uppgifter. Fn successiv minskning av rustade fartyg har “”Äta?11
under årets lopp ägt rum; sålunda avrustades Göteborgsavdelningens fartyg ning»*erk.
den 18 sistlidne november och Öresundsavdelningen den 31 december. °

* ^en 31 december upphörde flottans mobilisering, men redan den
11 november började flottans till krigstjänstgöring inkallade värnpliktiga
att efter hand hemförlovas.

Bill. till riksd. prat. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 5

Riksdags-Berättelicn.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Å de rustade fartygen hava, i den omfattning så lämpligen låtit sig
göra, varit anordnade skjut-, signal-, torped-, undervattensbåt-, min-, maskin-,
korprals- och rekrytskolor samt yrkeskurser för såväl sjömanskårens
manskap som i tjänst varande värnpliktiga, varjämte underofficers-, korpralsoch
rekrytskolor för personal av nyssnämnda kategori jämväl varit anordnade
för flottans stationer.

I början av år 1918 voro tillfälliga expeditioner utrustade, för avhämtande
av flyktingar från Finland (Mäntyluotoexpeditionerna), varjämte
delar oav kustflottan tillika med ett detachement från kustartilleriet förlädes
till Åland till skydd för därvarande svenska undersåtar och befolkningen
i övrigt. Senare verkställdes genom flottans försorg transport av svenska
trupper 0till och från Åland, varjämte vissa delar av finska trupper och
den på Åland förlagda ryska garnisonen överfördes till Sverige. Förutom
flottans fartyg användes härtill även en del för ändamålet förhyrda handelsångare.

Förstörandet av drivande minor har fortsatt i samband med neutralitetsvakten,
varjämte minsvepts:

delar av det minerade området utanför Stockholms skärgård, territorialvattnet
i södra delen av Öresund ävensom i Kattegatt och Skagerack
enligt med danska marinmyndigheter överenskommen plan. Den senare
svepningen som i första hand verkställts på för fisket viktiga .platser avslutades
i december månad. Under denna svepning minsprängdes kanonbåten
Gunhild, varvid fartyget sjönk och största delen av dess besättning
gick förlorad.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade jämlikt
§ 27 värnpliktslagen, varförutom med anledning av flottans mobilisering
värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen.

På grund av utbruten influensa-epidemi hava stora kontingenter av de
värnpliktiga hemförlovats under november och december månader och
endast de värnpliktiga kvarhållits, som varit oundgängligen nödvändiga
för neutralitetsvakt och minsvepning.

Oavsett ovanstående har under den tidigare delen av år 1918 befrielse
från anbefalld krigstjänstgöring medgivits, i den mån personaltillgången
det tillåtit och då bevekande skäl förelegat. Familjeförsörjare, med
jordbruk stadigvarande sysselsatta eller eljest för näringslivet särskilt erforderliga
hava därvid haft företräde.

Skörde-permission har under kortare tid under hösten varit medgiven
för såväl stampersonal som värnpliktiga. En del stamanställda och
värnpliktiga hava på egen anhållan kvarblivit i tjänst utöver för dem
stadgad tid.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava fortgått enligt utbildningsplanen.

Sjökrigsskolans verksamhet så vill i land som ombord har fortgått
enligt utbildningsplanen, varvid kadetterna övats ombord å fartyg ingående
i de mobiliserade sjöstyrkorna.

Undervisningen i sjökrigshögskolan har med anledning av flottans
fortsatta mobilisering under det gångna årets tidigare del fortgått endast
med ett begränsat antal elever. Mot slutet av året har undervisningen
fortgått med fullt antal elever.

Marinens kustsignalväsende, som varit mobiliserat sedan 1 augusti
1914, avmobiliserades den 15 december 1918.

För arbeten med militärleder ävensom för övriga sjömätningar hava
särskilda fartyg varit rustade.

För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått
enligt gällande bestämmelser.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade i enlighet
med § 27 värnpliktslagen. Därjämte hava värnpliktiga fullgjort tjänstgöring
jämlikt § 28 värnpliktslagen.

På grund av rådande influensaepidemi har föreskrivits, att de kustartilleritjänst
tilldelade värnpliktiga, vilka skolat inrycka till första tjänstgöring
den 10 november 1918 vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen,
i stället skola inrycka först å dag, som framdeles kommer att
i kommandoväg bestämmas.

Kustartilleriets
skolor
och övningar.

Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats Chefens för
och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen: ''rie^stabs"

verksamhet.

förslag:

till plan för övningarnas ordnande,

till ändringar i reglemente för marinen, del III, dels med anledning
av beslutet att överflytta underofficerskorpraler i 1. lönegraden till en ny
lägre underofficersgrad (underofficer av 3. graden), dels i syfte att skilja
regementschefs- och artilleribefälhavarebefattningarna från varandra, dels
rörande nya bestämmelser för avgivande av befordringsförslag för underofficerare
m. in.,

till ändring i bestämmelserna rörande tilldelning av värnpliktiga till
kustartilleriet,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjökarte verket.

till ändring i Instruktion för de värnpliktigas övningar vid kustartilleriet,

till tjänstgöringstider för värnpliktiga år 1918 och 1919,
till minexercisregleniente,

till bestämmelser för personlig beväpning vid kustartilleriet,

yttranden:

över förslag rörande pensionering av marinens manskap och underofficerskorpralers
i 1. lönegraden överflyttning till underofficerskåren,

över två motioner beträffande religionsvården inom krigsmakten samt
regementspastorsinstitutionen,

över en motion angående de värnpliktigas utbildning i yrkestekniska
ämnen,

över förslag till föreskrifter för värnpliktigas tjänstledighet för jordbruksarbete
m. in. dylikt,

över förslag till anställnings-, rekapitulations- och avskedspremiers
utbetalande m. m. vid marinen,

rörande den försvarsfientliga propagandan,
över de hygieniska förhållandena inom Vaxholms fästning,
över utredning rörande manskaps- m. fl. bibliotek vid marinen.
Utöver ovan angivna förslag och yttranden har inom staben verkställts
ett flertal utredningar m. m. av mindre omfattning, varjämte därstädes
bland annat utarbetats:

föreskrifter för uttagning av värnpliktiga till ekonomi- och hantverksavdelningarna,

plan över fördelning å de olika kompanierna av i stat upptagna
löner för manskap vid kustartilleriet,

upplysningar för de ynglingar, som önska bliva officerare på stat
vid kustartilleriet.

Slutligen hava ett flertal förslag, yttranden och utredningar av hemlig
natur utarbetats.

Jämväl år 1918 hava på grund av utav kristiden beroende förhållanden
sjömätningsarbetena givit mindre resultat, än som beräknats.

Triangulerings- och mätningsarbeten hava företagits i Stockholms,
Södermanlands, Kalmar och Örebro läns områden och har därunder sjömätts:

i skala 1 : 10 000—1 : 20 000 en ytvidd av 6,io kv.-mil
» » 1 : 40 000 » » » 0,72

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Två nya sjökort hava under året utgivits.

Av sjökort hava under tiden 1 januari—15 november försålts

av större karttypen....... 24,377 st. och

» mindre » ....... 11,699 » samt

» »Svensks Lots» » 1,254 ex.

Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet har under år 1918 fort- Nautisk-megått
i samma utsträckning och enligt samma plan som under år 1917. t00byråniska
De under detta år genom rådande krigstillstånd vållade inskränkningarna
och svårigheterna hava fortsatt även under innevarande år. Särskilt har
det hydrografiska arbetet för fyrfartygen i hög grad lidit därav, då endast
två dylika stationer kunnat fortsätta sitt arbete. I västkustens inomskärsleder
har däremot det sedan ett par år anordnade strömmätningssystemet
även under innevarande år fungerat i oförminskad omfattning.

Reparationer och underhållsarbeten å vatten höj dregistreringsstationerna
hava på grund av rådande materialbrist och oerhörda priser på nödiga
materialier måst inskränkas till det allra minsta möjliga mått.

De jordmagnetiska rekognosceringarna hava koncentrerats till undersökningar
av störingsområdet å Vetterns ostkust, av Göta kanals östgötalinje
samt av anmälda störingsområden vid Kungsgrundet i Västerviks
skärgård, vid Enskär och mellan Svenska Björn och Svenska Högarne.

Sakkunnigeutlåtanden och utredningar hava lämnats av byrån i fullt
samma utsträckning som under föregående år.

V id ett par av byråns kontrollstationer hava kompassundersökningarnas
antal gått upp starkt, nämligen vid Stockholms station från 132
till 256 samt vid Göteborgs från 71 till 84, medan lanterne-frekvensen
varit något lägre än föregående års, ehuru större än 1916, i det att tillverkarna
haft att kämpa med stora svårigheter för importen av linser och
försatsglas samt även med annan materialbrist.

Antalet fartyg i transoceanisk fart, vilka utfört observationsarbete
åt byrån, har på grund av krigsförhållandena minskats något, varjämte
rätt avsevärda instrumentförluster uppkommit genom beslagläggning vid
prisrätt och genom olyckor.

Under år 1918 har Storkåge lotsplats inom övre norra lotsdistriktet Lotsverket.
indragits i samband därmed att den vid platsen anställda enda lotsen avgått
ur tjänst. I följd av indragningen hava erforderliga ändringar i lotsledsförteckningen
beträffande Ursvikens lotsplats vidtagits.

För vartdera av Ellagrundet inom övre norra lotsdistriktet och för
Långagrundet inom södra lotsdistriktet har anskaffats en agalysboj.

38 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Östergarn hava byggnadsarbetena för den nya fyr- och mistsignalstationen
fortsatts.

För insegling nattetid til Karlskrona har fyrbelysningen förbättrats,
i det att två nya fyrar, försedda med s. k. Dalén-ljus, uppförts. I samband
härmed hava de båda fyrarna å Godnatt ändrats och försetts med
agabelysning, varigenom den ständiga bevakningen därstädes kunnat indragas.

Vid Simpnäsklubb har den förutvarande mistluren ersatts med en
mistsirén driven av komprimerad luft. 0

Vid Grönviksgrunds, Strömskatens, Vålö, Abordsö, Hornöholmens,
Sprängsvikens, Svanösunds, Storholmens, samt vid Arholma norra och
Arholina södra fyrar har fotogenbelysningen utbytts mot s. k. agabelysning.

Vid Erholmen hava arbetena med uppförande av en gasstation för
tillverkning av agagas avslutats och stationen trätt i verksamhet.

I Härnösand har uppförts ett lotsuppassningshus.

Vid Dämtnan hava arbetena med hamnens ombyggnad fortsatts.

Navigations- Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1917—1918 varit

skoioma. jnskrjvna [ navigationsavdelningen 361 elever, av vilka 91 utexaminerats
såsom skeppare, 122 såsom styrmän och 90 såsom sjökaptener, samt i
maskinistavdelningen 169, av vilka 32 avlagt 3:e maskinistexamen, 80 2:a
maskinistexamen och 40 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som,
utan att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående
av examen har utgjort 34, av vilka 8 avlagt sjökaptensexamen, 5 styrmansexamen,
1 l:a maskinistexamen, 3 2:a maskinistexamen och 3 3:e
maskinistexamen.

Båtsmans- Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande

hållet, effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 28 man.

utfärdade Under år 1918 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet före författningar.

(Jagning följande författningar utfärdats, nämligen: den 14 januari: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 8 mom. 2 i förordningen den 21
maj 1915 angående avlöning för sjörullföringsbefäl och för marinens värnpliktiga
under fredstid; samma dag: kungörelse om ändrad lydelse av
§ 12 mom. 3 i kungörelsen den 31 december 1907 angående antagning
av manskap vid flottans sjömanskår genom kontrakt; den 8 februari: kungörelse
angående beredande av anställning i postverket för viss personal
vid marinen; samma dag: kungörelse angående beredande av anställning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid statens järnvägar för viss personal vid marinen; den 12 april: kungörelse
angående vissa ändringar i instruktionen för marinförvaltningen den
20 november 1908; samma dag: instruktion för inspektören för undervattensbåtvapnet;
den 20 juni: kungörelse angående grunder för tillfällig
löneförbättring under åren 1918 oeh 1919 för viss personal vid marinen;
samma dag: kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal
vid marinen; den 28 juni: förordning med särskilda föreskrifter angående
avlöningsförmåner in. m. vid marinen på krigsfot; samma dag: kungörelse
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna
enligt de från och med år 1919 gällande stater för skeppsgosseskolorna i
Karlskrona och Marstrand m. m.; samma dag: kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den från
och med år 1919 gällande stat för den civila personalen vid sjökarteverket;
den 1 juli: kungörelse angående tilläggsarvoden åt skeppsmätare
för vissa förrättningar; den 13 september: kungörelse om ändrad lydelse
av §§ 3 och 6 i kungörelsen den 28 november 1902 angående tillsättning
av vissa läkartjänster vid flottan och kustartilleriet; samma dag: stadga
för skeppsgosseskola; den 26 september: kungörelse om vissa ändringar i
kungörelsen den 18 juni 1915 angående antagning, utbildning och pensionering
av befäl i kustartilleriets reserv; den 11 oktober: kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 4, 5, 14 och 15 i kungörelsen den 26 mars 1915
angående de villkor, på vilka utlänning må kunna tillåtas att tillfälligt
uppehålla sig inom kustfästnings skyddsområde m. m.; samma dag: kungörelse
om ändrad lydelse av § 4 mom. 1 i förordningen angående anställning
oeh pensionering av läkare vid marinläkarkåren i flottans reserv den
28 november 1902; den 21 november: kungörelse angående upphävande av
kungörelsen den 14 juli 1916 med bestämmelser för sjöfarten i anledning
av mineringar i Kogrundsrännan; den 6 december: kungörelse angående
skyddsområde för Hemsö fästning; den 10 december: kungörelse om upphävande
av vissa kungörelser angående rekvisition slagens trädande i tilllämpning
m. m.; den 23 december: instruktion för sjökartverket; samma
dag: kungörelse angående tilläggsarvoden under år 1919 åt skeppsmätare
för vissa förrättningar.

Kungl. Maj:t har den 12 april 1918 utfärdat instruktion för lands- instruktion
hövdingarna i rikets län samt de vid länsstyrelserna anställda tjänstemän, hövdingarna

och länsstyrelsernas

tjänstemän.

40 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förnya in- Kungl. Maj:t har den 16 mai 1918 utfärdat förnyad instruktion för

häradsskri- häradssknvarna.

varna.

omflyttande Kung!. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse antal
statskon-gående överflyttande till statskontoret av beräkning av de häradsskrivarna
rakning av i riket årligen tillkommande förvaltningsbidrag.

häradsskrivarnas
förvaltningsbidrag.

Anstånd i Kungl. Maj:t har den 14 januari 1918 beträffande Stockholms, Upp Yän^e^ge-1

sala, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Hallands och Skaraborgs län för“om^förande
ordnat om anstånd i vissa fall med genomförande av den beslutade indelindeiningen
ningen av riket i fögderier och landsfiskalsdistrikt.
av riket i fögderier
och
landsfiskalsdistrikt.

Angående Kungl. Mai:t har förordnat angående ikraftträdande av den beslu dande

av den tade nya indelningen i följande fögderier och landsfiskalsdistrikt, nämligen
nya indel- den 1 februari 1918 i Långhundra, Ärlinghundra och Vallentuna landsfögderier^och
fi skalsdistrikt inom Stockholms län, den 19 mars 1918 beträffande Ulleråkers
landsfiskalsdistrikt inom Uppsala län och den 28 juni 1918 i fråga om
Mariestad, Skövde och Skara fögderier inom Skaraborgs län.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av §§ 8, 13 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862.

Kung]. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av §§ 41, 69, 70 och 76 i nämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat lag om ändrad
lydelse i vissa delar av berörda förordning.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat lag angående ändrad
lydelse av §§ 9 och 13 samt § 29 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av §§ 8, 67, 68 och 77 i nämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat lag om ändrad
lydelse i vissa delar av berörda förordning.

landsfiskals distrikt.

Ändringar i
förordningen
om kommnnalstyrelse

på landet.

Ändringar i
förordningen
om kommunalstyrelse
i
stad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung]. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat lag angående ändrad Ändringar i
lydelse av § 5 inom. 2, § 7 samt § 15 mom. 1 i förordningen den 23 åkomma0
maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm. naistyreise

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse stockholm
av § 48 i nämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat lag om ändrad
lydelse i vissa delar av berörda förordning.

Kungl. Maj:t har utfärdat dels den 10 maj 1918 lag angående Ändringar i
ändrad lydelse av § 24 i förordningen om landsting den 21 mars 1862, förordningen
dels den 24 maj 1918 lag om ändrad lydelse av § 10 i nämnda förord- °m landstlng
ning, dels och den 20 juni 1918 lag angående ändrad lydelse av §§ 11
och 50 i samma förordning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat lag om ändrad
lydelse i vissa delar av berörda förordning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat lag om ändring i
stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
den 13 juni 1913.

Kungl.

Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat lag angående beräknande
av röstvärdet enligt kommunalförfattningarna för skattskyldig, vars
beskattningsbara inkomst blivit vid bevillningstaxeringen år 1918 av viss

anledning nedsatt.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1918 utfärdat kungörelse angående beskaffenheten
av vissa för brandväsendets räkning i rikets städer med flera
samhällen använda kopplingsanordningar för tryckslangar med mera.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
ersättning åt landsfiskaler för vissa av deras polisverksamhet föranledda

utgifter ävensom för telefonavgifter.

Ändring
stadgan om
proportionellt
valsätt vid
vissa val inom
landsting
och stadsfullmäktige.

Beräknande
av röstvärdet
enligt kommunallagarna

för vissa
skattskyldiga.

Angående be
skaffenhet av
vissa vid
brandväsendet
i städerna
använda
kopplingsanordningar
för
tryckslangar
m. m.

Ersättning åt
landsfiskaler
för vissa utgifter
m. m

Kungl. Maj:t har den 26 juli 1918 förordna!,
utträdande ur Malmöhus läns landsting.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami 1 Avd.

Riksdags-Berättelscn.

Hälsingborgs stads
6

Angående
Hälsingborgs
stads utträdande
ur
Halmöhus
läns landsting.

Berättelse om vad i fikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit Omreglering

Kungl. Maj:t har den 26 september 1918 förordnat angående om avo^|itepi8t^ra

reglering av Piteå södra och Piteå norra landsfiskalsdistrikt i Norr norra

lands- bottens län.
fiskalsd istrikt
Norrbottens
län.

Angående rör- Kungl. Maj:t har den 22 februari 1918 utfärdat förordning angå säljnS

tafs''ende förbud mot försäljning tills vidare inom riket av skjutvapen och

vidare inom ammunition.

riket av
skjutvapen
och ammunition.

Fortsatt till- Kund. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat kungörelse om fortsatt

''föregående''" tillämpning av förordningen den 22 februari 1918 angående förbud mot
förordning, försäljning tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition m. m.

Förordning Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat förordning angå buf

mot för- ende förbud mot försäljning tills vidare inom riket av skjutvapen och

säljning tills ammunition.

vidare inom
riket av skjutvapen
och
ammunition.

Föreskrifter Kungl. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat förordning om vad

nödställda* iakttagas bör med avseende å nödställda svenska medborgare, vilka från

svenska med- utländsk ort överlämnas till hemlandet.
borgare, vilka
från utländsk
ort överlämnas
till hemlandet.

Fortsatt till- Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat kungörelse om fort lämpning

av gatt tillämpning av kungörelsen den 31 december 1917 angående utangåendTot-
lännings rätt att här i riket hålla föredrag av visst slag.

lännings rätt
att här i riket
hålla vissa
föredrag.

Bestämmelse Kungl. Maj:t har den 22 juli 1918 utfärdat kungörelse med vissa

angående ut- bestämmelser angående utfärdande av pass för svensk undersåte för resa

färdande av . 0 L

pass för t) 11 Danmark.

s^cnsk^under- Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse an S

till Dan6-”*1 gående fortsatt tillämpning av berörda kungörelse.

mark.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung!. Maj:t har den 26 september 1918 utfärdat kungörelse angående
övervakande av utlänningar i riket.

Ivungl. Magt har utfärdat, kungörelser dels den 15 februari 1918
angående resekostnads- och traktainentsersättning åt läkare hos riksförsäkringsanstalten,
dels samma dag angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vissa befattningshavare inom statsdepartementen, dels den
26 februari 1918 angående provisorisk förhöjning av den jämlikt gällande
resereglemente den 13 december 1907 för extra förrättning i statens ärenden
utgående traktamentsersättning, dels den 19 april 1918 angående resekostnads-
och traktamentsersättning åt det hos folkskolöverstyrelsen anställda
byggnadssakkunniga biträde, dels den 24 maj 1918 angående resekostnads-
och traktamentsersättning åt läkare hos pensionsstyrelsen, dels
den 14 juni 1918 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt
lantbruksstipendiat, dels den 26 juli 1918 angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vice krigsfiskal, dels den 16 augusti 1918 angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa tjänstemän vid statens
vattenfallsverk, dels den 18 oktober 1918 angående resekostnads- och
traktamentsersättning åt statens fattigvårdsinspektör m. m., dels den 6 december
1918 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn, dels samma dag
angående resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare vid
vattendomstolarna, dels ock den 31 december 1918 angående viss ändring
i resereglementet (överinspektör vid statens järnvägar).

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 1 juli 1918 angående
ändrad lydelse av § 15 i förordningen den 7 december 1883 angående
expeditionslösen, dels den 18 oktober 1918 om tillfällig ändring av § 3 i
förordningen, dels den 18 oktober 1918 angående ändrad lydelse av § 13
i förordningen, dels den 13 december 1918 angående ändrad lydelse av
vissa delar av förordningen, dels den 8 mars 1918 angående expeditionslösen
vid försäkringsinspektionen, dels den 20 juni 1918 om ändring av
§ 1 i kungörelsen den 21 april 1917 angående lösen för expedition i vissa
ärenden om tillstånd eller undantag i avseende å förbud mot upplåtelse
av svenskt fartyg m. m., dels ock den 1 juli 1918 angående expeditionslösen
vid vattendomstolar.

Ångande
övervakande
av utlänningar
i riket.

Keseregle mentct.

Expeditions lösen.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i
lydelse av § 3 mom. 7 i byggnadsstadgan för rikets städer den 8 maj 1874. stJdfåndför

rikets städer.

44 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fastställda Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för viss del av förutvarande

stadsplaner. Liljeholmens municipalsamhälle, för viss del av lägenheten Tellusborg samt
för viss del av Aspudden n:r 1 med flera fastigheter, allt i Brännkyrka
församling i Stockholm, för viss del av Saltö i Karlskrona, för Kungsörs
köping och Solhems municipalsamhälle, för vissa delar av Nybro och Grästorps
köpingar samt av Herrljunga municipalsamhälle, för viss del av 23/32
mantal Böö i örgryte socken samt för Huddinge villastadstomter n:r 15
och 16 samt Björkbacken n:r 1 i Huddinge socken.

Kungl. Maj:t har förordnat:

Tillämpning att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstadgan,

råden^ä °ian- byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans
det av l kap. för riket föreskrifter rörande stad skola i lämpliga delar gälla dels inom
''fastighet™ visst område vid Götene järnvägsstation, dels inom visst område vid Nossebiidning
i bro järnvägsstation, dels inom vissa områden vid Gamleby köping, dels
nfngsstedgan oc^ inom visst område vid Sparreholms järnvägsstation;
m. fl. stadgar. att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan

och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla inom
Blekets municipalsamhälle;

att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan
för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla dels inom visst område
vid Bjärnums järnvägsstation, dels ock inom visst område vid Ludvika
köping;

att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstadgan,
byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga
delar gälla inom Asheda municipalsamhälle.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelse dels den 8 november 1918
Ändringar i angående ändrad lydelse av 21 § i instruktionen för medicinalstyrelsen
för''medid-11 den 17 december 1914 (nr 497), dels ock den 15 november 1918 angående
naistyreisen. ändrad lydelse av 2 § i nämnda instruktion.

Kungl. Maj:t har den 15 november 1918 utfärdat kungörelse om
Ändring i ändring i vissa delar av läkarinstruktionen den 30 december 1911 (nr 163).

läkarinstrnk -

tionen.

Ändring i
sjukst ngestadgan.

Kungl. Maj:t har den 15 november 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 7 och 13 i sjukstugestadgan den 18 oktober
1901 (nr 84).

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 15 november 1918 utfftrdat kungörelse an- Ändring i
gående ändrad lydelse av §§ 3, 5, 6 och 28 i lasarettsstadgan den 18 ok- lasarettsstadtober
1901 (nr 83). san''

Kungl. Maj:t har den 24 inaj 1918 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i
lydelse av § 1 mom. 4 i hälsovårdsstadgan för riket den 25 septem- ''‘stadgan8
ber 1874.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 fastställt taxa för arvode åt Taxa för
vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och för intyg, vSa°läkare
meddelade på enskild begäran, ävensom för tjänstförrättningar, verkställda i vissa fou!
enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse an- Angående
gående stipendier för bevistande av kurs för vinnande av behörighet till kurTrer Vi''^
förste provinsialläkartjänst. nande av

förste provinsialläkarkompetens.

Genom, brev den 24 maj 1918 har från och med år 1919 å förste Förste prostadsläkaren
i Norrköping överflyttats de åligganden, som för staden Norr-vinsiaIlakareköping
tillhöra förste provinsialläkaren i Östergötlands län. Genom beslut
den 28 juni 1918 har dagarvodet för vikarier å förste provinsialläkartjänst
höjts till 15 kronor. Kungörelse i ämnet har av medicinalstyrelsen utfärdats
den 10 september 1918.

Genom brev den 28 juni 1918 har Kung]. Maj:t fastställt änd- 1’rovinsiairing
i avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare Iäkare''
in. in.

Medicinalstyrelsen har den 10 september 1918 utfärdat kungörelse
angående flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare och den 9 november
1918 .kungörelse angående ökat arvode åt vikarier och extra läkare vid
den civila sjukvården.

Kungl. Maj:t har under år 1918 beviljat tjänstårsberäkning lika med Extra procivila
läkare i statens tjänst samt statsbidrag för extra provinsialläkarna ivlnsiallakarelidaholms,
Järnskogs, Töcksmarks, Östervåla, Enångers, Klintehamns,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bjurholms, Dorotea, Lövångers, Nysätra och Malå distrikt. Vidare har
tjänstårsberäkning beviljats en extra provinsialläkare i öregrunds distrikt.

Tjänsters- Tjänstårsberäkning har genom särskilda beslut medgivits för en

anrdrensted8-r andre stadsläkare i var och en av städerna Västervik, Luleå och Trollläkare.
h ättan.

Avlönings- Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat avlöningsreglemente för

föreSho^teis- sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka.

personalen.

Villkor och Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående

för ätnfutan-r vi likör och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den
de av aviö- från och med år 1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersoneiUföfhosp"i-
malen vid statens hospital och asyler.

talspersona len.

Befordrings- Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse an visVsSiJersonai

gående gäldande av befordringsavgifter till civilstatens änke- och puvid
statens pillkassa för vissa befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomi hncnitol

nrll ‘ -i • . i i i

hospital och
asyler.

personalen vid statens hospital och asyler.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 16 maj 1918 utfärdat kungörelse angående

om underatöd deZs ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i kungörelsen den 8 oktober 1915 anav
statsmedel gående understöd av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, dels
för obiidbara''och upphävande av 11 § i samma kungörelse.

sinnesslöa.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 16 maj 1918 utfärdat kungörelse angående

*omSnnder-n dels ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i kungörelsen den 8 oktober 1915 anstod
av stats- gående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som
mstaiteråtför'' icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter, dels och upphävande av

hiidbara sin- f f § samma kungörelse,
nesslöa, som
ej äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter.

Hospitalen. Det under år 1917 kontrakterade arbetet med uppförandet av bygg nadsstommarna

med innerväggar och yttertak m. m. vid Strängnäs hospital
har under året pågått. Enligt särskilda bemyndiganden har medicinalstyrelsen
antagit särskilda anbud å utförandet av dels ångpanne- och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 47

värmeledningsanläggningar, dels vatten- och avloppsledningar vid nämnda
anstalt.

På grund av bemyndigande har medicinalstyrelsen antagit anbud å
grundläggningsarbeten för två nya paviljonger vid Lunds hospital och tillbyggnad
av två paviljonger vid Lunds asyl, och hava ifrågavarande grundläggningsarbeten
under året tagit sin början.

Anbud hava infordrats å grundläggningsarbeten för en del andra
byggnader vid rikets hospital, såsom två nya paviljonger för oroliga sjuka
vid vartdera av Säters och Västerviks hospital samt ekonomibyggnad vid
Göteborgs hospital. Med anledning av att anbuden högst väsentligt överstigit
de för grundläggningsarbetena beräknade kostnaderna, har medicinalstyrelsen,
efter att hava låtit verkställa utredning angående förenklingar i
Oygona(lssättet i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna, gjort framställning
hos Kung!. Maj:t om bemyndigande att antaga anbud å grundläggning
för ifrågavarande byggnader intill angivna belopp.

Kung]. Maj:t har den 28 juni 1918 fastställt ny avlöningsstat för
läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler ävensom avlöningsreglemente
för ekonomipersonalen vid samma anstalter.

Kungl. Maj:t har den 16 maj 1918 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av mom. 4 i kungörelsen den 30 december 1901 angående kung°relscn
statsbidrag till pensionering av sjuksköterskor. statsbidrag

till pensionering
av
sjuksköterskor.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat lag angående åtgärder Lag angåenmot
utbredning av könssjukdomar. de åtgärder

° J mot utbred ning

av könssjukdomar.

Kungl. Maj:t har den 13 december 1918 utfärdat förordning om Angående

ersättning av statsmedel till läkare, som omnämnes i 5 och 7 §§ av lagen e”^4“d T
angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar den 20 juni 1918. för vtsTför Kungl.

Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse an gående

ersättning av statsmedel till läkare för förrättning, som avses i om åtgärder
14 § av lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar den “ot nt^red20
juni 1918. ”sjukdomar.3''

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat kungörelse angående Ändring i

ändrad lydelse av §§ 5 och 6 i kungörelsen den 1 oktober 1914 angående k0u“g^en

statsbidrag till understödjande av dispensärverksamhet. bidrag atiii

understödjande
av
dispensärverksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsbidrag
till driftkostnaderna
vid
tuberkulossjukvårdsanstalter.

Tillfällig
extra avgift
för expedition
från apotek
m. m.

Ändring i
reglementet
för lasarettsläkarnas
pensionskassa.

Angående
handel med
alkoholhaltiga
apoteksvaror
m. m.

Angående
beslag å och
avstående av
vissa läkemedel.

Statsbidrag
för vissa
resor till
radiumhemmet.

Ändring i
kungörelsen
om åtgärder
till förekommande
av
pestens och
kolerans införande
i
riket.

Skyddskopp ympningen.

Pest och kolera
med flera
smittsamma
sjukdomer.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t har den 1 juli 1918 utfärdat kungörelse angående
tillfällig extra avgift för expedition enligt recept av läkemedel från apotek
m. m.

Kungl. Maj:t har den 1 juli 1918 utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse av § 2 i reglementet för lasarettsläkarnas pensionskassa den
13 november 1903.

Kungl. Maj:t har den 1 juli 1918 utfärdat förordning angående
handel med alkoholhaltiga apoteksvaror in. in.

Kungl. Maj:t har den 29 november 1918 utfärdat förordning angående
beslag å och avstående till kronan av vissa läkemedel.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till resor, som av medellösa eller mindre bemedlade
personer företagas för undersökning eller behandling vid svenska cancerföreningens
Stockholmsavdelnings sjukhem, det s. k. radiumhemmet.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 29 mom. 2 i kungörelsen den 9 november 1915
(nr 539) angående åtgärder till förekommande av pestens och kolerans införande
i riket.

Enligt förste'' provinsialläkarnas och Stockholms stads hälsovårdsnämnds
årsberättelser utgjorde antalet av dem, som under år 1917 första
gången fullgjort ympningsplikt, för Stockholm 3,978 och för riket i övrigt
111,615 personer.

Karantänsanstalten å Känsö har jämlikt reglementet den 9 november
1915 även under år 1918 hållits öppen som karantäns- och observationsplats
för såväl pest som kolera. Dessutom hava på vederbörande kom -

4!»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rnuHala myndigheters begäran observationsplatser för kolera varit inrättade
i Hälsingborg, Malmö och Gävle, och har medicinalstyrelsen medgivit, att
dessa städer jämväl må vara observationsplatser för pest. Karantänsanstalten
å Fejan öppnades deri 15 juli 1918 och var i verksamhet till och med deri
22 december 1918. Koleran uppträdde under sommaren epidemiskt i
I etrograd och därifrån fördes sjukdomen till Sverige i medio av juli
1918.. Inalles inträffade 15 sjukdomsfall med sista fallet den 2 augusti.
Do sjuka vårdades på epidemisjukhuset i Stockholm samt å karantänsanstalten
Fejan. Samtliga sjukdomsfallen utom ett voro till riket importerade.

Pesten har under året inom Europa uppträtt med enstaka fall i
England.

Aterfallsfeber och fläckfeber — särskilt den förra — hava även
under 1918 uppträtt i Finland.

Pest, återfallsfeber eller fläckfeber hava icke uppträtt inom riket.

Bland andra smittsamma sjukdomar märkes särskilt difterin, som
under årets senaste tredjedel i påfallande grad vunnit ökad spridninginom
stora delar av riket, samt influensan (den s. k. spanska sjukan)"
varom här nedan närmare förmäles.

Inom riket har uppträtt en synnerligen svårartad influensaepidemi,
vilken under namn av »spanska sjukan» förekommit i stor utsträckninginom
alla delar av landet. För att i görligaste mån begränsa dess ytter"
Ägare utbredning har medicinalstyrelsen till allmänhetens upplysning utfärdat
åtskilliga råd och anvisningar. Medicinalstyrelsen har för närvande
under utarbetande en redogörelse för sjukdomens utbredning in. in. inom
landet.

För underlättande av arbetet för de medicine kandidater, vilka under
influensaepidemin förordnades vid den civila sjukvården och saknade möjlighet
att på annat sätt erhålla tillgång på erforderliga instrument, har
Kungl. Maj:t den 4 oktober 1918 bemyndigat medicinalstyrelsen att för
ett belopp av högst 3,077 kronor 50 öre inköpa tio uppsättningar instrument
för tjänsteläkare för att utlånas till dylika medicine kandidater.

Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1918 förordnat dels särskild föredragande
inom medicinalstyrelsen av ärenden rörande influensaepidemin,
dels ock bemyndigat medicinalstyrelsen att tillkalla sakkunnig person att
biträda styrelsen vid handläggning av dylika ärenden; vidare har Kungl.
Maj:t den 1 och den 29 november 1918 bemyndigat medicinalstyrelsen
att tillkalla sakkunnig person att under berörda epidemi biträda styrelsen

Bih. till rilcsd. prat. 1919. 1 Sami. 1 avd. 7

Riksdags-Berättelsen.

Spanska

sjukan.

50 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid anskaffande och tillhandahållande åt läkare av automobiler och motorcyklar.

Genom brev den 16 september, den 4 oktober, den 25 oktober och
den 22 november 1918 har Kungl. Maj:t medgivit, att ett till högst 25
kronor och beträffande 5 läkare i vissa trakter av Norrland till högst 40
kronor ökat dagarvode må utgå till sådana extra läkare, som av styrelsen
förordnades att biträda vid den civila sjukvården med av styrelsen bestämd
station och med skyldighet att efter vederbörande länsstyrelses
förordnande förflytta sig till olika trakter inom länet för hållande av
mottagningar.

Med anledning härav har medicinalstyrelsen utfärdat cirka 200 läkarförordnanden,
av dessa icke mindre än ett sjuttiotal samtidigt. Vidare
har styrelsen genom Röda korsets sjuksköterskebyrå förmedlat anställandet
av sjuksköterskor i de kommuner, där sjukdomen varit mest spridd.

statsbidrag Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat kungörelse angå för

lindring ende statskidrag för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

i mindre oe- o

medlade sjukvårdskostnader,
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.

Krigstids- Kungl. Maj:t har den 25 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående

i9l8Påfkom-krigstidshjälp för år 1918 åt kommunalt anställda barnmorskor.

munalt anställda
barnmorskor.

Ändring i Kungl. Maj it har den 15 februari 1918 utfärdat kungörelse om än giftstadgan.

drad lydelse av § 32 i giftstadgan den 7 december 1906.

Ändringar i Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 28 juni 1918 angå ‘förrae^0råin

ende ändrad lydelse av §§ 8, 20, 29 och 34 i instruktionen för generalpoststvreisen.
poststyrelsen den 31 december 1909, dels den 8 oktober 1918 angående
ändrad lydelse av § 45 i samma instruktion, dels ock den 31 december
1918 angående ändrad lydelse i vissa delar av instruktionen.

v . Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående

avlönings- ändrad lydelse av §§ 1—3, 7, 8, 11, 13, 14 och 16 i avlöningsreglementet
föftjänste- för tjänstemän vid postverket den 20 juni 1913.

män vid postverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. åt

Kung!. Maj:t har den 19 april 1918 förordnat om ändring i gill- Ändring i
lande bestämmelser om postverkets ansvarighet för vissa till postbefordran bestämme1''
mottagna törsändelser in. in. postverkets

ansvarighet
för vissa försändelser

in. in.

Kung!. Maj:t har den 26 april 1918 utfärdat kungörelse angående Angående

tillfällig höjning av postav saft erna. tillfällig

n ö r ° höjning av

postavgif terna.

Generalpoststyrelsen har den 21 maj 1918 utfärdat ny upplaga av Ny upplaga
allmänna poststadgan att tillämpas från och med den 1 juli nämnda år. av ?1!m,änntt

poststaugan.

Med lokalförsändelse förstås numera bland annat försändelse, som Särskilda i0-postbehandlas allenast inom ett särskilt, av Kungl. Maj:t fastställt lokalportoområde.
vLa^tädcr.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 oktober 1918 fastställt dylika lokalportoområdcn
för Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Falköping,
kommer lokalporto att inom sagda områden tillämpas från ingången av
år 1919. ö B

Efter bemyndigande!! av vederbörande regeringar hava generalpost- Upphävande
styrelsen samt danska och norska postförvaltningarna träffat avtal därom Tden^kandf
att det genom gällande överenskommelse om postförbindelsen mellan Sverige navisL/^t-''
och Danmark och gällande bestämmelser om postförbindelsen mellan Sve- J*
läge och Norge lämnade medgivande att med postförskott belägga vanliga toevförsän^
brevförsändelser skulle med utgången av april månad 1918 upphävas. ‘ de’"®r lnc,d

I. syfte att bereda intresserade posttjänstemän tillfälle till fortsatt Högre utbiidutbildning
med avseende särskilt fäst vid de högre administrativa tjänster-uingsknrs för
na inom postverket har generalpoststyrelsen under år 1918 anordnat ern^niTposthögre
utbildningskurs för tjänstemän av postexpcditörs och högre grad. exPedi„törs

Kursen, som tog sin början vid ingången av november månad nämn- °CgradSU
da år, kommer att fortgå till utgången av oktober månad 1919.

Kungl. Maj:t har genom brev den 6 december 1918 utfärdat be-Bestämmelser
stämmelser i fråga om övergången till 1919 års lönestat för personalen 1 Mga 01,1
vid postverket. tmmÄ

lönestat för
personalen
vid postverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förhöjningav Kungl. Maj:t hav den 1 februari 1918, för tillämpning tills vidare

irakiamen^e” från med den 1 januari 1918, meddelat bestämmelser angående förhöjning
tema”,tjänst-av traktamenten till posttjänstemän, tjänstgörande å järnvägs-, ångbåtsgörande
ä ^ landsvägslinjer.

järnvägs-, » •>

ångbåts- och
landsvägslinjer.

Kungl. Maj it har den 24 maj 1918 för tillämpning tillsvidare från
och med den 1 januari 1918, förordnat, att till posttjänsteman, som tjänstgör
å ångbåtslinje mellan Sverige och annat land, må, där sådant prövas
skäligt, utbetalas visst förhöjt tilläggstraktamente utöver det traktamente,
som eljest kan tillgodokomma honom.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 medgivit, att redogörarna vid
postkontoren må såsom ersättning för bestyr med stämpeluppbörden från
och med år 1919 uppbära årliga tilläggsarvoden i enlighet med vissa, närmare
angivna grunder.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918, för tillämpning från den 7
juli samma år, meddelat bestämmelser angående traktamenten åt ordinarie
eller extra tjänstemän vid postverket under tjänsteutövning å annan
ort än stationsoiden.

Sedan vissa posttjänstemän — nämligen tjänstemän av postexpeditörs
grad, kvinnliga biträden, tjänstemän av förste postvaktmästares eller
förste°postiljons och postvaktmästares eller postiljons grad — samt personer
utom postverket, vilka med hel dagstjänst bestrida postexpeditörs-,
kvinnliga biträdes-, postvaktmästare- eller postiljonsgöromål, på sin tid
tillerkänts övertidsersättning, har Kungl. Maj:t den 22 november 1918 bemyndigat
generalpoststyrelsen att från och med den 1 samma november,
tills vidare och så länge krigstidstillägg utgår till befattningshavare i statens
tjänst, till sådana postfunktionärer, som ovan sagts, utbetala övertidsersättning
med vissa förhöjda belopp.

Ändrade be- Kungl. Maj:t bär den 22 november 1918 meddelat ändrade bestäm stämmeiser

meiser angående avlöning till extra personal vid postverket.
angående av- °

löning till
extra personal
vid postverket.

Förhöjning
av tilläggstraktamenten

till posttjänstemän,
tjänstgörande
å
ångbåtslinjer
mellan Sverige
och annat
land.

Tilläggsarvode
åt redogörarna
vid
postkontor
för deras bestyr
med
stämpeluppbörden.

Traktamenten
åt tjänstemän
vid
postverket
under tjänsteutövning
å
annan ort än
stationsorten.

Förhöjd övertidsersättning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 5;j

GeneralpoststyrelBen har bestämt, att ersättningen till föreståndare Reglering av
för lånt poststation — varmed avses dels poststation, som oj är belägen ÄJ
vid järnväg, dels vid järnväg belägen poststation, som ej är förenad med stationer,
järnvägsstationen å platsen under samma föreståndare — skall från 1918
års början fastställas genom allmän reglering, gällande tills vidare för eu
period av tre år; och har general poststyrelsen dels den 5 februari 1918
fastställt grunder för sådan reglering, som nu sagts, dels ock låtit enligt
dessa grunder verkställa reglering för treårsperioden 1918—1920.

Kungl. Maj:t har den 8 februari 1918 utfärdat kungörelse angående Anställning
beredande av anställning i postverket för viss personal vid marinen. i postverket

ror viss per*
sonal vid
marinen.

Under år 1918 hava tre nya postkontor inrättats, nämligen dels i Rasta postVilhelraina
municipalsamhälle av Västerbottens län, dels i Västanfors soc- anstalterken
av Västmanlands län, dels ock i Svedala municipalsamhälle av Malmöhus
län. Dessutom hava under året två postkontor indragits, nämligen
postkontoren i Vretstorp och Limmared. Vid årets slut utgjorde antalet
postkontor tillhopa 253.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1918 års slut till 3,331.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1918 års ingång 20. Under
året nyinrättades en sådan postanstalt, varjämte en indrogs. Antalet
postanstalter av detta slag var alltså vid årets slut oförändrat.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år
1918 3,604 eller 63 mera än vid slutet av år 1917.

Sommaren 1918 var i Göteborg under tiden för den s. k. svenska
mässan inrättad en tillfällig postanstalt med postkontors befogenhet, benämnd
Göteborg 1 Svenska mässan.

Den tillfälliga postanstalten Karungi utr. indrogs från och med den
9 maj 1918.

Järnvägspostbefordran har under år 1918 anordnats dels å statsbane- Järnväj?spostlinjerna
Dorotea—Vilhelmina och Svenstavik—Åsarne, dels ock å spår- hefordranvägslinjen
Mölndal—Krokslätt invid Göteborg. Under året har postföringen
å järnvägslinjen Bofors—Valåsen indragits.

Under år 1917 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska Antalet postuppgifter
föreligga — hava enligt anställda beräkningar inom riket be- foreandelserhandlats
tillhopa 751,244,000 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse

Posten och
kriget.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med nästföregående år utvisar en ökning av närmare 183 miljoner eller
32''i procent, varav dock omkring 90 miljoner komma på till den vanliga
brevposten hörande krigsfångeförsändelser, som befordrats i transit genom
Sverige. Frånräknas dessa, blir ökningen närmare 93 miljoner eller 17‘3
procent.

De å försändelserna vilande värdebelopp visa högst avsevärd uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig!, uppgick år
1917 till nära 4-3 miljarder kronor och utgjorde cirka 862 miljoner
kronor mer än motsvarande belopp år 1916. Av ökningen komma ej
mindre än nära 710 miljoner kronor på de assurerade försändelserna och
i det närmaste 150 miljoner kronor på postanvisningarna.

Under år 1918 hava Sveriges postförbindelser med utlandet — utom
med Finland och Ryssland — fortgått i huvudsakligen samma utsträckning
och med anlitande av i stort sett samma befordringsvägar som under
det närmast föregående året.

Genom de i Finland utbrutna oroligheterna blevo i början av februari
postförbindelserna med Finland via Haparanda avbrutna, men återupptogos
efter en kortare tid. Under månaderna februari—majo ägde
postutväxling i viss utsträckning rum sjöledes mellan Stockholm och Aland.
Under maj månad igångsattes regelbunden postbefordran till och från
Finland förmedelst ångfartyg mellan Stockholm, Mariehamn och Äbo.
Denna postbefordran, som sedan dess fortgått obehindrat, uppehälles för
närvarande med tre turer i veckan fram och åter.

I samband med ovannämnda oroligheter i Finland avbrötos jämväl
postförbindelserna med Ryssland, till vilket land posten dessförinnan
under kriget i riktningen från Sverige till största delen expedierats via
Haparanda. Från februari 1918 var postutväxlingen med Ryssland inställd
till slutet av maj månad, varefter posten till detta land, i den mån sådant
var möjligt, expedierades med ångbåt från Stockholm till Retrograd. Numera
är emellertid ifrågavarande trafik tills vidare inställd.

Ändringen av befordringsväg för post till Finland möjliggjorde indragning,
på~ sätt ovan sagts, av den för postutväxlingen mellan Sverige
och Finland inrättade tillfälliga postanstalten Karungi utr.

Svenska postverkets särskilda åliggande att under kriget förmedla
krigsfångepost har, i anledning av de inträffade förändrade förhållandena,
under år 1918 efter hand i det närmaste upphört. Sålunda har antalet
till krigsfångeposten hörande brevförsändelser, som befordrats transit genom
Sverige, under året varit obetydligt. Under januari månad 1918 transitbefordrades
genom Sverige tillhopa 222,584 krigsfångepaket. Efter denna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

•in

tid hava sådana paket endast i mindre omfattning och enstaka gånger
förekommit. Utvexling av krigsfångepostan visningar har under året endast
undantagsvis förmedlats av svenska postverket.

Under hela det pågående världskriget har svenska postverket förmedlat
utväxling av, i runt tal, 12''7 miljoner krigsfångepaket samt ungefär
1''8 miljon krigsfångepostanvisningar å tillhopa nära 21 *4 miljoner
kronor.

1 Linköping har uppförts nytt posthus, som under år 1918 tagits Nytt posthus,
i bruk. Huset inrymmer jämväl lokaler för telegrafverkets behov.

Postverkets inkomster för år 1917 uppgingo till 36,606,744 kronor Postverkets
98 öre och utgifterna för samma år till 27,568,049 kronor 58 öre vadan °''er8kottdet
under år 1918 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 9,038,695
kronor 40 öre.

Genom det av Kungl. Maj:t den 14 december 1917 utfärdade upp- Uppbörd av

o 1/ 1 l Kronontsk vl*

bördsreglemente har postverket fått sig ålagt att från och med år 1918, der genom
såvida icke vederbörande länsstyrelse för visst fall annorlunda förordnat, postverkets
verkställa uppbörden av kronoutskylder å landet, vartill jämväl räknas
stad, där magistrat icke finnes. Vid den allmänna uppbördsterminen 21
november—5 december 1918 hava dylika utskylder till ett belopp av mer
än 125 miljoner kronor medelst skattepostanvisningar till ett antal av
nära 1''5 miljon stycken inbetalats vid postanstalterna. Hela det debiterade
utskyldsbeloppet utgjorde något mer än 129 miljoner kronor, fördelat på
ungefär l''s miljon skattskyldiga.

Efter bemyndigande av vederbörande regeringar hava postförvalt-.. Tillfällig

_ j c_j 00 1 ändring: &v de

ningarna i Sverige, Danmark och Norge överenskommit om tillfällig höj- skandinaning,
under tiden från och med den 1 juni 1918 till och med den 31 viska beföradecember
1919, av befordringsavgifterna för brev och brevkort, som utväxlas tema för brev
mellan nämnda länder. och brevkort

Generalpoststyrelsen har under år 1918 låtit förfärdiga dels provi- Nya frankosoriska
vanliga frimärken av 7, 12 och 27-öresvalör, utförda medelst över- teckenstämpling
å redan förefintliga frimärken av högre valörer, dels vanliga
frimärken av 7, 12, 27, 55, 65, 80 och 90-öres valör, utförda i koppartryck,
dels nya frimärkshäften av två slag, innehållande det ena vanliga
frimärken av 7-öres valör och det andra vanliga frimärken av 12-öres
valör, dels vanliga brevkort av 7-öres valör och vanliga dubbla brev -

Välgörenkets märken.

Ändringar i
avlöningäreglementet

för tjänstemän
vid
telegrafverket.

Ändringar i
telefonreglementet.

Ändringar i
telegrafreglementet.

Telefonstations
överflyttning
till
annat taxeområde
m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kort av 8 + 7-öres valör, till utseende huvudsakligen lika med de förutvarande
enkla resp. dubbla brevkorten, dels vanliga kortbrev av 7- och 12-öres
valör, till utseende huvudsakligen lika med förutvarande kortbrev av 5-öres
resp. 10-öres valör, dels ock tjänstefrimärken av 7 och 12-öres valör samt
tjänstebrevkort av 7-öres valör, till utseende huvudsakligen lika med förutvarande
tjänstefrimärken av 5-öres resp. 10-öres valör samt förutvarande
tjänstebrevkort av 5-öres valör.

På framställning av centralrådet för H. K. H. Kronprinsessans förening
för det frivilliga arbetet för landstormsmäns beklädnad m. m. har
generalpoststyrelsen medgivit, att restupplagan av vissa frimärken av den
s. k. siffer- eller ringtypen, vilka försetts med övertryck och skulle försäljas
för 10 resp. 20 öre, därav hälften utgjorde postmedel och hälften
landstormsmedel, må förses med nytt övertryck. De sålunda för andra
gången övertryckta märkena hava frankeringsvärde av 7 resp. 12 öre
stycket, men skola försäljas till belopp av 10 resp. 20 öre stycket. Av
försäljningsbeloppet tillfalla sålunda 7 resp. 12 öre postverket och 3 resp.
8 öre förenämnda förening.

Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1918 utgivits av
svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Det nya märket tillhandahålles
allmänheten under tiden december 1918—januari 1919.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänsteman vid telegrafverket
den 11 oktober 1907.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 10 mom. 1 och 2, § 15 mom. 2, § 16 mom. 1, § 17,
§18 mom. 2 och § 20 i telefonreglementet den 29 november 1915.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 17 mom. 1 och 2, § 19 mom. 1, § 24 mom. 2, § 37
mom. 2 och 3, § 40 mom. 2, § 45 och § 53 mom. 2 i telegrafreglementet
den 27 maj 1909.

Kungl. Maj:t har den 26 mars 1918 förordnat angående Borrby
telefonstations överflyttning från Simrishamns till Ystads taxeområde m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. i)7

Kung]. Maj:t har den 26 april 1918 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av 3 § i kungörelsen den 6 juli 1906 angående förbud att kaHnXndcU
utan särskilt tillstånd upprätta enskilda telegraf-, telefon- eller and ra svag- förbud att
strömsledningar å viss mark in. m. utan särBkilt

° tillstånd upp rätta

enskilda
telegraf-,
telefon- eller
andra svagströmsledningar
å viss
mark m. ni.

Genom brev den 26 april och den 10 maj 1918 har Kungl. Maj:t Väderieksmedgivit,
att från meteorologiska centralanstalten dagligen utsända tele- ^XTket"
gram, innehållande i ett code-ord väderleksuppgifter till jordbrukets fromma, ^fromma*
finge, under förutsättning att tillräckligt antal abonnemang å dylika telegram
tecknades för en tid av minst sju månader av året, genom telegrafverkets
försorg tillhandahållas institutioner och enskilda personer i Sverige
mot erläggande till telegrafverket av en avgift av en krona i månaden för
varje abonnemang. Antalet abonnemang å dylika telegram har under år
1918 uppgått till omkring 8,000.

Genom brev den 10 och 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t föreskrivit Aviöuingeu
vissa ändringar av vad i kungl. brevet den 28 november 1912 stadgats ordinarie^
angående avlöningen till den extra ordinarie personalen vid telegraf- °sonaien vid
verket. * telegraf verket.

Genom brev den 20 juni 1918 har Kungl. Maj:t efter riksdagens inköp av det
hörande godkänt det mellan telegrafverket och aktiebolaget Stockholms- Xnnätetl0’
telefon den 7 maj 1918 upprättade kontrakt angående försäljning till Stockholm,
telegrafverket av bolagets samtliga telefonanläggningar m. m. att tillträdas
den 1 juli 1918 samt i samband härmed bemyndigat telegrafstyrelsen att
vidtaga åtgärder för verkställande av förberörda kontraktsavtal.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 28 juni 1918 förordnat,
att telefonreglementet skall i den omfattning, telegrafstyrelsen
finner möjligt och lämpligt, gälla jämväl inom det enligt reglementets
övergångsbestämmelser undantagna område av 70 kilometer åt varje håll,
fågelvägen räknat, från Stockholms Stortorg.

Genom brev den 28 juni 1918 angående fastställande av telegraf- Angående inverkets
stat för driftkostnader under år 1919, har å ordinarie stat upp- Xordinante
förts en ny byråchefsbefattning i telegrafstyrelsen och inrättats en radio- byrå Aeiébyrå
i Styrelsen. '' grafstyrelsen,

‘ radiobyrån.

Bih. till ritad. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. g

Riksdngs-Berättelsen.

58 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förvalt- Genom brev den 20 september 1918 har Kungl. Maj:t utfärdat be teiefrafver-

stämmelser angående förvaltningen av telegrafverkets pensionskassas fond
keta pensions-för pensionering av verkstads-, förråds- och linjearbetare.

kassas fond
för pensionering
av verkstads-,
förråds-
och
linjearbetare.

Telegraf- De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom

verkets linjer. un(jer 1918 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 550 kilometer
stolpiller; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1918 års utgång omkring 35,180 kilometer.

Telegraf- De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under

fudn“ngare" ar 1918 ökats med ungefär 2,300 kilometer och uppgick vid 1918 års
slut nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 40,000 kilometer.

Järnvagssta- Under år 1918 hava 16 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse

biudelse medmed telegrafi!ätet, Av dessa stationer hava upplåtits 4 för skandinavisk
telegrafuätet. och 12 för internationell telegramväxling.

Antalet teie- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 21 hlialstationer,

^stationer. utoj0rdo vid 1918 års utgång 173, och voro då med dem förbundna 1,187
telegramexpeditioner samt 1,869 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid
slutet av år 1918, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,229.

Telegram väx- Under år 1917, det senaste för vilket fullständig statistik är upp ling''

rättad, hava befordrats 7,059,341 taxerade telegram samt 673,252 avgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit:

3,640,646 inländska,

2,046,870 till eller från utlandet samt
1,371,825 transiterade.

Riksteiefon- liikstelefonnätets riks- och landsledningar hava under år 1918 genom

och^andÉh utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 9,400 kilometer dubbelledningar.
tradiga ledningar samt med omkring 240 kilometer enkeltrådiga ledningar;

och utgjorde vid 1918 års slut riks- och landsledningarna omkring 192,700
kilometer i dubbeltrådiga och omkring 2,500 kilometer i enkeltrådiga ledningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 59

Antalet, central- och växeltelefonstationer liar under år 1918 ökats Central- och
med 131, och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgåno: vaxeistatill
2,800. “■

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparater har under Teicfonappaår
1918 ökats med omkring 24,500 och utgjorde sammanlagt antalet i ratcr''
bruk varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma års utgång
261,000.

Under år 1917, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp-Växlade tderättad,
har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring lonsaratal 322,

668,000 och antalet av de mot särskild avgift mellan taxeområdena
och med utlandet växlade samtalsperioderna till 41,790,347.

Vid 1918 års utgång funnos 105 radiotelegrafstationer i riket, därav Radioteie7
fasta s. k. kuststationer, 39 inrättade å krigsfartyg och 59 å andra gr‘lf&tatl0U01-fartyg.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 fastställt förnyad taxa på arvode Förnyad taxa
för förrättningar, som verkställas av tjänstemännen i väg- och vatten- p* ary°d.e för

v j j* X -1 X J ö förrättningar

byggnadsämnen. av tjänstemän nen

i väg- och
vattenhyggnadsdistrikten.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse angå- Ändringar i
ende ändrad lydelse av 10 och 11 §§ i samma taxa. nyssberörda

Kungl. Maj:t har den 31''december 1918 utfärdat kungörelse angå- Ändringar i
ende ändrad lydelse av 11 och 12 §§ i kungörelsen den 31 december 1904a^u“g“£®la®“
angående kontroll över enskilda järnvägars rullande materiel. trollver en skilda

järnvägars
rullande
materiel.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående Tiiiäggstilläggsbidrag
till vissa med statsbidrag understödda väganläggningsföre- bidrag till

tåg m. m. anläggnings företag

in. m.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående statsbidrag
statsbidrag till anläggande av utfartsvägar inom Norrbottens, Västerbottens, aaiäg^anJämtlands
och Västernorrlands län. utfartsvägar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

statsbidrag Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående

^“^“‘statsbidrag till anläggande av ödebygds vägar inom Norrbottens, Västerödebygds-
bottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

vägar.

Statsbidrag Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående

t(le av vissa"statsbidrag till anläggande av enklare vägar inom Norrbottens, Västerenkiare
vägar, bottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten

°Chafbetennda hava under år 1918 såsom fullbordade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkänts:

86 vågföretag, omfattande en väglängd av 438 kilometer, för vilka
kostnaden beräknats till 3,136,840 kronor, varav 2,027,860 kronor 43 öre
utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar anvisade medel och 55,400 kronor från av Kungl. Maj:t förskotterade
medel; samt

15 bro-, hamn- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats
till 975,905 kronor, varav 647,805 kronor 79 öre utgått såsom statsbidrag
från de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder anvisade
medel.

Grundsunds fiskehamn avsynades och godkändes den 17 juli 1918.

Koncession å Under år 1918 har

eDväga * och* och spårväg koncession:

spårvägar.

Kungl. Maj:t beviljat nedanstående järnvägar

Järnvägar:

Spårvidd Längd

meter. fem.

Sala—Sätra brunn1 . . . .
Värtan—Lidingön . . . .

Igelsta—ösmo......

Sorundamalm—-Fållnäsviken

Kisa—Västervik.....

Älghult—Ruda1.....

Källby—ödbogården . . .

. . . 1,435 16,10

... » 0,96

, . . . » 33,39

. . . » 8,52

. . . » 78,19

. . . 0,891 47,00

, . . . » 9,96

Summa — 194.12

1 Koncessionen beviljad under år 1917, men har järnvägen, då Kungl. Maj:ts resolution
kommit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till hända först efter 1918 års ingång,
ej medtagits i föregående års uppgift.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårväg:

Skönsberg—Gångviken ................1,435 11,22

(förlängning av Sundsvalls spårvägar)

Under år 1918 har Kungl. Maj:t avslagit ansökningar om
koncessioner å nedanstående järnvägar:

Alsterbo—Älghult1
Vreta kloster—Tjällmo.

Under år 1918 har koncession å nedanstående järnvägar
förverkats eller annorledes upphört att gälla:

Fagerhet-—T nabo

<2 n o

Bandelen Vartofta—Asarp av Tidaholm—Asarps järnväg
(under visst villkor).

Under år 1918 hava inga järnvägar erhållit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tillstånd att öppnas för allmän trafik.

För nedanstående, för allmän trafik öppnad järnväg har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen under år 1918 utfärdat avsyningsbetyg: Väderstad—Skänninge—Bränninge.

..........0,89i 46,5

Förutom den ökning av tåghastigheten, som vanligen meddelas samtidigt
med avsyningsbetygs utfärdande, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under år 1918 ej medgivit någon järnväg ökning av tåghastigheten:

Statslån ur de s. k. allmänna järnvägslåne- och gränsbanefonderna
har icke av Kungl. Maj:t under år 1918 beviljats någon enskild järnväg,
varemot Väderstad—Skänninge—Bränninge järnväg av Kungl. Maj:t under
året tilldelats ett lån å 250,000 kronor att utgå från handels- och sjöfartsfonden.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat kungörelse angå-Ändringar i
ende ändrad lydelse av §§ 13—15, 38, 42, 47, 55, 59, 69, 76, 84—88, Vst™kti0I,cn
97, 98, 102 104, 108, 110, 111, 113—116, 123 och 130 i instruktionen styreircnmed
för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 21 de- underlydande
cember 1917 (nr 985).

1 Ej medtagen i föregående års uppgift, enär Kungl. Maj:ts resolution, ehuru meddelad
i december 1917, kommit styrelsen tillhanda först efter 1918 års ingång.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förnyat av- Kung].. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat förnyat avlöningsregle l0menterförC"mente

för tjänsteman vid statens järnvägar.

tjänsteman
vid statens

järnvägar.

Ändring i Kungl. Magt har utfärdat kungörelser dels den 20 juni 1918 om ändrad

angående till-lydelse av § 7 i kungörelsen den 31 december 1897 angående tilläggsbelämeiserttin
tämmelser till avlöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid staTviönings-
tens järnvägar den 15 oktober 1897 dels ock den 22 november 1918 anför^tjänste*
gående ändrad lydelse av § 1 i samma kungörelse.

män och
betjänte vid
statens järnvägar
den 15
oktober 1897.

Ändringar i Kunsd. Maj:t har utfärdat dels den 24 maj 1918 lag om ändrad

ende rätt till lydelse av 16 § i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för
pension för tjänsteman vid statens järnvägar, dels ock den 20 juni 1918 lag om ändrad
vidStatens lydelse av 1 och 2 §§ i samma lag.

järnvägar.

kuiförefaen Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat kungörelse angående

med över° ändrad lydelse av 20 § i kungörelsen den 4 juli 1910 med övergångsgångsbestäm-bestämmelser
angående rätt till pension för vissa tjänstemän vid statens

melser angå- . ° 1 °

ende rätt till järnvägar.
pension för
vissa tjänstemän
vid
statens järnvägar.

Resekost- lÄnno1]

nads- och , * ?

traktamente- resekostnadsersättning
åt järnvägar,
vissa tjänstemän
vid
statens järnvägar.

Ändring i Kungl.

^trafik-8" viss ändring

stadgan.

Maj:t har den 19 april 1918 utfärdat kungörelse angående
och traktamentsersättning åt vissa tjänstemän vid statens

Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat kungörelse angående
av bilaga A till järnvägstrafikstadgan den 24 januari 1914.

Tillämpning Kungl. Maj:t har den 29 november 1918 förordnat om tillämpning

avdjämvägs-1 vid spårvägar av järnvägstrafikstadgans föreskrifter i fråga om kvarglömt

trafikstad- och icke utlöst resgods in. m.
gång föreskrifter
om

kvarglömt
och icke utlöst
resgods
m. m.

1)3

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Mnj:t har deri 31 maj 1918 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i
lydelse av § 32 i reglementet för militärtransporter på järnväg den 11 flr^utär augusti

1911. transporter

på järnväg.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat kungörelse angående Förhöjda
förhöjda provisoriska tilläggsavgifter in. m. å statens järnvägar. ''tnmgS gifter

m. m.
å statens
järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 13 september 1918 utfärdat kungörelse an- Upphävande
gående upphävande av vissa föreskrifter i kungörelsen angående provisoriska
tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar den 21 december 1917. kungörelsen

angående provisoriska
tillläggsavgifter

å vissa enskilda
järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1918 utfärdat kungörelse angående Fortsatt
fortsatt undantag från föreskrifterna i järnvägstre ifi k stadgan den 24 januari

ir\i* / o/»\ i ii • S , . n . ° •'' ioresk ritterna

1914 (nr Sb) beträffande lastnings- och lossmngsfnst samt vagns-, plats- i järnvägsoch
magasinspengar. trafikstadgan

Detratianae
lastnings- och
lossningsfrist
samt vagns-,
plats- och
magasinspengar.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1918 utfärdat kungörelse om Upphävande
upphävande under viss tid av kungörelsen den 8 november 1912 (nr 270) nanvde^ia®rg1d

angående införandet av provisoriska exporttariffer å statens järnvägar. aIeningå ende

införandet
av
provisoriska
exporttariffer
å statens
järnvägar.

Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1918 års ingång statens järnutgjorde
5,266,4 km., har sedan dess ökats med bandelarna Mora Npret— vägstrafik
Orsa om 13,5 km., Dorotea—Vilhelmina om 56,4 km., Svenstavik—Asarne
om 15.3 km. samt Karungi—Haparanda om 25,6 km. samt uto-ör nu
5,377.2 km.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpa sig för år 1918 till iiruttoomkring
258 miljoner kronor. inkomster.

64 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragitt statens

järn- Å statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Yeittijärvi—Ka Yägsbyggna-

run„i—Matarengi och Karungi—Haparanda utfördes en del kompletteringsarbeten.

A statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, varav delen Dorotea—Volgsjöfors
öppnades för allmän trafik den 15 februari 1918, utfördes å nämnda
del vissa kompletteringsarbeten.

Å statsbanan Sveg—Bruntio, varav delen Svenstavik—Asarne öppnades
för allmän trafik den 1 juli 1918, uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning, pågingo terrasseringsarbeten mellan
Ljungan och Sveg, anlades en del avloppstrummor, fullbordades stenarbetena
"för kulvert över Kvarnån och bro över Linaån, fortgingo grundläggningsarbetena
för broar över Hoan, Linan och Norrälven, påbörjades dylika
arbeten för broar över Tvärhoan I och II, Jämnån och Solnån ävensom
för kulvert över Röja älv, färdigballastades huvudspåret å en längd
av omkring 3 km. och underballastades detsamma dessutom å 5 km., avslutades
samtliga terrasserings-, ballastnings- och husbyggnadsarbeten vid
Rörösjöns håll- och lastplats, Brånans håll-, last- och mötesplats samt
Asarne station, påbörjades terrasseringsarbeten å Kvarnsjö håll-, last- och
mötesplats samt å llöjans och Ytterhogdals stationer ävensom å Al vros
håll-, last- och mötesplats, omlades vissa större vägar, anlades en del
mindre vägövergångar i banans plan, inhägnades järnvägsområdet på eu
bansträcka av 5 km., samt uppsattes mellan Svenstavik och Asarne permanent^
telegraf- och bantelefonledningar ävensom linjesignaler.

A statsbanan Haparanda—finska gränsen uppfördes en del provisoriska
byggnader i Haparanda, utfördes vissa terrasseringsarbeten dels för
huvudspårets bildande å tillfartslinjerna till Haparanda station vid såväl
östra som västra änden därav dels å själva bangården, fullbordades därstädes
lokomotivstall med vattentorn, och påbörjades ytterligare 1 boställshus,
uppmurades och täcktes stationshuset, varuti påbörjades diverse inredningsarbeten,
varjämte i huvudsak fullbordades en persontunnel under
de finska spåren, samt utfördes grund och sockel i betong för tullkammar-,
godsexpeditions- och magasinsbyggnader, vilkas uppförande även
påbörjades. För bro över Torne älv fullbordades den nionde pelaren, och
uppsattes järnöverbyggnaderna för 4 stycken 60-metersspann och 2 svängspann
om 30 meter. Dessutom fullbordades 1 vägport under 2 spår för
kustlandsvägen Nederkalix—Haparanda ävensom hälften av en vägport vid
östra änden av stationshuset nämligen under de 2 finska spåren, och verkställdes
grundläggning ävensom delvis murning för vägportens andra hälft
för de 2 svenska spåren.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

A statsbanan Sveg Mede, varå arbetena togo sin början under mars
manad 1918, påbörjades skogsröjnings-, terrasserings- och trummurningsarbeten
å sträckan Sveg—Glissjöberg, varjämte för banans utsträckning till
sjön Lpssen undersökning i det närmaste avslutades.

A inlandsbanan, södra distriktet (Volgsjön—St ensele), varav delen
Volgsjon—Vilhelmina öppnades för allmän trafik den 15 februari 1918,
uppfördes eu del provisoriska byggnader, utfördes skogsröjning dels i huvudlinjen
mellan o Vinlid och Ume älv (6,5 km.), dels i bispåret till Malgomajsjön
mellan Angermanälvens högvattenavlopp (den s. k. Lillån) ochliamnplats
å Storholmen (3 km.), fullbordades terrassering i huvudlinjen mellan
Lövlid och Aronsjö (11 krn.) dels i bispåret från Lövlids håll- och lastplats
pa eu . sträcka av 3 km., påbörjades dylika arbeten i huvudlinjen
mellan Aronsjö håll-, last- och mötesplats och Vojmån II (12 km.) ävensom
mellan Storsele och Norrheden (16 km.), anlades eu del avloppstrummor,
fullbordades stenarbetena för broar över högvattenavlopp från Vojmån
Nästan sjöån I och II, högvattenavlopp från den senare, Björnbäcken
och Gransjöbäcken, samt påbörjades grundläggning för bro över Ume älv
och i ovannämnda bispår valvbro över Angermanälvens högvattenavlopp
(Lillån), utlades permanent huvudspår mellan Vilhelmina och Nästansjöån
1 (4 kin.), vilket spår även underballastades, fullbordades terrassering för
Lövlids och Aronsjö trafikplatser ävensom husbyggnader å Vilhelmina°bangård
där även sidospår och spårväxlar dtlades och härstädes, påbörjades
uppförande av husbyggnader vid Lövlid, fullbordades 1 vägport därstädes,
samt uppsattes permanenta telegraf- och bantelefonledningar mellan Volosjön
och å ilhelmina. Dessutom verkställdes permanent utstakning av balian
mellan Stensele och Blattnicksele.

A inlandsbanan, norra distriktet (Gällivare—Jokkmokk), fortsattes
de å bandelen Gällivare—Porjus under föregående år påbörjade kompletteringsarbetena,
omfattande terrassering och provisoriska trummors ersättande
med permanta, påbörjades terasseringsarbeten å håll- och mötesplatserna
hasajokk och Jutsajaure ävensom för ny bangård vid Porjus, där ävenledes
uppförande av 2 boställshus igångsattes. Söder om Porjus avslutades
terrasseringsarbetena i huvudsak fram till Stora Lule älv, där landfästen
och pelare för bro över denna älv fullbordades likasom även ställningar
för järnöverbyggnadens uppsättning, varjämte permanent huvudspar,
varå underballastning påbörjades, utlades mellan Porjus och
nämnda bro.

A broförbindelsen över Dalälven vid Mora påbörjades en del förarbeten
för brobyggnaden och terrassering av förbindelselinje mellan Mora
station och Mora Noret—Orsa järnvägsspår.

Bih. till rilcsd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. g

Riltsdu gs-Bcrättelsen.

66 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

A statsbanan Forsmo—Hoting, varest arbetena togo sin början under
juli 1918, utfördes en del skogsröjnings-, terrasserings- och trummurningsarbeten
å sträckan Forsmo—Resele.

Pensionering Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat kungörelse angåen och

arbetare de pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt
vid statens statens vattenfallsverks byggnadsavdelning.

järnvägsbyggnader

in. m.

Fortsatt till- Kungl. Maj:t har den 15 november 1918 utfärdat kungörelse an läSämmeiaV

gående fortsatt tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 19 februsema
om ari 1915 (nr 46) angående desinfektion av järnvägsvagnar, som med ång1^''iänwägs-
färja från utlandet ankomma till Sverige.

vägnar, som
med ångfärja
från utlandet
inkomma till
Sverige.

Förnyat Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat förnyat avlöningsregle för^tjänste-

mente för tjänstemän i statens vattenfallsverk.

män vid
statens
vattenfallsverk.

Reglemente Kungl. Magt har den 28 juni 1918 utfärdat förnyat reglemente för

^de av* Troll-" begagnande av Trollhätte kanal.

hätto kanal.

Angående Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående

10TroUhätteå lotsningen å Troilhätte kanal.

kanal.

Södertälje Södertälje kanal har under år 1918 hållits öppen för trafik från och

kanalverk. me(j jen jg aprii tj|j årets siut. Kanal- och bogseringsavgifterna för året
uppgå till 110,139 kronor 2 öre mot 76,234 kronor 72 öre för år 1917.

Trollhätte Trollhätte kanal öppnades för trafik den 7 mars 1918, varefter segel kanalverk.

farten pågått utan hinder till årets slut.. Trafiken har under året varit
normal med undantag av den sista månaden, då kanalfarten varit rät t
obetydlig; dock ha de större fartygens antal varit högre än under år 1917 .

Kanalinkomsterna under året hava uppgått till omkring 690,00 0
kronor; motsvarande summa år 1917 var 514,800 kronor.

Trollhätte Under år 1918 hava försålts två tomter inom Trollhättans till stads förvaftnin-

plan indelade område samt två tomter inom egnahemsområdet å Stavered,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 67

Hjulkvarn och Stallbacka; å Malöga industriområde hava två tomter blivit
sålda, varemot å Stallbacka köpet återgått för tre tomter.

Under år 1918 har försålts Kungl. Magt och kronans andel av
soldattorpet till 1 mantal Stavered, beläget inom Trollhättans stads område.

Från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava till egnahemsbyggare
utlämnats byggnadslån mot 4 A % ränta till ett sammanlagt
belopp vid 1918 års slut av 332,605 kronor 98 öre, därav 10,800 kronor
under år 1918.

Den sammanlagda belastningen vid statens kraftverk har under år Statens
1918 uppgått till cirka 153,000 kilowatt emot cirka 133,000 kilowatt föregående
år. Den totala energiproduktionen har utgjort 695,000,000 kilowattimmar
mot 653,000,000 kilowattimmar år 1917.

överenskommelse har träffats rand aktiebolaget Elektrosalpeter dels
angående annotering av kontraktet rörande kraftleverans från Trollhätte
kraftverk om sammanlagt 12,000 kilowatt, dels angående option å elektrisk
kraft från Harsprånget omfattande 56,000 kilowatt vid kraftstationens
första utbyggnad och ytterligare 18,000 kilowatt vid dess andra utbyggnad.

Från Älvkarleby kraftverk har kraftleveransen under år 1918 utsträckts
även till Finspång och Motala, varjämte arbetena för kraftleverans till
Hallsbergstrakten äro så långt framskridna, att kraftleveransen inom kort
kommer att kunna påbörjas. Därmed distribueras Älvkarlebykraften inom
sex landskap i Sverige och kommer inom närmaste tiden att utsträckas
även till det sjunde.

Vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten hava under år 1918 bedrivits VattenfeUsi
ungefärligen den omfattning, som vid årets början avsetts; dock har be- b^ggnadsträffande
vissa arbeteu arbetstakten måst minskas på grund därav, att an- arbetenslagen
genom den alltjämt fortgående fördyringen visat sig bliva för knappa,
varjämte anskaffning av behövliga materialier även stött på stora svårigheter,
vilket i sin mån fördröjt arbetena. På vissa avlägset belägna arbetsplatser
har jämväl den knappa livsmedelstillgången förorsakat svårighet
att rekrytera arbetarstammen, enär arbetarna hellre vänt sig till platser
med bättre livsmedelstillgång.

Arbetsstyrkan vid styrelsens byggnadsarbeten har under året varierat
mellan omkring 900 och 1,300 man, varav omkring 400 man varit anställda
vid Trollhättearbetena, ett par hundra man i Södertälje, cirka 300
man i Porjus och den övriga arbetsstyrkan varit fördelad på arbetena vid
Älvkarleby, Västerås och Motala.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trollhätte
kanals
•ombyggnad.

Södertälje

kanals

ombyggnad.

Trollhätte

kraftverks byggnader.

Beträffande de olika arbetena må följande anföras:

För denna anläggning, som varit i drift i två år, hava endast utförts
vissa kompletterande arbeten särskilt vid Lilla Edet, där på grund av lerans
dåliga beskaffenhet ett större jordras ägde rum den 30 april 1918.
Kanaltrafiken blev härigenom hindrad under ungefär ett dygn, under vilken
tid en ränna uppmuddrades i den utskjutande massan. Därefter har
jordmassan i övrigt bortmuddrats, men återstår komplettering av ledverk
in. m. på platsen. Därjämte komma ytterligare att utföras vissa ändringsoch
kompletteringsarbeten å slussmaskinerierna enligt erfarenhet härom
under de gångna åren.

Under året hava underhandlingar pågått med staden beträffande det
lämpligaste läget av den nya landsvägsbron. På grund av denna frågas
komplicerade natur hava stadens myndigheter först mot slutet av året
fattat ställning till frågan, varför det härav beroende fastställandet av den
definitiva planen ännu icke kunnat ske. Inom närmaste tiden torde emellertid
Kungl. Magt komma att fatta beslut i frågan, varefter konstruktionsarbetena
kunna utföras för bron samt arbetena härmed igångsättas.

För kanalens framdragande erforderlig mark har under året delvis
ytterligare förvärvats genom överenskommelser med några enskilda markägare,
varför ganska få enskilda tomter behöva exproprieras, då tillstånd
härtill beviljats.

Arbetena hava så bedrivits, att under året medelst grävmaskin fullständigt
uttagits överschaktet å själva slusstomten vid Lotsudden, varjämte
en avsevärd del av överschaktet mellan nya slussen och nuvarande landsvägsbron
ävenledes utschaktats medelst grävmaskin.

Grundundersökningar för slussen samt provpumpningar för att utröna
lämpligaste sättet för dess grundläggning hava under året fortsatts
och torde snart nog vara avslutade, så att arbetena med själva grundläggningen
kunna påbörjas.

Arbetena med kraftverkets tredje utbyggnad i Trollhättan hava under
året fullbordats beträffande vatten- och husbyggnader, så att den nya avloppskanalen
kunde tagas i bruk på hösten 1918. I tubintag och maskinstation
äro installationerna fullt färdiga för maskinerna nr 9, 10 och 11,
som äro tagna i drift, och pågår vid årets slut montaget av turbinerna
nr 12 och 13 med tillhörande luckor, isgrindar in. m. '' I avloppet från
kraftstationen pågår uppmuddring av en del grus och sand utanför de
numera bortrivna fångdammarna.

JSerättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit, (!!l

Arbetena för den nya kraftstationen vid Lida Edet påbörjades på
sommaren 1918 i större utsträckning, sedan arrendekontraktet med Lilla
Edets pappersbruks aktiebolag den 10 juni 1918 utlöpte. De huvudsakliga
arbetena hava bestått uti bortrivning av de gamla fabriksbyggnaderna,
realisation av de gamla turbinerna med tillhörande anordningar samt muddring»-
och fångdammsarbeten för torrläggning av arbetsplatsen för den
nya kraftstationen, hör arbetenas bedrivande hava eu del äldre byggnader
apterats till kontor, förråd och bostäder för byggnadspersonalen. Laga
tillstånd till anläggningens utförande har erhållits i slutet av året.

\ id denna anläggning hava arbetena pågått med förlängning av Porjus kraftsjälva
maskinstationen genom utsprängning av berget i salens fortsättning. bver^''d
Därjämte har en del av den andra fördelningsbassängen blivit utsprängd
samt anordningar vidtagits för utsprängning av sugrör och avlopp från de
nya maskiner, som nu skola installeras.

På industri- och bostadsområdet hava en hel del arbeten utförts med
spåranordningar, vägar samt vatten- och afloppsledningar för att tillgodose
det ökade behovet av bostäder för de fortsatta arbetena vid Porjus och
vid övriga arbeten vid Luleälven. Sålunda hava utvidgnings- och ändringsarbeten
verkställts å ingenjörsmässen och sjukstugan, varjämte ytterligare
ett par baracker uppförts och förberedande arbeten blivit igångsatta för
uppförande av ytterligare såväl permanenta som provisoriska bostäder för
personalen.

För regleringskanalen vid Luleluspen upptransporterades på sommaren
1918 ett enskopsmudderverk, som på hösten började mudd*ingsarbetena
för kanalens färdigställande.

För ifrågavarande anläggning, som beslöts av 1918 års riksdag, hava Kraftytterligare
detaljerade undersökningar ägt rum, varjämte på hösten igång- ^“^0 tf
sattes diamantborrningar för att utröna bergets beskaffenhet vid läget för arSPr ''
den föreslagna kraftstationen och för avloppstunnlarna. Utstämpling har
ägt rum å virke för byggnadsarbetena, varjämte provisoriska bostäder börjat
uppföras.

Arbetena med upprensning av Masurforsen avslutades på våren 1918, Älvkarleby
och en del kompletterande arbeten för gångbro över kungsådergrenen,
färdigställande av det sista bostadshuset o. dyl. avslutades på hösten 1918. y8S“a ’

Överbyggnaden till pannhuset för ifrågavarande anläggnings andra Västerås
utbyggnad är fullt färdig liksom tillhörande del av maskinhuset, men på krby®g“^d“s''

70 berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

grund av svårigheter med import och tillverkning har montaget endast
kunnat påbörjas på motsvarande maskinenheter.

Verkstadsbyggnaden, som är avsedd att tillgodose behovet av en hel
del standardartiklar för kraftstations- och linjebyggnader, har under året
avslutats, varjämte tvenne nya bostadshus uppförts; det ena är fullt färdigt,
och inredningen i det andra pågår.

Motala För ifrågavarande anläggning, som beslöts av 1918 års riksdag, hava

byggnad8'' förberedande åtgärder vidtagits genom noggranna borrningar och provgrävningar,
varigenom det definitiva läget av damm och kraftstation kunna
fastläggas. Därjämte hava en del provisoriska byggnader uppförts för
förråd och verkstad, varjämte en del förutvarande byggnader blivit apterade
till bostäder för arbetare och övrig personal liksom till marketenteri

o. dyl.

Laga tillstånd till anläggningens utförande har erhållits i slutet av
år 1918.^

Ändring i Kungl. Maj:t har den 26 april 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse

spring för''av 37 § i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete.

olycksfall i
arbete.

Angående eu Kungl. Maj:t har den 11 juni 1918 utfärdat förordning angående

a åkare Iv sed d eu särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall.

försäkring
mot skada
till följd av
olycksfall. B

Ändring i Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat förordning om ändrad

^angående" lydelse av § 3 inom. 3 i förordningen den 14 juni 1917 angående uppuppbörd
av bord av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

försäkringar^ om försäkring för olycksfall i arbete,
riksförsäkringsanstalten -

jämlikt
olycksfallsförsäkringslagen.

Bestämmelser lvungi. maj;u uai ucn au ucccmuci r ru uuuu ui»u “““6''

om redovis- närmare bestämmelser om redovisning och inbetalning av avgifter för förning
m. rn. „m1—i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksarbete.

Kungl. Maj:t har den 13 december 1918 utfärdat kungörelse med

av vissa av- säkringar
gifter för för- fall
säkringar i
riksförsäk -

ringsanstalten
jämlikt
olycksfallsförsäkringslagen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung]. Maj:t har den ‘28 juni 11)18 utfärdat kungörelse angående Förböjning
förhöjning av vissa till i statens tjänst skadade arbetare med flera av stats- avt g^8t“„g11

medel utgående livräntor in. in. tjänst skrä de

arbetare
in. fl. av
statsmedel
utgående livräntor
in. in

Den 1 januari 1918 har lagen om försäkring för olycksfall i arbete Riksförsakden
17 juni i91G trätt i kraft. ringsanstai •j

ton och. (loss

Hos riksförsäkringsanstalten hava under tiden den 1 januari—30 novem- verksamhet,
ber 1918 anmälts olycksfall till ett antal av 27,606 enligt 1916 års lag
och 664 enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till
följd av olycksfall i arbete, vilka drabbat i anstalten försäkrade arbetare.

Förutom ersättning, som utgått till följd av övergående skada, har på
grund av försäkring i riksförsäkringsanstalten under samma tid tillerkänts
ersättning till följd av dödsfall i 17 fall enligt 1901 års lag och i 183
fåll enligt 1916 års lag ävensom till följd av invaliditet i 844 fall, varav
580 fall enligt 1916 års lag.

c!> O

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livränta i anstalten
enligt 1901 års lag till följd av dödsfall i 69 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden 1 januari—30 november
1918 för riksförsäkringsanstalten enligt 1901 års lag utanordnats ett sammanlagt
belopp av 637,746 kronor 75 öre för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Enligt 1916 års lag har under ovannämnda tid i premier inbetalts
ett sammanlagt belopp av 4,812,751 kronor 79 öre och ersättningar utbetalts
med ett sammanlagt belopp av 937,981 kronor 14 öre.

Under tiden den 1 januari—30 november 1918 hava för fiskare utfärdats
nya försäkringsbrev till ett antal av 312 enligt 1908 års kungörelse
och 1092 enligt 1918 års förordning. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde
vid november månads slut omkring 2,730. Till i riksförsäkringsanstalten
försäkrade fiskare hava under ovannämnda tid utanordnats
ett sammanlagt ersättningsbelopp av 11,247 kronor 93 öre, varav 511
kronor 50 öre utbetalts enligt 1918 års förordning.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 209 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som en
till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har under

Barnmorskornas
pensionsanstalt.

Ändring i
lagen om f8rsäkringsrådet.

m. m.

Ändring i
lagen om
vissa bestämmelser
om
elektriska anläggningar.

Ändring i
stadgan om
elektriska
anläggningar
för belysning
eller arbetsöverföring.

Angående användande
i
visst fall av
militär personal
till
skördearbete.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tiden den 1 januari—30 november 1918 framställning i 507 fall blivit gjord
om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som ådragits
under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta på
grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 271 fall och dödsfallsersättning
i 94 fall. Dessutom har i en mängd fall sjukhjälp tillerkänts
den skadade eller sjuke.

Under tiden den 1 januari—30 november 1918 hava i enlighet med
reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910 83
barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 9 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 2,070. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som
erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt kungörelsen den 18 september
1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 204. Antalet pensionärer
uppgick till 149.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av 3 § i lagen om försäkringsrådet den 29 juni 1917.

Kungl. Maj:t har den 16 maj 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse av
2 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.

Kungl. Maj:t har den 16 maj 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 47 och 55 §§ i stadgan den 31 december 1902 om
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat förordning angående
användande i visst fall av militär personal till skördearbete.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tillämpning av berörda förordning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 16 tnaj 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 30 juni 1916 angående bidrag
av statsmedel till täckande av viss del av resekostnader för medellösa arbetssökande.

Kungl. Maj:t bär den 16 maj 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 3 och 4 i kungörelsen den 30 juni 1916 angående
understöd av statsmedel till befrämjande och organiserande av den offentliga
arbetsförmedlingen i riket.

Kungl. Maj:t har den 16 augusti 1918 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1 och 9 i kungörelsen den 19 maj 1916 angående understöd
åt medellösa arbetslösa samt bidrag av statsmedel därtill.

Under år 1918 gjordes vid samtliga offentliga arbetsförmedlingsanstalter
sammanlagt cirka 354,000 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa
257,000 lediga platser samt förmedlades i allt 191,000 arbetsanställningar.

Tillgången på arbete under år 1918 har i stort sett varit god, likaså
efterfrågan på arbetskraft, om man bortser från de på vissa områden på
grund av kristiden föranledda driftsinskränkningarna. Emellertid har
beträffande stenindustrin icke någon nämnvärd förbättring i förut rådande
förhållande inträtt, vilket även är förhållandet beträffande bageri- och
måleriyrkena, som även drabbats av kristidens ofördelaktiga verkningar.
Den under föregående år inträffade arbetslösheten inom textilindustrin har
tack vare den råvaruimport, som under senare delen av året kommit till
stånd, kunnat högst väsentligt förminskas, och utsikter finnas för en återgång
till normala förhållanden.

Jordbrukets behov av arbetskraft har under det gångna året på ett
tillfredsställande sätt kunnat tillgodoses, vilket till stor det torde vara
beroende på rådande livsmedelsförhållanden.

Bih. till riksd. prat. 1919. 1 Samt. 1 avel. 10

Rik sdags-Berii tillse n.

Ändring i
kungörelsen
om statsbidrag
till
viss dol av
resekostnader
för medellösa
arbetssökande.

Ändring i
kungörelsen
om statsbidrag
till befrämjande
och
organiserande
av den offentliga
arbetsförmedlingen

i riket.

Ändringar i
kungörelsen
angående understöd
åt
medellösa arbetslösa
samt ''
bidrag av
statsmedel
därtill.

Arbets förmedling.

Arbetsmarknad
ock
arbetslöshet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lag mot Kung]. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat lag med vissa ändrade

^^atc^Hng.68 bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Statsbidrag
till uppförande
av
bostadshus
med smålägenheter.

Ändring i
formulär till
prästbevis för
alkoholister.

Kungl. Magt har den 11 juni 1918 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till uppförande av bostadshus med smålägenheter.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1918 utfärdat kungörelse om ändring
i det formulär till prästbevis, som fastställts genom nådiga kungörelsen
den 17 juni 1916 angående vissa handlingar, som omförmälas i lagen den
30 juni 1913 om behandling av alkoholister.

Ändringar i Kungl. Maj:t har utfärdat dels den 26 april 1918 lag om ändrad

lagen om ar-lydelse av 16 och 41 §§ i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912, dels
betarskydd. ^ gQ juni 1918 lag om ändrad lydelse av 13, 15 och 34 §§ i

samma lag.

Alkoholist- Vid statens vårdanstalt för alkoholister, som till och med den 31

vården. 1918 vant förlagd till Venngarnoch därefter till Salbohed, hava under

år 1918 intagits 49 personer och utskrivits 74. Vid de erkända alkoholistanstalterna
— som vid 1918 års utgång utgjorde 5, varav dock endast 4
trätt i verksamhet — hava under samma år intagits 45 personer och
utskrivits 43.

Fortsatt till- Kungl. Maj:t har den 1 mars 1918 utfärdat lag om fortsatt till laiagennomV

lämpning av lagen den 3 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara
eftergift vid från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och kvinnor.

krig eller
krigsfarafrån
vissa bestämmelser
om arbetstid
för
minderåriga
och kvinnor.

Extra stats- Kungl. Maj:t har den 31 maj 1918 utfärdat kungörelse angående

regisTreradc extra statsbidrag för år 1918 åt registrerade sjukkassor.

sjukkassor.

Sjnkkasse- Antalet registrerade sjukkassor har under året endast obetydligt

väsen. ö^ats och uppgick vid årets slut till 1,350, därav 28 fortsättangskassor.
Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor kan uppskattas till
omkring 750,000, varav omkring 70,000 komma på fortsättningskassorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av sjukkassorna hade inemot 400 med omkring 125,000 kvinnliga
medlemmar i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid
tillfälle av barnsbörd i anslutning till föreskriften i kungörelsen den 30
juni 1913 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1918 har av socialstyrelsen utbetalats i statsbidrag till
sjukkassor jämlikt kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt 1,571,317
kronor 23 öre.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under år
1918 utgått med tillhopa 92,471 kronor 40 öre.

Av de föreningar, å vilka lagen om understödsföreningar den 29
juni 1912 äger tillämpning, hava under år 1918 17 vunnit registrering
enligt nämnda la£.

Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar utgjorde
192, därav 88 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 25 registrerade
med s. k. godkända stadgar.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat lag om fattigvården.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1918 utfärdat lag om kommunala
pensionstillskott och sjukvårdsbidrag.

Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1918 utfärdat kungörelse om antalet
fattigvårdskonsulentdistrikt i riket in. in.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1918 utfärdat kungörelse angående
tillämpningen av 14 och 15 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av 5—8, 10, 16, 19, 20, 23, 24, 26 och 28—33 §§ i lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat lag om ändrad lydelse
av 3 § i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

U uderstödsföreningar.

Lag om
fattigvården.

Lag om kommunala
pensionstillskott

och sjukvårdsbidrag.

Angående antalet
fattigvårdskonsulentdistrikt
i
riket m. m.

Angående
tillämpningen
av 14
och 15 §§ i
lagen om allmän
pensionsförsäkring.

Ändringar i
lagen om allmän
pensionsförsäkring.

Ändring i
lagen om
övergångsbestämmelser

i anledning av
lagen om allmänpensionsförsäkring.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagti/na riksdags sammanträde sig tilldragit.

Angående Kungl. Makt har den 31 december 1918 utfärdat kungörelse angå tiden

för ut- ende sättet och tiden för utbetalning av pension jämlikt lagen den 30

betalning av juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.
pension enligt'' L °

pcnsionsförsäkringslagen.

Instruktion
för pensionsnämnderna.

Kungl. Maj:t
pensionsnämnderna.

har den

31 december 1918 fastställt instruktion för

prästbevis för Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 24 maj 1918 om

ansökning om ändring i det särskilda formulär till prästbevis för ansökning rörande penpepensions1-St
si°n (understöd) enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, som fastställts
försäkrings- genom kungörelsen den 12 juni 1914, dels ock den 18 september 1918
lag:ei1'' angående särskilt formulär till prästbevis för ansökning rörande pension
(understöd) enligt samma lag.

Pensionsstyreisens
verksamhet.

Pensionsstyrelsen bär den 27 augusti 1918 utfärdat kungörelse angående
fastställelse av vissa formulär. Vidare har styrelsen under år 1918
utfärdat åtskilliga meddelanden och cirkulär till vägledning i arbetet för
pensionsnäinnder och ombud samt för taxeringsnämnder. Dessa meddelanden
hava i allmänhet influtit i »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen»,
vilken tidskrift under år 1918 utgivits varje månad av föreningen
för främjande av den svenska pensionsförsäkringen. Möten med pensionsnämnder
och pensionsstyrelsens ombud hava till ett'' antal av 4 hållits i
olika delar av landet. Ombudens antal utgjorde vid 1918 års slut 123.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning
och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden
under år 1918 till och med november månad redovisats i runt tal 14,671,500
kronor, varav för år 1914 grundavgifter 400 kronor, för år 1915 grundavgifter
19,500 kronor och tilläggsavgifter kronor 900, för år 1916 grundavgifter
102,200 kronor och tilläggsavgifter 337,000 kronor, för år 1917
grundavgifter 6,215,800 kronor och tilläggsavgifter 5,272,200 kronor samt
för år 1918 grundavgifter 2,723,500 kronor.

Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyrelsen
med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckningar,
omfattade vid årets slut omkring 3,500,000 personer.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1918 till och med november
månad inkommit ansökningar om pension eller understöd för omkring

26,000 personer, därav 10,850 män och 15,150 kvinnor.

Under tiden januari—november 1918 utfärdades definitiva pensions -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

brev för 26,029 personer, av vilka 8,212 tillhörde de kategorier, som avses
i lagen om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915 och för vilka understöd
utgått tidigast från och med år 1916! Jämkningar enligt 8 § i pensionsförsäkringslagen
hava under samma tid förekommit i 7,084 fåll.

Avslag å ansökningar om pension eller understöd har under tiden
januari—november 1918 meddelats beträffande omkring 5,100 sökande.

De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under
år 1918, hava utgjort omkring 17,000,000 kronor. Därav har statsverket
haft att bestrida omkring 6,000,000 kronor och pensionsförsäkringsfonden
omkring 6,800,000 kronor. Återstående kostnader omkring 4,200,000
kronor skola betalas av kommuner och landsting. *

Till styrelsen hava under tiden januari—november 1918 inkommit
593 ärenden angående besvär om avgiftspåföring in. in. enligt 16 § pensionsförsäkringslagen,
och har beslut fattats i 943 dylika ärenden.

Till pension sstyrelsen hava under år 1918 till och med november
månad inkommit 2,691 ansökningar om vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet, varjämte styrelsen på eget initiativ
upptagit frågan om dylika åtgärder i 115'' fall. Antalet till förnyad provning
. upptagna ärenden har under samma tid utgjort 888. Styrelsen
har i 2,149 fall beslutit bidraga till sjukvårdande åtgärder. Dessa åtgärder
. hava avsett bland annat vård å vanföreanstalter, lungtuberkulossanatorier,
kustsanatorier, kurorter, lasarett, bidrag till inackordering i
lupushem under finsenbehandling, yrkesutbildning i blindskola, hos privat
yrkesidkare, handelsskola m. m. samt anskaffande av konstgjorda lemmar,
stickmaskiner, arbetsverktyg och dylikt.

Från pensionsförsäkringsfonden hava under året beviljats lån dels
till kommuner eller mot kommunal garanti för bostadsändamål 8,656,100
kronor och för andra ändamål 12,6f6,465 kronor, dels till enskilda företag
(sjukvårdsanstalter och dylikt) 663,000 kronor, tillhopa 21,935,565
kronor. Den 30 november 1918 uppgingo fondens tillgångar, förutom
oguldna räntor, till sammanlagt 91,933,860'' kronor 56 öre,'' vartill komma
fastigheter i Nynäshamns köping, taxeringsvärderade år 1916 till 659,000
kronor, jämte därtill hörande inventarier.

Ansökningar om understöd enligt kungl. förordningen den 13 augusti
1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör
tjänstgöring till rikets försvar, hava under tiden januari—november 1918
till styrelsen inkommit till ett antal av 1,011. Till styrelsen hava vidare
under samma tid från militärbefälet inkommit 88 förteckningar enligt § 5
i kungl. kungörelsen den 14 augusti 1914 angående tillämpningen av
nyssnämnda förordning, upptagande tillhopa 88 personer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. _

På grundval av dessa ansökningar och förteckningar har styrelsen
under tiden januari—november utfärdat 794 understödsbevis, vartill komma
2,360 utanordningar av tilläggsunderstöd, i flertalet fall avseende en senare
tjänstgöring.

Antalet avslagna eller återkallade ansökningar har för nyssnämnda
tid uppgått till 217. ____________

Under nedannämnda dagar av år 1918 har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med av riksdagen fattade beslut, utfärdat följande författningar,

nämligen:

Den 5 febr.:

» 8 »

» 15 »

» 22 »

» 26 »

» » »

» 12 mars:

■7) » »

kungörelse angående utbetalande av förskott å krigstidstillägo-
för år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst
(39 );

lag om ändrad lydelse av 13 § i lagen den 12 maj 1897
för Sveriges riksbank (50);

kungörelse angående tullfrihet å kalciumkarbid och bariuinkarbid
(57);

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa
tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets
mynt den 30 maj 1873 (83);

förordning om undantag från tillämpningen av förordningen
den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk
potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse (86);

förordning om visst undantag från tillämpningen av stadgandet
i 13 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907
angående tillverkning av brännvin in. m. (87);
lag innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränkningar
i rätten att använda sparbanks vinst (97);
lagföra visst undantag från tillämpningen av 49 § 1 mom.
och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
(98);

förordning om särskilda avdrag vid 1918 års taxering till
bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt
(118);

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 angående eu särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper (123);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 12 mars;

» 22 »

y> » »

» » »

» »

y> » »

» 23 april:

» 16 maj:

» » »

förordning om ändrad lydelse av 54 § 5 mom. i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering (124);

kungörelse angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst (138);
kungörelse angående krigstidstillägg under år 1918 åt f. d.
befattningshavare i statens tjänst (139);
kungörelse angående krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst (140);

kungörelse angående krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade
båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare (141);

förordning angående särskilda bestämmelser om tiden för
förvarande av vissa till ledning för taxering avgivna deklarationer
(142);

kungörelse angående ändring i instruktionen för riksdagens
revisorer av stats-, banko- och riksgälds verken (151);
kungörelse angående ändring i instruktionen för riksdagens
revisorer vid riksbankens avdelningskontor i orterna
(152);

kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten

, r> o o

(159);

förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den
28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt
av inkomst (238);

förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den
28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt (239);
förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen
den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
(302);

förordning om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning av
brännvin (303);

förordning angående ändrad lydelse av 25 § 1 mom. i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker (304);

kungörelse angående ersättning till gästgivare för upphörandet
av dem jämlikt 10 § i förordningen angående för -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 1 6 maj:
» 24 »

y> » »

» 28 »

» 31 *

» 6 juni:

»11 »

» 14 »

» » »

» »

säljning av brännvin den 9 juni 1905 tillkommande rätt
till utskänkning av brännvin (310);

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den
11 oktober 1907 angående beskattning av socker (362);
lag om ändrad lydelse av 30 § i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 (348);

lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
(350);

förordning angående visst undantag från tillämpningen av
stadgandena i 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti
1907 angående tillverkning oeh beskattning av maltdrycker
(308);

kungörelse om ändrad bestämmelse angående tiden för
ikraftträdandet av vissa delar av förordningen den 14 juni
1917 om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker (309);

kungörelse angående villkor och grunder för tilldelande av
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner
(562);

kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den
9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor (419);
förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. i förordningen
den 15 december 1914 angående statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket (420);

lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
(477);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
6 augusti 1894 angående mantalsskrivning (381);
förordning om ändrad lydelse av de till förordningen den
19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva hörande
tabellerna III och IV (418);

förordning om ändrad lydelse av 45 § i förordningen den
14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker (421);
förordning angående ändrad lydelse av § 12 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning (429);
förordning angående ändrad lydelse av § 14 i förordningen

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri

14 juni:

20 »

» »

26 »
28 »

1 juli:

» »

y> »

» »

den 28 maj 1897 angående mantalsskrivning i Stockholm
(430);

förordning angående ändrad lydelse av § 12 iförordningen
den 17 november 1905 angående mantalsskrivning i Göteborg
(481);

lag om visst undantag från bestämmelserna i lagen om rikets
mynt den 30 maj 1873 (478);

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva
riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt (479);
lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse (413);

kungörelse angående upptagande för svenska statens räkning
av ett fem procents svenskt statslån (566);
kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för år
1919 åt befattningshavare i kommerskollegium (485);
kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för år
1919 åt bergmästarna (486);

förordning angående ändrad lydelse av 54 § 6 mom. i
förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering (501);
förordning angående handel med skattefri sprit (508);
förordning om ändrad lydelse av 1, 2, 12, 13, 21 och 24
§§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin (509);

förordning om ändrad lydelse av 3, 10 och 11 §§ i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
(510);

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den
18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel
(511);

förordning om tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och förmögenhet
(512);

förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1919 (513);

förordning om ändrad lydelse av 54 § 7 mom. i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering (514);

förordning om ändring av 10 § i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper (515);

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdags-Beriittelseii.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 1 juli:

» t> y>

» i> T>

7) » »

» S 7>

» » »

S 2> >.

» »

» » »

» i »

H J> ■»

> X 2>

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
19 november 1914 angående stämpelavgiften (516);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1919 gällande stat för statistiska centralbyrån (542);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1919 gällande stat för kontrollstyrelsens avdelning för rusdryckstorsSiljningsärenden
(543);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt (556);
förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering jämte det vid berörda förordning fogade formulär
n:r 1 A (558);

förordning om ändrad lydelse av punkt 3:o) i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
fogade särskilda anvisningar till ledning vid
taxeringen (559);

förordning om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast
egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen (56<));

förordning om ändrad lydelse av de till förordningen den
28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande
tabellerna III och IV (561);

förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat (564);
förordning om provtaxering under år 1918 för beräkning
av kommunal skattskyldighet vid tillämpning av bestämmelserna
i vissa förslag till omläggning av det kommunala
beskattningsväsendet (574);

lag om ändrad lydelse av 2, 4, 5 och 6 §§ i lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension (586);

kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postsparbanken den 25 september
1914 (608);

kungörelse med särskilda bestämmelser att gälla i avseende
å vissa å extra stat för åren 1918 och 1919 uppförda befattningar
vid tullverket (609);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 1 juli:

> » D

22 »

» ''x X

> 13 sept.:

» y> »

» 26 *

» 8 okt.:

» 1 nov.:

» 29 »

3 dec.:

» * »

X 5* »

» >3 >

» > X

kungörelse angående ändrad lydelse av § 11 i kungörelsen
den 18 juni IDIG angående avlöningsreglemente för tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
((554);

kungörelse angående löne- och ortstillägg för år 1919 åt
viss personal vid tullverket (655);

kungörelse angående extra lönetillägg för år 1918 åt vissa
tjänstemän och betjänte in. m. (610);

kungörelse angående extra lönetillägg för år 1919 åt vissa
tjänstemän och betjänte in. in. (611);

förordning angående förbud mot förtyngning av vissa lädersorter
in. in. (721);

kungörelse angående tillfällig avlöningsförbättring under
år 1918 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
(744);

kungörelse angående ersättning i vissa fall till sådana befattningshavare
i statens tjänst, vilka under år 1918 i sin
nämnda egenskap icke kommit i åtnjutande av krigstidstillägg
eller krigstidshjälp (746);

lag om ändrad lydelse av 13 § i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tiänstinnehavares rätt till pension
(777);

kungörelse angående avlöningsförbättring från och med år
1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
(836);

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. i förordningen
den 6 november 1908. angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper (911);
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret
1918 åt befattningshavare i statens tjänst (922);
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret
1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst (934);
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret
1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst (935);
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret
1918 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare (937);
kungörelse angående extra gratifikation i vissa fall till sådana
befattningshavare i statens tjänst, vilka i sin nämnda

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 3 dec.:
20 »
23

egenskap icke kommit i åtnjutande av extra krigstidstillägg
eller extra krigstidshjälp för senare halvåret 1918 (938);
lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva
riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt (981);
kungörelse angående utbetalande av förskott å krigstidstillägg
för år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst
(1013).

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda följande, i Svensk författningssamling
under år 1918 utkomna författningar, nämligen:

Den 4 järn: kungörelse angående tullfrihet å färska samt saltade eller

torkade köksväxter (2);

förordning angående beslag å och avstående till kronan av
koppar samt skrot och avfall innehållande koppar (8);
förordning angående beslag å och avstående till kronan av
schellack (14);

kungörelse angående viss utsträckt tillämpning av förordningen
den 7 september 1917 angående kontroll över tillverkningen
och försäljningen av lampor för kalciumkarbid
och acetylengas samt kungörelsen samma dag angående
lösen för bevis om godkännande av dylik lampa (16);

» » förordning angående reglering av handeln med vissa slag

av garvbark (24);

» kungörelse angående förbud mot transport å järnväg eller
fartyg av vissa sia» av garvbark (25);

» * kungörelse angående visst tillägg till förordningen den 27

april 1917 angående reglering av handeln med vissa slag
av hudar och skinn (29);

» » kungörelse angående utgivande av riksbankssedlar å etthundra

kronor med vissa förändringar i gravyr och färgtryck å
sedlarnas framsida (41);

» » kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till led ning

vid uträknandet av skatt enligt förordningen den 19
november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva (167);

1 febr.: kungörelse angående förbud mot utförsel av glas och glasvaror
(32);

» » » förordning angående beslag å och avstående till kronan av

vissa förbandsartiklar (34);

» » » ■ förordning angående beslag å och reglering av handeln med

kåda (36);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 1

» »

y> »

» 26

» v>

febr.: förordning angående lieslag å och avstående till kronan av
kopparhaltiga k i sbränder (67);

kungörelse angående förbud mot transport å järnväg eller
fartyg av avfalls- och lurnpartiklar av ull och bomull
(40);

förordning innefattande föreskrifter för reglering av tillhandahållandet
eller förbrukningen av gas och elektrisk
energi (55);

kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av visst
slag av kisbränder in. in. (44);

, kungörelse angående tullfrihet å kött och korv (56);
kungörelse angående försäljning i vissa fall av sprit för
tekniska och andra särskilda ändamål (82);
förordning angående reglering av handeln med‘avfalls- och
lumpartiklar av ull och bomull (126);

kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd att upphandla
eller mottaga avfalls- och lumpartiklar av ull ocli
bomull (127);

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5, 19 och 21 i
instruktionen för kammarrätten den 23 december 1908
(90);

förordning angående riksbankens fritagande under viss tid
från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas, ävensom angående
inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 (84);

kungörelse angående inställd tillämpning av 13 § av instruktionen
för mynt- och justeririgsverket den 18 juni
1910 (85);

» kungörelse angående utgivande av riksbankssedlar å femtio
kronor med vissa förändringar i gravyr och färgtryck å
sedlarnas framsida (88);

förordning angående förbud mot befordran med järnväg
eller fartyg av kåda samt fotogen in. in. (102);

» kungörelse angående tullfrihet å färska samt saltade eller
torkade köksväxter (89);

kungörelse angående förbud mot utförsel av vissa slag av
döda djur (91);

kungörelse angående tullfrihet å vissa slag av rötter (92);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 1 mars:

» 5 »

» 8 »

» 12

» »

» » »

»15 »

» 22 »

>> » »

y> » »

» 26 »

5 april:

» »

kungörelse angående frihet från utmätning för pension från
Skandinaviska kreditaktiebolagets tjänstepersonals änke- och
pupillkassa, understödsförening (120);

förordning angående beslag å och avstående till kronan av

o o o

späck av säl och val m. in. (125);

kungörelse angående förbud mot utförsel av arbeten av
cement in. m. (117);

kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 5 i kungörelse
den 16 november 1915 angående uppgifter för inventering
av landets förråd av vissa för industrin behövliga
varor (128);

kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av särskilda avdrag vid 1918 års taxering till
bevillning för inkomst erforderliga tabeller (119);
kungörelse angående viss ändring av kungörelsen den 9
mars 1917 angående förbud mot utförsel av vissa spånadsämnen
(121);

kungörelse med provisorisk föreskrift angående läkarintyg
för sjöfolk i vissa fall (130);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension utgående
från Örnsköldsviks sparbanks pensionsfond (148);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 kungörelsen den
16 februari 1915 angående skeppning inrikes orter emellan
av till utförsel förbjudet gods (153);

kungörelse angående tullfrihet å kondenserad mjölk (156);
kungörelse angående bävande av beslaget å s. k. fönstervadd
(171);

förordning angående beslag å och avstående till kronan av
vissa till borstbindararbeten tjänliga vegetabiliska ämnen
(154);

kungörelse angående förbud mot utförsel av vissa slag av
torkade frukter m. in. (166);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen
den 5 juni 1909 angående åtgärder för utgallring av obehövliga
handlingar hos vissa myndigheter (195);
kungörelse om ändrad lydelse av § 6 i förordningen den
28 november 1913 angående åstadkommande av vissa statistiska
uppgifter rörande utrikes handeln (231);
kungörelse om skyldighet för statlig och kommunal myn -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 5 april:

V/ * »

* 9 »

> » »

» 12 »

» » »

> » »

» » »

> » »

> 26 »

•» 29 »

» 30 »

» 3 maj:

digliet att avgiva statistiska uppgifter angående vissa fartyg
(236);

kungörelse angående tillvaratagande av pappersavfall hos
statens verk och myndigheter m. in. (242);
kungörelse om ändrad lydelse av §§ I och 4 i kungörelsen
den 16 maj 1913 angående skyldighet för vissa näringsidkare
att avgiva statistiska uppgifter (290);
förordning angående reglering av handeln med och användningen
av vissa metaller m. in. (178);

kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd enligt förordningen
den 9 april 1918 angående reglering av handeln
med och användningen av vissa metaller in. m. (179);
kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av spadar
in. in. (192);

kungörelse angående tullfrihet å marmelad (180);
förordning angående reglering av handeln med och förbrukningen
av vissa slag av beklädnadsvaror m. m. (182);
kungörelse angående inventering av vissa slag av belädnadsvaror
in. in. (183);

kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd enligt

förordningen den 12 april 1918 angående reglering av handeln
med och förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror
in. m. (185);

förordning angående lokala myndigheter för regleringen av
handeln med och förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror
m. m. (186);

förordning angående meddelande av föreskrifter med avseende
å användningen av spånadsämnen och därav framställda
varor (187);

förordning angående meddelande av föreskrifter med avseende
å användningen av vissa slag av hudar och skinn
(221.);

kungörelse angående lösen för inköpsbok enligt förordningen
den 12 april 1918 angående regleringen av handeln
med och förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror
m. m. (224);

kungörelse angående lösen för bevis i vissa ärenden om
försäljning av sprit (225);

kungörelse angående utgivande av riksbankssedlar å tio

Berättelse om vad i -rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

,x,S

Den 3 maj:

»16 »

» » »

» 24 »

» » »

» 28 »

» » »

kronor med vissa förändringar i gravyr och färgtryck å
sedlarnas framsida (243);

kungörelse angående rätt att medgiva undantag från vissa
bestämmelser i förordningen den 12 juli 1907 angående
de slag av papper, bläck, skrivmaskin- och stämpelfärger,
som må till vissa offentliga handlingar användas
(286);

kungörelse angående ändrad lydelse av 1 § i instruktionen
för statskontoret den 21 november 1913 (271);
kungörelse angående viss ändring i instruktionen för kammarkollegium
den 26 maj 1909 (284);

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den
7 maj 1917 om särskilda villkor för utlännings rätt att
här i riket bedriva viss verksamhet (291);
kungörelse angående utgivande av riksbankssedlar å ettusen
kronor med vissa förändringar i gravyr och färgtryck å
sedlarnas framsida (301);

förordning angående ändrad lydelse av § 2, § 9 mom. 3
första stycket, § 26 mom. 1 och § 27 i förordningen den
18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet (347);
förordning om ändrad lydelse av § 22 mom. 1 och § 24
i förordningen den 29 mars 1912 angående befäl å svenska
handelsfartyg m. in. (349);

kungörelse om ändrad lydelse av kungörelsen den 25 maj
1900 angående bestämmelser om förlust av pensionsrätt
eller pension för den, som blivit från innehavande tjänst
avsatt eller förklarats hava gjort sig till avsättning skyldig
(353);

kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av glasrör
till ackumulatorer m. m. (354);

kungörelse om ändrad lydelse av § 14 mom. 2 i kungörelsen
den 30 november 1899 angående restitution av brännvinstillverkningsskatt
för finkelolja avsedd till tekniskt ändamål
(355);

förordning angående handel med vissa begagnade föremål
in. m. (386);

förordning angående idkande av pantlånerörelse (387);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 8 i förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet (388);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 31 maj:

» »

» 14 juni:

» 20 »

» » »

» »

» » »

kungörelse angående visst undantag från bestämmelserna i
förordningen den 25 januari 1918 angående reglering av
handeln med vissa slag av garvbark (293);
kungörelse angående ändrad lydelse av kap. 8 i tullstadgan
den 1 juli 1904 (307);

kungörelse angående visst tillägg till bestämmelserna i kungörelsen
den 7 september 1»17 angående utbetalande av
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner
(311);

kungörelse om ändrad lydelse av § 30 mom. 3 i förordningen
den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg
in. in. (356);

kungörelse angående lindringar för visst flottans manskap
i gällande fordringar för avläggande av styrmansexamen
och erhållande av styrmansbrev (357);

kungörelse angående utbetalande av statsunderstöd åt synnerligt
skattetyngda landskommuner (563);
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 5 i kungörelsen
den 16 november 1915 angående uppgifter för inventering
av landets förråd av vissa för industrin behövliga
varor (377);

kungörelse angående förlängd giltighet av kungörelsen den
7 september 1917 angående förbud mot utförsel av ved från
Öland och Gottland (445);

kungörelse angående förbud mot nedsmältning av skiljemynt
med mera (403);

kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av vissa
varor (411);

kungörelse angående tullfrihet å viss spannmål (434);
kungörelse angående tullfrihet å kött och korv (435);
kungörelse angående tullfrihet å fläsk (436);
kungörelse angående tullfrihet å smör (437);
kungörelse angående tullfrihet å ost (438);
kungörelse angående tullfrihet å ister, oleomargarin och
flott (439);

kungörelse angående tullfrihet å marmelad (440);
kungörelse angående tullfrihet å saltade eller torkade köks O

växter (441);

» » kungörelse angående tullfrihet å vissa slag av rötter (442);

d » kungörelse angående tullfrihet å potatistorkare m. m. (443);

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 Avd. 12

Riksdugs-Bcnittelsciu

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 1 juli:

> » »

> 2>

» * »

» » »

11 »
» 22 >

» » »

) »

» » »

* » »

> » »

» > >

kungörelse angående tillägg till förteckningen å gods, som
avses i 1 § 1 moln. av förordningen den 13 oktober 1916
angående förbud mot införsel av åtskilligt exportförbjudet
gods till visst område inom Norrbottens län (488);
kungörelse angående ikraftträdande av vissa bestämmelser
i förordningen den 1 juli 1918 om ändring i vissa delar
av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
(517);

kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av tilläggsskatt för år 1918 erforderliga tabeller
(606);

kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1919 erforderliga tabeller (667);

kungörelse angående fastställande av tabell för beräkning
av skatt enligt 8 § i förordningen om krigskonjunkturskatt
(689);

kungörelse angående tullfrihet för fiskrom å tunnor (548);
förordning angående riksbankens fritagande under viss tid
från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas, ävensom angående
inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 (616);

kungörelse angående inställd tillämpning av 13 § av instruktionen
för mynt- och justeringsverket den 18 juni
1910 (617);

kungörelse angående rätt för patentsökande att tillsvidare
ingiva ritningskopior i patentärenden på kalkerpapper (618);
förordning angående reglering av tillverkningen av och
handeln med tvättmedel (621);

kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd att tillverka,
omarbeta eller överlåta tvättmedel m. m. (622);
kungörelse angående visst tillägg till förordningen den 20
juli 1917 angående reglering av handeln med svensk fårull
(624);

förordning med föreskrifter angående fartygs bemanning
vid fart i vissa farvatten (628);

kungörelse angående skyldighet att vid utförsel sjöledes av
järnmalm lämna viss statistisk uppgift (629);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

!I1

Den 2G juli:

» 14 aug.:

> » »

> > >

* > »

> > »

» » »

^ *

» » >

> 16 »

» 23 »

» > »

> 30 »

> » »

förordning angående beslag å samt reglering av handeln

o o rt o o

med sulfatsåpa och sulfatharts (632);

kungörelse angående uppgifter för inventering av landets
förråd av ved (668);

förordning angående reglering av tillverkningen av tran
(670);

kungörelse med närmare föreskrifter för verkställighet av
förordningen den 1 juli 1918 om provtaxering under år
1918 för beräkning av kommunal skattskyldighet vid tilllämpning
av bestämmelserna i vissa förslag till omläggning
av det kommunala beskattningsväsendet (671);
kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd att tillverka
tran (677);

förordning om vissa ändringar i förordningen den 31 december
1917 angående läkarintyg för sjöfolk (680);
-kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
enligt stadgarna för bok- och musikhandlarnas pensions-
och understödsförening (682);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen
den 16 februari 1915 angående skeppning inrikes orter
emellan av till utförsel förbjudet gods (692);
kungörelse angående ändrad lydelse av 5 § i förordningen
den 3 mars 1916 om straff för olovlig varuutförsel in. m.
(701);

kungörelse om ändrad lydelse av 4 § i kungörelsen den
14 december 1917 angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de åt handelsgymnasier anvisade statsunderstöd
(687);

kungörelse med vissa bestämmelser för kontroll å efterlevnaden
av förordningen den 20 juni 1918 angående förbud
i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan svensk och utrikes ort (690);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
enligt pensionsreglemente för Gävleborgs läns sparbanks
tjänstinnehavare samt deras änkor och barn (702);
kungörelse angående skyldighet för befälhavare å från utrikes
ort ankommande fartyg att till vederbörande tullförvaltning
avlämna märkrulla i två exemplar (694);
förordning med vissa bestämmelser angående handeln med
skodon samt ovanläder och plattläder (704);

<12

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 30 ang.:

» 11 sept.:

13 »

» 16 »

» 20

». 26

» » »

kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd enligt
förordningen den 30 augusti 1918 med vissa bestämmelser
angående handeln med skodon samt ovanläder och plattläder
(705);

förordning angående förbud mot användning av frön av
vitsenap för pressning av olja in. m. (706);
kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd att använda
frön av vitsenap för pressning av olja in. in. (707);
kungörelse angående förbud mot befordran med järnväg
eller fartyg av frön av vitsenap (708);
kungörelse om ändrad lydelse av 129 § i förordningen
den 23 december 1915 angående fartygs byggnad och utrustning
(712);

kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 5 i kungörelsen
den 16 november 1915 angående uppgifter för inventering
av landets förråd av vissa för industrin behövliga
varor (714);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension och
understöd, utgående enligt pensionsreglemente för aktiebolaget
Göteborgs bank (723);

kungörelse om ändrad lydelse av § 10 i förordningen den
11 december 1830 angående behandlingen av extra ordinarie
avskrivningsfrågor och anmärkningsmål (768);
kungörelse med ändrade föreskrifter angående utbetalning
av pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa genom
förmedling av postsparbanken vid postanstalter i landsorten
(789);

kungörelse angående inställande av brännvinstillverkning
under tillverkningsåret 1 oktober 1918—1 maj 1919 (732);
förordning angående beslag å och avstående till kronan av
avfall av kautschuk och förslitna kautschukvaror (749);
kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av
flinta, kiselgur m. m. (764);

kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser för
användningen av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor och
lägenhetsinnehavare (783);

instruktion för kontrollstyrelsen i dess egenskap av uppsiktsmyndighet
i fråga om handeln med rusdrycker inom
riket (876);

kungörelse om ändrad lydelse av 6 § i kungörelsen den

» 8 okt.:

Jieriittelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde •sig tilldragit.

Deri 8 okt.:	11 oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av lagen angående civila tjänstinnchavares rätt till pension in. in. (778); kungörelse angående prövning av frågor om avsked för-vissa tjänstinnehavare (779);
* »	kungörelse angående ändrad lydelse av 1 och 8 §§ i in-struktionen den 21 november 1918 för statskontoret (780);
* »	kungörelse angående ändrad lydelse av § 28 i instruktionen den 2 december 1910 för generaltullstyrelsen (782);
» 11 »	kungörelse angående tillfällig utsträckning av den i § 140 mom. 1 tullstadgan föreskrivna rätt till undersökning efter olovligen infört gods (788);
»	kungörelse angående ändrad lydelse av § 21 i förordningen den 13 juli 1911 angående sjömanshusen i riket samt sjö-folks på- och avmönstring m. in. (807);
18 »	förordning angående utvidgad kontroll å användningen av silver (805);
» » »	kungörelse angående ändrad lydelse av § 11 i kungörelsen den 21 december 1917 med föreskrifter angående medels-förvaltningen i länen (878);
» » » » 25 ■ * » » »	tornyad instruktion tor mynt- och justermgsverket (897); kungörelse angående tullfrihet å vissa slag av stövlar (813); kungörelse angående ersättning till den, som i häradsskri-vares ställe förrättar mantalsskrivning (899);
» 29 »	kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av låd-ämnen in. m. (819);
» s »	kungörelse angående särskilda föreskrifter rörande socker-
1 nov.:	tillverkningen vid Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags fabriker av betor, odlade i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland, in. in. (838); förordning angående reglering av användningen av och handeln med fisklever och fiskspäck (881);
» 8 »	förordning angående beslag å samt reglering av handeln med däggdjursben (860);
» ■ » *	kungörelse angående lösen för bevis om tillstånd att upp-handla däggdjursben (861);
> » »	kungörelse med ändring i vissa avseenden av förordningarna den 20 januari 1917 angående förbud mot viss användning av däggdjursben för industriellt bruk, utan föregående fett-

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 8 nov.:

» 22 »

» » »

» »

» 29 »

» » »

» 6 dec.:

» 10 *

» 13 »

> * »

» 18 *

» s >

extraktion in. m. och den 28 september 1917 angående
reglering av handeln med vissa fettämnen (862);
kungörelse om ändrad lydelse av § 8 i förordningen den
28 november 1913 angående åstadkommande av vissa statistiska
uppgifter rörande utrikes handeln (879);
kungörelse angående skyldighet att vid utförsel av järnmalm
lämna viss statistisk uppgift (894);
kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av vissa bestämmelser
i förordningen den 29 mars 1912 angående
befäl å svenska handelsfartyg in. m. (933);
kungörelse angående visst tillägg till kungörelsen den 10
november 1911 angående villkor och bestämmelser i fråga
om rätt för resande, som icke är inom riket bosatt, att
utan tullavgifts erläggande under viss tid förfoga över
medförd automobil (949);

kungörelse angående upphävande av II kap. i förordningen
den 12 april 1918 angående reglering av handeln med och
förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror in. m. (912);
kungörelse angående upphävande av transportförbudet å
fotogen m. m. (913);

förordning om ändrad lydelse av § 15 i förordningen den
18 oktober 1912 angående kontroll å guld- och silverarbeten
(942);

kungörelse angående ombordtagande och förande av till utförsel
förbjudet gods å vissa bogserfartyg (1000);
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 5 i kungörelsen
den 16 november 1915 angående uppgifter för inventering
av landets förråd av vissa för industrin behövliga
varor (953);

kungörelse angående bankbolagens bidrag till bestridande
av kostnaden för bankinspektionen (1020);
kungörelse angående tilläggsarvode under år 1919 åt skeppsklarerare
för biträde vid klarering av fartyg (1021);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i förordningen
den 12 maj 1917 angående reglering av handeln med suloch
bindsulläder (984);

kungörelse angående upphävande av förordningen den 26
juli 1918 angående beslag å samt reglering av handeln
med sulfatsåpa och sulfatharts (985);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Of.

Deri 18 dec.:

» » »

» $ >

» » j

» * x*

» » »

> » »

» » »

» » >

> » »

» 23 »

» » »

» i »

» » »

» 31 »

kungörelse angående försäljning av spritdrycker och vin å
apoteksinrättning för medicinskt ändamål (986);
kungörelse angående försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga
varor för vissa särskilda ändamål (987);
kungörelse angående försäljning av vin för kyrkligt behov
(988);

kungörelse angående resandes rätt till införsel av rusdrycker
ävensom angående införsel av alkoholhaltiga varor för särskilda
ändamål (989);

kungörelse angående resandes rätt till införsel av denaturerad
sprit samt angående behandling av dylik vara, som
icke får till riket införas (990);

kungörelse angående resandes rätt till införsel av vissa
alkoholhaltiga preparat samt angående behandling av dylikt
preparat, som icke får till riket införas (991);
kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmede
(1009);

kungörelse angående fortsatt tullfrihet å potatistorkare m. m.

(1010);

kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa slag av stövlar
(1011);

kungörelse angående fortsatt tillämpning under år 1919
av bestämmelserna i kungörelsen den 9 november 1917
(n:r 758) angående justering av vissa vedmått m. m. (1042);
kungörelse angående upphävande av förordningen den 9
april 1918 angående reglering av handeln med och användningen
av vissa metaller in. m., såvitt nämnda förordning
avser handeln med skrot in. m. (1003);
kungörelse angående tilläggsarvoden under år 1919 för
justering av mått och vikt (1025);

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 2, 6, 12, 17,
20 och 23 i instruktionen för kammarkollegium den 26
maj 1909 (n:r 40) (1036);

kungörelse angående bevakande av det allmännas talan i
vattenmål (1037);

kungörelse angående fortsatt tillämpning under år 1919 av
bestämmelserna i kungörelsen den 13 augusti 1917 (n:r
664) angående justering av målkärl av metall på 1/i liter
för mätning av mjölk (1043);
kungörelse angående beslag å visst vin (1040);

Beättelse om vad i rikets styrelse sedan sista laytima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 31 dec.: kungörelse om rätt för kommerskollegium ätt i utsträckt

omfattning meddela eftergift från föreskrifterna i 85 §
1 inom. i förordningen den 23 december 1915 (n:r 514)
angående fartygs byggnad och utrustning (1041).

Mynt-och Under år 1918 hava följande belopp av de olika myntvalörerna

justerings- . . _ 11 J

verket, blivit vid Kungl. myntet utmyntade:

	Stycken	Stycken	Kronor	Kronor
Silvermynt: 1-kronor....... 25-ören........ 10-ören ........	258,091 2,364,784 4,114,180	6,737,055	258,091 591,196 411,418	1,260,705
Järnmynt: 5- ören........ 2-örcn ........ 1-ören........	3,222,260 4,784,550 9,706,100	17,712,910	166.113 95,691 97.061	358,865
Summa:		24 449,965		1,019,570

Därjämte har under samma tid från mynt- och justeringsverket
utväxlats:

i silvermynt kronor . . . 2,415,500,
» järn mynt » ... 357.000,

eller tillsammans kronor 2,772,500.

Vidare hava under år 1918 vid verket präglats 24,719 st. medaljer
till värde av 156,716 kronor 45 öre.

instruktionen Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående

tullstyrelsen, ändrad lydelse av § 23 i instruktionen den 2 december 1910 för generaltullstyrelsen.

Tullstadgan. Sedan Kungl. Maj:t den 2 april 1918 utfärdat lag med vissa bestäm melser:

om sjöfynd, har

Kungl. Maj:t den 31 maj 1918 utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse av kap. 8 i tullstadgan den 1 juli 1914.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1918 utfärdat kungörelse angående

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 5)7

tillfällig utsträckning av den i tullstadgan föreskrivna rätt till undersökning
efter olovligen infört gods.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1918 utfärdat kungörelse angående Tulltaxan,
vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande
varor.

Kungl. Majrt liar den 22 november 1918 utfärdat kungörelse angå- Tullfri disende
visst tillägg till kungörelsen den 10 november 1911 angående villkor aPnt0mobiiaVi
och bestämmelser i fråga om rätt för resande, som icke är inom riket visst fall.
bosatt, att, utan tullavgifts erläggande, under viss tid förfoga över medförd
automobil.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser: Tullfrihet,

den 4 januari, den 26 februari och den 20 juni 1918 angående
tullfrihet å färska samt saltade eller torkade köksväxter;

den 15 februari och den 20 juni 1918 angående tullfrihet å kött
och korv;

den 15 februari 1918 angående tullfrihet å kalciumkarbid och bariumkarbid; den

26 februari och den 20 juni 1918 angående tullfrihet å vissa
slag av rötter;

den 26 februari 1918 angående tullfrihet å kondenserad mjölk;
den 12 april och den 20 juni 1918 angående tullfrihet å marmelad
;

* den 20 juni 1918 angående tullfrihet å viss spannmål;
den 20 juni 1918 angående tullfrihet å fläsk;

den 20 juni 1918 angående tullfrihet å smör;

den 20 juni 1918 angående tullfrihet å ost;

den 20 juni 1918 angående tullfrihet å ister, oleomargarin och

flott;

den 20 juni 1918 angående tullfrihet å potatistorkare;

den 11 juli 1918 angående tullfrihet för fiskrom å tunnor;

den 25 oktober 1918 angående tullfrihet för vissa slag av stövlar;

Kungl. Majrt har den 1 juli 1918 utfärdat kungörelser angåendeAviöningsbcändrad
lydelse av § 11 i kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlö- stanmelserningsreglemente
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustod)
gränsbevakning.

Bill. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 13

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Extrastatsbe fattningarvid tullverket.

Statistiska
uppgifter rörande
utrikes
handeln.

Utförsel av
järnmalm.

Straff för
olovlig varuutförsel.

Inrikes skeppning
av utförselförbjudet
gods.

Transport av
utförselförbjudet
gods
med vissa
bogserfartyg.

Kontrollåtgärder
med
avseende å
allmänna
fralctf artsförbudet.

Kungl. Maj it har den 1 juli 1918 utfärdat kungörelse angående
löne- och ortstillägg för år 1919 åt viss personal vid tullverket.

Kungl. Maj:t har den 1 juli 1918 utfärdat kungörelse med särskilda
bestämmelser att gälla i avseende å vissa å extra stat för åren 1918 och
1919 uppförda befattningar vid tullverket.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser:

dels den 5 april 1918 om ändrad lydelse av § 6 i förordningen
den 28 november 1913 angående åstadkommande av vissa statistiska uppgifter
rörande utrikes handeln;

dels ock den 8 november 1918 om ändrad lydelse av § 8 i samma
förordning;

Kungl. Maj:t har den 22 juli och den 22 november 1918 utfärdat
kungörelser angående skyldighet att vid utförsel av järnmalm lämna viss
statistisk uppgift.

Vidare har Kungl. Maj:t den 22 juli 1918 avlåtit skrivelse till generaltullstyrelsen
angående särskilt villkor för utförsel sjöledes av järnmalm.

Kungl. Maj:t har den 14 augusti 1918 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 5 § i förordningen den 3 mars 1916 om straff för
olovlig varuutförsel in. in.

Kungl. Maj:t har den 22 mars och den 14 augusti 1918 utfärdat
kungörelser angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen den 16 feb»
ruari 1915 angående skeppning inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet
gods.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1918 utfärdat kungörelse angående
ombordtagande och förande av till utförsel förbjudet gods å vissa
bogserfartyg.

O »/O

Kungl. Maj:t, som den 20 juni 1918 utfärdat förordning angående
förbud i visst fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
svensk och utrikes ort, har den 23 augusti 1918 utfärdat kungörelse
med vissa bestämmelser för kontroll å efterlevnaden å sagda förordning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung], Maj:t har den 30 augusti IBIS utfärdat kungörelse angående
skyldighet för befälhavare å från utrikes ort ankommande fartyg
att till vederbörande tullförvaltning avlämna märkrulla i två exemplar.

Generaltullstyrelsen har den 27 september 1918 utfärdat kungörelse
angående förlängd transitupplagsrätt för Haparanda.

Kungl. Maj:t har den 18 december 1918 utfärdat kungörelser:

dels angående resandes rätt till införsel av rusdrycker ävensom angående
införsel av alkoholhaltiga varor för särskilda ändamål;

dels angående resandes rätt till införsel av denaturerad sprit samt
angående behandling av dylik vara, som icke får till riket införas;

dels ock angående resandes rätt till införsel av vissa alkoholhaltiga
preparat samt angående behandling av dylikt preparat, som icke får till
riket införas.

Angående användningen av den å Postsparbankens rörelse under år
1917 uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 12 april 1918,
medgivit, bland annat, att ett belopp av högst 15,000 kronor finge disponeras
till gratifikationer åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare och
enskilda sparmärkesförsäljare, som med nit och framgång verkat för Postsparbankens
utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig Postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1918 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordrad,
utgjorde vid utgången av november månad 3,602; antalet ställen, varest
Postsparbankens sparmärken funnes att tillgå, uppgick vid samma tid till
6,159.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1917 616,452. Under tiden
1 januari—30 november 1918 hava tillkommit 65,211 under det att
26,918 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet
delägare utgjorde således sistnämnda dag 654,745 stycken.

De under tiden 1 januari—30 november 1918 i 740,235 poster
insatta medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
27,645,389 kronor, varemot under nämnda tid uttogos i 154,492 poster
18,439,879 kronor 41 öre, vadan delägarnas behållning, som den 1 januari
1918 uppgick till 64,254,952 kronor 70 öre, ökats med 9,205,509 kronor
59 öre och den 30 november utgjorde 73,460,462 kronor 29 öre.
Inlåningsräntan har under året utgjort 4 %.

Vid november månads utgång voro av Postsparbankens medel kro -

Skyldighet
att avlämna
märkrulla i
två exemplar.

Transitupplagsrätt
lur
Haparanda.

Införsel av
rusdrycker
m. m.

Postspar banken.

100

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nor 51,738,151 : 64 fast placerade i obligationer, utfärdade av Svenska
staten, allmänna hypoteksbanken eller kommuner inom landet, kronor

3,540,000 i Riksgäldskontorets växlar den 15 december 1918, kronor
10,083,521 : 59 i direkta lån till kommuner samt kronor 4,557,529 : 50 i lån
mot säkerhet av fastighetsinteckningar.

Omfattningen av Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för Riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari—
30 november 1918 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av Postsparbanken, utgjorde
23,177 och utbetalningarnas antal 33,815.

Av de för Riksförsäkringsanstaltens räkning av Postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och förskrivningar
6,714,655 kronor 11 öre, i kommunlån 1,376,739 kronor 4
öre och i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar 305,000 kronor.

Beträffande det Postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i Barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,
meddelas att vid utgången av år 1917 voro 2,248 barnmorskor på grund
av insättning i Postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november
1918 utgjorde delägarantalet 2,274.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1918 voro 927,636
kronor 28 öre placerade i Svenska statens, allmänna hypoteksbankens och
kommuners obligationer.

Från postanstalter har under tiden januari—november utbetalats
barnmorskepensioner till ett sammanlagt belopp av 7,963 kronor.

Av de för Fiskareförsäkringens räkning av Postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november i Svenska Statens, allmänna hypoteksbankens
och kommuners obligationer placerade kronor 100,772:50.

Genom Postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts 4,283 utbetalningar av pensioner från Civilstatens
änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 500,388 kronor
49 öre.

Likaledes har genom förmedling av Postsparbanken under samma
tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring till sammanlagt belopp av
kronor 404,928 : 03 fördelade i 8,948 poster.

Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare
verkställa utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund
av bestämmelserna i lagen den 20 juni 1913 och den 8 juni 1915 om allmän

loa

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

pensionsförsäkring meddelas, att under tiden den 1 januari—30 november
1918 av Postsparbanken förmedlats utbetalning av understöd till ett sammanlagt
belopp av 14,482,403 kronor 23 öre.

bör beredande av pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt
34 i ovannämnda lag av den 30 juni 1913 har under samma tid i 1,175
poster i Postsparbanken insatts ett belopp av tillhopa 16,559 kronor.

Slutligen har på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914
Postsparbanken under ovannämnda tidsperiod förmedlat utbetalning av
understöd till värnpliktigas familjer till ett sammanlagt belopp av 264,726
kronor 47 öre.

Under år 1918 hava till patent- och registreringsverket inkommit
4,919 ansökningar om patent, 1,193 ansökningar om registrering av
varumärken samt 46 ansökningar om registrering av mönster och modeller.

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,434 patent
samt registrerat 904 varumärken och 30 mönster och modeller.

Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit,

dels 21. anmälningar till försäkringsregistret, som under årets lopp
överflyttats till försäkringsinspektionen, av vilka anmälningar 4 avsett registrering
av nya ömsesidiga försäkringsbolag och 2 registrering av nya
försäkringsaktiebolag J

dels 9,603 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 1,848 avsett
registrering av nya aktiebolag.

Under året hava registrerats,

dels 2 ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 1.527 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde
597,632,040 kronor, varav 446,613,895 kronor 64 öre, eller 74.73 %
av det tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker, nämligen:

för 5 bankaktiebolag med ett st
» 1 försäkringsaktiebolag

» 453 industri- och lantbruksab.
» 760 handelsaktiebolag »

» • 90 trafikaktiebolag »

» 218

bolag för diverse ändamål

1,527

t Kr. 35,353,000	--
» 1,500,000	—
» 172,412,015	—
» 228,086,175	—
» 41,836,300	—
» 118,444,550	—
Kr. 597,632,040	—

Patent- och
registreringsverket -

402 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

statslån. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 utfärdat kungörelse angående

upptagande för svenska statens räkning av ett fem procents svenskt
statslån.

Riksbanks- Kungl. Maj:t har den 25 januari, 22 februari, 3 och 24 maj 1918

«ri?ndMdd utfärdat kungörelser angående utgivande av riksbankssedlar å etthundra
"gravyr kronor, femtio kronor, tio kronor samt ettusen kronor med vissa förändringar
i gravyr och färgtryck å sedlarnas framsida.

Ändring i Deri 8 februari och den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t utfärdat

lagen om lao.ar om anarad lydelse av 13 och 30 §§ i lagen den 12 maj 1897 för

btTkn Sveriges Riksbank.

Rätt för Ko- Kungl. Maj:t har den 22 februari 1918 utfärdat lag angående rätt

friteSenRiks-för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andrastycket
banken från i la°-en för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om
SkÄi«faer rikets mynt den 30 maj 1873.

guld i plants Den 22 februari och den 22 juli 1918 har Kungl. Maj:t utfärdat

ra'' m'' förordningar angående riksbankens fritagande under viss tid från skyldigheten
att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket
avlämnas, ävensom angående inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets
mynt den 30 maj 1873.

Ökad sedel- Kungl. Maj:t har den 20 juni . 1918 utfärdat lag angående rätt för

UtSrättngS Konungen °att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt.

Ändringar i Den 26 februari 1918 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om visst un banklagen.

dantag från tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den
22 juni 1911 om bankrörelse, samt den 26 juni 1918 lag om ändring i
vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Sparbanks- Kungl. Maj it har den 26 februari 1918 utfärdat lag innefattande

författning, tillfälligt undantag från gällande inskränkningar i rätten att använda
sparbanks vinst.

Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1916 års ut ''banken8''

gång uppgick till 308,468,153 kronor, utgjorde vid 1917 års slut 304,613,880
kronor, varav mot inhemska obligationer 138.813,600 kronor, mot tyska
130,814,400 kronor och mot franska 34,985,880 kronor och utgjorde räntan,
varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å 17,782,500 kronor,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

103

4 procent å 208,834,180 kronor, 3:!/4 procent å 29,167,700 kronor och
3Va procent å 48,829,500 kronor.

Under år 1918 hava blivit försålda: obligationer av 1909 års franska
4-procentlån till ett belopp av 57,240 kronor.

Något obligationslån har icke av banken upplagts under år 1918.

Följande amorteringar hava under år 1918 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 505,500 kronor,
ä 1880 och 1883 års svenska till 4 procent avstämplade lån 643,700 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska til] 3''3/i procent avstämplade lån 163,900
kronor, å 1889 års svenska 372 procentlån 170,200 kronor, å 1910 års
svenska 4-procentlån 64,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 973,600
kronor, å 1886 års tyska 372 procentlån 310,666 kronor samt å 187-9,

1908 och 1909 års franska 4-procentlån 1,181,160 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1917 års Hypoteksslut,
vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de sär- föreningarnas
skilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld,
vari hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringarna,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 284,003,815 kronor
eller 2,769,583 kronor mindre än vid utgången av år 1916.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid Konungariket

1916 års utgång utgjorde 225,095,100 kronor, uppgick vid slutet av år g^eg”ge®

1917 till 238,124,900 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer tokskassa.
115,724,900 kronor och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å
74,254,500 kronor, 4 72 procent å 4,897,000 kronor, 4 procent å 27,778,400
kronor och 372 procent å 131,195,000 kronor.

Under år 1918 har hypotekskassan utlämnat obligationer av 5 procent-lånet
av år 1915 å kronor 2,539,500.

Följande amorteringar hava under år 1918 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: å 1883 års 4-procentlån 221,600 kronor,
å 1888 års 372-procentlån 231,800 kronor, å 1902 års 4-procentlån 73,200
kronor, å 1904 års 4-procentlån 84,800 kronor och å 1906 års 4-procentlån
29,200 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1917 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar till
sammanlagt 223,181,621 kronor mot 209,539,948 kronor vid utgången av
år 1916.

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Riksbankens
och bankbolasens

guldkassa och
ställning till
utlandet.

Utelöpande

banksedlar.

Bankernas inoch
utlåning.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande
bestämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1918 i runt tal
283,360,300 kronor mot 226,399,200 kronor vid samma tid år 1917.

Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1918 i myntat och
omyntat guld 814,024 kronor mot 861,433 kronor vid samma tid år 1917.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1918 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 742,454,905 kronor mot skulder å tillhopa 181,721,549 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 560,733,356
kronor mot en överskjutande fordran på 393,371,351 kronor vid samma
tid år 1917.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november
år 1918 till ett belopp av i runt tal 783,989,000 kronor. Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1917 utgjorde 535,000,700 kronor har alltså en
ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 248,988,300
kronor.

I Riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år
1918 innestående: på sparkasseräkning 869,557,647 kronor mot 653,318,264
kronor vid samma tid år 1917, på giro-och löpande räkning 1,316,370,397
kronor mot 1,011,582,408 kronor vid samma tid år 1917 samt på depositions-
och kapitalräkning 2,352,329,014 kronor mot 1,639,881,644 kronor
år 1917.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1917 var 1,186,746,271 kronor, utgjorde vid samma tid år
1918 1,674,655,293 kronor. Vid slutet av november 1918 utestod såsom
lån ett belopp av 2,298,313,223 kronor. Motsvarande belopp för 1917
uppgick till 1,894,755,568 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet
av november år 1917 till samma tid år 1918 ökats från 804,453,762 kronor
till 1,485,711,278 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1918 5,458,679,794
kronor mot 3,885,955,601 kronor vid samma tid år 1917 och har således
ökats med 1,572,724,193 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning
samtidigt ökats från 3,304,782,316 kronor till 4,538,257,058 kronor eller
med 1,233,174,742 kronor.

105

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november Bankernas
månad år 1917 till samma tid år 1918 ökats från 964,920,431 kronor till fo“l,cr''
1,119,348,265 kronor eller med 154,427,834 kronor.

Följande banker hava under år 1918 trätt i likvidation, nämligen
aktiebolaget Arbetareringens bank, som uppgått i aktiebolaget Köpmanna- ’an °as''
banken, aktiebolaget Blekinge bank och aktiebolaget Halmstads folkbank,
som uppgått i aktiebolaget Svenska lantmännens bank, aktiebolaget Malmö
folkbank, aktiebolaget Roslagens folkbank samt bankaktiebolaget Kullen,
vilka övertagits av aktiebolaget Industribanken, aktiebolaget Tjänstemannabanken,
som uppgått i Kopparbergs enskilda bank, Örebro enskilda bank,
som övertagits av Skandinaviska Kreditaktiebolaget, samt aktiebolaget Vara
bank, som övertagits av Enskilda banken i Vänersborg.

Därjämte har tre banker ändrat firmanamn, nämligen aktiebolaget
Gävle folkbank till aktiebolaget Gävleborgs folkbank, aktiebolaget Mora
folkbank till aktiebolaget Dalarnes folkbank samt Stockholm privatbanksaktiebolag
till aktiebolaget Privatbanken.

Vidare har Kungl. Maj:t under år 1918 meddelat tillstånd åt bank-Nya. oktr°jeraktiebolaget
Mellersta Sverige, aktiebolaget Kreditbanken och aktiebolaget
Provinsbanken att driva bankrörelse intill utgången av år 1922 samt åt
aktiebolaget Bohusbanken och aktiebolaget Borås bank intill utgången av
år 1928.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1917 års slut Antalbankutgjorde
53, uppgick vid 1918 års slut till 50.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar
Maj:t under år 1918 utfärdat: '' 1 ^Jneehnand:l

den 25 januari kungörelse angående åtal och ansvar för tjänstefel
av inspektör över gymnastikundervisningen vid vissa under folkskolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter; den 8 februari kungörelse om ändrad
lydelse av § 13 punkt 3, § 16, § 17 punkt 2, § 33 punkt 1 och §

35 punkt 1 i instruktionen för folkskolöverstyrelsen den 21 november
1913; den 1 mars kungörelse om ändrad lydelse av §§ 23 och 42 i stadgan
för gymnastiska centralinstitutet den 13 juli 1887; den 5 mars kungörelse
angående tillfällig löneförbättring under år 1918 åt vissa befattningshavare
vid de ecklesiastika konsistorierna; den 26 mars kungörelse
om ändring i gällande bestämmelser angående anslag för avlönande av

Bih. till riksd. prot. 1919. 1 Sami. 1 avd. 14

Riksdags-Berättelsen.

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lärare vid fortsättningsskolor; den 19 april kungörelse angående höjning
av de valda kyrkoinötesledamöternas arvoden; samma dag kungörelse om
ändring i vissa bestämmelser i det genom kungörelsen den 21 februari
1914 fastställda reglementet för de enskilda läroanstalternas vikariatskassa;
den 7 maj kungörelse om ändrad lydelse av § 68 i stadgan för statens
folkskoleseminarier den 3 juli 1914; den 21 maj kungörelse angående tiden
för sammanträdande av allmänt kyrkomöte; samma dag kungörelse
om ikraftträdande av kungörelsen den 19 april 1918 angående höjning av
de valda kyrkoinötesledamöternas arvoden; den 24 maj lag om ändrad lydelse
av §§ 4, 6 och 24 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862; samma dag lag om ändrad lydelse
av § 4, § 5 mom. 2 och § 26 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; samma dag lag
om ändrad lydelse av § 5 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet
i vissa städer; samma dag förordning om ändring i vissa delar
av förordningen den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande;
samma dag kungörelse angående tillägg till kungörelsen den 4 maj 1855
angående vederbörandes skyldighet att upprätta och till prästerskapet av-,
lämna förteckningar över personer, som varda sakfällda eller under framtiden
ställda för vissa förbrytelser; samma dag förordning angående upphävande
av förordningen den 20 januari 1865 angående förändrade stadganden
i avseende å frejdbetyg, som av prästerskapet meddelas, förordningen
den 28 november 1873 angående frejdbetyg, som av prästerskapet meddelas
om personer, vilka före 1865 års början blivit för brott dömda,
samt förordningarna den 19 augusti 1890 och den 31 maj 1907 angående
tillägg till gällande stadganden i avseende å frejdbetyg, som av
prästerskapet utfärdas; samma dag kungörelse om ändring i det särskilda
formulär till prästbevis för ''ansökning rörande pension (understöd)
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, som fastställts genom kungörelsen
°den 12 juni 1914; den 31 maj kungörelse angående krigstidstillägg
för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter
delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse
angående krigstidstillägg för år 1918 åt pensionerade lärare och lärarinnor
vid folk- och småskolor in. fl.; den G juni kungörelse angående krigstidstillägg
för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt
skolöverstyrelsens från och med år 19i9 gällande avlöningsstat; samma dag
kungörelse angående skyldighet i särskilt fall för chef och ledamot i skolöverstyrelsen
att tillhöra viss änke- och pupillkassa; samma dag kungö -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

relse angående viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av skolöverstyrelsen;
den 14 juni lag om ändrad lydelse av § 6 i lagen den 29
maj 1896 angående blindundervisningen; samma dag lag om ändrad
lydelse av § 34 mom. 3 i lagen den 31 maj 1889 angående dövstumundervisningen;
den 22 juli kungörelse angående ändrad lydelse i
vissa delar av instruktionen för kungl. biblioteket den 30 december 1910;
samma dag kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1919
åt vissa befattningshavare vid de ecklesiastika konsistorierna; samma dag
kungörelse angående ändring i kungörelsen den 2 juni 1905 angående anslag
av allmänna medel för undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken;
samma dag kungörelse om ändring i kungörelsen den 21 augusti
1917 angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid kommunala mellanskolor;
samma dag kungörelse angående viss ändring i nådiga kungörelsen
den 23 september 1912 angående understödjande av folkbiblioteksväsendet;
samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den för landsarkivet i Lund från
och med år 1919 gällande avlöningsstat; samma dag kungörelse angående
ändring av mom. i) av de genom kungörelsen den 11 juni 1909 angående
ny stat för riksarkivet m. in. fastställda villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i nämnda stat upptagna avlöningsförmåner; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse av mom. d) av de genom kungörelse den 14
september 1914 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i
staten för ordinarie befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet angivna
avlöningsförmåner; samma dag kungörelse angående grunder för kvinnas
anställning vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens
folkskoleseminarier; samma dag kungörelse angående löne- och
pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken; samma
dag kungörelse angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid högre lärarinneseminariet; samma dag kungörelse angående löne- och
pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens folkskoleseminarier; samma
dag kungörelse angående löne- och pensionsreglering för den ordinarie
lärarpersonalen vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Boi’ås
och Härnösand; samma dag kungörelse angående ansökningar om statsunderstöd
åt privatläroverk; samma dag kungörelse angående ersättning
till kronoombud vid vissa ecklesiastika boställssyner; samma dag kungörelse
angående understöd åt vissa föreningar, som verka för musiklivets
höjande; den 30 augusti lag angående krigstidsunderstöd åt präster
i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare
av prästerliga emeritilöner; samma dag kungörelse angående krigstidsunderstöd
under ecklesiastikåret 1917—1918 åt kyrkoherdar och kom -

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ministrar i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster;
samma dag kungörelse angående krigstidsunderstöd under ecklesiastikåret
1918—1919 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat
samt åt vissa extra ordinarie präster; samma dag kungörelse angående
krigstidstillägg under ecklesiastikåret 1918—1919 åt innehavare av
prästerliga emeritilöner; den 16 september kungörelse om ändrad lydelse
av vissa §§ i förnyade stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisning
i riket; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av kungörelsen
den 11 september 1909 rörande tillämpning i vissa städer av
förnyade nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december
1897 med flera författningar; samma dag lag om ändrad lydelse
av §§ 1, 2, 10, 13, 19, 21, 22, 23, 30, 36, 38 och 39 i förordningen den 21
mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd; samma clag lagom
ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i lagen den 25 juni 1909 angående
folkskoleväsendet i vissa städer; samma dag lag om ändrad lydelse av 1,
2, 3, 4, 5 och 7 §§ i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet
i Stockholm; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar
av stadgan för statens folkskoleseminarier den 3 juli 1914; samma dag
kungörelse angående avlöning för lärare och lärarinnor vid av landsting
eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade seminarier för bildande
av lärare och lärarinnor vid småskola m. in. samt angående statsbidrag
till sådan avlöning; samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare
vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan skola; samma dag kungörelse
angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag
till sådan avlöning; samma dag kungörelse angående statsbidrag
till fortsättningsskola, anordnad i enlighet med de i nådiga kungörelsen
den 11 september 1877 angivna grunder; samma dag kungörelse angående
statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolan; samma dag
kungörelse angående statsunderstöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen;
samma dag stadga för den kommunala yrkesundervisningen;
samma dag stadga för fortsättningsskolan; samma dag stadga för statsunderstödda
högre folkskolor; den 18 september kungörelse angående särskilt
formulär till prästbevis för ansökning rörande pension (understöd)
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring; samma dag kungörelse angående
boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor; den 11 oktober
kungörelse angående tillfällig löneförbättring för år 1919 åt statens folkskolinspektörer;
samma dag kungörelse angående tillfällig löneförbättring
för år 1918 åt timlärare och övningslärare vid kommunala mellanskolor;
samma dag förordning om ändrad lydelse av § 46 mom. 1 i förordningen
den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande; den 1 november

109

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förnyad instruktion för landsarkiven; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa paragrafer i stadgandena för karolinska inedikokirurgiska
institutet den 28 januari 1916; den ti november kungörelse angående
beredande till emeritilöner åt präster; den 15 november kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 3 och 38 i instruktionen för riksarkivet
flen 10 december 1909 (nr 152); samma dag kungörelse angående tillfällig
löneförbättring under år 1919 åt vissa lärare vid enskilda läroanstalter;
den 19 november kungörelse angående avlöning åt lärare vid
kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola; den 22 november
kungörelse angående stipendier åt elever vid folkhögskolor; samma dag
kungörelse angående tillfällig löneförbättring åt rektorer och övrig lärarpersonal
vid statens blindundervisningsanstalter; samma dag kungörelse
angående statsbidrag för beredande av tillfällig löneförbättring för läsåret
1918—1919 åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor; samma dag förordning
om ändrad lydelse av § 13 mom. 5 i förordningen den 3 december
1915 angående kyrkoböckers förande; den 29 november instruktion för
skolöverstyrelsen; samma dag stadga för Längmanska kulturfonden; samma
dag kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av förnyade stadgarna
deri 10 juli 1891 för tekniska skolan i Stockholm; samma dag
kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av stadgarna den 12
oktober 1889 för tekniska skolan i Eskilstuna; samma dag kungörelse
angående utbetalande i förskott av lönetillskott från kyrkofonden för
ecklesiastikåret 1918—1919 åt vissa prästmän uti icke nyreglerade pastorat;
samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de åt handelsgymnasier anvisade understöd; den 6 december kungörelse
angående formulär för uppgift till ledning för utbetalande av förskott på
statsbidrag för år 1919 till avlöning åt lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samma dag kungörelse angående extra krigstidstillägg för
senare halvaret av 1918 åt vissa lärare vid högre folkskolor; samma dag
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret 1918 åt
lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor; samma
dag kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av
1918 åt vissa lärare vid enskilda läroanstalter; samma dag kungörelse
angående formulär för uppgift till ledning för utbetalande av förskott
på statsbidrag till högre folkskolor; samma dag kungörelse angående
extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt pensionerade lärare
och lärarinnor vid egentliga folkskolor och småskolor in. fl.; samma dag
kungörelse angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt
lärare vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna
småskoleseminarierna; samma dag kungörelse angående extra krigs -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tidstillägg för senare halvåret av 1918 åt lärare vid kommunala mellanskolor;
°samma dag kungörelse angående extra krigstidstillftgg för senare
halvåret av 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
prästerskapets änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående
extra krigstidstillägg för vinterkursen 1918—1919 åt lärare vid statsunderstödda
folkhögskolor; samma dag kungörelse angående extra krigstidstillägg
för senare halvåret av 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående
statsbidrag till vissa fortsättningsskolor, anordnade i enlighet med
de i kungörelsen den 11 september 1877 angående anslag för lärares avlöning
vid fortsättningsskolor angivna grunder.

