Kungl. Maj ds Proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anvisande
av anslag å tilläggsstat för år 1.9/9 under fjärde huvudtiteln
för bestridande av kostnader, som kunna bliva en
följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande
pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet; given Stockholms
slott den 14 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över
lantförvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

för bestridande av de särskilda kostnader, som kunna bliva en
följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena
å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 104,750
kronor.

De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 79 käft. (Nr 97.)

641 19 1

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beslut om
regementets
förläggning
till Lund samt
vidtagna åtgärder
för anskaffande
av
övningsfält
och skjutbana.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 februari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Nilson anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppskjutande tillsvidare av de
för närvarande pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet samt yttrade därvid följande:

»Efter i ärendet förutgången utredning förordnade Kungl. Maj:t
den 21 juni 1907, att Södra skånska infanteriregementet skulle förläggas
till ''Lund, så snart kasernetablissemang för regementet blivit därstädes
uppfört, varjämte Kungl. Maj:t, med antagande av ett utav stadsfullmäktige
i Lund avgivet anbud i fråga om upplåtelse av mark till kaserntomt,
hand exercisfält och skjutbana, bemyndigade arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att i enlighet därmed sluta avtal med staden. Dylikt avtal
slöts den 15 och 22 november 1907.

3

Kung!. May.ts Proposition Nr 97.

I och för beredande av övningsfält för regementet inköpte Kungl.
Maj:t och kronan den 27 juni 1907 egendomen Arendala i Hardeberga
socken med en areal av omkring 223 hektar för ett belopp av 289,900
kronor.

Uti skrivelse den 27 maj 1911 anhöll emellertid riksdagen, att frågan
om Södra skånska infanteriregementets förläggning måtte tagas under
förnyad omprövning. Denna framställning var närmast föranledd av de
anmärkningar, som framkommit mot det för regementet avsedda övningsfältet
vid Arendala. Detta, vilket utgjordes av styv lerjord, ansågs
nämligen synnerligen olämpligt såsom övningsfält och skulle i varje fall
icke utan betydande kostnader kunna för ändamålet iordningställas.
Härtill komme, att avsevärda svårigheter mötte för ett tillfredsställande
ordnande av regementets skjutbana. Slutligen hade framhållits, att det
vore ur nationalekonomisk synpunkt olämpligt att till militärt övningsfält
utlägga ett så avsevärt område av Skånes bästa åkerjord, varom det
här vore fråga.

Med anledning av riksdagens förenämnda framställning verkställdes
dels genom särskilda sakkunniga, dels genom vederbörande myndigheter
förnyad utredning angående regementets förläggning. Denna utredning
gav vid handen, att av de såsom förläggningsplats för regementet ifrågasatta
orterna — Lund, Kevingehed och Malmö — Lund vore den ur
militär synpunkt lämpligaste förläggningsorten; att de svårigheter, som
mött för ordnandet av regementets skjutbana, kunde helt och hållet
undanröjas, därest densamma förlädes till den kronan tillhöriga, intill
regementets blivande övningsfält belägna ouppodlade ängsmarken Kungsmarken;
att ett ur alla synpunkter tillfredsställande övningsfält skulle
kunna erhållas, därest Kungsmarken i sin helhet för sådant ändamål
upplätes till regementet, en anordning som jämväl skulle möjliggöra, att
en avsevärd del av egendomen Arendala skulle kunna avskiljas från
övningsfältet och fortfarande bibehållas under kultur; samt att ett hävande
av det med Lunds stad träffade avtalet rörande regementets förläggningskulle
för staten medföra avsevärda kostnader utöver de för förläggningen
beräknade. På grund av vad utredningen sålunda givit vid handen,
fann Kungl. Maj:t den 16 oktober 1915 icke skäl att göra ändring i
sitt den 21 juni 1907 meddelade beslut om Södra skånska infanteriregementets
förläggning till Lund.

Förutsättningarna för Kungl. Maj:ts i förläggningsfrågan sålunda
lättade beslut voro alltså, dels att regementets skjutbana skulle förläggas
till Kungsmarken, dels ock att åtgärder skulle vidtagas för att
bereda regementet ett bättre övningsfält än det förut avsedda. 1 över -

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beslut om
regementets
provisoriska
rörläggning
till Lund.

ensstämmelse härmed har, jämlikt Kungl. Maj:ts i sammanhang med
beslutet i förlägga ngsfrågan den 16 oktober 1915 lämnade bemyndigande,
arméförvaltningens fortifikationsdepartement träffat avtal med
Lunds stad om inköp för kronans räkning av vissa mellan övningsfältet
vid Arendala och Knngsmarken belägna, för åstadkommande av
nödig förbindelse mellan de båda områdena erforderliga fastigheter, och
hava statens utgifter för ifrågavarande markförvärv uppgått till i runt
tal 41,000 kronor. Vidare har 1917 års riksdag, med anledning av
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgivit, att till lantförsvaret,
för att tilläggas Södra skånska infanteriregementets övningsfält, överlämnades:
dels den 14 mars 1917 de till Flyinge kungsgård i Södra
Sandby socken hörande, under stuteriöverstyrelsens förvaltning dittills
stående ängarna Räfthagen och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby
ängar, däri inbegripet det söder om järnvägen Lund—Revinge belägna
området, dels ock, mot den ersättning Kungl. Maj:t kunde bestämma,
eller efter motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14
mars 1918 den under domänstyrelsens förvaltning stående förra hospitalsegendomon
Hardeberga n:r 14, en äng, Koängen kallad, i Hardeberga
socken. Slutligen har Kungl. Maj:t den 4 maj 1917 bemyndigat arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att i huvudsaklig överensstämmelse
med ingivna ritningar och situationsplan för en kostnad av högst
41,500 kronor låta anlägga en skjutbana om 24 tavlor för Södra skånska
infanteriregementet å förenämnda till regementet överlämnade ängarna
Räfthagen och Kungsmarkerna. Denna skjutbana är numera fullt färdigställd.

För beredande av övningsfält och skjutbana åt regementet har således
hittills utgivits följande belopp, nämligen

för inköp av egendomen Arendala ................................. kronor 289,900: —

» » » » vissa andra markområden... » 41,000: —

» anläggande av skjutbana............................................. » 41,500: —

Summa kronor 372,400: —-

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle, jämlikt Kungl.
Maj:ts den 21 juni 1907 meddelade beslut, regementet förläggas till
Lund, först sedan kasernetablissemang därstädes blivit för regementet
uppfört. Sedan emellertid i samband med antagande av 1914 års härordning
blivit bestämt, att beväringsrekrytskolorna vid infanteriet från
och med år 1915 skulle taga sin början omkring den 1 november, förordnade
Kungl. Maj:t den 23 september 1915, att regementet, vilket

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97. 5

dittills varit förlagt å sin gamla övningsplats Revingehed, skulle från
och med den 1 november samma år tillsvidare provisoriskt förläggas
till Lund.

Sedan frågan om Södra skånska infanteriregementets förläggningsort
blivit genom Kungl. Maj:ts den 16 oktober 1915 meddelade beslut
definitivt avgjord, bemyndigade Kungl. Maj:t genom brev den 30 december
1916 arméns kasernbyggnadsnämnd att gå i författning om uppförande
av kasernetablissemang för regementet i huvudsaklig överensstämmelse
med ett härför inom nämnden utarbetat reviderat förslae: till
typritning för kaserner i två våningar. Därjämte förordnades, att
byggaadskostnaderna ej finge överstiga sammanlagt 2,173,200 kronor.
Slutligen föreskrevs, att därest det vid utbjudande på entreprenad av
delar av ifrågavarande arbeten skulle visa sig, att kostnaderna komme
att uppgå till högre belopp än som nyss angivits, ärendet skulle underställas
Kungl. Maj:ts prövning, innan arbetena finge påbörjas eller
fortsättas.

Den av Kungl. Maj:t sålunda fastställda kostnadssumman för kasernetablissemangets
uppförande grundade sig på de för 1916 års riksdag
framlagda kostnadsberäkningarna för fullbordande av de utav 1906 års
riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infanteriregementen.
Uti sin framställning den 25 september 1916 angående medelsbebovet för
år 1918 hade emellertid kasernbyggnadsnämnden anmält, att på grund
av de under kristiden inträffade högst avsevärda stegringarna av materialpriserna
byggnadskostnaderna för de sju till uppförande återstående
kasernetablissemangen, däribland kasernetablissemanget för Södra skånska
infanteriregementet, komme att uppgå till väsentligt högre belopp
än det för 1916 års riksdag uppgivna. Enligt nämndens beräkning
uppginge denna merkostnad till icke mindre än omkring 50 procent av
den till 15,184,400 kronor förut beräknade kostnaden. För arbetenas
slutförande skulle således erfordras, utöver de av riksdagen beviljade
medlen, ett ytterligare belopp av 7,592,200 kronor. Denna summa
vore dock endast att anse såsom approximativ. På grund av de ständigt
fluktuerande materialpriserna vore det nämligen icke möjligt att
med någon större grad av tillförlitlighet beräkna den verkliga merkostnaden.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1917 yttrade
dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet (fjärde huvudtiteln,
sid. 226 och 227), att det med hänsyn till de högst avsevärda

Kungl. Maj:ts
beslut den 30
december
1916 om kasernetablissemangs
uppförande.

Uttalande
i kasernbyggnadsfrågan

i 1917 års
statsverksproposition

samt av
samma års
riksdag.

6

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 97.

