Kung!. Maj:ts Proposition Nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjd
avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A.
Malmsten och J. E. Eriksson; given Stockholms slott
den 17 januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,

dels att till vardera av t. f. verkmästarna av andra klassen vid
Åkers krutbruk Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson må,
räknat från och med den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad,
bränsle och lyse, utgå en kontant avlöning, motsvarande de enligt staten
för artilleriets fabriker och tyganstalter för verkmästare av andra klassen
fastställda förmåner av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag
och ålderstillägg, tillhopa 1,942 kronor för år räknat, att efter avdragför
redan uppburen avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom
arvode utgå från berörda stat med däri uppförda belopp för lön och
dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt från vederbörliga anslag
för tillverkningen vid krutbruket,

dels ock att i fråga om tillträdande och bibehållande av denna avlöning
må i tillämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet för armén
är stadgat i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning,
servisbidrag och ålderstillägg.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 9 Käft. (Nr 9.)

82 19

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 17 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter:

»Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter finnas uppförda
två verkmästarbeställningar av andra klassen med lön 900 kronor och
dagavlöning 730 kronor eller tillhopa 1,630 kronor för vardera samt
med rätt till ett ålderstillägg av 300 kronor efter fem års väl vitsordad
tjänst.

Enligt anmärkning till staten skall löntagare, som tillförsäkrats
andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner, bibehållas
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar
övergå till de i staten upptagna.

Armeförvait- Uti skrivelse den 14 oktober 1915 anförde arméförvaltningens
»rulta*- artilleridepartement, bland annat, att förut omförmälda båda beställdepartemente
ningar såsom verkmästare av andra klassen vore avsedda för Åkers
ur''oktee\9ib. krutbruk. Motsvarande tjänstgöring därstädes hade förut sedan den 1
december 1904 bestritts av förmännen Carl August Malmsten och

Kungl. Maj. ts Proposition Nr .9.

3

Johan Erik Eriksson mot ett arvode för vardera av 1,650 kronor årligen.
Då de, om deras anställning varit å stat, redan skulle hava intjänt det
å staten upptagna ålderstillägg och då, om de nu erliölle fullmakt å
beställningarna, men ej nämnda förmån förr än efter fem år, deras avlöning
under denna tid skulle bliva mindre än förut, ansåge departementet,
att Malmsten och Eriksson borde, om de utnämndes till verkmästare
av andra klassen, få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig
sin föregående tjänstetid såsom förmän med motsvarande tjänstgöring.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i en till 1916 års riksdag
avlåten proposition, nr 79, riksdagen medgiva, bland annat, att Malmsten
och Eriksson vid utnämning till verkmästare av andra klassen Unge
för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar förenade
ålderstillägg tillgodoräkna sig eu var den tid, han förut innehaft eller
tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse den 16 oktober 1916 anmälde arméförvaltningens artilleridepartement,
att då såväl Malmsten som Eriksson uppnått mer än 50
levnadsår, tvekan uppstått angående lämpligheten av att utnämna dem
till ordinarie beställning. Artilleridepartementet hade därför hos direktionen
över arméns pensionskassa gjort förfrågan angående deras tjänstårsberäkning
och därmed sammanhängande rättighet till erhållande av
pension m. m., och hade direktionen till svar härå meddelat,

att i händelse Malmsten och Eriksson komme att utnämnas till
innehavare av ifrågavarande tjänster på stat, de först den 30 november
1934 bleve berättigade att — om de till dess kvarstode i tjänst — med
då innehavande 30 tjänstår avgå med pension och fyllnadspension vid
respektive 69 och 67 års ålder,

att de retroaktivavgifter, som vid delaktighets vinnande i pensionskassan
ålåge dem att erlägga, utgjorde: till arméns pensionskassa för
vardera av dem 6 procent å 180 kronor för tiden från och med den 1
december 1904 till den månad, då de tillträdde beställningen på stat,
och till nya änkekassan 3 Va procent å 900 kronor för Malmsten från
den 1 januari 1895 och för Eriksson från den 1 januari 1897 till den
månad, då beställning på stat tillträddes, samt

att någon gång i särskilt ömmande fall retroaktivavgift till arméns
pensionskassa efterskänkts och utsträckning av amorteringstiden med -

Proposition
till 1916 års
riksdag.

