Kungl. Maj:is proposition Nr 60.
1
Sr ftO.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstärkning
av grunden under vissa delar av Stockholms slott; given
Stockholms slott den 4 februari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms
slott bevilja ett anslag å ......................................................... kronor 515,000
och därav under sjunde huvuvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag
dels å tillägg sstaten för år 1919 ett belopp av ... kronor 115,000,
dels å riksstaten för år 1920 ett belopp av ......... » 200,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 51 höft. (Nr 60.)
1
2
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 60.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
februari 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
- Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:
Då jag den 9 januari 1919 föredrog de frågor, som rörde regleringen
av utgifterna under sjunde huvudtiteln dels i tilläggsstaten för
år 1919, dels i riksstaten för år 1920, hemställde jag, med anledningav
ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag, att till förstärkning av
grunden under vissa delar av Stockholms slott måtte beräknas såsom
reservationsanslag, å tilläggsstaten (punkt 15) 115,000 kronor och å
riksstaten (punkt 62) 200,000 kronor. Med bifall härtill bär Kungl.
Magt i förslagen till nämnda stater upptagit de sålunda föreslagna anslagsbeloppen.
Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t framlägga förslag till proposition
i ämnet.
I det utlåtande, som överintendentsämbetet den 13 juli 1915 avgav
med anledning av riksmarskalksämbetets berättelser över 1914 års
Kungl. Maj:ts proposition Nr (it).
och generalförslag till 1916 års reparationsarbeten vid Stockholms in. H.
slott och vissa andra till hovhållningen upplåtna byggnader, ifrågasatte
överintendentsämbetet, huruvida icke förberedande åtgärder snarast borde
företagas för erforderliga förstärkningar av grunden såväl under slottskapellets
i Stockholms slott södra vägg som ock under samma slotts
båda östra flyglar. Då riksmarskalksämbetets nyssnämnda berättelser
och förslag den 30 augusti 1915 för Kungl. Maj:t anmäldes, erhöll överintendentsämbetet
i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till anordnande av noggranna undersökningar av grunden under
om f örmälda delar av Stockholms slott, vilket förslag borde innefatta
utredning rörande såväl sättet för undersökningarnas utförande som
därmed förbundna kostnader.
Till fullgörande av nämnda uppdrag avgav överintendentsämbetet
i skrivelse den 10 november 1915 utlåtande och förslag i ämnet. Styrelsen
erinrade därvid till eu början om eu undersökning av grunden
under nordöstra LogårdsHygeln, som år 1905 verkställts på föranstaltande
av ståthållarämbetet å Stockholms slott.
Genom denna undersökning både, anförde ämbetet, befunnits, att sistnämnda
flygels grundmurar allt intill den källaren i väster begränsande tvärmuren till
största delen vilade på hammarband och pålar, vilka emellertid läge på den höjd
i förhållande till Saltsjöns vattenyta, att de förr eller senare måste förruttna, att
hammarband och påtår på de undersökta ställena ungefär 15 meter från ostra fasadmuren
skadats, ehuru i jämförelsevis ringa omfattning, att de pålar, som vid undersökningen
blottats under de inre pelarna närmast intill ovannämnda tvärmur, blivit
alldeles förstörda, att tvärmuren vore anlagd på grus, i överytan något lost, men
redan på 1 meters djup av fastare beskaffenhet, att jämväl intill tvärmuren glänsande
partier av norra fasadmuren vore anlagda på gruset, att undergrunden bestode
av fast, grovt grus, att den fästa bottnen, d. v. s. det lager till vilket borr
kunnat neddrivas. läge på ett djup av ungefär 20 meter under kallarbottnen, att
pålarna vore av den ringa dimension i överändan, att skäl funnes att antaga, att
de vore neddrivna till allenast ett ringa djup, och att på grund av dessa omständigheter
eu grundförstärkning borde gå ut på dels borttagande av hammarbanden,
dels avskärande av pålarna på det djup under vattenytan, att de icke genom sitt
förruttnande måtte uppluckra marken, dels ock fördelande genom sammanhängande
betongutbottning av murarnas tryck på gruset utan att pålarnas bärighet därvid medtoges
i räkningen. Överintendentsämbetet anförde vidare, att, ehuruväl sannolikhet
förefunnes för att grunden under södra LogårdsHygeln vore behandlad på samma
sätt som grunden under den norra, undersökning dock borde verkställas för utrönande
och fastslående härav. För detta ändamål borde eu större, inre undersökningsgrop
upptagas på visst avstånd från östra fasaden och en yttre sådan, motsvarande
den inre. Härjämte herde några mindre gropar göras för utrönande av
hur långt pålningen sträckte sig och för undersökning av grusets beskaffenhet.