ökade kostnader, byggnadsarbetenas fullföljande under rådande förhållanden
sålunda komme att medföra, skulle kunna ifrågasättas, huruvida
man icke borde låta med ännu icke igångsatta byggnadsarbeten anstå,
tills normala förhållanden å byggnadsmarknaden åter inträdde. En
dylik utväg ansåge departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka,
ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten hade redan blivit avsevärt fördröjda.
Enligt den ursprungliga planen skulle nämligen samtliga arbeten
varit slutförda med utgången av år 1914. Med hänsyn till de
värnpliktigas utbildning vore det emellertid av största vikt, att byggnadsarbetet
bedreves med all möjlig skyndsamhet. För de truppförband,
vilka ännu icke fått sina kasernetablissemang färdigställda, medförde
deras dåvarande provisoriska förläggning synnerligen stora olägenheter
icke blott för utbildningsarbetets rätta och ändamålsenliga bedrivande
utan även och icke minst för såväl befäl som manskap. Härtill komme,
såsom riksdagen jämväl framhållit, angelägenheten av byggnadsarbetenas
bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till
arbetsmöjligheter inom byggnadsindustrien. Slutligen borde jämväl
framhållas, att man icke vore i stånd att bedöma, när och i vad mån
en återgång till förut rådande prisförhållanden komme att äga rum.
Då det för byggnadsarbetenas fullbordande ytterligare erforderliga beloppet
icke kunde för det dåvarande med någon tillförlitlighet beräknas,
syntes emellertid någon framställning till riksdagen om beviljande av
ytterligare medel för ändamålet icke då böra göras, utan borde därmed få
anstå till 1918 års riksdag.

I enlighet med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att utav det av 1916 års riksdag till fullbordande av de utav 1906 års
riksdag beslutade kasernetablissemangen för femton infanteriregementen
beviljade anslaget för år 1918 anvisa visst belopp.

Uti sin skrivelse den 18 juni 1917 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, anmälde riksdagen, att inom
vederbörande utskott väckts förslag''att under rådande förhållanden uppskjuta
byggandet utav en del av ifrågavarande, kasernetablissemang.
Med anledning härav hade utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen
infordrat yttranden av arméförvaltningen och arméns kasernbyggnadsnämnd
rörande årliga kostnaden för provisorisk förläggning av de för
det dåvarande icke kasernerade infanteriregementena och huruvida dylik
efter 1918 kunde upprätthållas samt angående dittills vidtagna åtgärder
beträffande kasernetablissemang för nämnda regementen ävensom i
vad mån vid de olika regementena en fortsatt provisorisk förläggning
kunde komma att ogynnsamt inverka på de värnpliktigas hälsovård.

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Efter inhämtande av vad dessa yttranden innehölle rörande svårigheterna
att efter 1918 upprätthålla en provisorisk förläggning och de vådor i
sanitärt hänseende, som vidlådde redan den dåvarande provisoriska förläggningen,
hade riksdagen icke kunnat motsätta sig Kung]. Maj:ts förslag.
Riksdagen hade alltså funnit sig böra för kasernbyggnadsarbetenas
fullbordande anvisa det av Kung!. Maj:t äskade beloppet.

Med anledning därav, att det vid utbjudande på entreprenad av
vissa byggnadsarbeten visat sig, att kostnaderna för de till uppförande
återstående kasernetablissemangen konnne att på grund av den enorma
förhöjningen av priserna å samtliga materialier avsevärt överskrida de för
ändamålet anvisade medlen, hade emellertid kasern byggnadsnämnden i
skrivelse den 15 januari 1917 anmält, att nämnden funnit sig böra verkställa
en omräkning av kostnaderna för uppförande av, bland andra, Södra
skånska infanteriregementets kasernetablissemang invid Lund. Enligt
denna beräkning skulle-ifrågavarande kasernetablissemang komma att medföra
en kostnad av tillhopa 3,291.3(>0 kronor, därav 3.214,600 kronor skulle
utgå från anslaget till fullbordande av kasernetablissemang för femton
infanteriregementen samt återstoden fördelas med 34,000 kronor på anslaget
till beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet och med
42,700 kronor på anslaget till uppförande av förråd för vissa fordon
m. m. För arbetenas påskyndande och kostnadernas nedbringande ansåge
kasernbyggnadsnämnden jämväl lämpligt, att arbetena antingen
uppdelades på ett flertal mindre entreprenader eller ock utfördes direkt
genom nämndens egen försorg. 1 enlighet härmed hemställde kasernbyggnadsnämnden
dels om bemyndigande att utföra arbetena vid, bland
andra, Södra skånska infanteriregementets blivande kasernetablissemang
antingen genom uppdelning av arbetena i åtskilliga smärre entreprenader
och leveranser samt ackordsarbeten eller genom arbetenas utförande
direkt genom nämndens egen försorg eller genom båda sätten i
förening i enlighet med vad nämnden prövade vara för staten i varje
fall fördelaktigast, dels ock om medgivande för nämnden att utse lämpliga
arbetsledare vid de byggnadsföretag, som skulle utföras omedelbart
genom nämndens egen försorg, därest utgifterna för arbetsledningen
därigenom icke överstege i nämndens beräkningar därför upptagna
kostnader.

Genom brev den 29 juni 1917 biföll Kung!. Maj:t vad kasernbyggnadsnämnden
sålunda hemställt, Därjämte godkände Kungl. Maj:t de
av nämnden framlagda nya kostnadsberäkningarna för ifrågavarande
kasernetablissemang att vara bestämmande för de belopp, vartill ut -

Fastställande
av nya kostnadsberäkningar
för Södra
skånska infanteriregementets
kasernetablissemang.

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Uttalande i
kasernbyggnadsfrågan
i
1918 och 1919
års statsverkspropositionen -

gifterna för de olika arbetena och leveranserna samt administrationskostnaderna
vid etablissemanget finge utgå. Slutligen meddelade Kungl.
Maj:t föreskrifter angående sättet för bestridande av vissa av de på
grund av Kungl. Maj:ts beslut uppkommande merkostnader för ifrågavarande
kasernbyggnadsarbete.

Uti sin framställning den 28 september 1917 angående medelsbehovet
för år 1919 anmälde kasernbyggnadsnämnden, att på grund av den
alltsedan kristidens inträde ständigt fot gående stegringen av såväl arbets-
som materialpriser merkostnaden för fullbordandet av de återstående
sju kasernetablissemangen, vilken föregående år beräknats till
7,592,200 kronor, måste beräknas till inemot dubbla beloppet eller i
runt tal 14,000,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1918
erinrade jag uti mitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande (fjärde
huvudtiteln, sid. 263) om det vid 1917 års riksdag inom vederbörande
utskott framkomna förslaget att uppskjuta byggandet av en del utav
kasernetablissemangen, tills normala förhållanden å byggnadsmarknaden
åter inträdde, ävensom om att riksdagen i likhet med Kungl. Maj:t
ansett ett dylikt uppskov icke böra äga rum. Att på grund av den
då anmälda ytterligare stegringen av kostnaderna låta med ännu icke
igångsatta byggnadsarbeten tillsvidare anstå, syntes mig icke heller
böra ifrågasättas med hänsyn till de synnerligen stora olägenheter i
skilda avseenden ett sådant uppskov skulle medföra för de truppförband,
som därav drabbades. Jag ansåg mig jämväl böra erinra om ett av
1917 års statsrevisorer gjort uttalande rörande kasernbyggnadsarbetenas
påskyndande.

I enlighet med vad sålunda anförts äskade Kungl. Maj:t anvisande
av visst belopp för år 1919 för kasernbyggnadsarbetenas fullbordande.

Uti sin skrivelse den 19 juni 1918 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens för år 1919 fjärde huvudtitel anmälde riksdagen,
att riksdagen i betraktande av den oerhörda stegring kostnaderna för
kasernbyggnaderna numera undergått, måst känna sig synnerligen tveksam
inför de av Kungl. Maj:t framställda an slagsäskandena. Då riksdagen
emellertid icke ansett sig kunna motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag,
hade detsamma av riksdagen bifallits.

Uti innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt
57) har anmälts, att merkostnaden för uppförande av återstående sju
kasernetablissemang än ytterligare stegrats. Enligt kasernbj^gnadsnämndens
beräkningar kunde densamma beräknas till i runt tal 21,000,000

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

kronor mera än vid 1916 års riksdag angavs. I sammanhang härmed
har av mig uttalats, att då byggnadsarbetena, med undantag av vid
Södra skånska infanteriregementets kasernetablissemang, fortskridit så
långt, att ett inställande av desamma knappast torde vare sig ur ekonomisk
synpunkt eller med hänsyn till arbetarpersonalen få anses tillrådligt,
arbetena syntes, trots de högst avsevärda ökade kostnader deras
fullföljande under nu rådande kristid medförde, alltjämt böra, utom möjligen
vid nyssnämnda regemente, fortgå enligt den därför uppgjorda
planen.

Såsom ovan nämnts, beräknades kostnaderna för Södra skånska infanteriregementets
kasernetablissemang enligt de genom kungl. brevet
den 29 juni 1917 fastställda kostnadsberäkningarna till 3,291,300 kronor.
Dessa kostnader voro specificerade sålunda:

Byggnadsarbeten:

Kanslibyggnad .......................... kronor 170,900:-—

Sex kasernhus ........................... » 1,416,000: —

Två med kasernhusen sammanbyggda
underofficers bostäder.

................................... »

Tre bostadshus (3-rumslägen heter)

...................................... ''»

Åtta bostadshus (2-rumslägen heter)

...................................... »

Ett bostadshus (1-rumslägen het)

......................................... »

Tvättstuga för underofficerare ))
Gymnastik- och ekonomi byggnad

............................... »

Vakt- och arrestbyggnad......... »

Sjukhusbyggnad ....................... »

Marketenteribyggnad............... ))

Vinterstall med gödselkista ... »

Sommarstall................................ »

Ammunitionsbod........................ »

Halmbod.................................... »

Fristående urinoarer.................. »

104,300: —

77,400: —

155,200: —

13,700: —

4,000: — .

432,000: —

50,400: —

109,900: —

100,000: —

50,500: —

2O,00O: —

8,200:—

5,600: —

7»5QQ:— kronor 2,725,600: —

Kostnaderna
för kasernetablissemangets
uppförande
enligt
nu rådande
prisiörhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 79 Käft. (Nr 97.)