Den kyrkliga Kungl. Maj:t har förordna!, att, med indragning av kyrkoherde oc^reUgfoM-tjänsten

i Västra Tollstads församlings pastorat, detta pastorat samt Röks
vården, och Heda församlingars pastorat skola från och med den 1 maj 1919 förenas
till ett pastorat, benämnt Röks, Heda och Västra Tollstads församlingars
pastorat med kyrkoherde, bosatt i Rök, och komminister, bosatt i
Västra Tollstad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Börrums församling skall från och
med den 1 maj 1919 avskiljas från Mogata och Börrums församlingars
pastorat samt förenas med S:t Anna församlings pastorat till ett påstöt åt,
benämnt S:t Anna och Börrums församlingars pastorat med kyrkoheidt,
bosatt i S:t Anna.

Kungl. Maj:t har föreskrivet, att, med indragning från och med den
1 maj 1919 av kyrkoherdetjänsterna i Mogata nuvarande pastorat och
Skallviks pastorat, dessa pastorat skola från och med nyssnämnda dag förenas
till ett pastorat med kyrkoherde, bosatt i Mogata, och komminister,
bosatt i Skällvik.

Kungl. Maj:t har förordna!, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Skeppsås och Älverstads församlingars pastorat, detta pastorat
samt Fornåsa och Lönsås församlingars pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt hot näsa,
Lönsås, Skeppsås och Älverstads församlingars pastorat, med kyrkoherde,
bosatt i Fornåsa, och komminister, bosatt i Skeppsås.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Kin ne-Kleva och Sils församlingars pastorat, detta pastorat
samt Husaby, Skälvums och Ova församlingars pastorat skola å dag, som
Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt
Husaby, Skälvums, Ova, Kinne-Kleva och Sils församlingars pastorat, med
kyrkoherde, bosatt i Husaby, och komminister, bosatt i Kinne-Kleva.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Fundbo församlings pastorat, detta pastorat samt Lagga och
Ostuna församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t viff framdeles
bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Lagga, Östuna och
Fundbo församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Lagga, och komminister
bosatt i Fundbo.

K ungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Frinnaryds pastorat, detta pastorat och Linderås församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas
till ett pastorat, benämnt Linderås och Frinnaryds församlingars pastorat,
med kyrkoherde, bosatt i Frinnaryd.

Kung]. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Lkby och Utby församlingars pastorat, detta pastorat samt
Ullervads och Eks församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t
vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Ullervads, Eks,
Ekby ooh Utby församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Ullervad’
och komminister, bosatt i Ekby.

Kungl. Maj:t har ytterligare förordnat, att Nässjö församling skall
den 1 maj 1919 avskiljas från Barkeryds och Nässjö församlingars nuvarande
pastorat för att bilda eget pastorat, varest skola vara anställda kyrkoherde
och en komminister.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att Järsnäs församling skall å dag, som
Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, avskiljas från Torserums och'' Järsnäs
församlingars pastorat samt förenas med Barkeryds församlings pastorat
till ett pastorat, vilket skall benämnas Barkeryds och Järsnäs församlingars
pastorat.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Öja församling skall från och med
den 1 maj 1919 avskiljas från Ystads och Öja församlingars pastorat samt
förenas med Stora Herrestads och Borrie församlingars pastorat till ett
pastorat.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Gårdeby församlings pastorat, detta pastorat och Västra Husby
församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Magt vill framdeles bestämma,
föienas till ett pastorat, benämnt Västra Husby och Gårdebv församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Västra Husby.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Östra Skrukeby och Lillkyrka församlingars pastorat, detta
pastorat, samt Törnevalla församlings pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:t vill framdeles -bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Törne -

112 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

valla, östra Skrukeby och Lillkyrka församlingars pastorat, med endast
kyrkoherde, bosatt i Törnevalla.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Slaka församlings pastorat, detta pastorat och Skeda församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas
till ett pastorat, benämnt Skeda och Slaka församlingars pastorat, med
endast kyrkoherde, bosatt i Skeda.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning från och
med den 1 maj 1919 av komministertjänsten i Vassända-Naglums församling,
Vänersborgs, Vassända-Naglums och Väne-Ryrs församlingars pastorat
skall från och med nyssnämnda dag delas i två pastorat, det ena benämnt
Vänersborgs församlings pastorat och omfattande endast nyssnämnda
församling, samt det andra, benämnt Vassända-Naglums och Väne-Ryrs
församlingars pastorat, och bestående av dessa församlingar.

Kungl. Maj:t har förklarat, att den jämlikt nådigt brev den 1 mars
1891 beslutade delningen av Grytnäs och Avesta församlingars pastorat
skall från och med den 1 maj 1919 gå i verkställighet.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Huskvarna stad skall från och ined
den 1 maj 1919 i kyrkligt hänseende avskiljas från Hakarps församling
för att under namn av Huskvarna utgöra egen församling.

Kungl. Maj:t har vidare förordna!, att viss del av Burträsks församling
skall från och med den 1 maj 1919, utan rubbning i nu bestående
kommunala förhållanden, utgöra en från Burträsks församling skild kapellförsamling,
benämnd Kalvträsks kapellförsamling, med rätt för kapellförsamlingen
att med moderförsamlingen fortfarande hava gemensam kyrklig
ekonomi och gemensamt skolväsen.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Kjula och Sundby församlingars
pastorat samt Vallby och Hammarby församlingars pastorat skola från och
med den 1 maj 1919 förenas till ett pastorat, benämnt Kjula, Sundby,
Vallby och Hammarby församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i
hjula, och komminister, bosatt i Vallby.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Segerstads pastorat, detta pastorat samt Stenstorps, Brunnhems
och Södra Kyrketorps församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t
vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Stenstorps,
Brunnhems, Södra Kyrketorps, Segerstads, Valtorps och Håkantorps församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Stenstorp, och komminister,
bosatt i Segerstad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Forshaga kapellförsamling skall från
och med den 1 maj 1919 avskiljas från Grava församlings och Forshaga

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kapellförsamlings pastorat för att utgöra eget pastorat, benämnt Forshaga
församlings pastorat, med endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har slutligen förordnat, att Valdemarsviks köping med
dess nuvarande område skall från och med den 1 maj 1919 avskiljas från
Ringarums församling och pastorat för att utgöra egen församling och eget
pastorat, benämnt Valdemarsviks församlings pastorat, med endast kyrkoherde.

I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av prästerskapets
avlöning hava under år 1918 nya löneregleringar fastställts för
prästerskapet i 218 pastorat, därav 26 i Uppsala stift, 28 i Linköpings stift,
23 i Skara stift, 20 i Strängnäs stift, 12 i Västerås stift, 29 Växjö stift,
33 i Lunds stift, 14 i Göteborgs stift, 5 i Karlstads stift, 10 i Härnösands
stift, 8 i Visby stift, 9 i Luleå stift samt 1 inom Stockholms
stads konsistorium.

Kungl. Maj:t har under år 1918 fastställt ritningar till 1 ny kyrka,
till ändring och reparation av 19 kyrkor samt till altare, orgelfasad och
andra inredningsföremål i 44 kyrkor.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1918 års hösttermin 26,313.

Under år 1918 hava 2,033 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
därav 1,709 (84.i %) manliga och 324 (15.9 %) kvinnliga,
undergått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1918 hava 1,852 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,230 (66.4 %) gossar och 622 (33.e %) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor
och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik
examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava undei
år 1918 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 70 lärarkandidater blivit hänvisade till nämnda
läroverk.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år
2 918 inspekterat följande läroanstalter:

Bih till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 ard. }g

Riksdags* Berättelsen.

Nya löneregleringar
för
prästerskapet.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. fl. läro stalter.

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tekniska

undervis ningen.

I. Av staten upprättade läroanstalter:

högre allmänna läroverken i Falun, Jönköping, Kristianstad, Sundsvall,
Visby och Örebro;

realskolorna i. Eksjö, Eskilstuna, Kristinehamn, Landskrona, Mariestad,
Skövde och Uddevalla;

samskolorna i Alingsås, Sala, Strömstad och Vadstena.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala gymnasierna i Eksjö, Eskilstuna, Landskrona, Skövde
och Uddevalla,

b) kommunala mellanskolorna i Huskvarna, o Hässleholm, Laholm,
Mora, Orsa, St. Tuna, Tryde, Vara, Vetlanda och Åtvidaberg,

c) enskilda läroanstalter: Eksjö läroverk för flickor, Falkenbergs elementarskola,
elementarläroverket för flickor i Falun, Göteborgs högre samskola,
Kjellbergska flickskolan, Gustavsbergs barnhusinrättning, Jönköpings
elementarskola för flickor, Jönköpings västra elementarlärkverk för flickor,
Kristianstads elementarläroverk för flickor, Kristinehamns elementarläroverk
för flickor, Landskrona elementarläroverk för flickor, Lidingö kommunala
samskola, högre elementarskolan i Lund för flickor, Lundsbergs
skola, Lysekils samskola. Tekla Åbergs högre läroverk för flickor i Malmö,
Mariestads högre flickskola, Motala samskola, Skövde elementarläroverk för
flickor, Sofi Almquists samskola, Detthowska skolan, Lyceum för flickor,
Nya elementarskolan för flickor, Anna Schuldheis skola, Stockholms samgymnasium
och Åhlinska skolan, de sju sistnämnda i Stockholm, Söderköpings
samskola, Trollhättans samskola, Uddevalla elementarläroverk för
flickor, Lindska skolan, Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium
för flickor och fackskolan för huslig ekonomi, de tre sistnämnda i Uppsala
samt Visby högre flickskola,

d) högre folkskolorna i Anderslöv, Borgholm, Ljungby och Torsås.

Av de till understöd åt högre goss- och sam skolor anslagna medel
har under år 1918 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 14 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1918 utgått
till 79 högre flickskolor.

Anslag har under år 1918 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier.

Under år 1918 har därjämte anslag utgått till 40 kommunala mellanskolor.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1918—1919
lärjungeantalet 644, därav ordinarie elever i l:a årskursen 169, i 2:a 150,
i 3:e 139 och i 4:de 98 samt specialelever och tillfälliga elever 88.

115

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet vid
början av läsåret 1918—1919: ordinarie elever i högre avdelningens l:a
årskurs 122, 2:a 79, 3:e 86 och 4:e 9 samt extra elever 32 eller tillsammans
i högre avdelningen 328 samt ordinarie elever i lägre avdelningens
l:a årskurs 83, 2:a 79 och 3:e 64, eller tillsammans i lägre avdelningen
224.

Under läroåret 1917—1918 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,252, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 178, inom den högre konstindustriella
skolan 102, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k.
övningsklassen för utbildande av teckningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
180, inom byggnadsyrkesskolan 53 och inom maskinyrkesskolan
140.

Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,

Borås och Härnösand uppgick de ordinarie elevernas antal vårterminen
1918 till sammanlagt 563. Samma termin begagnades undervisningen
vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna av 276 lärjungar samt
vid fackskolan i samma stad för finare smides- och metallindustri av 25
lärjungar. Vid Göteborgs tekniska och konstyrkesskola (slöjdföreningens
skola) utgjorde elevernas antal under arbetsåret 1917—1918 859.

Kungl. Maj:t har under år 1918 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 81 lägre tekniska yrkesskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1918 vid statens nio manliga Foikskoiefolkskoleseminarier
1,138 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminariernasemmanerna''
829, eller tillsammans 1,967 elever.

Vid privata folkskollärarseminarierna i Stockholm och Göteborg utgjorde
elevernas antal h.t. 1918 respektive 88 och 77.

Avgångsexamen undergingo 1918 års vårtermin 309 manliga elever
och 224 kvinnliga elever, eller tillsammans 533 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 29 elever
vid slutet av vårterminen 1918. Vid privata folkskollärarinneseminariet
i Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 41
elever vid slutet av nämnda vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för utbildande av lapsk- Smiskoietalande
småskollärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1918 inskrivnascminarierna
76 elever.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 57 elever, samtliga
kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1918 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 20 elever vid seminariet i Murjek och av
18 elever vid seminariet i Haparanda.

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1918 enligt lämnade
uppgifter 305 elever undergått den prövning vid under offentlig kontroll
stående seminarium för anställning som lärare vid småskola in. in., som
påbjudes i nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola “har undergåtts av 181 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier åt elever vid statens folk- och småskoleseminarier
hava för år 1918 anvisats:

Vid folkskoleseminarier:

klasserna 1—4..........

parallell- och studentklasser . . . .

lapsktalande elever *).......

finsktalande > 2) ... ■ ■ ■ ■

Y.t.	h.t.	Summa.
kronor 75,958: —	77.268: -	153,226: —
, 13,420: -	14,180: -	27,600: —
> 800: —	1,350: —	2,150: —
> 5,250: —	4,350: -	9,600: —

Summa kronor 95,428

97,148

192,576

Vid smäskoleseminarier:

lapsktalande elever .
finsktalande > . .

......kronor 7,850: —

...... » 6,850.—

7,250: —
4,650: —

15,100: —
11,500: —

Summa kronor 14,700: —

11,900:-

26.000: —

Jämlikt gällande instruktion för folkskolöverstyrelsen har under tiden
i/7 17—30/e 18 inspekterats: Av överstyrelsens chef och ledamöter 5

statens och 1 enskilt folkskoleseminarium, 9 av landsting eller enskilda
upprättade småskoleseminarier, folk- och småskolor inom 19 skoldistrikt,
3 högre folkskolor, 5 folkhögskolor och 3 abnormskolor. Dessutom ha
resor “företagits till Lund och Skara i och för byggnadsfrågor för folkskoleseminarierna
därstädes. Av inspektören för folkhögskolorna 21 folkhögskolor.
Av förste bibliotekskonsulenten 1 bibliotek. Av inspektören för *)

*) Vid seminarierna i Härnösand, Umeå och Luleå.
a) Vid seminarierna i Falun, Umeå och Luleå.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

dövstuinundervisningen 2 dövstutnskolor. Av inspektören för blindundervisningen
2 blindskolor. Av inspektören för gymnastikundervisningen
3 folkskoleseminarier, 5 småskoleseminarier samt 4 folkhögskolor. Av inspektören
för undervisning i manlig slöjd skolor inom 17 skoldistrikt.

Av inspektrisen för undervisning i huslig ekonomi skolköken vid 1 folkskoleseminarium
och vid 8 folkskolor samt därjämte 3 fasta och 1 vandrande
skolkök. Av inspektrisen för undervisning i kvinnligt handarbete
2 folkskoleseminarier, 5 småskoleseminarier, 1 högre folkskola och 15 folkskolor.
Av inspektören för teckningsundervisningen 2 folkskoleseminarier.

Av inspektören för undervisning i musik 1 folkskoleseminarium, 1 småskoleseininarium
och 18 folkskolor. Av pedagogiska inspektören för sinnesslöanstalterna
21 uppfostringsanstalter och arbetshem för sinnesslöa.

Enligt de — jämte föreskriften i § 67 av gällande stadga angående Folkskolorna,
folkundervisningen samt nådiga breven den 14 maj 1915 och den 12 maj
1917 — av folkskoleinspektörerna och Stockholms folkskoledirektion insända
uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år 1917 undervisning
i 47 högre folkskolor.

I rikets 2,427 skoldistrikt funnos

6,655 fasta och 105 flyttande eller tillsammans 6,760 folkskolor,

2,101 » » 655 » » » 2,756 mindre folk skolor,

6,573 » » 396 s » » 6,969 småskolor,

Summa 15,329 fasta och 1,156 flyttande eller tillsammans 16,485 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 16,5 32 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen
eller i såväl läs- som övningsämnen 97 lärare och 46 lärarinnor samt i

folkskolorna 6,301 lärare och 5,177 lärarinnor eller tillsammans 11,477
mindre folkskolorna
94 » » 2,669 » » » 2,763

småskolorna 51 » » 8,723_»_»_ » 8,774

Summa 6,446 lärare och 16,568 lärarinnor eller tillsammans 23,014.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 23,157.

1 Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1917
940,078, varav 479,669 gossar och 460,409 flickor. Vid slutet av vårterminen
1917 (resp. 30 juni) undervisades

740,787 på något av nedan angivna sätt.

195,941 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning.
Om 3,350 saknas uppgifter.

Summa 940,078.

Bland de vid mitten av år 1917 befintliga barnen i 7—14 års ålder
undervisades vid vårterminens slut i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 394,488

» » flyttande folkskolor....... 4,777

» » fasta mindre folkskolor...... 52,067

» » » flyttande mindre folkskolor .... 17,926

» fasta småskolor......... 200,355

» » » flyttande småskolor ....... 10,416

normalskolor................... 460

enskilda skolor anordnade som folkskolor...... 442

i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 16,656 697,587

» seminariernas övningsskolor............... 2,107

» högre folkskolor.................... 991

» kommunala mellanskolor................. 1,353

» allmänna läroverk.................... 14,043

» högre flickskolor, enskilda mellanskolor m. fl. privata läroanstalter
........................ 19,806

» skolor för abnorma barn................. 1,433

» anstalter för vanartade barn............... 789

» hemmen........................ 2,602

» fackskolor....................... 76

Summa 740,787

Bland de vid mitten av år 1917 befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna sätt,

hade 70,792 undergått godkänd avgångsprövning,

och 8,2 40 inhämtat folkskolans minimikurs.

100,021 skola först vid höstterminens början inskrivas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

II!»

För 11,390 hade undervisningen uppskjutits med stöd av folkskolestadgans
§ 35 mom. 2, varjämte
3,139 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel
och 2,359 av annan anledning.

Summa 195,941.

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
708,044.

Statsbidrag för avlönande av lärare och lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag,
mindre folkskolor och småskolor har år 1917 utgått med tillsammans
20,273,530 kronor 80 öre.

Understöd har år 1917 utgått till lärares avlöning vid 2,422 fort- Fortsättsättningsskolor
med 158,539 kronor 25 öre. mngsskoior.

År 1917 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar Undervisning
med 492,922 kronor 99 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med 1 eI°^''
353,749 kronor 68 öre.

Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hind- Statsbidrag
rats att sköta sina befattningar, har år 1917 utbetalts av statsmedel ettVikarier®
belopp av 311,775 kronor 79 öre. för sjuka

rr folkskol lärare.

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 47, har år 1917 utgått Högre foikstatsbidrag
med 193,871 kronor 19 öre. skolor.

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier
har under år 1917 utgått med 46,240 kronor 37 öre.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Foikhög Maj:t,

efter’ folkskolöverstyrelsens hörande, för år 1918 beviljat understöd sko,or

till folkhögskolorna till följande belopp:

för vinterkurserna 1917—18 åt 49 folkhögskolor 349,200 kr.

> sommarkurserna 1918 » 42 » 152,100 » 501,300 kr.

Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år vid dessa skolor
undervisats vid vinterkurserna 1,357 manliga och 366 kvinnliga elever

120

Folkundervisningen

bland de i
rikets nordligaste
trakter
bosatta
finnar.

Ij ndervisningsmateriel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt vid sommarkurserna 1,251 kvinnliga och 2 manliga elever, eller tillsammans
2,976 elever.

Anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor har av folkskolöverstyrelsen
fördelats på följande sätt:

Antal elever.	Kurser.	Kronor.	Kronor. 1
796	Vinterkurserna 1917—1918.................	87,762: 50	!
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	1,775:-	85,987: 50
518	Sommarkurserna 1918....................	34,310: —
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	180: —	34,130: —
	Summa kronor		120,117: 50 \|

De av överstyrelsen utdelade stipendierna beräknades för vinterkurserna
till belopp av 125 kronor för obemedlade samt 75 kronor — i
ett mindre antal fall 50 kronor — för mindre bemedlade elever. För
sommarkurserna har beräkningsgrunden varit 75 respektive 45 kronor.

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1918 å
länsstat varit uppfört ett belopp av 89,680 kronor, allt till höjande av folkskollärarnas
löner till och över minimum, till ökande av lärares löner vid
mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten anordnade
skolor, till anskaffande av undervisningsmateriel, bildande av lärare
in. m.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriel, som anskaffats genom folkskolöverstyrelsen.
Under år 1917 uppgick kostnaden härför till 25,300 kronor 62 öre.
Under samma år utbetalades 12,688 kronor 80 öre från anslaget till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta
finnar för anskaffande av undervisningsmateriel för seminariet i Haparanda
samt folkskolorna i Pajala m. fl. församlingar och 247 kronor 63
öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriel
för seminariet i Murjek.

121

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid institutet å Manilla för bildande av dövstumskollärare voro uttrounstaiter
under läsåret 1917—1918 två elever intagna. I provårskurs vid Örebro lör (18v''
och Vänersborgs dövstumanstalter under nämnda läsår deltogo två elever. oc^bTnda.

Vid samtliga dövstu manstalterna voro vid början av höstterminen

1917 intagna 599 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1918 anslagits ett
belopp av 147,585 kronor 51 öre, varjämte till tredje dövstumskoldistriktets
lantbruksskola å Råbylund utanordnats ett belopp av 1,000 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1917 intagna 1.17 elever, därav 71 gossar och 46 flickor. Under
läsåret 1917—1918 hava 16 gossar varit hänvisade till hantverksskolan i
Kristinehamn för erhållande av undervisning. 20 elever avgingo efter fullbordad
lärokurs, 1 på målsmans begäran, 2 på grund av väsentligt förbättrad
synförmåga och 1 på grund av bristande förmåga att tillgodogöra
sig undervisningen. Provårskurs vid institutet har under läsåret 1917—

1918 genomgåtts av 1 elev.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1917 intagna 42 elever, varav 25 gossar och 17 flickor. Under läsåret
1917—1918 utskrevos 3 elever på grund av oförmåga att tillgodoföra sig
undervisningen.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1917 intagna
32 elever, 21 gossar och 11 flickor. Under läsåret 1917—1918 utskrevs
1 lärjunge på grund av väsentligt förbättrad syn.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1917 inskrivna 49 elever. Vid vårterminens slut utskrevos
efter fullbordad kurs 26 lärjungar, av vilka 10 tillhörde institutet å
Tomteboda.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.

Maj :t för år 1918 beviljat 9,816 kronor 40 öre. Under året undervisades
därstädes 20 elever.

Kungl. Maj:t har den 7 maj 1918 utsett eu av de revisorer, som
skola granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper stiftelsen
för år 1918.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade understöd åt
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre vittra för''
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterärfattare m m‘
verksamhet.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 16

Biksdagg-Berättelsen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antikvariska

forsknings resor.

Akademien
för de fria
konsterna.

Musikaliska

akademien.

Populär vetenskapliga föreläsningar.

Farrna ceutiska institutet.

Barnmorske undervis ningen.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1918 genom vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga
delar av riket.

Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda
konsthögskolan hava höstterminen 1918 varit inskrivna 55 elever och 18
aspiranter.

Under år 1918 hava vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 173 och höstterminen
171 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 19
elever, 2 f. d. elever och 3 privatister, kyrkosångarexainen av 4 elever,
4 f. d. elever och 3 privatister, examen för behörighet till musiklärartjänst
vid allmänt läroverk av 7 elever, 4 f. d. elever och 1 privatist,
examen för behörighet till musikdirektörstjänst vid militärkår av 1 elev
och 1 f. d. elev, varjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning för 3
privatister.

Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år 1918
ett anslag av 192,000 kronor samt medgav, att av detta anslag finge enligt
av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 12,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en
hos folkskolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000
kronor till understöd åt vissa nybildade anstalter, dels ock högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter odi föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat
understöd med sammanlagt 190,000 kronor åt 521 anstalter för anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar samt åt 1 centralbyrå och 20 andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar.

Under år 1918 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vårterminen
55 och höstterminen 47 farmacie kandidater, varjämte 52 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen avlagts av 57 apotekselever och apotekarexamen
av 3 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1918 hava inalles 105 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

konsten och förklarats berättigade att utöva barnrnorskeyrkct. Av dessa
hava 46 utgått från läroanstalten i Stockholm och 59 från den i Göteborg.

Vidare hava 103 barnmorskor, därav 47 i Stockholm och 57 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet förklarats
berättigade att utöva även denna del av bnrnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1918 av riksdagen anvisats ett anslag
av 1,400 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana
kurser hållits med tillhopa 27 deltagare samt vid motsvarande anstalt i
Göteborg 2 kurser med tillhopa 17 deltagare.

Temperaturen, som under januari månad var något lägre än den
normala, har i övrigt under de första månaderna av år 1918 med några
få lokala avvikelser varit högre ån normalt. 1918 års vinter och vår
kunna på grund härav betraktas såsom ovanligt milda. Först mot slutet
av maj månad sjönk temperaturen under den normala och förblev låg
under hela juni — i vissa trakter av mellersta Sverige mer än 2° lägre
än normalt. Juli och augusti månader åter bjödo på en i det närmaste
normal medeltemperatur, varemot medeltemperaturen, under september
månad nästan överallt var lägre än den vanliga. Arets sista månader
hava genomgående varit mycket milda.

Nederbörden, som under januari och februari var ganska riklig och
särskilt under förstnämnda månad betydligt översteg normal sådan, blev
under mars mycket ringa, och därmed inleddes en särskilt för södra och
mellersta Sverige synnerligen kännbar torkperiod, som varade till medio
av juni månad och nådde sin kulmen under maj månad, då nederbörden
i södra och mellersta delarna av landet t. o. m. var lägre än under samma
tid föregående år. Senare hälften av juni månad medförde emellertid
riklig nederbörd över hela landet, men under juli månad uppstod åter
brist på nederbörd inom åtskilliga trakter såsom i Uppsala, Södra Kalmar
och Gottlands län samt i övre Norrland. Även under augusti månad
förelåg allmänt underskott på nederbörd, och intensiv torka rådde på
Gottland samt inom Blekinge, Bohuslän och stora delar av Västergötland.
September månad bjöd däremot på en abnormt stark nederbörd, i allmänhet
2 å 3 gånger över den normala. Normala nederbördsmängden
under oktober månad var jämförelsevis liten, men under årets tvänne
sista månader har nederbörden varit riklig.

123

Väderleken.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jordbruket.

Höstsådden. De synnerligen gynnsamma förhållanden, varunder
höstsådden år 1917 ägde ruin, tillika med en för sädens utveckling i stort
sett lämplig höst och en god övervintring gjorde, att höstsäden vid snöns
avsmältning i våras stod mycket lovande. Endast i vissa delar av sydvästra
Sverige, varest en alltför riklig nederbörd under senhösten 1917
torde hava inverkat menligt på broddens utveckling, hade övervintringen
varit så dålig, att särskilt en del vetefält måste plöjas upp och omsås
med vårsäd.

De stora förhoppningar på en riklig skörd, som höstsädens i allmänhet
goda övervintring sålunda var ägnad att inge, minskades avsevärt
under den torra och delvis även kalla våren. Förutom av den ogynnsamma
väderleken skadades säden därjämte på vissa håll av frost och
plötslig uppträdande insektshärjningar. På grund av sommarens kyliga
väderlek försenades mognaden, men säden blev i allmänhet välbärgad och
av god kvalitet, och avkastningen motsvaiaide medelskörd.

Vårsäden. Vårsådden skedde i normal tid och under gynnsamma
omständigheter. Under det att den tidigt sådda säden kom jämnt och
vackert upp, hämmades den senare sådda redan från början av den starka
torkan, och så småningom tillbakasattes även den i förstone lovande vårsädesbrodden
högst betänkligt av brist på regn samt mångenstädes även
av insektshärjningar; särskilt var detta förhållandet på den styvare jorden.
Skördeutsikterna "voro därför vid slutet av juni månad tämligen svaga
men förbättrades avsevärt genom den då inträffande nederbörden. Skörderesultatet.
torde dock i genomsnitt få betecknas som under medelmåttan
med undantag för baljväxterna, som gåvo något mer än medelskörd. Ett
i allmänhet dåligt bärgningsväder bidrog till att minska skörderesultatet.

Rotfrukterna. Sådd och sättning voro i allmänhet vid maj månads
utgång avslutade i södra och mellersta Sverige men pågingo ännu i Norrland.
Försommarens ihållande torka med ty åtföljande härjningar av
jordloppor gjorde, att rotfrukterna inom flertalet län i stor utsträckning
måste omsås. Den härigenom försenade utvecklingen jämte brist på
konstgödselmedel, särskilt chilesalpeter, samverkade till ett skörderesultat,
som beträffande foderrotfrukter och sockerbetor torde få betecknas som
knappt medelmåttigt. Potatisen gav bättre skörd, dock knappast mer än
medelmåttig, men höstens alltför ymniga nederbörd gjorde den mottaglig
för röta och har ingivit farhågor för dess hållbarhet.

Vallarna. Liksom år 1917 visade sig växtligheten på vallarna redan
från början dålig. Kvantitativt blev också skörden mycket ringa; kvaliteten
däremot var i allmänhet utmärkt. Aterväxten gav i stort sett endast
ett mer eller mindre gott bete, som dock i många fall icke kunde

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 125

helt utnyttjas, på grund av att vallarna av det myckna regnandet blivit

för starkt uppblötta.

Trädan. Trädesbruket, som påbörjades i normal tid, fortgick under
gynnsamma förhållanden, och de vanliga förarbetena voro flerstädes avslutade
redan med utgången av juni månad. Kristidsförhållandena hava
föranlett, att träd orna i betydligt större utsträckning än vanligt besätts
med grönfoder eller midsommarråg. Höstsädessådden synes mångenstädes
hava skett väl sent, och på grund av det ihållande regnet har det varit

att befara, att mindre areal, än som från början avsetts, blivit besådd.

Under den långa och milda senhösten har brodden kraftigt utvecklats och
nått full vinterhärdighet, vadan anledning finnes att hoppas på en god
brödsädesgröda under år 1919.

Kungl. Maj:t har den 6 september 1918 och den 16 maj 1918 Hushånfastställt
vissa tillägg och ändringar i gällande stadgar för Stockholmsningpe^Ilska‘
och Västerbottens läns hushållningssällskap.

Under år 1918 hava 44 lantmannaskolor och 32 lanthushållsskolor Oantmaunaävensom
10 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta Sverige samt bråksskolor".
3 i Norrland och Dalarne, förutom de vid Ultima och Alnarp, fortfarande lanthushåiisvarit
i verksamhet. skolor, träd »■ärasskolor Kungl.

Magt har den 8 november 1918 utfärdat nytt reglemente och mejeriför
lantmannaskolor. '' fekola -

Även under år 1918 hava tre med statsmedel understödda trädgårdsskolor
varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverige vid Alnarp, eu
för mellersta Sverige vid Adelsnäs och en för norra Sverige i Härnösand.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i
Östergötlands län har även under år 1918 varit i verksamhet.

Med understöd av statsmedel har Fredrika Bremer-Förbundets lånt- Lanthnshåuhushållningsskola
vid Rimforsa fortfarande varit i verksamhet under nmss8kolor*

år 1918.

na vid Rimforsa
och Brogård
för nt -

På enahanda sätt är Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig ”

ekonomi verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lärarinnor

lantgård Brogård.

För år 1918 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen Jordtmiksden
15 september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbruks- konsnlentcrkonsulenter.

126 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vandrings- Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 1

rättare. november 1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare.

Lantbruks- Under år 1918 har en lantbrukskonsulent i England med station i

kEngUndU London varit i verksamhet enligt gällande föreskrifter.

Lantbruks- Likaså har under år 1918 en lantbrukskonsulent i Tyskland med

^Tyskland.1 station i Berlin varit anställd.

utbildnings- Under år 1918 hava utbildningskurser för kontrollassistenter på

kurser för statens bekostnad varit anordnade vid Åsa i Södermanlands län, vid
k°stenterS81 Högalid i Kalmar län, vid Önnestad i Kristianstads län, vid Vilan i
Malmöhus län, i Skara i Västergötlands län, vid Kävesta i Örebro län
samt vid Tärna i Västmanlands län.

Anstalter för De vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning av ma provningav

8kiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1918 varit

maskiner och. , . 1

redskap för i verksamhet,
lantbrukets
behov.

Smiska sta- Under år 1918 hava 8 med statsmedel understödda kemiska statio tioner

och ner, nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Väk0s''taiteran"
sterås och Härnösand varit i verksamhet.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Kemisk-växtbiologisk
anstalt.

Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län har även under år 1918 varit i verksamhet.

Statskonsulent
i fröodling.

Med anlitande av å extra stat för år 1918 anvisade statsmedel haten
statskonsulent i fröodling under nämnda år varit anställd.

Torvingenjo- Sedan riksdagen anvisat erforderliga medel, hava under år 1918

rer samt torv-varit anställda en förste torvingeniör, fyra torvingeniörer samt en torvassistenter.
aggigtent) varjämte en torvassistent finnes anställd för stats mossinven teringen.

Torvskoian Sedan riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torvskola

vid Markaryd. under åren 1918—1922 samt Kungl. Maj:t bemyndigat lantbruksstyrelsen
att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sula lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 127

samt för ändamålet anvisat förberörda av riksdagen beviljade anslag under
vissa villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å Kungl. Maj:ts
och kronans vägnar avslutat kontrakt denna skola under år 191°8 varit i
verksamhet.

Även under år 1918 hava smörprovningarna i Malmö och Göteborg Smörprovmed
anlitande av därtill anvisade medel fortgått. nil|Kar Kungl.

Maj:t har till lantbruk sstyrelsens förfogande anvisat ett be-Undersökning
lopp av 6,000 kronor för bestridande under år 1918 av kostnaderna för
kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten port smör
i smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt angivits
icke överstiga 16 procent. Anslaget har dock icke kommit till någon
användning.

Med anlitande av de utav riksdagen för ändamålet anvisade medel Åtgärder för
och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende ^mindre
utfärdade reglemente med däruti genom kungörelser den 1 november 1912, jordbruket®
den 24 oktober 1913 och den 11 juli 1918 föreskrivna ändringar hava
med statsmedel understödd pretniering av mindre jordbruk ävensom studieresor
och undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och
kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel lämnats dels till bestridande
av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar med ändamål
att underlätta och ordna undersökningar av och kontroll å utfordring
och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens medlemmar,
dels till understöd åt sådana medlemmar av kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels och till premiering av mindre odlingsföretag,
och har intresset för dessa åtgärder för höjande av det mindre jordbruket
fortfarande visat sig synnerligen livligt.

Med anlitande av å extra stat för år 1918 anvisade statsmedel har statskonsuen
statskonsulent för det mindre jordbruket under nämnda år varit an-Sliten för det
ställd. Kungl. Maj:t har den 8 november 1918 utfärdat förnyad nådig mibruket.rd~
instruktion för statskonsulenten för det mindre jordbruket.

Under år 1918 hava 9 ladugårdsbesättningar av ayrshireras samt Aveiscentra.
15 ladugårdsbesättningar av fjällras varit i verksamhet. Sedan riksdagen
anvisat erforderliga medel har Kungl. Maj:t för förnyad tävling för ''utseende
av aveiscentra i nådig kungörelse den 13 september 1918 utfärdat
föreskrifter i fråga om bildande och upprätthållande av aveiscentra
för nötboskap.

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ladngårds- Jämlikt Kungl. Maj:ts den 28 september 1917 utfärdade reglemente

sv?™katarr hava under år 1918 varit anordnade med statsmedel understödda praktiska
och teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare.

Kvinnliga la- Jämlikt Kungl. Maj:ts den 28 augusti 1917 utfärdade reglemente

dngårdsskö- haya un(jer år 1918 vant anordnade med statsmedel understödda kvinnliga

tare i in orr land

och Da- ladugårdsskötarkurser.
lame. °

Statskonst 1 enlighet med utfärdat reglemente av den 18 december 1917 har

by^deuB^irk"e11 statskonsulent för landsbygdens elektrifiering varit anställd under
frisering, år 1918. )

utrotande av Kungl. Maj:t har den 20 juni 1918 utfärdat lag om utrotande av

bussar berberisbuskar å viss mark samt den 11 juli 1918, sedan riksdagen anvisat
erforderliga medel, kungörelse angående villkoren för lan från gödselvårdslånefonden.

Statens lånt- Efter av Kungl. Maj:t anbefalld och verkställd utredning rörande

h™ »fnrTalt lantbruksstyrelsens omorganisation in. m. och sedan riksdagen för detta.
n''DS’ ändamål ställt nödiga medel till förfogande har Kungl. Majrt den 18
september 1918 utfärdat ny instruktion för ämbetsverket ifråga samt
kungörelse angående lantbruksrådet ävensom den 8 oktober 1918 utfärdat
instruktion för inspektörerna över den lägre lantbruksundervisningen i
riket samt instruktion för, statskonsulenterna i boskapsskötsel, i svinskötsel,
i får- och getskötsel, i mejerihushållning och i fröodling.

Tuberkulos- Även under år 1918 har varit anställd eu konsulent vid bekäm konsnieirt.

pan(Je ay tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att
tillhandagå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersöknin- Undersökningar med tuberkulin av ladugårdsbesättningar hava fort berknUn

av gått oavbrutet under år 1918, och hava därvid undersökts omkring 90,000

ladngårdsbe- nötkreatur,
sättningar.

Kisket. Rörande fisket inom västra distriktet under år 1918 hava följande

uppgifter erhållits:

Vintersillfisket med snörpvadar i början av året pågick med gott
resultat till den 23 mars. Visserligen verkade bristen på fotogen som
drivkraft till fiskebåtarnas motorer ej så litet förlamande på detta fiske,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mm deri göda tillgången på sill utanför vår kust gjorde, att totalfångsten
> ev ganska stor. Under tiden den Vi-*3/3 fångades med vad 330,000
. , '' ,en första delen av denna sill köptes av statens folkhushåll nmgskommission,

huvudsakligen till saltning. Denna fångstmän fiskarena en bruttoinkomst av omkring 11,000,000 kronor. ° "

. Innevarande sillfiskesäsong började visserligen redan i senare delen
av juli månad med några smärre fångster, men först i slutet av september
blev fisket av mera avsevärd betydelse. Det har vissa tider varit
ganska givande, men i oktober och november måste fisket i stor utsira,ckryng
Ugga nere på grund av den spanska sjukans härjningar bland fiskarbefolkningen.
till den 21 december hava fångats 97,563 hl. sill till ett
värde i första hand av omkring 9,400,000 kronor.

497 ™nillMm,T8 ha cä,ledeS Vn(Jer året m.ed vad fångats omkring

427,oOO hl. sill, vaiav fiskarena haft en bruttoinkomst av c-a 20 400 000
kronor. ’ ’

Trålfisket efter sill har givit goda fångster och priserna ha varit
höga. Särskilt gynnsam var augusti månad för detta fiske.

Ti]) den 21 december ha med trål fångats 168,000 hl. sill till ett
värde i första hand av omkring 7,700,000 kronor.

Sillfisket med drivgarn har under året varit rikligare än föregående
år och givit mycket gott resultat. Det har fångats 115,640 valar till ett
varde i första hand av omkring 1,800,000 kronor.

. . Tillsammans har allt sillfiske under året givit fiskarena en bruttoinkomst,
som beräknats till nära 30,000,000 kronor.

Tillsammans har under året hittills saltats omkring 290 000 hl sill

®"8t®r05 ^insaltning, som förekommit i vårt land sedan fiskesäsongen
lo9ö—1896. °

Sil!fiske vid Island har ej bedrivits av svenska fiskare under detta år

Skarpsillfisket har varit under medelmåttan.

Makrillfisket med drivgarn gav mycket goda fångster och på o-rund
av de höga priserna blev utbytet för fiskarena mycket gott, mycket bättre
än någonsin förut. J

Makrillfisket med dörj i Kattegat och Skagerak blev under medelmattan.

Makrillfisket med dörj i Nordsjön bedrevs i ringa omfattning på
grund av den minfara, som hotade fisket i Nordsjön. De fiskare som vågade
sig ut, gjorde emellertid goda fångster och med de rådande hö priserna på salt makrill blev det ekonomiska utbytet för varje fiskare
mycket gott, men i sin helhet var fisket mycket under medelmåttan

Storsjöfisket bedrevs i det närmaste i full utsträckning söder och

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 avd. ^

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

väster om norska kusten trots de hotande minfarorna. Fångsterna voro i
allmänhet goda, och de ovanligt höga priserna gjorde, att utbytet av fisket
blev mycket gott.

Fisket med snurrevadar har varit medelmåttigt eller något däröver.

Fisket med backor i Kattegat och Skagerak har varit gott, likaså
trålfisket med ångbåtar och motorbåtar.

Ålfisket och laxfisket ha varit medelmåttiga.

Fisket efter nordhavsräka har varit medelmåttigt, men på grund av
de höga priserna har det ekonomiska utbytet blivit gott.

Hummerfisket har varit medelmåttigt. .

I det hela taget har fisket inom västra distriktet varit i hög grad
försvårat av genom världskriget uppkomna förhållanden.

Så har bristen på motorbränsle gjort, att fisket vissa tider ej på
långt när kunnat bedrivas med full intensitet.

Minfaran i Nordsjön har liksom under föregående år verkat i hög
grad hämmande på fisket. Men dessutom har genom de krigförande makternas
mineringar mellan Sveriges västkust och Danmark i år tillkommit
nya minerade områden, som ytterligare lågt stora hinder i vägen för vårt
fiske. Tre svenska fiskefartyg ha också i Kattegat gått under med man
och allt genom minexplosioner.

Vidare har spanska sjukan vissa tider verkat starkt förlamande på

fisket

Men på grund av den i allmänhet goda fisktillgången och de höga
priserna kan resultatet i sin helhet för fiskarena betecknas såsom gott.

Rörande fisket inom södra distriktet meddelas följande:

Vid Skånekusten har fisket i stort sett varit gott vid västkusten,
gott-mycket gott i Öresund och vid sydkusten samt under medelmåttan
vid Skånes östkust. Sillfisket har varit bäst och mycket gott i Öresund
och vid sydkusten, där sillen varit av särdeles god beskaffenhet. På östkusten
har sillfisket varit medelmåttigt eller därunder. Torskfisket har
västerut och i norra delen av Öresund varit mycket gott, i övrigt vanligen
under medelmåttan. Flundre-, rödspotte- och piggvarfisket har i regel
varit medelmåttigt eller därunder; piggvarfisket på sydkusten har dock
varit gott-mycket gott, framförallt tack vare de höga priserna. Lax- och
laxöringfisket har överallt varit dåligt. Ålfisket har på sydkusten vai it
mycket° gott, i Öresund medelmåttigt eller något däröver, på östkusten
dåligt. Liksom beträffande övrigt fiske ha de höga priserna hållit detta
fiske uppe, då fångsterna varit mindre än vanligt. Stenbit-, vitling- och
hummerfiske västerut har liksom övrigt fiske varit under medelmåttan
eller dåligt.

131

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Blekingekusten har lisket tack vare de höga priserna varit gott.
Sill-, torsk- och flundrefiskena hava varit inycket goda, trots medelmåttig
fångst. Laxfisket har varit dåligt ^liksom sik-, id- och mörtfiskena. Gäddfisket
har varit medelmåttigt. Alfisket har tack vare de höga priserna
varit i ekonomiskt hänseende medelmåttigt, fångsten under medelmåttan.

I Kalmar län har kustfisket varit medelmåttigt. Strömmingsfisket
har under våren varit medelmåttigt-dåligt, olika på olika platser. Under
sommaren har fisket varit gott, särskilt på grund av lättheten att avsätta
strömmingen till högt pris, på hösten något sämre utom i Kalmarsund,
där det torde bliva något bättre än föregående år på grund av längre isfritt
vatten. Torskfisket har i söder varit under, i norr något; över medelmåttan.
Fjällfisket har varit medelmåttigt eller därunder. Ålfisket betydligt
under medelmåttan vad fångstmängden angår. Knappt hälften av
normal fångst. Orsaken härtill anses vara olämpliga vindförhållanden under
fångsttiden. De höga priserna ha dock hållit avkastningen uppe i
ungefär normal höjd.

Inom kustfisket i sin helhet har bristen på fotogen och garn till
redskapens lagning och förnyande gjort sig starkt kännbar. På vissa
platser ha rätt betydliga redskapsförluster ägt rum under septemberstormarna.

Insjöfisket torde i stort sett få anses hava varit medelmåttigt eller
under medelmåttan, på en del håll dåligt. Från vissa delar av Småland
uppges dock, att fisket varit gott, tack vare de höga priserna och därav
följande intensivare fiske. I Vättern har röding-, sik- och siklöjefisket
varit mycket gott, övrigt fiske medelmåttigt.

Även i fråga om insjöfisket har redskapsbristen gjort sig starkt
kännbar.

Från östra distriktet hava följande uppgifter inkommit.

Inom Stockholms län kan strömmingsfisket anses hava utfallit gott,
fjällfisket i skärgården knappt medelgott, laxfisket i skärgården dåligt, insjöfisket
i allmänhet, incl. kräftfisket, medelgott, Mälarfisket efter gös gott
och i övrigt medelmåttigt.

I Uppsala län. Strömmingsfisket mycket gott och övrigt skärgårdsfiske
gott.

I Östergötlands län. Strömmingsfisket mycket gott, övrigt skärgårdsfiske
medelgott och ålfisket därstädes fullt medelgott.

Genom de höga priserna har avkastningen varit »den bästa hittills».

Insjöfisket i allmänhet har utfallit medelmåttigt. Kräftfisket gott.

I avseende på Vättern har röding-, lax-, sik- och lakefångsten varit
god, men siklöjefisket mycket dåligt.

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Från nedre norra distriktet meddelas, att strömmingsfisket varit
mycket gott, annat kustfiske under medelmåttan. Av sötvatten sfi sket har
vårfisket varit under medelmåttan, annat fiske medelmåttigt. Laxfisket i
Dalälven har varit dåligt, sämre än på 10 år, i Angermanälven, Indalsälven
och Ljungan medelmåttigt.

Inom övre norra distriktet har fisket innevarande år utfallit på följande
sätt.

Laxfisket: synnerligen gott i Ume älv. I Norrbottens län däremot
dåligt, vilket i viss mån synes ha berott på olämpligt vattenstånd under
fisketiden.

Strömmingsfisket: torde i genomsnitt kunna anses ha varit medelmåttigt.
Det hår emellertid, särskilt i Norrbottens län, varit mycket oregelbundet,
tidvis synnerligen gott, tidvis synnerligen dåligt.

Siklöjefisket: i saltsjön, som huvudsakligen idkas i Luleå och Kalix
skärgårdar, har slagit fullkomligt fel ut. Så gott som inga fångster ha
gjorts.

Vårfisket i saltsjön efter sik etc. dåligt.

Sötvattensfisket med undantag av laxfisket: omöjligt att lämna något
allmänt omdöme för hela det vidsträckta distriktet. 1 roligen medelmåttigt.
Uppgifter ha ej erhållits om vare sig särskilt stora eller särskilt
dåliga fångster.

över fiskets utfall inom mellersta distriktet har följande meddelats:
Vänern med tillfiöden: laxfisket gott, gösfisket gott, övrigt fiske medelmåttigt.

Vättern: laxfisket gott, rödingfisket gott, övrigt fiske medelmåttigt.
Hjälmaren: gösfisket mycket gott, övrigt fiske medelmåttigt.

I övriga vattendrag inom distriktet har fisket varit medelmåttigt.

Fiskcriskoior. Endast Södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom

Kronobergs län har varit i verksamhet under året, medan däremot aktiebolaget
Mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts fiskeriskola i Kloten i Örebro
län icke lyckats få några elever.

^“ifaåTation8 Likasom under de föregående åren hava statsanslag utgått till un för

bohus- dervisning i navigation åt bohuslänska fiskare och till sillfiskerapporter vid

länska ^ka-vä«tknstpn
ro. Sillfiske- VaSXKUSien.

rapporter.

Kräftpesten. Likaså har Kungl. Magt på samma sätt som under de föregående

åren utfärdat kungörelse med föreskrifter i anledning av den s. k. kraft -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

pestens uppträdande i vissa till Mälarens och Hjälmarens vattensystem hörande
vattendrag.

Under augusti—oktober månader har tiskeriundersökningsfartyget Undenöknin»Eystrasalt»
varit beordrat att undersöka fisktillgången i de kring Gottland gatji]°g0ao-re
och Öland belägna delarna av Östersjön. Expeditionen har givit flera för ^örand.®(av
fisket viktiga resultat såsom beträffande fiskens förekomst under ifrågava- ^kct!**8"
rande årstid, lämpliga redskap in. in. För undersökningens möjliggörande
har Kungl. Maj:t bemyndigat folkhushållningskommissionen att av under
hand havda medel till lantbruksstyrelsen utanordna högst 5,000 kr. Undersökningarna
äro ännu icke avslutade och avsedda att fortsättas instundande
år.

Av de för år 1918 under benämning allmänna avdikningsanslaget''^1i^aa”aaav''
tillgängliga medel hava beviljats 544,520 kronor. slaget.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappnin- ^diknYngs*
gar inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för år anslaget.
1918 anvisade medel hava beviljats 734,310 kronor.

Av odlingslånefonden för år 1918 hava under året beviljats 1,027,760 0dfö“|8e1nDC
kronor.

Av täckdikningslånefonden, som utgör 2,000,000 kronor, har lånt- ^“sfånebruksstyrelsen
under år 1918 beviljat 57,102 kronor till 15 hushållnings- fonden,
sällskap för tillgodoseende av 68 företag.

Under år 1918 hava bland de med statsmedel understödda avdik- ''Ä0Yhlkfro&t-S
nings- och vattenavledningsföretag av lantbruksstyrelsen godkänts: minsknings 77

företag, för vilka kostnaden beräknats till 433,121 kronor 73 foretag''
öre, varav 215,370 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget.
Genom omförmälda företag har avdikats en areal av
3,513,98 hektar.

4 företag, för vilka kostnaden beräknats till 19,003 kronor 4 öre,
varav 8,400 kronor utgått såsom bidrag ur allmänna avdikningsanslaget.

Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 147,62 hektar.

1 företag, för vilket kostnaden beräknats till 18,140 kronor, varav
9,030 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminskningsanslaget.
Genom företaget har avdikats en areal av 202,71 hektar.

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Odiingsföre- 29 företag, för vilka kostnaden beräknats till 479,311 kronor 5 öre,

tag'' varav såsom statslån ur odlingslånefonden utgått 445,420 kronor. Genom
omförmälda företag har en areal av 3,5 2 7,23 hektar befriats från vatten
eller eljest förbättrats.

45 företag, för vilka kostnaden beräknats till 374,897 kronor 98 öre,
varav dels 236,740 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden och
dels 95,010 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget.
Genom omförmälda företag har en areal av 2,550,36 hektar befriats
från vatten eller eljest förbättrats.

Egnahems- Från egnahemslånefonden har under år 1918 beviljats lån till ett

lånefonden. gammanjag£ ungefärligt belopp av 7,500,000 kronor.

Jordfömed- Från iordförmedlingsfonden har under år 1918 anvisats sammanlagt

i''.6*''0"1*" 863,840 kronor.

Veterinärhög- De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1918 års

skolan. början till 136> Under årets lopp hava 24 nyinskrivna tillkommit. Av
eleverna hava under året 28 avlagt veterinärexamen, och 10 avgått utan
examen. Elevantalet vid årets slut utgjorde 122.

Statens vete- Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å

””logiska"0" tillsammans 363 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnosiskt
anstalt, syfte gjorda å 1,464 insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov har
tillverkats och levererats 37,600 gr. tuberkulin. Till skydd mot kalvsjukdomar
hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurella-sera. Till
användning vid rödsjuka hos svin och svinsjuka hava framställts rödsjukeserum
och en annan art pasteurellaserum samt mot kvarka, anasarka och
vissa former av sårinfektion hos häst olika slag av streptokocksera. Av
dessa anstaltens egna sera hava under året inalles expedierats 323,000 kem.

För bekämpande av smittsam kastning hos nötkreatur har fortsatts
försök med vaccinering enligt den vid anstalten utarbetade metoden.

36,000 kem. abortvaccin har utsänts under året. Under anstaltens ledning
hava med statsunderstöd fortsatts de förra året började åtgärderna mot
smittsam kastning i Norrbottens län.

Därjämte hava framställts s. k. autogen vaccin samt bakteriepreparat
för diagnosticerande av åtskilliga infektionssjukdomar.

Slutligen hava, enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med särskilda
föreskrifter till förekommande av införande i riket av rots hos djur
av hästsläktet, å anstalten verkställts serologiska undersökningar av 664

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

135

blodpi-ov från till riket importerade hästar, och har för undersökning av
sådana hästar med malleinögonprov samt för export till finska medicinalstyrelsen
expedierats 1,049 kem. mallein.

Vid de under år 1918 hållna besiktningsmötena för prisbelönande
av hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter
premierats tillhopa 11,832 hästar, i det att utav statsmedel och av de
inom underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris
för 10,583 hästar, nämligen 529 hingstar, 4,153 betäckta ston eller fölston
samt 5,901 ungston, varjämte utfärdats intyg om godkännande för
1,239 hingstar.

Dessutom hava inom ett underdistrikt 7 ston blivit under särskilda
av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för
ändamålet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.

Vid samma års premieringsförrättningar måste på grund av bristande
tillgång på medel 2,009 hästar uteslutas från premiering med penningpris,
nämligen 577 hingstar och 1,432 betäckta ston och fölston.

För statens hingstdepåers räkning hava inköpts dels inom landet
1 fullblodshingst samt 1 unghingst och 16 hingstföl, samtliga av halvblodsras,
och dels från utlandet 17 unghingstar, likaledes av halvblodsras.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1918 utförts följande
arbeten.

Kikets allmänna
kartverk.

A. Byråarbeten.

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, projektionsberäkningar,
uppgörande av triangelkartor och kortregister för triangelpunkter,
förberedelser för astronomiska polhöjdsobservationer, undersökning
av äldre triangelnät i Bergslagen, utredning för triangelmätning för lantmäteriändamål
i Kopparbergs län.

2. Arealberäkningar inom Blekinge län, transportering av lantmäterikartor,
568 st., inom Blekinge, Hallands, Uppsala och Kopparbergs
län.

3. Redaktionsarbeten samt areal- och höj dberäkningar.

4. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

5. Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Trianguleringsarbeten av 1. ordningen inom Skaraborgs, Östergötlands,
Värmlands och Örebro län, nämligen stakning av ett 1. ordnin -

136

Hydrografiska
byrån.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gens triangelnät från Karlsborg—norrut samt påbörjandet av mätning.
Nätet omfattar 8 nya triangelpunkter, av vilka 5 bebyggts med torn om
6—18 meters höjd.

2. Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen inom

Kristianstads län, omfattande dels mätning av ett huvudnät i mellersta
delen av länet, omfattande 13 triangelpunkter, av vilka 2 bebyggts
med torn om 17 och 18 meters höjd, dels stakning och mätning av ett
detaljnät i norra delen av länet. Av detaljnätet har mätts 15
triangelpunkter) och stakats 16
nätet äro 4 tornbyggnader uppförda om 8—14 meters höjd.

Örebro, Kopparbergs, Västmanlands och Gävleborgs län omfattande
dels stakning av ett huvudnät från trakten väster om Örebro till söder
om Gävle, omfattande 26 triangelpunkter, dels stakning av ett detaljnät i
trakten Örebro—Nora—Lindesberg, omfattande 12
punkter, av vilka 2 bebyggts med torn om 8 och 9 meters höjd.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartearbeten i skalan 1:20,000 hava utförts i Hallands län.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1:20,000, omfattande 7,32 kv.-mil, har utförts inom Blekinge län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1:50,000, även omfattande
övnings mätning för generalstabens aspiranter, av 63,25
bergs och Jämtlands län, varigenom de tvänne sista, hittills ej rekognoscerade
kartbladen Asarne och Tennäs, blivit uppmätta.

4. Höjdmätning inom Kopparbergs och Jämtlands län, dels genom
linjeavvägning på en sträcka av 53,i mil, varvid 167 punkter bestämts,
dels genom barometerobservationer, varvid 1,653 punkter bestämts.

Utgivning. Utgivna eller färdiga att före årets slut utgivas äro:

av ekonomiska kartor i skalan 1 : 20,000 inom Blekinge län bladen
Elleholm, Gustavstorp, Karlshamn, Olovström, Hemsjö, Svängsta, Vilshult,
Kyrkhult, Ringamåla, Grytsjön, Almunsryd, Tärnö, Saltärna, Göholm, Hällaryd
och Halahult;

av topografiska kartor i skalan 1 : 100,000 bladen Fryksände, Ekshärad
och Dalby;

av generalstabens översiktskarta i skalan 1 : 400,000 bladet Göteborg.

Antalet under året nytillkomna vattenståndsstationer utgör 15. Med
avdrag av dem, som sannolikt upphört, utgör antalet numera omkring 790.

I samarbete med Statens meteorologiska centralanstalt äro 46 nya

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 137

nederbördsstationer anordnade, så att de i gång varande stationerna utgöra
omkring 715.

Under året hava utförts 252 vattenmängdsmätningar, av vilka 245
genom byråns försorg. Av dessa komma på flodområdena Torne- och
Kalixälvar vardera 33, Ljusnan och Lagan vardera 17, Ångermanälven 15,
Indalsälven 14, Umeälv 13, Ljungan och Målaren-Norrström vardera 12
och Viinern-Götaälv 11.

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 62
undersökningar verkställts, av vilka 29 rörande byråns instrument.

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 585 km.,
av vilka komma på Torneälv 235, Kalixälv 180, Dalälven 120 och Piteälv
50 km.

Av trycket har utgivits: Årsbok 1915, Årsberättelse 1917, Med delande

9 samt, gemensamt med vattenfallsstyrelsen »Förteckning över
Sveriges vattenfall: Gullspångsälven blad 108, 30, 2, 3, 4, 5.

Vattentillgången var under januari—april månader normal, eller i
norra delarna av landet, riklig. I maj understegs i regel den normala och
i södra Sverige rådde brist. Denna blev i juni" utsträckt att omfatta hela
landet och i södra Sverige var vattentillgången flerstädes synnerligen knapp.

Redan i juli månad voro emellertid normala förhållanden åter rådande
utom i de östra delarna av mellersta och södra Sverige, varest bristen
varade till in i september månad. Annars var vattentillgången i september
liksom under de senare höstmånaderna i regel större än den normala, under
oktober i södra Sverige till och med mycket riklig.

Kungl. Maj:t har den 11 juli utfärdat kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningar av de i statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
ävensom den 29 oktober 1918 fastställt instruktion för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Fältarbetena under året hava i främsta rummet ägnats åt special-Sveriges geoundersökningar
och översiktsundersökningar i praktiskt geologiskt syfte, dikning!
Bland sådana undersökningar må nämnas en utredning rörande apatittillgångarna
inom landet, undersökningar av fosforitförekomster i södra och
mellersta Sverige, undersökningar rörande kismalmsförekomster i Norrland,
undersökningar vid ett antal malmförekomster inom södra och mellersta
Sverige samt undersökningar av vissa kalkstensförekomster inom södra och
norra Sverige.

Djupborrningarna efter stenkol i Skåne hava fortsatts genom ned Bih.

till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 18

IUksdags-Berättelsen.

138 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

drivande av ett borrhål vid Kullemölla, i Baldringe socken av Malmöhus
län.

Den förrådsstatistiska utredningen beträffande södra Sveriges torvtillgångar
har pågått inom Skaraborgs, Östergötlands, Kalmar, Alvsborgs
och Hallands län, varjämte kvalitativa rekognosceringen av torvmarker i
närheten av kommunikationslederna pågått på topografiska kartbladen Borås
och Upperud.

Under året hava i skalan 1 : 50,000 nyrekognoscerats områden med
en sammanlagd ytvidd av 357 kv.km., belägna inom "V ärmlands län samt
verkställts revisionsarbeten inom Värmlands, Gottlands, Malmöhus och
Skaraborgs län.

Under året hava av trycket utkommit en avhandling tillhörande
Årsbok för 1917 samt tvenne avhandlingar tillhörande Årsbok för 1918.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1918 beviljade förslagsanslaget
å 20,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av
lantmätare företagna tjänsteresor har enligt vad till lantmäteristyrelsen
inkomna redogörelser utvisa under år 1918 tagits i anspråk ett belopp av
17,289 kronor 27 öre.

Skiften och I enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstaten för av avvittringar.

vittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för år 1918 hava härvid
varit anställda för hela året en styresman och två lantmätare samt för en
månad ytterligare en lantmätare. Den av Kungl. Maj:t för arbetena under
året fastställda planen har fullföljts i den mån arbetskrafter kunnat anskaffas.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

tÅnavkartor1 länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har fortgått även
å lantmäteri-under ål’ 1918.

kontoren i
länen.

Kopior av Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri avskrifteiTav

kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor samt av avhandlingar
skrifter av därtill hörande handlingar har fortgått under år 1918 och
^kontoret1*;’ kommer att under året avslutas.

Umeå.

Kopior av Genom nådigt brev den 14 december 1917 har Kungl. Maj:t dels

avskrKter‘av medgiv it, att behållningen å anslag, som ställts till lantmäteristyrelsens
handlingar förfogande för anskaffande för lantmåterikontoret i Umea av kopior av

till lantmäterikontoret
i
Karlstad.

Vissa lantmätares

tjänsteresor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan Bistå lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

vissa kartor med tillhörande handlingar, Unge av styrelsen användas för
anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor
med tillhörande handlingar, som gått förlorade vid eldsvåda år 1865, dels
ock därutöver anvisat ett av 1917 års riksdag för samma ändamål för år
1918 beviljat reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå efter ingången
av år 1918. Arbetet med anskaffande av ifrågavarande kopior och avskrifter
har under innevarande år tagit sin början.

Arbetet med anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av
kopior av kartor in. m. angående statens järnvägars jordområden, vilket
arbete tog sin början under år 1917, har fortgått under år 1918.

Arbetet med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande
i lantmäterikontoren i länen, vilket arbete påbörjades under år 1912, har
fortsatts även under år 1918.

Jämväl arbetet med inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen har fortgått under är 1918 i den mån anvisade medel därtill
lämnat tillgång.

o O

Sedan lantmäteristyrelsen avgivit underdånigt förslag i ämnet, har
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 6 juni 1918 dels fastställt läroplaner
och läsordningar till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande , under läsåret 1918—1919 dels ock anvisat och ställt till
lantmäteristyrelsens förfogande dels det för ifrågavarande ändamål av riksdagen
på tilläggsstat för år 1918 anvisade reservationsanslaget å 16,000
kronor, dels efter ingången av år 1919 23,800 kronor av det å extra stat
för år 1919 för samma ändamål anvisade reservationsanslaget å 39,800
kronor, dels ett belopp av 10,300 kronor av nionde huvudtitelns anslag
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., att användas till eldning,
städning och rengöring samt belysning av undervisningslokalerna ävensom
för anskaffning av inventarier och instrument samt övrig undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med sålunda meddelade föreskrifter fortgår
undervisningen under innevarande läsår.

Sedan riksdagen uti skrivelse den 14 juni 1917 för bestridande av
utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt å extra stat för år

Kopior av
kartor in. in.

angående
statens järnvägars

jordområden
för lantmäterikontoren
i länen.

Nya registratur
och arkivens
ordnande
i lantmäterikontoren

i länen.

Inbindning
av hanlingar
i lantmäterikontoren
i
länen.

Lantmäteri nndervis ningen.

Fotornekanisk
reproduktion
av
lantmäterikartor.

140

Extra arbetskrafter
å
lantmäterikontoren
i
länen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor, har Kungl. Maj:t uti
nådigt brev den 7 december 1917 dels ställt till styrelsens förfogande
förenärnnda anslag å 6,000 kronor dels ock bemyndigat styrelsen att under
år 1918 för anstalten disponera ej allenast vad vid utgången av år 1917
kunde återstå oanvänt av förut till anstalten anvisade medel än även, mot
redovisningsskyldighet, de under år 1918 inflytande inkomster av vid anstalten
utfört arbete. Arbetena vid reproduktionsanstalten hava under året
oavbrutet fortgått, men har någon utveckling av anstalten på grund av
förhandenvarande förhållanden icke kunnat ske.

Genom nådigt brev den 7 december 1917 har Kungl. Maj:t dels förklarat,
att den behållning, som vid utgången av år 1917 funnes å de medel,
som genom nådigt brev den 10 november 1916 och den 7 september 1917
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande för anställande under år 1917
av examinerade biträden å lantmäteri kontoren i länen, Ange användas jämväl
under år 1918, dels anvisat till lantmäteristyrelsens förfogande under år
1918 ett belopp av 35,000 kronor för samma ändamål. Härutöver har
Kungl. Maj:t genom nådivt brev- den 11 oktober 1918 ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande för samma år ett belopp av 8,000 kronor för enahanda
ändamål. Då behållningen vid 1917 års utgång utgjorde 2,403
kronor 54 öre, har alltså lantmäteristyrelsen under år 1917 haft att för
ifrågavarande ändamål disponera ett sammanlagt belopp av 45,403 kronor
54 öre.

Examinerade biträden å lantmäterikontoren i länen hava för året i
dess helhet eller vissa tider därav förordnats i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Sedan riksdagen för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren i
länen å extra stat för år 1918 anvisat ett anslag av 30,000 kronor, har
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 7 december 1917 dels förklarat, att
den behållning, som vid utgången av år 1917 funnes av de medel, som
genom nådigt brev den 7 september 1917 ställts till lantmäteristyrelsens
förfogande för beredande av ersättning för erforderlig skrivhjälp under år
1917 å lantmäterikontoren i länen, finge användas jämväl under år 1918,
dels ock ställt det av riksdagen anvisade anslaget till lantmäteristyrelsens
förfogande. Härjämte har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 11 sistlidne
oktober för samma ändamål ställt 8,500 kronor till styrelsens disposition
under år 1918. Enär vid 1917 års utgång återstod ett oanvänt belopp
av 3,969 kronor och 50 öre, har lantmäteristyrelsen alltså under år

141

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista larjtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 för nu ifrågavarande ändamål haft att disponera ett sammanlagt belopp
av 42,469 kronor 50 öre.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som Jordregistret,
påbörjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har
under år 1918 fortsatts på sätt därom avgiven särskild redogörelse
utvisar.

Sedan Kungl. Maj:t i anslutning till lagen om fastighetsbildning i Mstningsvästad
jämte därmed sammanhängande lagar och andra författningar uti nå- r“etset städer
dig kungörelse den 16 augusti 1918 med vissa föreskrifter angående mät- och vissa
ningsväsendet inom rikets städer och sådana samhällen å landet, där den 8a“^eetn å
för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, meddelats
närmare föreskrifter rörande lantmåteristyrelsens överinseende över mätningsväsendet
inom städer och berörda samhällen, kommer lantmäteristyrelsen
att före utgången av innevarande år utfärda ett omfattande cirkulär
till vägledning för vederbörande vid handläggning och redovisning av rnätningsförrättningar
inom städer och stadsliknande samhällen.

I anledning av en av lantmäteristyrelsen i ämnet gjord framstill 1- an''

ning har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 3 maj 1918 bemyndigande?
lantmäteristyrelsen dels att bevilja byråchefen å administrativa byrån inom uomförande
styrelsen för handläggning av ärende rörande den av skiftesstadgekommit-teninomvissä
tén väckta frågan om åtgärder för genomförande med största möjliga för-delar av K°pdel
av laga skiften inom vissa delar av Kopparbergs län ledighet från öv_parbergs lanriga
till hans byråchefsämbete hörande göromål under högst en och en
halv månad under innevarande år dels ock att till bestridande av därutav
uppkommande kostnader samt till utförande i övrigt av ifrågavarende utredning
utav det genom nådigt brev den 9 februari 1917 till gäldande av
kostnader för vissa utredningar anvisade belopp om 4,500 kronor använda
återstoden eller 744 kronor 65 öre till den del samma kostnader icke
kunde bestridas av det å styrelsens stat uppförda anslaget till extra tjänstemän
och bitäden samt vikariatsersättning eller av de medel, som den 12
oktober 1917 ställts till styrelsens förfogande till förstärkning av styrelsens
egna arbetskrafter in. m. Arbetet med handläggning av detta ärende
har under året avslutats, och den 12 november 1918 avgav lantmäteristvrelsen
underdånig framställning i ämnet.

För bildande av nya eller utvidgande nv förut befintliga kronopar- Kronoparkera
ker, hava under år 1918 köp avslutats för en köpeskilling av 445,812 kro- tillökning,
nor 50 öre.

142

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Försäljning
av mindre
kronoegendomar.

Kungl. Maj:t har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna
köpeanbud° å hela eller delar av 13 kronoegendomar med ett sammanlagt
taxeringsvärde av 261,800 kronor, och uppgå försäljningsbeloppen härför
till 579,210 kronor.

Dessutom hava försålts för tillsammans 197,015 kronor 42 öre 35
stycken från utarrenderade kronoegendomar och krouoparker avsöndrade
lägenheter och för 30,251 kronor 5 stycken lägenheter från egendomar,
vilka äro försålda eller avsedda till försäljning.

Odiingsiagen- Upplåtelser enligt därför gällande författningar av skogstorp och av

hetearkCT°U°-0dlingslägenheter å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de sex norra
Par M länen° utgjorde vid 1918 års början: skogstorp upplåtna på 20-årigt arrende
620 stycken och odlingslägenheter jämte på 50-årigt arrende upplåtna
skogstorp 867 stycken, och hava under året upplåtande av dylika ägt rum
i ungefär samma omfattning som under därförut gångna år.

Domän- Kungl. Maj:t och riksdagen hava fastställt ny avlöningsstat för do styrelsen.

mänstyrelsen att tillämpas från och med år 1919, varvid följande nya
tjänstebefattningar inrättats:

1 överdirektör och souschef,

2 domänfullmäktige,

3 jägmästare änster.

Därjämte har på exti''a stat från samma tid inrättats en ny byra
för handläggning av skogsindelning m. fl. ärenden samt två jägmästartjänster
å extra stat.

Sko^sstaten Kungl. Maj:t och riksdagen hava därjämte dels fastställt ny avlönings °gbs

gtat för gjjQgggfatens ordinarie personal att tillämpas från och med år 1919,
varigenom på ordinarie stat uppförts:

1 flottledsingenjör,

12 överjägmästareassistententer,

11 skogstaxatorer,

129 nya kronojägare samt
ä extra stat frän samma tid

11 befattningshavare, benämnda skogsfogdar, en inom varje skogsvårdsområde
i Västerbottens och Norrbottens län,

Revir. deis förordnat, att från och med 1 januari 1919 den del av Koppar bergs

revir, som innefattar Garpenbergs kronopark, skall med lämpligt
område avskiljas såsom ett särskilt revir, under benämning Garpenbergs
revir.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

143

Genom särskilda nådiga kungörelser har förordnats:
att inom Västmanlands län all jakt efter fasanhöna skall vara förbjuden
tillsvidare under åren 1918—1920,

att inom Örebro län all jakt efter svan skall vara förbjuden tillsvidare
under åren 1918—1922,

att all jakt efter tordinule skall vara förbjuden under tiden från och
med den 21 april till och med den 31 juli (med visst undantag),

att inom Gottlands län all jakt efter tjäder och fasan tillsvidare
skall vara förbjuden under åren 1919 och 1920,

att fångande eller dödande av årskalv efter älg skall under år 1918
jämväl under tid, då älgjakt eljest är tillåten, vara förbjudet inom de delar
av riket, där sådant förbud icke redan gäller, nämligen inom Stockholms,
Uppsala; Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands och Örebro, län, inom andra delar av Kopparbergs län
än Sårna socken med Idre kapellag samt inom Gävleborgs län,

att all jakt efter rådjur skall under år 1918 vara förbjuden inom
Västmanlands län och den del av Gävleborgs län, som omfattar landskapet
Hälsingland,

att all jakt efter fasan skall vara förbjuden å Öland inom Kalmar
län tillsvidare intill utgången av år 1921 samt å Visingsö inom Jönköpings
län tillsvidare intill utgången av år 1920, ävensom att jakt efter
fasanhöna skall under år 1918 vara förbjuden inom Göteborgs och Bohus
samt Skaraborgs län,

att under år 1918 jakt efter rapphöns inom andra delar av riket
än Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län skall vara tillåten allenast under tiden
från och med den 1 till och med den 15 oktober.

På grund av den rådande bristen på jägmästare har en ökning skett
i antalet elever, vilka kunna antagas vid förberedande jägmästarkursen,
från 40 till 45, och hava bland dessa 35 st. vid höstterminens slut antagits
till fortsatt utbildning vid denna kurs. Vid själva högskolan utexaminerades
inom jägmästarkursen vid 1918 års början 21 elever, och 36
nya antogos vid höstterminens början. Vid årets slut utgjorde hela antatalet
ordinarie elever vid jägmästarkursen 88. Av forstmästarkursen utexaminerades
vid årets början 11 lärjungar och 12 nya antogos i juni.
Vid årets slut kvarstodo vid denna kurs 23 lärjungar. Dessutom har undervisningen
vid högskolan under vissa tider av året följts av 3 utländska
och 3 svenska tillfälliga elever, varibland en kvinnlig. Förutom den or -

Fridlysning
av vilt.

Skogshög skolan.

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens
skogs försöks
anstalt.

dinarie undervisningen hava under året efter därom gjord framställning
anordnats fristående kurser dels för samtliga länsjägmästare dels för skogschefer
i enskild tjänst.

Den under året rådande kristiden har vållat åtskilliga svårigheter
vid anordnande av högskolans praktiska övningar och medfört i hög grad
stegrade kostnader för eleverna.

Vid skogsförsöksanstaltens skogsavdelning, som särskilt har på sitt
arbetsprogram stuckit av resultaten efter olika starka gallringar samt härmed
i samband stående tillväxtberäkningar in. in., hava under år 1918
undersökts och anlagts 41 fasta och 40 tillfälliga nya ytor om en sammanlagd
areal av 30 hektar, varjämte av äldre dylika ytor reviderats 19 stycken.
Härjämte hava 98 olika parceller skogsodlingsförsök under året reviderats.
Sammanlagda antalet serier av fasta försöksytor uppgick vid årsskiftet
till 437.

Inom anstaltens naturvetenskapliga avdelning hava bl. a. studierna
över försupmningen i skogsmarken särskilt forcerats och vad Norrland
beträffar i det närmaste slutförts. En undersökning över huru långt
barrträdens pollen kunna spridas med vinden har verkställts.

Vid entomologi ska laboratoriet hava särskilt studierna över märgborrens
och barrborrarnas biologi fortgått, varjämte eu hel del mindre
kända skadliga skogsinsekter påvisats och närmare undersökts.

Till speciella skogsföryngingsförsök i Norrland har under året varit
å extra stat anvisade 23,600 kronor, vilka helt tagits i anspråk härför.
Försöken hava huvudsakligen gått ut på undersökningar över tall och granfröet
från olika höjdlägen och breddgrader samt utförande av skogsodlings-
och markberedningsförsök. Dylik kultur har under året utförts på
24 försöksfält om tillsammans. 18,so hektar, varjämte 23 nya fält utstakats.

Av försöksanstaltens publikationer hava under året utgivits h. 15 av
»Meddelanden från statens skogsförsöksanstalt» om 324 sid. samt 5 flygblad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

145

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet. *

Revision av stråktag stiftning en.

Professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén, åt vilken
Kung]. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning rörande
de ändringar i gällande lagstiftning angående botes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av
denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1918 utarbetat förslag till lag om ärekränkningsbrotten jämte motivering.
Detta arbete har slutförts efter samma plan som det i slutet av
år 1911 framlagda förslaget rörande misshandelsbrotten och befinner sig
under tryckning samt torde inom kort föreligga färdigt.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1918 års
slut till 58,604 kronor 73 öre.

Sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk
rösträtt utan personlig inställelse.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 förordnat professorn vid
universitetet i Lund Albert Ernberg att biträda i justitiedepartementet
vid handläggning av väckt fråga, huruvida och under vilka villkor undantag
må kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen,
att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än den, som vid
valtillfälle personligen inställer sig.

Professor Ernberg har under år 1918 från trycket utgivit »Om rösträttsutövning
vid val till riksdagens andra kammare utan inställelse inför
valförrättare».

Uppdraget är härmed slutfört.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig till 17,809 kronor
00 öre.

* Arbetsredogörelser för år 1918 angående lagberedningen, den förberedande utredningen
angående en rättegångsreform samt fastighetsregisterkommissionen äro, för att bringas
, ,, rlk®dagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Bill. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 19

Riksdags-Berättelsen.

146

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bysamfällighefsutredningen. ^ _

Den 1 maj 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för utredning angående behovet
av bestämmelser i syfte att bereda delägare i vid skifte undantaga
eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter tillfälle att
fatta bindande beslut i frågor rörande desamma ävensom för avgivande
av förslag till lagstiftning, vartill utredningen kunde föranleda. Den 23
i samma" månad'' förordnade departementschefen häradshövdingen, före
detta revisionssekreteraren friherre Carl Cederström, förste lantmätaren
Karl Grubbström och revisionssekreteraren Yngve Wisén att i nämnda
hänseende biträda inom departementet, därvid friherre Cederström skulle
vid de sakkunnigas sammanträden föra ordet.

Betänkande med lagförslag har avlämnats den 1 juni 1918.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till
10,549 kronor 5 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål
m. in.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 9 oktober 1914 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas
önskligt, ytterligare en sakkunnig person för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning rörande förundersökning
och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de lagförslag,
vartill nämnda utredning kunde föranleda.

°På grund av nämnda bemyndigande tillkallades den 19 november
1914 advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren
Algot Bagge att biträda vid ifrågavarande utredning.

Sedan advokaten Löfgren utnämnts till statsråd och chef för justitiedepartementet,
har advokaten friherre Georg Stjernstedt tillkallats att
biträda vid nämnda utredning.

I anledning därav, att revisionssekreteraren Bagge under år 1911
och första hälften av år 1918 varit sysselsatt såsom biträde inom justitiedepartementet
med annat brådskande lagstiftningsarbete, har arbetet på
nu ifrågavarande lagstiftningsärende först under senare hälften av år 1918
kunnat på allvar upptagas och ännu ej hunnit slutföras.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktber 1914 Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i Gillande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen bär därefter den 20 i samma månad kallat envoyén,
juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål
biträda inom departementet.

På grund av greve Ehrensvärd meddelat annat förordnande har arbetet
under år 1918 legat nere.

Kostnaderna för arbetet hava intill 1918 års slut ut«iort omkring
4,3.50 kronor.