Slutligen borde, för erhållande av kännedom om den fasta bottnens höjdläge, borrning
utföras på minst 5 ställen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
Härefter fortsatte ämbetet: »Beträffande den stora sättningen av slottets
huvudparti i sydöstra hörnet har befunnits, att den där förekommande stora sprickan
uppstått inittför en innanför slottets grundmur befintlig större brunn. Enligt av
slottsbyggmästaren lämnade uppgifter skulle denna brunn vara murad av sandsten,
hava en inre diameter av ungefär 2 meter och ett djup av ungefär 6 meter samt numera
vara uttorkad. \ id tidigare gjord undersökning av brunnen har befunnits,
att densamma på den yttre sidan, vilken var inmurad i och sammanmurad med
grundmuren, nedrasat till en bredd av ungefär 1 meter och en höjd av ungefär
2.5 meter, från bottnen räknat. Detta har emellertid avhjälpts genom brunnens
upprensning och de nedrasade partiernas ersättande med i gjuten betong.
Angående de å slottets borggård, en i vart hörn. för uppsamlande av dagvatten
anlagda fyra stycken avloppsbrunnar har av slottsbyggmästaren meddelats,
att dessa tillförene icke varit fogstrukna och att gjorda undersökningar ådagalagt,
att i brunnarna uppsamlat vatten läckt ur desamma och sökt sig väg under slottets
grundmurar, men att detta missförhållande numera avhjälpts, i det att brunnarna
invändigt tätats genom fogstrykning och satts i förbindelse med avloppsrör.
Det är fördenskull icke uteslutet, att sättningen ursprungligen kan hava orsakats
av den källåder, som gått fram till den stora brunnen, och genom pumpnmgen
ur brunnen. Det är likaledes tänkbart, att vatten från ovannämnda brunnar
på borggården kunnat söka sig fram utefter den gamla källådern och bidragit
till grusets undanspolande, ett antagande som styrkes av uppkomsten av raset i den
stora brunnen.
Då förenämnda sättning av slottets mittparti emellertid icke synes hava avstannat,
torde en undersökning böra företagas förmedelst upptagande av en grop
utvändigt mitt för brunnen allt intill grundmurens underkant och, därest förhållandena
så påfordra, av7 jämväl en invändig grop. Slutligen torde på ett ställe av
stödjemuren mot Logården en undersökningsgrop böra upptagas för utrönande av
huruvida jämväl denna mur vilar å pålar.»
Överintendentsämbetets nu återgivna skrivelse remitterades till
riksmarskalksämbetet, som, med överlämnande av bland annat yttrande
av ståthållarämbetet å Stockholms slott, i utlåtande den 10 februari
191(1 förklarade sig- — under vissa förutsättningar beträffande undersökningsarbetets
anordnande och kostnadens bestridande, för vilka jagsaknar
anledning att här redogöra — icke hava något att erinra beträffande
de av överintendentsämbetet föreslagna undersökningsarbetena,
vilka borde verkställas i samråd med ståthållarämbetet å Stockholms
slott.
Vid föredragning den 17 mars 1916 av det ärende, för vilket
jag nu redogjort, uppdrog Kungl. Maj:t åt överintendentsämbetet
att, efter samråd med ståthållarämbetet å Stockholms slott, låta anordna
eu noggrann undersökning av grunden under slottskapellets i
nämnda slott södra vägg och samma slotts båda östra flyglar i huvudsaklig
överensstämmelse med av ämbetet angiven plan ävensom att i
sinom tid till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för undersök
-
Katigt. Maj.ts proposition Nr 60. 5
ningsresultatet samt förslag till de åtgärder, ämbetet funne förhållandena
påkalla.
I skrivelse den 31 januari 1918 har byggnadsstyrelsen meddelat,
att sedan överintendentsämbetet, till åtlydnad av vad Kung!. Maj:t sålunda
anbefallt ämbetet, den 25 april 1916 meddelat professorn Henrik
Kreiiger och civilingenjören Fritz Söderbergli uppdrag att utföra ifrågavarande
undersökningsarbete, nämnda personer slutfört sitt arbete och
sammanfattat resultatet av detsamma i en till ämbetet ställd skrift av
den 31 december 1917.
I sistnämnda skrift, vilken järnte till densamma hörande ritningar
och fotografier av byggnadsstyrelsen överlämnats till Kungl.
Maj:t, har till en början meddelats, att undersökningarna under Kreiigers
och Söderberghs ledning utförts av firman C. Kreiiger & E. AV. Bärlin,
varefter, med hänvisning till nämnda ritningar och fotografier, lämnats
följande redogörelse för gången av undersökningarna.