G41 19 2

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Övriga arbeten:

Inre och. yttre vatten- och avloppsledningar
m. in.......... kronor

Inre och yttre elektriska ledningar
och armatur ............ »

Planerings-, rörgravs- och

vägarbeten ............................ )>

Rännstenar ................................. »

ömsning .................................... »

Stängsel....................................... »

Skjutbana.................................... »

Oförutsedda utgifter ............... »

Nämndens expedition............... »

Kontrollomkostnader m. m.... »

127,500: —

87,400: —

*80,500: —

10,800: —

15,000: —

13,5<*0: —

36,000: —

60,000: —

75,000: —

60,000: — kronor 565,700: —

Summa kronor 3,291,300: —

På grund av efter förenämnda kostnadsberäkningars uppgörande
inträffade prisstegringar ävensom till följd av beslutade ändringar i byggnadsprogrammet
har emellertid Kungl. Maj:t för kasernetablissemanget
anvisat, utöver förenämnda belopp om 3,291,300 kronor, ytterligare följande
belopp, nämligen:

ökad kostnad för utvändiga ledningar (enligt kungl.

brev den 2 november 1917) ....................................

Ökad kostnad för tegel (enligt kungl. brev den 15

kronor

40,000: —

februari 1918) ............................................................

Kostnad för anordnande av W. C. samt elektriska

»

58,000 :—

ledningar i underofficersbostäderna (enligt kungl.

.

brev den 28 juni 1918) ............................................

ökad kostnad för ångköksanlägguing m. m., att till-läggas kostnaderna för ekonomibyggnaden (en-

»

26,500: —

ligt kungl. brev den 16 augusti 1913)..................

)>

73,275: —

Summa kronor 197,775: —

De sålunda anvisade medlen eller tillhopa (3,291,300 + 197.775 =)
3,489,075 kronor komma emellertid icke att bliva tillräckliga för byggnadsarbetenas
slutförande. Enligt vad från arméns kasernb}7ggnadsnämnd
meddelats, skulle nämligen med nu rådande prisförhållandtm för kasernetablissemangets
fullbordande enligt den fastställda planen erfordras
ytterligare ett belopp av 1,879,600 kronor enligt följande approximativa
beräkning:

11

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Cement................................................................

................. kronor

102,000

—

Tegel.....................................................................

................. »

75,000

—

Kalk ...................................................................

................ »

11,400

—

Armeringsjärn ...................................................

................ »

40,000

—

Taktegel ..........................................................

................. »

21,400

—

Plåt.........................................................................

................ »

17,900

—

Snickerier...........................................................

................. »

40,000

—

Diverse materialier ..........................................

................ »

28,600

—

Stegrade priser å arbetsmaskiner m. m.

................. )>

8,500

—

ökade fraktkostnader m. m.........................

................. »

25,700

—

Ökade arbetskostnader....................................

................. »

850,000

—

Elektriska anläggningar.................................

................ »

162,000

—

Yttre gas-, vatten och avlopp

................. »

40,000

—

Inre gas-, vatten ocp avlopp.......................

................. »

120,000

—

Värme ledningsanläggningar...........................

................. »

220,000

—

Tvättmaskiner m. m........................................

................. »

60,000

—

ökade administrationskostnader .................

............. »

57,100

—

Summa kronor

1,879,600

—

Så vitt nu kan bedömas, skulle alltså kostnaderna för uppförande
av ifrågavarande kasernetablissemaug under nu rådande förhållanden
uppgå till följande belopp, nämligen:

Kostnader enligt kungl. brevet den 29 juni 1917... kronor 3,291,300:

Av Kungl. Maj:t ytterligare anvisade medel ......... )) 197,775:

Approximativt beräknade ytterligare kostnader » 1,879,600: •

Summa kronor 5,368,675: —

På grund av de stora kostnader ifrågavarande kasernbyggnadsarbete
under nu rådande förhållande sålunda skulle medföra och med hänsyn
tagen jämväl till den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsen
anmodade jag genom ämbetsskrivelse den 4 januari 1919 den av
Kungl. Maj:t den 18 december 1918 tillsatta försvarskommissionen —
vars medlemmar utgöras av ledamöterna av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. Ii. Kvarnzelius, tillika ordförande, redaktören C. G.
Ekman, f. d. majoren friherre O. H. A. Fleming och överdirektören
J. L. Widell samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
S. Bengtsson, redaktören P. A. Hansson, redaktören V. Larsson,
lantbrukaren D. H. Pettersson och ombudsmannen A. V. Sävström — att
skyndsamt inkomma med yttrande, huruvida de redan påbörjade arbetena
för uppförande av kasernetablissemang invid Lund för Södra skån -

Infordrande
av yttrande
från försvarskommissionen.

12

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

Försvars kommis sionens yttrande.

Hittills

verkställda

byggnads arbeten.

ska infanteriregementet borde enligt fastställda planer fullföljas eller huruvida
samma arbeten borde helt och hållet eller endast delvis avbrytas.

Med anledning härav har försvarskommissionen den 1 februari 1919
inkommit med yttrande i ärendet samt därvid anfört följande:

Enligt vad försvarskommissionen hos arméns kasernbyggnadsnämnd
inhämtat, hade förberedelserna å arbetsplatsen tagit sin början under
mars månad 1918. Arbetena inom kaserntomten hade påbörjats i april
månad samma år med utförande av vissa provisoriska anläggningar och
med schaktningsarbeten för kaserngårdens planering.

Till den 14 januari 1919 hade arbetena vid kasernbygget fortskridit
så,

att alla sch aktnings- och planeringsarbeten för kaserngårdens bildande
— omfattande bland annat bortschaktning av cirka 11,000 kbm.
jordmassa — vore i det närmaste fullbordade,

att grunden till kasernhuset III A vore färdigställd, mellanväggar
av betong i byggnadens jordvåning uppförda samt murningsarbeten för
byggnadens sockel påbörjade, varjämte stenen till sockel och fasadbeklädnad
huggits å byggnadsplatsen för i det närmaste halva byggnaden,

att största delen av schaktningsarbetena för grunden till kasernhuset
I A vore utförd,

att grund och sockel till vinterstallet, sommarstallet, halmboden och
ammunitionsförrådet vore färdigställda,

att halmboden vore helt och hållet uppförd,
att stommen till sommarstallet i det närmaste rests, samt
att syllarna till ammunitionsförrådet utlagts och trävirket till stommen
färdiggjorts för resning.

Följande provisoriska byggnader och anläggningar hade iordningställts,
nämligen:

en expeditionslokal för verkmästare och förrådsförvaltare,
en brukstillverkningscentral,

en verkstadsbyggnad, inrymmande smedja och snickareverkstad,
en bod för arbetarna,

en marketenteri byggnad för förmän och arbetare,

en förrådsbod för cement,

avträdesbyggnader,

vattenledningar till olika platser inom kaserntomten,
elektriska belysnings- och kraftledningar, med transformator, till
belysning inom olika lokaler och för drivkraft till motorer,

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

13

lastspår från Lund —Revinge järnväg till kaserntomten samt
ett nät av decauvillespår om cirka 700 meters längd inom kaserntomten.

Lunds stad hade låtit framdraga:

dels en provisorisk vattenledning från stadens lågtrycksledning till
byggnadsplatsen,

dels den permanenta elektriska kabeln till kaserntomten, och
dels den permanenta avloppsledningen till närheten av kaserntomten.

För byggnadsarbetena vore således alla erforderliga provisoriska
anläggningar färdiga och förarbeten verkställda, så att byggnadsarbetena
numera stode inför sitt fullt utvecklade skede.

Till arbetsplatsen hade framförts och där upplagts i förråd:
en betydande del av för byggnadsarbetena behövliga bjälkar, sparrar
och ohyvlade bräder,

cirka 3 miljoner murtegel (hela behovet = 4 V* miljoner),
allt erforderligt håltegel,

huvuddelen av den takplåt, som beräknats åtgå,
största delen av behövligt armeringsjärn,
alla gjutna vattenledningsrör med delar samt

avsevärda mängder cement, papp, asfaltpreparat, byggnadsjärn,
spik, linolja m. m.

Här förutom hade kasernbyggnadsnämnden träffat avtal om leverans av:
det ytterligare behovet av bjälkar, sparrar och ohyvlade bräder,
en del av det hyvlade golvvirket,

granitarbeten för lister, fönsterbänkar, trappsteg, golvplaner in. m.,
den återstående mängden armeringsjärn,
byggnadssten, makadam och dylikt från Hardeberga,
spislarna till manskapsköket m. m.

A arbetsplatsen sysselsattes den 14 januari 1919 en arbetsstyrka av
130 man.

Årbetsbefälet vid kasernbygget bestode av följande personal, vilken
i avlöning uppbure nedan angivna belopp per år, exklusive dyrtidstillägg,
nämligen

en arbetschef................

en förste verkmästare
en andre verkmästare
en förrådsförvaltare ....

kronor 8,200: —

» 5,400: —

» 4,200: — samt

» 3,000: —.

Vid arbetschefens och förrådsförvaltarens expedition funnes skrivbiträden
anställda.

14

Hittills nedlagda
kostnader
och
iklädda
ekonomiska
förpliktelser.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Beträffande å kasernbyggnadsarbetet hittills nedlagda kostnader
hade kommissionen hos kasembyggnadsnämnden inhämtat,

att kostnaderna för hittills utförda permanenta arbeten
vid etablissemanget enligt till den 1 januari

1919 förda räkenskaper uppgått till .................. kronor

att de provisoriska anläggningarna betingat en kostnad
av....................................................................... »

att värdet å i bruk tagna och inom förråd förvarade

inventarier utgjorde.................................................. »

i vilken summa inginge jämväl alla förrådskostnader
samt havda reparationskostnader för
inventarierna;

att värdet å i förråd liggande materialier utgjorde

enligt utbetalningar till den 1 januari 1919 ... »

i vilket belopp inginge med 99,892 kronor 54
öre alla frakt- och förråd skostnader (lossning,
stapling, täckning m. m.) för materialier;
att ingångna, men icke fullgjorda leveransavtal motsvarade
i kostnader ................................................ »

däruti icke inberäknade kostnaderna för sådana
materialier, vilka enligt gällande avtal skulle
levereras enligt enhetspriser och särskilda
rekvisitioner, såsom makadam, byggnadssten,
grus, cement, kalk m. m.;
att till avlöning åt arbetsledning, inklusive dyrtids -

tillägg, till den 1 januari 1919 utbetalts......... »

att till samma datum i diverse administrationskostnader
erlagts .............................................................. »

att de arbeten, vilka utförts för etablissemanget
inom nämndens expedition i Stockholm torde

lägst få beräknas till........................................... »

att den färdigställda skjutbanan enligt uppgift från
arméförvaltningens fortifikationsdepartement

kostat............................................................................ »

samt att från den 1 januari 1919 till den 14 i
samma månad betalda levererade materialier
och utförda arbeten betingade ett värde av
omkring ..................................................................... »

205,508: 56
33,080: 47
65,410: 56

680,831: 76

342,025: —

22,595: 66
10,623: 91

40,000: -

41,500: —

44,000: —

eller tillhopa kronor 1,485,575: 92

15

KungI. Maj:ts Proposition Nr 97.