Kommittén för frågan om de kyrkliga, konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att
verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation
samt till Kungl. Maj:t inkomma- med det utlåtande och förslag
i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i denna
kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift, teologie doktorn
O. Bergqvist, samt till ledamöter numera biskopen i Växjö stift, teologie
doktorn K. L. Lindberg, f. d. hovrättsrådet, häradshövdingen G. Ribbing,
undervisningsrådet K. L. E. Sandberg, kyrkoherden N. S. Stadener samt
ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren O. H. Waldén
ävensom numera hovrättsrådet G. Masreliez, vilken sistnämnde jämväl skulle
tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, om och på vad sätt en jämkning i gällande stiftsindelning
lämpligen borde äga rum och i samband därmed, huruvida
Stockholm i kyrkligt avseende borde skiljas från ärkestiftet, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, har
Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 3 september 1915 anbefallt kommittén
att i sammanhang med det kommittén förut givna uppdrag verkställa
berörda utredning.

Hovrättsrådet Ribbing har den 27 november 1915, på egen begäran,
entledigats från ledamotskapet.

Genom nådig remiss den 18 december 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt
kommittén avgiva underdånigt utlåtande över en av konsistorienotarien
Anders Radhe m. fl. gjord hemställan om beredande av tillfällig löneförbättring
åt konsistorienotarier och konsistorieamanuenser.

Kommittén har under året slutfört sina arbeten i anledning av de
jämlikt nådiga besluten den 13 november 1914 och den 3 september 1915
kommittén givna uppdrag, och komma kommitténs betänkanden och förslag
härutinnan att avlämnas i början av innevarande år.

147

148

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utredning i anledning av nådiga remissen den 18 december 1918
pågår inom kommittén.

På grund av särskilda uppdrag hava numera landshövdingen K.
Stenström samt konsistorienotarien A. E. Carlgren i vissa avseenden biträtt
kommittén.

Intill 1918 års slut har till kommittén från statskontoret utbetalts
ett belopp av 75,881 kronor 38 öre.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
stiftelser.

Jämlikt nådigt bemyndigande förordnade chefen för justiedepartementet
den 4 februari 1915 hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin att
inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning
rörande stiftelser. Uppdraget har innefattat förnyad utredning a\
nämnda lagstiftningsfråga samt av utredningen föranledd omarbetning av
det den 21 december 1903 av därtill utsedda kommittérade avgivna förslag
till lag om offentligen erkända stiftelser. Arbetet, som på grund därav0
att hovrättsrådet Olin varit sysselsatt med annat lagstiftningsuppdrag
redan förut upprepade gånger under längre tid varit avbrutet, har av
samma anledning under år'' 1918 fullständigt vilat. Emellertid kommer
ärendet att slutföras, så snart tillfälle kan beredas för föredragning inför
lagrådet av det föreliggande, av hovrättsrådet Olin omarbetade förslaget
till lag om stiftelser.

Utgifterna i ärendet hava hittills uppgått till 7,MOT kronor 14 öre.

Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar.

Sedan den av Kung!.''Magt den 5 oktober 1906 förordnade kommitté
med uppdrag att företaga en fullständig revision av skiftesstadgan med
därmed sammanhängande författningar den 28 juli 1911 avgivit betänkande
i ämnet samt yttranden över samma betänkande inhämtats av myndigheter
och andra,‘ i vilka yttranden erinringar framkommit såväl mot
åtskilliga huvudprinciper som mot särskilda bestämmelser i kommitténs
förslag0 har Kungl. Maj:t den 3 juni 1915 dels förordnat numera hovrättsrådet
i Svea hovrätt G. Grefberg att från och med den 1 juli 1915
tillsvidare biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av
ifrågavarande lagstiftningsfråga dels bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst fem personer för att inom departementet i viss
omfattning biträda vid samma frågas behandling. På grund av berörda
bemvndigande bär chefen för justitiedepartementet tillkallat före detta
revisionssekreterarna, häradshövdingarna. Ernst Håkanson och friherre Bror

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lag tima riksdags sammanträde sig tilldragit.

149

Cad Cederström, numera justitierådet Axel Edelstam och förste lantmätaren
August Bentzer. Justitierådet Edelstam har den 23 februari 1917 på
därom gjord framställning entledigats från uppdraget. Samma den 23
februari hava häradshövdingen Carl Emanuel Bengtson och numera hovrättsrådet
i Svea hovrätt Bertil Wieselgren förordnats att från och med
den 1 mars 1917 tills vidare biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling av lagstiftningsärendet. Efter överenskommelse med vederbörande
har i samband härmed arbetet så anordnats att det fortsatts av
hovrättsråden Grefberg och Wieselgren samt häradshövdingen Bengtsson
såsom eu särskild kommission, skifteslagstiftningskominissionen.

Kommissionen har den 26 oktober 1918 avslutat sitt arbete och
dess betänkande förelåg färdigtryckt vid årsskiftet.

Kostnaderna hava till 1918 års slut uppgått till 31,994 kronor
(it) öre.

Strafflag skommissionen.

Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1916 åt eu strafflagskom mission
att med föranledande av ett av professorn vid universitetet i Lund Johan
Carl Wilhelm Thyrén utarbetat förberedande utkast till strafflag ävensom
övriga av professor Thyrén verkställda förarbeten till en ny strafflagstiftning
avgiva yttrande rörande huvudgrunderna för en sådan lagstiftning.

Kommissionen utgjordes vid 1918 års början av presidenten i hovrätten
över Skåne och Blekinge Berndt Hasselrot, ordförande, samt följande
ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven
Bengtsson i Norup, häradshövdingen i Askims, Hisings och Sävedals domsaga
Ivar Peterson Ernberg, professorn vid universitetet i Lund Ernst
Anton Kallenberg, ledamoten av riksdagens första kammare, advokaten,
vice häradshövdingen Otto Salomon Mannheimer, hovrättsrådet i Svea hovrätt
Gustav Olin, tillika kommissionens sekreterare, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren David Hjalmar Pettersson i Bjälbo,
läkaren vid centralfängelset i Malmö, medicine licentiaten Carl Thure Henrik
Petrén, vice häradshövdingen Axel Wespnan, häradshövdingen i Hallands
läns södra domsaga Assar Emanuel Åkerman samt vid behandling
av frågor, hörande till strafflagstiftningens allmänna del, överdirektören
och chefen för fångvårdsstyrelsen Viktor Almqvist. Den 23 april 1918
förordnade Kungl. Maj:t ledamoten av riksdagens andra kammare, glassliparen
Axel Albert Lindqvist i Kosta att vara ledamot av kommissionen.

Kommissionen i dess helhet har under år 1918 varit samlad dels från
och med den 8 till och med den 31 januari dels ock från och med den
2 till och med den 18 september. L uder sistnämnda tidsperiod har järn -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

väl professor Thyrén deltagit i kommissionens sammanträden. Hovrättsrådet
Olin har under hela året varit sysselsatt med arbete åt kommissionen.
Vid kommissionens plenisammanträden hava behandlats frågorna om uppsåt
och oaktsamhet, om försök, om fleras deltagande i brott samt om de
grunder, som öka brottsligheten. Beträffande samtliga dessa frågor har
kommissionen fattat beslut, avsedda att läggas till grund för det yttrande,
som kommissionen till fullgörande av sitt uppdrag kommer att avgiva.
Dessutom har kommissionen avgivit yttranden i två av Kung]. Maj:t till
kommissionen remitterade ärenden, nämligen dels angående av riksdagen
gjord hemställan om utredning, huruvida och under vilka villkor straffbarhetsåldern
skulle kunna höjas, dels angående av fångvårdsstyrelsen gjord
hemställan om utredning rörande ändring i vissa hänseenden av stadgandena
angående bestraffning av unga förbrytare.

Utgifterna för kommissionen hava intill 1918 års slut uppgått till
29,605 kronor 40 öre.

Gruvlag stiftning skommittén.

Den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
dels en förnyad allsidig granskning samt omarbetning av de för riksdagen
år 1910 framlagda förslagen till ordnande av frågan om tillgodogörande
av mineralfyndigheter å kronojord och dels en revision av gruvestadgan.
Till ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t häradshövdingen
i Ingelstads och Järrestads domsaga, före detta revisionssekreteraren
friherre Bror Carl Cederström och till ledamöter i kommittén ledamoten av
riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan Bernhard Eriksson i Grängesberg,
kommerserådet Emil Lorens Fredrik Httbner, ledamoten av riksdagens
andra kammare, hemmansägaren Adolf Linus Lundström i Långnäs,
ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten Otto Mauritz
Strömberg samt gruvingenjören i mellersta bergmästardistriktet Olof
Herman Sundholm.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 december 1916 på ansökning entledigat
Lundström från ledamotskapet i kommittén, förordnade Kungl. Maj:t samma
dag till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens första kammare,

c1 o

tillförordnade bergmästaren Carl Immanuel Asplund och disponenten Karl
Gustaf Brunnberg i Persberg.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 28 juli
1916 numera hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt. Sedermera
har Kungl. Maj:t dels den 9 november 1917 entledigat Lindstedt från,berörda
uppdrag och till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i samma
hovrätt Arthur Lindhagen, dels ock, sedan Lindhagen den 23 augusti 1918

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

151

entledigats, den 18 september samma år till sekreterare i hans ställe förordnat
assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén.

Under år 1918 har arbetet bedrivits dels vid plenisammanträden i
februari och oktober och dels inom en subkonimittc under olika tider.
Arbetet har fortskridit därhän, att texten till blivande lagförslag föreligger
i huvudsak färdig, och torde kommitténs betänkande och förslag vara att
motse under den närmaste tiden.

Kommitténs arbeten hava hittills åsamkat statsverket utgifter till
sammanlagt belopp av 33,115 kronor 71 öre.

Sakkunniga för forisatt behandling av frägan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension in. m.

Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 5 maj 1916 hovrättsrådet Axel
Uno Strandberg och dåvarande advokatfiskal, numera kammarrättsrådet
Per Georg Widén att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension in. in.

Arbetet, som under år 1918 bedrivits av Strandberg ensam, har omfattat
utarbetande av förslag till erforderliga författningar i ämnet.

Intill 1918 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
26,184 kronor 77 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frägan om ny konkurslagstiftning.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 september 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om ny
konkurslagstiftning, har departementschefen i anledning härav tillkallat
dels nämnda dag häradshövdingen Carl Arhusiander att inom departementet
biträda vid berörda lagstiftningsarbete, dels ock den 28 september
1917 tillförordnade revisionssekreteraren, assessorn och fiskalen i Göta
hovrätt Sven Lawski att jämte Arhusiander från och med den 1 oktober
1917 tills vidare inom departementet biträda vid samma lagstiftningsarbete.

överarbetningen av de utav 1907 års konkurslagstiftningskommitté
» framlagda lagförslagen har under år 1918 i huvudsak slutförts. De sakkunnigas
betänkande torde kunna befordras till trycket under våren 1919.

Intill 1918 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
19,080 kronor 87 öre.

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande
lagstiftning till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och
Dalar ne.

Sedan Kungl. Maj:t den 13 oktober 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig biträda
inom nämnda departement med verkställande av eu allsidig undersökningrörande
verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vanhävd
av viss jord i Norrland och Dalarne samt utarbetande av därav föranledda
förslag, har bemälde departementschef tillkallat häradshövdingen i
norra Hälsinglands domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils Wihlborg att
i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet.

Sedan departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande den 1 februari
1918 förordnat distriktslantmätaren Olof Nilsson att jämte Wihlborg
biträda inom departementet vid nämnda utredning, har i enlighet med den
i december 1917 avlämnade plan för undersökningen dels införskaffats
material för uppgörande av för undersökningen erforderlig statistik och
dels från vederbörande jordbrukskommissioner, kommunalnämnder, landsfiskaler
in. fl. infordrats svar å vissa för undersökningen uppgjorda frågecirkulär.
I den mån det statistiska materialet och svaren å frågecirkulären
influtit, har bearbetning därav ägt rum. Under sistlidne augusti och september
har på grundval av det dittills inkomna undersökningsmaterialet
uppgjorts eu preliminär översikt av vankävdslagstiftningens verkningar.
Därefter har undersökningen fortsatts och bedrivits utan avbrott; och torde
det kunna antagas att, därest inga oförutsedda hinder mellankomma, undersökningen
skall vara slutförd under loppet av år 1919.

Genom nådigt brev den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t anvisat ett
belopp av högst femtusen kronor till bestridande av expenser in. in. i och
för den ifrågavarande utredningen. Av nämnda belopp har hittills för
berörda ändamål åtgått tretusen fem hundra kronor.

Kommittén för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och
tomtindelning.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt eu kommitté
att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och
tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kung]. Maj:t förordnat
presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till ledamöter
numera byggnadsrådet Isak Gustaf Clason, ledamoten av riksdagens
första kammare, rådmannen i Kristianstad Peter Adolf Dahl, rådmannen
i Malmö Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens första kammare Herman

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fredrik Lamm, filosofie doktorn Yngve Larsson och förste stadsingenjören
i Göteborg Albert Lilienberg.

Till kommitténs sekreterare har lvungl. Maj:t den 31 december 1917
förordnat numera kriminalassessorn i Stockholms rådhusrätt \V. IL Wistrand.

Genom beslut den 19 juli 1918 har Kungl. Maj:t förordnat hovrättsrådet
S. Dahlqvist att biträda kommittén vid utredning av vissa till
kommitténs arbete hörande frågor.

Genom beslut den 1(1 augusti 1918 bär Kungl. Magt på ansökan
entledigat filosofie doktorn Larsson från uppdraget att vara ledamot avkommittén.

Under år 1918 har arbetet inom kommittén bedrivits dels vid plenisammanträden
den 9—27 september och den 2—14 december, dels ock
av ett beredningsutskott, bestående av kommitténs ordförande och rådmannen
Dahlberg.

Såsom resultat av kommitténs arbete föreligga preliminära förslag
till förändrad lagstiftning i väsentliga delar av cfc till kommitténs behandling
hänskjuta ämnen, ävensom utkast till motivering av nämnda
förslag i vissa delar. Därjämte hava utarbetats specialundersökningar rörande
vissa med kommitténs uppdrag sammanhängande spörsmål.

Den 25 september 1918 har kommittén, i anledning av nådig remiss,
avgivit underdånigt utlåtande över lantmäteristyrelsens framställning om
utfärdande av kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen
angående bestämmelser i fråga om behandling av förslag till stadsplan
och tomtindelning.

o O

Åt kommittén har vidare uppdragits att avgiva underdånigt utlåtande
dels i anledning av vattenfallsstyrelsens underdåniga framställning,
att Kungl. Maj:t måtte förklara, att byggnadsnämnds tillstånd icke skulle
erfordras i avseende å byggnader, som uppfördes för anläggning och drift
av de kanaler och kraftverk med tillhörande distributionsanl ägg Militär,
som voro ställda under styrelsens förvaltning, dels ock i anledning av
Svenska stadsförbundets framställning om utfärdande av föreskrifter för
byggnadsverksamhetens ordnande å statens järnvägar tillhörig mark, som
gränsade intill stadssamhälles planlagda område.

Kostnaderna för kommitténs arbete hava intill 1918 års slut uppgått
till 8,479 kronor 60 öre.

Sakkunnig för behandling av frågan om. ideella föreningar.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 förordnat hovrättsrådet
Oscar Henry Arsell att biträda inom justitiedepartementet såsom sakkunnig
vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar.

Bih. till riksd. prof. låtit, t Sami. t Avd. 20

Riksdags-Beriittelsen.

154

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ifrågavarande arbete, som under år 1918 måst något åsidosättas på
grund av annat Arsell meddelat förordnande eller offentligt uppdrag, har
dock numera fortskridit så långt, att, därest inga oförutsedda omständigheter
inträffa, tryckning av förslag och betänkande i ämnet torde kunna
taga sin början under förra hälften av innevarande år.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till 15,684 kronor 60 öre.

Sakkunnig för utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
ersättning för rättegångskostnad.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 januari 1917 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom departementet
biträda vid utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande ersättning för rättegångskostnad, har departementschefen samma
dag kallat häradshövdingen i Kinda och Ydre härads domsaga C. H. G.
Cederschiöld att i nämnda avseende biträda inom departementet.

Härefter har Kungl. Maj:t den 14 september 1917 bemyndigat
chefen för justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig person att jämte
häradshövdingen Cederschiöld inom departementet biträda vid utredning
av omförmälda fråga; och har departementschefen jämlikt detta bemyndigande
samma den 14 september 1917 kallat advokaten Henrik Almstrand
att jämte häradshövdingen Cederschiöld i nämnda avseende biträda inom
departementet.

Uppdraget år under år 1918 slutfört.

Kostnaderna för berörda utredning hava uppgått till 8,887 kronor
11 öre.

Sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 november 1917 har statsrådet
och chefen för justitiedepartementet såsom sakkunniga för utarbetande av
förslag till ny lydelse av § 16 riksdagsordningen för revision av fattigvårds-
och utskyldsstrecken tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare,
professorn Nils Alexandersson samt ledamöterna av riksdagens andra
kammare fil. doktorn Karl Hildebrand, hemmansägaren Adolf Jansson i
Kungsör och tidningsmannen Viktor Larsson i Västerås, varjämte uppdragits
åt professorn Alexandersson att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete. Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats extra
sekreteraren hos kommerskollegium, juris kandidaten S. E. Österberg.

De sakkunniga, som under år 1918 sammanträtt dels under senare
delen av januari månad, dels från slutet av september månad, hava den
14 november samma år avgivit betänkande med förslag till utskyldsstreckets

155

./i

och därmed s. k. flyttningsstreckets slopande samt ändring av fattigvårdsstrecket
till att äga allenast den innebörd, att valrätt icke skall tillkomma
den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava belöpt sig till (i,349
kronor 20 öre.

Sakkunniga för beredning av ärende angående provisorisk Lagstiftning
till stävjande av spekulation i handel med jordbruksegendomar in. in.

Den l mars 1918 tillkallade chefen för justitiedepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande riksdagens militieombudsman, häradshövdingen Axel
östergren, Stockholm, och professorn doktor Nils Wohlin, Stockholm, att
i egenskap av sakkunniga biträda i justitiedepartementet med beredning av
ärende angående provisorisk lagstiftning till stävjande av spekulation i
handel med jordbruksegendom ävensom vid utredning av de närliggande
frågor, som vid nämnda lagstiftningsarbete kunde uppkomma. Den 25
samma månad tillkallades ytterligare byråchefen friherre Th. Hermelin,
Stockholm, att deltaga i sagda utredning i vad den rörde ifrågakommande
inskränkning i rätten till avverkning av skog.

Med skrivelse den 8 april 1918 överlämnade förstnämnda två sakkunniga
förslag till

1) lag om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom,

2) lag om inskränkning för viss tid i rätten att erhålla ägostyckning
och verkställa jordavsöndring i södra och mellersta Sverige,

jämte specialmotiv till dessa förslag.

Med skrivelse den 15 sistnämnda månad överlämnade de sakkunniga
vidare förslag till

3) lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog
i enskild ägo.

Detta förslag, i vars utarbetande byråchefen friherre Hermelin tagit
del, var likaledes åtföljt av specialmotiv.

Slutligen överlämnades med skrivelse den 2 maj 1918 betänkande,
innefattande jämte tre nämnda förslag även förslag till

4) kungörelse om fastigketshandlande och fastighetsagenter, samt

5) förordning om ändring i 3 § av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften.

Kostnaderna för den sålunda verkställda utredningen samt för biträde,
som en av de sakkunniga lämnat med utarbetandet av förslag till
kungörelse rörande utredning i ärende, varom stadgas i lagen den 28 juni
1918 om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hava uppgått till 1,254 kronor i dagarvoden till de sakkunniga samt 5,798
kronor 42 öre i övrigt eller sammanlagt till 7,052 kronor 42 öre.

Sakkunniga för utredning om vissa ändringar i hovrätternas arbetsordningar
in. in.

Genom nådigt beslut den 10 maj 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst fyra personer att såsom
sakkunniga biträda inom departementet vid utredning om vissa ändringar
i hovrätternas arbetsordningar in. in. I anledning härav tillkallades såsom
sakkunniga i omförtnälda hänseende dåvarande hovrättsrådet i Svea
hovrätt, numera justitierådet Gustaf Appelberg, hovrättsrådet i Göta hovrätt
Birger Aurell, hovrättsrådet i hovrätten över Skåne och Blekinge
Gunnar Beskow samt advokaten John Tjerneld.

De sakkunniga hava den 4 oktober 1918 avgivit betänkande i ämnet,
varmed det dem lämnade uppdraget är fullgjort.

Utgifterna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till 7,194 kronor
14 öre.

Sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grundsats
in. in.

Enligt nådigt beslut den 21 maj 1918 bemyndigades chefen för
justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga personer att biträda inom
nämnda departement vid upprättande av förslag till den nya lagstiftning
och de ändringar av nu gällande författningar, som ausågos erforderliga
för fastställande av församlingsfrihetens grundsats och av de för dess genomförande
nödiga ordningsföreskrifterna, och uppdrog departementsshefen
samma dag åt ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen
Gäld Fredrik Holmquist, ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren
Johan Otto Holmdahl, stadsfiskalen i Stockholm Gäld Gustaf Lidberg,
ledamoten av riksdagens första kammare, kassören Ernst Julius Söderberg
och ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Ivar
Teodor Vennerström att i sagda hänseende biträda inom justitiedepartementet,
varvid landshövding Holmquist skulle såsom ordförande leda de
sakkunnigas arbete. Såsom kommissionens sekreterare har tjänstgjort
förste aktuarien i statistiska centralbyrån S. A. Odén.

De sakkunniga hava under år 1918 sammanträtt in pleno i Stockholm
under tiden 10 juni, 2—6 augusti, ti—11 oktober samt 4—28 november.

Därvid hava uppgjorts utkast till lagförslag, varjämte anstalter träffats
för att genom svenska beskickningar och konsulat erhålla vissa upp -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gifter angående lagstiftningen i utlandet på berörda område. De sakkunniga
avse att under innevarande år fullborda sitt uppdrag, dock icke i så
god tid, att frågan kan tänkas komma till behandling vid den lagtima
riksdagen.

De kostnader, de sakkunniga åsamkat statsverket, hava uppgått till
sammanlagt 2,486 kronor 26 öre.

Sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan m. in.

Jämlikt bemyndigande (lön 21 maj 11)18 förordnade chefen för justitiedepartementet
ledamoten av riksdagens andra kammare, professor
Knut Kjellberg, ledamoten av riksdagens första kammare, predikanten Vilhelm
Gullberg, ledamoten av riksdagens andra kammare komministern
Harald Hallon, ledamoten av riksdagens första kammare läroverksadjunkten
Olof Olsson samt konstituerade revisionssekreteraren A. E. Rodhe att
såsom sakkunniga biträda inom departementet vid utredning av frågan om
rätt till utträde ur statskyrkan m. m. De sakkunniga hade sitt första
sammanträde den 24 september 1918. Utredningen pågår.

Till de sakkunniga har utbetalats ett belopp av 7,845 kronor 40 öre.

Tvångs uppfostringssakk unniga.

Den 28 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för att inom nämnda departement
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande beredande av ökad möjlighet att å uppfostringsanstalt mottaga till
tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare.

Den 1 därpåföljande juli förordnade departementschefen landshövdingen
Axel Ekman, direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona
Knut Blomquist, ledamoten av riksdagens första kammare, överinspektören
Daniel Alfred Petrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Johan Jönsson i Revinge och fältläkaren Conrad Fredrik Vahlquist att
i nämnda hänseende biträda i departementet, därvid landshövdingen Ekman
såsom ordförande skulle leda de sakkunnigas arbete samt Blomquist tjänstgöra
såsom sekreterare.

I skrivelse den 16 sistlidna augusti anmodade departementschefen
de sakkunniga att vid utredningsarbetet jämväl taga hänsyn till det behov
av anstaltsvård, som kunde väntas uppkomma, därest Kungl. Maj:t
förordnade att bestämmelserna i 5 kap. 3 § strafflagen, såsom detta lagrum
lyder enligt lag den 7 maj 1917, skulle träda i kraft. De sakkunniga
både ock att taga under övervägande frågan, huruvida eventuella nya
anstalter borde ställas under särskilda styrelser samt i vad mån anstalts -

158

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vården borde på skilda sätt anordnas med hänsyn till elevernas olika ålder
och anlag.

På kallelse av ordföranden sammanträdde de sakkunniga i Stockholm
den 21 sistlidne oktober, sedan dessförinnan sekreteraren enligt uppdragutfört
statistiska och andra förberedande arbeten. De sakkunniga hava
efter besök på åtskilliga inom olika delar av landet belägna krondomäner,
som kunde tänkas lämpliga såsom förläggningsorter för allmänna uppfostringsanstalter,
samt efter i samband med dessa besök företagna kortare studieresor
till uppfostringsanstalter i Sverige och Danmark i huvudsak överlagt
om de åtgärder av mera provisorisk art, som måste snarast vidtagas
för att under år 1919 bereda utrymme för de elever, som på grund av
nu gällande lag hänvisas till allmän uppfostringsanstalt, varjämte underhandlingar
förts med innehavare av arrenden av en del av de besökta
kronodomänerna. Då de sakkunniga den 13 december 1918 åtskildes för
att åter sammanträda den 10 januari 1919, uppdrogs åt sekreteraren att
med ledning av de sakkunnigas beslut och överläggningar utarbeta förslag
till framställning rörande de ovanberörda provisoriska åtgärderna, så att
nämnda framställning kunde av de sakkunniga till departementschefen ingivas
under senare hälften av sistberörda månad.

Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava till 1918 års slut uppgått
till 9,884 kronor 40 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till förbättring i krigsdomares,
auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden in. in.

På grund av nådigt bemyndigande förordnade chefen för justitiedepartementet
den 31 maj 1918 rådmannen, krigsdomaren Carl Wilhelm
Fredrik Höglind och kriminalassessorn, auditören Edward Ploman att såsom
sakkunniga inom departementet biträda dels med utarbetande av förslag
till förbättring i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden
dels ock med omarbetning av Kungl. Maj:ts instruktion den
23 juli 1915 för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Jämlikt departementschefens
förordnande har tillförordnade kanslirådet i justitiedepartementet,
vice auditören Nils Johan Berlin deltagit uti ifrågavarande utredningsarbete.

Departementschefen har därefter den 26 september 1918 tillkallat
stadsfiskalen, krigsfiskalen Carl Jonathan Ragnar Ekelund att såsom sakkunnig
inom departementet deltaga uti ifrågavarande arbete, i vad detsamma
rörde krigsfiskalerna.

Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet har under året slutförts
och betänkande avlämnats den 23 oktober 1918.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

159

Den ungefärliga kostnaden för de sakkunnigas arbete har uppgått
till 2,050 kronor.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en
kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i
syfte att trygga rätt till elektrisk kraft in. in.

Sedan Kung]. Maj:t den (i september 1918 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom justitiedepartementet
biträda med beredning, föredragning samt verkställande
av erforderlig omarbetning av det av en kommitté utarbetade förslaget till
lag innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk
kraft in. in., har chefen för justitiedepartementet på grund av berörda
bemyndigande tillkallat före detta revisionssekreteraren, häradshövdingen
Ernst Mauritz Håkansson samt kanslirådet Carl Johan Carlberg att biträda
med ifrågavarande arbete. Detsamma är i det närmaste avslutat.

Kostnaden har intill 1918 års slut utgjort omkring 1,800 kronor.

Försök ringsl agstiftningsko mmittén.

För fortsättande av det gemensamma skandinaviska lagstiftningsarbetet
på obligationsrättens område har den 8 november 1918 tillsatts en
kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående
försäkringsavtal. Till ordförande i nämnda kommitté har Kungl. Maj:t
förordnat justitierådet juris doktorn Tore Almén samt till ledamöter i
kommittén assessorn i Svea hovrätt, juris kandidaten Rudolf Eklund, verkställande
direktören i försäkringsaktiebolaget''Skandia, vice häradshövdingen
juris och filosofie kandidaten K. G. Berlitz och verkställande direktören i
Allmänna livförsäkringsaktiebolaget förre professorn filosofie doktorn L. E.
Phragmén. Kommittén, som skall börja sitt arbete den 1 januari 1919,
har erhållit bemyndigande att med motsvarande danska och norska kommittéer
sammanträda till gemensamma överläggningar i syfte att åstadkomma
största möjliga överensstämmelse mellan kommittéernas blivande
förslag, ''j

Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten.

Jämlikt bemyndigande den 22 november 1918 förordnade chefen för
justitiedepartementet, överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
Viktor Almquist, hovrättsrådet i Svea hovrätt Holdo Edling, ledamoten
av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Bernhard Eriksson
i Grängesberg, överläkaren vid Långbro sjukhus, medicine dok -

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan s/sta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

torn Olof Kinberg samt direktören vid åkerbrukskolonien Hall, filosofie
doktorn David Lund att i egenskap av sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
vid utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av
ungdomsbrottsligheten.

De sakkunniga (lava hållit ett sammanträde. Till sekreterare hos
de sakkunniga har utsetts e. o. notarien i Svea hovrätt, juris kandidaten
Olof Barkhud.

Lantförsvarsdepartementet.

Djurgärdskommissionen.

Djurgårdskommissionen har under år 1918 sålt tomter — samtliga
tillhörande lantförsvaret — till ett värde av 1,778,618 ki*onor — ett försälj
ningsresultat, som måste betecknas såsom synnerligen gott.

De gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag att
låta utföra, hava jämväl under år 1918 så mycket som möjligt forcerats.

Under år 1918 hava varit förordnade, såsom ordförande översten C.

E. Grill och såsom ledamöter vice häradshövdingen G. Abenius och kaptenen
I. Petersson.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofftcer.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen
vid yngre år må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom
avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och
utsågos härtill övei’stelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. C. Christiernson
och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig dåvarande
översten i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng;
och uppdrogs åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några medel ännu icke utbetalts.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26 juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att eldigt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av kommissionen
generallöjtnanten i generalitetcts reserv C. D. L. W. W:son
Munthe, inarinövcrintendenten och chefen för marinintendenturkåren, kommendörkaptenen
av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, överingenjören
vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid generalstaben
A. I. Lyström och verkställande direktören i Sveriges industriförbund,
kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund, ivt generallöjtnanten
Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens förhandlingar.

Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkställande
direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts
av överstelöjtnanten i intendenturkåren A. F. Hultkrantz, förordnades
överstelöjtnanten Hultkrantz den 8 november 1916 att jämväl vara ledamot
av kommissionen.

Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 149,300 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av kungörelse rörande användandet och
redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

Genom nådigt beslut den 3 december 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utarbetande av kungörelse rörande
användandet och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

På grund härav uppdrogs åt generalmajoren H. E. Hult att biträda
vid ifrågavarande arbete.

På därom av generalmajoren Hult gjord framställning har chefen
för lantförsvarsdepartementet sedermera anmodat majoren vid intendenturkåren
G. Lindström att såsom sakkunnig inom departementet biträda vid
utarbetande av omförmälda kungörelse.

Uppdraget är numera slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några kostnader ännu icke redovisats.

161

Bih. till rikad. prof, 1919. t Samt. 1 avd.

Riksdags-lierätt elsen.

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar
fn. m.

Genom nådigt beslut den 31 december 1915 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
med uppdrag att efter verkställd undersökning skyndsamt inkomma med
yttrande och förslag till de åtgärder, som omedelbart kunde vidtagas till
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av för armén erforderliga
provianterings- och andra förbrukningsartiklar; och utsagos härtill direktören
J. E. Sachs, tillika ordförande, kaptenen vid intendenturkåren friherre
C. F. S. von Otter och sysslomannen vid Vänersborgs hospital och
asyl A. G. Högberg. Sedan direktören Sachs på därom gjord anhållan
den 12 januari 1916 entledigats från det honom meddelade uppdraget,
utsågs till ersättare för honom direktören lv. L. Lundberg.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 24,704 kronor 7 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet
inom rullföringsexpeditionerna.

Genom nådigt beslut den 11 februari 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna;
och utsågos härtill översten i sjätte arméfördelningens
resei’v friherre C. A. Fock, kommendörkaptenen av andra graden i flottans
reserv F. Carlsson, majoren i armén, kaptenen i Hallands regementes reserv
C. L. von Mentzer, kaptenen vid Hälsinge regemente P. VV. Genberg
och underlöjtnanten i armén J. G. Malm. Sedan majoren von Mentzer
avlidit, tillkallades i hans ställe överstelöjtnanten i armén, majoren i Jönköpings
regementes reserv C. S. T. Gyllenswärd att såsom sakkunnig deltaga
i berörda arbete.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 36,738 kronor
58 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande
av mark till militära övningar m. m.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte
sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat förslag till
lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.; och ut -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson i Stallerhult,
redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och lantbrukaren -T. Jönsson
i Revinge.

Genom nådigt beslut den 15 december 191G uppdrogs jämväl åt
nämnda sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget
avgiva yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag
rörande den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med
förslag, i vad män förordningen om truppers och persedlars fortskaffande
den 6 september 1842 borde, vad lantförsvaret. anginge, ersättas med nya
och mera tidsenliga bestämmelser.

Förutom ovannämnda personer tillkallades den 14 februari 1917
andre länsnotarien i Göteborgs och Bohus län T. A. ö. von Sydow att
såsom sakkunnig deltaga i sistberörda arbete.

Genom nådigt beslut den 8 februari 1918 har sistnämnda uppdrag
utvidgats att gälla jämväl motsvarande frågor rörande marinen.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 25,934 kronor 62 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av mahskapsrekryteringen
vid armén.

Genom nådigt beslut den 4 augusti 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om vidtagande
av åtgärder för främjande av manskapsrekryteringen vid armén; och utsågos
härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre C. A.
Fock, kaptenen vid Hälsinge regemente P. W. Genberg samt kaptenen vid
Södermanlands regemente P. V. S. Mannerstedt.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 14 april 1917 föreskrivit, ätt
utredningen skulle avse jämväl frågan om beredande av civilanställning
för f. d. fast anställt manskap vid såväl armén som marinen, tillkallades
jämlikt bemyndigande sistnämnda dag kommendörkaptenen A. Meister att
såsom sakkunnig deltaga i de sakkunnigas utredningsarbete i vad avsåge
sistberörda fråga. Då emellertid kommendörkaptenen Meister anmält, att
han på grund av sin tjänstgöring vore förhindrad att åtaga sig uppdraget,
entledigades han därifrån, varefter kaptenen vid flottan J. A. F. Eklund i
stället förordnades att deltaga i ifrågavarande utredningsarbete.

Efter därom av de sakkunniga gjord framställning anmodade departementschefen
den 5 juni 1917 postdirektören i Stockholms distrikt

164

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

J. Enger och byråchefen i telegrafstyrelsen K. E. Landström att biträda
de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan om civilanställning
för f. d. fast anställt manskap.

Vidare anmodade departementschefen — jämlikt nådigt bemyndigande
den 29 juni 1917 att i mån av behov, efter framställning av de
sakkunnigas ordförande, tillkalla ytterligare erforderligt antal personer för
att biträda de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan
om civilanställning för f. d. fast anställt manskap vid armén — t. f. sekreteraren
i järnvägsstyrelsen, byråassistenten L. F. G. Nylinder, byråchefen
i domänstyrelsen friherre T. W. Hermelin, t. f. överkontrollören vid packhusinspektionen
i Stockholm N. M. Nordström och läroverks rådet A.
Åström att biträda de sakkunniga med verkställande av nämnda utredning,
varjämte, efter framställning av de sakkunniga, fanjunkaren vid Göta livgarde
J. V. Rehnberg och flaggstyrmannen A. Nilsson anmodades att, i
den mån fullgörandet" av deras ordinarie tjänsteåligganden det medgåve,
biträda de sakkunniga vid samma utredning.

Efter framställning av de sakkunniga anmodades slutligen, jämlikt
sistnämnda bemyndigande, trafikinspektören L. G. Englund och byråassistenten
i socialstyrelsen O. E. F. Järte att biträda de sakkunniga med
verkställande av sist omförmälda utredning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 26,505 kronor /O öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande anordnande av årliga övningar i ställningskrig in. in.

Genom nådigt beslut''den 4 maj 1917 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att
inom departementet biträda med utredning och utarbetande av förslag
rörande anordnande av årliga övningar i ställningskrig samt anskaffande
av terräng för sådana övningar; och utsågos härtill översten och chefen
för Andra livgrenadjärregeinentet G. Bouveng, majoren vid Smålands artilleriregemente
A. Holmgren, majoren vid Svea livgarde J. T. A. af
Klercker och kaptenen vid fortifikationen J. S. Ericsson.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,977 kronor
87 öre.

Sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande härens
förseende med teknisk utrustning.

På grund av nådigt bemyndigande den 19 juni 1917 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet chefen för krigshögskolan, översten

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

G. Lilliehöök, kaptenen vid fortifikationen T. Friis, kaptenen vid Göta
livgarde E. M. H. G. Testrup och löjtnanten vid Smålands artilleriregemente
K. T. K. Sjöberg att i egenskap av sakkunniga biträda vid verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande härens förseende
med teknisk utrustning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 15,988 kronor
60 öre.

Sakkunniga för verkställande av förnyad utredning angående infanteriskjutskolans
förläggning och omorganisation.

Genom nådigt beslut den 19 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdeparteinentet att tillkalla högst sex sakkunniga personer för
att inom departementet verkställa förnyad utredning angående infanteriskjutskolans
förläggning och omorganisation.

På grund härav anmodades översten och chefen för Hallands regemente
P. J. Hegardt, ledamoten av riksdagens andra kammare J. B.
Eriksson i Grängesberg, övérstelöjtnanten vid Norrlands artilleriregemente
G. A. Geijer, ledamoten av riksdagens första kammare J. Nilsson i Skottlandshus,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. Pålsson i Anderslöv
och kaptenen vid Dalregementet E. R. Salwén att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande utredning, varjämte uppdrogs åt översten
Hegardt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan riksdagsmannen Eriksson anmält sig förhindrad att deltaga i
utredningen, entledigades han från ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 16,547 kronor 45 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till mera rationell uppställning
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel.

Genom nådigt beslut den 19 juni 1917 bemyndigades chefen för lantlorsvarsdeparteinentet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer jämte
sekreterare för att inom departementet biträda vid granskning av ett inom
arméförvaltningen utarbetat förslag till en mera rationell uppställning av
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel.

På grund härav anmodades generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz,
ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell
och ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren E. A.
Nilson i Örebro att i egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

uppdrag, varjämte uppdrogs åt generalkrigskommissarien Bergenholtz att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. • ,

Sedan grosshandlaren Nilson i egenskap av statsråd och chef för
lantförsvarsdepartementet förklarat sig förhindrad att deltaga i de sakkunnigas
arbete, anmodades ledamoten av riksdagens andra kammare J.
B. Eriksson i Grängesberg att i egenskap av sakkunnig biträda vid ifrågavarande
utredning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,685 kronor 49 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att
inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag rörande tillfällig löneförbättring från
och med år 1918 åt viss personal vid armén och marinen, avsett att föreläggas
1918 års riksdag, med rätt för departementscheferna att, efter därom
av de sakkunniga gjord framställning, under arbetets fortgång tillkalla,
för att i de sakkunnigas överläggningar deltaga, representanter för
de olika personalkategorier vid armén och marinen, som av den ifrågasatta
löneförbättringen berördes.

På grund härav anmodades häradshövdingen i Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga B. A. Petrén, ledamoten av riksdagens första,
kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet C. E. T. Sterky, förste
marinintendenten S. F. Lagerholm ssmt ledamoten av riksdagens andra
kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att verkställa ifrågavarande
uppdrag, varjämte uppdrogs åt häradshövdingen Petrén att leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Sedan de sakkunnigas ordförande på grund av utnämning till statsråd
anmält sig förhindrad att deltaga i och såsom ordförande leda förhandlingarna,
entledigades han den 20 oktober 1917 från nämnda uppdrag,
varefter expeditionschefen A. E. M. Ericsson förordnades att i hans
ställe deltaga i och såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Jämlikt ovannämnda bemyndigande tillkallades, efter framställning
av de sakkunniga, den 20 oktober 1917 översten K. E. W. Söderhielrn,
kommendörkaptenen av första graden O. E. Lybeck, fanjunkaren E. Nyquist
och flaggstyrmannen K. O. Tallberg att, med bibehållande av inne -

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1(17

havande befattningar, tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande •
deltaga i de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 31,541 kronor
25 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa
religiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 29 juni 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet generalmajoren på reservstat J. A. M. Blomstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. Byström,
ledamoten av riksdagens första kammare, regementspastorn P. W. Olsson
samt kanslerssekreteraren, vice häradshövdingen O. U. Croneborg, tillika
sekreterare, att såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag angående värnpliktstjänstgöringens
ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter
mot vapentjänst, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Blomstedt att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 11,118 kronor 53 öre.

, Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående åtgärder mot den försvars fientlig a propagandan.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att
inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga
propagandan.

På grund härav anmodades generalmajoren i armén H. E. Hult,
kommendören A. Ekström, sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen,
friherre E. Gyllenstierna, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens
andra kammare, borgmästaren J. O. Holmdahl samt ledamoten av riksdagens
första kammare, borgmästaren G. S. Neiglick att i egenskap av
sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan friherre Gyllenstierna, på därom gjord anhållan, entledigats

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■ från ifrågavarande uppdrag, anmodades krigsdomaren G. H. O. Collin att
i friherre Gyllenstiernas ställe fullgöra samma uppdrag.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 6,676 kronor 99 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande organisationen av arméns och marinens flygvapen.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst sju sakkunniga personer jämte sekreterare för att
inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och
marinens flygvapen.

På grund härav anmodades generallöjtnanten G. A. H. Jungstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg,
chefen för marinstaben, konteramiralen H. V. M. von Krusenstierna, ledamöterna
av riksdagens andra kammare P. B. Nilson i Linnås och J. Pålsson
i Anderslöv, majoren vid generalstaben J. G. Sylvan och kommendörkaptenen
av andra graden vid flottan G. Unger att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generallöjtnanten
Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan Eriksson, på därom gjord ansökning, entledigats från berörda
uppdrag, anmodades kaptenen vid kustartilleriet T. C. N. Wahlman''att i
egenskap av sakkunnig biträda med verkställande av omförmälda utredning.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 59,784 kronor 68 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
garnisonssjukhuset i Stockholm och Seraflmerlasarettet m. fn.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 juli 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet rektorn vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
professorn K. G. Lennmalm, överläkaren vid allmänna sjukhuset
i Malmö, medicine doktorn F. J. Bauer, t. f. chefläkaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm, fältläkaren S. R. Erhardt, professorn vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet G. Hedrén samt överläkaren och direktören
vid Seraflmerlasarettet, professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet I. F. Holmgren att såsom sakkunniga inom lantförsvarsdepartementet
biträda med verkställande av utredning, huruvida ett sam -

169

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

arbete mellan (eventuellt eu sammanslagning av) garnisonssjukhuset i
Stockholm och Serafimerlasarettet — samt till äventyrs vissa till andra
sjukhus förlagda kliniker, där undervisning meddelades studerande vid
Karolinska mediko-kirurgiska institutet — med fördel kunde åvägabringas
samt, lör den händelse ett sådant samarbete (eventuellt sammanslagning)
ansåges böra äga rum, huru ifrågavarande sjukvårdsinrättningars
lokalbehov borde på lämpligaste sätt tillgodoses. Tillika uppdrogs åt
professorn Lennmalm att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är numera, slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,542 kronor
10 öre.

Sakkunniga för utredning rörande underhäll från Vadstena krigsmanshuskassa
åt visst avskedat indelt manskap.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 13 augusti 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet ledamöterna av riksdagens andra kammare,
regementsläkaren C. F. Vahlquist och redaktören O. F. Bogren samt
t. f. krigsrådet J. G. L. C. Stenberg, tillika sekreterare, att såsom sakkunniga
skyndsammast möjligt verkställa utredning, huruvida och under
vilka villkor det skulle kunna medgivas indelt manskap med minst 20
men under 25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och vore
i behövande omständigheter, att likställas med sådant manskap, avskedat
efter sistnämnda tidpunkt, och sålunda komma i åtnjutande av underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa enligt de närmare bestämmelser,
vilka funnes angivna i 1914 års senare riksdags beslut och Kung). Maj:ts
på grund härav utfärdade kungörelse den 6 november 1914. Åt regementsläkaren
Vahlquist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Genom beslut den 30 augusti 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt ifrågavarande
sakkunniga att vid fullgörande av det dem meddelade uppdraget
jämväl utreda, huruvida och under vilka villkor underhåll och pensioner
till avskedat indelt manskap vid armén och flottan skulle kunna utgå med
ett belopp av 200 kronor årligen till varje underhålls- och pensionsberättigad
vid fyllda 67 år.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 18,395 kronor 70 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för beredande
av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor.

Sedan Kungl. Maj:t d(fn 7 september 1917 bemyndigat chefen för

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 avd. 22

Riksdans-Berättelsen.

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för
att inom departementet biträda vid utarbetande av förslag till bestämmelser
för beredande av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor,
anmodades generalmajoren H. E. Hult och majoren vid
intendenturkåren G. Lindström att verkställa ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,326 kronor.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov in. in. för
värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Genom nådigt beslut den 14 september 1917 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst nio personer, jämte sekreterare,
för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar
jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov
med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för
vissa värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
C. G. A. Bergenstråhle, översten friherre C. A. Fock, kaptenen vid
kustartilleriet N. G. H. Wennerström, kommerserådet P. G. Friberg, direktören,
juris kandidaten M. Carlson, disponenten A. 1. Swartling, verkställande
direktören i Nya aktiebolaget Atlas G. Jacobsson samt direktören
E. A. Indebetou att i egenskap av sakkunniga deltaga uti berörda
prövning, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Hult att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget år numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 5,023 kronor
45 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande komplettering av
gällande bestämmelser angående hälso- och sjukvården vid arméns truppförband.

Jämlikt bemyndigande den 26 oktober 1917 anmodade chefen foliant
försvarsdepartementet fördelningsläkaren vid första arméfördelningen,
fältläkaren C. G. Borgström och regementsläkaren i fältläkarkåren, bataljonsläkaren
vid Södra skånska infanteriregementet N. A. Brinke att inom
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med utarbetande
av förslag beträffande dels komplettering av gällande bestämmelser
angående hälso- och sjukvårdens handhavande vid arméns truppförband,
dels ock erforderliga föreskrifter för vinnande av effektiv kontroll å efterlevnaden
av i sådant hänseende meddelade bestämmelser.

171

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppdraget är i det närmaste slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 6,119 kronor
65 öre.

Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
civila och militära sjukhus in. in.

Genom nådigt beslut den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t
åt en kommitté att verkställa utredning, huruvida och under vilka organisatoriska,
administrativa och andra förhållanden ett samarbete skulle
kunna med fördel åstadkommas mellan å annan ort än Stockholm belägna
civila och militära sjukhus dels på det sättet, att de civila sjukhusen å
orter, där två eller flera truppförband vore förlagda, utvidgades därhän,
att de kunde mottaga även de sjuka .från armén, varvid jämväl borde tagas
under omprövning lämpligheten av, att å dessa sjukhus inrättades vissa
specialavdelningar, såsom för ögonsjukdomar samt för öron-, näs- och svalgsjukdomar,
dels ock på så sätt, att på de orter, å vilka redan funnes militärsjukhus
men ej civila sjukhus, de militära sjukhusen anordnades så, att
de kunde mottaga även civila sjuka i större utsträckning, än hittills varit
fallet;

och förordnade Kungl. Maj:t i denna kommitté: till ordförande:
generalfältläkaren, medicine doktorn F. J. Baner, till ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, lasarettsläkaren
vid länslasarettet i Umeå, medicine doktorn K. H. Giertz, översten och
chefen för Första livgrenadjärregeinentet C. G. V. Hammarskjöld, ledamoten
av riksdagens andra kammare J. Jönsson i Revinge, medicinalrådet,
medicine doktorn E. Sederholm och ledamoten av riksdagens andra kammare,
fältläkaren i fältläkarkåren, regementsläkaren vid Andra livgrenadjärregementet
C. F. Vahlquist, samt till sekreterare amanuensen i lantförsvarsdepartementet,
juris kandidaten C. O. H. Humble.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,002 kronor
10 öre.

Sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande av det militära
sjuktransportväsendet under krig.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 16 november 1917 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartem entet fördelningsläkaren vid andra arméfördelningen,
fältläkaren A. Gullström, majoren vid Norrbottens regemente
T. M. G. Alsterlund, kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson och kaptenen
vid generalstaben S. O. Wijkman att inom arméförvaltningens sjukvårds -

172

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

styrelse såsom sakkunniga biträda med utarbetande av plan för ordnande
av det militära sjuktransportväsendet under krig samt avgivande i samband
därmed av förslag å de olika transportmedel, som enligt de under nu pågående
krig vunna erfarenheter visat sig nödvändiga och lämpliga. Tillika
uppdrogs åt fältläkaren Gullström att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 14,755 kronor
45 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. rn.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 7 december 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet överfältläkaren A. H. Christenson, medicine
licentiaten A. Ahlström, disponenten K. F. Kjellander och kaptenen
vid intendenturkåren A. A. E. Palm att såsom sakkunniga biträda med
verkställande av utredning angående dels inom landet befintlig sjukvårdsmateriel,
dels mängden av den materiel, som vore behövlig för driften av
såväl samtliga krigssjukhus i hemorten som ock karantänssjukhusen, dels
huru mycket materiel, som omedelbart borde anskaffas, dels ock slutligen
sättet för säkerställande av det övriga behovet av sjukvårdsmateriel, allt i
enlighet med av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse meddelade föreskrifter.
Tillika uppdrogs åt överfältläkaren Christenson att såsom ordförande leda
de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunniga hava uppgått till 5,632
kronor.

Sakkunnig för omarbetning av förslag till anordnande av avloppsledningar
från''de blivande militära etablissemangen ä Järvaf(litet.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 21 december 1917 tillkallade chefen
för lantförsvarsdepartementet civilingenjören E. Hedström för att inom departementet
biträda med omarbetning av förslag till anordnande av avloppsledningar
från de blivande militära etablissemangen å Järvafältet.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 3,632
kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av
tekniska officerare m. in.

Sedan chefen för lantförsvarsdepartementet genom nådigt beslut den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

18 januari 1918 bemyndigats att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag angående arméns behov av vissa tekniska oflicerare
samt rörande den utbildning dylika officerare borde erhålla, anmodades
generallöjtnanten C. A. H. Jungstedt, majoren vid generalstaben G. J.
Hazelius, majoren vid fortifikationen J. S. Ericsson och kaptenen vid Göta
livgarde E. M. H. G. Testrup att fullgöra ifrågavarande uppdrag, ''fillika
uppdrogs åt generallöjtnanten Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några kostnader ännu icke redovisats.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av kungörelsen angående
hämtning av värnpliktiga, som uteblivit från tjänstgöring in. in.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 1 mars 1918 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet dåvarande t. f. landshövdingen A. it. Hagen,
majoren G. J. F. Björnström och kaptenen J. E. G- Carlsson-Schenström
att såsom sakkunniga biträda med verkställande av omarbetning av kungörelsen
den 12 november 1915 angående hämtning av värnpliktiga, som
uteblivit från tjänstgöring in. in. Tillika uppdrogs åt t. f. landshövdingen
Hagen att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,576 kronor
80 öre.

Sakkunnig för avgivande av förslag till tillfälliga åtgärder i anledning
av rådande underbefälsbrist vid arméns truppförband in. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 mars 1918 bemyndigat statsrådet och
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för
att dels avgiva förslag till tillfälliga åtgärder, att omedelbart vidtagas, i
anledning av nu rådande underbefälsbrist vid arméns truppförband, dels
ock verkställa utredning och avgiva förslag till sammanförande efter enhetliga
och varandra ej motverkande grunder av samtliga gällande bestämmelser
rörande de särskilda förmåner i form av lega, anställnings-, rekapitulations-
och avskedspremier m. in., som tillkomma fast anställt manskap
vid armén, anmodades översten och chefen för Första livgrenadjärregementet
C. G. V. Hammarskjöld att verkställa berörda uppdrag.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 400 kronor.

174

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utförande av försök med cellulosautfodring av arméns

hästar.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 5 april 1918 anmodade chefen
för ^^försvarsdepartementet kaptenen vid Svea artilleriregemente friherre

N. H. Palmstierna, regementsveterinären vid Livregementets dragoner H.
E. Skarstedt och amanuensen vid centralanstaltens för försöksväsendet pa
jordbruksområdet husdjursavdelning, kandidaten H. Edin att under överinseende
av arméförvaltningens intendentsdepartement och sjukvårdsstyrelse
såsom sakkunniga leda, utföra och övervaka genom kungl. brev sistnämnda
dag anbefallda försök med cellulosautfodring av arméns hästar.

Uppdraget är numera slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några kostnader ännu icke redovisats.

Sakkunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 19 april 1918 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet försäkringsrådet I. Tengstrand, över fältläkaren
A. H. Christenson, kommendörkaptenen av andra graden J. B. Malström
och kaptenen L. A. Schenström att såsom sakkunniga biträda inom
riksförsäkringsanstalten med verkställande av den omarbetning av förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, vartill bestämmelserna i lagen den 17 juni
1916 om försäkring för olycksfall i arbete kunde föranleda.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,402 kronor
70 öre.

Sakkwmiga för utarbetande av förslag till vissa skjutinstruktioner.

Genom beslut den 26 april 1918 bemyndigade Kungl. Magt chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer,
varav en tillika sekreterare, för att utarbeta slutliga förslag till skjutinstruktion
för trupper, beväpnade med 6.5 mm. gevär m/96, och till skjutinstruktion
för trupper, beväpnade med 6.5 mm. karbin m/94 och m/94—96.

På grund härav tillkallades såsom sakkunniga överstelöjtnanten vid
Svea livgarde G. E. Ros, tillika ordförande, chefen för infanteriskjutskolan,
majoren vid Svea livgarde J. T. A. af Klercker, överadjutanten och majoren
vid generalstaben E. R. Salwén, ryttmästaren vid Skånska husarregementet
friherre O. M. F. Ramel samt kaptenen vid Svea livgarde H. M.
Cederschiöld, tillika sekreterare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter framställning av de sakkunniga anmodade chefen för lantförsvarsdepartemeritet,
jämlikt nådigt bemyndigande den 26 juli 1918, kaptenerna
vid Gottlands infanteriregemente J. H. Anor, vid Vaxholms grenadjärregemente
N. M. A. Hederén och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente
«J. E. E. Linduér att stå till förenärnnda sakkunnigas förfogande
för utarbetande av vissa tabeller avsedda att ingå i berörda skjutinstruktioner.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,402 kronor
70 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sanit
et shundar för det militära sjukvårdsväsendet rn. in.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet kaptenen vid generalstaben N. H. Strandberg
och bataljonsläkaren i fältläkarkårens reserv K. A. E. Fries att hos arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med verkställande
av utredning angående behovet av sanitetshundar för vårt lands
militära sjukvårdsväsende, sättet för åstadkommande av erforderligt samarbete
mellan arméns myndigheter och en under bildning varande frivillig
sanitetshundsförening samt övriga i samband härmed stående frågor.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 5,534 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande förbättrande av manskapsrekryteringen vid armén.

På grund av nådigt bemyndigande den 16 maj 1918 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet ledamöterna av riksdagens andra kammare,
översten och chefen för Första livgrenadjärregementet C. G. V. Hammarskjöld,
lantbrukaren J. Jönsson i Revinge och redaktören J. A. Ingvarson
att inom nämnda departement såsom sakkunniga biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag — avsett att föreläggas 1919 års
riksdag — rörande förbättrande av manskapsrekryteringen vid armén.
Tillika uppdrogs åt översten Hammarskjöld att såsom ordförande leda de
sakkunnigas arbete.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,720 kronor
71 öre.

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utarbetande av fortsättning på »Sakregister över kungl. brev, författningar
och generalorder rn. m. rörande armén».

Jämlikt nådigt bemyndigande den 31 maj 1918 uppdrog chefen för
lantförsvarsdeparteinentet åt kaptenen vid Norrbottens regemente R. V.
Berg att utarbeta en fortsättning på »Sakregister över kungl. brev, författningar
och generalorder m. in. rörande armén» omfattande åren 1914
—1918.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För ifrågavarande arbete hava några kostnader ännu icke redovisats.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i gällande
inskrivnings förordning in. in.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 14 juni 1918 anipodades majoren
G. J. F. Björnström och förste kanslisekreteraren G. A. Åkerman att såsom
sakkunniga biträda med utarbetande av förslag till de ändringar i gällande
inskrivningsförordning och landstormsförordning, som föranleddes
av den utav 1918 års riksdag antagna lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer
i värnpliktslagen.

På grund .av nådigt bemyndigande den 11 juli 1918 anmodades
Björnström och Åkerman att, utöver dem förut meddelat uppdrag, jämte
majoren P. W. Genberg såsom sakkunniga biträda med utarbetande av
förslag till de ändringar i gällande inskrivningsförordning och värnpliktslag,
som borde vidtagas i sammanhang med genomförandet av sistnämnda
da°o- beslutade förändringar i avseende å sättet för de värnpliktigas rullföring
in. m.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,984 kronor
46 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal in. in.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1918 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdeparteinentet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att
inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande
av utredning och utarbetande av förslag rörande dels tillfällig pensionsförbättring
för viss personal vid armén och marinen, dels definitiv lönereglering
för arméns och marinens personal, dels ock de ytterligare förslag
till tillfällig löneförbättring för vissa personalgrupper, som till äventyrs
befunnes erforderliga, med rätt för departementscheferna att, efter därom

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av de sakkunniga gjord framställning, under arbetets fortgång tillkalla,
för att i de sakkunnigas överläggningar deltaga, representanter för olika
personalkategorier vid armén och marinen.

På grund härav anmodades kanslirådet A. E. M. Ericsson, ledamoten
av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet C.
E. T. Sterky, förste marinintendenten S. F. Lagerholm och ledamoten av
riksdagens andra kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att fullgöra
ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt kanslirådet Ericsson att
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Jämlikt ovannämnda bemyndigande anmodades sedermera, efter
framställning av de sakkunniga, översten K. E. W. Söderhielm, kommendörkaptenen
av första graden 0. E. Lybeck, fanjunkaren E. Nyquist och
flaggstyrmannen K. 0. Tallberg att, med bibehållande av innehavande befattningar,
tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande, deltaga i
de sakkunnigas överläggningar.

På grund av nådigt bemyndigande den 26 september 1918 anmodades
vidare dels byråchefen hos arméns pensionskassa C. H. E. Hallin
och kamreraren hos flottans pensionskassa A. R. Lundgren att i egenskap
av sakkunniga deltaga i förenämnda sakkunnigas överläggningar, såvitt
anginge tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén och marinen,
dels ock fullmäktigen i riksgäldskontoret, professorn G. Kobb att
biträda de sakkunniga med verkställande av de för utredning angående
berörda pensionsförbättring erforderliga kostnadsberäkningar.

Slutligen har, jämlikt nådigt bemyndigande den 30 september 1918,
f. d. kanslirådet A. G. Afzelius anmodats att i egenskap av sakkunnig
biträda vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag och att därvid jämväl
tjänstgöra såsom sekreterare.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,687 kronor
25 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande förbättrad andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen.

Enligt nådigt beslut den 28 juni 1918 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
förbättrad andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen.

På grund härav tillkallades såsom sakkunniga översten i fjärde arméfördelningens
reserv B. H. Dillner, tillika ordförande, ledamöterna av
riksdagens första kammare, predikanten A. V. Gullberg och seminariead Bih.

till rikad. prof. 1919. 1 Samt. 1 avd. 23

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

junkten 0. U. B. Olsson samt regementspastorn vid Upplands artilleriregemente
N. G. Lindberg.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,994 kronor 36 öre.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. in.
för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Genom nådigt beslut den 20 september 1918 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst nio personer, jämte sekreterare,
för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar
jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov med
och° frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa
värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
C. G. A. Bergenstråhle, översten friherre C. A. Fock, kaptenen vid
kustartilleriet N. G. H. Wennerström, kommerserådet P. G. Friberg, direktören,
juris kandidaten M. Carlson, disponenten A. I. Swartling, verkställande
direktören i Nya aktiebolaget Atlas G. Jakobsson samt direktören
E. A. Indebetou att i egenskap av sakkunniga deltaga uti berörda prövning,
varjämte uppdrogs åt generalmajoren Hult att såsom ordförande leda
de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 5,796 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av bestämmelser rörande sjukvärden vid
truppförbanden i händelse av större epidemier.

Genom nådigt beslut den 11 oktober 1918 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer, därav
en militärläkare och en officer vid intendenturkåren, för att biträda arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse med utarbetande av bestämmelser rörande
sjukvården vid truppförbanden i händelse av större epidemier, vilka bestämmelser
borde innehålla såväl allmänna föreskrifter angående tillfälliga
sjukhus in. m. som även detaljplaner för sjukvårdens anordnande, uppgjorda
särskilt för varje truppförband.

På grund av nämnda bemyndigande anmodades fältläkaren G. Ekelund
och överstelöjtnanten vid intendenturkåren D. A. II. Sundén att i
egenskap av sakkunniga biträda sjukvårdsstyrelsen med utarbetande av
dylika bestämmelser.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några medel ännu icke utbetalts''

Berättelse om vad i rikets styrelse se lan sista lagtima riksdags sammanträds sig tilldragit.

bakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercisreglemente
för kavalleriet.

Genom nådigt beslut den 13 december 1918 bemyndigades chefen
för ^^försvarsdepartementet att tillkalla fyra sakkunniga personer för att
verkställa omarbetning av gällande exercisreglemente för kavalleriet enligt
av inspektören för kavalleriet för arbetets detaljer meddelade direktiv.

På grund härav anmodades överstelöjtnanten vid Skånska dragonregementet
J. V. E. 1). af Sandeberg, kaptenen vid generalstaben H. E. E.
von Krusenstjerna, ryttmästaren vid Livregementets husarer J. A. R. Montgomery-Cederhielm
och ryttmästaren vid Livregementets dragoner H. G.

R. Peyron att i egenskap av sakkunniga verkställa berörda omarbetning,
varjämte uppdrogs åt överstelöjtnanten af Sandeberg att såsom ordförande
leda de sakkunnigas arbete.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

För ifrågavarande arbete hava några medel ännu icke utbetalts.

Kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de militära
utgifterna och därmed sammanhängande ärenden.

Den 18 december 1918 beslöt Kung!. Maj:t att tillkalla eu kommission
av nio ledamöter för att bereda de frågor om begränsning av de militära
utgifterna och därmed sammanhängande ärenden, som av vederbörande
departementschefer till dem hänvisades; och förordnade Kung]. Maj:t
till ordförande i denna kommission ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius och till medlemmar ledamöterna
av samma kammare, redaktören C. G. Ekman, f. d. majoren friherre

O. H. A. Fleming och överdirektören J. L. Widell samt ledamöterna av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson, redaktören P. A.
Hansson, redaktören V. Larsson, lantbrukaren D. H. Pettersson och ombudsmannen
A. V. Sävström.

för kommissionen hava ännu icke några medel utbetalts.

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer
hörande myndigheter. ■

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en
sekreterare för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer

179

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit hörande

myndigheter; och blevo härtill utsedda konterainiralen H. Gr. Lagercrantz,
marinöverintendenten H. F. Lindberg, statskommissarien Chr.

L. Tenow och förste marinintendenten G. E. Didring. Efter det den
sistnämnde år 1913 avlidit, har kommendörkaptenen av l:a graden J. C.
Schneidler tillkallats att deltaga i de sakkunnigas arbete.

För behandling av frågan om vissa förändringar i Karlskrona varvs
organisation hava de sakkunniga under år 1916 förstärkts med marindirektören
av l:a graden S. Pauli.

Efter det konterainiralen Lagercrantz avgått från uppdraget, utsågs
viceamiralen W. Dyrssen den 8 maj 1917 att i stället deltaga uti utred
ningsarbetet.

De sakkunniga hava avgivit betänkande med förslag till ändrad organisation
av flottans varv i vad beträffar dels departementschefernas ekonomiska
ansvarighet, dels skriftväxlingen mellan varven och överstyrelsen
i tekniska frågor, dels varvens upphandlingsväsende, dels slutligen varvsförråden.
Vid betänkandet har fogats förslag till ändringar av reglementet
för marinen i osalighet med den föreslagna ändrade organisationen
av varven.

De sakkunniga hava den 28 januari 1918 slutfört sitt uppdrag.

De av uppdraget föranledda kostnaderna hava uppgått till 33,869
kronor 57 öre.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret (kustbefästningskommissionen).

Den 1 december''1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt generalmajoren, numera
generallöjtnanten H. G. W. Wrangel, ordförande, kommendörkaptenen
av 2:a graden, numera kommendören H. H. K. Ericson, majoren,, numera
överstelöjtnanten A. G. Norinder samt ytterligare en officer vid kustartilleriet
att uppgöra förslag till allmän plan för utförande under åren
1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det
fasta kustförsvaret. Överstelöjtnanten‘Norinder har från och med den 1
oktober 1916 entledigats från uppdraget, och har i hans ställe tillkallats
överstelöjtnanten H. E. Smitt samt, efter det den sistnämnde med döden

avgått, majoren S. E. Bjuggren. .

Kommendören Ericson har från och med den 20 februari 1918 åtnjutit
tjänstledighet och har kommendörkaptenen av l:a graden K. Wester
under denna tid varit ledamot av kommissionen.

Med stöd av berörda nådiga brev hava de sakkunniga utsett majoren
A:. G. Wibom, som av chefen för sjöförsvarsdepartementet utsetts att del -

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

taga i de sakkunnigas arbeten, att tillsvidare Hven tjänstgöra soin sekreterare.
Under tiden efter den 26 februari 1917 har kaptenen K. O. J.
Broman tjänstgjort som sekreterare.

På förslag av de sakkunniga har Kungl. Maj:t beslutat''angående
åtskilliga nyanläggningar och nyanskaffningar in. in.

Vidare hava de sakkunniga avgivit yttranden över ett flertal till dem
remitterade ärenden.

De sakkunniga hava med utgången av år 1918 avslutat sitt arbete.

Hittills bestridda kostnader för de sakkunnigas arbeten hava uppgått
till 85,887 kronor 92 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. in.

Genom nådigt brev den 27 april 1917 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga personer,
varav en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag rörande erforderliga
ändringar i marin förvaltningens organisation samt därmed sammanhängande
författningsändringar. Med stöd härav tillkallade departementschefen den
7 maj 1917 följande personer att verkställa sagda utredning, nämligen
viceamiralen G. Dyrssen, ordförande, ledamoten av riksdagens l:a kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, statskommissarien Chr. L.
Tenow, amiralitetsrådet H. Wolff samt kaptenen vid kustartilleriet E.
Swensson.

De sakkunnigas arbeten hava oavbrutet fortgått utom under tiden
29 juni—5 augusti 1918, varunder de sakkunnigas sammanträden varit
ajournerade.

De sakkunniga hava under året uppgjort förslag till en omfattande
omorganisation av marinförvaltningen, innefattande förvaltningens uppdelande
— under bibehållen benämning av marinföi*valtningen —- på två
med varandra sidoordnade överstyrelser, den tekniska överstyrelsen och
den ekonomiska överstyrelsen. I sammanhang därmed har uppgjorts förslag
dels till ny stat för marinförvaltningen och dels till förnyad instruktion
för densamma.

Emellertid har Kung]. Maj:t enligt nådigt beslut den 15 november
1918 uppdragit åt de sakkunniga att snarast möjligt avgiva yttrande och
förslag beträffande ej mindre erforderliga åtgärder i syfte att åt cheferna
för marinförvaltningens olika avdelningar må överlämnas beslutanderätt i
större omfattning, än de nu äga, och såmedelst lindring i chefens för ämbetsverket
arbetsbörda samt behövlig decentralisation av arbetet inom

Ifcl

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragits

ämbetsverket må kunna ernås, än även de övriga anordningar i avseende
å ämbetsverkets organisation, vilka må anses snarast möjligt böra genomföras
och som kunna åvägabringas utan riksdagens medverkan. Tillika
har Kung!. Maj:t föreskrivit, att med de sakkunnigas behandling av frågan
om marinförvaltningens omorganisation i övrigt må tillsvidare anstå.

I enlighet med det sålunda avgivna direktivet har nytt förslag till
instruktion för marinförvaltningen, med därtill hörande motiv, uppgjorts.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till i runt tal 19,300
kronor.

Sakkunnig för verkställande av utredning och uppgörande avförslag
rörande ändringar i gällande bestämmelser angående antagning och utbildning
av befäl i kustartilleriets reserv.

På grund av nådigt bemyndigande den 6 juli 1917 tillkallade chefen
för sjöförsvarsdepartementet kaptenen vid kustartilleriet L. T. Hasselgren
att i egenskap av sakkunnig biträda inom departementet med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag rörande de ändringar i gällande
bestämmelser angående antagning och utbildning av befäl i kustartilleriets
reserv, som med anledning av en utav chefen för marinstaben gjord framställning
angående sättet för fyllande av kustartilleriets reservofficerare
vid minavdelningen eller eljest kunde anses påkallade.

Uppdraget har slutförts.

Kostnaden har uppgått till 300 kronor.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning
angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar.

Den 22 september 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla ''högst sex sakkunniga personer, varav
en ordförande och en sekreterare, för att inom departementet biträda med
verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket
och därmed sammanhängande författningar. Med stöd av berörda bemyndigande
har departementschefen samma dag utsett följande personer att
verkställa förenäinnda arbete, nämligen kommerserådet C. Malmén, ordförande,
samt direktören G. Carlsson i Göteborg, mästerlotsen och lotsförmannen
A. O. Hjalmar i Landskrona, hovrättsrådet G. W. Masreliez,
jämväl i egenskap av sekreterare, byråchefen i lotsstyrelsen J. A. Sjöberg
och sjökaptenen M. Svensson.

Sedan direktören Carlsson på egen begäran den 20 november 1917
entledigats från uppdraget, har direktören P. A. Welin å Lidingön samma
dag blivit utsedd till sakkunnig i direktören Carlssons ställe.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 18

På grund av nådigt bemyndigande den 16 november 1917 bär chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 18 mars 1918 utsett kommendörkaptenen
A. Hägg att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten, i vad
de avse lotsplikten och andra försvarets intressen berörande spörsmål.

De sakkunniga hava under år 1918 behandlat i synnerhet frågan om
lotsplikten och därmed sammanhängande spörsmål, varvid de sakkunniga
berett sig tillfälle till överläggningar med representanter för generaltullstyrelsen,
medicinalstyrelsen och marinstaben. Med skrivelse den 12 juni
1918 hava de sakkunniga till chefen för sjöförsvarsdepartementet överlämnat
utredning jämte författningsförslag i ett lotsplikten rörande ärende
av hemlig natur. Därjämte hava de sakkunniga planlagt vissa rätt omfattande
statistiska utredningar, vilka befunnits nödvändiga för bedömandet
av frågorna om lotsplikten och lotsavgifternas beräknande.

De sakkunnigas arbeten hava under året icke blivit slutförda.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava hittills utgjort
inemot 17,800 kronor.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel.

På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 9 november
1917 givet bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag rörande
en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel
tillkallade departementschefen den 16 samma månad generalkrigskommissarien
F. E. Bergenholtz, ordförande, revisionskommissarien K. M.
Kinnander och marinintendenten av l:a graden R. 0. T. Näsman att verkställa
berörda arbete.

Av de sakkunnigas utlåtande, som kommer att omfatta tre avdelningar,
nämligen: 1) allmänna riktlinjer i fråga om uppställningen av
riksstatens femte huvudtitel, 2) översikt över nuvarande anslag enligt 1919
års riksstat och 3) förslag till uppställning av riksstatens femte huvudtitel,
äro de två första avdelningarna avslutade och den tredje under utarbetande.

De sakkunnigas arbete torde komma att slutföras under första kvartalet
1919.

Kostnaderna för de sakkunniga hava hittills uppgått till 8,148
kronor.

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande månadslönarnas vid marinen
anställande, avlöning och pensionering in. m.

Med stöd av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 23 november

1917 lämnat bemyndigande att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
uppgörande av förslag i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande
månadslönarnas vid marinen anställande, avlöning och pensionering tillkallade
departementschefen den 28 samma månad kommendörkaptenen av
l:a graden H. A. M. Eneström, ordförande, ledamoten av riksdagens l:a
kammare, redaktören C. G. Ekman, ledamoten av riksdagens 2:a kammare,
redaktören J. A. Ingvarsson och kontrollanten vid flottans varvs i Karlskrona
ingenjördepartement T. Langwagen att verkställa förenämnda arbete.

De sakkunniga hava den 21 oktober 1918 avgivit betänkande och
förslag rörande det ämne, som avsetts i det lämnade uppdraget, och har
uppdraget sålunda slutförts.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava uppgått till
inalles 22,586 kronor 30 öre.

På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 11 september

1918 lämnat bemyndigande har åt sistnämnda sakkunniga uppdragits att
inom sjöförsvarsdepartementet biträda jämväl med verkställande av utredning
och avgivande av förslag i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande
de vid marinen med dag- eller timlön anställda personers (daglönares)
anställande, avlöning och pensionering samt därmed sammanhängande
frågor. Att biträda med ifrågavarande utredning tillkallades samtidigt
ytterligare två sakkunniga, nämligen marindirektören I. J. Falkman
och överingenjören O. E. Smith, och uppdrogs i samband härmed dessutom
åt daglönaren vid flottans varv i Karlskrona J. O. K. Olausson att
inträda bland de sakkunniga i stället för kontrollanten Langwagen, vilken
i och med slutförandet av utredningen rörande månadslönarna avgått från
det lämnade uppdraget. En annan av de sakkunniga, redaktören Ingvarsson,
har till följd av sjukdom hittills varit förhindrad att deltaga i arbetet.

Den sålunda anbefallda nya utredningen påbörjades den 22 oktober
1918 och har icke slutförts.

Kostnaderna för den nya utredningen hava hittills uppgått till
3,571 kronor 45 öre.

Sakkunniga för verkställnnde av utredning och avgivande av förslag
beträffande officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 15 mars 1918 tillkallade

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

185

chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17 maj samma år konteramiral^!
i marinen G. af Klint, ordförande, kommendörkaptenen avo l:a graden J. C.
Schneidler och kommendörkaptenen av 2:a graden C. H. Åkermark, samtliga
med bostadsort i Stockholm, för att inom sjöförsvarsdepartementet
biträda med verkställande av utredning och avgivande ay förslag beträffande
rekryteringen och utbildningen av flottans officerskår samt underofficers
befordran till officer på stat jämte därmed i samband stående
frågor.

Den 3 september 1918 förordnades kommendörkaptenen av 2:a graden
N. E. Selander, Stockholm, att biträda vid sakkunnigas arbete i stället
för kommendörkaptenen Schneidler, som till följd av sjökorn men dering
varit förhindrad deltaga i nämnda arbete.

För utredning angående vissa sjökrigsskolan berörande frågor har
kaptenen vid flottan G. A. Wester varit beordrad att biträda de sakkunniga.

Utredningens första del rörande officerskårens rekrytering har slutförts.

Kostnaderna för de sakkunniga hava beräknats till 4,150 kronor.

Sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående biblioteksverksamheten bland underbefäl och manskap inom flottan
och kustartilleriet.

På grund av nådigt bemyndigande den 12 april 1918 har chefen
för sjöförsvarsdepartementet uppdragit åt förste bibliotekskonsulenten,
filosofie doktorn J. F. B. Hjelmqvist att verkställa en utredning angående
beskaffenheten av inom marinen befintliga bibliotek, avsedda för manskapet
under dess fritid i land och ombord samt att avgiva förslag till förbättrad
organisation av biblioteksverksamheten för såväl underbefäl som manskap
inom flottan och kustartilleriet.

Utlåtande avgavs den 29 september 1918 och föreligger i tryck under
titel: Marinens manskaps och underbefäls bibliotek.

Uppdraget har slutförts.

Kostnaderna för arbetet hava utgjort 750 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande organisationen av den militära tjänsten vid jloitans stationer

m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, därav
en ordförande, för att under departementschefens ledning biträda med

Bih. till riksd. prot. 1919. 1 Sami. 1 avd. 24

Riksdags-Berättelse».

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande organisationen
av den militära tjänsten vid flottans stationer jämte därmed i samband
stående frågor, har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 14 juni
1918 utsett konteramiralcn Ii. V. M. von Krusenstierna som ordförande
samt kommendörkaptenen av l:a graden vid flottan H. A. M. Eneström,
kommendörkaptenen av 2:a graden vid flottan C. E. Holmberg och kaptenen
vid flottan E. G. M. von Arbin att verkställa förenämnda arbete.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 19 juni 1918.

Kommendörkaptenen av 2:a graden C. O. Lindsström var under september
månad ställd till de sakkunnigas förfogande.

Sedermera har chefen för sjöförsvarsdepartementet i skrivelse av den
13 september 1918 uppdragit åt de sakkunniga att avgiva utlåtande i
frågan om inrättande av ett kompaniernas ekonomikontor.

Därjämte har bemälde departementschef i skrivelse av den 22 oktober
1918 överlämnat station sbefälhavarens i Stockholm utredning angående
reglementsbestäminelser för rustkammaruppbördsmän för att av de sakkunniga
tagas under övervägande vid fullgörande av deras uppdrag.

De sakkunnigas arbete har icke slutförts.

Kostnaderna för de sakkunniga hava beräknats till 8,583 kronor
15 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande marinläkares av 2:a graden in. flis anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvärdsanstalter och medicinska institutioner
m. in.

Sedan Kungl. Maj.t den 14 juni 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att under bemälde departementschefs och, såvitt lantförsvaret
angår, jämväl under chefens för la ^försvarsdepartementet ledning
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:a graden och marinläkarstipendiaters samt med
nämnda läkare och stipendiater jämnställda befattningshavares vid fältläkarkåren
anställning såsom underläkare och amanuenser vid civila sjukvård
san stal ter och medicinska institutioner, ordnandet av viss fråga med
avseende å värnpliktiga medicine kandidaters och studerandes studie- och
utbildningsförhållandcn samt villkoren för anställning såsom marinläkarstipendiat
jämte i samband med nu nämnda spörsmål stående frågor, har
chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag tillkallat marinöverläkaren,
medicine doktorn L. G. E. Nilson, i egenskap av ordförande, samt fältläkaren
medicine licentiaten S. IL Erhardt, ledamoten av riksdagens andra

VtréHelst om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kammare, professorn, medicino doktorn K. E. O. Kjellberg och professorn,
medicine doktorn att verkställa förenärnnda arbete.

Arbetet har huvudsakligen omfattat insamlande och bearbetande av
för utredningen erforderligt statistiskt material och ar således icke slutfört.

Hittills har, enär några arvoden ännu ej utbetalts, för de sakkunnigas
rakning andra utgifter ej åsamkats statsverket än 175 kronor
för expenser.