»Den i slottets mittparti cirka 9 niet. från mittpartiets sydöstra hörn befintliga
större sprickan föranledde till upptagande av grop nr I, som nedfördes allt
intill bottenskiftets underkant, och undersöktes samtidigt den omedelbart innanför
grundmuren belägna murade brunnsgropen, å ritningen kallad I
Den [störa sprickan, vilkens utseende framgår av fotografien, fortsatte allt
ned till bottenskiftet genom grundmuren, som i övrigt var av god beskaffenhet,
lagd i bruk och byggd av störa block. I brunnsgropen lågo högar av sten, tidigare
nedrasade från grundmuren, som under senare år blivit ilagad med betong, där
stenarna utfallit. Multnade rester av pumpstock och brunnskar funnos och borttogos.
Invändigt å grundmuren kunde ej någon motsvarighet till den å utsidan
befintliga sprickan iakttagas. Grundmuren befanns lagd å grus, vilket dock var
något uppluckrat och blandat med mylla. I den yttre gropen göts mager betong
till 1.5 met. höjd före gropens återfyllning, varjämte i den inre brunnsgropen den
för undersökningen samt för borttagande av multnade trärester under bottenskiftet
uppgrävda marken ersattes med betong.
I hörnet mellan slottets mittparti och södra flygel!) upptogs grop nr It.
Grundmurarna, som för mittpartiet voro helt lagda i bruk och för flygeln till övre
delen i bruk och undre delen som kallmur, vilade å en rustbädd av 17 cm. bjälkar.
Grundmurarna voro av god beskaffenhet; grova, väl bibehållna ankarslutar förekommo
i mittpartiets mur, och rustbädden under samma mur var hopkramlad medelst
ett flertal plattjärn, även dessa i gott skick. Hustbädden var ej helt frisk, i
det att virket var något angripet av röta och föreföll löst och uppmjukat; dock
var den förvånansvärt väl bibehållen i betraktande av sitt höga läge i förhållande
till vattenytan. Marken under rustbädden utgjordes av grusblandad mylla. Vid
företagen provborrning i gropens botten befanns gruslagret börja på ett djup av
e:a 3.5 mot. under rustbädden.
Med mittlinjen c:a 9 met. från flygelns sydöstra hörn upptogos gropar
III och III1 ut- och invändigt. Här befanns grundmuren, som var av god beskaffenhet
och till sin helhet lagd i bruk, vila å en rustbädd av 17 cm. bjälkar, som
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
understöddes av sick-sackställda pålar i resp. fem och fyra rader. Pålarna, som
voro av c:a 22 cm. grovlek i överändan, voro liksom rustbädden endast obetydligt
angripna av röta, men virket föreföll löst och uppmjukat. En påle uppdrogs. Fotografien
visar, huruledes virket, ehuru pålen ej var angripen av röta, helt mist sitt
samband mellan årsringarna. Vid arbetet med uppdragningen avskalades veden i
pålen från kärnan. Vid företagen provborrning i gropens botten befanns gruslagret
börja på ett djup av c:a 3 niet. under rustbädden.
Verkställda avvägningar hava ådagalagt, att rustbädden i grop II ligger ä
eu höjd av + 4.3 5 och rustbädden i grop III å en höjd av + 4.0 3, samt att pålarna
äro avskurna å höjden + 3.8 6 allt över Stockholms slusströskel. Det visar
sig sålunda, att samtliga rustbäddar med sin överyta ligga över Saltsjöns medelvattenyta,
vilken antages vara + 3.96 och resp. 0.79 in. och 0.47 m. över Saltsjöns
lågvattenyta, då denna sättes till + 3.56 in. Höjdförhållandena för denna
flygel äro således ännu ogynnsammare, än vad fallet visade sig vara vid de under
år 1905 utförda undersökningarna för norra flygeln, där rustbäddens överkant låg
å + 3.97 in. och pålavskärningen å höjden + 3.67.
Då såväl rustbäddar som pålarnas äverändar redan tagit skada och på grund
av sitt läge i förhållande till Saltsjöns vattenyta äro utsatta för risken att förr
eller senare förstöras, måste rustbäddarna helt borttagas och pålarna avskäras på
ett betryggande djup under Saltsjöns lägsta vattenyta.
Vi få därför föreslå, att till grundens förstärkning följande åtgärder måtte
vidtagas.
Överallt, där pålar förekomma, avskäras dessa å höjden + 2.8 o in. Samtliga
hammarband och rustbäddar borttagas. Kring pålarna gjutes en betongbädd
med underkanten å höjden -t 2.5 0 och nående upp under grundmurarnas bottenskift.