För bedömande av frågan om de ekonomiska konsekvenserna av De ekonokasernbyggnadsarbetenas
inställande både kommissionen hos kasern- ^ensernå^v
bygnadsnämnden inhämtat följande: byggnads Kasernbyggnadsnämnden

hade ursprungligen beräknat att kunna inställande,
fullborda etablissemanget under år 1920. Emellertid måste på grund
av de oberäkneliga eventualiteterna under den nuvarande kristiden med
avseende på såväl anskaffning av materialier som arbetsförhållanden
räknas med att etablissemanget bleve färdigställt först under hösten
1921, så att regementets vinterskolor samma år kunde taga detsamma
i bruk.

Förutsattes ett avstannande av arbetena inom närmaste tiden och a) uppskov
ett uppskov med fortsättande av desamma till dess 1920 års riksdag
beslutit i ärendet, syntes etablissemangets färdigställande komma att
fördröjas med omkring 1 ''/a år.

Givetvis skulle härigenom uppstå en del extra kostnader för staten.

Orsakerna till dessa ävensom den approximativa storleken av kostnaderna
hade byggnadschefen sökt avgöra sålunda:

1) De redan Järdiga byggnadsdelarna måste effektivt skyddas för
skadegörelse genom nederbörd m. m. Sålunda måste grunder och socklar
förses med intäckning av lutande brädtak, vilket beräknades betinga
en kostnad av 5,000 kronor.

Därjämte förutsattes, att grundläggningsarbetena för kasernhuset
IA fullbordades, enär i annat fäll betydliga kostnader måste beräknas
för uppschaktning av igenrasade delar, eller ock avsevärda kostnader
läggas ned på spåntpålningar, stämplingar och vattenlänsningsarbeten.

Likaså utginges därifrån, att stommen till sommarstallet taktäcktes
och brädkläddes.

2) De i förråd upplagda materialierna måste omsorgsfullt värdas och
skyddas på tillfredsställande sätt mot skada genom nederbörd, jordfukt
och dylikt. De redan utförda provisoriska intäckningarna vore givetvis
icke beräknade annat än för skydd under en kortare tid. En del materialier
vore upplagda utan skydd i avvaktan på användning inom närmaste
tiden. Under förutsättning att nya mera omsorgsfullt gjorda intäckningar
och dylikt icke komma till stånd utom möjligen inklädnad av
sidorna å staplar, innehållande dyrbarare virke, att endast behövliga
lagningar och kompletteringar av redan förefintliga täckningar gjordes
och att behövliga omstaplingar o. d. av virke m. in. ifrågakomme, hade
kostnaderna för vården av materialförrådet värderats till cirka 3,000
kronor per månad eller för 1 1 2 år till cirka 54,000 kronor.

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Härtill borde läggas utgifterna för nattvakter, 2 stycken å 65 kronor
per vecka, eller omkring 10,000 kronor.

Dessa utgifter för förrådet, cirka 64,000 kronor, torde för staten
betyda avsevärt lägre merkostnader, än de, som skulle uppstå i det
fall att det nuvarande förrådet realiserades och nya materialier anskaffades,
då bygget ånyo skulle påbörjas, beroende på de betydande belopp,
vilka måste beräknas för frakter och förrådskostnader. Sistnämnda
bägge belopp stege för det nuvarande förrådet till minst 124,000 kronor,
vilka kostnader icke kunde beräknas bliva betäckta vid en försäljning
i konkurrens med varumarknaden, vartill komme nya dylika kostnader
vid förnyat inköp.

3) Det inom byggnadsplatsen inlagda spårsystemet måste upptagas
och inläggas i förråd samt efter arbetenas påbörjande ånyo utläggas,
vilka arbeten, inklusive ersättning av skadade träsyllar, rälsspik o. d.,
beräknades till omkring 6,000 kronor.

4) Kostnaden för vård och skydd av inventarier o. d. uppskattades
till ett belopp av omkring 2,000 kronor.

5) Enär nuvarande arbetstiden vid kasernbygget beräknas efter 9
timmars arbetsdag och inom icke alltför avlägsen framtid torde vara att
förvänta 8 timmars arbetsdag, med vilken otvivelaktigt följde en stegring
av dagavlöniugarna, måste en förlust uppstå uti arbetskostnaderna
därigenom, att de nu gällande lägre arbetspriserna icke till fullo utnyttjades.
En beräkning härav kunde givetvis bliva endast synnerligen
approximativ. Under förutsättning att 9 timmarsdagen ännu komme att
gälla ett hälft år framåt (=26 veckor, = 26 x 51 = 1,326 arbetstimmar)
och att stegringen bleve proportionell med arbetstidens minskning, eller
omkring 12,5 %, samt att arbetsstyrkan beräknades till 150 man och inkomsten
till omkring 1: 80 per man och timme, bleve merkostnaden omkring
43,000 kronor.

6) Ersättning till arbetsbefälet i samband med entledigande av detsamma
måste beräknas. Personalen i fråga vore engagerad med en uppsägningstid
av 3 månader. Densamma torde dock hava förutsatt, att
anställningen skulle få samma varaktighet som bygget, eller omkring
31 2 år, vadan staten skäligen borde lämna ersättning för flyttningskostnaderna
till och från Lund o. d., vilka utgifter personalen måst beräkna
att återvinna genom avlöningar under en jämförelsevis lång anställningstid.
Med billighet syntes knappast överensstämma att entlediga
den i nämndens tjänst sedan 10 år tillbaka anställde arbetschefen med
den ovan angivna korta uppsägningstiden. Förrådsförvaltaren hade vid

17

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

sitt anställande varit boende i Lund. Merkostnaderna för befälspersonalen
beräknades sålunda:

Arbetschefen, 6 månaders lön .........................................

Flvltningseisättning för denne ..........................................

kronor

4,100

—

3,000

—

1. verkmästaren, 3 månaders lön..................................

»

1,350

—

Fly 11 n i n gsersät t ni n g för denne..........................................

2,000

—

2. verkmästaren, 3 månaders lön ..................................

»

1,050

—

Flyttningsersättning för denne............................................

2,000

—

Förrådsförvaltaren, 3 månaders lön....................................

»

750

—

Dyrtidstillägg å dessa löner cirka ...............................

Dessutom förutsättes lön åt en person, som skall ut-öva tillsyn och leda skötseln av förrådet, utgö-

»

4,500

rande för 1 ''/-t år.........................................................

y>

7,500: —

eller'' sammanlagt till omkring ..........................................

kronor

26,250: —

7) A brandförsäkringskostnaderna för de materiel och inventarier,
vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle vara försäkrade under arbetstiden,
beräknades en merkostnad av omkring 1,500 kronor.

8) De kostnader, som åsamkades staten för förhyrning av provisoriska
förläggning slokaler åt regementet, ökades med hyresutgifterna under
minst 1 år, eller med omkring 50,000 kronor.

9) Om regementets underofficerare finge inflytta i sina bostäder
först 1 7* år senare, hade staten att till dessa utbetala hy reser sättning ar
under denna tid. Dessa ersättningar borde tillräknas merkostnaderna
för uppskovet och utgjorde för 14 fanjunkare och vederlikar 5,040 kronor
och för 16 sergeanter och vederlikar 4,320 kronor, eller tillsammans
omkring 0,360 kronor.

De- sammanlagda merkostnaderna på grund av ett uppskov med
byggnadsarbetena under 1 Vä år skulle alltså enligt förenämnda approximativa
beräkning uppgå till omkring 207,110 kronor.

Härtill borde även andra synpunkter tagas i beaktande. Genom
arbetenas nedläggande komme de vid bygget nu anställda 130 arbetarna
att bliva arbetslösa. Inom kort kunde, därest arbetena obehindrat finge
fortgå, arbete beredas åt omkring 250 arbetare på arbetsplatsen och dessutom
indirekt åt ett stort antal arbetare genom arbete å fabriker, verkstäder,
sågverk m. m., där material till bygget tillverkades eller förarbetades.
Detta syntes för arbetarna i Lund vara av särskilt stor betydelse,
enär enligt uppgift några arbetstillfällen för byggnadsarbetare i
Bihang till Riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 79 käft. (Nr 97.) eu 3

18

b) Nedl&g.
gande av
arbetena.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Lund för närvarande icke funnes. Även i stadens närhet vore byggnadsverksamheten
ringa och i Malmö torde endast ett par byggen vara
i gång. Detta hade ävenledes visat sig genom ständig tillströmning av
arbetssökande till arbetsplatsen. Om arbetena nedlades, syntes frågan
om understöd Irån statens sida åt de genom nedläggelsen ax-betslösa böra
tagas under omprövning.

Något mer än hälften av de behövliga byggnadsmaterialier^ vore
anskaffade till nu gällande priser. Arbetspriserna torde icke inom en
nära framtid bliva lägre, snarare tvärtom. Av rent ekonomiska skäl
syntes därför ett uppskov icke vara att förorda.

Om arbetena vid etablissemanget skulle helt och hållet nedläggas, komme
betydliga värden att gå förlorade.