Sakkunnig för uppgörande av förslag till åtgärder för spridande av
kännedom om beslutad omorganisation av skeppsgosseutbildningen in. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 september 1918 bemyndigat chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla eu sakkunnig för att inom departementet
biträda dels med uppgörande av förslag till de åtgärder, som kunde
finnas erforderliga för att inom landet sprida kännedom om den omorganisation
av skeppsgosseutbildningen, som enligt beslut av 1918
års riksdag skulle genomföras, och dels med verkställande av utredning
rörande de anordningar av organisatorisk art, som kunde anses behövliga
för att för såväl skeppsgossekårerna som sjömanskåren bereda en i
uröjligaste mån tillfredsställande och ändamålsenlig rekrytering, har departementschefen
samma dag utsett kommendören i flottans reserv friherre
A. T. C. Gyllenkrok att såsom sakkunnig inom departementet biträda
med berörda arbete.

Uppdraget bär slutförts.

Kostnaderna för arbetet hava utgjort 5,437 kronor 60 öre.

Sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande
av befälskurser för fänrikar vid flottan.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 september 1918 bemyndigat chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga, varav en tillika
sekreterare, för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande
av befälskurser för fänrikar vid flottan, har departementschefen samma
dag utsett generaldirektören Jk J:son Bergqvist, kommendören vid flottan
greve C. A. Wachtmeister och kaptenen vid flottan C. G. Wahlström att
verkställa förenärnnda arbete.

De sakkunnigas första sammanträde ägde ruin den 4 november 1918
och har deras arbete därefter fortgått.

De sakkunniga hava den 22 november 1918 erhållit bemyndigande
att för biträde tillkalla professorn vid Lunds universitet A. Herrlin och
hava i visst avseende samarbetat med denne.

1*7

188

Berättelse om vad i riketsjfityrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunnigas uppdrag har hittills åsamkat statsverket eu kostnad
av omkring 1,800 kronor.

Saklcunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 6 december 1918 bemyndigat chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkuniga, varav eu ordförande,
för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
m. m., har departementschefen samma dag utsett överstelöjtnanten vid
kustartilleriet A. L. Törner till sådan sakkunnig och att i egenskap av
ordförande leda förenämnda arbete, varjämte departementschefen förklarat
sig komma att, efter anmälan av chefen för kustartilleriet, utse ytterligare
två sakkunniga för ifrågavarande arbete.

Civildepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskornmittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907r
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908 att verkställa
av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård; den 9
oktober 1908 att, verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av
riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november 1908
att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn den 13
juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden tarvade omarbetning;
den 20 november 1908 att i anledning av riksdagens skrivelse den 7 april
1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sått åtal i vidsträcktare
mån än nu medgåves kunde anställas för vissa förbrytelser, som
av målsmän begingos mot minderåriga eller dem, vilka saknade förståndets
fulla bruk, samt den 4 februari 1910 att i anledning av riksdagens
skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande, i vad mån ändring kunde
ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda minderåriga förbrytare
måtte i större utsträckning än för närvarande vore medgivet kunna
insättas i allmän uppfostringsanstalt. Härförutom hava ett flertal andra

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1*9

ärenden, som stå i sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag,
av Kung].. Maj:t remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen J. Widén, ordförande,
godsägaren O. Björklund, Rörön, Månsåsen, fattigvårdsinspektören A. Lindblom,
Stockholm, häradshövdingen J. Linders, Stockholm, tillika sekreterare,
och hemmansägaren E. O. Magnusson i Tumhult, Målaskog. Vid
behandlingen av barnavårdslagstiftningen äro professorn, överläkaren vid
allmänna barnhuset 1. Jundell och fröken Ebba Wedberg, Stockholm,
samt vid behandlingen av lösdrivarlagstiftningen direktören C. G. Reuter t

O CD O

orona, Svartsjö, ledamöter av kommittén.

Beträffande kommittén har meddelats följande:

Till kommitténs behandling har Kungl. Maj:t under år 1918 remitterat
dels riksdagens skrivelse den 11 juni 1917 angående möjlighet att
bereda förskott av allmänna medel åt barn utom äktenskap m. in., dels
riksdagens skrivelse den 8 mars 1918 om utsträckning och enhetlig orgalibation
av samhällets barnavård. Dessutom hava från myndigheter och
föreningar till kommittén överlämnats framställningar i barnavårdslagstiftningen
rörande frågor.

Kommittén, som tidigare avgivit betänkanden dels rörande behandling
av alkoholister, dels om fattigvårdslagstiftningen och dels angående
minderåriga förbrytare, har under år 1918 avgivit förslag till lag om ändrad
lydelse av 14 § och 15 § 3 mom. i lagen den 13 juni 1902 angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn jämte
motiv. Kommittén har vidare under året 1918 avgivit utlåtande dels till
statsrådet och chefen för justitiedepartementet angående anordnande av
tvångsarbetsanstalterna, dels ock till Kungl. Maj:t angående komplettering
av lagstiftningen rörande behandling av alkoholister.

I övrigt har kommittén under året fortsatt behandlingen av barnavårdslagstiftningen.
Den undersökning angående barnavårdens handhavande
inom ett antal kommuner i olika delar av landet, vartill kommittén
under år 1917 erhållit bemyndigande, har under år 1918 fortsatts samt
enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utsträckts att omfatta även skyddshemmens
verksamhet.

Under de tider av år 1918, då plenisaminanträden icke hållits, har
arbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren samt delvis också av andra
ledamöter. På grund av uppdrag att biträda i civildepartementet vid utarbetande
av proposition till lag om fattigvården m. d. författningar samt
att vara sekreterare i det särskilda utskott, som vid 1918 års riksdag hade
att behandla dessa förslag, har sekreteraren under vissa tider varit hindrad
att ägna sig åt kommittéarbetet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ISO

Utgifterna för kommittén hava intill 1918 års slut uppgått till omkring
235,000 kronor däri, inbegripna kostnaderna för statistiska utredningar
och tryckning av kommitténs betänkande^

Järnvägstaxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om
samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande
angående införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt
betänkande rörande envar av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är f. d. landshövdingen A. Asker, Stockholm, samt ledamöter: grosshandlaren
J. A. Waller, Göteborg, direktölen 1». T. Hennings, Sanda, överdirektören
J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg, Stockholm,
vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte har
Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordnat verkställande direktören i
Svenska jårnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid
behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda
järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1918 avlämnat del II B av sitt betänkande,
omfattande motiveringen till det i del I framlagda förslaget till taxa för
statens järnvägar, i den mån nämnda motivering avser andra varuslag än
livsmedel och därmed sammanhängande ämnen. Kommitténs utlåtande
om samtrafiken med utlandet är avslutat och under tryckning.

Av kommitténs arbete återstår därefter endast avslutandet av historiken.

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalda utgifterna
för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28
juni 1907 intill 1918 års utgång komma att uppgå till ett belopp av
omkring 157,000 kronor, däri inberäknat kostnaderna för tryckning av de
utgivna delarna av betänkandet. Dessutom har av statskontoret utbetalts

dels rese- och traktainentsersättningar, såvitt kommittén har sig bekant
uppgående till ett belopp av omkring 39,000 kronor, dels ersättningar
för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller tjänstemän ha
avstått på grund av arbete i kommittén.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den I!) januari 1912 bär chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och sekreteraren i
svenska stadsförbundet, lilosolie doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. II. F. Meurling, Djursholm, lilosolie doktorn A. Molin, Lidingö
villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och bär chefen för nämnda departement, eldigt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarie» K. R. Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen.

Chefen för civildepartementet har den 30 mars 1917 entledigat
förste aktuarien Sjöstrand från berörda uppdrag, varefter biträdande sekreteraren
hos kommissionen lilosolie licentiaten R. K. A. Bergström tjänstgör
såsom sekreterare.

Jämlikt bemyndigande den 2 mars 1917 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt sundhetsinspektören G. Göthlin, Göteborg, att biträda
kommissionen såsom sakkunnig på det bostadshygieniska området.

Därjämte har chefen för civildepartementet, enligt bemyndigande
den 6 oktober 1916, uppdragit åt verkställande direktören i Göteborgs
inteckningsgarantiaktiebolag P. A. Blomqvist, verkställande direktören i
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Swartling, Stockholm,
direktören, vice häradshövdingen K. G. Berlitz;, Stockholm, borgmästaren
V. A. Schneider, Örebro, och byggmästaren J. Lundahl, Malmö, att, i
egenskap av sakkunniga och i samråd med förenämnda sakkunniga, deltaga
i verkställande av utredning rörande åtgärder för ordnande av
fastighetskrediten vid beredande av bostäder åt de mindre bemedlade
klasserna.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

1 samråd med de enligt bemyndigande den 6 oktober 1916 tillkallade
särskilda kreditsakkunniga hade kommissionen utarbetat samt under
år 1917 fullbordat sitt förslag till ordnande av den sekundära fastighetskrediten
i rikets städer och stadsliknande samhällen. Förslaget har under
år 1918 av trycket utkommit med titel »Bostadskominissionens betänkande angående
ordnandet av den sekundära bostadskrediter avgivet den 6 december
1917», utgörande del XI av kommissionens utredningar, samt med
en nämnda datum dagtecknad skrivelse överlämnats till chefen för civildepartementet.

Det av kommissionen åt dess ledamot, professorn G. Steffen, år 1917

191

192 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lämnade uppdraget att utarbeta en principiell framställning av bostadsfrågan
ur nationalekonomiska och socialpolitiska synpunkter har av Steffen
under året fullgjorts, och har en tryckt framställning över ämnet med
titeln »Bostadsfrågan i Sverige- ur sociologiska och socialpolitiska synpunkter»,
utgörande del IX av kommissionens utredningar, i november
1918 överlämnats till chefen för civildepartementet.

jyen g—io januari 1918 avhöll kommissionen en konferens med
motsvarande sakkunnigeinstitutioner i Danmark och Norge, nämligen ined
beträffande det förra landet »boligkommissionen af 1916» och beträffande
det senare landet »boligkomitéen». Vid konferensen närvoro på inbjudan
jämväl representanter för civildepartementet, socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och svenska stadsförbundet i Sverige, justitsministeriet i Danmark
samt »bygninglovkomitéen» och »norsk förening for boligrefonner» i Norge.
Konferensen, som hölls i Stockholm i riksdagshuset, öppnades av chefen
för civildepartementet. På därom av kommissionen gjord framställning
har Kungl. Maj:t den 22 februari 1918 uppdragit åt kommissionen att ombesörja
tryckningen av de vid konferensen förda förhandlingarna, vilka
därvid stenografiskt återgivits. Till åtlydnad härav har kommissionen låtit
verkställa den sålunda "anbefallda tryckningen, och hava referaten med
titel »Förhandlingarna vid de skandinaviska bostadskommissionernas konferens
den 8—10 januari 1918», utgörande del X av kommissionens utredningar,
nyligen utkommit samt överlämnats till cheten föi civildepartementet.

Den 22 januari 1918 har kommissionen till chefen för finansdepartementet
avgivit en promemoria angående upprättat förslag till instruktion
för länsarkitekterna.

Genom beslut den 31 oktober 1917 hade Kungl. Maj:t anbefallt
kommissionen avgiva utlåtande över en av Gävle stads drätselkammares
bostadskommitté ingiven framställning om åtgärder för reglering av tillo-ång
och pris å byggnadsmaterialier för kommunala och halvkoramunala
byggen. Därjämte '' hade chefen för civildepartementet till kommissionen
föryttrande överlämnat dels den 21 november 1917 en framställning från
Stockholms byggmästarförening angående åtgärder för att bereda den enskilda
byggnadsverksamheten tillgång å byggnadsmaterialier till skäliga
pris, dels den 5 januari 1918 en framställning från Stockholms hyresgästförening,
jämväl avseende åtgärder från det allmännas sida i syfte av
byggnadskostnadernas nedbringande. Med anledning härav har kommissionen,
med biläggande av särskilt yttrande från svenska stadsförbundets
bostadsråd, i skrivelse den 11 februari 1918 förordat, att till understöd
åt de mindre bemedlades bostadsbehov borde av statsmedel anslås tre mil -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

joner kronor att utgå enligt i huvudsak enahanda grunder som 1917 års
anslag för samma ändamål. Det sålunda förordade anslaget har sedermera
av riksdagen beviljats.

I en den 15 februari 1918 dagtecknad skrivelse till chefen för justitiedepartementet
hava bostadskommissionen och socialstyrelsen efter gemensamma
överläggningar i ämnet ingivit förslag till vissa ändringar i då
gällande lagstiftning mot oskälig hyresstegring med mera, vilket förslag
med vissa avvikelser sedermera av lvungl. Maj:t och riksdagen antagits i
lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring med mera
den 14 juni 1918. Genom beslut den 1 juli 1918 hava kommissionen och
socialstyrelsen anbefallts att över denna lag avgiva gemensamt utlåtande
med huvudsaklig uppmärksamhet ägnad åt frågan, huruvida och i så fall
under vilka villkor möjlighet må kunna beredas att, utöver vad den gällande
lagen innefattar, överklaga hyresnämnds beslut. Genom beslut den
2 augusti 1918 har Kungl. Maj:t förordnat ledamoten av riksdagens första
kammare rådmannen A. Dahl samt ledamoten av riksdagens andra kammare
borgmästaren J. Pettersson att såsom sakkunniga biträda kommissionen
och socialstyrelsen vid fullgörande av ifrågavarande uppdrag. Detta
har i det närmaste slutförts och torde framställning i ämnet komma att
ingivas före utgången av januari 1919.

Genom brev den 15 februari 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt dels
kommissionen, dels ock socialstyrelsen att avgiva och till riksdagens andra
kammares tredje tillfälliga utskott överlämna yttrande över en inom kammaren
väckt motion (1918 nr 277) angående åtgärder för bättre ordnande
av bostadstillgången inom vissa samhällen. Till åtlydnad härav hava kommissionen
och styrelsen, vilka ansett sig gemensamt böra behandla ärendet,
den 14 mars 1918 till utskottet överlämnat yttrande i ämnet.

Uti skrivelse den 6 februari 1918 hade riksdagens andra kammares
fjärde tillfälliga utskott, med förmälan, att utskottet hade under behandling
en inom kammaren vackt motion (1918 nr 21) om skrivelse till
Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om medverkan från
statsverkets sida till uppförande av bostadshus, anhållit, att bostadskommissionen
måtte anmodas att till utskottet inkomma med yttrande, huruvida
den i motionen begärda utredningen utan särskild riksdagsskrivelse
koinme att av kommissionen företagas, samt det uttalande i övrigt, vartill
motionen kunde föranleda. Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom
beslut den 8 februari 1918 anbefallt kommissionen att avgiva och till Kungl.
Maj:t inkomma med det yttrande och det uttalande, som utskottet sålunda
begärt. Till åtlydnad härav har kommissionen i skrivelse den 18 april
1918 till Kungl. Maj:t inkommit med yttrande i ämnet.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 25

Riksdags-Berättelsen.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom beslut den 12 februari 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt kommissionen
att avgiva utlåtande över en av Göteborgs stadsfullmäktige den
14 januari 1918 gjord ansökan om understöd av statsmedel till vissa allmännyttiga
byggnadsföretag. Till åtlydnad härav har kommissionen den
4 maj 1918 till Kungl. Maj:t inkommit med utlåtande i ämnet.

I syfte att bidraga till en så långt möjligt enhetlig och med syftet
överensstämmande tillämpning av lagstiftningen mot oskälig hyresstegring
m. m. hava bostadskommissionen och socialstyrelsen, efter gemensamma
överläggningar, i en den 12 juni 1918 dagtecknad skrivelse hos
Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl Maj:t täcktes dels uppdraga åt styrelsen
och kommissionen att gemensamt anordna en konferens med ordförandena
och suppleanterna för dem i rikets hyresnämnder i huvudsaklig överensstämmelse
med en närmare angiven plan, dels ock ställa ett belopp av
10,0n0 kronor till styrelsens förfogande att mot redovisningsskyldighet användas
ej mindre till täckande av de allmänna kostnaderna för konferensens
anordnande än även till bestridande under närmare angivna villkor
av konferensdeltagarnas resekostnader. Med bifall till denna framställning
har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1918 dels uppdragit åt socialstyrelsen
att i samråd med kommissionen anordna en dylik konferens,
dels ställt det för ändamålet begärda beloppet till styrelsens förfogande.
Till åtlydnad av det sålunda meddelade uppdraget tillställde styrelsen och
kommissionen den 26 juni 1918 ordförandena i rikets samtliga hyresnämnder
en cirkulärskrivelse med inbjudan till en konferens i Stockholm,
innehållande jämväl ett preliminärt program för densamma. Konferensen
öppnades i riksdaghuset den 3 september 1918 av chefen för justitiedepartementet
och pågick till och med den 5 i samma månad. Den bevistades
av ordförandena eller ock dessas suppleanter i flertalet av rikets
hyresnämnder.

Med anledning av tvenne vid 1917 års riksdag väckta motioner (nr
36 i första kammaren och nr 153 i andra kammaren) hade riksdagen den
12 juni 1917 i skrivelse nr 323 hos Kungl. Maj:t anhållit, att vid den
utredning rörande fastighetskreditens ordnande, som pågick inom bostadskommissionen,
jämväl frågan om anskaffande genom uppläggande av
ett premieobligationslån av billigt kapital för bostadsproduktionen särskilt
måtte undersökas, samt att yttrande och förslag i ämnet snarast måtte
föreläggas riksdagen. Med anledning härav hade Kungl. Maj:t genom beslut
den 29 juni 1917 anbefallt kommissionen att verkställa den sålunda
begärda undersökningen och att snarast möjligt inkomma med yttrande i
ämnet och det förslag, vartill yttrandet kunde föranleda. Till åtlydnad
härav har kommissionen i samråd med meranämnda, den 6 oktober 1916

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

195

tillkallade kreditsakkunniga den 12 september 1918 till Kungl. Maj:t inkommit
med yttrande och förslag i ämnet, åtföljt av bilaga, innehållande
särskild avvikande mening, som i vissa punkter yppats bland de
sakkunniga.

Genom beslut den 3 maj 1918 har kommissionen anbefallts avgiva
utlåtande över en av Stockholms stadsfullmäktige gjord framställning angående
möjligheter till ökande av bostadstillgången i. huvudstaden. Till
åtlydnad härav har kommissionen den 23 september 1918 till Kungl.
Maj:t inkommit med utlåtande i ämnet.

Genom beslut den 14 september 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt kommissionen
att avgiva utlåtande över en av direktören E. Isacson ingiven,
den 12 september 1918 dagtecknad skrift angående vidtagande av åtgärder
i och för ransonering av bostadsrum. Till åtlydnad härav har kommissionen
den 23 september 1918 till Kungl. Maj:t inkommit med utlåtande
i ämnet.

Genom beslut den 25 september 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt
bostadskommissionen att skyndsamt avgiva utlåtande över en av stadsplaneingenjören
Axel Dahlberg och kammarskrivaren K. G. Fellenius ingiven,
den 20 september 1918 dagtecknad skrift med förslag till lösning
av kristidens bostadsfråga genom medgivande av rätt för kommunen att
upptaga eu särskild bostadsskatt. I med anledning härav den 29 oktober
1918 avgivet utlåtande har kommissionen förordat utredning i ämnet genom
särskilda sakkunniga.

Kommissionen jämte den såsom sakkunnig i bostadshygieniska frågor
tillkallade sundhetsinspektören G. Göthlin har under senare delen av året
deltagit i det inom civildepartementet pågående revisionsarbetet rörande
ny hälsovårdsstadga i vad denna rör bostadshygieniska spörsmål.

Det inom kommissionen uppgjorda förslaget till ny byggnadsstadga
för riket har under förra hälften av året varit underkastat förnyad prövning
genom särskilda tekniska sakkunniga. Ehuru fördröjt på grund av
upprepade sjukdomsfall bland dem, som närmast haft sig förevarande uppgift
anförtrodda, har detta arbete under året fullbordats och pågår tryckningen
av betänkandet i ämnet.

Den av kommissionen och socialstyrelsen tidigare planlagda och åt
socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande i Sverige rådande bostadsförhållanden
har såtillvida under året fullbordats, som den tredje och
sista delen, nämligen över Sundsvall, i serien »Undersökningar rörande de
mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa svenska städer (bostadsbeskrivningar)»
av trycket utkommit. Härmed äro samtliga åt styrelsen sålunda
anförtrodda undersökningsserier fullbordade, och återstår endast en

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inom styrelsen under arbete varande sammanfattande översikt över den
första av dessa, nämligen över 1912—1914 års allmänna bostadsräkningar.

Av kommissionens under händer varande arbete återstår sålunda vid
slutet av år 1918 endast dels ombesörjandet av tryckningen av förslag
till ny byggnadsstadga, dels revisionsarbetet å gällande hyresstegringslagstiftning.
Med anledning härav har kommissionen slutligen i skrivelse den 6 november
1918 till chefen för civildepartementet avlämnat redogörelse för
utförandet av sitt uppdrag samt, under hänvisning till det väsentligt ändrade
läge, i vilket bostadsfrågan kommit på grund av kristiden, hemställt,
dels att kommissionens uppdrag måtte anses slutfört genom redan avlämnade
eller under utarbetande varande undersökningar, utlåtanden och
förslag, dels ock att statsrådet ville snarast vidtaga åtgärder i närmare
angiven riktning för ett enhetligt handhavande under kristiden av de med
bostadsfrågan sammanhängande spörsmålen.

De kostnader, kommissionens arbeten medfört statsverket, uppgå till
cirka 211,000 kronor, varav cirka 6,000 kronor under år 1918 utgivits i
tryckningskostnader för kommissionens samma år utgivna arbeten. Därtill
komma cirka 93,000 kronor för den åt socialstyrelsen anförtrodda utredningen
rörande i Sverige rådande bostadsförhållanden.

Den 15 november 1918 har Kungl. Maj:t förklarat, att det kommissionen
lämnade uppdrag skall anses slutfört genom redan avlämnade eller
under utarbetande varande undersökningar, utlåtanden och förslag.

Jämlikt nämnda dag erhållet bemyndigande har chefen för civildepartementet
den 14 december 1918 uppdragit åt ledamoten av riksdagens
andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, t. f. byråchefen
i socialstyrelsen R. K. A. Bergström och t. f. landskamreraren i Stockholms
län A. V. B. Wijkman att, i egenskap av sakkunniga, i enlighet
med de närmare anvisningar, som chefen för civildepartementet kunde
komma att meddela, inom nämnda departement biträda med vissa utredningar
på bostadsfrågans område, ävensom utsett borgmästaren Pettersson
att tillika såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därjämte
har chefen för civildepartementet uppdragit åt länsassessorn i Västernorrlands
län O. J. P. Rundqvist att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J

197

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

P. Klason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga
om de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste
mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökning har chefen för civildepartementet den 15
april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin,
Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda
vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen här meddelats:

Ledamoten Wirgin har, såsom i 1917 års berättelse nämnts, haft i
uppdrag att anställa vissa biologiska undersökningar och därvid dels

1. utröna, under vilka betingelser arsenikgaser kunna utvecklas ur
arsenikhaltig oljefärg under inverkan av mögelsvampar, dels

2. försöka uppsamla arsenik i luften i ett fuktigt, med arsenikhaltig
oljefärg bemålat och med arseniksvampar infekterat rum, dels

3. utröna ur mögelkulturer utvecklade arsenikhaltiga gasers inverkan
på försöksdjur, dels ock

4. för kemisk undersökning uppsamla arsenikgaser, som utvecklats
från arsenikmögelkulturer.

Samtliga ovan nämnda undersökningar hava blivit slutförda.

Redogörelsen för de under punkterna 2 och 4 oinförmälda undersökningarna
är tryckfärdig. Redogörelserna för undersökningarna under
punkterna 1 och 3 äro i det närmaste färdigtryckta. Redogörelsen för
den i 1917 års berättelse omnämnda undersökningen rörande förekomsten
av arsenikmögelvegetationer å tapetserade och oljemålade väggytor i bostäder
i Uppsala är färdigtryckt. Beträffande redogörelsen för undersökningar
rörande vissa allmänna betingelser för utveckling av arsenikhaltig gas
genom mögel har tryckorder givits. Redogörelsen för den i 1917 års berättelse
omnämnda undersökningen över inverkan på försöksdjur av de
gaser, som uppstå genom upphettning av intorkad linolja och andra färgbeståndsdelar,
vilken under ledamoten Wirgins ledning utförts av den hos
kommissionen till den 1 februari 1916 anställda assistenten, nuvarande
stadsläkaren i Marstrand, medicine licentiaten Ivar Lagerberg, föreligger i
korrektur.

Manuskriptet till redogörelsen för den i 1917 års berättelse om -

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nämnda, under ledamoten Wirgins ledning av förutvarande amanuensen vid
hygienisk-bakteriologiska institutionen i Uppsala medicine kandidaten C.
A. Näslund såsom frivillig medarbetare verkställda undersökningen över
olika stoftformiga arsenikföreningars inverkan på försöksdjur är i det närmaste
färdigt. Manuskriptet till kandidaten Näslunds i 1917 års berättelse
omnämnda undersökningar över arsenikvätets inverkan på försöksdjur
föreligger färdigt.

Ledamoten Ramberg har under år 1918 avslutat följande experimentela
arbeten: a) granskning av de författningsenliga metoderna för
bestämning av arsenik i handelsvaror, b) undersökningar angående möjligheten
av utveckling av arsenikhaltiga gaser ur torkande oljefärg utan medverkan
av mikroorganismer, c) den kemisk-analytiska delen av de gemensamt
med ledamoten Wirgin bedrivna undersökningarna angående utveckling
av gasformiga arsenikföreningar genom mikroorganismer, d) ett antal
analyser i samband med de av kandidaten Näslund utförda undersökningarna
rörande arsenikvätets toxicitet. Vid samtliga dessa experimentella
arbeten har filosofie kandidaten Gösta Sjöström biträtt såsom assistent.

Resultaten av de ovan under a) och b) nämnda undersökningarna
hava vidare av ledamoten Ramberg litterärt bearbetats och äro dels tryckta,
dels under tryckning såsom bil. X och XIX till kommissionens betänkande.
Resultaten av de under c) nämnda undersökningarna hava av ledamöterna
Wirgin och Ramberg gemensamt bearbetats och äro under tryckning
såsom bil. XIII till kommissionens betänkande.

Vidare har ledamoten Ramberg delvis med biträde av assistenten
Sjöström avslutat den litterära bearbetningen av de tidigare utförda undersökningarna
rörande bestämning av minimala arsenikkvantiteter särskilt
genom elektrolys. En del av dessa resultat är tryckt i Lunds Universitets
Årsskrift, N. F. avd. 2, Bd. 14, Nr 21, en annan del föreligger i manuskript
och tryckes såsom bil. IX till kommissionens betänkande.

Ledamoten Bang har under året varit sysselsatt med experimentella
arbeten, nu närmast avsedda att vara kontrollerande och kompletterande
till den under ledamoten Wirgins ledning av Näslund utförda experimentella
undersökning.

Kommissionens ordförande har under året avslutat sina studier för
den kliniska framställningen av arsenikförgiftning, och är detta arbete såsom
bil. V till kommissionens betänkande nu till största delen färdigtryckt.

Kommissionen, som under året upptagit arbetet för upprättandet av
sitt betänkande och utarbetat ett första utkast till detsamma, ämnar sammanträda
under januari månad 1919 för att söka slutredigera betänkandet.

De kostnader, kommissionen under tiden från det densamma till -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

199

satts till 1918 års slut medfört för statsverket, uppgå till omkring 84,500
kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden in. m.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt en kommission att inom departementet biträda med
utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden.
Kommissionen består för närvarande av professorn I. Jundell, redaktören
C. G. Ekman, sjukhemsförestånderskan, rödakorssystern Agda
Meyersson och sophiasystern Wilhelmina Elisabeth Paijkull, Stockholm,
samt läkaren vid länslasarettet i Östersund, medicine doktorn Halvor
Graeve och förestånderskan för Fredrika Bremerförbundets sjuksköterskebyrå
i Göteborg Anna Lönnerblad.

Sedermera har chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande,
den 3 juni 1915 uppdragit åt kommissionen att, i samråd med av chefen
för finansdepartementet, enligt bemyndigande, tillkallade sakkunniga,
vilka erhållit uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utförandet
av de arbeten, som för lösningen av kommunalskattefrågan kunde
anses erforderliga, jämväl verkställa utredning och avgiva förslag i
fråga om statsbidrag till kommun, som i sin tjänst anställer examinerad
sjuksköterska.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 30
maj 1918 avgivit betänkande angående bidrag av statsmedel för anställning
av distriktssköterskor. Härmed har kommissionen fullständigt fullgjort
de densamma lämnade uppdragen.

De totala kostnader, kommissionens arbeten medfört för statsverket,
utgöra omkring 42,831 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1920 års utgång m. m.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid
1920 års utgång m. m. Ordförande i kommittén är f. d. landshövdingen

H. T. Biörklund, Stockholm, samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson
i Vallsta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren
E. \r. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping,
medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt
är kommitténs sekreterare.

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommitténs ordförande har meddelat, att arbetena omfattat slutbehandling
av kommitténs i korrektur tryckta betänkande rörande systemfrågan,
allmänhetens förseende med läkemedel samt arbets- och avlöningsförhållandena
inom yrket; fullbordande av redogörelser över apotekslagstiftningen
i främmande länder; samt fortsatt upprättande av å betänkandet
grundade författningsförslag samt bearbetande av provisoriska beslut
i pensionsfrågan.

Vidare har kommittén under år 1918 avgivit utlåtanden i två till
kommittén remitterade ärenden, nämligen angående frågan om alternering
mellan apoteken i Nyköping beträffande öppethållande och angående väckt
förslag att inrätta ett nytt apotek i Göteborg.

Sammanstötande omständigheter hava under året i hög grad försvårat
kommitténs arbeten. Dels hava nämligen de kommittéledamöter,
vilka tillhöra riksdagen, varit därav mera än eljest hindrade i sitt arbete
inom kommittén och dels hava de av kristiden och sjukligheten föranledda
extra åtgärderna inom apoteks- och medicinalväsendet tagit kommitténs
farmaceutiska och medicinska medlemmars tid så i anspråk, att kommitténs
sammanträden måst i hög grad inskränkas.

Emellertid beräknar kommittén att hinna fullborda sitt uppdrag
inom loppet av första hälvten av år 1919.

De kostnader, kommittén under år 1918 medfört för statsverket,
beräknas approximativt till 29,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
m. in.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka in. m.; och har
chefen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören
Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 18
mars 1918 — med anledning av att något beslut av statsmakterna ännu
icke förelåge i fråga om de å hospital anställdas uppförande å ordinarie
stat samt angående svenska fattigvårdsförbundets framställning om en uppdelning
av sinnessjukvården å staten och landstingen m. m. — beslöt

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

201

att tills vidare låta anstå med arbetet på förslag till ny sinnessjukstadga
samt att uppdraga åt sekreteraren att fortsätta överarbetningen av redogörelsen
för den utländska lagstiftningen. Härmed har denne tidvis varit
sysselsatt, medan ordföranden enligt uppdrag kortare tider varit sysselsatt
med den utredning, som inom medicinalstyrelsen i samråd med särskilt
tillkallade sakkunniga verkställes med anledning av svenska fattigvårdsförbundets
ovan nämnda framställning.

Efter det frågan om hospitalspersonalens uppförande å ordinarie
stat vid 1918 års lagtima riksdag blivit avgjord, var avsikten, att de sakkunniga
i oktober månad samma år skulle återupptaga sitt arbete, men
blev detta med vederbörligt tillstånd uppskjutet, då sekreteraren åtog sig
att fara utrikes i offentligt uppdrag. Sedan denna resa emellertid blivit
definitivt inställd, hava de sakkunniga sammanträtt till samt den 14 december
1918 avgivit yttrande över särskilda framställningar om rättighet
att få vårda mer än fem sinnessjuka utan de för enskild sinnessjukanstalt
gällande föreskrifter.

I fråga om revision av gällande sinnessjukstadga hava hittills — av
skäl, som tidigare blivit anförda — endast preliminära beslut kunnat fattas,
men torde under år 1919 definitivt förslag till n3^ sinnessjukstadga kunna
bliva färdigt.

De kostnader, kommissionen till 1918 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 25,300 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet in. m.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förlag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband därmed
kunde böra vidtagas in. m.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han under år 1918
uti ifrågavarande egenskap icke utfört något arbete.

Någon annan gottgörelse för uppdraget har landssekreteraren Ekelund
hittills icke bekommit än att honom beretts ersättning för de löneförmåner,
varav han under tjänstledighet för uppdraget varit i mistning,
vilken ersättning till 1918 års slut uppgått till omkring 4,170 kronor.

Kommittén för kommunala nybildningar.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare for Bih.

till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 Avd. 26

Riksdags-Berättelsen*

202

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mer än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller
delar av kommuner för tillgodoseende av ett ellet flera gemensamma
kommunala behov, i fråga om möjligheten att för viss ort inom landseller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa,
kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom
angående de materiella grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas,
dels ock uppgöra förslag till de författningsbestämmelser, vartill den
verkställda undersökningen kan föranleda. Ordförande i nämnda kommitté
är presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt ledamöter: borgmästaren
Hälsingborg J. F. Bååth, rådmannen i Malmö Iv. Dahlberg samt
filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet L. S. C. Wåhlin, Stockholm,
vilken sistnämnde jämväl är kommitténs sekreterare.

Beträffande kommittén har meddelats, att kommittén den 21 mars
1918, avlämnat sitt betänkande.

De kostnader, kommitténs arbete i sin helhet medfört för statsverket,
hava uppgått till: arvoden till kommitténs ordförande och ledamöter,
reseersättningar in. m. 24,304 kronor 31 öre och tryckningskostnaderna
till 12,513 kronor 75 öre eller tillhopa 36,818 kronor 6 öre.

ArbetslöshetsJcommissionen.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag
till åtgärder, som äro ägnade att motverka den under nuvarande förhållanden
väntade arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom dels föreskrivit, att chefen för civildepartementet eller, då han
är förhindrad, chefen för finansdepartementet skall vara ordförande i
nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen:
fru Emilia Broomé, byråchefen, filosofie doktorn E. G. Huss, tillika sekreterare,
redaktören, numera statens fattigvårdsinspektör G. H. von Koch,
fattigvårdsinspektören A. F. G. Lindblom, landsorganisationens ordförande,
talmannen i riksdagens andra kammare H. Lindqvist, f. d. generaldirektören
F. W. H. Pegelow, civilingenjören C. A. Ramström och direktören

J. Sachs, Stockholm.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Beträffande vissa ändringar i det av statsmakterna på kommissionens
initiativ anordnade understödsväsendet för arbetslösa har kommissionen
till Kungl. Maj:t gjort framställning, som föranlett proposition i ämnet
till riksdagen samt utfärdandet den 16 augusti 1918 av ny kungörelse i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

203

ämnet. I sammanhang härmed utverkade Kungl. Maj:t på kommissionens
framställning, ytterligare anslag till arbetslöshetens bekämpande. På kommissionens
förslag hava med anlitande av berörda anslag fullföljts tidigare
anordnade eller påbörjats nya arbetsföretag för sysselsättande av äldre
familjeförsörjande stenarbetare, över vilka företag kommissionen haft att
jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utöva viss tillsyn.

Den för ordnandet av stenleveranserna till kommunerna och staten
upprättade stenleveranscentralen har bedrivit sin verksamhet i samråd med
kommissionen. Då arbetena med fullgörandet av dessa leveranser vid
början av hösten voro till huvudsaklig del avslutade och enär verkställda
utredningar gåvo vid handen, att ytterligare åtgärder voro nödvändiga
för att sätta gatstensindustrin i stånd att åtminstone i starkt begränsad
omfattning fullfölja driften och därigenom vid densamma sysselsätta en
del av de äldre arbetarna, hemställde kommissionen om anvisande av ytterligare
medel ur arbetslöshetsanslaget till inköp för statens räkning av betydande
paidier gatsten. Kungl. Maj:t biföll framställningen och bestämde,
att beträffande ordnandet av dessa leveranser, vilka närmast handhavas av
stenleveranscentralen, samverkan skulle äga rum med arbetslöshetskommisionen.

Den arbetslöshet, som inom textilindustrin uppkommit på grund av
brist på råvaror in. in., har påkallat särskild uppmärksamhet från kommissionens
sida och föranlett åtskilliga utredningar samt överläggningar med
representanter för dels arbetsgivare och arbetare inom yrket, dels ock
länshjälpkommittéerna i län med större antal textilarbetare. Med hänsyn
till att bland dessa de allra flesta äro minderåriga och kvinnor, för vilka under
vintern annat arbete svårligen kan beredas, hemställde kommissionen till
en början under december 1917 hos Kungl. Maj:t om anvisande av statsmedel
att utgå såsom bidrag till anordnande av lämpliga utbildningskurser,
genom vilkas bevistande de arbetslösa kvinnorna och minderåriga
kunde erhålla en sysselsättning, som vore ägnad att såväl motverka sysslolöshetens
risker som ock bliva dem för framtiden gagnelig. Kungl. Maj:t
biföll framställningen och uppdrog åt kommissionen att närmare planlägga
och övervaka kurserna, vilkas anordnande närmast ankommer på vederbörande
lokala arbetslöshetsorgan.

Under år 1918 hava undervisningskurser för arbetslösa sålunda anordnats
i städerna Borås, Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Karlstad och
Kalmar samt i Fässbergs, örgryte, Råda, Skallsjö, Rinna, örby, Fritsla,
Seglora och Kinnarumma landskommuner.

De undervisningsämnen, som därvid förekommit, hava varit matlagning,
sömnad, tvätt och bostadsvård, hemmets ekonomi, bostadshygien,

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hemslöjd (korg- och träullsarbeten), skolagning, träslöjd, grönsaksodling,
medborgarkunskap, yrkeshygien, yrkesekonomi, yrkeslagstiftning, läsning,
skrivning, bokföring, gymnastik och sång. Av ovanstående ämnen har
praktisk undervisning lämnats i matlagning, sömnad, tvätt och bostadsvård,
skrivning och bokföring, hemslöjd, korg- och träullsarbeten, skolagning,
träslöjd och grönsaksodling, gymnastik och sång, medan i de övriga
ämnena undervisning bedrivits i form av föreläsningar.

Kostnaderna för kursernas anordnande, frånsett lärarlönerna, som
utgå av statsmedel, hava bestritts av vederbörande kommun, som även
ställt lokaler, merendels lediga skolsalar, till vederbörande kommitterades
förfogande. I en del fall hava för kursverksamheten intresserade textilfabrikanter
ställt lediga arbetslokaler och nödiga anordningar till disposition.

Svårigheter hava dock yppat sig på grund av nu rådande knappa
tillgång å de materialier, som varit nödvändiga för den praktiska undervisningen
i matlagning och sömnad. Genom samarbete med vederbörande
statskommissioner och deras underordnade kommunala organ har det
emellertid lyckats att utan allt för störa förändringar i de uppgjorda planerna
fullfölja denna del av undervisningen.

Sammanlagda antalet elever i kurserna har uppgått till omkring
2,000, varvid det övervägande antalet har utgjorts av kvinnliga textilarbetare.

Kurserna hava i regel pågått 12 å 15 veckor med en undervisningstid
av omkring 35 timmar per vecka fördelade på 5 å 6 veckodagar.

Den på staten belöpande kostnaden till lärarlönerna har uppgått till
i det närmaste 100,000 kronor. Övriga kostnader för kursernas anordnande,
såsom lokalhyror, bränsle, lyse, materialkostnader m. in, hava på
en del platser bekostats ensamt av kommunerna, på andra åter av
kommunen och vederbörande arbetsgivare tillsammans eller ensamt av
arbetsgivaren.

I regel hava eleverna i dessa kurser frivilligt anmält sig till deltagande,
varför något tvång på vederbörande icke behöft utövas.

Som allmänt omdöme över dessa kurser kan sägas, att intresset
från elevernas sida har varit det bästa och stegrats i den mån kurserna
pågått. Från kursanordnarnas och lärarpersonalens sida har ådagalagts
ett stort intresse och ett uppoffrande arbete, vilket icke minst medverkat
till det goda resultatet.

I skrivelse den 28 februari 1918 hemställde arbetslöshetskommissionen
vidare, att Kungl. Maj:t måtte för anordnande av hjälpfoderinsamling,
skogsodling och djdika arbeten för arbetslösa av arbetslöshetsanslaget an -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

visa ett belopp av högst 2 miljoner kronor. Enligt deri i framställningen
utvecklade planen skulle företaget stå under ledning av en särskild, av
chefen för civildepartementet utsedd arbetsdirektion, samverkande med
skogssällskapet i Göteborg, å vars allmänningar arbetena i huvudsak skulle
bedrivas i överenstämmelse med de erfarenheter, som skogssällskapet tidigare
förvärvat vid mindre omfattande arbeten av ifrågavarande art. För
arbetenas utförande skulle i första hand användas arbetslösa textilarbeterskor,
vilka icke med fördel kunde beredas arbete direkt i jordbrukets
tjänst eller annat arbete i hemorten.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 mars 1918 godkänt kommissionens förslag
och med anvisande av det begärda beloppet fastställt närmare grunder
för företagets bedrivande samt den nyssnämnda arbetsdirektionen förordnats
för att under arbetslöshetskommissionens inseende genomföra planen,
vidtogos omedelbart åtgärder i denna riktning. I samråd med vederbörande
arbetar- och arbetsgivarorganisationer utarbetades organisationen
i detalj och faställdes arbetsvillkoren, enligt vilka daglönen för manlig och
kvinnlig arbetare skulle utgöra respektive 2 kronor 25 öre och 2 kronor
(med tillägg av 1 krona för manlig familjeförsörjare) samt fri förplägnad
och inkvartering, vilka naturaförmåner uppskattades till ett värde av tillhopa
2 kronor och 75 öre per dag och arbetare. De kvinnliga arbetarna
försågos dessutom med lämpliga kläder och skodon, vilka de fingo tillösa
sig genom ett mindre avdrag av lönen.

Förberedelserna till denna tämligen vidlyftiga och hittills oprövade
organisation hade under senvintern fortskridit så långt att företaget, som
antagit namnet skogssällskapets statsarbeten, med centralkontoret förlagt i
Göteborg, enligt plan redan i slutet av april 1918 kunde utsända de första
kolonierna av arbetslösa textilarbeterskor från Malmö till arbete å några
under skogssällskapets förvaltning stående allmänningar i mellersta Skåne.
Under maj 1918 utryckte de övriga kolonierna, så att hela antalet kolonier
under sommaren och hösten utgjort cirka 40, av vilka flertalet varit
förlagda till västra Sverige och Småland, så långt möjligt i närheten av
textilindustrins centra. En del av dessa kolonier har utgjorts av så kallade
dagskolonier i städernas omnejd, så att arbetarna kunnat bo i sina
egna hem under natten. Till dessa arbeten hava uttagits de yngre och
mera kraftiga bland de arbetslösa inom textilindustrin, särskilt från städerna,
där en långvarig sysslolöshet i dessa tider medför större vådor än eljest.
Sammanlagt hava uttagits cirka 700 män och 2,300 kvinnor, vilka i regel
frivilligt anmält sig och med glädje emotsett en sommarvistelse i frisk
luft och under hälsobringande arbete, varvid utsikten att erhålla fri och
tillfredsställande förplägnad utgjort en stark lockelse. Endast i ett fåtal

206

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fall hava de kommunala hjälpkommittéerna behövt ifrågasätta understödets
indragning som påtryckningsmedel. Det missnöje, som till en början på
grund av den ovana miljön här och var förspordes, förstummades snart,
så att, då den första kontrakterade anställningsperioden av 8 veckor gått
till ända, befanns ett flertal av arbetarna angelägna att få den förlängd
med minst lika lång tid. I genomsnitt hava arbetarna haft sysselsättning
vid statsarbetena under 10 veckor.

Vid uppgörande av planen för dessa arbeten räknade arbetslöshetskommissionen
givetvis icke med, att de skulle bliva produktiva i ekonomisk
mening, vilket sällan eller aldrig brukar vara fallet med nödhjälpsföretag
av detta slag. I kommissionens skrivelse i ämnet till Kungl.
Maj:t framhölls också, att kommissionen jämväl räknade med den sannolikheten,
att statens verkliga kostnader skulle komma att ställa sig avsevärt
högre än om arbetslöshetsunderstöd lämnades de arbetslösa. Syftet
med ifrågavarande arbetsföretag var uteslutande av social art, och detta
ändamål anser kommissionen företaget lyckats uppfylla i högre grad, än
vad man med hänsyn till rådande förhållanden vågade förutsätta. Statsarbetena
hava otvivelaktigt genom att under sommaren med nyttigt arbete
sysselsätta inemot 25 % av de arbetslösa textilarbetarna lättat den börda,
som nu under snart ett år påvilat denna industri och dess arbetarstam,
samt givit det allmänna, icke minst vederbörande kommuner, en god
hjälp mot de följder av arbetslösheten, vilka icke kunna botas eller förebyggas
enbart genom understöd i penningar. Företaget har sålunda
enligt kommissionens uppfattning visat sig vara ett i kampen mot arbetslösheten
värdefullt medel, vars användbarhet enligt erfarenhetens vittnesbörd
icke är begränsat till de arbetslösa textilarbetarna, utan som med
lika stor fördel kan brukas för arbetslösa från skilda verksamhetsgrenar.
Genom arten av sin verksamhet och förläggningen till landsbygden vänjas
dessa arbetslösa vid utarbete i skog och mark samt kunna, vilket också
under sommaren på vissa håll varit fallit, vid behov hjälpa till vtd brådskande
jordbruksarbete på orten.

I sin framställning till Kungl. Maj:t om anslag till bedrivande av
denna verksamhet hade arbetlöshetskommissionen stannat vid ett belopp
av 2 miljoner kronor. Då det visade sig, att skogssällskapet under september
1918 i huvudsak förbrukat detta anslag, hade arbetsdirektionen i
skrivelse till arbetslöshetskommissionen anhållit, att kommissionen måtte
hos Kungl. Maj:t hemställa om anvisande av ytterligare en miljon kronor
för fortsättande av statsarbetenas verksamhet. Efter tagen del av arbetsdirektionens
planer för de närmaste månaderna samt dess kostnadsberäk -

207

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningar tillstyrkte kommissionen för sin del framställningen, vilken oekså
bifölls av Kungl. Maj:t.

I samråd med socialstyrelsen har kommissionen sökt verka för arbetslösa
arbetares överflyttande till annat arbete, där de lämpligen kunnat
användas. Huvudsakligen har därvid ifrågakommit anställning vid jordbruket.
I sistnämnda syfte har kommissionen verkställt åtskilliga utredningar
samt i samverkan med, förutom socialstyrelsen, även lantbruksstyrelsen
samt folkhushållnings-, industri- och bränslekommissionerna vidtagit
åtskilliga åtgärder. Kommissionen har vidare haft att behandla frågor
rörande permittering av värnpliktiga till skördearbeten, rörande i
vad mån vissa ransoneringsåtgärder utöva inverkan i arbetslöshetshänseende
o. s. v.

Då kommissionen kostnadsfritt disponerar sammanträdeslokal hos
socialstyrelsen, vilken även lämnat sin medverkan vid åtskilliga utredningar
och expeditionsarbeten, hava samtliga kostnader för kommissioner intill
1918 års utgång kunnat hållas nere vid en summa av omkring 32,000 kr.

Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats:

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av
leveranserna av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle omhänd
erhavas av eu stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag
har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas av
statens arbetslösketskoinmission.

Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut
i till densamma hörande frågor, förordnades ledamoten av statens arbetslöshetskommission,
f. d. generaldirektören Pegelow samt till sakkunniga
med uppgift att, i den mån chefen så anser erforderligt, tillhandagå honom
med råd och upplysningar, Stockholms stads byggnadschef, överstelöjtnanten
A. G. H. Kinberg, direktören V. Kullgren i Uddevalla och stenhuggaren
C. G. Tinggren å Kronoberget, Lysekil, samt till suppleant för överstelöjtnanten
Kinberg Stockholms stads ombudsman J. E. Johansson, till suppleant
för direktören Kullgren disponenten K. Petersen i örgryte och till
suppleant för stenhuggaren Tinggren stenhuggaren P. O. Vesterberg; i
Älvsberg, Karlshamn.

Enligt Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den SO november 1917
ställdes 1,800,000 kronor till förfogande för beställning av gatsten för att
bereda arbete åt stenhuggeriarbetare i Bohuslän, Halland och Blekinge.
Med stöd härav har stenleveranscentralen, vars byrå föreståtts av distriktsingenjören
vid Stockholms stads byggnadskontors gatuavdelning C. O.
Hallberg, uppgjort kontrakt om leverans av 188,872 kvm. storgatsten och
64,820 kvm. smågatsten till ett sammanlagt kontraktspris av 1,482,640

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kronor 17 öre, levererat på järnvägsstation eller ombord å fartyg. Genom
dessa beställningar jämte genom stencentralen förmedlade kommunbeställningar
har arbete blivit berett under

Januari....... 1,750 man Juni......... 727 man

Februari....... 2,300 » Juli......... 377 »

Mars........ 2,450 » Augusti........124 »

April........2,100 » September.......111 »

Mai......... 350 » Oktober........ 556 »

Under månaderna maj—september 1918 har stenhuggeri arbetet delvis
varit inställt, då andra arbetstillfällen under sommaren funnits.

Den hittills tillverkade stenen kvarligger till större delen vid lastageplatserna,
enär det har varit omöjligt att till rimligt pris erhålla för sjötransporterna
nödigt tonnage.

Sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga
vattenfall m. m.

Den 8 december 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen
med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga
ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond
för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall
eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen
den 8 januari 1915 uppdragit åt generaldirektören F. V. Hansen ävensom
ledamöterna av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Ltibeck
och kaptenen, numera statsrådet friherre E. K. Palmstierna, Stockholm,
samt numera avlidne hemmansägaren D. Persson i Tällberg att, i egenskap
av sakkunniga, i ovan angivna avseenden biträda departementschefen vid
behandlingen av berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit
åt generaldirektören Hansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 7
mars 1918 överlämnat sitt betänkande till Kungl. Maj:t.

De kostnader, som kommissionens arbete i sin helhet medfört för
statsverket, uppgå till 19,695 kronor 97 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen för granskning av det s. k. 1914 års förslag till nya
bangård sanordningar i Stockholm.

Kung]. Maj:t har den 19 november 1915 uppdragit åt en kommission
att verkställa granskning av det utav järnvägsstyrelsen upprättade s. k.
1914 års förslag till nya bangårdsanordningar i Stockholm och vad därmed
stål'' i samband samt över den verkställda granskningen till Kungl. Maj:t
inkomma med yttrande.

Ledamöter i denna kommission äro f. d. generaldirektören för de
danska statsbanorna G. C. C. Ambt, bandirektören vid de norska statsbanorna
H. J. Darre-Jenssen, överstelöjtnanten A. G. H. [vinberg ledamoten
av riksdagens första kammare, grosshandlaren H. T. Larum'' ledamoten
av riksdagens andra kammare, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
S. E. *1. Lubeck, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren
J. B. Eriksson, professorn vid konsthögskolan I. J. Tengbom samt
förste byrådirektören, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren G. Dieden.

Beträffande kommissionen har meddelats följande:

Kommissionen har under år 1918 dels slutfört sin granskning av
1914 års bangårdsförslag, dels avslutat den under år 1917 påbörjade bearbetningen
av ett förslag, avseende en lösning av bangårdsfrågan med huvudpersonstationen
anordnad såsom säckstation, dels ock verkställt utredning
av ett förslag med huvudpersonstationen såsom genomgångsstation å Kuno-s°
holmen.

Jämsides med de mellan sammanträdena bedrivna tekniska utredningsarbetena
har avfattningen av kommissionens betänkande fortgått, och
har kommissionen vid sammanträde den 9 och 10 december ^justerat
detsamma.

De av kommissionen bestridda kostnaderna för utredningsarbetet
hava intill 1918 års utgång uppgått till omkring 49,000 kronor,^i vilken
summa emellertid icke ingå arvoden till kommissionens ledamöter samt
vissa av de biträden, kommissionen anlitat.

Sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestämmelser
vid kommunikationsverken med flera verk.

Kung]. j\laj:t har den 17 december 1915 tillsatt en kommission med
uppdrag att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen
för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket,
statens vattenfallsverk och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma
avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk, samt, därest kommissionen
ansåge detta vara förhållandet, avgiva de förslag till dylika gemensamma
bestämmelser, kommissionen funne sig böra föreslå. Sedermera

Bill. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 avd. 27

Riksdags-Berältelsen.

•209

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förordnade Kungl. Maj:t genom brev den 17 mars 1916, att det kommissionen
meddelade uppdraget skulle utsträckas att omfatta jämväl domänstyrelsen
och dess underlydande personal.

Ordförande i kommissionen är telegraffullmäktigen, lektorn K. Starbäck,
Gävle, samt ledamöter: byråchefen E. Th. Sidenbladh, sekreteraren

D. G. O. Silfverstolpe och postdirektören J. Enger, Stockholm, av vilka
den sistnämnde på grund av sjukdom från slutet av maj månad 1918
upphört att deltaga i kommissionens arbeten utan att annan person förordnats
i hans ställe.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Efter framställning från kommissionen uppdrog Kungl. Maj:t genom
brev den 13 augusti 1917 åt kommissionen att verkställa eu närmare
undersökning om möjligheten och lämpligheten av en lönereglering att
tillämpas från 1919 års början för befattningshavare vid statens järnvägar
och vattenfallsverk, vid skogsstaten samt vid post- och telegrafverken ävensom
att, i den mån undersökningen därtill kunde föranleda, inkomma med
utlåtande och förslag i ämnet. I sammanhang därmed uppdrog Kungl.
Maj:t åt kommissionen att inkomma med alternativt förslag rörande tillfällig
löneförbättring för befattningshavare vid nämnda verk ävensom jämställda
befattningshavare vid tullverket, likaledes från 1919 års början.

Sedan det av nämnda särskilda uppdrag föranledda förberedande
arbetet blivit avslutat, anmodade chefen för civildepartementet, efter av Kungl.
Maj:t givet bemyndigande att utse högst tre sakkunniga personer, med
vilka kommissionen skulle äga samråda vid uppgörande av berörda förslag
till lönereglering, den 14 januari 1918 ledamöterna av riksdagens första
kammare, bruksägaren I. E. G. Svensson och ordföranden i svenska murarförbundet
N. Persson samt ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren
J. Jönsson i Revinge att biträda kommissionen på ovan angivet sätt.

Kommissionen avgav därefter den 20 mars 1918 betänkande angående
lönereglering av löneförhållandena vid statens järnvägar, postverket
jämte postsparbanken, telegrafverket, statens vattenfallsverk, tullverket
samt domänstyrelsen och dess underlydande personal, att tillämpas i avvaktan
på avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser
vid ifrågavarande verk, vilket betänkande lades till grund
för de regleringar av löneförhållandena vid nyssnämnda verk, vilka år

1918 beslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen att tillämpas från och med

1919 års början.

Genom särskilda beslut den 28 juni och den 1 juli 1918 uppdrog
sedermera Kungl. Maj:t åt kommissionen att upprätta och till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag till nödiga bestämmelser i fråga om övergång på ny

211

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stat för den personal vid ifrågavarande verk, som antagits i ordinarie tjänst
före de nya lönestaternas trädande i kraft, vilket uppdrag kommissionen fullgjort
genom avgivande av särskilt utlåtande för vart och ett av de verk, för
vilket dylika övergångsbestämmelser vore erforderliga. Vid detta arbetes utförande
har kommissionen biträtts av särskilda sakkunniga, nämligen för
postverket förste postexpcditören hos generalpoststyrelsen W. Lundell, för
telegrafverket t. f. byråchefen hos telegrafstyrelsen O. Gustav och för
statens vattenfallsverk kontorschefen, civilingenjören A. Jacobson.

Därjämte har kommissionen under år 1918 avgivit särskilda utlåtanden
i följande till kommissionen remitterade ärenden av mera omfattande
beskaffenhet, nämligen angående en av generaldirektören A. Granholrn hos
Kung]. Maj:t gjord framställning om personliga lönetillägg till vissa
stationsföreståndare såsom vederlag för genom kungörelsen den 29 juli
1917 föranledd minskning i deras avlöning; angående av järnvägsstyrelsen
framlagt förslag om inrättande av nya befattningar vid statens järnvägar;
angående av vattenfallsstyrelsen avgivet förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet
för statens vattenfallsverk; angående framställning av
domänstyrelsen om ersättning åt den bevakande skogsstatspersonalen för
kostnader för motorbränsle; samt angående framställning om viss ändring
beträffande bestämmelserna om reseersättning för personal vid statens
järnvägar.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 tillsatt eu ny kommitté med
uppdrag att verkställa utredning beträffande löne- och organisationsförhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och vid statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket, därvid förutsattes, att 1915 års kommission
skulle vid lämplig tidpunkt avsluta sitt arbete, har Kungl. Maj:t
genom brev den 15 november 1918 förklarat, att kommissionen skulle
upphöra med sin verksamhet, varjämte Kungl. Maj:t förordnat, att kommissionens
utredningar skulle ställas till berörda kommittés förfogande.

Kostnaderna för kommittén hava sammanlagt uppgått till omkring

99,000 kronor.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. in.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från
det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma med
de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Ordförande i kommittén är presidenten, filosofie doktorn A. Lind -

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stedt, Stockholm, samt ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare
A. H. Lindqvist, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten
av riksdagens första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius,
Sundsvall.

Särskilda ledamöter i kommittén äro för att deltaga i dess behandling
av frågan om obligatorisk sjukförsäkring av arbetare byråchefen, filosofie
doktorn J. T.'' Andersson, byråchefen O. F. Enbom och kassören i
Sveriges allmänna sjukkasseförbund J. E. Berglund, Stockholm, och ordföranden
i styrelsen för Eskilstuna sjuk- och begravninuskassa J. W. Westergren
samt av frågan om främjande av arbetares försäkring för de ekonomiska
följderna av oförvållad arbetslöshet förste aktuarien, filosofie kandidaten
O. E. F. Järte, Stockholm, föreståndaren för Hälsingborgs stads
arbetsförmedling C. Johansson och förtroendemannen i svenska typografförbundet
E. A. Wiberg, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Den statistiska undersökning rörande sjuklighetsförhållandena m.
m. inom de registrerade sjukkassorna, vilken, efter utförda förarbeten,
tagit sin början i april 1917, har därefter oavbrutet fortgått.

Under de tider, då kommittén eller någon dess avdelning icke haft
sammanträ d*en, hava av ordföranden och vissa ledamöter förberedande arbeten
rörande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring blivit utförda, varjämte
utarbetade förslag om sjukförsäkring av kommittén behandlats. Kommittén
har med läkare och vissa andra tillkallade sakkunniga haft överläggningar
i frågor inom området för sjukförsäkringen.

Kommitténs arbete med sistnämnda fråga «har numera fortskridit så
långt, att förslag i ämnet kan antagas komma att avlämnas under loppet
av år 1919.

Kostnaderna för kommittén till 1918 års slut, inräknat kostnaden för
den statistiska undersökningen, beräknas uppgå till omkring 280,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler m. m.

kungl. Maj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning
av frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotelleller
pensionatrörelse eller dylikt.

•Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet

213

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 28 januari IDIG uppdragit åt landssekreteraren H. L. Udden, Västerås,
brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S. Borgenstierna,
inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren, Stockholm,
och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid berörda utredning.

Sedan de sakkunniga slutfört uppdraget, i vad det avsåge brandskyddsföreskrifter
för hotell och pensionat, samt anmält blivit, att utredning
av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga samlingslokaler,
som i fråga om brandfara för människor kunde anses jämförliga
med teatrar, skulle företagas, har chefen för civildepartementet jämlikt
bemyndigande den 15 februari 1918 uppdragit åt arkitekten A. J.
Anderberg att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda kommissionen,
vid utredningen av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga
samlingslokaler, som i fråga om brandfara för människor kunna anses
jämförliga med teatrar.

V'' idare har Kungl. Magt den 15 februari 1918 i anledning av en
utav styrelsen för de svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund gjord
framställning, dels uppdragit åt Udden, Borgenstierna och Thorngren
att jämväl avgiva yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska
förlusterna genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda
husdjur bättre skydd mot eldfara, och har chefen för civildepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag uppdragit åt godsägaren E. W. Kuinlin
att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda kommissionen, vid avgivande
av yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna
genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda husdjur
bättre skydd mot eldfara.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen under
december 1918 med Kungl. Maj:ts tillstånd företagit studiefärder till
Sundsvall, Gävle, Uppsala, Norrköping och Linköping i och för iakttagelser
vid befintliga teatrar, folkskolehus, läroverksbyggnader, folkets hus, ålderdomshem
o. s. v.; att numera i korrektur föreligger ett av kommissionen
utarbetat förslag till stadga angående teaters byggnad, inredning och drift
med motiv och särskilda förslag till reglementariska bestämmelser om
brandskydd, ordningsföreskrifter samt ritningar, åskådliggörande vissa bestämmelser
i förslaget; att likaledes i utarbetat skick, ehuru icke ännu i
tryck uppsatt, föreligger kommissionens förslag till stadga angående brandskydd
inom offentliga samlingslokaler i övrigt; samt att kommissionen anser
sig kunna ställa i utsikt, att dess arbeten, innefattande erforderliga
bestämmelser även rörande brandskydd för människor inom fabriker och
större varuhus, böra vara fullt avslutade inom loppet av mars månad 1919.

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommissionen intill 1918 års slut medfört för statsverket,
uppgå inklusive kostnad för förutvarande förhyrd lokal, arvode till
särskilt anlitade sakkunniga, såsom teater- och maskinmästare, elek tro- och
värmetekniker in. fl., resekostnad o. s. v., till omkring 42,700 kronor.

Kommittén för utredning angående enhetlig, iitvidgad livsmedelslagstiftning.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens andra
kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala, samt ledamöter: medicinalrådet,
medicine licentiaten F. G. Bissmark, ingenjören G. T. Rosendahl
och civilingenjören, medicine doktorn K. G. A. Sondén, Stockholm, samt
andre stadsveterinären i Stockholm N. O. E. Afeldt.

I fråga om kommittén har meddelats följande:

Kommittén har under år 1918 fortsatt med utarbetandet av sådana
specialförfattningar, varom förmälts i senaste årsredogörelsen. Härjämte
har kommittén utarbetat och till Kungl. Maj:t ingivit förslag till förordning
angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett
ävensom förslag till kungörelse angående införsel till riket av fruset kött
från transoceanska länder. Kommittén har dessutom avgivit utlåtanden
över hälsovårdsstadgekommitténs förslag till ny hälsovårdsstadga för riket
samt tillkallade sakkunniges förslag till förordning angående tillverkning,
införsel och behandling av vin in. m.

Enligt förordnande har kommitténs ordförande jämte kommittéledamöterna
Bissmark och Sondén den 23 och 24 september 1918 sammanträtt
med delegerade för Danmark och Norge i och för förhandlingar
om gemensam livsmedelslagstiftning för de tre skandinaviska länderna.
Härvid enades de delegerade om planen för det blivande samarbetet,
varjämte de delegerade för varje land för sig åtogo sig vissa specialuppgifter,
vilka skulle föreligga genomarbetade till de delegerades nästa
sammanträde, vilket utsattes att äga rum i Köpenhamn i februari månad
1919.

Kemiska undersökningar av i allmänna handeln inköpta näringsoch
njutningsmedel hava oavbrutet fortgått under hela året, varjämte de
av kommittén enligt kungl. bemyndigande tillkallade sakkunnige ingenjören
Th. Sundberg och filosofie doktorn Harald Huss undersökt ett flertal
efter överenskommelse med vederbörande myndigheter ur arméns och
flottans förråd uttagna prov å upphandlade livsmedel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommittén intill 1918 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 51,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de
för överstäthällarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter.

Jämlikt bemyndigande den 19 maj 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingarna G. W< A. Roos, Visby, och A. R.
Hagen, Gävle, att inom nämnda departement biträda med utredning av
frågan, i vad man och på vad sätt de för överståthållarämbetet och länsstyrelserna
behövliga blanketter må lämpligen kunna gemensamt tryckas.

De sakkunnigas arbete har numera fortskridit så långt, att detsamma
beräknas bliva avslutat under år 1919.

Till de sakkunniga har intill utgången av år 1918 ingen ersättning
utbetalts.

Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte
i samband därmed stående frågor, därvid även borde tillses, huruvida
jämkning i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vara påkallad,
dels ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida och
i vad mån särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för
att avhjälpa svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra.

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens första
kammare, landshövdingen greve A. H:son Wachtmeister, Karlskrona, och
ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, banvakten A. Anderson
i Råstock, medicinalrådet, medicine licentiaten F. E. A. Block,
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, extra jägmästaren O.

E. Holm, Gällivare, förste provinsialläkaren, medicine licentiaten A. J.
Larson, Gävle, och ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
O. Osberg, Aseby.

I fråga om kommittén har meddelats, att kommittén till behandling
förehaft distriktssköterskekårens organisation och utbildning, löneförmåner
och pensionsförhållanden samt i samband därmed stående frågor ävensom
fattat preliminära beslut härutinnan.

Vidare har kommittén utsänt cirkulärskrivelser jämte frågeformulär
till samtliga rikets provinsialläkare samt till anstalter för utbildning av

21«

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

diakoner och diakonissor, varjämte kommittén verkställt bearbetning av
det tillfölje dessa skrivelser inkomna materialet.

Efter från chefen för civildepartementet den 12 april 1918 ingånget
meddelande har kommittén tills vidare ajournerat sina sammanträden i avvaktan
på sakkunnigas för utredning och undersökning angående den kvinnliga
sjukvårdspersonalens utbildnings- och arbetsförhållanden förslag rörande
kommunalt anställda sjuksköterskor samt tillika åt eu subkommité
uppdragit att med biträde av sekreterare bearbeta till kommittén inkomna
handlingar och annat material.

De kostnader, kommittén intill 1918 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 34,380 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer under
landsrätt av magistrat eljest åliggande kommunala och administrativa uppgifter.

Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, vice ordföranden
hos stadsfullmäktige i Växjö, sparbanksdirektören J. A. U. Fornander
och sekreteraren hos svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y.
Larsson, Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet
biträda vid utredning av frågan, på vad sätt i städer under landsrätt
de kommunala, och administrativa uppgift er, som eljest åligga magistrat,
lämpligen böra tillgodoses. Därefter har chefen för civildepartementet den
15 april 1917 uppdragit åt borgmästaren i Nyköping G. M. F. Pant att
biträda vid utredning av berörda fråga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 3
januari 1918 avgivit betänkande med förslag dels till lag om ändrad lydelse
av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad, dels
till lag om ändrad lydelse av 1 § i utsökningslagen, dels till reglemente
för stadsstyrelse med borgmästare, dels till reglemente för stadstyrelse
utan borgmästare, dels ock till reglemente för magistrat i stad under landsrätt;
och har kommissionen därmed slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för kommissionens arbete uppgå till sammanlagt 11,960
kronor 39 öre.

Sedan ovanbemälda kommission avlämnat sitt betänkande, har chefen
för civildepartementet jämlikt bemyndigande uppdragit åt borgmästarna
Pettersson och Fant, filosofie doktorn Larsson samt sekreteraren hos
processkommissionen, revisionssekreteraren K. J. D. Schlyter att inom civildepartementet
biträda vid ytterligare utredning av berörda fråga samt
därvid särskilt dels, där så krävdes, genom direkta förhandlingar av högst

217

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

två eller, om i något fall så erfordrades, av flere utav de tillkallade personerna
söka utröna benägenheten hos vederbörande kommuner att antaga
de av de sakkunniga uppgjorda förslagen samt i övrigt möjligheterna av
desammas genomförande, förutom i städer under landsrätt, jämväl och i
samband med avskaffande av den egna j urisdiktionen, i andra städer med
mindre än 10,000 invånare, dels och uppgöra förslag till de nya eller ändrade
lokala stadgar och reglementen, som av ett genomförande av de sakkunnigas
förslag kunde finnas påkallade.

Av kommitterade, som antagit benämningen 1918 års magistratskommitterade,
hava under året för uppdragets fullgörande besök avlagts
i städerna Ängelholm, Kungälv, Sala, Säter, Piteå, Nässjö, Huskvarna,
Tidaholm, Trollhättan, Eslöv, Katrineholm, Sollefteå och Haparanda, därvid
kommitterade dels i föredragsform redogjort för grunddragen av ovan
omförmälda förslag till ordnande av administrationen i städer under landsrätt,
dels ock vid överläggningar såväl inom kommunalrepresentationen i
dess helhet som inom särskilt tillsatta kommittéer eller beredningar sökt
utröna, huruvida och under vilka villkor förslaget skulle kunna inom dessa
städer genomföras.

Kostnaderna för kommitterades arbete under år 1918 belöpa sig till
2,996 kronor 3 öre.

Sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad
betong för broar ä enskilda järnvägar i Sverige.

Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1917 tillsatt en sakkunnig nämnd
med uppdrag att verkställa utredning angående lämpligheten av och villkoren
för användande av armerad betong vid uppförande av broar å de
enskilda järnvägarna i Sverige. Till ordförande i nämnden har Kungl.
Maj:t förordnat landshövdingen C. G. O. Malm, Luleå, samt till ledamöter:
byråchefen, överstelöjtnanten F. B. Stafsing och professorn H. Kretser,
Stockholm.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, efter
framställning av nämnden, i sinom tid taga under övervägande frågan om
utvidgande av det nämnden lämnade uppdraget.

Sedermera har Kungl. Maj:t till ledamot av nämnden förordnat ingenjören
hos Stockholms stads byggnadsnämnd G. Chatillon-Winbergh.

Beträffande nämnden har meddelats, att nämnden under året verkställt
detaljundersökningar av Velandaviadukten samt två andra större
järnvägsbroar av armerad betong å Bergslagernas järnvägar, varjämte ytterligare
14 under trafik varande järnvägsbroar och broar över järnvägsspår
å såväl statens som enskilda järnvägar besiktigats och granskats.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Samt. 1 Avd. 28

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av nämnden verkställda laboratoriemässiga undersökningar hava bedrivits
i enlighet med uppgjort program, men hava på grund av undersökningarnas
natur några slutresultat ännu ej erhållits.

Dessutom har nämnden upprättat en historik över armerade betongbroars
användning för järnvägsändamål, genomgått och studerat de utländska
undersökningar av betongbroar och betongmaterial i allmänhet,
vars kännedom kan anses vara av nytta för lösandet av nämndens uppgift,
samt upprättat jämförande tablåer över normgivande utländska betongbestämmelser.

De kostnader, nämnden intill utgången av år 1918 medfört för statsverket,
kunna approximativt beräknas till 15,000 kronor.

Kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums
organisation och utveckling m. m.

Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa en allsidig utredning beträffande riktlinjerna för statens
bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling samt därmed i
samband stående spörsmål ävensom att däröver inkomma med förslag och
till ordförande i berörda kommitté förordnat generaldirektören B. Buhre
samt till ledamöter: förste provinsialläkaren i Uppsala län E. B. A. Bohlin,
Uppsala, föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professorn A. Pettersson
och docenten vid Karolinska medicinsk-kirurgiska institutet N. E.
Selander, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare C. O. Strid,
Halmstad, samt ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören

J. L. Widell och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
professorn A. M. Bergman, Stockholm.

Beträffande kommittén har meddelats, att det kommittén förelagda
arbetet till största delen är slutfört, i det att definitiva grundlinjer i fråga
om statens bakteriologiska laboratoriums organisation blivit av kommittén
fastställda.

Betänkande är under utarbetande och kommer att till Kungl. Maj:t
överlämnas någon av de första månaderna år 1919. v

De kostnader, kommittén intill utgången av år 1918 förorsakat statsverket,
utgöra arvoden och reseersättningar till ledamöter, ungefärligen
3,300 kronor, tillfälliga utgifter för renskrivning och betjäning m. m., ungefärligen
500 kronor, eller tillhopa 3,800 kronor, vartill kommer arvode
till sekreteraren, som enligt kungl. brev den 6 juni år 1918 utgått med
300 kronor per månad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista laytima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för utredning beträffande införande i värt land av s. k.
postcheckrörelse.

Kungl. Maj:t bär (Ten 9 oktober 1917 uppdragit åt eu kommitté
att verkställa utredning beträffande införande i vårt land av så kallad
postcheckrörelse.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat generalpostdirektören,
filosofie doktorn A. J. Juhlin samt till ledamöter: bankdirektören,
filosofie doktorn F. A. A. Grönwall, Stockholm, ledamoten av
riksdagens andra kammare, grosshandlaren 0. A. E. Lithander, Göteborg, fullmäktigen
i riksbanken, vice häradshövdingen S. I. W. Philipson, Stockholm,
samt postdirektören T. G. B. Wennqvist, Göteborg.

1 fråga om kommittén har meddelats, att kommittén bar behandlat
frågorna om ränta å kontoinnehavarnas tillgodohavanden, om avgifter för
olika transaktioner inom postcheckrörelsen, om inkomster och utgifter för
rörelsen, om rörelsens organisation samt i övrigt flertalet av de spörsmål,
som sammanhänga med frågan om införande av postcheckrörelse i Sverige.
Arbetet med det kommittén lämnade uppdraget har i sin helhet fortskridit
så långt, att preliminära författningsförslag utarbetats.

De kostnader, kommittén intill 1918 års utgång medfört för statsverket,
kunna approximativt uppskattas till 15,000 kronor.

Kommissionen för utarbetande av förslag till ändringar beträffande
den kommunala rösträtten.

Jämlikt bemyndigande den 13 november 1917 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen
C. F. Holmquist, Falun, jämte ledamöterna av riksdagens första
kammare borgmästaren m. m. K. E. von Geijer, Trälleborg, och redaktören

K. M. B. Hellberg, Karlstad, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren S. Bengtsson i Norup, komministern H. M. Hallén,
Torskog, muraren G. V. Källman, Sundbyberg, och hemmansägaren E. O.
Magnusson i Tumhult att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet
biträda vid utarbetande av förslag till ändringar beträffande den
kommunala rösträtten, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
landshövdingen Holmquist att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten.

Sedan borgmästaren von Geijer och hemmansägaren Magnusson avsagt
sig det dem lämnade uppdraget, har chefen för civildepartementet,
jämlikt kungl. bemyndigande, den 4 december 1917 uppdragit åt tillförordnade
revisionssekreteraren, stadsnotarien N. Andersson, Lund, att jämte
de förut tillkallade sakkunniga i egenskap av sakkunnig inom departe

220 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mentet biträda vid utarbetande av ifrågavarande förslag, varjämte departementschefen
samma dag uppdragit åt förste aktuarien i statistiska centralbju-ån
S. A. Oden, Stockholm, att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att samtliga under slutet
av år 1917 påbörjade arbeten avslutats och att resultaten framlagts i ett
den 10 april 1918 dagtecknat betänkande.

De kostnader, kommissionen åsamkat statsverket, uppgå till sammanlagt
41,626 kronor 35 öre.

Sakkunniga för utredning av vissa spörsmål rörande väganslagen för
år 1919 in. in.

Jämlikt bemyndigande den 14 januari 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren C. J. Insulander, ledamoten
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren I. Bergman i
Tännäs, landstingsmannen F. E. Holm ner i Gunnarn, ledamoten av riksdagens
andra kammare, hemmansägaren P. E. Molin i Dombäcksmark, ledamoten
av riksdagens första kammare, redaktören E. J. G. Rosén och
schaktmästaren O. Zander i Luleå att inom civildepartementet, i egenskap
av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om vissa
spörsmål rörande väganslagen för år 1919, varjämte chefen för nämnda
departement uppdragit åt t. f. byråchefen Insulander att i egenskap av
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen slutfört
sitt uppdrag och den 30 april 1918 överlämnat sitt betänkande.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
uppgå till 9,922 kronor 15 öre, däri dock ej ingå samtliga kostnader för
tryckning av betänkandet.

Kommittén för verkställande av utredning angående lagstiftning för
reglering av arbetstidens längd och förläggning in. in.

Kungl. Maj:t har den 15 februari 1918 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning för reglering
av arbetstidens längd och förläggning, däri ingående frågorna om söndagsvila,
arbetarsemester m. m., ävensom till de åtgärder i övrigt, som i sammanhang
härmed anses böra ifrågasättas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat landshövdingen
friherre L. de Geer samt till ledamöter disponenten J. A. Ekman,
vrkesinspektören B. O. V. Hellström, förtroendemannen i metallindustri -

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

arbetarförbundet K. V. Holmström, förste provinsialläkare» C. J. F. Lundberg,
ingenjören K. Magnus, sekreteraren i grov- och fabriksarbetarförbundet
C. Michnelson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, förtroendemannen
i sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponenterna
C. Wahren och B. E. Wijkander, med uppdrag åt byråchefen Molin
att tillika vara sekreterare i kommittén.

Därefter har Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 till kommittén överlämnat
det socialstyrelsen den 27 juli 1917 lämnade uppdrag att verkställa
utredning angående nattarbete i bagerier, konditorier och s. k.
hem bageri er.

I fråga om kommittén har meddelats, att av kommittén föranstaltats
utredningar dels rörande arbetarantalet, arbetstidens längd per år,
vecka och dag, söndags- och nattarbete, övertidsarbete, semester, avlöningens
fördelning på tid- och ackordslön m. in. inom industri och hantverk, dels
angående de ekonomiska verkningar, en lagstadgad förkortning av arbetstiden
kan förväntas få inom industrin, och dels om den hygieniska inverkan,
den hittillsvarande arbetstiden visat sig utöva å industrins arbetare.
Av dessa utredningar har den förstnämnda i vissa avseenden fullföljts så
långt, att den lämnat resultat, vilka kunna tjäna till grundval för kommitténs
arbete.

På grund av särskilt såsom brådskande angivet uppdrag har kommittén
utarbetat betänkande med förslag till lag om begränsning av tiden
för bageri- och konditoriarbete, vilket betänkande föreligger i korrektur.
Vidare har kommittén, jämväl i detta fall efter anmodan, utarbetat förslag
till lag om begränsning av arbetstiden, i vilket ämne kommittén
hoppas att kunna avgiva betänkande inom utgången av januari 1919.

Med hänsyn till kommitténs uppdrag i dess helhet torde efter avlämnandet
av nyssberörda lagförslag i huvudsak återstå att utarbeta
förslag till regleringen av söndagsvila, nattarbete och semester.