Arir.éförvaltningens

artilleridepartements

skrivelse den
16 okt. 1916.

4

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 9.

givits för inbetalning av retroaktivavgifter till nya änkekassan från
stadgade tiden av två år till förn år.

I anledning av vad sålunda blivit upplyst och särskilt med hänsyn
därtill, att Malmsten och Eriksson, som icke skulle bliva pensionsmässiga
förr än vid uppnadda respektive 67 och 69 års ålder, möjligen skulle
komma att kvarstanna i tjänst längre tid än de vore tjänstdugliga,
ausåge _ artilleridepartementet sig icke kunna förorda, att de utnämndes
till ordinarie innehavare av ifrågavarande beställningar.

• Efter samråd med arméförvaltningens civila departement hemställde
därför artilleridepartementet, att Kungl. Magt måtte medgiva, att Malmsten
och Eriksson, utan att erhålla beställningar å merberörda stat, finge,
så länge de på förordnande uppehölle de med verkmästarbeställningarna
förenade göromål, åtnjuta, förutom såsom dittills naturaförmåner av fri
bostad samt bränsle och lyse, kontant avlöning med 1,930 kronor för
ar räknat, att utgå med 1,630 kronor från avlöningsanslagct och 300
kronor från anslaget till ålderstillägg.

\Ue"futMai:t8 Enligt beslut den 25 maj 1917 fann Kungl.
25emåj 19X7. framställning icke kunna bifallas.

Maj:t ifrågavarande

ArninSa"sU'' • Uti skrivelse den 12 november 1917 gjorde arméförvaltningens
artilleri8 artilleridepartement förnyad framställning i enahanda syfte samt anBkrWene
den därvid> att Malmsten och Eriksson uti en av styresmannen för

12 november Äbers krutbruk med tillstyrkan av bifall överlämnad skrift framhållit,
1917. att da de sedan december månad 1904 skött samma befattningar, som
på grund av sin ansvarsfulla natur nu ändrats från förmans- till verkmästarbefattningar,
de ansåge sig fullt förtjänta av det ålderstillägg,
som under normala förhållanden skulle tillkommit innehavare på stat
av befattningarna efter fem års väl vitsordad tjänst. Därför anhölle de,
att ett dylikt ålderstillägg eller motsvarande ersättning måtte åt dem utverkas,
att utgå från och med den 1 januari 1916. I sammanhang
härmed ville de framhålla, att något nattarbete ej varit ifrågasatt varken
vid tiden för deras anställning- eller vid den nya statens upprättande,
men att de varannan vecka fått utföra nattarbete, utan att härför några
förmåner i löneväg beretts dem. Häri funne de en ytterligare anledning
föreligga, för att deras avlöningsfråga måtte komma under prövning.

Kuugi. Hajas Jämväl denna framställning blev av Kungl. Makt enligt beslut den
2b!prn ms. 2 aPril 1918 lämnad ataa bifall.

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

Styresmannen för Åkers krutbruk har nu i skrivelse till arméför- Framatsiiuing
valtningens artilleridepartement den 30 april 1918 anhållit, att förnyad maa''nns^re{g"r
framställning till Kungl. Maj:t måtte göras, med hemställan att proposition Åkers kruti
ärendet måtte avlåtas till riksdagen; och har han därvid i huvudsak bruk''
anfört, att såsom motiv till avslaget å artilleridepartementets framställning
hade anförts, att enligt anmärkning till den nya staten, som med
år 1916 trätt i kraft, skulle löntagare, som tillförsäkrats andra än do
för honom i staten angivna avlöningsförmånerna, bibehållas vid sina
förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskade övergå
till de i denna stat upptagna. Ifrågavarande båda t. f. verkmästare hade
emellertid icke ställts i fritt val att ingå på den nya staten, utan av artilleridepartementet
på grund av ålders- och pensionsskäl anmodats att icke
söka sig in på stat under löfte, att, såsom ock skett, framställning av
departementet skulle göras, så att de om möjligt erhölle samma avlöningsförmåner,
som genom riksdagens skrivelse den 20 maj 1916 tillförsäkrats
dem, om de utnämnts till verkmästare av andra klassen å staten för
artilleriets fabriker och tyganstalter.