De utlagda kostnaderna för de permanenta arbetena syntes icke
kunna återvinnas utom till en ringa del. Vad som utbetalts för schaktnings-
och planeringsarbeten samt murverk av olika slag torde icke
kunna till någon del erhållas åter, däremot syntes någon ersättningkunna
bekommas för de utförda trästommarna. Av de intill den 14
januari 1919 för de utförda permanenta arbetena nedlagda kostnaderna,
eller (205,508: 56 + 20,000 ■=) 225,508 kronor 56 öre måste minst 218,000
kronor beräknas såsom nedlagda utan möjlighet att återfå.

De för de provisoriska anläggningarna begagnade materialierna
kunde måhända realiseras, men syntes betinga ringa värde; trävii-ket
skadades som känt betydligt vid rivning. Av kostnaderna för anläggningarna,
33,080: 47, beräknades 25,000 kronor icke kunna återvinnas.

Å det upptagna värdet av inventarier, 65,410 kronor 56 öre, i vilken
summa inginge alla förråds- och reparationskostnader för inventarier,
beräknades ett avdrag å 25,000 kronor.

Av det upptagna värdet av i förråd liggande materialier, utgörande
till den 14 januari 1919 (680,831: 76 + 24,000=) 704,831 kronor 76 öre,
kunde icke återfås (99,892:24 + 24,000=) omkring 124,000 kronor, utgörande
omkostnader för frakter och förrådsarbeten, varjämte toi''de avgå
ytterligare minst 68,000 kronor i omkostnader vid förrådets realisation,
beräknade efter omkring 10 %, eller tillsammans en förlust av
192,000 kronor.

Å kostnader för ingångna avtal måste beräknas en viss förlust, förslagsvis
avgiven till 10 %, eller omkring 34,000 kronor.

Hittills utlagda belopp för arbetsledning, för administrationskostnader
och för byggets andel i kasernbyggnadsnämndens expedition, utgö -

19

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

rande [22,595: 66 + 10,623: 91 + 40,000 + 3,000 (utgifter under januari
1919)=] omkring 76,200 kronor vore förlorade.

Kostnaderna för skjutbanan vore till allra största delen omöjliga att
återvinna. Av utgifterna för densamma, 41,500 kronor, beräknades
38,000 kronor icke kunna återfås.

Ersättning till arbetsbefälet med anledning av uppsägningen, i det
föregående beräknad till 26,250 kronor måste beräknas utgå.

Sammanlagda förlusterna för staten, därest arbetena helt och hållet
nedlades, kunde, lågt beräknat, inen givetvis synnerligen approximativt,
upptagas till 634,450 kronor, eller i runt tal 650,000 kronor, enär ännu
en del arbeten torde bliva fullbordade m. m., innan definitivt beslut fattades.

Härtill komme de ersättningar, staden Lund möjligen komme att
betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande, innefattande
eventuella skadestånd, betalning för utförda vatten-, avlopps- och elektriska
ledningsarbeten, gottgörelse för omkostnader för jordförvärv o. d.

Huruvida lämpligen arbetena vid etablissemanget borde fortgå med
tanke på ett partiellt färdigställande av etablissemanget, syntes vara
en fråga, som närmast berörde de militära förhållandena. Byggnadstekniskt
sett, kunde detta naturligtvis ske utan olägenhet, dock borde,
därest det kunde ifrågasättas, att etablissemangets delvisa färdigställande
sedermera icke komme att följas av en komplettering, möjligen planen
för byggnadernas förläggande i förhållande till varandra omarbetas.
Ekonomiskt sett, vållade ett partiellt färdigställande och en komplettering
sedermera rätt betydande merkostnader.

Då det för ärendets bedömande varit av vikt att erhålla dels en
fullständig redogörelse för regementets nuvarande provisoriska förläggningsförhållanden,
dels ock upplysning om huruvida i något hänseende
hinder mötte för en fortsatt provisorisk förläggning av regementet i avvaktan
på ett definitivt beslut i kasernbyggnadsfrågan, hade kommissionen
i skrivelse den 10 januari 1919 till arméförvaltningens fortifikationsoch
intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse anhållit, att departementen
och styrelsen måtte skyndsammast möjligt till kommissionen inkomma
med yttrande i nu angivna hänseenden.

Med anledning härav hade fortifikations- och intendentsdepartementen
samt sjukvårdsstyrelsen med skrivelse den 25 januari 1919 till kommissionen
överlämnat infordrade yttranden i ärendet av chefen för Södra
skånska infanteriregementet, vederbörande fördelningsläkare samt chefen
för första arméfördelningen.

Yttranden av
myndighoterna

rörande den
provisoriska
förläggningen.

20

a) Regementschefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Uti sitt berörda yttrande hade regementschefen anfört huvudsakligen
följande:

Regementet disponerade för sin provisoriska förläggning i Lund
dels f. d. sockerraffinaderiet Öresund (den s. k. Norra kasernen) och dels
en f. d. valskvarn (den s. k. Södra kasernen).

Norra kasernen ägdes av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, som
icke velat hyra ut densamma för längre tid än ett år i sänder. Huru
länge regementet kunde få disponera denna egendom vore naturligen
beroende på om sockerfabriksbolaget finge annan användning för den
eller ej, eller skrede till försäljning av densamma. Säkert torde emellertid
vara att bolaget ej ville binda sig för längre tids uthyrning, men hade
man anledning hoppas, att regementet skulle kunna få disponera lokalerna
till den tidpunkt, då den nya kasernen beräknades stå färdig till
inflyttning, nämligen senast hösten 1921.

Södra kasernen ägdes av Aktiebolaget Lunds valskvarn. Hyreskontraktet
vore uppsagt till den 1 nästkommande oktober, enär bolaget
från nämnda tidpunkt ville hava det årliga hyresbeloppet höjt från
7,500 kronor till 10,000 kronor.

I norra kasernen hade varit förlagda två bataljoners samt kulsprutekompaniets
personal under de värnpliktiges första tjänstgöring, alltså
7 å 800 man, och i södra kasernen en bataljons personal eller 3 å
400 man.

Förläggningen lede naturligen av många brister, och det hade
varit förenat med många bekymmer och besvärligheter att få den så pass
ordnad, som den nu i alla fall vore. Förrådslokalerna vore dåliga och
otillräckliga, likaså vore stallbyggnaden vid norra kasernen (ett gammalt
t. d. förrådsskjul) bristfällig. Gymnastiklokaler saknades och vore man
hänvisad till att för gymnastikundervisning söka få några timmar om
dagen i olika läroverks och skolors lokaler i Lund. Matsalslokalerna vore för
små och tvingade till utspisning i omgångar. Mässlokalerna vore av enklaste
slag; vad officerare och underofficerare vidkomme kunde ett par små rum,
i vilka de tillfälligtvis någon gång kunde söka skydd mot vind och hårt
väder, näppeligen hänföras under denna benämning. Underbefälets förläggning
vore densamma som manskapets och någon möjlighet att ens
åt de äldsta furirerna bereda någon avskild förläggning funnes icke.
■Expeditionslokalerna voro trånga, delvis spridda på olika ställen i staden
samt tämligen ohygieniska. Sjukhuset (f. d. domprostegården) uppfyllde
ingalunda — oaktat allt arbete som offrats på dess ordnande —
de krav, som numera ställdes på ett dylikt, och det läge i sakens natur,
att de hygieniska förhållandena inom f. d. fabrikslokaler icke kunnat

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

21

göras på långt när tillfredsställande. Så t. ex. vore de flesta golv i
norra kasernen av sten och i följd därav kalla, och att hålla en lagom
och jämn temperatur i lokalerna mötte stora svårigheter. Avstånden
till övningsterrängen vore stora — särskilt från norra kasernen — vilket
hade sina nackdelar.

Ett avbrytande helt eller delvis av kasembyggnadsarbetena syntes
icke kunna medföra några fördelar under annan förutsättning än att
dessa nya kaserner skulle kunna undvaras helt eller delvis, vilket, så
vitt regementschefen förstode bedöma saken, kunde tänkas under tvenne
olika fall. Det första vore, att svenska arméns fullständiga eller delvisa
avrustning komme att medföra Södra skånska infanteriregementets slopande
eller minskande till styrka och sammansättning, och det andra
vore, att man — efter allt vacklande i regementets förläggningsfråga
— skulle komma tillbaka till det gamla Revinge såsom förläggningsort
för regementet. Det första alternativet kunde regementschefen ej yttra
sig om, men väl däremot om det andra.

Övningsfältet i Revinge vore lämpligt för utbildning ända t. o. in.
övningar i kompaniförband. Men redan då det bleve fråga om bataljon
vore det för litet och för övningar i regementsförband så gott som fullkomligt
odugligt. Om förläggningsförhållandena i Lund på grund av
deras provisoriska beskaffenhet helt naturligt lämnade mycket övrigt
att önska, så vore förhållandena å Revinge att betrakta såsom genomusla,
även om det endast vore fråga om övningar under vår, sommar
och höst. Man hade ett talande exempel därpå vid den epidemi, som
härjat under regementsövningarna 1918. Uti de trånga, mörka och
synnerligen ohygieniska barackerna, omöjliga att desinficera och nöjaktigt
upplysa, funnes inga lokaler för undervisning och övningar inomhus.
Ej heller funnes annorstädes å Revinge några lokaler för sådant
ändamål, undantagandes en lägerhydda, inredd som gymnastiklokal, vadan
övningarna under regnig väderlek samt under den mörkare delen av
dagen bleve i hög grad eftersatta och vissa utbildningsgrenar alldeles
omöjliggjorda. Tvättrum inom barackerna saknades och naturligtvis
badrum, torkrum o. d. Kokanordningarna vore så dåliga och gamla,
att man befunne sig i ständig oro för att det hela ej skulle fungera.
Förrådslokalerna inom kompanierna vore så miserabla, att en ordnad
kompanihushållning icke kunde äga rum, och lokalerna för de större
förråden fyllde icke ens regementets halva behov. Husen å Revinge
och särskilt tak, fönster, dörrar in. m. förfölle allt mer och mer, oaktat
man försökte så långt möjligt vore med tillgängliga medel sörja för

22

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 97.

underhållet. Om det nu ens vore möjligt att av en dylik typ å militärt
etablissemang, vilket regementschefen ej trodde, kunna genom förbättringar
åstadkomma efter vår tids krav människovärdiga förläggningsförbållanden,
så skulle detta säkerligen bliva en dyr affär icke blott med
reparationer och tillbyggnader utan även med nybyggnader i stor utsträckning
såsom förrådsbyggnader, byggnader för fordon, stall, kök,
mässlokaler, lektionsrum, dagrum m. m. Måhända bleve det till och med
nödvändigt att där söka bereda officerare och underofficerare tak över
huvudet genom uppförandet av befälsbostäder för gifta och ogifta.

