Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
1
Nr 67.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående beredande
av ökade medel för tandpolikliniken'' vid flottans station
i Stockholm; given Stockholms slott den 4 februari
1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva, , . , -
att för beredande av ersättning åt tandläkare och till anskaffande
av nödiga förbrukningsartiklar vid tandpolikliniken vid (lottans station
i Stockholm må årligen från och med år 1919 av förslagsanslaget till
sjukvård för marinen tagas i anspråk ett belopp av högst 2,300 kronor.
GUSTAF.
Erik Palmstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 57 käft. (Nr 67—68.)
192 19
2
Kung1. Maj:ts proposition Nr 67.
1915 års
riksdag.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 februari 1919.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter
följande.
I proposition (nr 122) till 1915 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag om inrättande av en tandpoliklinik vid flottans station i Stockholm.
I skrivelse (nr 89) den 11 maj 1915 anmälde riksdagen, att riksdagen
medgivit, att för beredande av ersättning åt tandläkare och till
anskaffande av nödiga förbrukningsartiklar vid en tandpoliklinik vid flottans
station i Stockholm finge årligen från och med år 1915 av förslagsanslaget
till sjukvård för marinen tagas i anspråk ett belopp av
högst 1,500 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 67.
3
Genom nådigt brev den 21 maj 1915 meddelade Kungl. Maj:t i
anledning härav erforderliga föreskrifter.
I skrivelse den 12 september 1918 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1920 har marinförvaltningen,
under erinran om vad sålunda förekommit, anfört följande.
Av ovannämnda belopp, 1,500 kronor, hade till föreståndaren för tandpolikliniken
vid flottans station i Stockholm årligen utbetalats ett arvode
av 1,200 kronor, under det återstående 300 kronor använts till anskaffande
av nödiga förbrukningsartiklar.
I skrivelse den 5 augusti 1918 hade emellertid bemälde föreståndare
anhållit, att sagda arvode måtte höjas till 1,920 kronor per år. Såsom
skäl härför hade anförts att, när befattningen år 1915 tillträddes, arvodet
beräknades efter 5 kronor för timme. Antalet tjänstgöringstimmar
utgjorde 240. Nu syntes arvodet ej kunna beräknas under 8 kronor
per timme. Efter denna norm hade — enligt nyligen till vederbörande
avlämnat förslag — ersättningen beräknats, när det gällt tandvård i
viss utsträckning för fångar.
Med hänsyn till rådande dyrtidsförhållanden ansåge marinförvaltningen
ifrågavarande framställning i det väsentliga befogad. I anledning
härav och då kostnaderna för de vid kliniken erforderliga förbrukningsartiklar
numera i ej ringa mån stegrats, syntes den för berörda
klinik beräknade årliga utgiften, 1,500 kronor, böra höjas med 800
kronor eller till 2,300 kronor.
Marinförvaltningen hemställde fördenskull om utverkande av riksdagens
medgivande, att av förslagsanslaget till sjukvård för marinen
måtte årligen få användas ett belopp av 2,300 kronor till beredande av
ersättning åt tandläkare och anskaffande av nödiga förbrukningsartiklar
vid tandpolikliniken vid flottans station i Stockholm.
Marinförvaltningens framställning om höjning av det till föreståndaren
för tandpolikliniken vid flottans station i Stockholm utgående arvodet
från fem kronor till åtta kronor för timme, så att det med 240
tjänstgöringstimmar skulle uppgå till 1,920 kronor för år, finner jag
med hänsyn till rådande dyrtid välgrundad. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 15 februari 1918
medgivit, att för anordnande vid straffängel set i Uppsala av behandling
av fångpersonalens tänder finge tillsvidare från och med år 1918 anslås
ett tandläkararvode av högst trehundra kronor årligen. Detta belopp
har beräknats efter ett arvode av åtta kronor för timme. Efter denna
Kungl. brev
den 21 maj
1915.
Marin förvaltningens
skrivelse
den 12
september
1918.
Departe
mentschefens
yttrande.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
grund utgår också, enligt vad jag inhämtat, arvodet till fängelsets tandläkare.
Mot marinförvaltningens förslag att höja det till anskaffning av för
tandpolikliniken erforderliga förbrukningsartiklar avsedda beloppet från
300 kronor till 380 kronor har jag i betraktande av prisstegringen icke
heller funnit något att erinra. r : • ; ■ ;
De för nu ifrågavarande ändamål tillgängliga medel skulle, vid bifall
härtill, ökas med 800 kronor från 1,500 kronor till 2,300 kronor.
I den mån lättnad i dyrtiden inträder och utgifterna för ifrågavarande
ändamål till följd därav kunna begränsas, torde emellertid sistnämnda
belopp ej längre behöva helt tagas i anspråk.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att för beredande av ersättning åt tandläkare och till anskaffande
av nödiga förbrukningsartiklar vid tandpolikliniken vid flottans station i
Stockholm må årligen från och med år 1919 av förslagsanslaget till
sjukvård för marinen tagas i anspråk ett belopp av högst 2,300 kronor.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
Carl Ridderstad.