Förutom vad verkmästarna själva i förevarande avseende anfört i
ovannämnda ansökan, ville styresmannen ytterligare framhålla, dels att
det under nuvarande förhållanden skulle vara hart när omöjligt att ersätta
dessa verkmästare från annat håll, då endast ett mycket begränsat
antal personer funnes inom landet, som vore utbildade inom
deras specialfack, dels ock att det syntes styresmannen vara varken
lämpligt eller billigt, att, såsom vid krutbruket under senaste året varit
fallet, en verkmästare av andra klassen finge (inberäknat ersättning för
nattjänstgöring, men frånsett krigstidstillägg) uppbära lägre avlöningsförmåner
än dem, som deras underlydande förmän och några av arbetarna
åtnjutit.

Slutligen har styresmannen meddelat, att Malmsten och Eriksson,
av vilka den förre vore född den 30 september 1865 och den senare
den 27 oktober 1867, haft anställning såsom arbetare vid krutbruket,

Malmsten under tiden den 1 oktober 1894—den 30 november 1904 och
Eriksson under tiden den 8 oktober 1895— den 30 november 1904; att
de vid krutbrukets utvidgning på grund av sin särskilda duglighet den
1 december 1904 förordnats till förmän; samt att de därefter kvarstått
i denna egenskap vid krutbruket, tills de den 1 januari 1916 förordnats
att uppehålla de med samma befattningar förenade göromål i egenskap
av t. f. verkmästare av andra klassen.

6

Arméförvaltningens

artilleri- och
civila departements

skrivelse den
15 aug. 1918.

Departements chefen.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr !).

Med anledning av vad styresmannen för krutbruket sålunda anfört,
hava arméförvaltningens artilleri- och civila departement i skrivelse
den 15 augusti 1918 anhållit att ånyo få förelägga detta ärende Kung!.
Maj:ts prövning. I likhet med styresmannen ansåge departementen,
att på grund av dels det synnerligen krävande arbetet, som Malmsten
och Eriksson hade att fullgöra vid krutbraket, dels ock deras stora
yrkesskicklighet och långa tjänstgöringstid, det vore med rättvisa och
billighet förenat, att åtgärder vidtoges i det av styresmannen angivna
syfte. Då nu därjämte på skäl, som närmare utvecklats i artilleridepartementets
förut nämnda skrivelser den 16 oktober 1916 och den
12 november 1917, berörda verkmästare icke kunde förordnas till verkmästare
av andra klassen å stat, och desamma ej heller lämpligen,
såväl med hänsyn till statens intresse som av billighetsskäl i avseende
å dem själva, borde utan eget förvållande av andra i beställningarna
ersättas, syntes det vara nödvändigt att för dem utfinna någon utväg,
så att de kunde erhålla samma löneförmåner, som om de, enligt vad de
själva åstunda^ blivit förordnade i beställning å stat, i vilket fall de nu skulle
hava uppburit enligt fastställd stat för de av dem skötta beställningarna
bestämda avlöningsförmåner, nämligen såväl lön, dagavlöning och servisbidrag
som ålderstillägg.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde artilleri- och civila
departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, dels
att till vardera av Malmsten och Eriksson finge, räknat från och med
den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad, bränsle och lyse, utgå
kontant avlöning, motsvarande de enligt staten för artilleriets fabriker
och tyganstalter för verkmästare av andra klassen fastställda förmåner
av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag och ålderstillägg,
tillhopa 1,942 kronor för år räknat, att efter avdrag för redan uppburen
avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom arvode utgå från
berörda stat för artilleriets fabriker och tyganstalter med däri uppförda
belopp för lön och dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt
från vederbörliga anslag för tillverkningen vid krutbruket, dels ock att
i fråga om tillträdande och bibehållande av denna avlöning finge i tilllämpliga
delar gälla vad i avlöningsreglementet för armén vore stadgat
i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning, servisbidrag
och ålderstillägg.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Malmsten och
Eriksson alltsedan år 1904 bestritt tjänstgöring, motsvarande den, som
åligger verkmästare vid Åkers krutbruk, mot åtnjutande av, förutom fri