De disciplinära förhållandena vore vid ett övningsläger som Revinge
mycket svåra att tillfredsställande tillgodose, något som måste anses
vara av särskild vikt vid en rekrytskola; exempelvis endast tillsynen att
manskapet hölle sig hemma nattetid. Revinges isolerade läge vore även
ur många synpunkter en stor olägenhet. Förläggning i eller invid en
stad medförde däremot fördelen, att manskapet under fritid bleve i tillfälle
att komma under allmänhetens och den civila ordningsmaktens
ögon, varigenom det militära arbete, som avsåge att vänja rekryterna
vid ordning och uppmärksamhet samt ett anständigt och hyvsat uppträdande
främjades. Tillfällen till uppfostrande och utvecklande förströelser
stode även i vida högre grad till buds under sådana förhållanden
än å en plats sådan som Revinge.

Det vore också en given sak, att mobiliseringsförhållandena ställde
sig synnerligen ogynnsamma å Revinge i jämförelse med Lund, där en
mängd lokaler (skolor och allmänna byggnader m. m.) kunde tagas i
anspråk.

Från något håll, som kunde anses vederhäftigt vid bedömande av
en fråga sådan som denna, hade regementschefen aldrig erfarit något
uttalande, som stode i strid med det ovan anförda. Visserligen hade
röster höjts av någon eller kanske några invånare i Revingetrakten för
regementets kvarstannande å Revingehed, men dessas intresse syntes
förnämligast vara dikterat av en önskan att genom regementets personal
förvärva en måhända välbehövlig förstärkning i kommunens skatteinkomster.
Att skatterna för närvarande vore billigare i Revinge än i
Lund vore emellertid förhållandet.

Man torde väl kunna påstå, att det skulle kännas bittert för regementet,
om detta bleve det enda eller ett bland de få i hela armén, som
ej finge en hygglig och modern förläggning. För sin del vore regementschefen
övertygad om, att därest regementet skulle återförvisas till
Revinge, rekryteringen av den fast anställda personalen skulle slå synnerligen
illa ut.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

23

Frågan om lämplig förläggningsort vore tvivelsutan av inpripande
betydelse för regementets framtida utveckling och ställning inom armén.
Skulle nu Kungl. Maj:t återigen ändra sitt beslut om Lund såsom
förläggningsort för regementet eller skulle av annan anledning det nya
kasernetablissemanget icke komma till utförande, så komme detta att
vålla en hel del ekonomiska påkänningar. Kasernbyggnadsnämnden
torde vara närmast att redogöra för vad som rör själva byggnadsarbetet,
men ansåge sig regementschefen dock i korthet böra något beröra denna
fråga.

Först vore då att märka, att staden Lund till kronan överlämnat
en del jord. Denna hade ju visserligen under alla förhållanden sitt
värde, men staden hade under de år, som förflutit efter överlämnandet,
förlorat avsevärde arrendeinkomster, för vilka den naturligen skulle kräva
ersättning. Vidare hade en del av de gamla gårdshusen redan rivits
eller spolierats, vadan ersättning för återuppbyggande måste förutsättas.
Stadens skatteinkomst från regementet beräknades enligt uppgift för
nästa år till 30 å 40,000 kronor, representerande ett avsevärt kapital,
som staden ej torde avstå ifrån, enär denna inkomst tagits i beräkning
i stadens finansberäkningar. Stadens affärsliv och byggnadsverksamhet
komme att lida, om en ändring i den beslutade förläggningen skulle
ske; vad ett eventuellt skadestånd i den vägen komme att betinga, kunde
regementschefen icke yttra sig om.

Ett avbrott i byggnadsarbetena skulle tvivelsutan fördyra arbetet
av flera orsaker; bland annat bleve man nödsakad att hålla vakter över
materielen, som dessutom kunde befaras taga skada. Ett fullföljande av
arbetet tillsvidare endast delvis vore också ägnat att fördyra det hela, ty
administrationskostnaderna bleve under tiden ungefär desamma som nu.
Till fördyringen skulle jämväl komma förlängda hyror m. m. för den
provisoriska förläggningen i Lund, därest denna kunde bibehållas. Vidare
ansåge regementschefen sig böra omnämna, att i Lund för närvarande
rådde stor arbetslöshet och i följd därav på många håll verkliga nödlägen.
Arbetschefen hade sålunda meddelat, att han nyligen erhållit en
skrivelse från de arbetslösas förening i Lund med begäran att arbetare,
mantalsskrivna i Lund, måtte i så stor utsträckning som möjligt anställas
vid byggnadsarbetet utöver de 150 man, som redan vore i arbete.

Slutligen ansåge sig regementschefen böra omnämna, att betydande
arbeten nedlagts för dränering m. m. å övningsterrängen invid Lund,
att en skjutbana av modernaste typ blivit anlagd i Kungsmarken, en
byggnad därstädes för manskapets skydd mot ogynnsam väderlek uppförd
samt skogsplanteringar i betydande utsträckning verkställda o. s. v.

24

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

På grund av vad sålunda anförts, funne regementschefen sig böra
på det allvarligaste avstyrka byggnadsarbetenas inställande under annan
förutsättning än att beslut fattades om regementets avrustning och upplösning,
i vilket fall inga kaserner behövdes. En inskränkning i planen
för det nya kasernetablissemanget skulle i analogi därmed endast kunna
försvaras genom ett beslut om motsvarande minskning med avseende
på regementets sammansättning och styrka.

w veder- Fördelningsläkaren vid första arméfördelningen hade uti sitt i ären fäitiäkare.

det avgivna yttrande angående de hygieniska förhållandena vid regementets
provisoriska förläggning velat framhålla följande allvarsamma
brister:

Utrymmet för manskapets förläggning vore otillräckligt så att man
ej ens kunde uppnå en luftkub av 10 m3 per man. Golven i norra
kasernen bestode av tegelsten och hade det visat sig, att fogarna mellan
dessa ej kunde hållas fyllda med cement, varför de vore omöjliga att
hålla rena; golven i södra kasernen bestode av plank, så att vid skurning
vatten från övre våningarna runne ned i underliggande. Belysningsförhållandena
i logementen vore synnerligen dåliga. Tvättrummen,
klosetter och urinoirer vore även dåliga och saknade nästan överallt
primär belysning. Torkrummen vore små och illa ventilerade. Kök
och matsalar vore trånga och svåra att hålla rena på grund av golvens
och väggarnas beskaffenhet.

Då nu angivna hygieniska olägenheter icke kunde avhjälpas, ansåge
fördelningsläkaren- det vara förenat med stor risk för de värnpliktigas
hälsa att längre än som vore oundgängligen nödigt fortfara med denna
förläggning, vilken anordnats som det enda provisorium som funnits
att tillgå.

o chefen för Chefen för första arméfördelningen hade, under instämmande till
fördetningen. ^ll^° * de av regementschefen och fördelningsläkaren framhållna synpunkterna,
förklarat sig bestämt avstyrka, att arbetena å kasernetablissemanget
helt och hållet eller delvis avbrötes. Huvudskälet härför vore,
att en synnerligen stor orättvisa bleve begången, om den värnpliktiga
ungdomen från eu enda landsända bleve tvingad att fullgöra sin värnplikt
under så ofantligt mycket mer ohygieniska och även i övrigt
olämpliga förhållanden än dem, som vore eller komme att bliva rådande
på alla andra håll.

Kung!. Majrts Proposition Nr 97.

25

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hade, i
anslutning till regementschefens och arméfördelningschefens yttranden,
förklarat sig anse, att ett avbrytande av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang
icke borde ifrågakomma. Likaså sjukvårdsstyrelsen, som
ansåge regementets förläggning såväl å den s. k. norra som den s. k.
södra kasernen'' alltjämt vara sådan, att det ej motsvarade ens de mest
minimala fordringar i hygieniskt avseende. Det funnes ej något försvar
för att bibehålla de nuvarande lokalerna såsom förläggning för regementet
eu enda dag längre, än som vore oundgängligen nödvändigt.
Förläggningen måste således snarast möjligt flyttas till andra lokaler.
Bland dylika, redan befintliga, vore regementets gamla baracker å
Revinge lägerplats de enda, vilka, sjukvårdsstyrelsen veterlig!, kunde
komma i fråga. Åven dessa motsvarade emellertid så föga även blygsamma
anspråk på hygien, att sjukvårdsstyrelsen ville bestämt avvisa
tanken på en förläggning av regementet dit, även om det skulle gälla
endast en kortare tid, och i så fall den varmare delen av året. Då
några redan färdiga byggnader i Lund eller dess omgivning ej stode
att erhålla för ett ombyte av förläggningen för regementet, funnes enligt
sjukvårdsstyrelsens förmenande ej annan utväg än att låta den provisoriska
förläggningen vara kvar, intill dess att den kunde utbytas mot
en permanent, och under tiden tillse, att de hygieniska vådorna bleve
så få som möjligt. På grund därav förordade sjukvårdsstyrelsen på det
bestämdaste, att de påbörjade arbetena för utförandet av kasernetablissemang
invid Lund för Södra skånska infanteriregementet enligt fastställda
planer fullföljdes samt därjämte, att arbetena måtte bedrivas med
all den kraft och all den skyndsamhet omständigheterna medgåve.

Såsom gemensamt yttrande finge alltså fortifikations- och intendentsdepartementen
samt sjukvårdsstyrelsen på det allvarligaste avstyrka avbrytandet
av byggnadsarbetena å ifrågavarande kasernetablissemang.