Där endast rustbädd förekommer, gjutes efter dennas borttagande under grundmurarna
en betongbädd av l.o in. tjocklek. Därvid gjutes betongbädden successivt
i delar, som med varandra medelst inlagda järn sä liopskarvas, att en sammanhängande
platta erhålles. Betongbädden gjutes i sammanhang för flygeln i sin helhet,
varvid dock densamma i mellanrummen mellan de yttre grundmurarna och de
inre pelargrunderna ej behöver givas större tjocklek än l.o m. Under slottets
mittparti gjutes efter rustbäddens borttagande under grundmurarna eu betongbädd,
som anlägges direkt å gruset. I södra fasaden utsträckes denna betongbädd, även
där rustbädd ej finnes, till eu sträcka av 2.o in. väster om den stora sprickan.
Arbetet, som måste utföras med den största försiktighet under strängt sakkunnig
ledning, är ej av den art, att det lämpar sig utbjudas å'' entreprenad. Dels
på grund av osäkerheten i priserna å arbetsmarknaden, dels på grund av svårigheten
att på förhand bestämma arbetsmetoderna, då dessa säkerligen bliva olika
för skilda partier och beroende på omständigheter, som framträda under arbetets
gång, är ej möjligt på förhand angiva kostnaden för grundförstärkningen. Undertecknade
anse sig dock böra framhålla, att, om än arbetets utförande ej påfordras
under nu gällande kristidspriser, ett längre uppskov ej är tillrådligt, då arbetet
skulle i väsentlig grad försvåras, därest virket i avsevärdare grad skulle ytterligare
försämras.
Av grundundersökningen framgår, att de sättningar, som uppstått inom södra
flygeln med sannolikhet äro att härleda från rustbäddarnas och pålarnas minskade
bärighet. Vad den stora sprickan i slottets mittparti beträffar, synes det, som om
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 7
flera omständigheter bär skulle samverkat. Förekomsten av brunnen omedelbart
innanför grundmuren, just där sprickan uppstått, talar för att vid pumpning möjligen
gruset undansugits och vållat markens uppluckring under grundmuren. Äldre kartor
visa, att det gamla slottets södra fasad sammanfallit med det nuvarande slottets
och att hörnet av det gamla slottet befunnit sig något väster om sprickan. Otänkbart
är ej, att slottet är uppfört på det gamla slottets grundmur och att ny grund
blivit skarvad vid den gamla. Mest sannolikt är dock, att den ^omständigheten, att
grundmuren i hörnet är lagd på rustbädd å mindre bärig mark vållat sjunkning av
hörnet och sprickans uppkomst.»
Byggnadsstyrelsen har med förenämnda skrivelse vidare överlämnat
en till styrelsen ställd skift, vari professorn Kreiiger och ingenjören
Söderbergh, av styrelsen anmodade att uppgöra en beräkning av kostnaderna
för de föreslagna arbetena, anfört följande:
»Uppmanade av kungl. byggnadsstyrelsen att fullständiga vårt utlåtande av
den 31 dec. 1917 angående grunden för kungl. slottet i Stockholm med uppgift
om kostnaden för en förstärkning av grunderna under det sydöstra hörnet av kung!,
slottets mittparti och under båda flyglarna å ömse sidor om Logården, hava vi sökt
beräkna denna kostnad och därvid tagit som utgångspunkt de priser, som kunna
antagas bliva gällande i marknaden, sedan de av kriget onormalt uppdrivna värdena
gått ned, och hava vi därvid antagit materialpriserna dubbelt högre mot priserna
före kriget och minimitimpenningen för arbetarna l.o kr. Kostnaderna skulle då
ställa sig sålunda:
Betong .................................... |
150,000 |
kr |
Schakt .................................... |
100,000 |
» |
Spånt och formar ................ |
20.000 |
» |
Järninlägg............................... Ev. stöttningar........................ |
15,000 |
|
30,000 |
||
Vattenlänsning, oförutsedda |
||
svårigheter, tillsyn........... |
35.000 |
» |
350.000 kr.»
För egen de! har byggnadsstyrelsen i sin omförmälda skrivelse
till en början velat, under åberopande av det resultat undersökningen
givit, på det livligaste framhålla nödvändigheten av de föreslagna arbetenas
snara igångsättande.