Förutom sådana arvoden samt rese- och traktamentsersättningar till
kommitténs ledamöter och för särskilda uppdrag av kommittén anlitade
personer, vilka utbetalats direkt av statskontoret, belöpa sig kommitténs
kostnader intill 1918 års utgång till cirka 21,700 kronor.

Kommissionen för omhänderhavande av från Finland återvändande
svenska undersåtar.

Kungl. Maj:t har den 19 februari 1918 uppdragit åt en kommission
att i anledning av att från Finland till Sverige ankommit och ytterligare
komtne att anlända ett flertal svenska undersåtar, som en längre tid varit
borta härifrån landet, vidtaga åtgärder för att, efter undersökning av deras

22!

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förhållanden, antingen bereda dem lämplig sysselsättning här i landet
eller ock, om de vore i behov av bistånd för närmaste tiden för sitt
uppehälle, inkomma med de framställningar rörande anvisande av medel
till dem i form av lån eller såsom understöd, som av förhållandena påkallades.

Ordförande i kommittén är f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow
samt ledamöter disponenten E. Ericsson och förste aktuarie!! i socialstyrelsen
O. E. F. Järte, tillika sekreterare.

I fråga om kommissionen har meddelats:

För att bispringa flyktingarna upprättade kommissionen en hjälpbyrå
om två rum med tambur i huset nr 16 Västerlånggatan, vilka för
ändamålet förhyrdes. I denna lokal avhöll kommissionen 26 sammanträden
under tiden 26 februari—12 juni 1918, efter vilken tidpunkt kommissionens
hjälpbyrå kunde upphöra med sin verksamhet till följd av
flertalet flyktingars återvändande till Finland.

Kommissionens hjälp åt flyktingarna tog formen dels av lån, dels
av understöd utan återbetalningsskyldighet åt de mest behövande. Som
lån beviljade kommissionen i regel 75 kronor fö- fjorton dagar åt vuxen
person och 37 kronor 50 öre åt minderårig; vid un *öd utgjorde beloppen
respektive 40 och 25 kronor. Där säkerhet fanns i form av sparbanksböcker,
checkräkning o. dyl., måste denna lämnas som hypotek. I en de
fall beviljades även högre belopp som lån, då personer bevisligen voro
burgna omständigheter eller kunde ställa lämplig säkerhet, liksom också
å andra sidan beloppen blevo nedsatta, då behovet prövades mindre trängande.
I övrigt avpassades de pekuniära försträckningarna efter flyktingarnas
levnadsstandard, vilken var mycket växlande, varvid dock städse den
grundsatsen iakttogs, att hjälpen från staten endast avsåg att bereda uppehälle
under den ofrivilliga vistelsen i Sverige men ej avvecklande eller
inledande av några som helst affärsförbindelser. Personer med fullgoda
säkerheter hänvisades till bankkredit.

Flyktingarnas antal uppgick till cirka 1,300. Av dessa behövde
blott ett mindretal bliva föremål för kommissionens omvårdnad. Sålunda
finnas för närvarande i korum missionens förvar 436 reverser, lydande
på sammanlagt 80,692 kronor 50 öre och utfärdade av 166 personer; på
varje person kommer i medeltal cirka 486 kronor. I en del fall har säkerhet
ställts i form av checkböcker o. d. i finländska banker. Understöd
utan återbetalningsskyldighet hava utbetalats till 22 personer med sammanlagt
7,400 kronor. Av de medel, som efter det kommissionen underställt
sin understödsplan för flyktingarna Kungl. Maj:ts prövning ställts
till kommissionens förfogande, nämligen den 19 februari 1918 10,000

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

223

kronor och den 8 mars 1918 100,000 kronor eller tillhopa 110,000 kronor,
hava sålunda för lån och understöd utbetalats sammanlagt 88,092 kronor
50 öre. På kommissionens giroräkning i riksbanken äro insatta 6,541
kronor 82 öre. Återstoden har åtgått till avlöningar åt byråpersonalen
(en byraföreståndare jämte ett kvinnligt skrivbiträde) och till expenser,
såsom lokalhyra, tryckning av revers- och blankettmaterial o. d.

Kommissionen ämnar efter 1919 års ingång inlämna redovisning
till kammarrätten samt till svenska beskickningen i Hälsingfors överlämna
uppsägningen och indrivningen av reverserna, varefter kommissionen anser
sitt uppdrag slutfört.

Sakkunniga för revision av gällande resereglemente.

Jämlikt bemyndigande den 26 april 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt hovrättsrådet V. E. O. Petrén, ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren W. Bäckström, ledamoten av riksdagens
första kammare, f. d. redaktören L. Danström och revisionskommissarien
J. R. Vide att inom civildepartementet såsom sakkunniga biträda
vid verkställande av revision av gällande resereglemente, varjämte chefen
för nämnda departement uppdragit åt hovrättsrådet Petrén att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har chefen för civildepartementet, den 11 oktober 1918 på
därom gjord ansökning entledigat Danström från ifrågavarande uppdrag
samt uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, t. f. domänintendenten
Ernst August Lindblad att, i Danströms ställe, inom departementet
såsom sakkunnig biträda vid verkställande av revisionen av resereglemente!.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Under sistlidna september och oktober månader hava Petrén och
Vide varit sysselsatta med förarbeten för fullgörandet av ifrågavarande
uppdrag. Cirkulärskrivelse har utsänts till de centrala ämbetsverken, länsstyrelserna,
häradshövdingarna i rikets domsagor in. fl. myndigheter, i vilken
skrivelse ämbetsverk och befattningshavare i statens tjänst bereddes
tillfälle att framlägga de önskemål, som syntes dem böra vid revisionen
tagas under omprövning. Vidare har framställning gjorts hos hans exellens
herr ministern för utrikes ärendena om införskaffande av de i vissa
länder gällande bestämmelser i ämnet.

Vid under tiden den 4 november—den 13 december 1918 hållna
plenisammanträden har utarbetats och granskats förslag till lagtext till
nytt resereglemente. Sådant förslag föreligger nu i fullständigt skick,
tryckt i korrektur.

224

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter avslutandet av plenisatmnanträdena Siro Petrén, Vide och kommissionens
sekreterare sysselsatta med utarbetande av motivering till lagtexten.
Sedan arbetet därmed slutförts, torde under 1919 års början plenisammanträden
åter komma att hållas för justering av blivande betänkande.

Kommissionen har med anledning av särskilda remisser avgivit utlåtanden
i följande ämnen, nämligen angående framställning av rikets vattenrättsdomare
röranden den vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer, vattenrättssekreterare,
vattenrättsnämndemän och vattenrättsamanuenser tillkommande
ersättning enligt resereglementet; angående framställning från statstjänstemannakongressen
om ytterligare provisorisk förhöjning av den enligt
kungörelsen den 26 februari 1918 utgående traktamentsersättning; angående
framställning av justitieombudsmannen om förtydligande tillägg
till 13 och 20 §§ resereglementet; angående framställning av läroverksöverstyrelsen
och folkskolöverstyrelsen om förhöjd traktamentsersättning åt
överstyrelsernas chefer och ledamöter; angående framställning av järnvägsstyrelsen
om resekostnads- och traktamentsersättning åt överinspektörer
hos järnvägsstyrelsen; samt angående framställning av chefen för sjökarteverket
om resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare
hos sjökarteverket.

Vidare har kommissionen avlåtit särskilda framställningar i följande
ämnen, nämligen angående ändring av 14 § 1 mom. i resereglementet
rörande förhöjning av nu utgående åkdonslega och beställningspenningar;
angående resekostnadsersättning åt domhavande för resor, föranledda av
rannsakningar med häktade personer; angående ändring av 5 § i kungl.
förordningen den 12 juli 1878 angående ersättning till förrättnings män
för utmätning i enskilda mål m. in.; angående traktamentsersättning åt
domhavande för resor, föranledda av ransakning^'' med häktade personer;
samt angående resekostnads- och traktamentsersättning åt landsfiskaler,
fjärdingsmän m. fl. för vissa av deras polisverksamhet föranledda resor.

Sedan Kungl. Maj:t från de sakkunniga infordrat utlåtande med anledning
av riksdagens skrivelse den 19 april 1918 gjorda framställning
om utsträckning av nämndemäns rätt till ersättning för kostnader för
nämndemansuppdragets fullgörande, samt de sakkunniga på den grund
hemställt om bemyndigande att från häradshövdingarna i rikets domsagor
infordra utredning i vissa hänseenden att läggas till grund för blivande
förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t meddelat sådant bemyndigande, varefter
de sakkunniga genom cirkulärskrivelse till rikets häradshövdingar infordrat
ifrågavarande utredning. Denna har ännu endast delvis inkommit.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört, eller, såvitt nu

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

225

kan angivas, kommer att medföra för statsverket, beräknas approximativt
till 8,500 kronor.

Kommittén för utredning beträffande Inne- och organisations förhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket.

Kung]. Maj:t har den 28 juni 1918 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag angivna grunder beträffande löne- och organisationsförhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket samt att skyndsammast inkomma med de
förslag, som av utredningen föranledas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat ledamoten
av riksdagens första kammare, redaktören C. G. Ekman, Stockholm samt
till ledamöter ledamoten av riksdagens första kammare, N. Persson, Malmö,
ledamöterna av riksdagens andra kammare, förste kontorsbiträdet E. G. E.
Eriksson, Stockholm, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren S. E. J.
Liibeck, Stockholm och hemmansägaren P. B. Nilsson, Landeryd, samt
byråchefen i telegrafstyrelsen greve H. A. Hamilton och byråchefen i
fångvårdsstyrelsen E. T. Sidenbladh ävensom, såsom representanter för
verken:

för statens järnvägar: distriktschefen G. E. Löfmarck, Stockholm,
förste byrådirektören A. B. Gärde, Stockholm och förbundssekreteraren A.
Löfgren, Stockholm;

för telegrafverket: byråingenjören J. A. Lundgren, Stockholm, och
linjeförmannen A. J. Andersson, Gävle;

för statens vattenfallsverk: kontorschefen, civilingenjören A. T.

Jacobsson, Stockholm, och förste maskinisten J. A. Svantesson, Trollhättan;
samt

för postverket: postmästaren V. K. A. Petrelius, Uppsala, och förste
postvaktmästaren J. A. Wallin, Stockholm.

1 illika har Kungl. Maj:t uppdragit åt byråchefen greve Hamilton
att vara sekreterare hos kommittén.

I fråga om kommittén har meddelats följande:

Kommitténs sammanträden hava hållits i Stockholm. Därjämte har
kommittén företagit resor till vissa orter för att taga närmare kännedom
om organisations- och tjänstgöringsförhållanden beträffande befattningshavare
vid de å dessa orter befintliga avdelningar av de utav kommitténs
arbeten berörda verken.

Kommittén har från de olika verkens styrelser infordrat och jämväl

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 Sami. 1 Avd. 29

lliksdags-Berättelsen.

226 • Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

emottaga förslag å de organisatoriska förändringar beträffande vederbörande
verk, som ansetts böra underställas 1919 års riksdag, varjämte till kommittén
från Kungl. Maj:t remitterats vissa av vederbörande verk gjorda
framställningar i berörda ämnen. Kommittén, som behandlat dessa organisationsfrågor
beträffande vart verk för sig, har redan avgivit eller
kommer inom den närmaste tiden att avgiva särskilda utlåtanden angående
desamma.

Inom kommittén har upprättats preliminärt förslag till gemensamt
avlöningsreglemente för ifrågavarande verk, innefattande jämväl inbördes
gruppering av de olika befattningarna. Kommittén hyser förhoppning att
kunna avgiva ett första betänkande i detta ämne inom sådan tid, att förslag
därutinnan må kunna föreläggas 1919 års riksdag.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet till slutet av 1918 kunna beräknas
till omkring 35,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vanförevärden.

Jämlikt bemyndigande den 28 juni 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn Sv E. P. Haglund, överläkaren i riksförsäkringsanstalten,
professorn J. H. Åkerman, byråchefen i pensiorisstyrelsen
H. I. Elliot, t. f. överinspektören för sinnessjukvården, överläkaren vid
Säters hospital, medicine doktorn W. A. Petrén samt fröken Thora Reutersvärd
i Hälsingborg att, i egenskap av sakkunniga, verkställa en allsidig
utredning angående riktlinjerna för vanförevårdens vidare utveckling
samt inkomma med de förslag, vartill utredningen må föranleda, varjämte
chefen för civildepartementet utsett sekreteraren i pensiorisstyrelsen E. A.
Cederberg att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Beträffande kommissionen har meddelats följande:

Kommissionen har hänvänt sig till vissa för vanförevärden intresserade
personer och korporationer med anhållan om uttalande i frågor, som
falla under de sakkunnigas utredning. I en cirkulärskrivelse till sysslomännen
vid landets lasarett har kommissionen anhållit om vissa upplysningar
rörande bandage- och protesanskaffningen vid lasaretten. Kommissionen
har vidare hos föreståndarinnorna för de tre vanföreanstalterna
begärt få veta, vilka yrken, enligt vad erfarenheten givit vid handen, bäst
lämpa sig för utbildning av vanföra med olika defekter samt huru de
framtida försörjningsmöjligheterna för närvarande ställa sig inom varje yrkesgren,
däruti utbildning lämnas vid anstalterna.

Kommissionen har besett vanföreanstalten i Stockholm, anstaltens
skol- och uppfostringshem å Lidingön samt Eugeniahemmet.

Därjämte har kommissionen på grund av remiss den 16 oktober

227

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1918 avgivit utlåtande angående undervisningen i ortopedi vid Karolinska
institutet.

Dessutom hava underhandlingar inletts rörande möjligheterna för
åstadkommande av våld åt vanföra jemväl annorstädes än vid de nu befintliga
vanföreanstalterna.

Planer för den återstående utredningen och det blivande betänkandet
hava diskuterats och föi-slagsvis uppsatts.

De kostnader, kommissionen intill 1918 års utgång medfört för statsverket,
uppgå till omkring 4,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av
Sveriges järnvägar in. in.

Kungl. Maj:t har den 13 september 191.8 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag angivna grunder angående innebörden och betydelsen
av ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar samt
sättet för genomförandet av ett sådant förstatligande.

Ordförande i kommittén är t. f. landshövdingen i Stockholms län

M. R. Sahlin samt ledamöter: generaldirektören och chefen för statens
järnvägar A. M. Granholm, överdirektören och souschefen vid statens järnvägar
J. H. Flodin, tillika huvudsekreterare, riksgäldsfullmäktiges’ordförande,
vice häradshövdingen C. E. Klander, ordföranden i svenska bankföreningen,
bankdirektören J. Fl. R. C:son Kjellberg, avdelningschefen vid
generalstabens kommunikationsavdelning, överstelöjtnanten P. U. Lagerhjelm,
ledamoten av riksdagens första kammare, grosshandlaren Ii. F.
Lamm, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren J. Nilsson
å Skottlandshus, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnvägskonduktören
C. O. N. Lovén, bruksdisponenten C. A. Sahlin, docenten vid Lunds
universitet E. F. K. Sommarin, vice ordföranden i svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbjggnadskåren J. O. H. Nyström, verkställande
direktören i svenska järnvägsföreningen, majoren i väg- oeh
vattenbyggnadskåren O. Bärnheim samt byrådirektören S. Norrman.

Beträffande kommittén har meddelats, att vissa specialundersökningar
påbörjats i rättsligt, ban-, maskin- och trafiktekniskt ävensom järnvägsekonomiskt
hänseende. Dessa undersökningar, avseende olika sidor av
kommitténs arbetsuppgift, pågå huvudsakligen under ledning av särskilda,
av kommittén utsedda sakkunniga personer.

De kostnader, kommittén intill 1918 års slut medfört för statsverket,
kunna approximativt beräknas till 9,500 kronor.

228

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att
bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarligliet
m. m.

Jämlikt bemyndigande den 25 oktober 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt generaldirektören, filosofie doktorn B. J:son
Bergqvist, professorn vid konsthögskolan, medicine doktorn K. E. 0. Kjellberg,
överläkaren vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm, medicine doktorn

K. °J. Marcus, f. d. lektorn, filosofie doktorn C. K. S. Sprinchorn samt
praktiserande läkaren, medicine licentiaten Alma Maria Katarina Sundquist
att, i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning angående de åtgärder,
som erfordras för att bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas
natur och smittfarlighet, om medel, som stå till buds för att
hindra smittas överförande, samt om skyldighet för en var, som angripits
av sådan sjukdom, att skyndsamt söka läkarvård, samt därefter till Kungl.
Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda, varjämte
chefen för nämnda departement anmodat generaldirektören Bergqvist
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen hållit
sitt första sammanträde och sålunda påbörjat sin. verksamhet.

De kostnader kommissionen intill 1918 års utgång medfört för statsverket,
uppgå till omkring 1,300 kronor.

Finansdepartementet.

StatsbokfÖring skommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande
bokföringen i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring,
som kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring
i statskontoret. „

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve H. ILson Wachtmeister,. Stockholm,
friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm, samt statskommissarien
Chr. L. Tenow, Stockholm.

Kommitténs arbete har pågått under hela år 1918 och tagit en synnerlig
omfattning, närmast till följd av kommitténs åligganden på grund
av nådiga kungörelsen den 21 december 1917 att formellt granska länens
månatligen avgivna räkenskaper.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förutom berörda granskningsarbete har inom kommittén under året
utarbetats och underställts Kungl. Maj:ts prövning förslag till förändrad
räkenskapsorganisation för nationalmuseum och kommerskollegium, varjämte
arbeten för sådan omorganisation för arméförvaltningen och regementsförvaltningarna
samt överståthållarämbetet i det närmaste slutförts.
Kommittén har, efter överenskommelse med lotsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt karolinska mcdiko-kirurgiska institutet, i formellt
hänseende granskat dessa ämbetsverks bokföring mot befintliga verifikationer
och i övrigt genom granskning av de på grund av nådiga kungörelsen
den 22 maj 1908 avgivna kassarapporterna sökt befordra ett enhetligt
genomförande av statsbokföringsreformen, i den mån detta utan tillgång
till räkenskaperna och därtill hörande verifikationer varit möjligt.

De kostnader kommitténs arbeten medfört från år 1902 intill årsskiftet
1918—1919 uppgå till omkring 320,000 kronor.

Löner egleringskornmittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén voro vid 1917 års utgång: byråchefen F.
Fl. Schlytern (ordförande), Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren Carl Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av
riksdagens första kammare, f. d. auditören A. H. Fahlén, ledamoten av
riksdagens första kammare, redaktören Anders Pers, Västerås, ledaipoten
av riksdagens andra kammare, redaktören August Nilsson, Kabbarp, Äkarp
och hovrättsrådet K. J. Stenström, Stockholm.

Intill utgången av år 1917 hade serien av kommitténs tryckta betänkanden
fortskridit till och med nr LIV och serien av kommitténs skriftliga
utlåtanden till och med nr 117. Härvid må emellertid erinras, att
ett den 23 april 1913 avgivet skriftligt utlåtande blivit under år 1915
befordrat till trycket och intagits i serien av de tryckta betänkandena
under nr XLVL

Under är 1918 har kommittén avlämnat följande tryckta betänkanden: med

underdånig skrivelse den 21 februari 1918 betänkande, delen
LV, innefattande utlåtande över den s. k. lärarlönenämndens den 31 oktober
1914 avgivna betänkande m.m.;

med underdånig skrivelse den 15 april 1918 betänkande, delen
LVI, innefattande förnyat utlåtande ifråga om reglering av löneförhållanden
in. in. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare;

230

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med underdånig skrivelse den 24 april 1918 betänkande, delen LVU,
angående reglering av avlöningsförhållanden in. m. för personal vid statens
hospital och asyler;

med underdånig skrivelse den 11 november 1918 betänkande, delen
LVIII, angående reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie
kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner m. m.; samt

med underdånig skrivelse den 20 november 1918 betänkande, delen
LIX, angående tillfällig löneförbättring för befattningshavare vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den
civila statsförvaltningen.

Till det i delen LV innefattade betänkandet ansluter sig ett till
trycket befordrat, inom kommittén utarbetat »sammandrag av utlåtanden
över lärarlönenämndens betänkande I».

Därjämte har kommittén under år 1918 avgivit följande skriftliga
yttranden:

den 16 februari underdånigt utlåtande med förslag till reglering av
löneförhållanden m. in. vid kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
(nr 118);

den 5 mars underdånigt utlåtande angående indragning av två från
kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen utgående arvoden åt musikoch
teckningslärarna vid Göteborgs högre latinläroverk (nr 119);

den 12 mars underdånigt utlåtande angående framställning om uppförande
av en andre-arkivariebefattning i staten för landsarkivet i Lund
in. m. (nr 120);

den 19 mars underdånigt utlåtande angående förbättrade avlöningsförmåner
för vissa vid fångvården anställda assistenter, pastorer och skollärare
m. m. (nr 121);

den 4 april underdånigt utlåtande angående förändringar i den
ordinarie avlöningsstaten för statens uppfostringsanstalt å Bona (nr 122);

den 5 april underdånigt utlåtande angående väckt fråga om beredande
av ålderstillägg åt statskominissarien K. Beckman och förste revisorn
C. F. Nissen (nr 123);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om ålderstillägg
åt yrkesinspektören li. Rosengren (nr 124);

den 6 april underdånigt utlåtande angående ansökning av vissa revisorer
i kammarrätten om rätt till ålderstillägg (nr 125);

samma dag underdånigt utlåtande angående ansökning av registratorn
och aktuarien vid marinstaben E. Brisman om rätt till ålderstillägg
(nr 126);

231

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samma dag yttrande till riksdagens bankoutskott angående fråga
om ålderstillägg till två vaktmästare vid riksbankens huvudkontor (nr 127);

den 20 april underdånigt utlåtande angående ny avlöningsstat för
statistiska centralbyrån in. in. (nr 128);

den 20 april underdånigt utlåtande i fråga om anställande av en
preparator vid Sveriges geologiska undersökning (nr 129);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om ålderstillägg
åt förste vaktmästaren i lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition
J. G. Elgh (nr 130);

den 30 april yttrande till riksdagens bankoutskott i fråga om förbättrade
avlöningsförmåner för sekreterarna vid justitieombudsmansexpeditionen
och militieombudsmansexpeditionen (nr 131);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning och förbättring
av sekreterarens hos justitiekansler!! tjänsteställning och avlöning
(nr 132);

den 7 maj underdånigt utlåtande angående ansökning från ordinarie
befattningshavare hos flottans pensionskassa om löneförbättring
(nr 133);

samma dag underdånigt utlåtande angående ansökning från extra
ordinarie befattningshavare hos flottans pensionskassa om löneförbättring
(nr 134);

den 12 juni underdånigt utlåtande i fråga om ålderstillägg till häradsskrivaren
A. Wettermark (nr 135);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om tjänstledighet
åt häradsskrivare för arbete med införande av jordregisterbeteckning
i mantalslängd m. in. (nr 136);

den 2 oktober yttrande till statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående vissa* till kommerskollegii omorganisation hörande frågor

(nr 137)i . .

den 8 oktober underdånigt utlåtande i fråga om rätt att med civil
tjänst förena beställning å reservstat vid armén eller marinen (nr 138);

den 14 oktober underdånigt utlåtande i fråga om förhöjd avlöning
åt assistenterna vid naturhistoriska riksmuseet (nr 139);

den 30 oktober underdånigt utlåtande angående fråga om beredande
av arvodesfyllnad åt vikarierande revisorer hos kammarrätten (nr 140);

samma dag underdånigt utlåtande angående ny löne- Och pensionsreglering
för statens folkskolinspektörer m. in. (nr 141);

den 13 november underdånigt utlåtande angående fråga om förbättrade
avlöningsförmåner åt vissa manliga skrivbiträden vid Göta hovrätt
och hovrätten över Skåne och Blekinge (nr 142);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 22 november underdånigt utlåtande angående lönereglering
för trädgårdsmästaren vid botaniska trädgården vid Uppsala universitet
(nr 143);

den 25 november underdånigt utlåtande angående rätt för befattningshavare
vid sjökarteverket att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss föregående tjänstgöring (nr 144);

samma dag underdånigt utlåtande angående organisation av statens
provningsanstalt in. in. (nr 145);

_ den 10 december underdånigt utlåtande angående ny stat för statens
veterinärbakteriologiska anstalt in. in. (nr 146);

den 11 december underdånigt utlåtande angående ändringar i staten
för universitetskanslersexpeditionen (nr 147);

den 13 december underdånigt utlåtande angående avlönings- och
pensionsförhållandena för provinsialläkare in. fl. befattningshavare jämte
vissa därmed sammanhängande frågor (nr 148);

den 14 december underdånigt utlåtande angående ny avlöningsstat
tör kammarkollegium in. in. (nr 149); samt

den 17 december underdånigt utlåtande angående en av läroverkslärarnas
riksförbund gjord framställning om provisorisk lönereglering
(nr 150).

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats,
hava under år 1918 inom kommittén pågått förberedande arbeten beträffande
flera ärenden, varibland särskilt må nämnas det till kommittén för
utredning och förslag remitterade spörsmålet, i vad mån i tjänsten begången
förseelse och därav föranledd bestraffning bör inverka på bestämmandet
av tidpunkten för tillträdandet av avlöningsförhöining genom
ålderstillägg.

CIO

Kommittén, som jämväl under år 1918 haft sin lokal i riksdagshuset,
har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiden från
och med den 15 januari till och med den 21 mars, från och med den
4 april till och med den 15 juni, från och med den 28 september till
och med 16 oktober samt från och med den 30 oktober till och med den
20 december.

Enligt kommitténs uppdrag hava särskilda subkoinmitterade bedrivit
arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år 1918, med undantag
av eu kort tid av sommaren. Jämlikt kommitténs beslut den 19
december 1918 komma subkoinmittéarbeten att fortgå intill dess pleniarbetena
bliva, på ordförandens kallelse, återupptagna, vilket torde komma att
ske under loppet av förra delen av januari månad 1919.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:t,s förordnanden,
under år 1918 deltagit i kommitténs arbeten:

angående lärarlönenämndéns den 31 oktober 1914 avgivna betänkande
in. in. rektorn A. Nordfelt samt ledamoten av riksdagens andra
kammare, folkskolläraren E. Kristensson;

i fråga om reglering av löneförhållandena in. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare förste revisorn C. F. Nissen;

i fråga om uppförande å ordinarie stat av viss personal vid statens
anstalter för sinnessjuka ävensom reglering av avlöningsförhållandena för
läkare, syssloman och bokhållare därstädes in. in. medicinalrådet G. U.
Stenbeck;

angående reglering av löneförhållanden in. in. vid kontrollstyrelsens
avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden överdirektören Er.
Zethelius;

i fråga om förbättrade avlöningsförmåner för vissa vid fångvården
anställda assistenter, pastorer och skollärare in. m. samt angående förändringar
i den ordinarie avlöningsstaten för statens uppfostringsanstalt å
Bona byråchefen E. Sidenbladh;

angående ny avlöningsstat för statistiska centralbyrån in. in. överdirektören
L. VVidell;

angående vissa till kommerskollegii omorganisation hörande frågor
kommerserådet P. G. Friberg; samt

ifråga om ny avlöningsstat för kammarkollegium in. in. kammarrådet,
friherre G. F. von Otter.

Vid behandlingen av lärarlönenämndéns den 31 oktober 1914 avgivna
betänkande in. in. har kommittén haft överläggning med representanter
för dels Akademiskt bildade kvinnors förening dels Fredrika-Bremerförbundet
dels ock folkskollärarinnekåren.

Inom kommittén hava under år 1918 vissa personaländringar skett.
Så hava ledamöterna av riksdagens första kammare redaktören A. Pers
och f. d. auditören A. H. Fahlén samt ledamoten av riksdagens andra
kammare herr Carl Persson i Stallerhult på därom gjorda framställningar
blivit respektive den 20 juni, den 29 oktober och den 4 oktober 1918
entledigade från uppdrag att vara ledamöter av kommittén och har Kungl.
Maj:t respektive senast omfönnälda dagar uppdragit åt ledamöterna av
riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman och direktören C. A.
Stålberg och ledamoten av riksdagens andra kammare P. B. Nilsson i
Landeryd att vara ledamöter i kommittén. Vidare har Kungl. Maj:t den
20 juni 1918 på därom gjord framställning entledigat landshövdingen K.

J. Stenström från uppdraget att vara ledamot i kommittén, varjämte

Bih. till riksd. prot. 1919. 1 Samt. 1 avd. 30

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t uppdragit dels den 10 januari 1918 åt kanslirådet A. E. M.
Ericsson dels ock den 5 november 1918 åt förste kanslisekreteraren F. St.
Linroth att vara ledamöter i kommittén, den sistnämnde tillsvidare intill
utgången av januari månad år 1919.

Kostnaderna för kommitténs 16-åriga verksamhet, däri inbegripet
kostnaderna för 57 tryckta betänkanden, hava uppgått

för åren 1902—1917 till ett belopp av sammanlagt 435,731 kronor
57 öre, samt

för år 1918 till ett belopp, som torde kunna beräknas till omkring

44,000 kronor.

Patentlag stiftning skommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om
skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband
därmed utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av
s. k. illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande
behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket
och i samband därmed reglering av löneförhållandena m. m. vid
ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), fabriksidkaren Per Andersson, Arvika, disponenten
Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byråchefen
A. J. C. Kuylenstjerna, Stockholm, disponenten T. A. Magnusson,
Sandviken och bårychefen Karl Per Dahlström, Stockholm.

Kommittén tiar under år 1918 haft plenisammanträden från och
med den 11 till och med den 15 mars, från och med den 27 till och
med den 30 maj samt från och med den 18 till och med den 20 november;
varjämte subkommittésammanträden under året hållits från och med
den 12 februari till och med den 5 mars, från och med den 13 till och
med den 18 maj, den 3 oktober samt från och med den 25 oktober till
och med den 7 november.

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext
och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som icke
upptagits av sammanträden.

Kommittén har under året uteslutande varit sysselsatt med revisionen
av patentförordningen.

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning dels angående behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i
sammanhang därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket dels
angående lagstiftningsåtgärder till ståtande av illojal konkurrens, inklusive
bestämmelser mot användande av mutor, ävensom uppdraget att verkställa
revision av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller,
angående vilken lags ifrågasatta partiella revision kommittén dessförinnan
avlämnat särskilt yttrande, varjämte kommittén avgivit utlåtande i frågan
om anskaffande av ämbetslokal åt nyssnämnda ämbetsverk ävensom avlämnat
förslag till ny lag angående förbud mot varors förseende med oriktig
ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta varor.

Kommittén, som avgivit separatförslag till lag om ändrad lydelse
av 25 § patentförordningen, är för närvarande sysselsatt med slutförandet
av arbetet med revision av nämnda förordning, vilket sistberörda arbete
numera fortskridit så långt, att som resultat föreligger ett av kommittén
preliminärt godkänt, med undantag för övergångsbestämmelserna fullständigt
författningsförslag, ävensom motivering till större delen av detta förslag
jämte historik.

Betänkande med förslag till ny patentlag anses av kommittén kunna
avlämnas före- den 1 oktober 1919, därest icke några oförutsedda omständigheter
mellankomma.

Utöver det sålunde snart slutförda arbetet med patentförordningens
revision kvarstår av kommitténs uppdrag reviderandet av varumärkeslagen,
vilket endast i den mån varumärkesrätten sammanhänger med andra redan
behandlade lagstiftningsfrågor varit föremål för överläggning inom kommittén.

De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna
beräknas till omkring 190,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för
tryckning av fem kommitténs betänkande!].

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryekenskapens
hämmande m. m.

_ På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen
för finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits
för dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna,
därav, dels av nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock
speciellt av de totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1918 hava i avvaktan på vissa viktiga utländska officiella
publikationer endast, smärre kompletteringsarbeten utförts, särskilt sådana,
som stå i samband med världskriget.

Utredningen väntas bliva avslutad under 1919 års första kvartal.

Kostnaderna för utredningen hava intill slutet av år 1917 uppgått
till omkring 32,500 kronor. För år 1918 hava ännu inga medel utanordnats.

Värdestegring sskattesakkunnig a.

Den 20 oktober 1910 förordnade Kungl. Maj:t sakkunniga för att
efter granskning av de anmärkningar, som av myndigheter och andra
vederbörande framställts mot det inom nämnda departement utarbetade
förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga de ändringar i förslaget,
vartill anmärkningarna kunde föranleda.

Av de till antalet ursprungligen fyra sakkunniga hava tre på egen
begäran entledigats från uppdraget Kvarstående vid 1918 års ingång var
landskamreraren Otto V. Landén, som genom särskilda nådiga brev jäm\äl
blivit förordnad att i egenskap av representant för värdestegringsskattekommitterade
deltaga i de enligt nådigt bemyndigande den 18 november
1910 tillkallade kommunalskattekommitterades arbeten dels rörande frågan
om nya grunder för fastighetstaxeringen, dels med utarbetande av huvudgrunder
för en ny kommunal skatteförordning, avsedd att tråda i den nuvarande
bevillningsförordningens ställe.

Sedan under år 1917 såsom resultat av de kommunalskattekommitterades
och Landéns utredningar i fråga om kommunalskattereformen till
chefen för finansdepartementet avlämnats särskilda förslag till ny lagstiftning
på hithörande område, erhöllo de då kvarstående koinmunalskatte
sakkunniga, landskamreraren G. V. Eiserman och f. d. kammarrättsrådet
Erik von Wolcker på begäran entledigande från sitt uppdrag att biträda
vid utredning av frågan om kommunalskatteväsendets omläggning. Landskamreraren
Landén däremot fortsatte den av honom påbörjade utredningen
om införande av en jordräntestegringsskatt och utförde under tiden intill
den 16 augusti 1918 förberedande arbeten för åstadkommande av bestämmelser
angående taxering till jordräntestegringsskatt. ^

Genom nådigt brev den 30 augusti 1918 har Kungl. Maj:t förklarat,
att det åt Landén den 20 oktober 1910 meddelade uppdraget att verkställa
utredning rörande ifrågasatt värdestegringsskatt skall anses vala
slutfört från och med den 16 augusti 1918.

Kostnaderna för värdestegringsskattesakkunniga hava under år 1918
intill den 16 augusti, då deras arbeten få anses avslutade, uppgått till
1,331 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vägskattesakkunniga.

Den k29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämto landskamreraren G. V. Eiserman av
kominunalskattekommitterade verkställa utredning angående de åtgärder,
som kunna finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning
av väghållningsbesväret, samt utarbeta det förslag till förändringar av
gällande väglag in. in., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda,
ävensom i samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl
i andra avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. II j. Nehrman, majoren C.

S. I. Petersson samt revisionssekreteraren friherre P. M. af Ugglas, alla i
Stockholm.

Med undantag för semester- och annan kortare ledighet för särskilda
ledamöter har kommissionens arbete fortgått hela året.

Kommissionen har under året avlämnat sitt betänkande II med förslag
till lag om vägkommunal styrelse på landet samt till övergångslag
till lagarna om allmänna vägar på landet och om vägkommunal styrelse
på landet.

För övrigt har kommissionen under året varit sysselsatt med utarbetande
av ''förslag angående automobilskatt ävensom med besvarande av
särskilda remisser huvudsakligen av vidlyftigare beskaffenhet.

Efter slutförande av arbetet rörande automobilbeskattningen återstår
av kommissionens arbeten, utom besvarande av ytterligare några särskilda
remisser, avgivande av förslag i fråga om allmänna vägväsendet i städer
och stadsliknande samhällen.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet hava hittills uppgått till
i runt tal 56,100 kronor oberäknat tryckningskostnader och expenser, vilka
sistnämnda för tiden till 1918 års ingång redovisats i kommunalskattekommitténs
expensmedelsräkning och för innevarande år belöpt sig till
omkring 975 kronor.

Nykterhetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud.

2,H8

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall •(ordförande), medicine doktor I. Bratt,
Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, direktören O. G. Eklund,
Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare C. G. Ekman, Stockholm,
ledamoten av riksdagens första kammare Ollas A. Eriksson, Ovanmyra,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson, Grängesberg,
grosshandlaren K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra
kammare borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou,
Stockholm, samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

Kommittén har under år 1918 sammanträtt under olika tider av
september, oktober, november och december månader.

En inom kommittén tillsatt subkommitté har sammanträtt under
juni, juli, augusti, september, oktober och november månader.

Vid såväl kommitténs som subkommitténs sammanträden har förehafts
till behandling förbudsspörsmålet och ett av subkommittén utarbetat
förslag till förbudslag. Därjämte har kommittén avgivit utlåtande
över betänkande med förslag till förordning angående tillverkning, införsel
och behandling av vin.

Kommitténs arbete väntas föreligga avslutat under loppet av år 1919.

Kommitténs kostnader hava under loppet av år 1918 uppgått till
17,379 kronor 98 öre.

Trustsak kunnig a.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den kominer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda, dels och i
sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och
kontroll av fondbörser må från statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare .1.
Jönsson, Revinge by, statsrådet friherre E. K. Palmstierna, Stockholm,
direktören August Fredrik Lambert-Meuller, Stockholm, samt förste aktuarien
i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus, Stockholm.

Den 22 september 1917 hava de sakkunniga befriats från sitt uppdrag
i vad det avsåge trustväsendet inom bankvärlden.

De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda
utredningen angående förekomsten inom landet av truster och karteller,
varför i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats.

Den totala kostnaden intill 1916 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till omkring 33,000 kronor.

Byggnadssakkunniga.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter verkställd
utredning utarbeta förslag till eu allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen
Carl Emil Klander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm,
den senare endast beträffande Djurgårdsfrågan.

I slutet av förra året förelåg en hos de sakkunniga utarbetad fullständig
plan för ordnandet av statens ämbetsverks och institutioners lokalbehov.
Med hänsyn dels till de betydande nya krav på utrymme, som
från såväl en del äldre som nya verk framkommo, dels till den rubbning
av i samband med uppdraget stående frågor, som kristiden åstadkom,
ansågo sig de sakkunniga böra avvakta inträdandet av mera normala förhållanden
för avslutande av sitt arbete. De sakkunniga hava med anledning
härav endast haft ett fåtal sammanträden under året och endast sett
till, att det statistiska material, varpå en rationell plan för statens byggnadsverksamhet
bör grundas, har hållits i nivå med de förefintliga förhållandena.

Kostnaden under år 1918 för de sakkunnigas arbete i dess helhet
torde uppgå till omkring 600 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskommissarien
C. L. Tenow och revisionskommissarien R. Vide att inom
departementet biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

enhetlighet och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisionsväsen,
°och den 23 augusti 1913 erhöll förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen
G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning i vad
den avsåge statens järnvägar. Den 12 mars 1918 entledigades Vide
såsom sakkunnig och uppdrogs åt Ouchterlony att jämte Tenow fullfölja
arbetet.

De sakkunnigas arbeten hava under år 1918 pågått den 15 31 maj,

1—15 juli, 8—20 september samt 1—21 december, vilken sistnämnda dag
beslutits utlåtande över marinens redovisningssakkunniges betänkande och
förslag angående den maritima revisionens ordnande. De sakkunniga hava
väntat med att avgiva berörda utlåtande, tills resultat förelåge av en utredning,
som samtidigt pågått beträffande behövliga ändringar i marinförvaltningens
organisation.

Under år 1919 har kommittén för avsikt att i första hand ägna sm
uppmärksamhet åt revisionen vid domänstyrelsen och vattenfalls\ erken.

Kostnaderna för kommitténs arbeten hava intill 1918 års utgång
uppgått till sammanlagt omkring 49,000 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i

sjölagen in. in. .

Sedan den av Kungl Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjötartssäkerhetskommittén
den 16 december 1910 avgivit slutligt betänkande med
förslag till ändringar i sjölagen m. in., samt kommerskollegium den 24
augusti 1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl.
Mapt den 4 oktober 1912 åt kommerserådet Carl Malmen och dåvarande
advokaten Eliel Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda
vid beredningen av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl. Maj:t den
19 augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att jämte Malmén
och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag
till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten in. m.

Efter år 1915 har Löfgren icke deltagit i förevarande arbete, ej heller
efter år 1917 revisionssekreteraren Lilienberg.

Vidkommande år 1918 har arbetet pågått huvudsakligen endast under
vissa delar av mars och april manader samt omfattat i huvudsak fortsättning
å det under år 1917 påbörjade utarbetandet, på grundval av utkast
från chefen för nautisk-meteorologiska byrån, av förslag till författningsbestämmelser
rörande fartygskompasser och därmed sammanhängande
ämnen. Såsom resultat av detta arbete, som utförts med biträde av tillförordnade
revisionssekreteraren Harald Waller och efter samråd med chefen
för nautisk-meteorologiska byrån, har i april 1918 till vederbörande

241

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

statsdepartement avlämnats ett »förslag till förordning om fartygskompasser»,
avsett att upptaga sådana närmare föreskrifter, som förutsättas i 96
§ andra och fjärde styckena i kungl. förordningen angående fartygs byggnad
och utrustning den 23 december 1915.

Utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket förekommande
vattendrag.

Den 2 4 maj 1912 uppdrogs åt professor K. G. Westman att verkställa
utredning beträffande den s. k. regalrätten till inom riket förefintliga
vattendrag.

Arbetet med slutredigering av manuskriptet till framställningen av
kungsådreinstitutets historia bär fortgått och ytterligare delar därav lämnats
till tryckeriet.

Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pension.sanstalter.

Den 21 februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid
anordnandet av sådan pensionering, som icke avser statstjänare, men ändock
anses förtjänt av statens understöd i eu eller annan form, skulle
kunna vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan
än vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt
tillika önskvärd besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsuto;ifter.

Sakkunniga äro: överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen
Paul Johan Gerhard Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf Kobb,
Stockholm.

Efter att i januari 1918 hava avlämnat sitt den 3 november 1917
dagtecknade betänkande hava de sakkunniga sammanträtt endast ett par
gånger i september för att behandla den till dem remitterade frågan om
nytt reglemente för Lunds universitets änke- och pupillkassa. Yttrande
härom har sedermera avgivits till ecklesiastikdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. in.

Den, 25 augusti- 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet,

Bih. till rilesd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. • 31

Riksdans-Berättelsen.

242

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

enligt bemyndigande den 13 juni samma år, sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning, dels huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga. Genom nådigt
beslut den 14 november 1913 utvidgades de sakkunnigas uppdrag att omfatta
jämväl omarbetning av förordningen den 17 november 1893 angående
statens upphandlings- och entreprenadväsende in. in.

De sakkunniga äro: fördelningsintendenten, överstelöjtnanten Axel
Victor Sandberg, byråchefen i järnvägsstyrelsen Carl Algot Tausen, byråchefen
i telegrafstyrelsen greve Henning Adolf Hatnilton, grosshandlaren
Josef Wetterlind och överingenjören Erik August Forsberg, alla i Stockholm,
samt direktören John Fredholm, Djursholm. Direktören Fredholtn
har under året på ansökan entledigats från den del av sakkunnigeuppdraget,
som avser utredning rörande ökad centralisering vid upphandling för
statens räkning. I hans ställe förordnades den 16 mars 1918 överingenjören
Forsberg.

För revision, med ledning av infordrade yttranden, av det utav de
sakkunniga den 15 augusti 1916 avgivna förslag till förordning angående
leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig
lös egendom hava de sakkunniga den 7 september 1917 förstärkts
;ned ytterligare tre ledamöter, nämligen häradshövdingen Carl Soldan Ridderstad,
Östersund, överingenjören i vattenfallsstyrelsen Axel Ekwall, Stockholm,
och professorn vid handelshögskolan i Stockholm Gustaf Albert
Koersner.

De sakkunniga hava under år 1918 hållit fortlöpande sammanträden
under följande tider: 22/i—n/2, 19A—2/3, u/3—21/3, 29A—13/6, 14/s l7/s och
4/l2-2 V12.

De sakkunnigas arbete har under året ägnats åt dels revision av förslaget
till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov
salut försäljning av staten tillhörig lös egendom dels frågan om ökad centralisering
vid statens upphandlingar.

Arbetet å revision av förslaget till förordning angående leveranser
och arbeten för statens behov etc. har fortskridit därhän, att förslaget nu,
med undantag för vissa bestämmelser av speciellt juridisk innebörd, med
vilkas granskning professor Koersner är sysselsatt, föreligger i definitiv
avfattning. Så snart professor Koersner slutfört sin granskning, kommer
förslaget att ofördröjligen avgivas.

Utredningen angående ökad centralisering vid upphandlingar för statens
räkning har bedrivits sålunda, att under året i detalj behandlats sät -

243

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tet för anskaffning av virke, serviseffekter, belysningseffekter, bränsle (ved
och kolbränslen), rengöringsinaterialier, skrivmaterialier ävensom vissa materialier
och effekter för armén och marinen samt preliminärt sättet fölen
del andra förnödenheters anskaffning.

De sakkunniga hava under året, särskilt vid behandlingen av rengöringsmaterialier,
agnat uppmärksamhet åt frågan om uppköp för statens
räkning av blindas arbeten.

Slutligt betilnkande och förslag rörande ökad centralisering vid statens
upphandlingar lärer kunna avgivas under loppet av år 1919.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid slutet av år
1918 till i runt tal 96,000 kronor, av vilket belopp omkring 32,000 kronor
komma på år 1918.

Kommittén för utredning ao den s. k. åborättsfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de
å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman
befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehavas, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må
kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen
skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som
frånvunnits sin . besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra
föranleda ytterligare åtgärder frän statens sida, därom hos Kungl. Maj:t
göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swedborg,
Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
Karl Robert Karlsson, Fjäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustat
Arvid Räckström, Stockholm.

Kommittén har under året sammanträtt i plenum den 19 februari
—9 mars, den 24 maj—1 juni, den 27—28 september och den 25—30
november. Ledamoten Bäckström, som tillika är kommitténs sekreterare,
har jämte den hos kommittén anställda personal under hela året — med
undantag av semester — arbetat med kommittéutredningen. Ledamoten
Karlsson i Fjäl har därjämte företagit resor i Västernorrlands län för utrönande
av förhållanden å vissa rekognitionsskogar därstädes.

Det i kommitténs senaste arbetsberättelse omförmälda förslag till
lag om åborätt till under bruk skatteköpta hemman och lägenheter har
under året slutgiltigt utarbetats och har jämte bilagor befordrats till trycket
samt med underdånig skrivelse den 1 juni 1918 överlämnats till Kungl.
Maj:t.

244

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I underdånig skrivelse den 5 mars 1918 hemställde kommittén att
Kurnd. Magt ville utse eu representant för innehavare av lägenheter å
rekognitionsskogshemman och en för ägare av dylika hemman att med
kommittén samråda om åtgärder i syfte att genom inlösen av nyttjanderätten
eller eventuellt äganderätten till rekognitionsskogslägenheter bereda
innehavare av sådana lägenheter större trygghet vid desamma ävensom
överlägga med kommittén om åtgärder i övrigt, som kunde vara ägnade
att befordra en lycklig lösning av kommitténs uppdrag. Sedan Kungl.
Maj:t den 22 mars 1918 härtill utsett juris doktorn Nils Söderqvist och
bruksdisponenten C. A. Sahlin, har kommittén den 28 och 29 maj 1918
haft överläggningar med dessa. Och hava sedermera inom kommittén
utarbetats förberedande förslag till dels lag om upplåtelse genom expropriation
av åborätt till vissa lägenheter å rekognitionsskogshemman, dels
lao- om ersättning i vissa fall av statsmedel åt f. d. brukare av lägenheter
å dylika hemman. Kommittén har jämväl haft under övervägande
huruvida icke åbor å såväl rekognitionsskogslägenheter som under bruk
skatteköpta hemman borde beredas möjlighet att erhålla lån av allmänna
medel på billiga villkor, för att därigenom sättas i tillfälle att iståndsätta
de ofta bristfälliga åbyggnaderna å lägenheterna eller hemmanen.

Berörda förslag och vissa andra i sammanhang därmed stående frågor
hava emellertid icke ännu varit föremål för slutlig behandling av

Ö # f

kommittén. . , ...,

De inom kommittén pågående utredningarna angående de särskilda

rekognitionsskogarna och under bruken skatteköpta hemmanen hava fortskridit
så långt, att numera allenast en rekognitionsskog samt de under
bruken skatteköpta hemmanen i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs
och Kalmar län icke blivit föremål för sådana utredningar.

Kommittén har på grund av särskilda nådiga remisser under året
avgivit underdåniga utlåtanden över bland annat dels P. V. Alexanderssons
i Skyttatorp med fleres underdåniga ansökan om ytterligare skogstilldclnino-
för deras hemman från Tivedens allmänning, dels en av Sveno-es
åboförbunds kongress gjord underdånig framställning om överflyttning
från finans- till jordbruksdepartementet av ärenden angående »åbor och
läwenhetsinnehavare i allmänhet» dels av Sveriges åboförbund för »Tunn
bero-såborna» gjord underdånig ansökning, att åbor och torpinnehavare å
Tima bergslags allmänning måtte medgivas att antingen fa till skatte lösa
sina torp och odlingar eller bekomma torpen under ständig åbo- och besittningsrätt,
dels eu av Sveriges åboförbunds kongress gjord underdånig
framställning att Kungl. Maj:t ville uppdraga åt juris doktor Nils Söderqvist
att »pröva och till Kungl. Maj:t avgiva yttranden och förslag» rö -

Berättelse, om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rande ansökningar om rättshjälp genom det av riksdagen anvisade anslag
av 15,000 kronor för rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare
in. in., dels berörda kongress’ underdåniga framställning att i åbokominittén
måtte beredas plats för herr O. Dahlkvist.

Under året har kommittén beviljat tre personer rättshjälp enligt
nådiga kungörelsen den 17 juni 1916 angående allmänna villkor och bestämmelser
för användningen av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor ocli
lägenhetsinnehavare. Den 26 september 1918 utfärdade lvungl. Maj:t förnyad
kungörelse angående användningen av anslaget, och har kommittén
därigenom befriats från vidare befattning därmed. Av anslaget, som uto-ör

15,000 kronor, har genom kommittén disponerats inalles 1,245 kronor
40 öre.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1918 uppgå till
omkring 109,000 kronor.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malm fyndigheter.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt eu kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxcll,
Stockholm, ordförande, professorn filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman,
Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl
Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström,
Stockholm.

Den i föregående redogörelse omförmälda undersökningen av kolvedstillgången
i övre Norrland har under året avslutats. Sedan malmkommissionen
inhämtat, att järnkontoret verkställt en utredning efter i
huvudsak samma principer rörande kolvedstillgången inom övriga delar
av Norrland och Dalarna, har kommissionen trätt i förbindelse med järnkontoret
och utverkat, att dess utredning ställts till förfogande för tryckning
gemensamt med kommissionens utredning. På därom gjord framställning
har Kungl. Maj:t sedermera bemyndigat kommissionen att befordra
båda de ifrågavarande utredningarna till trycket och att därvid
anlita forstligt utbildat redaktionsbiträde. Arbetet härmed pågår för närvarande.

1 enlighet med det i föregående redogörelse omnämnda kontraktet
av den 29 oktober 1917 mellan malmkommissionen och Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag angående utförande av undersökningar av Mertainens
malmfyndighet har bolaget, efter att för arbetets utförande erforder -

246

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan Bistå lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

liga byggnader uppförts å ifrågavarande malmfält, numera påbörjat det
egentliga undersökningsarbetet av fyndigheten. Om byggnadernas beskaffenhet
och undersökningsarbetets praktiska genomförande har kommissionen
gjort sig underrättad bland annat genom ett besök på platsen, som
i juli detta år gjorts av kommissionens ordförande och dess ledamot bergmästaren
C. O. Norelius. Närmast genom den senare som kontrollant
följer kommissionen i övrigt alltjämt arbetets vidare fortgång och utförande.

Efter nådig remiss har kommissionen avgivit utlåtande över en av
Norrbottens järnverksaktiebolag. och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
gjord framställning om rätt att bryta malm i Luossavaara. Då ansökningen
i väsentliga delar överensstämde med den plan för Luossavaaras
tillgodogörande, som kommissionen förelagt Kungl. Maj:t i utlåtande den
26 januari 1917, lämnade kommissionen —- jämte sin tillstyrkan av ansökningen
på vissa villkor — en redogörelse för de av kommissionen
gjorda utredningarna angående Luossavaaras utnyttjande.

På av kommerskollegium gjord hemställan har malmkommissionen
under året yttrat sig angående en av aktiebolaget Porjus smältverk gjord
ansökan om rätt att bryta och köpa malm i Luossavaara. Kommissionen
tillstyrkte att för bolaget skulle förbehållas rätt inträda i den brytningsrätt,
som kunde komma att lämnas Norrbottens järnverksaktiebolag och
trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

Till kommerskollegium har kommissionen jämväl avgivit begärt yttrande
angående riksdagens skrivelse om rätt för Kungl. Maj:t att utan
riksdagens hörande bryta eller låta bryta malm i Luossavaara.

På hemställan av byrådirektören Norrman i järnvägsstyrelsen har
kommissionen yttrat sig angående en ifrågasatt järnvägsanläggning genom
Kalix och Torne älvdalar; och med anledning av framställning från järnvägsstyrelsen
har kommissionen till behandling förehaft frågan om fraktsatserna
för Tuollavaara gruvaktiebolags malmtransporter.

Kommissionen har under året sammanträtt den 5 februari, 19 och
20 mars, 4 april, 8 och 14 maj, 12 och 27 juni, 17 september, 13 och
25 november. Under mellantiderna har utredningsarbetet fortgått under
samverkan mellan ordföranden och sekreteraren samt vissa av kommissionens
ledamöter för särskilda delar av arbetet.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till omkring 11,000
kronor. För utredningen angående kolvedstiligången har under året anvisats
ytterligare 8,319 kronor 11 öre, varigenom sammanlagda kostnaderna
för ifrågavarande utredning, resekostnader oberäknade, uppgått till
32,319 kronor 11 öre.

berättelse om vtul i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

247

1914 års tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd
utredning avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

Genom Kungl. Majrts beslut den 1 juli 1918 har åt dessa sakkunniga
tillika uppdragits att efter vissa närmare angivna grunder verkställa
utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering för tullverkets
personal.

De sakkunniga, vilka konstituerat sig såsom »1914 års tullkommission»,
äro: f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, Stockholm, ordförande,
vaktmästaren M. Bengtsson, Göteborg, byråchefen i generaltullstyrelsen
G. Bergenstjerna, Stockholm, sjökaptenen A. Edgren, Stockholm, ledamoten
av riksdagens andra kammare grosshandlaren F. Hamrin, Jönköping,
vaktmästaren Hj. Rissén, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare
grosshandlaren E. Röing, Göteborg, generalkonsuln J. Sachs, Stockholm,
samt tullförvaltaren R. H. Schött, Kalmar.

Kommissionen har under året sammanträtt in pleno den 28 februari,
den 27 maj—13 juni, den 16 september —2 november och den 23
november—5 december; varjämte en subkommission, bestående av ordföranden
samt herrar Bergenstjerna och Schött varit samlad den 1—27
februari, den 22 april—15 maj, den 23—26 maj samt den 1—30 juli.

Den 2 november 1918 avgav kommissionen sitt andra betänkande,
innefattande förslag till omorganisation av generaltullstyrelsen samt tullverkets
lokalförvaltning.

Vissa förarbeten hava härjämte utförts för kommissionens två återstående
betänkanden, av vilka ett skall behandla avlöningsfrågorna och
ett vissa större frågor av mera fristående art, såsom exempelvis packhuskarlsfrågan.

Kostnaderna för kommissionens arbete hava hittills uppgått till
98,492 kronor 69 öre.

Statens industrikommisson.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att i stöi''sta möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket.

I samband med den förändrade organisation av kommissionen, som
fastställdes av Kungl. Maj:t den 31 december, upplöstes kommissionens
dittill svarande arbetsutskott och reducerades antalet ledamöter till följande
nio personer, nämligen: civilingeniören K. J. Beskow, ordförande, direk -

248

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tören C. A. Ramström, vice ordförande, ledamoten av riksdagens 2:a kammare
J. B. Eriksson, direktören i Sveriges industriförbund, översten A.

F. Hultkrantz, ledamoten av riksdagens l:a kammare, direktören ^v. Ingeström,
disponenten E. Lundquist, direktören N. J:son Sigfrid, ledamoten
av riksdagens ‘2:a kammare, disponenten A. J. Swartling samt överingeniören
A. F. Wahlberg. Av dessa har civilingeniören Beskow den 18 september
entledigats och såsom ordförande ersatts med landshövdingen C.

G. O. Malm.

Kommissionen har under året sammanträtt en gång i veckan i den
mån icke särskilda omständigheter påkallat sammanträden oftare.

För att tillfredsställande kunna bereda den mångfald olika slag av
ärenden, som legat under kommissionens bedömande, har kommissionen
i likhet med förutvarande arbetsutskottet varit uppdelad på avdelningar.
Vissa förändringar med avseende å nämnd uppdelning hava under året
vidtagits. Så t. ex. har 1) tillskapats en beklädnadsavdelning; 2) förutvarande
råvaruavdelningen uppdelats på tre avdelningar: en avdelning för
kemisk industri, en för flytande bränsle samt en för transformator- och
smörjoljor; samt 3) förutvarande metall- och maskin byråerna sammanslagits
till en metall- och maskinavdelning, till vilken i samband härmed
överflyttats vissa ärenden från förutvarande elektriska avdelningen. Den
s. k. byggnadsbyrån har helt och hållet skilts från kommissionen.

På initiativ av kommissionen hava genom Kungl. Maj:t nådiga beslut
vissa varor lagts under beslag eller handel med dem reglerats i ena
eller andra avseendet. Av synnerligen omfattande art var i detta avseende
den av Kungl. Maj:t den 12 april 1918 beslutade reglering av handeln
med och förbrukningen av vissa slag av beklädnadsvaror in. m. Regleringen
innebar dels vissa åtgärder för stävjande av s. k. kedjehandel inom
branschen, dels ock vissa bestämmelser om en konsutntionsreglering, avseende
huvudsakligen strumpor och bomullsvävnader. Sedan importen av
bomull och därav framställda varor afenom det s. k. stora handelsavtalet

med de associerade makterna kunde återupptagas har Kungl. Maj:t förordnat
om upphävande från och med den 1 december 1918 av de bestämmelser,
som avsågo genomförande av konsumtionsreglering. En annan betydelsefull
åtgärd var den på kommissionens initiativ av Kungl. Maj:t den
9 april 1918 beslutade regleringen av handeln med och användningen av
vissa metaller.

I fråga om pris och fördelning hava även utan Kungl. Maj:ts ingripande
genom frivilliga avtal regleringsåtgärder vidtagits av kommissionen.
I detta hänvisar kommissionen till den redogörelse härför, som

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

249

lämnats i till chefen för finansdepartementet under sistlidne oktober
månad överlämnade promemorior.

Genom det ovan omförmälda stora handelsavtalet har kommissionen
fått sitt verksamhetsområde i väsentlig omfattning utvidgat. Under medverkan
av kommissionen hava bildats ett flertal s. k. importföreningar, vilka
hava till uppgift att ombesörja och under kommissionens kontroll verkställa
fördelningen av de varor, som på grund av handelsavtalet må kunna
komma att tillföras riket. Av de importerade råvarorna tillverkas delvis
enligt kommissionens föreskrifter sådana varor, å vilka största bristen inom
landet förefinnes. För åstadkommande av rättvis fördelning av de importerade
eller inom landet tillverkade råvarorna hava förutom ovannämnda
importföreningar bildats ytterligare ett flertal s. k. råvaruföreningar.

Kommissionen vill i. detta sammanhang icke underlåta att framhålla,
att kommissionen är livligt medveten om angelägenheten att så snart omständigheterna
sådant medgiva avveckla sin verksamhet. Redan nu hava
vissa åtgärder i sådant syfte vidtagits, bl. a. genom det ovan omförmälda
upphävandet av konsumtionsregleringen för beklädnadsvaror, vilket kom
till stånd efter framställning av industrikommissionen. Möjligheterna för
en dylik avveckling äro dock givetvis i hög grad beroende av den handelspolitik,
vilken under den närmaste framtiden kommer att bedrivas. För
närvarande har kommissionen sin uppmärksamhet särskilt riktad på önskvärdheten
av att snarast möjligt häva vissa statsbeslag å en del industriråvaror,
och förberedas åtgärder i detta syfte. Genom det stora handelsavtalet
har import för närvarande kommit till stånd av åtskilliga synnerligen
viktiga industriella råvaror.

Intill årsskiftet 1918—1919 beräknas sålunda hava till riket inkommit
bland annat 7,000 ton bomull, 270 ton ull, 2,500 ton hudar, 2,800
ton quebrachoextrakt, 500 ton bottenläder, 2,000 ton smörjmedel, 18,300
ton fotogen, 7,200 ton brännolja, 2,300 ton bensin, 2,600 ton koppar och
300 ton tenn.

Statens krigsförsäkring skommission.

Sedan Kung!. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrives, att frågor om krigsförsäkring skola handläggas
av en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens
krigsförsäkringskommission.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,

O o 1

ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 32

Riksdags-Berättelsen.

250

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjöförsägringsgi
varna) samt byråchefen Thorvald Furst.

Kommissionen har under år 1918 fortsatt sin verksamhet efter samma
grunder som förut. Sammanträden hava hållits varje helgfri dag, varvid
2,444 försäkringar meddelats å fartyg till sammanlagt belopp av
1,325,167,720 kronor samt 2,737 försäkringar å varor till sammanlagt
belopp av 306,137,894 kronor 78 öre. Kommissionen har under året
kontant uppburit 41,120,141 kronor 48 öre i kaskopremier samt 6,136,165
kronor 54 öre i varupremier, varifrån avgår under samma tid ristornerade
premier 3,822,695 kronor 38 öre. I ersättningar hava under året utbetalats
till försäkringstagare å kasko 21,593,128 kronor 75 öre samt till
försäkringstagare å varor 28,117,126 kronor 93 öre. Under beslagsanspråk
äro ytterligare varor kvarhållna i England för cirka 28.000,*>00 kronor, varav
emellertid synnerligen stora delar tvångsvis försålts, samt i Tyskland för cirka

100,000 kronor, rörande vilka slutliga prisrättsdomar ännu icke föreligga.

För bevakande av kommissionens talan inför vederbörande tyska och
engelska prisdomstolar hava kommissionens sekreterare vid olika tillfällen
vistats i England och Tyskland.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet, som bestritts med tillgängliga
räntemedel, hava under året utgjort 331,458 kronor 77 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor o

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor
och svavel in. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder
förekommende alunskiffern.

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet Knut Abel
Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn Carl Rudelius.

Under år 1918 hava de sakkunniga varit sysselsatta med slutredigering
och tryckning av sitt utlåtande. Detta föreligger nu i sista korrektur
och de sakkunniga beräkna att kunna avgiva detsamma i början
av 1919.

Kostnaderna under året utgöras till huvudsaklig del av sättningskostnad
och arvode till biträde vid redaktionsarbetet, varöver räkningar
ännu icke inkommit.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

251

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförbud en.

Jämlikt Kung]. Maj:ts beslut den 17 november 1914 liar chefen för
finansdepartementet tillkallat byråchefen N. F. Alsén, Stockholm, och
konsuln K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda departement
verkställa utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud
kompletterande bestämmelser kunna i ett eller annat fall vara av nöden
till förhindrande av möjligheten att kringgå förbuden, samt avgiva de
förslag, vartill omständigheterna kunna f öranleda. Wetterlund har den
31 december 1917 entledigats från uppdraget och har i dennes ställe såsom
sakkunnig tillkallats kontrollören C. E. Lindmark.

Under år 1918 hava de sakkunniga, i likhet med vad som skett
under föregående krisår, sökt med uppmärksamhet följa de företeelser och
tendenser med avseende å exporten, som ur synpunkten av ifrågavarande
uppdrag kunnat förtjäna beaktande och härvid i förekommande fall korresponderat
med sakkunniga inom industri- och handelskommissionerna samt
med vederbörande tullförvaltningar. Till ledning för arbetet hava periodiska
uppgifter från generaltullstyrelsens statistiska avdelning stått
de sakkunniga till buds.

Resultatet av de sakkunnigas arbete i här berörda avseende utgöres
av följande skrivelser år 1918 till chefen för finansdepartementet:
den 24 januari angående lj^tryckpapper, vissa pappersarbeten, fiskkrokar,

metspön, metrevar in. in., presenningar, stålkulor,
» döda djur,

» cementarbeten, vissa korgmakararbeten, vissa slag

av väskor, portföljer m. in., paraplver och parasoller,
terpinsol, safrol, mentol, siktar samt ifrågasättande
av generellt utförselförbud för varor av
viss beskaffenhet,

- torkade frukter och bär in. in., kvistar och blad,
naturliga,

viss slags järntråd, glasrör och glaskärl till
ackumulatorer, arbeten av vax,
sandsten och mjuka stenarter, pulveriserade;
sågade lådämnen, avfall vid träbearlletning'',
krossade eller pulveriserade skal av musslor och
snäckor, hyvlade lådämnen.

Dessutom hava de sakkunniga biträtt vid utarbetandet av förslag
till de på grund av det engelska avtalets bestämmelser utfärdade exportförbuden.

För arbetet har under året utbetalats en summa av 800 kronor.

den 23 februari
» 25 »

den 2 april
»8 »

» 3 september

»12 oktober

252

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra åläggas
skatteplikt till stat och kommun, dels och utredning, huruvida och i vilken
form en förordning, som reglerar dessa arbetares vistelse i riket, är
behövlig.

Sakkunniga äro chefen för justitiedepartementets lagavdelning filosofie
doktorn Hjalmar Victor Himmelstrand och förste kanslisekreteraren
i finansdepai''tementet Einar Hennings.

Utredningsarbetet avbröts under år 1915, huvudsakligen av den
anledning, att det på grund av rådande extraordinära förhållanden visat
sig omöjligt att erhålla tillförlitliga statistiska uppgifter över utlänningar,
som uppehålla sig inom riket; och har det ännu ej ansetts lämpligt att
återupptaga arbetet.

Kostnaderna för arbetet hava hittills uppgått till 1,730 kronor.

Sta tens han delskommission.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordnat
att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av
utförselförbud, beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av
bestämmelser angående transitförsärulning av till utförsel förbjudet gods
och andra därmed sammanhängande frågor skall tillsvidare finnas en
särskild kommission, benämnd statens handelskommission och bestående
av högst åtta av Kungl. Maj:t utsedda män.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917 blev kommissionens
sammansättning ändrad. I sin nya sammansättning bestod kommissionen
av följande ledamöter: landshövdingen E. Trolle, ordförande, generaldirektören
K. A. Fryxell, vice ordförande, direktören John Fredholm, generalkonsuln
U. Undén, friherre A. T. Adelswärd, generalkonsuln J. E. Sachs,
disponenten Chr. Storjohann, riksgäldsfullmäktigen H.S. Tamm och bankofullmäktigen
F. W. Thorsson. Den sistnämnde frånträdde den 4 januari 1918
ledamotskapet i handelskommissionen och ersattes med riksdagsmannen C. E.
Svensson. Den 8 februari 1918 entledigades på egen begäran generalkonsuln
Undén från ledamotskap och den 21 maj samma år förordnades vice
konsuln R. Göhle att vara ledamot av kommissionen för handläggning

/lera t tillse om vad i rikets styrelse sedan sista laytirna riksdags sammanträde sig tilldragit.

2,r>3

av sjöfartsäreliden. Slutligen har den 15 november disponenten Chr.
Storjohann på egen begäran entledigats från ledainotskapet i kommissionen
och ersatts med civilingenjören Ivar K re tiger.

Genom beslut den 31 december 1917 fastställdes jämväl instruktion
för handelskommissionen och i samband därmed vidtogos vissa förändringar
i avseende å kommissionens sammansättning och verksamhetsområde.

Kommissionen organiserades därvid å ett centralkansli, eu licensavdelning
— uppdelad på ett flertal licensberedningar — ett antal s. k.
import- och förhandlingsavdelningar samt en sjöfartsavdelning.

Handelskommissionens förhandlings- och importavdelningar hava
varit sex till antalet, nämligen avdelningen för de associerade makterna,
avdelningen för centralmakterna, skandinaviska avdelningen, avdelningen
för Finland, avdelningen för Ryssland samt avdelningen för Holland in. fl.
neutrala länder.

För handläggning av vissa specialfrågor hava vidare inom kommissionen
funnits följande självständiga byråer, nämligen kolbyrån och malmexportbyrån.

Efter avslutande av handelsavtalet med de associerade makterna har
handelskommissionen slutligen öppnat egna kontor i London och Washington,
varförutom i anslutning till kommissionen bildats en särskild iinportregleringsnämnd.

o O

Inom kommissionen hava plenisammanträden hållits två gånger i
varje vecka.

Antalet diarieförda ärenden hava utgjort, i runda tal, å centralkansliet
1,500, å avdelningen för de associerade makterna 10,600, å avdelningen
för centralmakterna 7,500, å skandinaviska avdelningen 9,000, å
avdelningen för Finland 500, å avdelningen för Ryssland 400, å avdelningen
för Holland, Schweiz in. fl. länder 4,500, å sjöfartsavdelningen 2,000 samt
å licensavdelningen 64,000.

Därjämte hava å avdelningen för de associerade makterna godkänts
omkring 22,000 konsumtionsutfästelser, å avdelningen för centralmakterna

13,000 stycken, å skandinaviska avdelningen 9,500 stycken och å avdelningen
för Holland, Schweiz in. fl. neutrala länder 6,000 stycken, varjämte
sjöfartsavdelningen utfärdat omkring 2,500 tillståndsbevis.

Kostnaderna för handelskommissionen hava uteslutande bestritts av
de medel, som influtit till kommissionen såsom lösen dels för utfärdade
bevis i licensärenden, dels ock för meddelade bevis rörande godkännande
av utfästelser. Dessa kommissionens intäkter av lösenmedel hava under
året uppgått till sammanlagt omkring 1,124,000 kronor, medan utgifterna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för kommissionens verksamhet — med frånräknande av vissa förskott,
vilka komma att till kommissionen återbäras — belöpt sig till cirka 997,000
kronor, utgörande alltså kommissionens behållning vid årets slut 127,000
kronor.

Krigshet ''edskaps ko mm issio ven.

Deri 17 december 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit åt eu kommission
att i vid behov i samråd med statens krigsmaterialkommission, krigsförsäkringskommission,
livsmedelskommission, industrikommission och handelskominissionen
utreda frågan om rikets ekonomiska krigsberedskap och
föreslå av utredningen föranledda åtgärder, i den mån sådana icke falla
inom gränserna för nämnda kommissioners uppdrag; börande därvid yttrande
och förslag även avgivas om det sätt, varpå ärenden om den ekonomiska
krigsberedskapen skola i framtiden handläggas.

Kommissionens ledamöter hava under år 1918 utgjorts av: professor
Eli Heckscher, ordförande, aktuarien Otto Edvard Fridolf Järte, godsägaren
Gustaf Sederholm, v. häradshövdingen Markus Wallenberg, översten
Knut Erik W. Söderhjelm, hovrättsrådet Nils Edling och kaptenen
Erik Bernström. Dessutom förordnades den 1 februari 1918 regeringsrådet
S. Linnér att biträda kommissionen vid handläggningen av olika
statsförvaltningens organisation berörande ärenden. Wallenberg har i juni
månad entledigats från sitt uppdrag.

Kommissionens arbeten under år 1918 fortgingo vid sammanträden
under tiden från och med den 30 januari till och med den 28 juni samt
från och med den 21 till och med den 23 augusti. Sistnämnda datum
överlämnande kommissionen till Kung!. Maj:t följande delar av sitt betänkande: Del

I: Den ekonomiska krigsberedskapens organisation.

Promemoria om ekonomisk fredsberedskap;

Del II: Finans- och kreditväsendet vid krig samt allmän krigs ekonomisk

lagstiftning;

Del III: Försäkringsväsendet vid krig; samt

Del IV: Folknärin^en vid krig.

Sedan ovannämnda arbeten avslutats, skulle enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 20 juni 1918 kommissionens uppdrag anses vara slutfört. De
övriga utredningar beträffande den ekonomiska krigsberedskapen, vilka av
kommissionen påbörjats eller planerats, och som närmare omnämnas i den
redogörelse för kommissionens arbeten, som innefattas i kommissionens
till del I av betäkandet fogade underdåniga skrivelse den 23 augusti 1918,
hava följaktligen inställts.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för kommissionen utgjorde under år 1918 kronor
21,989:07 och under kommissionens hela verksamhetstid d. v. s. från och
med den 17 december 1915 till och med den 2.1 augusti 1918, kronor
98,115:86. Härtill komma tryckningskostnaderna för kommissionens betänkande,
kronor 38,788: 20.

Sakkunniga för utarbetande, av fardag till bestämmelser angående
fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande in. in.

Den 9 juni 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer för att inom nämnda
departement biträda vid arbete att på grundval av det utav kommitterade
för utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller
in. in. den 1 juni 1914 avgivna betänkande angående fondhaudeln och
dess reglerande och de diiröver gjorda uttalanden ävensom de resultat
vartill en fortsatt utredning kunde ieda, uppgöra förslag till bestämmelser
angående fondhandelns och fondbörsverksamhetetens ordnande jämte de
ändringar i gällande lag och författningar, som i sammanhang härmed
kunde vara erforderliga.

De sakkunniga hava vant: bankinspektören Folke von Krusenstjerna,
f. d. stadsmäklaren, e. o. hovrättsnotarien Magnus Billing, sekreteraren i
svenska bankföreningen Charles Dickson, revisionssekreteraren Nils Edvard
Gadde och förste auktuarien, filosofie doktorn Moritz Marcus.

De sakkunniga hava den 20 mars 1918 avlämnat sitt betänkande.

Kostnaderna för de .sakkunnigas arbete hava uppgått till sammanlagt
23,038 kronor 5 öre.

Sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att
belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för
finansdepartementet tillkallat professor Nils Richard Wohlin, Stockholm,
som sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, som är
ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste
framtiden, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de framställningar,
vartill under utredningsarbetet anledning kan föreligga.

Såsom omnämnes i nästföregående berättelse om vad i rikets styrelse
sedan sistlidna lagtimi riksdags sammanträde sig tilldragit, har utredningsarbetet
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1917 i första rummet
omfattat utvecklingen under senare tid av Sveriges handelsförbindelser med
Ryssland och Finland, varvid särskilt skolat undersökas, huruvida en ny
svensk-rysk handels- och sjöfartstraktat må anses ur synpunkten av Sveriges

256

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

intressen på den ryska marknaden önskvärd, ävensom i sådant fall huruvida
och i vad mån förutsättningarna för dylik traktat föreligga.

Materialinsamlingen till ifrågavarande utredning i form av muntliga
överläggningar med tillkallade sakkunniga, enquéter bland exportörer på
Ryssland och importörer av ryska varor, redogörelser för den ekonomiska
och finansiella ställningen i Ryssland in. m. föreligger avslutad, såvitt
Ryssland angår, och utredningen torde kunna avlämnas till Kungl. Maj:t
i början av år 1919. Utredningen rörande våra handelsförbindelser med
Finland fortgår, men torde först senare kunna avlämnas.

Det genom beskickningarna och konsulaten inkommande materialet av
utländska kommittébetänkanden och andra tryckta publikationer ävensom
rapporter av olika slag, berörande den handelspolitiska utvecklingen, samlas
och bearbetas.

Kostnaderna för utredningen uppgingo under år 1918 till omkring
850 kronor.

Sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlagstijtningskommitténs
förslag till lag mot illojal konkurrens m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 25 juli 1916 har chefen för
finansdepartementet tillkallat revisionssekreteraren friherre Adam Giertta
att såsom sakkunnig inom nämnda departement biträda med bearbetande
av inkomna yttranden över patentlagstiftningskommitténs förslag till lag
mot illojal konkurrens m. m. ävensom vid handläggning i övrigt av
ifrågavarande förslag.

Vid behandling av förslaget i statsrådsberedning har detsamma befunnits
förutsätta så vittomfattande ändringar i tryckfrihetsförordningen,
att förslaget ej ansetts kunna utan sammanhang med en fullständig revision
av samma förordning läggas till grund för lagstiftning i ämnet. En
sådan revision har emellertid ansetts tillsvidare ej böra vidtagas.

Under år 1918 har intet åtgjorts i ärendet.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 4,520
kronor.

Sakkunnig för behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 23 september 1916 har chefen
för finansdepartementet samma dag tillkallat kommerserådet Per Gustaf
Friberg för att såsom sakkunnig inom departementet biträda med förberedande
behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium.

257

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan mot slutet av januari 11)18 meddelats, att pa grund av mellankomna
hinder frågan om omorganisation av kommerskollegium sannolikt
icke kunde föreläggas 1918 års riksdag, avbröts arbetet med frågans
beredning den 31 januari 1918. Efter det löneregleringskommittén den
2 oktober 1918 avgivit infordrat utlåtande i vissa delar angående förevarande
organisationsfråga, återupptogs den 8 Oktober 1918 beredningsarbetet.
På grund av dels de av löneregleringskommittén i nämnda utlåtande
gjorda uttalanden, dels de anvisningar om jämkningar i de förut
utarbetade förslagen, som meddelades, dels ock nyinträdda förhållanden i
åtskilliga viktiga avseenden underkastades i första rummet det föreliggande
förslaget till proposition angående kommerskollegium en grundlig
omarbetning. Vidare omarbetades delvis även förslagen till propositioner
angående bergsstaten, elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen och
den lokala fartygsinspektionen.

Utredningen har under år 1918 medfört en kostnad av 460 kronor,
förutom utgifter för tryckning.

Vinter sjö fartskommittén för Norrland.

Den 13 februari 1917 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté med uppdrag
att verkställa utredning angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken
utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

Ledamöterna i kommittén äro: generallotsdirektören D. U. V. Linder,
kommerserådet P. G. Friberg, sjökaptenen O. F. Hedborg, direktören E.
Lange och ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J.
Lubeck.

De i kommitténs föregående årsredogörelse omnämnda, under år
1917 förda underhandlingarna med norrländska samhällen och industrier
angående ekonomisk samverkan för främjande av vintersjöfarten på Norrland
har kommittén under innevarande år fullföljt och återfinnes utförlig
redogörelse för resultatet av underhandlingarna i ett den 19 mars 1918
av kommittén avgivet underdånigt betänkande, vari — med framhållande
av att ekonomiska bidrag från kommuner och enskilda f. n. endast i begränsad
omfattning kunna påräknas — hemställes, att Kungl. Maj:t täcktes
avlåta propositionen till 1918 års riksdag med begäran om bemyndigande
och medel för anskaffande för statens räkning av en havsisbrytare.
Vidare har kommittén fortsatt åtskilliga vid tidpunkten för detta betänkandes
avgivande påbörjade men ej avslutade utredningar avseende beskaffenheten
av och kostnaderna för en havsisbrytare, is- och meteorologiska
förhållanden m. m. i Bottenhavet och Bottenviken samt de säkerhetsåtgärder
av olika slag, vilka i samband med en utsräckt vintersjöfart

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 33

Riksdngs-Beriittelsen.