För egen del har försvarskommissionen anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge, hade frågan om
uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena
för vissa infanteriregementen, bland dem jämväl Södra skånska
infanteriregementet, redan tidigare varit föremål för statsmakternas prövning.
Ehuru ett dylikt uppskov ansetts synnerligen önskvärt på grund
av de avsevärda kostnader byggnadsarbetenas fullföljande under rådande
dyrtid medförde, både detsamma dock icke ansetts tillrådligt med hänsyn
till de olägenheter i skilda avseenden, som därigenom skulle uppstå för
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 79 käft. (Nr 97.) 64i 19 4

d) Arméförvaltningens

fortifikationsoch
intendentsdepartement
samt
sjukvårdsstyrelse.

Kommissio
nens uttalande.

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

de truppförband, som av uppskovet berördes. Redan 1916 års riksdag
både ansett sig böra framhålla angelägenheten av byggnadsarbetenas
bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till arbetsmöjlighet
inom byggnadsindustrien, och 1917 års riksdag, som haft
under övervägande förslag om uppskov med byggnadsarbetena, hade
förklarat sig med hänsyn till svårigheterna att efter år 1918 upprätthålla
en provisorisk förläggning och de vådor i sanitärt hänsende, som
vidlådde den nuvarande provisoriska förläggningen, icke kunna motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag om byggnadsarbetenas fortsättande. Jämväl
1917 års statsrevisorer hade på sin tid uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas
påskyndande.

Ifrågavarande från riksdagens sida gjorda uttalanden angående
kasernbyggnadsarbetenas fortsättande, trots de därmed förenade synnerligen
avsevärda kostnaderna, hade uppenbarligen haft sin grund i uppfattningen,
att vår nuvarande härorganisation skulle bliva beståndande
för en längre tid framåt och att de beslutade kasernetablissemangen följaktligen
under alla omständigheter komme att behövas. Genom det
ändrade läge, vari frågan om vårt försvarsväsende numera kommit, hade
emellertid förhållandena blivit helt annorlunda. Vid den förestående
allmänna försvarsrevisionen komme frågorna angående såväl armén och
dess organisation över huvud taget som värnpliktstjänstgöringen, dess
längd och förläggning att göras till föremål för en ingående utredning.
De beslut, som på grundval av denna utredning komme att av statsmakterna
fattas, bleve givetvis bestämmande såväl för behovet av kasernetablissemang
över huvud taget som för omfattningen och inredningen
m. m. av de etablissemang, vilka med en ändrad arméorganisation kunde
finnas erforderliga. Vid sådant förhållande vore det tydligen av största
vikt, att man icke genom fullföljande av sådana av den nuvarande
arméorganisationen betingade byggnadsföretag, som kunde uppskjutas,
föregrepe resultatet av den blivande försvarsutredningen och därigenom
åsamkade statsverket avsevärda utgifter, som skulle kunnat undvikas.

Vad nu kasernetablissemanget för Södra skånska infanteriregementet
beträffade, framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att
då Kung!. Maj:t den 30 december 1916 uppdragit åt kasernbyggnadsnämnden
att gå i författning om kasernetablissemangets uppförande,
kostnaderna för detsamma beräknats till 2,173,200 kronor, att Kungl.
Maj:t redan den 29 juni 1917 funnit sig böra fastställa nya kostnadsberäkningar,
slutande å 3,291,300 kronor, samt att, enligt vad kasernbyggnadsnämnden
meddelat, kostnaderna för kasernetablissemangets uppförande
numera måste beräknas till 5,368,675 kronor. De på grund av

27

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 97.

kristiden uppstående merkostnaderna skulle alltså uppgå till icke mindre
än (5,368,675 — 2,173,200 =) 3,195,475 kronor, motsvarande i runt tal
147 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Den högst
avsevärda merkostnad byggnadsarbetenas fullföljande under nu rådande
förhållanden skulle medföra, innebure givetvis ett ytterligare tungt
vägande skäl för arbetenas uppskjutande. Kommissionen ansåge sig
särskilt böra framhålla, att den av kasernbyggnadsnämnden beräknade
merkostnaden endast vore approximativ och att någon garanti icke funnes
för att kostnaderna för kasernetablissemanget komme att stanna inom
det senast beräknade beloppet.

Då kommissionen således kommit till den uppfattningen, att ett
uppskov med fortsättandet av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang
vore påkallat såväl med hänsyn till den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsende som i betraktande av de för närvarande
rådande höga byggnadskostnaderna, hade kommissionen haft
att taga under övervägande, huruvida i något hänseende hinder kunde
anses föreligga för ett dylikt uppskov. De synpunkter, som därvid i
främsta rummet krävde beaktande, vore dels de ekonomiska konsekvenserna
av byggnadsarbetenas inställande, dels regementets nuvarande
provisoriska förläggningsförhållanden.

Av den utav kasernbyggnadsnämnden till kommissionen lämnade
redogörelsen framginge, att samtliga å ifrågavarande kasernetablissemang
nedlagda kostnader den 14 januari 1919 beräknats uppgå till 1,485,575
kronor 92 öre. Uti nämnda belopp inginge 342,025 kronor, motsvarande
kostnaderna för ingångna men ännu icke fullgjorda leveransavtal. Däremot
hade icke medtagits kostnader för sådana materialier, vilka enligt
gällande avtal skulle levereras enligt enhetspriser och särskilda rekvisitioner,
såsom makadam, byggnadssten, grus, cement och kalk m. m.
Under förutsättning att kasernbyggnadsarbetet skulle helt och hållet
nedläggas för att icke vidare fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden
beräknat, att staten skulle, frånsett den ersättning Lunds stad kunde
komma att betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande,
få vidkännas en förlust av sammanlagt i runt tal 650,000 kronor. För
den händelse åter arbetena nu endast skulle avbrytas för att efter omkring
IV2 år åter fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden beräknat,
att statsverket skulle få vidkännas särskilda kostnader för vidtagande
av åtgärder för vård och skydd av redan färdigställda byggnadsdelar
samt anskaffade inventarier och materialier, för brandförsäkring, för
ökade arbetskostnader, för ersättning åt det vid byggnadsarbetet anställda
arbetsbefälet, för förhyrning av provisoriska förläggningslokaler

28

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 97.

åt regementet samt för hyresersättningar åt regementets underofficerare.
Dessa särskilda kostnader hade av nämnden beräknats komma att uppgå
till sammanlagt omkring 207,110 kronor.

I det läge, vari frågan om vårt försvarsvarsväsende för närvarande
befunne sig, ansåge kommissionen sig icke kunna eller böra göra något
uttalande angående ett definitivt nedläggande av ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten.
Kommissionen saknade därför anledning att närmare
yttra sig rörande den förlust, som skulle åsamkas statsverket, därest
byggnadsarbetena icke vidare skulle komma att fortsättas. Kommissionen
ansåge sig endast böra framhålla, att därest så skulle bliva fallet,
det givetvis under alla omständigheter vore bättre att taga den sålunda
uppkommande förlusten än att genom byggnadsarbetenas fortsättande
åsamka statsverket ytterligare kostnader.

De särskilda kostnader, som skulle uppstå genom kasernbyggnadsarbeteuas
uppskjutande, hade, som ovan nämnts, av kasernbyggnadsnämnden
beräknats till 207,110 kronor. Vid den granskning kommissionen
underkastat denna beräkning hade kommissionen kommit till den
uppfattningen, att åtskilliga poster måste anses allt för höga. Särskilt gällde
detta i fråga om de beräknade kostnaderna för beredande av vård och
skydd åt materialier och inventarier, ökade arbetskostnader till följd av
arbetstidens minskning samt flyttningsersättning till arbetsbefälet. Enligt
en inom kommissionen verkställd överslagsberäkning syntes den av
kasernbyggriadsnämnden beräknade kostnadssumman kunna avsevärt nedbringas.
De särskilda kostnader, som sålunda skulle uppstå genom byggnadsarbetenas
inställande tills vidare, syntes kommissionen icke böra utgöra
något hinder för vidtagande av en sådan åtgärd. Åven om dessa
kostnader skulle uppgå till det av kasernbyggnadsnämnden beräknade
beloppet, komme de att till fullo uppvägas av den räntebesparing statsverket
gjorde genom byggnadsarbetenas uppskjutande. Dessutom borde
framhållas, att därest arbetena framdeles skulle komma att återupptagas,
en nedgång i nu rådande synnerligen högt uppdrivna byggnadskostnader
då torde hava inträtt. Anledning funnes alltså att antaga, att de
av uppskovet föranledda särskilda kostnaderna skulle, om icke helt och
hållet, så dock till väsentlig del bliva täckta genom de billigare byggn
adskostnaderna.

Vad därefter anginge Södra skånska infanteriregementets nuvarande
provisoriska förläggningsförhållanden, lämnade dessa givetvis mycket
övrigt alt önska. Kommissionen hade också vid ett den 20 nästlidne
januari företaget besök i Lund funnit, att de av myndigheterna mot de
nuvarande förläggningslokalerna riktade anmärkningarna vore i det vä -

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 97.

29

sentligaste befogade. Därest kommissionen vid bedömandet av frågan om
kasernbyggnadsarbetenas uppskjutande endast käft att taga hänsyn till
regementets förläggningsförhållanden, skulle kommissionen helt visst icke
hava tvekat att tillstyrka arbetenas fortsättande. Då emellertid kommissionen,
såsom av det förut anförda framginge, vid den föreliggande
frågans bedömande måst beakta jämväl andra synpunkter, hade kommissionen
icke kunnat tillmäta de av myndigheterna anförda skälen för
byggnadsarbetenas fortsättande någon avgörande betydelse, och detta
så mycket mindre som de med den nuvarande förläggningen förenade
olägenheterna givetvis komme att väsentligt minskas, därest, på sätt i
årets statsverksproposition ställts i utsikt, beväringsrekrytskolorna hädanefter
komme att förläggas enbart till sommarhalvåret i stället för
såsom nu jämväl till vintern. Huruvida det vid en dylik omläggning
av värnpliktstjänstgöringen kunde befinnas lämpligt att bibehålla den
nuvarande provisoriska förläggningen i Lund eller åter förlägga regementet
till dess förra övningsplats Revingehed, vore en fråga, rörande
vilken kommissionen icke ansåge sig böra göra något uttalande.