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

bostad med bränsle ock lyse, ett årligt arvode av 1,650 kronor. Sedan
ifrågavarande tjänster från ock med år 1916 uppförts å stat såsom
verkmästarbefattningar av andra klassen med för vardera lön ock dagavlöning
om tillköpa 1,630 kronor jämte inkvarterings- ock servisbidrag
enligt författningarna ävensom ett ålderstillägg å lönen av 300 kronor
efter 5 års väl vitsordad tjänst, medgav 1916 års riksdag, på därom av
Kungl. Maj:t gjord framställning, att Malmsten ock Eriksson vid utnämning
till verkmästare av andra klassen finge i avseende å rätt till
ålderstillägg tillgodoräkna sig förut omförmälda tjänstgöring.

Med hänsyn till ifrågavarande befattningskavares jämförelsevis framskridna
ålder samt vissa därav följande olägenketer i avseende å deras
pensionering, för den kändelse de utnämndes till innekavare av ordinarie
beställning — omständigheter, som av vederbörande myndighet givetvis
bort beaktas redan vid avlåtandet av den framställning, som låg till
grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1916 års riksdag —
bär, såsom förut nämnts, arméförvaltningen sedermera vid upprepade
tillfällen hemställt, att Malmsten ock Eriksson måtte, med bibehållande
av sin hittillsvarande ställning såsom t. f. verkmästare, komma i åtnjutande
av samma avlöningsförmåner, som skulle kava tillkommit dem
vid utnämning till ordinarie beställning; men har Kungl. Maj:t funnit
sig sakna befogenhet att härtill lämna bifall. Då emellertid av den
senast i ärendet gjorda framställningen otvetydigt framgår, att omförmälda
befattningshavare själva önskat erhålla beställning på stat men i
anledning av uttrycklig anmodan från artilleridepartementets sida avstått
från att därom göra ansökan, anser jag omständigheterna påkalla avlåtande
till riksdagen av proposition i ämnet. Mot det av annéförvaltningens
artilleri- ock civila departement framställda förslaget rörande
propositionens innebörd kar jag icke något att erinra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,

dels att till vardera av t. f. verkmästarna av andra klassen vid
Åkers krutbruk Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson må,
räknat från och med den 1 januari 1916, utöver förmåner av fri bostad,
bränsle och lyse, utgå en kontant avlöning, motsvarande de enligt staten
för artilleriets fabriker och tyganstalter för verkmästare av andra klassen
fastställda förmåner av lön och dagavlöning samt därjämte servisbidrag
och ålderstillägg, tillhopa. 1,942 kronor för år räknat, att efter avdrag
för redan uppburen avlöning under tiden efter den 1 januari 1916 såsom
arvode utgå från berörda stat med däri uppförda belopp för lön och

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 9.

dagavlöning, tillhopa 1,630 kronor, samt i övrigt från vederbörliga anslag
för tillverkningen vid krutbruket,

dels ock att i fråga om tillträdande och bibehållande av denna
avlöning må i tillämpliga delar gälla vad i avlöningsreglementet för
armén är stadgat i fråga om tillträdande och bibehållande av lön, dagavlöning,
servisbidrag och ålderstillägg.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Or protokollet:
Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.