258

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

på Norrland synas böra vidtagas. Resultatet av utredningarna rörande
havsisbrytarens beskaffenhet och kostnader hava framlagts i en av nödiga
ritningar, specifikationer och offerter åtföljd underdånig skrivelse av den
16 sistlidne oktober. Utredningarna rörande nödiga säkerhetsanordningar
samt. is- och meteorologiska förhållanden m. m. i Bottenhavet och Bottenviken
äro f. n. i det närmaste slutförda. Detsamma gäller beträffande en
av kommittén under året igångsatt undersökning rörande de ekonomiska
förutsättningarna för vintersjöfartens utsträckning, varför kommittén torde
bliva i tillfälle att under förra delen av år 1919 i samtliga dessa avseenden
komplettera sitt ovan anförda betänkande.

Kommitténs sammansättning har varit densamma som under år 1917
och liksom då hava herrar G. Tjulin, Skellefteå, E. A. Enhörning, Sundsvall
och E. Lindström, Bollnäs, under innevarande år biträtt kommittén med
inhämtande av de uppgifter avseende respektive Norrbottens och Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands samt Gävle handelskammaredistrikt,
vilka erfordrats för fullgörande av kommitténs uppdrag.

Under året hava plenisammanträden till ett antal av 34 och ett
stort antal sammanträden i subkommittéer avhållits med korta mellanrum,
utom under tiderna 19 april—28 maj och 16 juni—2 oktober, vilka upptagits
av specialutredningar.

Kommitténs utbetalningar hava under året belöpt sig till ungefär
14,200 kronor. Härvid är emellertid att märka, att ett debiterat konsultationsarvode
å 4,200 kronor i avvaktan på Kungl. Maj:ts tillstånd ännu
ej utbetalats.

Bränslekommissionen.

Genom beslut den 16 april 1917 förordnade Kungl. Maj:t om tillsättande
av en ny statens bränslekommission, benämnd 1917 års bränslekommission,
med uppgift att sörja för tillgodoseendet av ej mindre den
enskilda hushållsförbrukningen än även av industriens och transportmedlens
behov av bränsle. Den förutvarande av Kung]. Maj:t den 14 augusti 1916
tillsatta bränslekommissionen skulle därmed upphöra, och skulle till den
nya kommissionen överflyttas de uppgifter, som ålåge statens bränslekommission
jämlikt förordningen den 14 augusti 1916 angående förbud mot
användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar
samt vissa allmänna verk och anstalter. Samtidigt
föreskrevs, att under 1917 års bränslekommission skulle såsom särskilda
avdelningar inordnas dels den inom statens industrikommission den 4 februari
1916 inrättade bränslebesparingsbyrån, dels ock den inom statens
livsmedelskommission den 5 maj samma år inrättade vedbyrån. Den av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

251»

länens vedbyråer förut bedrivna verksamhet har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
även övertagits av kommissionen och fortsatts genom kommissionen underlydande
länsbyråer.

Ovanberörda den 16 april 1917 förordnade Kungl. Magt till ledamöter
i kommissionen skogschefen i Uddeholms aktiebolag Henrik Petterson,
redaktören A. J. Christiernson, byråchefen Th. Först samt jägmästaren

N. G. Ringstrand och Wilhelm Trahn med skogschefen Petterson som
kommissionens ordförande.

Till ledamöter i kommissionen har Kungl. Magt sedermera förordnat:
dels den 12 juni 1917, sedan jägmästaren Wilhelm Trahn erhållit
begärt entledigande från sitt uppdrag i kommissionen, byråchefen i järnvägsstyrelsen
E. O. von Friesen;

dels den 13 juli 1917 hovrättsassessorn Rudolf Eklund;
dels den 28 september 1917 bergsingenjören Erik W. Tillberg.
Sedan skogschefen Petterson anmält, att han vore förhindrad att
längre än till senast den 1 juni 1918 utöva sin befattning såsom ordförande
i kommissionen och i övrigt deltaga i kommissionens dagliga
arbete samt byråcheferna Furst och von Friesen samt jägmästaren Ringstrand
anhållit om entledigande från sina uppdrag att vara ledamöter i
kommissionen, bestämde Kungl. Maj:t den 26 april 1918:

att kommissionen från och med den 1 maj 1918 på så sätt ornbildades,
att till ledamöter i densamma förordnades dels ledamöterna i den
nuvarande kommissionen skogschefen Henrik Petterson, redaktören A. J.
Christiernson, hovrättsassessorn Rudolf Eklund och bergsingenjören Erik
Wilhelm Tillberg, dels ock disponenten Per Anderson, Arvika, jägmästaren
Nils Delin, Stockholm, direktören Axel Hultman, Malmö, samt överdirektören
i järnvägsstyrelsen Ivar Virgin; ,

att disponenten Anderson förordnades att vara ordförande i kommissionen
;

att såsom vice ordförande och verkställande direktör förordnades för
tiden från och med den 1 till och med den 31 maj 1918 skogschefen
Petterson;

att till verkställande direktör från och med den 1 juni 1918 förordnades
jägmästaren Delin;

att inom kommissionen skulle finnas ett arbetsutskott, bestående av
ordförande, verkställande direktören och en tredje ledamot samt två av
kommissionens ledamöter såsom suppleanter;

att till tredje ledamot av arbetsutskottet förordnades jägmästaren
Delin samt till suppleanter i arbetsutskottet redaktören Christiernson och
hovrättsassessorn Eklund; samt

260 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att kommissionen i sin nya sammansättning skulle benämnas bränslekommissionen.

Kommissionens sammansättning har sedermera undergått den förändring,
att jägmästaren Delin från och med den 16 november frånträtt
sin befattning såsom verkställande direktör i kommissionen ävensom ledamotskapet
av densamma och dess arbetsutskott. Till verkställande direktör
efter jägmästaren Delin har utsetts direktören Ivar Åkerman.

Bränslekommissionen har under år 1918 varit samlad till plenisammanträden
5 gånger, nämligen den 7 maj, den 30 september, den 31
oktober, den 15 och 16 november och den 7 december. Kommissionens
arbetsutskott har sammanträtt i de fall, då detta ansetts nödvändigt för
behandling av löpande ärenden samt för beredning av ärenden, vilka ansetts
böra behandlas vid plenisammanträde med kommissionen.

Under året har kommissionen till Kungl. Maj:t dels framställt förslag
i bränslefrågor, dels ock avgivit ett flertal yttranden i andra framställningar
till Kungl. Maj:t i bränsleärenden, i den mån sådana yttranden
infordrats från kommissionen.

Det centrala arbetet inom kommissionen har i likhet med år 1917
varit uppdelat på följande avdelningar, nämligen: huvudkansliet, ekonomibyrån,
skogsbyrån, vedbyrån, industribyrån, träkolsbyrån och kolbyrån,
varunder under året lagts den förut självständiga värmetekniska byrån.
Därjämte har den under ekonomibyrån förut lydande revisionsavdelningen
omorganiserats till en självständig byrå med uppgift att verkställa granskning
av räkenskaperna från kommissionens olika organ samt upprätta
bokslut över kommissionens rörelse.

Det lokala arbetet har liksom förut verkställts å länsbyråer med
underlydande distriktskontor. Länsbyrån i Västernorrlands län har upphört
att arbeta såsom självständig byrå och har kommissionens rörelse i detta
län lagts under länsbyrån i Jämlands län.

Kommissionens åtgärder i produktivt syfte voro i stort sett avslutade
den 1 maj 1918, då kommissionen hade anskaffat en kvantitet vedbränsle,
som under rådande förhållanden beräknades räcka till täckande av landets
behov därav till den 1 januari 1920. Avverkningar för kronans räkning
fortgå efter den 1 maj 1918 endast å inköpta avverkningsrätter, varjämte
ännu ej avslutade leveranser från enskilda fullföljas.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 november 1918 har kommissionen
hemställt, att kommissionen måtte avvecklas. Sedan detta förslag vunnit
Kungl. Maj:ts bifall, har kommissionen beslutat och verkställt vissa därav
• föranledda förändringar och indragningar i organisationen, ävensom utar -

26i

Berättelse om vad, t rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

betat plan för ved försälj fångar enligt de förändrade principer, soni under
avvecklingstiden måste tillämpas.

Kommissionens skuld till statsverket den 1 december 1918 utgjorde
i runt tal 150,000,000 kronor.

Kommissionens tillgångar utgöras av, bland annat c:a 11,500,000
kbm. ved, maskiner, inköpta avverkningsrätter samt aktier i aktiebolaget
Statsbränsle, Stockholms Vedaktiebolag, Ostkustens Transportaktiebolag och
Västkustens Transportaktiebolag.

Då något färdigt bokslut för kommissionens verksamhet för närvarande
icke föreligger, är kommissionen icke i tillfälle att lämna någon
närmare uppgift angående resultatet av verksamheten.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning av viner.

Enligt nådigt bemyndigande tillkallades av chefen för finansdepartementet
den 25 juni 1917 sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning
av viner.

De sakkunniga äro: ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.
majoren, friherre Oskar Herman Fleming, ordförande, grosshandlanden
Wilhelm Laurentz, direktören Ebbe Vennerberg och grosshandlanden
Wilheltn Malmgren.

Sedan de sakkunniga haft sammanträden under tiden mellan den 5
och 26 mars och mellan den 3 maj och den 10 juli samt därunder slutfört
sitt arbete, hava de sakkunniga till chefen för finansdepartementet
överlämnat, sitt betänkande med förslag till förordning angående tillverkning,
införsel och behandling av vin.

De sakkunnigas arbete har i dess helhet dragit en kostnad av 16,541
kronor 90 öre, därav 7,684 kronor 90 öre utgått såsom arvoden och resekostnadsersättning
åt de sakkunniga, 6,174 kronor 74 öre såsom arvode
och reseersättning åt de sakkunnigas sekreterare, 1,892 kronor 40 öre utanordnats
till betalning av tryckningskostnader och 789 kronor 86 öre
för analysering av viner och för övriga expenser.

_ Sakkunniga för utarbetande av förslag till förordning angående försäljning
av ''pilsnerdricka.

Den 29 juni 1917 tillkallade chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande sakkunniga med uppdrag att utarbeta förslag till
förordning angående försäljning av pilsnerdricka i huvudsak grundad på
bestämmelserna angående försäljning av Öl i gällande vin- och ölförsäljningsförordning.

262

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga voro: borgmästaren Jakob Gustaf Pettersson och
auditören Hugo Rehnberg.

Med skrivelse den 22 mars 1918 hava de sakkunniga till chefen för
finansdepartementet avlämnat av dem utarbetat betänkande med förslag
till förordning angående försäljning av pilsner; och hava de sakkunniga
därmed slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig till sammanlagt
3,631 kronor 50 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för byggnadsstyrelsen
m. in.

Den 10 juli 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 25 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
utarbeta förslag dels till instruktion för byggnadsstyrelsen, dels till instruktion
för länsarkitekter, dels ock till de administrativa författningar och
bestämmelser, som påkallades av den omläggning av statens husbyggnadsverksamhet
i allmänhet, varom i Kungl. Maj:ts den 16 april 1917
till riksdagen avlåtna proposition angående omorganisation av och lönereglering
för överintendentsämbetet samt angående länsarkitekter m. m.
ävensom i riksdagens i anledning av nämnda proposition den 11 juni 1917
avlåtna skrivelse, nr 269, närmare förmäldes.

De sakkunniga äro: förste intendenten, professor I. G. Clason, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören A. Pers samt
förste kanslisekreteraren F. St. Linroth.

Under år 1918 hava de sakkunniga sammanträtt vid olika tillfällen
mellan årets början och den 29 april. Då avlämnades förslag till åtskilliga
bestämmelser för åstadkommande av den med överintendentsämbetets
omorganiserande till byggnadsstyrelsen m. in. åsyftade omläggningen av
statens husbyggnadsverksamhet. Härmed hava de sakkunniga fullgjort
sitt uppdrag.

De kostnader, de sakkunnigas arbete medfört, uppgå till omkring

3,000 kronor.

Finansrådet.

Den 11 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t finansrådet, dit i
fall av behov skulle hänskjutas frågor om tillämpningen av de betalningsvillkor,
vilka borde fordras vid försäljning av svenska varor till utlandet
för undvikande av de olägenheter, som voro förbundna med en oreglerad
kreditgivning till utlandet.

Ledamöterna äro: av Kungl. Maj:t förordnade: riksbanksfullmäktigen

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 268

Viktor Moll, ordförande, bankdirektören J. IT. R. C:son Kjellberg och
bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna; av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande tillkallade: kabinettskammarherrarna August
llerlenius och B. Hay, direktörerna J. S. Edström, Erik Bernström, H.

Th. Holm, K. Östlund, Hemming Johansson, F. Bille, A. Foster, C. H.

Sundin, H. A. Munktell och Carl Wahrén, disponenterna Olof Hjorth,

M. Sörensson, Ernst Malmström, Birger Carlsson och L. Norrström, f. d.
generalkonsuln O. A. Söderberg, grosshandlanden Richard Nilsson, ingenjören
Elof Biesért, generalkonsuln J. Sachs, friherre J. Mannerheim, verkställande
direktören i Sveriges allmänna exportförening E. O. Nyländer,
riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm samt ledamoten av riksdagens andra
kammare friherre Th. Adelswärd.

Finansrådet har under år 1918 sammanträtt in pleno i regel en å
två gånger i månaden, varjämte de tre av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna
för handläggning av inkommande ärenden sammanträtt under
årets nio första månader i det närmaste dagligen och under de tre sista
månaderna i regel tre gånger i veckan.

Kostnaderna för finansrådets arbete har intill utgången av år 1918
uppgått till omkring 23,500 kronor.

1917 års bankkommitté.

Den 22 september 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att
verkställa utredning rörande vissa kreditfrågor, närmast frågorna om
emissionsväsendet, bankkoncentrationen och frågan om anordnande av statlig
verksamhet av samma art som vanlig bankrörelse in. in.

■ Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören J. G. A. af Jochnick,
ordförande, bankdirektören C. YV. Ahlström, bankdirektören A. V. T.
Bergqvist; verkställande direktören i aktiebolaget Separator, kaptenen E.

A. Bernström, ledamoten av riksdagens första kammare, professorn H. M.
Bäckström, professorn K. G. Cassel, direktören R. Ekholm, grosshandlaren

J. Josephson, riksgäldsfullmäktigen, professorn G. Kobb, bankinspektören
J. G. F. von Krusenstjerna, bankofullmåktigen R. Lindgren, skomakaremästaren
C. A. Lindmark, bankofullmäktigen, vice häradshövdingen S. I.

W. Philipson, bankdirektören J. O. E. Rydbeck, docenten vid Lunds universitet
E. F. K. Sommarin, tillika kommitténs sekreterare, ledamoten av
riksdagens andra kammare, direktören M. Sommelius, bankdirektören, vice
häradshövdingen M. 1. Wallenberg och redaktören A. Örne.

Kommittén har under år 1918 hållit plenisammanträden den 11 och
12 mars, den 10 april, den 29 maj, den 30 och 31 augusti samt den 29
och 30 november. Under de tider, då kommittén icke haft sammanträden,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

har ett inom kommittén utsett arbetsutskott verkställt förberedande arbeten
rörande de frågor, som skolat föreläggas kommittén.

Den 12 mars 1918 avgav kommittén betänkande med förslag till
ändringar i lagen om bankrörelse, avseende dels förbud för enskild man
eller handelsbolag, i vars firma ingår personnamn, att driva inlåning från
allmänheten på räkning, som av bank allmänneligen begagnas, dels inskränkning
i banks rätt att bedriva sin verksamhet genom avdelningskontor
och förbud att idka bankverksamhet genom ombud. På anmodan
av chefen för finansdepartementet avgav därefter kommittén den 10 april
1918 yttrande angående frågan om beredande av rätt för riksbanken att,
om detta på grund av nuvarande förhållanden kunde finnas påkallat, mot
räntegottgörelse mottaga penningar å depositionsräkning. Vidare avlämnades
den 29 november 1918 betänkande med förslag till ändringar i banklagen,
avseende att ställa banksammanslagningar under Kungl. Maj:ts
kontroll. Den 30 november 1918 beslöt slutligen kommittén att ingå till
Kungl. Maj:t med förslag angående emissionsväsendet, vilket förslag inom
den närmaste tiden torde komma att överlämnas. Förutom ovannämnda
frågor har kommittén under året haft under behandling frågorna om
bankers aktieförvärvsrätt, anordnande av statlig bankverksamhet m. m.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1918 uppgå till
omkring 63,000 kronor.

Kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter
å kronojord.

Den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission av
sakkunniga personer att fortast möjligt igångsätta arbete för vinnande
av upplysning om kronojord, därå inmutningsförbud gällde, funnes redan
upptäckta men ej närmare kända fyndigheter av andra mineral än järnmalm,
företrädesvis kopparmalm, nickelmalm och svavelkis, att i sådant
avseende, därest omständigheterna därtill föranledde och så lämpligen
kunde ske, låta verkställa försöksarbeten å sådana fyndigheter samt att
i övrigt efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå åtgärder
för fyndigheternas tillgodogörande.

Ledamöter i kommissionen äro: intendenten vid Gällivare malmfält
Gustaf Wallin, ordförande, t. f. bergmästaren Carl Immanuel Asplund
samt direktören Niklas Fredrik Herman Duse.

Kommissionen har haft sammanträden 3, 10 och 11 januari, 25
mars, 4, 14, 25 och 26 juni, 27 juli, 1 oktober, 12 november och 4 december
eller sammanlagt 12 dagar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträds sig tilldragit -

Kommissionen liar under året verksamt undersökning av en av
gruvförmännen L. Björkqvist angiven kopparfyndighet å Lina kronopark i
Gällivare socken och efter föregående malmletning med s. k. elektrisk
malinletningsmetod utfört undersökningsarbeten inom Liikavaara statsgruvefält
i Gällivare socken. Genom de utförda undersökningarna, vilka
dock vad beträffar statsgruvefältet ännu icke avslutats, hava tyvärr under
året icke några brytvärda fyndigheter anträffats.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknas under år 1918 uppgå till i
det närmaste 18,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande
fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m.

Den 20 november 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för utredning angående
erforderliga bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och
levnadsförhållanden särskilt rörande frågan om bemanningens tillräcklighet
(bemanningsskala) ävensom beträffande tillsynen från det allmännas sida
i berörda hänseenden.

De sakkunniga äro: överinspektören, civilingenjören Nils Gustaf
Nilsson, ordförande, byråassistenten för sjöfartsärenden i socialstyrelsen
E. A. Er. Eggert, ombudsmannen i maskinistföreningen i Stockholm, övermaskinisten
Eskil Jordman, t. f. byråchefen, sekreteraren i socialstyrelsen
J. A. E. Molin, direktören i Sveriges redareförening, sjökaptenen O. A.
Nordberg, förtroendemannen i svenska sjömansunionen Knut Ring och
ombudsmannen i svenska eldareunionen Einar Martin Roth.

Sakkunniga hava under året sammanträtt under följande tider: i
Stockholm 21 januari—9 februari, 11—19 mars, 8—25 april, 7 maj—15
juni, 16—28 september, 21—30 oktober och 13 november—20 december
samt i Göteborg 8—31 juli.

De sakkunniga hava genomgått en betydande del av sitt arbetsområde.
Sålunda hava uppgjorts och preliminärt behandlats förslag till bestämmelser
rörande fartygs bemanning, rörande besättnings bostäder ombord
på fartyg och rörande fartygsbesättnings arbetstid. För beredande
av dessa frågor hava vissa omfattande utredningar planlagts och delvis
slutförts. Därjämte hava utlåtanden av mera tillfällig natur i åtskilliga
spörsmål avgivits.

Summan av de hittillsvarande kostnaderna för sakkunnigas arbete
belöpa sig till 40,745 kronor 24 öre.

Bih. till riksd. prot. 1919. 1 samt. 1 avd. 34

Riks dags-Berättelsen.

266

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning, i vad mån ersättning bör utgå till olika
yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslag stiftning en.

Den 31 december 1917 har chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning av frågan i vad
mån ersättning bör utgå till olika yrkesgrenar med anledning av den nya
rusdryckslagstiftningen.

De sakkunniga äro: landshövdingen W. Murray, ordförande, verkställande
direktören i aktiebolaget Stockholmssystemet I. Bratt, ledamöterna
av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman, bankdirektören

L. A. Hedenlund och förlikningsmannen K. G. Karlsson samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare ombudsmannen G. Nilsson och redaktören

I. T. Vennerström.

De sakkunniga hava den 14 maj 1918 till chefen för finansdepartementet
avgivit betänkande rörande de viktigaste av de till de sakkunniga
för utredning överlämnade frågor.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete under år 1918 uppgå till
■ 8,995 kronor.

Sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga
fonder för vissa ändamål.

Jämlikt nådigt bemjmdigande har chefen för finansdepartementet den
9 december 1917 tillkallat borgmästaren G. M. Fredriksson Fant såsom
sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder
för vissa ändamål.

Arbetet påbörjades i juni 1918. Material för utredningen har insamlats
och ett utkast till lag om kommunal fondbildning har utarbetats.
Arbetet med uppsättande av förslag till motivering har påbörjats.

Kostnaderna för utredningen hava hittills uppgått till omkring 1,700
kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för nedbringande
av statens tryckningskostnader.

Den 22 september 1917 tillkallades numera generaldirektören P. G.
Södermark att inom finansdepartementet verkställa utredning i fråga om
inrättande av en statens tryckeriexpedition m. m.

Sedan därefter den 6 februari 1918 ytterligare två personer, nämligen
ingenjören C. Ramström och riksdagsmannen J. A. Ingvarson tillkallats
såsom sakkunniga, höllos under våren 1918 åtskilliga sammanträden,
varvid de olika alternativ, som ansågos kunna ifrågakomma för sakens
ordnande, diskuterades. Under sommaren 1918 verkställdes vissa utred -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

267

ningar genom inhämtande av dels uppgifter från statens myndigheter rörande
tryckningskostnaderna under de senaste åren m. in., dels ock, genom
utrikesdepartementets bemedling, av upplysningar rörande statstryckerier i
vissa främmande länder.

Sedan riksdagsmannen V. V. Hedlund den 15 november utsetts
till sakkunnig i stället för riksdagsmannen Ingvarson, hava riktlinjerna
för de sakkunnigas förslag i ämnet fastställts vid sammanträden under
november och december månader. För närvarande pågår arbetet med
uppsättande av de sakkunnigas betänkande och förslag, vilket arbete torde
komma att avslutas i början av år 1919.

Hittills hava inga kostnader för utredningen blivit bestridda.

Sakkunniga för beräkning pa förhand av statsverkets inkomster och
utgifter samt kassabehov.

Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 26 mars 1918 tillkallat sakkunniga för utredning, huruvida och på
vad sätt en så vitt möjligt fullständig och tillförlitlig fortlöpande beräkning
på förhand av statsverkets inkomster och utgifter samt kassabehov
för närmaste framtiden må kunna åstadkommas.

De sakkunniga voro: generaldirektören'' P. G. Södermark, ordförande,
bankokommissarien C. G. Dahlgren och riksgäldskommissarien C. A. A.
Roswall.

De sakkunniga hava fullgjort sitt uppdrag under tiden den 2—25
april 1918.

Kostnaderna för utredningen uppgå till 2,236 kronor 87 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars beskattning.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 10 januari 1918 tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag ledamöterna av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen Jacob T. Larsson och kassören E. J. Söderberg
samt numera kammarrättsrådet J. Erici för att såsom sakkunniga
inom finansdepartementet verkställa utredning angående huruvida och i
vad mån s. k. ideella eller därmed likartade föreningar borde befrias från
skyldighet att erlägga skatt till stat och kommun ävensom utarbeta förslag
till de ändringar i gällande beskattningsförordningar, som av utredningen
kunde föranledas. Tillika uppdrogs åt Larsson att vara ordförande och åt
Erici att vara sekreterare hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava omedelbart funnit för sitt arbete erforderligt
att erhålla på statistisk undersökning grundad kännedom om hithörande

268

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

föreningars förekomst i landet, deras fördelning med hänsyn till olika
ändamål, deras ekonomiska förhållanden och den omfattning, vari de för
närvarande bleve föremål för beskattning. Denna vidlyftiga utredning har.
utom vad angår beskattningen, uppdragits åt socialstyrelsen, och väntas
föreligga avslutad inom mars månad innevarande år. För utrönande av
nuvarande skattepraxis med hänsyn till ifrågavarande föreningar har
verkställts en bearbetning av 1917 års i kammarrätten förvarade taxeringslängder.

Efter att under den tidigare delen av 1918 hava haft ett antal enstaka
sammanträden hava de sakkunniga från och med sistlidne september
sammanträtt för behandling av frågans principiella sida och övervägande
av erforderliga ändringar i skattelagarna med avseende å eventuell skattefrihet.

Avslutandet av de sakkunnigas arbete är beroende på ovannämnda
statistiska utrednings bringande till slut. Denna utredning har hittills
kostat statsverket 7,675 kronor. Någon ersättning åt de sakkunniga har
ej ännu utgått.

Sakkunniga för utredning rörande orsakssammanhanget mellan sedelcirkulationens
ökning och den allmänna prisnivåns stegring m. m.

Den 14 juni 1918 har chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt
bemyndigande tillkallat sakkunniga för verkställande av utredning rörande
orsakssammanhanget mellan sedelcirkulationens ökning och den allmänna
prisnivåns stegring in. m.

De sakkunniga voro: bankofullmäktigen V. L. Moll, ordförande,
professorerna S. 13. Brisman och D. Davidson, f. d. professorn J. G. K.
Wicksell samt bankdirektörerna C. Frisk, H. Mannheimer och J. Nachmanson.

De sakkunnigas arbete avslutades den 30 juli 1918.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till 5,552 kronor 20 öre,
vartill komma tryckningskostnader.

Sakkunniga för beskattning av aktiebolag och solidariska bankbolag.

Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 28 juni 1918 tillkallat sakkunniga för utarbetande av förslag i vissa
hänseenden till nya bestämmelser rörande beskattning av aktiebolag och
solidariska bankbolag:.

De sakkunniga äro: professorn Gustaf Kobb, ordförande, ledamöterna
av riksdagens andra kammare borgmästaren Axel Olof Rune och muraren
Gustaf Vilhelm Källman samt advokaten Ernst Conrad Treffenberg.

26!»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga hava varit samlade under tiden 14—30 september
samt 4 november—16 december. Under tiden 1 oktober—3 november
samt efter den 16 december hava ordföranden och sekreteraren arbetat på
fullföljandet av de sakkunnigas uppdrag.

För att erhålla nödigt sifferunderlag för de nya bestämmelser, som
de sakkunniga komma att föreslå, hava dessa uppdragit åt en statistiker
att verkställa utredning, i vilken omfattning fondering inom bolagen förekommit
under några av de senaste åren m. m.; och beräknas denna utredning
föreligga färdig under januari 1919.

De sakkunnigas arbete i det hela har fortskridit så långt, att preliminära
beslut i de flesta med uppdraget sammanhängande frågor blivit
fattade; och hava de sakkunniga under den senaste tiden varit sysselsatta
med utarbetande av de nya författningsbestämmelser, som för genomförande
av de sakkunnigas förslag bliva erforderliga.

Kostnaderna för de sakkunniga beräknas intill 1918 års utgånouppgå
till sammanlagt omkring 9,200 kronor.

Sakkunniga. angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under är
1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl,.

Jämlikt nådigt . bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 7 oktober 1918 tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning och
uPPgöra förslag till bestämmelser rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i
statens tjänst ävensom vissa andra pensionärer.

De sakkunniga äro: regeringsrådet J. H. H. Palmgren, ordförande,
statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhufvud, ledamoten av riksdagens
första kammare direktören C. A. Stålberg samt ledamöterna av riksdagens

andra kammare godsägaren A. W. T. von Sneidern och materialförvaltaren
A. J. Bärg.

De sakkunniga torde hinna avgiva förslag och betänkande under
förra hälften av januari månad 1919.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete under år 1918 uppgå till omkring
5,500 kronor.

Provtaxering ssakkunnig a.

Den 5 mars 1918 tillkallades av chefen för finansdepartementet tre
sakkunniga (landskamreraren Otto V. Landén, ordförande, landskamreraren
Axel Bökelund och kamreraren Fredrik von Friesen) för att inom departementet
biträda vid vissa förarbeten för anordnande av en provtaxering

270

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

under nämnda år i och för beräkning av kommunal skattskyldighet vid
tillämpning av bestämmelserna i vissa förslag till omläggning av det kommunala
beskattningsväsendet.

De sakkunniga sammanträdde till gemensam överläggning första
gången den 11 mars, varefter arbetet fortgick utan avbrott till den 5 juli,
då till chefen för finansdepartementet avgåvos av de sakkunniga upprättade
förslag till kungörelse med närmare föreskrifter om provtaxeringens
utförande samt till vägledningar och anvisningar för taxeringsförrättarna.

Sedermera sammanträdde de sakkunniga ånyo i september månad,
nu förstärkta med byråchefen Hugo Burström såsom särskilt förordnad
representant för statistiska centralbyrån, för att upprätta plan för den statistiska
bearbetningen av provtaxeringsresultatet, i vilken fråga de sålunda
förstärkta sakkunniga den 16 september avgåvo sitt förslag.

För de sakkunniga återstår att efter provtaxeringarnas verkställande
inom de särskilda kommunerna, deltaga i den skattetekniska granskning
av provtaxeringslängderna, som skall äga rum inom finansdepartementet.
Detta arbete beräknas taga sin början under januari månad år 1919.

Kostnaderna för de sakkunniga under år 1918 hava i runt tal uppgått
till 5,800 kronor, oberäknat tryckningskostnaderna.

Sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande den
direkta beskattningen till staten.

Enligt nådigt bemyndigande den 28 juni 1918 tillkallade chefen för
finansdepartementet såsom sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen
rörande den direkta beskattningen till staten landskamreraren
Otto V^Landen, ordförande, f. d. professorn Knut Wicksell och t. f. revisionssekreteraren
Harald Waller.

Sedan de sålunda tillkallade sakkunniga den 17 augusti 1918 första
gången sammanträtt till gemensam överläggning, hava deras arbeten utan
avbrott fortgått under återstående delen av året.

Preliminära förslag till vissa ändringar i dels förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt, dels förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering med därtill hörande motivering avlämnades i
december månad till chefen för finansdepartementet.

Utredningsarbetet fortgår och beräknas att efter hittills fullföljd plan
fortsättas under år 1919.

Kostnaderna för de sakkunniga hava under år 1918 uppgått till i
runt tal 13,000 kronor.

271

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid
1919 års taxering till bevillning och till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 28 juni 1918 tillkallade chefen för
finansdepartementet samma dag kammarrättsrådet J. Erici för att inom
departementet biträda vid revision av de för 1918 gällande bestämmelser
rörande särskilda avdrag vid taxering till bevillning och till inkomst- och
förmögenhetsskatt i syfte av tillämpning jämväl under 1919 av särskilda
skattelindringar.

En undersökning angående verkningarna av 1918 års bestämmelser
i ämnet har företagits. Den statistiska bearbetningen har uppdragits åt
statistiska centralbyrån och väntas avslutad under loppet av innevarande
januari. Eörfattningsförslag är utarbetat. Proposition i frågan kominer
att snarast föreläggas innevarande års riksdag.

Några kostnader för utredningen hava ännu ej förekommit till ersättande.

Sakkunnig för bestämmande av egendomars s. k. ingångsvärden.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ''finansdepartementet
den 11 oktober 1918 kronofogden Per Edvard Andersson, Eskilstuna,
för att inom departementet biträda vid arbeten med avseende på
taxering under år 1919 för bestämmande av egendomars s. k. ingångsvärden.

Uppdraget avslutades den 28 november, då till departementet avlämnades
förslag till förordning om uppskattning av marks ingångsvärde
m. in.

Kostnaden för utredningen har uppgått till 750 kronor.

Sakkunnig angående utredning av frågan angående anordnande av
eu nöjesskatt.

Sedan chefen för finansdepartementet den 18 oktober 1918 uppdragit
åt andre bankosekreteraren C. G. H. Törnebladh att i egenskap av
sakkunnig inom finansdepartementet biträda vid utredning av frågan angående
anordnande av en nöjesskatt, men Törnebladh blivit på grund av
sjukdom förhindrad fullgöra ifrågavarande uppdrag, har departementschefen
den 13 december 1918 entledigat Törnebladh från samma uppdrag
samt uppdragit åt kammarrättsrådet J. Erici att såsom sakkunnig inom
departementet biträda vid ovanberörda utredning.

Arbetet med utredningen har påbörjats under år 1918 och väntas avslutat
inom sådan tid, att proposition i ämnet må kunna avlämnas till
innevarande års riksdag.

272

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Några kostnader för denna utredning hava ännu ej förekommit till
ersättande.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté
med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
m. m., för nämnda ändamål föihandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad,

H. C. Dunér, Uppsala, och G. Mittag-Leffier, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt
lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare,
vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V.
Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Nordenskiöld,
Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år 1913
och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på
tronen överlämnade han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprinsen
Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet
vid kommitténs sammanträden.

Kommitténs huvudsakliga arbete under år 1918 har bestått i befordrande
till trycket av kommitténs sista färdigliggande avhandlingar,
nämligen S. II. DI, S.III. AI, S. VII. A, S. V, och S. I.

Dessutom ha under året följande två avhandlingar blivit färdigredigerade,
nämligen S. IX. A. Description topographique de la région explorée
och S. IX. B. Géologie; vilka kommittén beslutit utgiva i en volym.

För övrigt har kommitténs stora karta över själva gradmätningsområdet
i två blad blivit tryckt, vad svarttrycket beträffar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

27»

Blott avhandlingen S. VI. B om lokalattraktionerna fordrar ännu
några tillägg, med anledning av att det nyligen i fullt färdigredigerat skick
föreliggande topografiska och geologiska materialet lämnat liera viktiga nya
uppslag, berörande just de fysikaliska huvudresultaten av hela gradmätningsföretaget,
och vilka nödvändiggöra kompletterande undersökningar
över jordskorpans isostatiska jämvikt. Dessa tillägg kunna dock hinna
färdigställas i tillräckligt god tid innan tryckningen av denna avdelning
kan påbörjas, så att publikationen av kommitténs fullständiga arbeten kan
oavbrutet fortskrida med den hastighet förhållandena medgiva, därest icke
ekonomiska eller andra oförutsedda förhållanden lägga avgjorda hinder i
vägen.

Tryckningen av kommitténs färdiga arbeten har under det gångna
året icke kunnat bedrivas med den hastighet som önskvärt varit, beroende
dels på svårigheter av ekonomisk art, dels därpå att vederbörande tryckeri
icke velat utfästa någon viss tid för tryckningen.

Totalkostnaden för kommittén till och med år 1918 har uppgått till
omkring 58,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,
bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de penningbelopp,
som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Älvsborgs län. I kommitténs sammansättning hava de förändringar
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommittéuppdraget,
att Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och att, sedan Hedin avlidit, kammarrådet A. W.
Dufwa, Stockbolm, genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1914
erhållit uppdrag att vara ledamot av kommittén.

Enligt Kung]. Maj:ts beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter
eu något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 85

Riksdags-Berättelsen.

274

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kamerala frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén,
numera Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin,
numera i dennes ställe Dufwa, har genom nådigt brev den 8 december
1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Den 22 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj:t härefter åt kommittén att
verkställa undersökning rörande ortnamn inom Hallands län, och förordnades
docenten T. J. Sahlgren, Lund, att vid verkställandet av nämnda
undersökning vara ledamot av kommittén.

Exeerperingen av ortnamn ur äldre otryckta källor har under år
1918 fortsatts av rektorn, filosofie licentiaten S. Jansson. För tryckning
har kommittén utarbetat manuskript för gårdsnamnen i Lerbäcks socken
av Fumla härad samt Hjulsjö, Järboås och Vikers socknar av Nora härad
och Örebro län. Beträffande Värmlands län har kommittén för tryckning bearbetat
ortsnamnen i Karlstads, Visnums, Vase, ölme samt en del av Grums
härad. Register har uppgjorts till den redan av trycket utgivna del 1X:2
av Älvsborgs län. Till trycket har under år 1918 befordrats redogörelsen
för Kinds härad, södra delen.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladet Idre.

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som
kammarkollegium under år 1918 avgivit yttranden i eu stor mängd
ärenden.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län hava
redogörelser för 1772 av länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
redogörelsen för det återstående halva häradet föreligger i delvis färdig O

c50 O

tryckt skick. Register till delarna II—VI, Vill och IX—XIX har uppgjorts.
För Örebro län är undersökningen i orten slutförd och bearbetningen
veikställd av de territoriella namnen i 1372 av länets 15 härader
och av naturnamnen i ett härad. För Värmlands län är undersökningen
i orten och bearbetningen av de territoriella namnen i länets 14 härader
slutförd samt bearbetningen av naturnamnen i 8 hela och 2 halva härad
verkställd.

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1918—1919 medfört för
statsverket, uppgå till omkring 113,000 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med omkring 20,200 kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner utgöres — efter det av förutvarande sakkunniga

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

275

kontraktprosten L. S. Lindberg den 26 januari 1917 utnämnts till biskop
i Växjö stift och med anledning därav avsagt sig uppdraget samt statskommissarien
C. G. Sylvan den 18 påföljande februari avlidit — av hovrättsrådet
i Göta hovrätt K. J. Ekman, ordförande, samt kontraktsprosten,
kyrkoherden i ösino pastorat J. A. L. Q.uist och kyrkoherden i Göteborgs
Karl Johans församling P. Pehrsson, de båda sistnämnda tillkallade genom
chefens för ecklesiastikdepartementet beslut den 18 juni 1917.

De sakkunniga hava under år 1918 slutbehandlat förslag till reglering
av den kyrkliga indelningen och organisationen samt till löneregleringar
för prästerskapet i 144 pastorat, där nu gällande lönereglering upphör
att äga tillämpning den 30 april 1921, samt i 73 pastorat, där lönereglering
senare utlöper. Därjämte hava utförts åtskilliga i samband med
löneregleringsarbetet stående arbeten av statistisk eller eljest förberedande
natur.

Såvitt på de sakkunnige ankommer är därmed arbetet på genomförande
av 1910 års prästlöneregleringslagstiftning slutfört i 1,212 av de
cirka 1,400 pastorat, som funnos då arbetet härutinnan år 1912 började.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava från
och med juli 1910, då arbetet tog sin början, till 1918 års slut uppgått
till sammanlagt omkring 113,700 kronor.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i Stockholm, och
enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén utfärdade instruktionen
åligger det kommittén att i enlighet med nämnda instruktion
och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt som ekonomiskt
omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna in. in. för tekniska
högskolan samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och
snarast möjligt fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den 1
mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter numera
byggnadsrådet I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn

K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1918 till den 17 december haft tio sammanträden.

Under år 1918 hava de år 1917 färdigställda byggnaderna varit för
undervisnings- och laboratorieändamål upplåtna och har laboratorieutrust -

276

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningen i den mån medel anslagits så när som på 55,000 kronor fullboi''dats
eller kontrakterats.

Ifråga om den kemiska laboratoriebyggnaden, till vilken anslag beviljats
av 1916 års riksdag, hava under år 1918 kontrakt avslutats rörande
sockelsättningen och övriga granitarbeten med fabrikör J. Svensson, Kilafors
samt rörande byggnadsstommen med byggmästaren A. Olsson i Stockholm.
Arbetena med denna byggnad hava framskridit så långt, att grunden
är färdig, sockeln i huvudsak färdig och murningen å östra delen av
byggnaden uppförd till en vånings höjd.

Kostnaderna för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive
kostnad för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning samt skriv- och bokföringsmaterial,
uppgick vid 1918 års utgång till i runt tal 75,600 kronor,
vilket belopp enligt föreskrift i kommitténs instruktion utbetalts från
anslaget till ifrågavarande nybyggnader.

Lärarlönenämnden.

Genom beslut den 5 juli 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt en utredningsnämnd
att efter verkställd undersökning framlägga förberedande
förslag till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen dels vid
rikets allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning
i utsträckt omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande
— dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna, dels
ock, i den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda
skolor närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i nämnden förordnades
kanslirådet, numera överdirektören och chefen för postsparbanken P. E.
Lindström, Stocksund, samt till medlemmar dåvarande ledamoten av riksdagens
andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm, läroverksadjunkten
A. Holkers, Göteborg, ledamoten av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten
O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K. H. Segerborg,
Stockholm, seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun, dåvarande
ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, numera undervisningsrådet
N. O. Bruce, Stockholm, folkskolläraren S. Mylund, Stockholm,
folkskollärarinnan Matilda Persson, Sonstorp, samt småskollärarinnan Anna
Olsson, Kolbäck. Genom nådigt beslut den 19 december 1913 entledigade
Kungl. Maj:t på gjord ansökan Bruce med utgången av år 1913 från förordnandet
som ledamot i nämnden.

Kungl. Maj:t uppdrog vidare den 10 oktober 1913 åt nämnden att,
sedan det arbete, som anförtrotts åt nämnden genom ovannämnda nådiga
beslut, slutförts, verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag rörande
löneförhållandena vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2 77

Genom beslut den 13 oktober 1915 föreskrev Kungl. Maj:t, att det
Segerborg, Anna Elisabeth Sörensen, Matilda Person och Anna Olsson
meddelade uppdrag att vara ledamöter av sagda nämnd skulle — i den
mån deras medverkan ej erfordrades för slutförande av det nämnden
genom Kung]. Maj:ts beslut den 5 juli 1912 förelagda arbetet — upphöra,
då nämnden överginge till behandling av frågan om löneförhållandena vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter, samt förordnade föreståndarinnan
för Djursholms samskola, filosofie magistern Ester Charlotta Lager och
lärarinnan vid Strängnäs elementarläroverk för flickor Ninni Huldt att
från nämnda tid vara ledamöter av ifrågavarande nämnd. Sedan Ninni
Huldt anhållit om entledigande från det henne sålunda lämnade uppdraget,
förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 9 november 1915 föreståndarinnan
för Kjellbergska flickskolan och högre lärarinneseminariet
i Göteborg Thyra Kullgren att i Ninni Huldts ställe vara ledamot av
nämnden.

Nämnden har efter slutfört aidiete den 31 maj 1918 till Kungl.
Maj:t överlämnat sitt betänkande n:r IV, innehållande förslag till bestämmelser
angående:

avlöning av lärarinnor vid högre flickskolor, högre goss- och samskolor,
enskilda mellanskolor, enskilda högre lärarinneseminarier, privata
kvinnliga folkskoleseminarier och statens skolköksseminarium (högre lärarinneseminariets
hushållsskola);

statsunderstöd till nämnda läroanstalter;

sjukavlöning och pension för den vid nämnda läroanstalter anställda
lärarpersonalen; samt

lönetursrätt vid övergång från privata läroanstalter till statsläroverk
och kommunala mellanskolor.

Statsverkets kostnader för nämnden belöpa sig till omkring 435,000
kronor.

Kommittén rörande omorganisation av foruminnesvården i riket.

Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet den 29
oktober 1913 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga för
behandling av frågan om överintendentsä in betets omorganisation m. in. avgiva
utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården i riket
samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna därtill
kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av fornminnesmuseerna
i landsorten.

278

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I saraband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salm, Stockholm, tillika ordförande, professorn,
numera byggnadsrådet J. S. Curman, Stockholm, majoren E. G.
Hellgren, Visby, antikvarien O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A.
Nilsson, Göteborg, häradshövdingen L. K. V. Sandberg, Tranås, och ledamoten
av riksdagens andra kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Maj:t, att kommittén
finge vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behandling
inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

Under år 1917 entledigades Sandberg på egen begäran från kommittéuppdraget;
och förordnades genom nådigt beslut den 23 mars 1917
till ledamot av kommittén efter Sandberg revisionssekreteraren friherre
A. J. C. Giertta, Stockholm.

Sedan Salm på grund av sjukdom förhindrats att deltaga i kommitténs
arbete, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1918
Wijk att under den tid Salin av berörda anledning vore oförmögen att
bestrida ordförandeskapet i kommittén såsom vice ordförande leda densammas
förhandlingar.

Som sekreterare hos kommittén har tjänstgjort krigsfiskalen J. G.
Johnsson, Stockholm.

Kommittén har under år 1918, fördelad å subkommittéer, arbetat å
det närmare utformandet av och å vidtagande av vissa ändringar uti ett
under föregående år uppgjort förslag till minnesvårdslagstiftning och organisation
av de minnesvårdande statsinstitutionerna ävensom å uppgörande
av förslag till plan för beredande av statsunderstöd åt landsortsmuseerna
i sammanhang med dessas inordnande i vissa avseenden under den ifrågasatta
statsorganisationen.

Det av en subkommitté, bestående av Salin, friherre Giertta och
Curman, uppgjorda lagförslaget ävensom därtill hörande historik och omkring
hälften av motiveringen hava fullständigt utarbetats och för granskning
överlämnats till övriga kommittéledamöter. Den återstående delen
av motiveringen ävensom förslaget till organisation av de minnesvårdande
myndigheterna, med vilket senare Curman är sysselsatt, samt planen angående
landsortsmuseernas ställning, vilken utarbetas av Nilsson och Janse,
stå inför sin fullbordan.

Kommittén har därjämte avgivit underdånigt utlåtande i anledning
av föreningen Gottlands Fornvänners hemställan om tillfälligt statsunderstöd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

279

För kommittén har intill 1918 års utgång av statsmedel utbetalts
ett belopp av omkring 44,100 kronor.

Gymnastikkommittén.

Genom beslut deri 9 juli 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att efter verkställd utredning rörande omfattningen och arten av
den undervisning i gymnastik och idrott, som borde meddelas vid sådana
läroanstalter, där lärarkrafter med högre utbildning kunde beräknas komma
till användning, till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag dels angående
omorganisation av gymnastiska centralinstitutet samt rörande anskaffande
av nya lokaler för detsamma, dels ock angående de övriga åtgärder,
som kunde finnas erforderliga för tillgodoseendet av landets behov av
högre kvalificerade lärare i gymnastik och idrott, och utsåg Kungl. Maj:t
till ledamöter av kommittén dåvarande t. f. landshövdingen i Norrbottens

län, numera landshövdingen i Västmanlands län W. Murray, tillika ordförande,
gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Örebro, löjtnanten
K. F. S. Adrian, överläraren vid gymnastiska centralinstitutet, majoren
S. A. Drakenberg, direktören J. S. Edström, Västerås, överstelöjtnanten
vid Norra skånska infanteriregementet K. A. Genberg, professorn
vid universitetet i Uppsala J. V. Hultkrantz, dåvarande ledamoten av riksdagens
andra kammare, hemmansägaren P. M. Olsson i Blädinge, ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören S. Persson, Norrköping, och
rektorn vid högre allmänna läroverket i Falun A. A. R. E. Sundberg. I
sammanhang därmed bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet
att, på framställning av kommitténs ordförande, tillkalla andra sakkunniga
personer för att i mån av behov vid behandlingen av särskilda frågor
deltaga i kommitténs arbeten.

Sedan Hultkrantz avsagt sig uppdraget att vara ledamot i kommittén,
utsåg Kungl. Maj:t genom beslut den 8 oktober 1915 i hans
ställe till ledamot professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
G. Hedrén.

På därom gjorda framställningar har departementschefen tillkallat
dels den 2 april 1917 lärarinnan vid gymnastiska centralinstitutet Ester
Svalling att i den omfattning, kommittén funne nödigt, såsom sakkunnigdeltaga
i kommitténs arbete dels ock den 22 maj 1918 arkitekten hos
byggnadsstyrelsen T. Grut att vid behandlingen av frågan om anskaffande
av nya lokaler för gymnastiska centralinstitutet såsom sakkunnig biträda
kommittén.

Genom beslut den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t på därom gjord
framställning dels entledigat landshövdingen Murray från det honom med -

280

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

delade uppdraget att vara ordförande i kommittén, dels ock förordnat
överdirektören och chefen för postsparbanken P. E. Lindström att vara
kommitténs ordförande.

Såsom sekreterare hos kommittén hava på grund av särskilda, respektive
den 9 juli 1915, den 23 september 1916 och den 18 januari 1918
av Kungl. Maj:t meddelade förordnanden tjänstgjort dåvarande amanuenserna
i ecklesiastikdepartementet B. A. O. Knös och G. H. Berggren samt
ledamoten i kommittén Iledrén.

Efter slutfört arbete har kommittén den 26 juli 1918 avgivit utlåtande
och förslag angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet
och att gymnastiklärarutbildningen genom upprättande av en högskola
för fysisk fostran samt angående anskaffande av lokaler för en sådan
högskola.

Statsverkets kostnader för kommittén belöpa sig till omkring 63,100
kronor.

Kommittén för utredning rörande ändrad, förvaltning av kyrkofonden
m. m.

Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att efter verkställd utredning till Kungl Maj:t inkomma med utlåtande
och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda
kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning
skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar
lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över
denna förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills
vidare ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika
boställsskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté
generaldirektören greve H. H. Wachtmeister samt till ledamöter
kammarrådet friherre C. F. von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschiöld.

Genom beslut den 28 januari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att
kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av
de ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang därmed förordnades till
ledamot i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag,
jägmästaren Ernst Andersson i Ockelbo.

I kommitténs sammansättning har sedermera ägt rum den förändringen,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat
greve Wachtmeister från det, honom meddelade uppdraget, och tillika förordnat
landshövdingen J. Widén att vara ordförande i kommittén.

Såsom sekreterare hos kommittén har tjänstgjort förste kanslisekreteraren
H. Nordström.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

281

Ett antal särskilda ärenden — några av synnerligen vidlyftig beskaffenhet
— vilka stå i saraband med det åt kommittén givna uppdraget,
hava under år 1918 av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén.

Kommitténs arbete har till avsevärd del varit koncentrerat på några
av dessa till kommittén överlämnade särskilda ärenden, vilka ansetts vara
av mera brådskande beskaffenhet.

Förutom i några smärre dylika ärenden har kommittén sålunda under
år 1918 till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden dels den 27 maj angående
lönerna för kyrkoherde- och komministerstjänsterna inom Stockholms
stads territoriella församlingar, dels den 14 juni angående dispositionen
av lägenheten Präst kulla i Nykils socken av Östergötlands län och dels
den 9 november angående extra krigstidstillägg för senare hälften av ecklesiastikåret
1918—1919 åt ordinarie präster i nyreglerade pastorat, åt vissa
extra ordinarie prästmän samt åt innehavare av prästerliga eineritilöner.
Ytterligare två ärenden, vilka äro av mera vidlyftig beskaffenhet, nämligen
angående ändrade grunder för beräkning av den statsverket tillkommande
ersättningen för skogsstatens bestyr med skötseln av vissa allmänna skogar
samt rörande domänstyrelsens i utlåtande den 25 april 1917 framlagda
förslag till ny förordning angående hushållningen med de allmänna
skogarna i riket hava under året slutbehandlats.

Den 21 oktober 1918 har kommittén till Kungl. Maj:t ingått med
skrivelse, innefattande förslag att disponera viss del av kyrkofondens inkomster
för inköp av skogbärande mark.

Ett antal framställningar angående ändringar i lagarna den 9 december
1910 om reglering av prästerskapets avlöning in. m., vilka av Kungl.
Maj:t under år 1918 överlämnats till kommittén, hava undergått förberedande
handläggning.

Åtskilliga nya statistiska utredningar hava under året utförts eller
påbörjats. Så till exempel hava med anledning av de under år 1918
verkställda omtaxeringarna av fast egendom fullständigt nya beräkningar
utförts rörande de särskilda pastoratens behov av bidrag från kyrkofonden
till bestridande av prästerskapets avlöning samt rörande fondens härav beroende
förmåga att lämna bidrag till ytterligare lönetillskott och dyrtidsunderstöd
å prästerskapet.

På uppdrag av kommittén har en rättshistorisk undersökning rörande
prästerskapets rätt till skogsavkastningen vid de ecklesiastika boställena
verkställts av extra advokat fiskal en i kammarkollegium E. Schalong.

Ytterligare ett utkast till ändrade grunder för förvaltningen av de
prästerliga avlöningstillgångarna har utarbetats och varit föremål för förberedande
behandling inom kommittén.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 saml. 1 avd. 36

Riksdans-Berättelsen.

282

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldrag it.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1918 kunna
beräknas till omkring 89,300 kronor, därav under år 1918 omkring
30,600 kronor.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.

Sedan särskilda, jämlikt Kung!. Maj:ts bemyndigande den 20 januari
1915, inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning
av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen
med skrivelse den 19 maj 1915 överlämnat dels förslag till lag angående
kantorer, dels ock förslag till grunder för statsbidrag till kantorers avlönande,
samt utlåtanden över berörda förslag inhämtats från åtskilliga myndigheter,
uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1915 åt regeringsrådet
G. Thulin att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid utarbetande
av förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen.

Sedan utredningen i övrigt i huvudsak avslutats, har under år 1918
bearbetning och tryckning av redogörelse för de åt klockare och organister
anslagna boställen och jordar fortskridit så långt, att större delen av
nämnda redogörelse föreligger i tryck eller korrektur. För ifrågavarande
redogörelse hava kompletterande undersökningar verkställts i en del domkapitels
och provinslantmäterikontors arkiv.

Utgifterna för uppdraget uppgingo vid 1918 års slut till omkring

11,000 kronor.

Sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.

Genom beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kungl Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att
efter samråd med domkapitlet i Strängnäs avgiva underdånigt yttrande i
fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas
korfönster. I anledning härav tillkallades såsom sakkunniga i omförmälda
hänseende överintendenten för Nationalmuseum S. R. Bergh, professorerna
I. L. Wahlman, Stocksund, och J. S. Curman, Stockholm, arkitekten
C. A. T. Lindholm, Saltsjöbaden, samt konstnären C. E. Milles,
Herserud.

De sakkunniga, som redan år 1917 enats om riktlinjerna för lösande
av den till dem hänskjutna frågan, hava under år 1918 verkställt utredning
dels angående möjligheterna för att kunna få glasmålningar av
verkligt hög kvalitet utförda inom landet eller åtminstone inom Skandinavien
dels ock angående kostnaderna för dylika målningar. De sakkunniga

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

283

hava under året i huvudsak slutfört sitt arbete och yttrande i frågan är
under utarbetande.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgick vid 1918 års slut
till omkring 165 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande
lärarnas vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarierna ställning i disciplinärt avseende.

Genom Ivungl. Maj:ts beslut den 29 september 1916 bemyndigades
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla eu sakkunnig person för
alt inom nämnda departement biträda vid utarbetande av förslag till ändrade
bestämmelser beträffande lärarnas vid de allmänna läroverken, högre
lärarinneseminariet och folkskoleseminariernas ställning i disciplinärt
avseende. I anledning härav tillkallades såsom sakkunnig docenten vid
universitetet i Uppsala H. C. Wikander.

Genom beslut den 21 augusti 1917 bemyndigades chefen för sagda
departement att tillkalla ytterligare en sakkunnig person för att inom
departementet biträda vid utarbetande av om förmälda förslag. På grund
härav och sedan Wikander anhållit om entledigande från det honom meddelade
uppdraget, har departementschefen den 24 september 1917 för
ändamålet såsom sakkunniga tillkallat lektorn vid högre allmänna läroverket
i Linköping K. V. Beckman och docenten vid universitetet i Uppsala
A. E. V. Holmbäck.

De sakkunniga hava efter slutfört uppdrag i juli 1918 till Kung!.
Maj:t överlämnat förslag till vissa ändringar i lärares straff- och processrättsliga
ställning.

Kostnaderna för detta arbete uppgå till omkring 5,720 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet
m. m.

Genom beslut den 5 dec.''1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att
inom nämnda departement och tinansdepartementet biträda med beredande
av frågan om ordnande av de under kammarkollegium lydande arkivens
ställning inom det offentliga arkivväsendet jämte därmed sammanhängande
förhållanden. I anledning härav tillkallade departementschefen genom beslut
den 17 februari 1917 såsom sakkunniga dåvarande justitierådet K. J.
W. Sjögren, riksarkivarien, ledamoten av riksdagens första kammare S.
Clason, riksbibliotekarien 1. G. A. Collijn, kammarrådet A. W. Dufwa och

284

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

dåvarande professorn, ledamoten av riksdagens andra kammare N. Edén,
varjämte åt Sjögren uppdrogs att leda de sakkunnigas förhandlingar. På
förekommen anledning tillkallade departementschefen sedermera den 16
juni 1917 såsom ytterligare sakkunnig för omförmälda ändamål kammarrådet,
friherre C. F. von Utter. Sedan professorn Edén blivit utnämnd till
statsminister och av denna anledning avsagt sig berörda sakkunniguppdrag,
beslöt departementschefen den 30 oktober 1917 att i hans ställe för
ifrågavarande ändamål tillkalla professorn K. G. Westman. Såsom sekreterare
hos de sakkunniga har tjänstgjort andre arkivarien i riksarkivet,
filosofie doktorn E. Nau marin.

De sakkunnigas arbete beräknas kunna under den närmaste tiden avslutas.

Statsverkets utgifter för ifrågavarande arbete belöpa sig till omkring
3,860 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan rörande omläggning av
upplysnings- och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande
m. m.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande beslöt chefen för ecklesiastikdepartementet
den 30 oktober 1917 att såsom sakkunniga förverkställande
av utredning och avgivande av förslag dels rörande omläggning

ö o O 0“ O

av upplysnings- och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande,
dels ock angående åtgärder för motarbetande av missbruk av tobak
och kaffe tillkalla överdirektören i folkskolöverstyrelsen B. J:son Bergqvist,
professorn vid universitetet i Lund P. G. E. Sjövall, rektorn vid
högre realläroverket å Östermalm i Stockholm K. Nordlund och ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. Helger, Gåsborn.
Tillika har uppdragits åt Bergqvist att vara ordförande för de sakkunniga.
Till sekreterare hos de sakkunniga har departementschefen den 1 december
1917 utsett förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet F. W. E.
Sandberg.

Efter framställning av de sakkunniga utsåg departementschefen den
16 juli 1918 att såsom ytterligare sakkunnig under viss tid deltaga i
ifrågavarande utredning ledamoten av riksdagens första kammare, direktören
A. Ljunggren.

Efter slutfört arbete hava de sakkunniga den 19 oktober 1918 avgivit
betänkande rörande omläggning av nykterhetsundervisningen samt
rörande åtgärder mot missbruk av tobak och kaffe.

De sakkunnigas arbete har för statsverket medfört en kostnad av
omkring 22,600 kronor.

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av frågan om krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt prästerskapet i nyregleradc pastorat.

Genom beslut den 12 januari 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att, bland annat, tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda vid utredning av frågan om
krigstidstillägg och krigstidshjälp åt prästerskapet i pastorat, där lönereglering,
fastställd på grund av lagen den 9 december 1910 vunnit tillämpning.
Med anledning härav tillkallade departementschefen den 24 januari
1918 såsom sakkunniga, ledamoten av riksdagens första kammare, överstekamrnarjunkaren
friherre J. G. Beck-Friis, ledamöterna av riksdagens andra
kammare, komministern H. M. Hallén och gruvarbetaren N. V. Holmström,
hovrättsrådet F. W. Linder samt dåvarande talmannen i riksdagens andra
kammare, hemmansägaren D. Persson, och uppdrogs åt friherre Beck-Friis
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar, varjämte förste
kanslisekreteraren N. F. Löwbeer förordnades att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

Det åt de sakkunniga lämnade uppdraget avslutades i mars 1918.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande arbete belöper sig till om
kring 2,286 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande docentinstitutionen in. in.

Sedan docent föreningarna i Uppsala och Lund i särskilda hos Kungl.
Maj:t gjorda framställningar uppställt vissa yrkanden rörande ändring i
för docenterna betydelsefulla spörsmål, såsom ökning av docentstipendiernas
antal, höjning av de rörliga docentstipendiernas belopp och av arvodena
till vikarierande professorer in. in. ävensom fråga väckts huruvida från universiteten
och karolinska mediko-kirurgiska institutet med pension avgångna
professorer och andra lärare må äga att vid dem utöva undervisning
och bedriva vetenskaplig forskning samt under vilka betingelser detta
må ske, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 8 februari 1918
chefen för ecklesiastikdepartementet att dels för beredning inom departementet
av ovan omförmälda frågor och därmed nära sammanhängande
ämnen tillkalla högst fem sakkunniga ävensom anmoda en av de sakkunniga
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. I anledning
härav tillkallade departementschefen den 14 februari 1918 för ändamålet
såsom sakkunniga rektorn vid universitetet i Lund, professorn J. C.
W. Thyrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lektorn K. A. W.
Björck, docenten vid universitetet i Uppsala E. A. Blanck, ledamoten av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren »J. Jönsson i Revinge och ledamoten
av riksdagens första kammare, bruksägaren O. M. Strömberg, var -

286

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

jämte åt Thyrén uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedermera anmodade Kungl. Maj:t genom beslut den 22 juli 1918
de sakkunniga att inkomma med förslag till bestämmelser i avseende å
arten och omfattningen av den undervisning vid universitet eller någon
av Stockholms och Göteborgs högskolor, som doceet kunde anses böra
meddela för att komma i åtnjutande av rätt till ålderstilläggsberäkning
vid övergång till allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium.

De sakkunniga, som den 31 augusti 1918 avgivit yttrande och förslag
rörande sistnämnda spörsmål, hava efter slutfört uppdrag den 31 oktober
1918 avgivit betänkande och förslag rörande docentinstitutionen vid
universiteten och karolinska institutet in. in.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig till omkring 9,750 kronor.

Sakkunnig rörande ändamålsenlig are anordning av skrivbiträdesinstitutionen
vid de allmänna läroverken.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
genom beslut den 12 mars 1918 rektorn vid högre allmänna
läroverket i Uppsala A. Nordfelt att såsom sakkunnig inom nämnda
departement biträda vid utredning av frågan om ändamålsenligare anordning
av skrivbiträdesinstitutionen vid de allmänna läroverken.

Nordfelt avgav den 10 augusti 1918 förslag i ämnet.

Statsverkets utgifter för ifrågavarande uppdrag belöpa sig till omkring
1,100 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om ökning av statsbidraget till
folkskollärarnas pensionsinrältning.

Genom beslut den 19 mars 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa utredningar i fråga om den ökning av statsbidraget
till folkskollärarnas pensionsinrättning, som föranleddes av tillärnat
förslag till ny löne- och pensionsreglering för sådan personal, som är
delägare i pensionsinrättningen. 1 aidedning härav tillkallade departemenschefen
såsom sakkunniga verkställande direktören i omförmälda pensionsinrättning
C. G. Widström och förste aktuarien i pensionsstyrelsen
B. A. Carlsson.

Efter slutfört arbete hava de sakkunniga den 8 april 1918 avlämnat
utredning i frågan.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

287

Ifrågavarande arbete har icke medfört, några särskilda kostnader för
statsverket.

Sakkunniga för fortsatt behandling av vissa, med. ‘sprättande av
praktiska ungdomsskolor sammanhängande frågor.

Genom beslut den 6 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att i mån av behov tillkalla sakkunniga för
att inom departementet biträda med utarbetande av författningar ävensom
med förberedande åtgärder i övrigt i anledning av riksdagens beslut angående
inrättandet av praktiska ungdomsskolor, och tillkallade departementschefen
samma dag för ändamålet såsom sakkunnig generaldirektören
B. J:son Bergqvist.

I anledning av ifrågavarande bemyndigande tillkallade departementschefen
sedermera dels den 29 juli 1918 tekniske konsulenten hos kommerskollegium,
numera undervisningsrådet P. V. U. Berglund att för en
tid av tre veckor räknat från och med den 1 augusti 1918 såsom sakkunnig
biträda vid utarbetande av förslag till författningar angående lärlingsoch
yrkesskolor, dels den 30 augusti 1918 rektorn vid tekniska elementarskolan
i Malmö F. G. A. Montén och överingenjören N. Fredriksson, Svedala,
varvid tillika uppdrogs åt Bergqvist att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar, dels den 10 oktober 1918 rektorn vid högre
allmänna läroverket i Uppsala A. Nordfelt att under en tid av högst tre
veckor räknat från och med den 14 oktober 1918 biträda vid ovannämnda
arbete i vad det avser handelsundervisningen dels slutligen den 26 oktober
förenämnde Berglund att för tiden den 28 oktober—30 november
1918 biträda vid utarbetande av omförmälda förslag till författningar angående
lärlings- och yrkesskolor m. m.

Ifrågavarande sakkunniguppdrag beräknas vara avslutat i början av
år 1919.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga intill utgången av år 1918
belöpa sig till omkring 1,870 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen.

Jämlikt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet den
12 juni 1918 såsom sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen
tillkallat f. d. professorn J. V. Berg, rektorn vid karolinska,
mediko-kirurgiska institutet K. G. F. Lennmalm, professorn vid universitetet
i Lund K. A. Petrén samt professorerna vid universitetet i Uppsala
E. G. Petrén och J. U. T. Quensel, med uppdrag för Berg att tillika såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan E. G. Petrén

288

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avsagt sig berörda uppdrag, beslöt den 3 augusti 1918 departementschefen
att såsom sakkunnig för ändamålet tillkalla professorn vid universitetet
i Uppsala I. R. E. Friberger. Sedermera beslöt departementschefen
den 5 september 1919, efter av de sakkunniga därom gjord framställning,
att tillkalla ovannämnde E. G. Petrén att inträda bland de sakkunniga
vid närmare utredning av frågan angående ordnandet av de propedeutisk
kurserna och den grundläggande kliniska tjänstgöringen i medicin och
kirurgi. Till sekreterare hos de sakkunniga har departementschefen den
3 augusti 1918 utsett amanuensen i ecklesiastikdepartementet J. G. Ödmann-Florén.

De sakkunniga, som den 2 augusti 1918 höllo sitt första sammanträde,
hava ånyo varit samlade dels under tiden den 26—28 augusti 1918,
varvid de sakkunniga förberedelsevis överlagt angående behandlingen av
de till dem överlämnade frågorna och genom en mer ingående diskussion
av dessa frågor uppdragit riktlinjerna för sitt kommande arbete. Under
tiden därefter hava de sakkunniga var på sin ort varit sysselsatta med
arbeten för det dem lämnade uppdraget samt därefter ånyo sammanträtt
under tiden den 7—9 januari 1919.

Statsverkets utgifter för ifrågavarande arbete belöpa sig till 1,500
kronor.

Sakkunniga i fråga om beredande av en mera tryggad ställning åt
småskollärare m. fl.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för
ecklesiastikdepartementet den 12 juni 1918 ledamoten av riksdagens andra
kammare, folkskolläraren N. Helger och lärarinnan vid Tumba bruks småskola
Ada Christina Molin för att inom departementet biträda vid beredning
av frågan om beredande av eu mera tryggad ställning åt småskollärare
m. fl.

De sakkunniga hava den 11 juli 1918 efter slutfört arbete avgivit
promemoria i ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete belöpa sig till 816 kronor.

Sakkunniga för beredning av frågan om sm åskollärares m. fl. pensionering
in. in.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 13 juni 1918 såsom sakkunniga för att inom departementet
biträda vid beredning av frågan om småskollärares m. ti. pensionering
tillkallat överdirektören P. J. G. Laurin, verkställande direktören
hos folkskollärarnas pensionsinrättning C. G. Widström, ledamöterna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

289

av riksdagens andra kammare, direktören M. Sommelius och folkskolläraren
E. Kristenson samt lärarinnan vid Norrköpings stads småskolor
Gustava Landberg, varjämte åt Laurin uppdragits att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 augusti 1918 uppdrogs åt nämnda
sakkunniga att verställa utredning och avgiva förslag jämväl i fråga om
sm åskollärares in. fl. änke- och pupillpensionering.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t den 29 oktober 1918 åt de sakkunniga
att tillika verkställa utredning och avgiva förslag rörande den
omorganisation av folkskollärarnas pensionsinrättning, som kunde befinnas
erforderlig i samband med ifrågasatt omorganisation av småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, Enligt särskilt, i sammanhang härmed
erhållet bemyndigande, tillkallade departementschefen såsom ytterligare
sakkunnig undervisningsrådet N. O. Bruce.

De sakkunniga, som hade sitt konstituerande sammanträde den 28
juni 1918, hava under nämnda år utarbetat betänkande innehållande förslag
till reglemente för en statens pensionsanstalt för pensionering av
folkskollärare m. m.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga uppgå vid 1918
års slut till omkring 3,670 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande tandläkarinstitutets utvidgning in. in.

Genom beslut den 20 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet rörande
tandläkarinstitutets utvidgning och omorganisation av tandläkarundervisningen
jämte därmed sammanhängande frågor tillkalla högst fem
sakkunniga samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. I anledning härav tillkallade departementschefen
genom beslut den 15 juli 1918 såsom sakkunniga chefen för
postsparbanken, överdirektören P. É.c Lindström, professorn vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet J. H. Åkerman, tandläkarna G. Dahlén och

J. Schander samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren

O. H. Waldén, varjämte åt Lindström uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Till sekreterare hos de sakkunniga
har utsetts tandläkaren H. G. Ramberg.

De sakkunniga hava dels uppdragit riktlinjerna för sin verksamhet,
dels utfört några speciella undersökningar och uppgjort preliminärt förslag
till studieplan för tandläkarkandidatexamen dels ock avgivit yttrande
över av byggnadsstyrelsen utarbetat förslag till ombyggnad av tandläkarinstitutets
lokaler.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 37

Riksdags-Berättelsen.

290

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga till utgången av år 1918
belöpa sig till omkring 6,280 kronor.

Sakkunniga för uppgörande av reglemente beträffande användningen
av anslag till räntefria län åt vissa lärjungar vid offentliga läroanstalter.

Genom beslut den 22 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för uppo-örande
av förslag till reglemente beträffande användning av ett utav riksdagen
anvisat anslag till räntefria lån för underlättande av studiemöjligheterna
för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av
skilda slag. Med anledning härav tillkallade departementschefen såsom
sakkunniga professorn vid universitetet i Lund H. T. S. Wallengren, filosofie
kandidaten T. Fogelqvist, ledamoten av riksdagens andra kammare,
partisekreteraren F. G. Möller, läroverksadjunkten G. E. Eliaesson samt
överingenjören N. Fredriksson.

De sakkunniga hava den 2 december 1918 avgivit förslag till reglemente,
varmed det dem lämnade uppdraget är fullgjort.

Statsverkets utgifter för de sakkunniga belöpa sig till omkring
2,700 kronor.

Sakkunniga för beredning av frågan om boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor.

Den 22 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga att inom departementet
biträda med beredning av frågan om boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor. Med anledning härav tillkallade departementschefen
för ändamålet såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren W. Bäckström, lärarinnan vid Malmö stads
folkskolor Kerstin Hellgren, ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren
C. R. Jansson, småskollärarinnan Anna Olsson i Berg, Kolbäck,
ledamoten av riksdagens första kammare greve N. F. Posse samt
byggnadssakkunniga biträdet hos folkskolöverstyrelsen, arkitekten J. T.
Åkerlund.

Sedan greve Posse och småskollärarinnan Olsson anhållit om entledigande
från ”berörda uppdrag utsåg departemenschefen den 21 respektive
den 30 augusti 1918 såsom sakkunniga i deras ställe ledamoten av;riksdagens
andra kammare, lantbrukaren A. W. Gustafsson. Kasenberg, Ämål,
samt rektorn vid kommunala mellanskolan i Malmö M. E. Svanlund.

Att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga utsågs den 21
augusti 1918 förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet N. T.
Löwbeer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

291

Genom nådigt beslut den 30 augusti 1918 anbefalldes de sakkunniga
att avgiva utlåtande över särskilda av styrelserna för kommunala
inellanskolornas rektorsförening och Sveriges kommunala ungdomsskolors
lärarförening gjorda underdåniga framställningar angående utfärdande av
närmare bestämmelser rörande omfånget oah beskaffenheten av de naturaförmåner,
som genom beslut av 1918 års riksdag blivit ordinarie ämnesläraie
vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor tillförsäkrade.

De sakkunniga hava efter slutfört uppdrag i september 1918 avgivit
betänkanden och förslag till boställsordningar för lärarpersonalen vid
folk- och småskolor samt vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig till omkring
4,200 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågor beträffande den centrala ledningen
av de till allmänna skolväsendet hörande undervisningsanstalter.

Genom beslut den 11 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att inom
departementet biträda med utredning av dels spörsmålet, huruvida den
centrala ledningen av de till allmänna skolväsendet hörande undervisningsanstalter
i riket för framtiden borde läggas hos en gemensam skolöverstyrelse,
i sig inbegripande såväl den nuvarande läroverksöverstyrelsen,
som den av riksdagen beslutade nya skolöverstyrelsen, dels ock frågor
huru vid olika alternativ beträffande den centrala ledningen för det allmänna
skolväsendet regleringen av de olika styrelsernas eller, i fall av
gemensam överstyrelse, avdelningarnas verksamhetsområden och inbördes
samarbete lämpligast borde ordnas.

I anledning härav tillkallade departementschefen den 26 juli 1918
för ändamålet såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens första kammare,
bruksägaren O. M. Strömberg, ledamöterna av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren S. Bengtsson i Norup och lektorn K. A. W. Björck, generaldirektören
B. J:son Bergqvist samt överdirektören A. W. Falk.

De sakkunniga hava den 9 december 1918 avgivit betänkande i

Ämnet.

Statsverkets utgifter för ifrågavarande sakkunniga belöpa sig vid 1918
års slut till omkring 3,200 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende på
visst område.

Genom beslut den 22 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen

292

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för ecklesiastikdepartemtet att för utredning inom departementet angående
bättre vård och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra en mellanform
mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken tillkalla
högst fem sakkunniga. I anledning härav tillkallades den 2 augusti 1918
för ändamålet som sakkunniga riksbibliotekarien I. G. A. Collijn, f. d.
lektorn I. N. Fehr, förste bibliotekskonsulenten hos folkskolöverstyrelsen J.

F. B. Hjelmqvist, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören A.
Pers samt fru Maria Sandler, varjämte åt Collijn uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga tillkallades den 7 oktober 1918 andre bibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala A. B. Carlsson.

De sakkunniga hava vid konstituerande sammanträde fastställt de
närmaste arbetsuppgifterna, vilka i första hand inriktats på att införskaffa
primär uppgifter rörande de olika slag av bibliotek, som här äro i fråga.
Dylika uppgifter förelågo i början av december 1918 för flertalet läroverks(realskole-,
samskole-) och seminariebibliotek samt stadsbibliotek och med
dem jämförliga bibliotek och äro för närvarande föremål för statistiskt
sammanställande och bearbetning. Samtidigt hava de sakkunnigas ordförande
Collijn och ledamot Hjelmqvist samt sekreteraren arbetat på uppgörande
av kortfattade historiker över de ifrågavarande biblioteken, främst
de gamla stifts- och läroverksbiblioteken.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete belöpte sig vid utgången av år
1918 till omkring 1,000 kronor.

Sakkunniga i fråga om ändrade grunder för statsbidrag till uppfostringsanstalter
för varnartade och i sedligt avseende försummade barn.

Genom beslut den 26 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet i fråga
om ändrade grunder för statsbidrag till uppfostringsanstalter för vanartade
och i sedligt avseende försummade barn tillkalla högst fem sakkunniga.
Med anledning härav beslöt departementschefen den 2 augusti 1918 att
såsom sakkunniga tillkalla ledamöterna av riksdagens första kammare,
biskopen O. Bergqvist och f. d. direktören C. F. M. Fant, ledamoten av
riksdagens andra kammare, gruvarbetaren M. V. Holmström, inspektören
vid Stockholms stads fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå, fröken Anna
Lindhagen samt inspektören hos Malmö stads barnavårdsnämnd, folkskolläraren
N. Silvén, och uppdrogs åt Bergqvist att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort direktören vid
åkerbrukskolonien Hall D. Lund.

Berättelse otn vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter slutfört arbete hava de sakkunniga i december 1918 avgivit
betänkande i frågan.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig till omkring
1,580 kronor.

Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning
och organisation i Vishy stift.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 1918 uppdrogs åt eu
kommitté att, efter å ort och ställe verkställd undersökning och utredning,
inkomma med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i
Visby stift, och utsågs till kommitténs ordförande extra föredraganden i
ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet F. W. Linder samt till övriga ledamöter
i kommittén förre kontraktsprosten, kyrkoherden i Hörsne pastorat

S. Jacobson och förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet J. H.
Nordström, med uppdrag tillika för Nordström att tjänstgöra såsom kommitténs
sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1918 utarbetat betänkande i den till
dem hänskjuta frågan.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill 1918 års utgång kunna
beräknas till omkring 1,700 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av normalritningar till folkskolebyggnader.

Genom beslut den 20 september 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat att tillkalla högst fem
sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till normalritningar för folkskolebyggnader. Med anledning härav tillkallade
departementschefen såsom sakkunniga för nämnda ändamål undervisningsrådet
A. P. A. Dalin, ledamöterna av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Jönsson och möbelsnickaren C. R. Jansson, samt tjänstgörande
arkitekten hos byggnadsstyrelsen, G. A. Nilsson ochobyggnadssakkunnige
biträdet hos folkskolöverstyrelsen, arkitekten J. T. Åkerlund; och
uppdrogs åt Dalin att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar,
varjämte till sekreterare hos de sakkunniga utsågs överläraren vid Göteborgs
folkskolor P. Holmén.

De sakkunniga, som den 2 december 1918 börjat sitt arbete, hava
under året haft förberedande överläggningar och fattat preliminära beslut
rörande olika typer av skolanläggningar och dessas anpassning efter olika .
landsdelars behov och förutsättningar, tomtområdet för skolanläggningen
samt byggnader i densamma.

De kostnader, som de sakkunniga intill utgången av år 1918 medfört
för statsverket, uppgå till omkring 2,300 kronor.

294

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för avgivande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
tillsättande av professors- in. fl. befattningar vid universiteten och
karolinska institutet.

Genom beslut den 15 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för
att inom departementet biträda med uppgörande av förslag i syfte att
befordra ett skyndsammare tillsättande av lediga professors- m. fl. befattningar
vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Med anledning härav tillkallade departementschefen den 18 december
1918 för ändamålet såsom sakkunniga rektorn vid universitetet i Lund,
professorn J. C. W. Thyrén samt professorerna E. G. Muller och O. von
Friesen, varjämte Thyrén erhöll i uppdrag att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava icke ännu påbörjat sitt arbete.