Kommissionen hade alltså kommit till den uppfattningen, att de för
närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena omedelbart borde inställas
och att med prövningen av frågan om deras eventuella fortsättande
borde tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsen. Vid den avveckling av byggnadsverksamheten,
som således borde äga rum, borde givetvis tillses,
icke blott att minsta möjliga förluster tillskyndades kronan, utan jämväl
att den vid byggnadsföretaget anställda arbetarpersonalen lämnades nödigt
rådrum att skaffa sig annan sysselsättning. Åtgärder borde sålunda
vidtagas för skyddande av redan färdigställda byggnadsdelar. Vidare
borde redan inköpta materialier och inventarier, i den mån det icke funnes
fördelaktigare att avyttra dem, på ett mot skadegörelse och förstöringbetryggande
sätt uppläggas i förråd. Med hänsyn därtill att samtliga
schaktnings- och grundgrävningsarbeten för kasernhuset I A redan vore
utförda, syntes det kommissionen vidare lämpligt, att, till förebyggande
av att särskilt dessa senare arbeten raserades, grunden för ifrågavarande
kasernhus färdigställdes upp till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningen
undre yta. Enligt vad kommissionen inhämtat, beräknades
kostnaderna för detta arbete komma att uppgå till omkring 32,000 kx-onor.
Genom ifrågavarande grundläggningsarbetes fullföljande på angivet
sätt ävensom genom övriga i samband med byggnadsarbetenas
avveckling stående åtgärder syntes sysselsättning ännu någon kortare
tid kunna beredas do vid kasernbygget anställda arbetarna.

BO

Kung!. May.ts Proposition Nr 97.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde kommissionen, att
beslut snarast möjligt måtte fattas om uppskjutande tillsvidare av de
för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena för Södra skånska infanteriregementet.

Mot kommissionens sålunda avfattade utlåtande hava herrar friherre
Fleming, Pettersson och Widell avgivit följande reservation:

s Kommissionens hemställan om uppskov tillsvidare med kasernbyggnadsarbetena
i Lund utgår tydligen ifrån, att den blivande försvarsrevisionen skulle
kunna medföra, att ifrågavarande kaserner bliva för framtiden obehövliga. Ett
sådant förhållande kan tänkas inträda under tvenne olika förutsättningar: antingen
att Södra skånska infanteriregementet förflyttas från Lund till annan plats, eller
att regementet upplöses och slopas. Den första eventualiteten synes oss vara
fullständigt utesluten, då tidigare verkställda ingående utredningar ådagalagt, att
Lund är den lämpligaste förläggningsorten och dessutom staten med Lunds stad
om förläggningen ingått ett avtal, vars brytande knappast kan anses staten fullt
värdigt och i varje fall måste medföra betydande och fullt befogade ersättningsanspråk
från stadens sida; de på kasernbyggnaderna i Lund redan nedlagda ansenliga
kostnaderna bleve därjämte i sådant fall sannolikt till största delen förspillda.
Yad åter beträffar möjligheten av att regementet skulle kunna komma att
helt indragas, så synes oss uppenbart, att, därest vi över huvud skola hava ett
försvar — och om behövligheten härav hysa vi intet tvivel — skall aldrig kunna
ifrågakomma, att det regemente, som uppsattes av Sveriges folkrikaste och bördigaste
bygd, skulle slopas. Däremot är ju den möjligheten tänkbar, att en
blivande ny härorganisation skulle kunna medföra en minskning av regementets
fredsstyrka och därmed även minskat behov av kasernutrymme. Men en sådan
möjlighet kan icke motivera ett inställande av de pågående arbetena utan endast
en begränsning av desamma. Mot en sådan begränsning i lämplig omfattning
hava vi inom kommissionen icke ställt oss avvisande, men har kommissionens
flertal icke velat reflektera på en dylik lösning av frågan. Ej heller en eventuell
omläggning av rekrytutbildningen till den s. k. sommarlinjen kan göra kasernerna
obehövliga; det må vara tillräckligt att i detta avseende erinra om, att
beslutet om uppförande av infanteriregementenas kaserner fattades långt innan
vinterrekrytskolan blev beslutad.

Kunna alltså enligt vår uppfattning inga tvingande skäl anföras för ett
uppskov med ifrågavarande arbeten, så föreligga däremot sådana omständigheter,
som göra ett uppskov i högsta grad betänkligt. Jämförelsevis mindre vikt tillmäta
vi härvid de särskilda kostnader, som komme att förorsakas av ett uppskov,
om också dessa torde bliva ganska betydande — majoritetens förhoppning om,
att de härför beräknade beloppen skulle kunna väsentligt nedsättas, synes oss
vila på mycket svaga grunder. Ej heller torde allt för stor betydelse böra tillläggas
det med arbetenas avbrytande förenade avskedandet av arbetspersonalen,
ehuru det å andra sidan måste betraktas såsom minst sagt olämpligt att under
redan nu rådande arbetslöshet bland byggnadsarbetarna i Lund inställa så betydande
arbeten, som här äro ifråga. Det avgörande skälet emot ett uppskov
anse vi emellertid ligga i regementets nuvarande förläggningsförhållanden. Enligt
vad som framgår av myndigheternas yttranden i ärendet och ej mindre enligt

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

31

vacl vi själva sett vid besök på platsen, måste regementets provisoriska förläggning
i Lund anses vara till den grad underhaltig, att det icke bör ifrågakomma
att bibehålla densamma en enda dag längre, än som är oavvisligen nödvändigt.
Såväl ur sanitär synpunkt som med hänsyn till disciplinen och den militära utbildningen
är förläggningen behäftad med så stora brister och olägenheter, att
regementets duglighet blir väsentligt nedsatt och, vad som förtjänar ej mindre
beaktande, militärtjänstgöringen blir för de värnpliktiga förenad med stora och
onödiga obehag, för att ej använda ett starkare uttryck. Det måste ovillkorligen för
södra Skånes befolkning te sig som en orättvisa, om denna landsdel, som längre
än någon annan fått vänta på, att dess värnpliktiga skulle få en tillfredsställande
inkvartering, nu skulle se realiserandet av sin förhoppning om ett bättre sakernas
tillstånd uppskjutet till en oviss framtid. Ty man må icke tro, att ett uppskov
nu skulle betyda uppskov för endast en kortare tid, nej, minst ett par års ytterligare
tidsutdräkt med kasernernas färdigställande blir säkerligen följden. Och
att under tiden kunna bereda regementet en bättre förläggning synes vara uteslutet,
då Revinge hed, den enda plats, som torde kunna ifrågakomma, erbjuder
lika ogynnsamma förhållanden som den nuvarande provisoriska förläggningen i
Lund. Under sådana omständigheter anse vi, att de nuvarande höga byggnadskostnaderna
icke få utgöra hinder mot, att kasernbyggnadsarbetena i Lund så
skyndsamt som möjligt fullföljas och avslutas åtminstone i den begränsade omfattning.
som kan erfordras, för att regementet skall kunna förflyttas till sitt nya
etablissemang.»

I likhet med försvarskommissionens majoritet håller även jag före,
att ett uppskov med fortsättandet av arbetena å uppförandet av kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet är påkallat med
hänsyn till den förestående allmänna revisionen av vårt försvars väsende
ävensom i betraktande av de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.
De nu pågående arbetena torde därför böra, så snart ske
kan, tillsvidare inställas. Beträffande sättet för byggnadsverksamhetens
avveckling har jag icke något att erinra mot vad försvarskommissionen
därutinnan föreslagit.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen tidigare
uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas påskyndande. Vid sådant
förhållande och då ett uppskjutande av arbetena tillsvidare kommer att
medföra vissa utgifter, för vilkas bestridande medel icke finnas beräknade
eller anvisade, torde emellertid ärendet böra underställas riksdagens
prövning.

Såsom förut nämnts, har kasernbyggnadsnämnden beräknat, att ett
uppskjutande av byggnadsarbetena tillsvidare under omkring 1 Va år
skulle medföra en särskild kostnad av 207,110 kronor. Ifrågavarande
belopp har beräknats sålunda:

Departe ments chefen.

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 97.

Skydd för redan färdigställda byggnadsdelar ..............

Vård och skydd av de i förråd upplagda materiali

lierna................................................................................

Utgifter för nattvakter.......................................................

Upptagande av spårsystemet inom byggnad splatsen ..

Vård och skydd av inventarier ......................................

Okade arbetskostnader till följd av kortare arbetstids

genomförande .....................................

Ersättning till arbetsbefälet.........................

Brandförsäkringskostnader ........................

Hyra av provisoriska förläggningslokaler
Hyresersättningar åt underofficerare .........

kronor 5,000

» 54,000

» 10,000
.» 6,000

» 2,000

.................. »

43,000: —

................. »

26,250: —

................ )>

1,500: —

................. »

50,000: —

.................. ).)

9,360: —

Summa kronor 207,110: —

Av de sålunda upptagna särskilda posterna behöva emellertid medel
icke nu äskas för ökade arbetskostnader. Därest dylika kostnader på
grund av uppskovet skulle uppstå — något som emellertid icke nu kan
med tillförlitlighet bedömas — böra dessa givetvis bestridas från anslaget
för fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen.
Vidare erfordras icke anvisande av medel för hyra av provisoriska
förläggningslokaler samt för hyresersättningar åt underofficerare,
enär för dessa utgifters bestridande särskilda anslag finnas beviljade.
Med frånräknande av ifrågavarande tre poster, tillhopa 102,360 kronor,
skulle alltså för bestridande av de utav uppskovet föranledda särskilda
kostnaderna erfordras ett anslag av (207,110—102,360=) 104,750 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader, som kunna bliva en
följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena
å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 104,750
kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Ur protokollet:
C. E. Odhner.