Jordbruksdepartementet.

Skogslagstiftningskommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för
Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen
kunde föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K. S.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E.
Baer, häradshövdingen f. d. revisionssekreterai’en friherre B. C. Cederström
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G. Wisén,
vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare. — Sedan f. d. överjägmästaren
Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade Kungl. Maj:t
till ledamöter i kommittén, den 23 maj 1914 lånsjägmästaren U.
Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten A. Sahlberg, Strömnäs,
Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvårdsstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsavgifter; -

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riksdagens skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare i
häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark, som
blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att på
liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida
kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning;

riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp
av skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i syfte att förekomma, att de till fideikomissegendomar hörande skogar
utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid liera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse den 25 rnaj 1910 angående utredning om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma
uppenbar skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda;

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftni ngsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagstiftningen, såsom angående socken- och byallmänningars med
fleras ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser
rörande utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till
förekommande av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna
om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgift^, angående understöd
åt kommuner för bildande av komnunalskogar o. s. v.

Vid årsskiftet förelåg majoritetens betänkande med lagförslag och
motiver färdigtryckt i korrektur, varemot anmälda reservationer icke avgivits.

296

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem.

Den 10 juni 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa
utredning i viss riktning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna
hem; och anmodade departementschefen på grund härav samma dag häradshövdingen,
numera militieombudsmannen A. R. östergren (Stockholm),
Ipdamoten av riksdagens första kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren
Ake Ingeström (Varpnäs, Nor), ledamoten av riksdagens andra kammare,
numera domänintendenten Sven Linders (Nevitshög, Staffanstorp) och docenten
vid Stockholms högskola, numera professorn vid universitetet i Uppsala
N. R. Wohlin (Stockholm) att verkställa den anbefallda utredningen,
därvid åt Östergren uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september
1913 anmodade därjämte departementschefen sistnämnda dag kammarrådet

P. R. B. Bergström att i samråd med de sakkunniga verkställa en kameralhistorisk
utredning rörande dels de lagar och författningar, som här i
landet varit och fortfarande äro gällande beträffande den stadgade åborätten,
dels ock den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet och därmed
under olika tider förenade fördelar och olägenheter. Med hänsyn
till förekomna omständigheter tillkallade vidare departementschefen den
30 juli 1915, efter därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande, t. f.
revisionssekreteraren, numera hovrättsrådet J. A. Samuelson, Djursholm,
att från och med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga i förevarande
utredning samt tillika tjänstgöra såsom de sakkunnigas sekreterare.

Efter det riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsinnehavare å ecklesiastiska boställen kunde i vidare män än nu
vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
uppdrog Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 åt de sakkunniga — eller
kronolägenhetskommissionen — att verkställa jämväl den sålunda begärda
utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det förslag, vartill nämnda utredning
kunde föranleda.

För ytterligare behandling av de till kommissionen hänskjutna
frågor har kommissionen haft sammanträden i Stockholm vid olika tillfällen
under år 1918.

Den, på sätt ovan nämnts, åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska
utredning har under loppet av år 1918 i det allra närmaste avslutats;
och har Kungl. Maj:t, efter framställning av kommissionen, den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

297

8 november 1918 meddelat tillstånd till tryckning av omförm (lida utredning.

Kommissionen, för vars fortgång denna kameralhistoriska utredning
givetvis är av största betydelse, hoppas att, sedan densamma befordrats till
trycket, kunna under 1919 slutföra sitt uppdrag.

Sammanlagda beloppet av de statsverket genom kommissionens verksamhet
ådragna kostnader torde komma att vid 1918 års utgång utgöra
ungefär 87,552 kronor, därav omkring 8,980 kronor belöpa på nyssnämnda
år.

Hemslöj/Jskom mittén.

Den 29 juni 1912 uppdrog Kungi. Maj:t åt en kommitté att verkställa
utredning om den svenska hemslöjdens nuvarande tillstånd, utvecklingsmöjligheter
och behov inom de särskilda orterna av vårt land samt
att avgiva betänkande och föi-slag angående de åtgärder, som från statens
sida kunde vara av behovet påkallade för dess understödjande och utveckling.
Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t ledamoten
av riksdagens första kammare, landshövdingen C. F. Holmquist, Falun,
och till ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens första kammare,
f. d. auditören A. H. Fahlén, Sollefteå, direktören för Sveriges allmänna
lantbrukssällskap J. G. J:son Leufvén, fröken Lilli Zickerman, Stockholm,
och fröken Gärda Björck, Linköping. Såsom kommitténs sekreterare
har tjänstgjort förste aktuarien i statistiska centralbyrån S. A. Oden.

Sedan kommittén under december 1917 slutfört sitt arbete, har den
efter justering i februari 1918 av trycket utgivit sitt betänkande.

De kostnader, kommittén åsamkat statsverket, uppgingo enligt från
statskontoret inhämtade uppgifter till sammanlagt 53,223 kronor 75 öre,
varav 18,150 kronor 83 öre under år 1918. I dessa belopp ingå tryckningskostnader
med 17,574 kronor 5 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner.

De sakkunniga hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november
1913 tillkallats för att inom jordbruksdepartementet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag beträffande förändrad
bokföring rörande statens domäner och övrig med domänstyrelsens verksamhet
förenad förvaltning. De sakkunnigas förhandlingar hava även detta
år letts av professorn vid Handelshögskolan Gunnar Andersson i egenskap
av ordförande. Övriga sakkunniga hava varit: överjägmästare C. G. Barthelson
samt professorn vid Handelshögskolan, O. Sillén.

Bill. till riksd. prof. 1919. 1 sand. 1 avd. 38

Riksdans-Berättelsen.

298

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

Som de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. jägmästaren, fil.
kand. Hans Melander.

De sakkunniga hava, liksom under år 1917, haft två uppdrag att
utföra, nämligen dels att sköta vissa löpande göromål, dels att verkställa
vissa utredningar och att avgiva därav betingade förslag. För det löpande
arbetet hava de sakkunniga upprättat ett räkenskaps och revisionskontor,
å vilket de förslag, som av de sakkunniga framlagts, i praktiken kunnat
prövas.

Det löpande arbetet har bestått i en formell granskning av de månatligen
inkommande kassaredovisningarna från domänförvaltningens redogögörare.
Enligt nådiga brevet den 17 december 1915 överlämnades nämligen
ovannämnda kassaredovisningar till de sakkunniga, vilka hava att
ur dem hämta material för åvägabringandet av en statistik och räntabilitetsbokföring.
I samband med detta arbete granskas de inkomna redovisningarna
i formellt hänseende och inarbetas det nya systemet för kassaredovisningen
efter fastställd plan.

För undvikande av ett improduktivt dubbelarbete har mellan domänstyrelsen
och de sakkunniga verkställts eu arbetsfördelning så, att å de
sakkunnigas kontor för närvarande en väsentlig del av det omfattande räkenskapsarbetet
utföres, som är förenat med förvaltningen av statens domäner.

Domänstyrelsen och dess bokhållare erhålla från detta kontor såväl
månatligen som vid årsskiftet kassabokslut in. in. Ävenledes har konceptförslag
till domänstyrelsens huvudbok för år 1917 upprättats genom de
sakkunnigas försorg. Likaså förberedes revisionsarbetet genom här verkställd
fullständig: siffergranskning av kassaböcker och verifikationer, och
överlämnas härifrån material till domänstyrelsens revisionsavdelmng.

Som resultat av den statistiska bokföringen bär upprättats en för
varje skog detaljerad statistik, och hava eu stor del av de tabellariska bilagor,
som ingå i domänstyrelsens årsberättelse för år 1916 uppgjorts å de sakkunnigas
kontor.

Bland de löpande arbetena under året märkes även hopsamlandet
och bearbetandet av de virkesrapporter, som enligt nådigt brev den 7 december
1917 skulle upprättas av varje jägmästare vid årsskiftet 1917—
1918. Ett sammandrag av dessa rapporter överlämnades till chefen för
jordbruksdepartementet den 22 sistlidne november.

På domänstyrelsens begäran har slutligen de sakkunniga även i år
handhaft anskaffandet, tryckningen och expedieringen av räkenskapsböcker,
blanketter m. m.

Å kontoret hava varit anställda en kontorschef, två extra jägmäs -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan stata lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■>\)\I

tare, två manliga och närmare trettio kvinnliga biträden. Som jourhavande
å kontoret har under året tjänstgjort professor O. Sillen samt, då
han varit förhindrad, ordföranden.

Ovannämnda granskningsarbete har erfordrat eu omfattande korrespondens
i bokföringsfrågor med samtliga redogörare. Till belysande härav
må anföras, att diariet utvisar 2,851 utgående och 2,003 ingående skrivelser.

De sakkunnigas arbete med de löpande arbetena torde dock vara
slut från och med utgången av nästa år. De sakkunniga hava nämligen
den 17 augusti 1918 för chefen för jordbruksdepartementet anmält, att arbetena
med kassabokföringens ordnande vore så långt framskridna, att densamma
från och med år 1920 bör av domänstyrelsen själv övertagas. I samband
härmed överlämnade de sakkunniga förslag till omorganisation av domänstyrelsens
kameralbyrå.

De sakkunnigas arbete för verkställande av de utredningar, som anförtrotts
de sakkunniga, har under året resulterat i underdånigt yttrande
den 4 december 1918 i anledning av vad statskontoret anfört beträffande de
sakkunnigas betänkanden II och III. De sakkunniga hava härvid framhållit,
att vid den praktiska tillämpningen av de formulär, som framlagts av de
sakkunniga, vissa modifikationer visat sig önskvärda samt därtill överlämnat
förslag.

Vidare har den 26 november 1918 förslag till bokföringens ordnande vid
statens sågverk kunnat framläggas, vilket förslag dock — enligt de sakkunnigas
i förslaget uttalade åsikt — endast till sina huvudpunkter i vaije
fall kan tillämpas. Då statens sågverk äro av mycket olika natur och
stoi-lek böi’a förenklingar eller tillökningar vidtagas allt efter omständigheterna.

Den 28 november 1918 kunde de sakkunniga framlägga förslag till en
förändrad bokföring av de medel, som av statsmakterna ställas till domänstyrelsens
disposition för flottledsbyggnader. De sakkunniga föi’eslå, att
dessa medel böra ingå bland domänfondens utgifter och inkomster, varför
något extra anslag för byggande av flottleder ej vidare bör förekomma.

Under en serie sammanträden hava de sakkunniga behandlat frågan
om i’äntabilitetsbokföringen och den i samband därmed stående kalkulationen
över å statens skogar utförda arbeten.

Såsom särskilt sakkunnig att härvid biträda tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet den 3 mars 1916 på de sakkunnigas begäi’an professorn
vid skogshögskolan Tor Jonson, vilken under året varit sysselsatt
med utredandet av principerna för en värdesättning av statens skogstillgångar.

300

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hos de sakkunniga hava för övrigt under året pågått förarbeten för
lösandet av frågorna om jordbruksdomänernas bokföring och om ordnandet
av den kamerala och tekniska revisionen hos domänstyrelsen.

Under året hava de sakkunniga avgivit följande yttranden och förslag:

Till Konungen: Den 26 juni angående domänstyrelsens hemställan
angående jägmästares rätt att uppbära likvid för från statens skogar försålt
virke;

den 28 november med förslag till förändrad bokföring för statens
flottledsbyggnader;

samma dag över domänstyrelsens hemställan om beviljande av

400,000 kronor å extra stat för år 1920 för flottled sregleringar;

den 4 december i anledning av vad statskontoret anfört beträffande
de sakkunnigas betänkanden II och III.

Till chefen för jordbruksdepartementet: Den 22 november med redogörelse
för den första allmänna virkesinventeringen å statens skogar;

den 26 november förslag till bokföringens ordnande vid statens
sågverk.

Till domänstyrelsen: Den 15 juni utredning och beräkning av det
skillnadsbelopp, som jämlikt nådigt brev den 31 december 1917 vid bokslutet
för år 1917 skall upptagas som ett domänfondens tillgodohavande
för vedvirke, som av statens bränslekommission mottagits från domänfondens
skogar;

den 23 september yttrande över domänstyrelsens remiss angående
principer vid värdesättning av virke levererat till statens järnvägar;

den 26 juni förslag till ändrade bestämmelser angående sättet för
försäljning av skogseffekter från allmänna skogar och försäljningsmedlens
uppbärande och redovisning.

På grund av de för närvarande höga tryckningskostnaderna hava de
sakkunniga ej ansett sig nu böra trycka de avgivna förslagen, utan komma
dessa att i den mån sådant kan anses erforderligt ingå i de sakkunnigas
slutbetänkande.

De sakkunnigas arbete har oavbrutet pågått hela året.

Kostnaderna för år 1918 belöpa sig till omkring 118,000 kronor;
därav omkring 104,000 kronor som löner vid förenämnda räkenskapskontor.
Av lönerna utgöra omkring 14,000 kronor lönetillägg för sista halvåret
1918, motsvarande av urtima riksdag hösten 1918 beslutat tillägg för
statens tjänstemän.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

301

Sakunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrenderande av kronans jordbruksdornäner.

Den 15 december 1914 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag, hovstallmästaren G.
Tainm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Nilsson,
byråchefen i domänstyrelsen G. Söderlind, domänintendenten A. R. Carlsson
och f. d. akademifogden A. R. Thalén att såsom sakkunniga biträda vid
utredning och avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande
bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdornäner, som
kunde finnas erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intressen
i fråga om avkastningen från dessa domäner måtte bättre än hittills
tillgodoses, samt angående vad med denna fråga ägde sammanhang.
Till sin sekreterare hava de sakkunniga utsett registrator hos riksdagens
justitieombudsman, juris kandidaten J. Söderhjelm.

Sedan de sakkunniga den 16 augusti 1915 första gången sammanträtt,
har de sakkunnigas arbete fortgått även under år 1918 samt fortskridit
så långt, att de sakkunnigas betänkande beräknas föreligga färdigt
under januari måaad 1919.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har intill utgången av sist o

nämnda år uppgått till omkring 9,500 kronor.

Statens hästexportkommission.

Enligt beslut den 26 mars 1915 föreskrev Kungl. Maj:t att vid förekommande
medgivanden att, utan hinder av gällande utförselförbud ur
riket exportera hästar, dessas försäljning och plombering för utförsel skulle
ske uteslutande genom en av Kungl. Maj:t för detta ändamål tillsatt kommission,
benämnd statens hästexportkommission. Till ledamöter i denna
kommission förordnades nuvarande chefen för stuteriöverstyrelsen, överdirektören
Albert Lindström, ledamoten i samma styrelse, ryttmästaren P.
O. Lied berg samt föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn
J. W. Hallan der.

På grund av kungl. breven den 18 december 1917 och den 30 april
1918 har kommissionen övervakat och kontrollerat export av 15,000 hästar
till Tyskland. Genom denna export har kommissionen för statens räkning
uppburit en inkomst av 165,906 kronor 23 öre. Kommissionens utgifter
hava belöpt sig till 19,927 kronor 77 öre. Behållningen har alltså
utgjort 145,978 kronor 46 öre.

I övrigt har kommissionen medverkat vid åtskilliga smärre hästexporter
till Norge och Danmark, för vilka icke några särskilda inkomster
influtit till statsverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

802

Såsom sekreterare hos kommissionen har tjänstgjort vice häradshövdingen
.T. Olbers.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten cl viss kronomark.

Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser
för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt, i
den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av
jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa
frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs nuvarande
landshövdingen J. L. Falk samt till ledamöter nuvarande kanslirådet
L. Berglöf, tillika sekreterare, jägmästaren A. Montell och fiskeriintendenten
filosofie doktorn N. W. Rosén.

Genom särskilda remisser hava sedermera till de sakkunniga för
yttrande överlämnats bland annat till Kungl. Maj:t inkomna framställningar
angående ändring i gällande förbud mot användande av sax vid
fångandet av vissa däggdjur samt angående jakt å lodjur och fridlysningstider
för ett flertal djurarter, varjämte de sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 8 juli 1916 för behandling fått mottaga riksdagens skrivelse
den 8 april 1916 angående åtgärder till skyddande av vissa fågelarter.

Sedan Kungl. Maj:t i samband med sistnämnda beslut bemyndigat
chefen för jordbruksdepartementet att anmoda högst två sakkunniga personer
att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor rörande
bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de
redskap, som må användas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte
därmed sammanhängande frågor, hava för ändamålet tillkallats, den 23
september 1916 professorn, filosofie doktorn H. T. S. Wallengren samt
den 5 påföljande oktober sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen,
skriftställaren T. Högdahl.

Under år 1918 hava de sakkunniga besvarat ett flertal Kungl. Maj:ts
remisser i ärenden angående fridlysningstiden för särskilda djurarter. 1
övrigt har arbetet fortgått å motiveringen till uppgjorda förslag, avseende
bättre tillgodogörande av kronans fisken samt förändring i vissa delar av
jaktlagstiftningen. De sakkunnigas arbete har emellertid fördröjts därigenom,
att kanslirådet Berglöf, vilken såsom nämnts tillika är de sakkunnigas
sekreterare, på grund av brådskande uppdrag i egenskap av sekreterare
hos delegerade för underhandling med Norge i renbetesfrågan varit
förhindrad att i större utsträckning deltaga i de sakkunnigas förhandlingar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tor vkommittén.

Genom beslut (lön 14 januari 1916 uppdrogs åt eu kommitté att
utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som
från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen och
användningen av bränsle, framställt utav torv. Till ordförande i kommittén
förordnades ledamoten av riksdagens första kammare, nuvarande
statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingenjören
J. A. Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen E. J. Wallgren,
byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen G. E. Rendahl,
föreståndaren för tekniska högskolans inaterialprovningsanstalt, civilingenjören
J. O. Roos av Hjälmsäter, föreståndaren vid svenska mosskuiturföreningen
filosofie doktorn C. A. H. von Feilitzen och ledamoten av riksdagens
andra kammare A. Andersson i Råstock.

Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G.
Alexandersson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari
1916.

På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade
Kungl. Maj:t den 2 november 1917 honom från uppdraget att vara ordförande
i kommittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören
Brinell, varjämte juris kandidaten Alexandersson förordnades att med bibehållande
av uppdraget'' såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av
kommittén.

Kommittén har under åre-t avgivit följande underdåniga skrivelser
och utlåtanden: den 18 februari skrivelse med förslag till åtgärder för
anvisande av 300.000 kronor under år 1918 till utdikning av vissa staten
tillhöriga mossar, skrivelse med hemställan om åtgärder för ökning av
torvindustrilånefonden med ytterligare 2 miljoner kr., skrivelse med hemställan
om anvisande åt lantbruksstyrelsen till 20.000 kr. med hemställan
av en provning av smärre torvmaskiner, utlåtande i anledning av remiss och
framställan av B. A. Bengtson om anhållande av statsunderstöd; den 19
februari skrivelse med begäran om godkännande av vissa normalbestämmelser
för lufttorr bränntorv vid inköp och försäljning och om bemyndigande
för kommittén att bringa desamma till allmänhetens kännedom; den 14 juni
1918 utlåtande i anledning av remiss å framställning av direktör G. von
Mentzer om statsunderstöd för ^experimenterande av eu torvkolningsmaskin
och den 30 oktober utlåtande i anledning av remiss å framställning av statskontoret
om vissa åtgärder emot låntagare, som erhållit lån ur torvlånefonden.
Därjämte har kommittén avgivit yttranden i olika frågor på
begäran av vissa ämbetsverk. På kommitténs sekreteriat har fortgått

304

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

arbetet på insamlande och bearbetning av statistiska material och övriga
undersökningar, avsedda att ingå i kommitténs slutliga utlåtande.

Kommittén har under året sammanträtt den 11—19 febr., den
12—14 juni och den 21—30 okt.

Därjämte hava särskilda kommittérade under året varit samlade
under omkring 3 månaders tid.

I enlighet med nådigt tillstånd har kommittén låtit trycka och till
allmänheten utdela samt på annat sätt publicera av kommittén utarbetade
normalbestämmelser för köp och försäljning av lufttorr bränntorv.

Kolonisationskommittén.

Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning den 30 juni 1916 med uppgift att verkställa utredning och
avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation å kronans
marker i Norrland och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom därmed
sammanhängande spörsmål, däribland frågan om utsträckt tillämpande av
intensivt skogsbruk å de norrländska statsskogarna samt om därav påkallade
åtgärder för ökad bosättning å dessa skogar. Genom Kungl. Maj:ts
brev den 1 juni 1917 överflyttades på kommittén ett den 31 december
1915 åt kolonisationssakkunniga givet uppdrag att verkställa utredning
angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande av odlingslägenheter
i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga ströängar.

I kommitténs sammansättning har den 20 juni 1918 skett den ändringen,
att efter därom gjord framställning f. d. justitierådet, friherre K.

T. Marks von W urtemberg befriats från uppdraget att vara kommitténs
ordförande, dock att han jämlikt sitt åtagande skall i samma befattning
kvarstå vid kommitténs behandling av frågan om ströängarna. Med denna
inskränkning har samtidigt till kommitténs ordförande utsetts dess förutvarande
vice ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.
auditören Abraham Hugo Fahlén. Övriga ledamöter i kommittén äro ledamoten
av riksdagens första kammare, sekreteraren hos Norrbottens läns
hushållningssällskap, filosofie doktorn Paul Hellström, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren Adolf Linus Lundström i Långnäs,
överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt Anders Harald Holmgren,
vilken tillika förordnats att vara kommitténs sekreterare, professorn vid
skogshögskolan Tor William Jonsson, förste lantmätaren i Västerbottens
län Karl Isak Grubbström, statens lantbruksingenjör i Skellefteå distrikt
Hugo Henning Hjalmar Wikström, svenska mosskulturföreningens botanist
och torv geolog, filosofie doktorn Emil Haglund samt ordföranden i Väster -

■Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. *305

bottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd, hemmansägaren Nils
Gabriel Gabrielsson i Teg, Umeå.

I enlighet med kommitténs förslag med betänkande den 15 december
1917 hava Kungl. Maj:t och riksdagen jämlikt nådig skrivelse den 3
maj 1918 beslntit försöksvis upplåta ett antal kolonat å kronoparkerna
Metseken, Luspberget och Rönnliden i \ ästei‘bottens lappmark samt djupsjö
i Norrbottens kustland. För ändamålet hava anvisats å tilläggsstat
för år 1918 150,000 kronor. Till att handhava kolonatsupplåtelserna har
Kungl. Maj:t samtidigt utsett en nämnd på tre personer.

Under maj månad har Kungl. Maj:t till kommitténs förfogande
ställt ett belopp av 35,000 kronor till utförande av undersökningar för
upplåtelse av ytterligare kolonat å andra kronoparker. Sedan dessa undersökningar
utförts under sommaren, har kommittén den 20 november 1918
till Kungl. Maj:t avlåtit förslag om nya upplåtelser.

Den under kommitténs uppsikt ställda inventeringen av odlingsjord
å kronomarkerna i Norrland och Dalarnc har pågått även under innevarande
års sommar, varefter vidtagit bearbetningen av det därunder insamlade
materialet. För ändamålet har enligt nådigt brev den 10 maj
1918 anvisats ett sammanlagt belopp av 91,800 kronor.

Utredningen rörande ströängarnas indragande till kronan har fortsatt
under aret. Ett preliminärt förslag till frågans lösning är uppgjort.

Under året hava under medverkan av statens skogsförsöksanstalt
utförts vissa undersökningar rörande skogarnas i Västerbottens län produktionsmöjligheter
under ordnad skötsel. För detta ändamål har till
kommitténs förfogande genom nådigt brev den 26 april 1918 ställts ett
belopp av 7,100 kronor.

Till bestridande av kommitténs övriga utgifter hava under året anvisats
sammanlagt 30,000 kronor.

Till följd av nådiga remisser har kommittén under året avgivit följande
underdåniga utlåtanden:

den 19 februari i anledning av riksdagens skrivelse den 25 april
1917 i fråga om höjning av statsbidraget till odlingslägenheter och skogstorp
samt till vissa nybyggeslägenheter å Alträsks m. fl. kronoparker i
Norrbottens län samt

den 20 november 1918 i anledning av befallningshavandens i Norrbottens
län underdåniga framställning den 12 augusti 1918 om byggnadslån
och odlingsbidrag till en del under året upplåtna krononybyggen.

Genom nådigt brev den 11 juli 1918 har Kungl. Maj:t åt kommittén
.uppdragit att verkställa utredning och avgiva förslag med anledning av

Bih. till riksd. prof. 1910. 1 samt. 1 avd. 39

Riksdags-Berättelsen.

306

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

riksdagens skrivelse den 13 juni 1918 angående befrämjandet av kolonisationen
å bondejord i Norrland.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av kommitténs uppdrag
hava enligt nådigt beslut den 22 augusti 1918 till kommittén överlämnats
på nationalföreningens mot emigration föranstaltande tillkommet
yttrande med förslag angående kolonisationen å bolagsjord i Norrland.

Lagerhus- och kylhuskommitten.

Enligt bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
nio sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid utredning av frågorna om inrättande i våld land av spannmålslagerhus
och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida borde
vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa frågor
äorde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos föiste hovjäg
mästaren friherre N. A. A. Trolle, ledamöterna av riksdagens andra kammare
J. P. Jesperson, O. Nilsson i Tånga och O. Osberg, direktören A. O.
Hultman, direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap J. G. J:son
Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen A. N. J. Nilsson Nerell, direktören

P. Vallentin samt professorn N. R. Wohlin.

De sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 5 december 1916
och antogo namnet lagerhus- och kylhuskommittén.

Till sekreterare antogs sekreteraren i svenska föreningen för kylteknik
filosofie doktorn T. Andersson, Strängnäs.

Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt, att han behagade
tillkalla en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att jämte öyritra,
sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i vårt
land av spannmålslagerhus och kylhus m. in., tillkallade departementschefen
den 8 december 1916 professorn i byggnadsstatik vid tekniska
högskolan C. Forssell, som därefter deltagit i de sakkunnigas arbete.

Till ledamot i kommittén efter avlidne direktören Ph. Vallentin har

utsetts konsul F. C. Fritsch, Landskrona.

Kommittén har under året till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat sitt den femtonde sistlidne mars dagtecknade betänkande 1 rörande
kylhusväsendet i Sverige och därmed sammanhängande förhållanden.

Kommittén har vidare under året utarbetat betänkande rörande lagerhus
i Sverige och försöksanstalt för spannmålslagring, vilket betänkande
kommittén avser att avlämna till chefen för jordbruksdepartementet i

början av år 1919. ^ „ . . , _

Plenisammanträden hava hållits: 16 och 2o februari, 15 mars, 15
och 18 april, 27 juni, 8 augusti (i Svalöv) och 4, 5 och 6 december.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

807

Tekniska utskottet, som utfört förberedande arbeten har upplösts
med utgången av april månad.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet vid 1918 års utgång uppgå
till omkring 58,675 kronor.

Folkhushållningskommissionen.

Den 28 september 1916 tillsatte Kungl. Maj:t folkhushållningskommissionen
med uppdrag att utarbeta och framlägga slutliga förslag till bestämmelser
angående regleringen av konsumtionen inom landet av socker
ävensom av andra livsmedel, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnade,
och angående den härför erforderliga lokala organisationen samt att i övrigt
utföra förberedande arbeten för genomförandet av en livsmedelsreglering.

Folkhushållningskommissionen, som redan förut tid efter annan erhållit
Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra vissa regleringar av konsumtionen
av livsförnödenheter, tillädes den 8 juni 1917 ökad befogenhet.
Sålunda förordnades bland annat, att kommissionen skulle, med bibehållande
av de uppgifter, som förut åvilade densamma, därjämte från och med den
1 juli 1917 övertaga handhavande av den förvaltande verksamhet, som dittills
ankommit på statens livsmedelskommission, ävensom i övrigt handhava
av rådande kristid påkallade åtgärder på folknäringens område. I
samband härmed överflyttades att lyda under folkhushållningskommissionen
de byråer med uppgifter av affärsdrivande eller annan förvaltande beskaffenhet,
som förut hört under livsmedelskommissionen. Dessutom föreskrev
Kungl. Maj:t vidkommande arbetets ordnande inom folkhushållningskommissionen,
att kommissionen finge fördela sitt löpande arbete å byråer
eller avdelningar, därvid beträffande byråernas eller avdelningarnas ledamöter,
vare sig dessa tillika vore ''ledamöter av kommissionen eller ej,
skulle noga iakttagas, att, i den mån uppgifternas natur därtill föranledde,
såväl producent- som konsumentintresset bleve behörigen företrätt; att i
allmänhet endast ärenden av synnex-lig betydelse skulle slutligt handläggas
och avgöras i plenum samt att ärenden, som icke prövades höra handläggas
i plenum, men dock borde föranleda beslut av kommissionen, skulle
slutligt handläggas och avgöras av ett arbetsutskott.

Folkhushållningskommissionens ledamöter äro:

Generaldirektören Henning Elmquist, ordförande;

Rådmannen Knut Dahlberg och

Byråchefen E. Insulander, båda vice ordförande;

Direktören Bertil Almgren, Direktören Karl Eriksson, Grosshandlaren Bernhard
Floren, översten vid intendenturkåren C. E. von Gegerfelt, Professorn

308

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet Nils Hansson,
sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman, riksgäldsfullmäktigen fil. d:r

K. E. Hildebrand, sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn H. Juhlin
Dannfelt, ledamoten av riksdagens andra kammare G. W. Källman, grosshandlaren
Lennart Larsson, hovrättsrådet i Svea hovrätt G. Lindstedt, ledamoten
av riksdagens andra kammare Olof Nilsson i Långa, ledamoten av
riksdagens första kammare, ordföranden i Eskilstuna stadsfullmäktige C. E.
Svensson, föreståndarinnan för statens skolkökssemenarium fröken Ingeborg
Walin, föreståndaren för lantbruksskolan å Bjärka-Säby Georg von
Zweigbergk, direktören Gustav Akerlindh samt ledamoten av riksdagens
första kammare Nils Åkesson i Rebbelberga.

Folkhushållningskommissionens arbetsutskott består av följande medlemmar,
nämligen kommissionens ordförande, generaldirektören Elmquist
samt vice ordförandena rådmannen Dahlberg och byråchefen Insulander
(med sektereraren Heyman som suppleant) samt de ledamöter av kommissionen,
som tillhöra den avdelning, dit ärendet hör, ävensom, där så påkallas,
övriga ledamöter av kommissionen.

Till medicinalstyrelsens ombud i kommissionen har förordnats medicinalrådet
G. R. Stenbeck.

Såsom kommissionens sekreterare tjänstgör aktuarien C. Mannerfelt.

Folkhushållningskommissionen har sammanträtt i plenum i regel en
gång varje vecka, varjämte arbetsutskottet hållit sammanträde övriga arbetsdagar
i veckan, lördagen dock i regel undantagen. Det löpande arbetet
inom kommissionen har varit uppdelat å nedan angivna underavdelningar
och byråer: huvudkansliet, kassadirektionen, juridiska avdelningen, spannmålsimportbyrån,
jordbruksavdelningen, transportavdelningen, spannmålsavdelningen,
brödavdelningen, fröbyrån, fruktavdelningen, mejeriavdelningen,
varuförmedligsbyrån, potatisavdelningen, sockeravdelningen, handelsavdelningen,
malt- och surrogatavdelningen, militäravdelningen, statistiska avdelningen,
upplysningsavdelningen, kvinnorådets expedition, avdelning för
dyrtidsanslaget och avdelningen för koloniträdgårdsrörelsen.

För det lokala arbetet med livsmedelsförvaltningen hava inrättats
olika organ, vilkas närmare organisation fastställts på grundval av bestämmelserna
i kungörelsen den 28 juni 1918 angående lokala myndigheter
för livsmedelsregleringen. Under kommissionen finnas sålunda för närvarande
37 livsmedelsst.yrelser i orterna, under vilka lyda olika byråer, såsom
en spannmålsbyrå, en sockerbyrå, en varuförmedlingsbyrå, en foderbyrå,
en mejeribyrå samt en eller flera brödbyråer. I anslutning till varje
livsmedelsstyrelse äro vidare upprättade ett jordbruksråd, ett konsument -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

råd och eu kvinnokominitté. Slutligen finnas i kommunerna inrättade
lokala livsmedelsnämnder.

1 en särskild av folkhushållningskommissionens upplysningsavdelning
utgiven handbok lämnas en mera ingående redogörelse för folkhushållningskommissionens
uppgifter och verksamhet.

Lag erhusby ggnadskommissionen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1917 har chefen för
jordbruksdepartementet samma dag tillkallat nio personer att såsom en
sakkunnig kommission under benämning lagerhusbyggnadskommissionen
med ledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 till 1917 års riksdag
samt samma riksdags skrivelse nr 352 ävensom vad statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden nämnda dag i ämnet innehålla skyndsamt verkställa
utredning och avgiva förslag beträffande anordnandet av spannmålslagerhus
och fryshus med anlitande av det av riksdagen härtill anvisade
förslagsanslag å högst 8 miljoner kronor. Kommissionen har efter
avgivande av särskilda förslag till uppförandet av fryshusanläggningar och
spannmålslagerhus genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut bemyndigats ombesörja
utförandet av de beslutade byggnadsföretagen.

Kommissionens ledamöter äro godsägaren Gustaf Robert Sederholm
å Alberga, kommissionens ordförande, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt professorn Arvid Mathias Bergman, professorerna vid
tekniska högskolan Carl Abraham Forssell och Carl Edvard Ludvig Hubendick,
ledamoten av riksdagens första kammare Jöns Peter Jesperson å
Dorisborg, direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap Johan Gustaf
J:son Leufvén, överinspektören vid statens järnvägar Äke Nils Johan
Nerell, Västerås stads ombudsman Theofil Öberg och konsuln Fredrik Carl
Fritsch i Landskrona.

Vad först beträffar fryshusanläggningarna har av de för statens
räkning utförda anläggningar i Malmö och Hallsberg provisoriska fryshuset
i Malmö, som har en lagringskapacitet av cirka 1,200 ton kött, under
året fullbordats och av den för förvaltningen av statens fryshusanläggningar
genom Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 31 december 1917 tillsatta
statens fryshusstyrelse sedan sistförflutna juli månad tagits i bruk för
lagring av smör och kött. Centralfryshuset i Hallsberg, som har en lagringskapacitet
av 3,667 ton kött, är jämväl så färdigställt, att lagring därstädes
kan ske i början av år 1919. Provdriften i detta fryshus har pågått
sedan mitten av december månad.

Av de med bidrag av statsmedel jämlikt av kommissionen träffade
överenskommelser utav kommuner och enskilda utförda fryshusanläggning -

310

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ar hava under året följande anläggningar fullbordats, nämligen fryshusen
vid Norrköpings slakthus, Mälareprovinsernas andelsslakteriförenings slakteri
i Nyköping, Eskilstuna slakthus, Göteborgs slakthus, Linköpings slakthus,
Gotlands andelsslakteriförenings slakteri i Visby, Jönköpings läns
andelssvinslakteris slakteri i Jönköping, Kronobergs läns andelsslakteriförenings
slakteri i Alvesta samt det av aktiebolaget Kristianstads kylmagasin
utförda fryshuset i Kristianstad. Endast Malmö kylhusaktiebolags
fryshus i Malmö är ännu ofullbordat men torde kunna tagas i bruk i
början av år 1919.

I de avtal, kommissionen ingått med vederbörande ägare av de statsunderstödda
anläggningarna, har intagits en bestämmelse, att fryshusen
skola viss tid av staten förhyras; och har i enlighet härmed folkhushållningskommissionens
varuförmedlingsbyrå övertagit dispositionen av de färdiganmälda
anläggningarna.

Beträffande spannmålslag erhusen äro av de av kommissionen igångsatta
nio anläggningarna de i Linköping, Tomelilla, Östra Klagstorp, Eslöv,
Vara och Hallsberg, med en lagringskapacitet av tillhopa 25,000 ton
spannmål, så fullbordade,„ att lagring av spannmål i desamma kan ske.
Lagerhusen i Eskilstuna, Åstorp och Korna torde bliva färdigställda i januari
1919.

Sakkunniga för utredning om åtgärder för främjande av trädgårdsodlingen.

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga om de åtgärder,
som lämpligen borde vidtagas för främjande av trädgårdsodligen, företrädesvis
bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

På grund av detta bemyndigande anmodade chefen för jordbruksdepartementet
samma den 3 juli 1917 hovstallmästaren G. Tamm, kaptenen
E. F. von Celsing, ledamoten av riksdagens andra kammare S. Linders,
trädgårdsdirektören E. G. Hjelm i Göteborg och fru Bise Dahl, Alnarp,
att i omförmälda hänseende verkställa utredning och avgiva förslag.

Efter det von Celsing sedermera anhållit att bliva entledigad från
honom sålunda givit uppdrag, anmodade chefen för jordbruksdepartementet
den 27 juli 1917 sekreteraren hos Sveriges pomologiska förening, redaktören
N. Sonesson, Stockholm, att i von Celsings ställe biträda såsom
sakkunnig.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har redaktören Sonesson tjänstgjort.

llerättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga lniva under året slutfört, sitt arbete och jämte skrivelse
av den 16 mars 1918 avlämnat fullständigt betänkande i ämnet.

Sakkunniga för utredning om ändrad organisation av lantbruksstyrelsen
m. in.

Den 3 juli 1917 erhöll chefen för jordbruksdepartementet bemyndigande
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för utredning oeh avgivande
av förslag rörande omorganisation av lantbruksstyrelsen jämte
därmed sammanhängande ämnen, angående statskonsulenter, fiskeriadministrationen,
fiskeriförsöksanstalt m. m. Samma dag uppdrog departementschefen
åt ledamoten av riksdagens första kammare friherre J. G.
Beck-Friis, ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren A. T.
W. von Sneidern, ledamoten av riksdagens andra kammare, lektorn filosofie
doktorn V. Björck samt ryttmästaren J. B. H. Hegardt att fullgöra
nämnda uppdrag, varvid friherre Beck-Friis skulle i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava den 19 januari 1918 överlämnat första delen
av sitt betänkande, omfattande förslag till omorganisation av lantbruksstyrelsen,
däri jämväl inbegripen den centrala fiskeriadministrationen, ävensom
till reglering av statskonsulenternas och fiskeritjänstemännens löner
m. in. Under innevarande år hava de sakunniga varit sysselsatta med
utredande av övriga frågor, som ingå i deras uppdrag, och hava de för
avsikt att senare avgiva förslag i sistnämnda avseende.

Kostnaderna för de sakkunniga har under år 1918 uppgått till omkring
10,557 kronor.

1917 års lantmäterikommission.

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att under
benämning 1917 års lantmäterikommission biträda inom departementet
vid ytterligare utredning av vissa lantmäteriväsendet berörande frågor samt
vad med dem ägde sammanhang.

På grund av berörda bemyndigande anmodade departementschefen
samma dag hovrättsrådet O. H. Arsell, byråchefen J. Hamrin, ledamöterna
av riksdagens andra kammare D. H. Pettersson i Bjälbo, S. Bengtsson i
Norup och N. Olsson i Rödningberg, förste lantmätaren G. D. Indebetou
och distriktslantmätaren L. O. Bagger-Jörgensen att såsom sakkunniga
biträda inom departementet i sagda hänseende; hovrättsrådet Arsell utsågs
därvid till de sakkunnigas ordförande.

Sedan kommissionen i skrivelse den 9 augusti 1917 anmält, att

312

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

kommissionen till sekreterare utsett hovrättsrådet J. Stenberg, anmodade
departementschefen jämlikt Kungl. Maj.ts ovanomförmälda bemyndigande
den 10 augusti 1917 hovrättsrådet Stenberg att biträda vid ifrågavarande
arbete.

Efter det Kungl. Maj:t enligt beslut den 22 september 1917 bemyndigat
departementschefen att tillkalla ytterligare fyra sakkunniga
personer för att deltaga i förevarande utredning, anmodade departementschefen
på grund av berörda bemyndigande dels nämnda den 22''
september ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren E. A.
Vasseur att deltaga i samma utredning dels ock den 25 september 1917 vice
stadsingenjören i Stockholm O. Myrberg och andra stadsingenjören i
Göteborg A. Södergren att biträda vid utredningen, såvitt densamma avsåge
frågan om ny mätningsförordning.

Kommissionens arbete med de till dess prövning överlämnade utredningar
angående lantmäteri väsen det har under året framskridit därhän,
att kommissionens huvudbetänkande rörande dithörande frågor är under
tryckning och således kommer att under den allra närmaste tiden avgivas.

Detta huvudbetänkande innehåller förslag till mätningsförordning
och längdbestämningsförordning, förslag till rese- och traktamentsförordning
samt lantmäteritaxa ävensom förslag till omorganisation av lantmäteristyrelsen
och lantmäteristaten i orterna jämte åtskilliga därmed sammanhängande
förslag.

Av övriga till kommissionen remitterade ärenden beträffande lantmäteriväsendet
återstår härefter, utom frågan om reproduktionsanstaltens
uppförande å ordinarie stat, ingen fråga av större omfattning.

Kommissionen har under innevarande år avgivit utlåtanden i en
mångfald ärenden rörande lantmäteriväsendet och lantbruksingenjörskåren.
därav åtskilliga varit av betydande omfattning och krävt avsevärd tid.

Sakkunniga för utredning av möjligheterna att öka fodertillgångarna
inom landet.

På grund av Kungl. Maj:ts den 6 juli 1917 givna bemyndigande
tillkallade chefen för jordbruksdepartementet samma dag f. d. professorn
vid tekniska högskolan J. P. Ivlason, byråchefen i lantbruksstyrelsen M..
W. Heyman, professorerna vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet N. Hansson och J. G. C. Barthel, professorn vid förenämnda
högskola C. F. Kullgren samt civilingenjören, godsägaren N. R.
Kleen att såsom sakkunniga skyndsamligen taga under utredning alla

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förefintliga möjligheter att inom landet öka fodertillgångarna; professorn
Klason utsågs därvid att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Jämligt den 18 juli 1917 meddelat bemyndigande har departementschefen
anmodat lantbruksakademiens sekreterare professorn H. J.
lkson Juhlin Dannfelt att jämte de förut tillkallade sakkunniga biträda
vid utredningen.

Av kommitténs ledamöter har under år 1918 byråchefen M. W.
Ileyman avlidit.

Såsom av de sakkunniga förordnad sekreterare har under året tjänstgjort
t. f. andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet Rune Thygesen.

De sakkunniga antogo vid sammanträde första gången den 9 juli
1917 namnet fodermedelskominittén.

Föreståndare för den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
november 1917 av de sakkunniga inrättade byrån för utförandet av arbetet
med utredningar för åstadkommande av nya fodermedel ävensom för
biträde åt enskilda med igångsättande av fodermedelstillverkning har varit
professorn Kullgren.

De sakkunniga hava tillhandagått allmänheten med råd och upplysningar
i fodermedelsfrågor dels efter hänvändelse av enskilda dels genom
spridande av på de sakkunnigas föranstaltande författade broschyrer
dels ock eljest på de sakkunnigas eget initiativ.

Föremål för utredning av de sakkunniga hava varit, framför andra,
följande frågor: tillvaratagande för foderändamål av alger och andra
vattenväxter, lavar och ljung, bryggerinäringens avfallsprodukter, köksavfall
och slaktavfall ävensom förädling i samma syfte av vissa av nämnda
naturalster, respektive avfallsämnen; framställning av s. k. foderjäst, framför
allt med användning av lavsockerlösning såsom näringssubstrat för
jästen; höjande av odlingen av lin, raps in. fl. kulturväxter till motvägande
av bristen på importerat kraftfoder; samt framställning av för foderändamål
lämplig cellulosamassa av halm och trä; varjämte de sakkunniga
låtit anställa en serie av utfodringsförsök med olika slag av
cellulosafoder.

Vidare hava de sakkunniga varit på flerfaldigt sätt verksamma för
att få till stånd en. tillverkning inom landet av sistnämnda slags foder.

Sedan med stöd av den 10 augusti 1917 meddelat bemyndigande
de sakkunniga låtit professorn Kullgren, ingenjören K. G. Mårtensson i
Kristianstad och agronomen P. L. Nannesson i Åkarp företaga en resa i
Tyskland för att på ort och ställe taga kännedom om den i nämnda
land vunna rika erfarenheten på fodermedelsområdet, hava bemälda perso Bih.

till riksd. prof. 1919. 1 samt. 1 avd. 40

Riksdngs-Berättelsen.

813

314

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit•

ner till chefen för jordbruksdepartementet avlämnat redogörelse för denna
deras resa.

Utredningsarbetet har under sin fortgång givit de sakkunniga anledning
till åtskilliga framställningar till departementschefen; och hava
flera av de av de sakkunniga sålunda framställda förslag kommit till praktiskt
förverkligande.

Tillika hava de sakkunniga avgivit utlåtanden i anledning av ett
flertal remitterade framställningar och andra ärenden.

Sedan de sakkunnigas arbeten under året slutförts, avse de sakkunniga
att till chefen för jordbruksdepartementet under början av år 1919
avlämna betänkande i ämnet.

Summan av kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgick enligt
från statskontoret erhållna uppgifter vid 1918 års slut till sammanlagt
32,176 kronor 78 öre.

Sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering.

Den 13 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att skyndsamt
verkställa utredning och inkomma med förslag angående de åtgärder,
som kunde inom den närmaste framtiden ifrågasättas för att genom statens
försorg få till stånd en så allmän elektrifiering av landsbygden, som
omständigheterna kunde medgiva. Samma dag anmodade departementschefen
generaldirektören F. V. Hansen, ledamoten av riksdagens första
kammare, godsägaren frih. C. D. R. Hermelin, ledamöterna av riksdagens
andra kammare J. Pålsson i Anderslöv och P. H. Sjöblom, byråchefen

M. V. Heyman, överingenjören W. Borgquist och verkställande direktören
i Hemsjö kraftaktiebolag filosofie doktorn A. Ekström att verkställa den
anbefallda utredningen, därvid åt generaldirektören Hansen uppdrogs att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 21 augusti
1917 förordnade departementschefen såsom ytterligare sakkunnig extra
föredraganden i kommerskollegium, civilingenjören, filosofie licentiaten A.
F. Enström.

Byråchefen Heyman har under år 1918 avlidit.

De sakkunniga, vilka antagit namnet Elektrifieringskommitten, hade
sitt konstituerande sammanträde den 28 augusti 1917, därvid till sekreterare
antogs t. f. sekreteraren och ombudsmannen i vattenfallsstyrelsen F.
Malm. Sedan Malm på grund av ökade ämbetsgöromål erhållit entledigande
från uppdraget att vara sekreterare hos kommittén, har kommittén
förordnat biträdande sekreteraren och ombudsmannen hos vattenfallsstyrelsen
Mauritz Skeppstedt att innehava nämnda uppdrag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

3 IT»

Till föreståndare för en av kommittén upprättad särskild teknisk
byrå har antagits civilingenjören E. M. Heineman. Byråns arbete är för
närvarande i full gång.

Kommitténs uppdrag är ännu icke slutfört.

Sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1917 bemyndigad tillkalla
högst fyra personer för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering har chefen för jordbruksdepartementet
till sådana sakkunniga utsett professorn vid statens skogsförsöksanstalt
H. Hesselman, professorn vid skogshögskolan T. Jonson, disponenten
vid Korsnäs sågverksaktiebolag V. Ekman samt förste aktuarien i
pensionsstyrelsen J. östlind ävensom förordnat professorn Hesselman att
tjänstgöra som de sakkunnigas ordförande. Till sin sekreterare hava de
sakkunniga utsett extra jägmästaren L. Mattsson.

De sakkunniga utsände under slutet av år 1917 ett frågecirkulär
angående metoderna för inmätning av skilda virkessortiment inom olika
delar av landet. De inkomna svaren bearbetades under januari och februari
månader. Samtidigt verkställdes undersökning över den noggrannhet,
varmed den verkliga avverkade virkesmassan angives i deklarationerna för
taxering till skogsaecis. Detta senare huvudsakligen för att kunna avgöra,
huruvida de för närvarande begagnade blanketterna för avgivande
av ifrågavarande deklaration kunna över huvud taget anses lämna ett
grundlagsmaterial av för de sakkunnigas ändamål tillräcklig noggrannhet.

Dessa undersökningar lämnade till resultat, att deklarationsblanketterna
i sin nuvarande form lämna allt för stort utrymme för godtycke
och långt ifrån lämna någon säkerhet varken för att riktiga kubikmassan
eller riktigt värde å denna kubikmassa uppgives. Med anledning härav
hava de sakkunniga under senare delen av året utarbetat ett förslag
till ny blankett för ifrågavarande ändamål. Detta förslag har sedan
utsänts till samtliga skogssvårdsstyrelser inom riket samt genom skogsägareförbundet
till ett större antal skogsägare inom olika delar av landet
i och för yttrande angående dess lämplighet. De sakkunniga hava därefter
för avsikt att om möjligt i något län få försöksvis begagna blanketterna
ifråga under ett kommande år.

De sakkunniga kommo rätt snart till klarhet om, att hur än den
blivande avverkningsstatistiken komme att läggas, fordrades oavvisligt eu
noggrannare kännedom om förhållandet mellan fast och lös massa
av brännved, props och massaved samt mellan verklig och toppmätt

316 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

massa av timmer in. m. dylikt. Visserligen finnas redan en stor del siffror
av ifrågavarande slag. I allmänhet gäller emellertid för samtliga dessa,
att man känner alldeles för litet om de principer, enligt vilka de erhållits.
För att få siffror av fullt känt värde och noggrannhet hava de
sakkunniga under månaderna maj—oktober under sekreterarens direkta
ledning utfört ett stort antal mätningar å rundvirke, brännved och sleepers.
Mätningarna äro för närvarande under bearbetning och komma under
senvintern 1919 att kompletteras med diverse mätningar å timmer.

Under sommarens lopp har dessutom av sekreteraren utförts en de!
förberedande undersökningar över mängden virke, som kvarlämnas å hyggestrakter
belägna på olika avstånd från avsättningsorten för virket.

I och för studier över virkets behandling och inmätning hava under
aret resor företagits, under januari månad till Furudal och Orsa samt
under april månad till Gävle och Gysinge.

Vid sammanträden under november och december månader hava
dessutom en del diskussioner förts över den planerade undersökningen
över husbehovsförbrukningen inom Värmlands län. Denna undersökning
kommer att igångsättas redan en av första månaderna av år 1919.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava hitintills uppgått till
omkring 16,000 kronor.

Sakkunniga för viss utredning angående sockerpris och sockerproduktion.

De jämlikt Kungl. Maj:ts den 23 oktober 1917 givna bemyndigande
av chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
och förslag angående skäligt pris under konsumtionsåret 1917—1918
å socker m. m. forsatte under år 1918 sin verksamhet. De sakkunniga
utgjordes av ledamoten av riksdagens andra kammare grosshandlaren Erik
Petter Waldemar Röing, ordförande, juris doktorn Johan Christopher
Lembke, ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren Sven
Linders och godsägaren Axel Wilhelm Teodor von Sneidern, föreståndaren
för husdj ursavdelningen vid centralanstalten för försöks väsendet på jordbruksområdet
professorn Nils Hansson, professorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp Nils Leonard Forsberg och sekreteraren hos kooperativa
förbundet direktören Karl Eriksson.

Sedan sakkunniga under år 1917 avgivit yttranden rörande förhöjt
maximipris å socker samt betpris för 1918 års odling, hemställde sakkunniga
i en v. p. in. till departementschefen den 29 januari 1918 om viss
ersättning åt Mellersta Sveriges Sockerfabriksaktiebolag ävensom fortsatt
skattelindring för samma bolag. Därjämte hemställde de sakkunniga i en

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

317

v. p. in. till departementschefen den 2 februari 11)18, att till täckande av
Svenska Sockerfabriksaktiebolagets merkostnader dels lösenavgiften å socker
för industriellt bruk skulle förhöjas, dels sockeraccisen under tiden 73—
3Vio 1918 skulle nedsättas, dels ock maximipriset å socker och sirap skulle
förhöjas.

På grund av de sakkunnigas hemställan utfärdades den 22 mars
1918 ny förordning angående maximi pris å socker och sirap, varjämte
riksdagen fattade beslut om förhöjd lösenavgift och nedsättning i sockerskatten.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava i allt uppgått till
0,483 kronor 3 öre.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder för höjande av jordbrukets
produktion.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 7 december 1917 chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst nio personer för att skyndsamt
verkställa utredning och avgiva förslag angående de åtgärder, som från
statens sida böra vidtagas för främjande av jordbrukets och dess binäringars
produktion, särskilt under skördeåret 1918, samt vad med denna fråga
äger sammanhang.

För fullgörande av berörda uppdrag tillkallades ledamoten av folkhushållningskommissionen,
föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn N. Hansson
(ordförande), vice ordföranden i sagda kommission, rådmannen K.
Dahlberg, professorn vid handelshögskolan G. Andersson, godsägaren N.
R:son Kleen, direktören hos Sveriges allmänna lantbrukssällskap G. J:son
Leufvén, förre ledamoten av riksdagens andra kammare, disponenten Per
Andersson i Arvika, ledamöterna av andra kammaren lantbrukarna J. Rehn
i Hissjö och P. H. Sjöblom i Gribby samt landstingsmannen P. Stensson
i Flenninge. Till sekreterare hos kommittén antogs förste auktarien i socialstyrelsen
E. Sjöstrand.

Bland de viktigare förslag och initiativ, som utgått från kommittén,
må nämnas startandet av7 en upplysningsverksamhet i folkförsörjningsfrågorna,
förslag om inrättandet av en odlingsorganisation, om statsbidrag till
nyodlingar och betesanläggningar, om minimipriser å spannmål och potatis,
om inrättandet av en dräneringsfond för räntefria lån åt täckdikningsföretag
m. m. Dessutom föranstaltade kommittén utgivandet av en småskriftserie
i ämnen berörande jordbruksproduktionen.

Kommittén avgav sitt slutbetänkande den 21 juni 1918. Kostnaderna
för kommitténs verksamhet hava uppgått till 45,997 kronor 17 öre.

318

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens odling skommitté.

Sedan riksdagen den 10 april 1918 beviljat av Kungl. Maj:t begärt
anslag till upprättande av en odlingsorganisation, fastställde Kungl. Maj:t
den 16 april 1918 instruktion för nämnda organisation oeh utfärdade i
samband härmed kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag till vissa odlingsföretag.

För handhavande av odlingsorganisationens uppgifter finnas dels
lokala organ, odlingsnäinnder och odlingsråd, dels ock ett centralt organ,
benämnd statens odlingskommitté. Till ordförande i statens odlingskommitté
har förordnats föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet professorn Nils Hansson
samt till övriga ledamöter byråchefen i lantbruksstyrelseno E. Wilh. Ewe
och ledamoten av riksdagens första kammare, direktören Ake Ingeström.
Till sekreterare har utsetts förste aktuarien i socialstyrelsen d:r Erik
Sjöstrand och till föredragande i jordbruksärenden direktör Einar Engström.

Kommittén åligger att såsom central myndighet leda och övervaka
odlingsrådens och odlingsnämndernas arbete samt själv taga initiativ till
åtgärder för livsmedelsproduktionens höjande i olika avseenden och vid
fullgörandet av sitt värv söka samarbete såväl med lantbruksstyrelsen och
folkhushållningskommissionen som jämväl med andra verk och myndigheter,
i den mån så erfordras.

Kommitténs verksamhet har bland annat bestått i att utfärda instruktioner,
råd och anvisningar för de lokala odlingsorganen. Sålunda
hava utgivits tvenne serier av »Meddelanden» till odligsnämnder respektive
odlingsråd. Vidare har påbörjats utgivandet av eu småskriftserie.

En betydande del av arbetet har utgjorts av granskning av från odlingsråden
insända förteckningar över beviljade bidrag till nyodlingar och
betesanläggningar ävensom ^anordning av medel för detta ändamål. Även
har kommittén haft att bevilja lån att utgå ur den av riksdagen beslutade
dräneringsfonden för täckdikningens främjande.

Enligt riksdagens beslut hava anordnats kurser för utbildande av
täckdikningsförmän. Under kommitténs ledning och inseende hava ägt
rum tre dylika kurser vid Kolbäcks lantmannaskola, två vid Bollerups
lantbruksskola och en vid svenska mosskulturföreningens försöksgård vid
Flahult. Likaså har kommittén med begagnande av ett av riksdagen beviljat
anslag ombesörjt inköp av avvägningsinstrument, vilka utlämnats till
begagnande åt täckdikningsförmän.

För övrigt har kommittén haft att behandla ett stort antal ärenden,
berörande olika sidor av odlingsorganisationens verksamhet. Diariet utvisar
5,713 utgångna och 1,868 inkomna skrivelser under år 1918.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

319

Statens kolonisationsnämnd.

Den 3 maj 1918 tillsattes av Kungl. Maj:t statens kolonisationsnämnd
med uppdrag att leda den av 1918 års riksdag beslutade försökskolonisationen
på Djupsjö kronopark i Norrbottens län samt Metsekens, Rönnlidens
och Luspbergets kronoparker i Västerbottens län. Till ledamöter av
nämnden utsagos för tiden till 1918 års utgång generaldirektören och
chefen för domänstyrelsen Karl Vilhelm Astley Fredenberg samt för en
tid av fem år överjägmästaren Anders Harald Holmgren och förste lantmätaren
Karl Isak Grubbström.

Till verkställande ledamot av nämnden har denna utsett överjäginästare
Holmgren.

Instruktion för nämnden är av Kungl. Maj:t fastställd den 11
juli 1918.

Till bestridande av med nämndens uppdrag förenade kostnader har
riksdagen för året såsom förslagsanslag å tilläggsstat anvisat 150,000
kronor.

Under året hava av de beslutade 106 kolonaten upplåtits tillsammans
75.

Nämndens arbete har under året huvudsakligen gått ut på anläggande
av erforderliga vägar till de olika kolonigrupperna, upptagande ar
vissa diken å till kolonaten hörande sankmarker samt vidtagande av förberedande
åtgärder för vissa kolonats förseende med åbyggnader. Därjämte
hava en del åtgärder vidtagits för beredande av virke för de kolonat, å
vilka byggnaderna skola uppföras genom kolonisterna själva.

Sakkunniga för utredning angående omorganisationen av hushållningssällskapen.

Enligt bemyndigande den 13 september 1918 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet fem sakkunniga personer att verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från statens sida, som borde
vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar i hushållningssällskapens
organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av förhållandena påkallade.
De sakkunniga utgjordes av följande personer, nämligen landshövdingen,
ledamoten av riksdagens första kammare Carl Fredrik Holmquist, godsägaren,
greve Hugo Hansson Wachtmeister å Västeråkra, sekreteraren hos Norrbottens
läns hushållningssällskap, ledamoten av riksdagens första kammare, filosofie
doktorn Paul Hellström, domänintendenten i Malmöhus län Sven Linders
samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren David
Hjalmar Pettersson i Bjälbo.

Till de sakkunnigas ordförande förordnades landshövdingen Holmquist.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till sekreterare hava de sakkunniga antagit amanuensen i ecklesiastikdepartementet
Knut Ericsson.

De sakkunniga hava sammanträtt en gång, och hava förberedande
åtgärder vidtagits för ordnande av verksamheten.

Sakkunniga för utredning angående förläggning till Göteborg av en
avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

De jämlikt Kungl. Maj:ts den 13 september 1918 givna bemyndigande
av chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
i fråga om förläggande till Göteborg av en avdelning av statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt hava haft sammanträden i Stockholm
under tiden 12 oktober — 2 november. Därvid beslöts att utsända förfrågningar
till ett antal sakkunniga personer och institutioner angående de
fördelar eller olägenheter, som en förläggning till Göteborg av väderlekstjänst
och stormvarningar — för hela riket eller en del därav — kunde
förväntas medföra för det meteorologiska och hydrografiska forskningsarbetet
och särskilt för effektiviteten och nyttan av väderlekstjänsten och
stormvarningarna. På denna förfrågan utbads svar före den 1 december
1918. De sakkunniga hava sedan sammanträtt i Göteborg 7—9 december,
varvid jämväl de platser besetts, vilka man ansett lämpliga för en nybyggnad
åt en meteorologisk institution, ävensom de lokaler, vilka kunde tänkas
provisoriskt använda för dylikt ändamål.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder för främjande av
den inhemska sockerproduktionen för konsumtionsåret 1919—1920.

Jämlikt Kung]. Maj:ts den 8 november 1918 givna bemyndigande
tillkallades av chefen för jordbruksdepartementet nio sakkunniga personer
för utredning och förslag till erforderliga åtgärder från statens sida för
främjande av den inhemska sockerproduktionen för konsumtionsåret 1919
—1920 samt. i fråga om skäligt pris under konsumtionsåret 1918—1919
å socker in. in. De sakkunniga utgjordes av föreståndaren för husdjursavdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
professorn Nils Hansson, ledamoten av riksdagens andra kammare grosshandlaren
Erik Petter W aldemar Röing, sekreteraren hos kooperativa förbundet
direktören Karl Eriksson, professorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid AlnarpNils Leonard Forsberg, juris doktorn Johan Christopher
Lembke, ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren Olof
Nilsson i Tånga och godsägaren Axel Wilhelm Teodor von Sneidern
samt landstingsmannen Peter Stensson i Flenningc.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ö21

De sakkunniga hava i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet
den 21 december 1918 framställt förslag om provisorisk prisförhöjning å socker
och sirap från och med den 1 januari 1919. Vidare hava de sakkunniga
i en v. p. m. till samme departementschef den 23 december 1918 avgivit
förslag om ökat betpris för 1919 års odling. De sakkunnigas arbete var
ännu icke avslutat vid årsskiftet.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Stockholms slott den 11 januari 1919.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bih. till riksd. prof. 1919. 1 saml.

Riksdans-Berättelsen.

1 avd.

323

över kommittéer och dylika beredningar.

Sid.

Aktiebolag och solidariska bankbolag: sakkunniga för beskattning av dessa bolag . . 268

Allmänna skolväsendet: sakkunniga för utredning av frågor beträffande den centrala

ledningen av de till allmänna skolväsendet hörande undervisningsanstalter . . 291

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i

riket vid 1920 års utgång m. m....................199

Arbetslöshetskommissionen .........................202

Arbetstid: kommittén för verkställande av utredning angående lagstiftning för reglering

av arbetstidens längd och förläggning m. m...............220

Arkivväsendet: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet

m- m...............................283

Armén: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen......166

sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar m. m. ... 162

sakkunnig för avgivande av förslag till tillfälliga åtgärder i anledning av rådande
underbefälsbrist vid arméns truppförband m. m...........173

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m.......176

utarbetande av fortsättning på »sakregister för kungl. brev, författningar och

generalorder m. m. rörande armén»..................176

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning..........................19 g

Avlöningsbestämmelser: sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestäm melser

för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk........209

Bangärdsanordningar i Stockholm: kommissionen för granskning av det s. k. 1914

års förslag till nya bangård sanordningar i Stockholm...........209

Bankkommitté, 1917 års..........................263

Besvärsförfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. m.............201

324

Sid.

Blanketter: sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för över ståthållarämbetet

och länsstyrelserna behövliga blanketter.........215

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas

bostadsförhållanden................... 191

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. . 146

Bränslekommissionen, 1917 års............ 258

Byggnadssakkunniga............................239

Byggnadsstyrelsen: sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion härför m. m. 262
Bysamfällighetsutredningen...... 146

Cellulosautfodring: sakkunniga för utförande av försök med cellulosautfodring av arméns

hästar ........................ 174

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m.............. 241

Direkta beskattningen: sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande

den direkta beskattningen till staten..................270

Djurgårdskommissionen ..... 160

Docentinstitutionen: sakkunniga för utredning rörande doeentinstitutionen m. m. . . . 285

Domäner: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande
en förändrad bokföring rörande statens domäner..........297

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående
utarrendering av kronans jordbruksdomäner............301

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenska pens

hämmande m. m........................235

Egendomars s. k. ingångsvärden: sakkunnig för bestämmande av dessa......271

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem...............................296

Elektrifiering: sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering......314

Elektrisk kraft: sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en
kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte

att trygga rätt till elektrisk kraft m.m.................159

Exercisreglemente: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercisreglemente
för kavalleriet......................179

325

Sid.

Party g sbesättning: sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande

fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m..........265

Fattigvdrdslagstiftningskommittén......................188

Fattigvårds- och utskyldsstrecken: sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskylds strecken.

...........................i 154

Femte huvudtiteln: sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel................183

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser

angående fideikommiss.......................146

Finansrådet..... 262

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark.......................302

Fjärde huvudtiteln: sakkunniga för granskning av förslag till mera rationell uppställning
av utgifterna under fjärde huvudtiteln...............165

Flottan: sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer

hörande myndigheter........................179

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m.........184

sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
biblioteksverksamheten bland underbefäl och manskap inom flottan och kustartilleriet
.............................185

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer m. m.....185

sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande av

befälskurser för fänrikar vid flottan..................187

Flygvapen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

organisationen av arméns och marinens flygvapen............168

Fodertillgång: sakkunniga för utredning av möjligheterna att öka fodertillgångarna inom

landet..............................312

Folkhushållning skommissionen.......................'' 307

Folk- och småskolor: sakkunniga för beredning av frågan om boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor..................290

Folkskolebyggnader: sakkunniga för utarbetande av normalritningar härför.....293

Folkskollärarnas pensionsinrättning: sakkunniga för utredning i fråga om ökning av

statsbidraget till pensionsinrättningen.................286

Fondhandeln: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående fondhandelns
och fondbörsverksamhetens ordnande m. m............255

Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket . . 277
Församlingsfriheten: sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grundsats
m. m.............................156

Försvarsfientliga propagandan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.....167

Försäkring slag stiftning skommittén......................159

326

Sid

Garnisonssjukhuset i Stockholm: sakkunniga för verkställande av utredning rörande

samarbete mellan garnisonssjukhuset i Stockholm och Serafimerlasarettet m. m. 168
Gradmätning: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..............................272

Gruvlag stiftning skommittén.........................150

Gymnastikkommittén............... 279

Handelskommission, statens.........................252

Handelspolitik: sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att

belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden . . 255

Hemslöjdskommittén............................297

Hemvändande svenska undersåtar: kommissionen för omhänderhavande av från Finland

återvändande svenska undersåtar...................221

Hovrätterna: sakkunniga för utredning om vissa ändringar i hovrätternas arbetsordningar
m. m............................156

Hushållningssällskapen: sakkunniga för utredning angående omorganisationen av hushållningssällskapen
.........................319

Hälso- och sjukvården vid arméns truppförhand: sakkunniga för verkställande av utredning
rörande komplettering av gällande bestämmelser härom......170

Härens utrustning: sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande härens

förseende med teknisk utrustning...................164

Hästexportkommission, statens...... 301

Ideella föreningar: sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar .... 153

sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars

beskattning............................267

Illojal konkurrens: sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlag -

stiftningskommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens........256

Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien......................161

Industrikommission, statens.........................247

Infanteriskjutskolan: sakkunniga för verkställande av förnyad utredning angående in fanteriskjutskolans

förläggning och omorganisation............165

Inskrivningsförordning: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i

gällande inskrivningsförordning m. m..................176

Instansordning: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m........151

327

Sid.

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark.......................302

Jordbruket: sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder för höjande av jordbrukets

produktion.............................3X7

Jordspekulationer: sakkunniga för beredning av ärende ang. provisorisk lagstiftning till

stävjande av spekulation i handel med jordbruksegendomar m. m......155

Järnvägar: sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong

för broar å enskilda järnvägar i Sverige................217

kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av

Sveriges järnvägar m. m.......................227

J omväg staxekommittén..............................

Järvafältet: sakkunnig för omarbetning av förslag till anordnande av avloppsledningar

från de blivande militära etablissemangen å Järvafältet..........172

Klockarinstitutionen: uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen....................282

Kolonisationskommittén...........................304

Kolonisationsnämnd, statens.........................319

Kommerskollegium: sakkunnig för behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium
...........................256

Kommunala nybildningar: kommitté härför..................201

Kommunala rösträtten: kommission för utarbetande av förslag till ändringar beträffande

den kommunala rösträtten......................219

Kommuner: sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder

för vissa ändamål..........................266

Konkurslagstiftningen: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslagstiftning
............................151

Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . . 147

Krig sberedskap: kommission rörande rikets ekonomiska krigsberedskap.......254

Krig sdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden: sakkunniga för utarbetande
av förslag till förbättring i dessa...............158

Krigsförsäkring skommission, statens......................249

Krig stid stillägg och krigstidshjälp: sakkunniga angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens

tjänst..... 269

sakkunniga för utredning av frågan om krigstidstillägg och krigstidshjälp åt

prästerskapet i nyreglerade pastorat..................285

Kustartilleriet: sakkunnig för verkställande av utredning och uppgörande av förslag rörande
ändringar i gällande bestämmelser angående antagning och utbildning
av befäl i kustartilleriets reserv....................182

328

Sid.

Kustartilleriet: sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
biblioteksverksamheten bland underbefäl och manskap inom flottan och

kustartilleriet............................186

sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente 188
Kustförsvaret: sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande

av det fasta kustförsvaret......................ISO

Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

m. ................................280

Könssjukdomar: sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att bland
allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighet
m. ................................228

Lag erhusby g g nåd skommissionen.......................309

Lagerhus- och kylhuskommittén.......................306

Lantbruksstyrelsen: sakkunniga för utredning om ändrad organisation av styrelsen m. m. 311

Lantmäterikommissionen: 1917 års......................311

Livsmedelslagstiftning: kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedels lagstiftning.

...........................214

Lotsverket: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning angående
lotsverket och därmed sammanhängande författningar........182

Lägerkassor: sakkunniga för utarbetande av kungörelse rörande användandet och redovisningen
av truppförbandens allmänna lägerkassor............161

Lärarlönenämnden.............................276

Läroverk: sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande

lärarnas vid de allmänna läroverken m. fl. ställning i disciplinärt avseende . 283

sakkunnig angående ändam ålsenligare anordning av skrivbiträdesinstitutionen

vid de allmänna läroverken......................286

fiöne- och organisationsförhällanden: kommittén för utredning beträffande löne- och
organisationsförhållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens

vattenfallsverk ävensom vid postverket................ 225

Lönereglering skommittén . .........................229

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjande av statens norrländska
malmfyndigheter.......................245

Manskapsrekrytering: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskaps rekryteringen

vid armén.......................163

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

förbättrande av manskapsrekryteringen vid armén............175

Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen......166

329

sill.

Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag i fråga
om erforderliga bestämmelser beträffande månadslönarnas vid marinen anställande,
avlöning och pensionering . ..................184

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m.......176

Marinförvaltningen: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. m. . 181

Marinlälcare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:dra graden m. fl:s anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvärdsanstalter och medicinska institutioner m. m. 186

Medicinska undervisningen: sakkunniga för utredning rörande denna........287

Meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens: sakkunniga för utredning angående förläggning
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..............................320

Militära förvaltningsmyndigheter: kommission för organiserandet av samarbete mellan

militära förvaltningsmyndigheter och industrien.............161

Militära sjuktransportväsendet under krig: sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande
härav............................171

Militära utgifterna: kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de militära
utgifterna och därmed sammanhängande ärenden...........179

Militära övningar: sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande

av mark till militära övningar m. m..................162

Militärtjänstgöring: sakkunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.........174

Mineralfyndigheter d kronojord: kommissionen för undersökning och tillgodogörande

härav...............................264

Mineraloljor och svavel m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk
tillverkning härav.......................250

’ N.

Nykterheten: sakkunniga för fortsatt utredning av frågan rörande omläggning av upplysnings-
och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande m. m. . 284

Nykterhetskommittén............................237

Nöjesskatt: sakkunnig angående utredning av frågan angående anordnande av nöjesskatt
...............................271

Odling skommitté, statens..........................318

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter

för offentliga samlingslokaler m. m...................212

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer............160

sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av tekniska

officerare m.m...........................172

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............273

Bill. till rihsd. prof 1919. 1 samt. 1 avd. 42

Rlksdags-Berättelsen.

330

Sid.

Patentlagstiftningskommittén........................234

Pensionsanstalter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter..........................241

Pilsner dricka: sakkunniga för utarbetande av förslag till förordning angående försäljning
härav............................261

Politisk rösträtt: sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk
rösträtt utan personlig inställelse.................145

Postcheckrörelse: kommitté för utredning beträffande införande i vårt land av så kallad

postcheckrörelse........ 219

Provinsialläkare: kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare...........215

Provtaxering ssakkunnig a..........................269

Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering

av prästerskapets löneförmåner....................274

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag......................241

Regementschefer: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för beredande

av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor.....169

Resereglemente: sakkunniga för revision av gällande resereglemente........223

Rikstaxering: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och

rikstaxering............................315

Rullföringsexpeditionerna: sakkunniga för granskning av förslag till förändrad teknik

vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna...............162

Rusdryckslagstiftningen: sakkunniga för utredning, i vad mån ersättning bör utgå till

olika yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslagstiftningen .... 266

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.....239

Räntefria lån åt vissa lärjungar vid offentliga läroanstalter: sakkunniga för uppgörande

av reglemente beträffande användningen av anslag härtill.........290

Rättegångskostnad: sakkunnig för utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande

ersättning för rättegångskostnad..................• . . 154

Rösträtt: sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk rösträtt
utan personlig inställelse.................• ...145

kommission för utarbetande av förslag till ändringar beträffande den kommunala
rösträtten...........................219

Sanitetshundar: sakkunniga för verksställande av utredning angående behovet av sani tetshundar

för det militära sjukvårdsväsendet m. m............175

331

Sid.

Sedelcirkulationen: sakkunniga för utredning rörande orsakssammanhanget mellan sedelcirkulationens
ökning och den allmänna prisnivåns stegring m. m.....268

Serafimerlasareitet: sakkunniga för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
garnisonssjukhuset i Stockholm och Serafimerlasarettet.........168

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................200

Sjukförsäkring-, kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. . 211

Sjukhus: kommitté för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och

militära sjukhus m. in........................171

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m.....................199

Sjukvården: sakkunniga för utarbetande av bestämmelser rörande sjukvården vid truppförbanden
i händelse av större epidemier................178

Sjukvårdsmateriel: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. m................... 172

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen

m. in. ..............................240

Skeppsgosseutbildningen: sakkunniga för uppgörande av förslag till åtgärder för spridande
av kännedom om beslutad omorganisation av skeppsgosseutbildningen

m. m...............................187

Skiftesstadgan: revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar 148
Skjutinstruktioner: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa skjutinstruktioner . 174

Skogsavverkningsstatistik: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverk ningsstatistik

och rikstaxering.....................315

Skog slag stiftning skommittén.........................294

Skrivbiträdesinstitutioner: sakkunnig rörande ändamålsenligare anordning av skrivbi trädesinstitutionen

vid de allmänna läroverken..............286

Småskollärare: sakkunniga i fråga om beredande av en mera tryggad ställning åt små skollärare

m. fl...........................288

sakkunniga för beredning av frågan om småskollärares m. fl. pensionering

m. m...............................288

Socker: sakkunniga för viss utredning angående pris och produktion å socker .... 316

sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder för främjande av den inhemska

sockerproduktionen för konsumtionsåret 1919—1920 ........... 320

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..............................272

Stadsplan och tomtindelning: kommittén för revision av gällande bestämmelser om

stadsplan och tomtindelning......................152

Statens bakteriologiska laboratorium: kommitté för utredning angående dettas organisation
och utveckling m. m.......................218

Statsbokföringskommittén..........................228

Statskyrkan: sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan m. m.....157

Statsverket: sakkunniga för beräkning på förhand av statsverkets inkomster och utgifter
samt kassabehov . ■...................267

Stiftelser: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser
...............................148

Sträfflag skommissionen............................149

332

Sill.

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen...............145

Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av

ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.......282

Städer under landsrätt: sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer

under landsrätt av magistrat eljest åliggande uppgifter..........216

Ställningskrig: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag rörande anordnande
av årliga övningar i ställningskrig m. m..............164

Sveriges biblioteksväsende: sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende
på visst område........................291

Tandläkarinstitutet: sakkunniga för utredning rörande institutets utvidgning m. m. . 289

Taxering: sakkunniga för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid 1919

års taxering till bevillning och till inkomst- och förmögenhetsskatt.....271

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................275

Torvkommittén........ 303

Trustsakkunniga.............................238

Tryckningskostnader: sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för

nedbringande av statens tryckningskostnader...............266

Trädgårdsodling: sakkunniga för utredning om åtgärder för främjande av trädgårdsodling
...............................310

Tullkommission, 191-k års.........................247

Tvängsuppfostringssakkunniga........................157

Underbefäl: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer............160

Ungdomsbrottsligheten: sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten....................159

Ungdomsskolor: sakkunniga för fortsatt behandling av vissa, med upprättande av praktiska
ungdomsskolor sammanhängande frågor..............287

Universiteten och karolinska institutet: sakkunniga för avgivande av förslag till ändrade
bestämmelser rörande tillsättande av professors- m. fl. befattningar vid universiteten
och karolinska institutet....................294

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförbuden''........................251

Utlänning: sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun
för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete......252

Utskyldsstrecken: sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken .... 154

Sid.

Vadstena krigsmanshuskassa: sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena

krigsmanshuskassa åt visst avskedat indelt manskap...........169

Vanartade och i sedligt avseende försummade barn: sakkunniga i fråga om ändrade

grunder för statsbidrag till uppfostringsanstalter för sådana barn......292

Vanförevården: sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vanförevården . . 226

Vanhävd: sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning

till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna .... 152

Vattenfall: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar

av gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga vattenfall m. m. 208

Viner: sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning härav..........261

Vintersjöfartskommittén för Norrland................... 257

Visby stift: kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och

organisation i Visby stift........ 293

Vägajislagen: sakkunniga för utredning av vissa spörsmål rörande väganslagen för år

1919 m. m.......................... 220

Vägskattesakkunniga.................... 237

Värdestegringsskaltesakkunniga.................... 236

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa

samvetsbetänkligheter mot vapentjänst.................167

sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov för värnpliktiga med

inställelse till tjänstgöring vid mobilisering....... 170

sakkunniga för verkställande av omarbetning av kungörelsen angående hämtning

av värnpliktiga, som uteblivit från tjänstgöring m. m...........173

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

förbättrad andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen......177

sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för värnpliktiga
med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.............17g

Å.

Åborättsfragan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan ....... . 243