Beträffande nyss återgivna kostnadsberäkning har byggnadsstyrelsen
anmärkt, att till dess slutsumma, 350,000 kronor, borde läggas 25,000
kronor för arbetsledning, kontroll och eventuellt ersättning för intrång
i uthyrda lokaler, samt vidare anfört följande:
»Vid uppgörandet av denna beräkning har man utgått från ''de priser, som
kunna antagas bliva gällande i marknaden, sedan de av kriget onormalt uppdrivna
värdena gått ned’. Då emellertid, såsom styrelsen tillåter sig underdånigst upprepa,
med arbetenas utförande icke utan risk vidare kan anstå — särskilt gäller detta
slottets sydöstra hörns och den sydöstra flygelns grunder, som alltjämt befinna sig
Departe
mentschefen,
S Kung/. Maj:ts proposition Nr 60.
i betänklig rörelse — bär man alltså att räkna med nuvarande priser, vida högre
än de, som legat till grund för kostnadsberäkningen. Som dock för närvarande säkra
beräkningar icke kunna göras, anser sig byggnadsstyrelsen böra i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå innevarande års riksdag att till
omedelbart igångsättande av arbeten till förstärkning av grunden under ifrågavarande
delar av Stockholms slott — d. v. s. sydöstra hörnet av slottets mittparti
och de båda östra flyglarna — anvisa ett belopp av 875,000 kronor med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera erforderlig del av beloppet,
förslagsvis 100,000 kronor.»
Sedan Kungl. Maj:t genom remiss den 18 februari 1018 anbefallt
riksmarskalksämbetet att avgiva utlåtande över byggnadsstyrelsens ifrågavarande
framställning, har riksmarskalksämbetet den 8 april samma år
avgivit sådant utlåtande, därvid ämbetet jämväl överlämnat ett från
ståthållarämbetet å Stockholms slott inhämtat yttrande i ärendet. Ståthållarämbetet
har, med framhållande att byggnadsstyrelsen i sitt kostnadsförslag
upptagit ersättning för intrång i uthyrda lägenheter och därav
förorsakade anordningar eller omflyttningar samt att slottsbyggnadskassans
medel således icke avsetts att tagas i anspråk för ändamålet,
på det kraftigaste tillstyrkt bifall till byggnadsstyrelsens hemställan,
under förutsättning av viss samverkan mellan den myndighet, som
komme att leda ett eventuellt grundförstärkningsarbete, och ståthållarämbetet.
Riksmarskalksämbetet, som förklarat sig icke hava något att erinra
mot de uppgjorda förslagen till grundförstärkningsarbeten under vissa
delar av Stockholms slott, har velat även för sin del framhålla den
oundvikliga nödvändigheten av att de ifrågasatta arbetena snarast komme
till utförande. I likhet med ståthållaräm betet har riksmarskalksämbetet
därvid förutsatt, att slottskassan icke komme att på grund av ifrågavarande
arbetens utförande vare sig betungas med några som helst
kostnader eller få vidkännas någon minskning av inflytande hyresmedel
för uthyrda källarlokaler, vilka kunde komma att av arbetena beröras.
Därjämte har riksmarskalksämbetet framhållit önskvärdheten av,
att en blivande arbetsledning måtte anbefallas att i fråga om förberedelserna
för eventuella arbetens igångsättande samt under desammas
fortgång samverka med ståthållarämbetet på Stockholms slott.
Den utredning, för vilken jag nu redogjort, lämnar icke rum för
någon ovisshet om nödvändigheten av sådan förstärkning av grunden
under vissa delar av Stockholms slott, som av byggnadsstyrelsen föreslagits.
Då riksmarskalksämbetets nyss återgivna utlåtande den 11 april
1918 inkom till finansdepartementet och ärendet därmed förelåg färdigt
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. it
till föredragning, gällde det sålunda närmast att avgöra, huruvida pioposition
i ämnet borde föreläggas den da samlade riksdagen. Skäl
för uppskov förelågo dels i den omständigheten, att ärendet icke skulle
kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast i slutet av apnl månad, dels
ock i de abnormt höga kostnader för arbetenas utförande, med vilka
man hade att räkna. Med hänsyn härtill och sedan jag efter att vid
samtal med chefen för byggnadsstyrelsen förvissat mig om, att enligt
hans mening det icke kunde anses nödvändigt att de föreslagna arbetena
bleve igångsatta under 1918 eller början av 1919, ansåg jag mig icke
böra förorda frågans omedelbara hänskjutande till riksdagen.
Då jag sedermera upptagit ärendet till förnyat övervägande, har
jag med hänsyn till de ytterligare stegrade kostnader, som de föreslagna
arbetena numera skulle betinga, ansett mig böra tillse, huruvida
icke med förslagets framläggande möjligen skulle kunna ytterligare
anstå. Sedan jag till chefen för byggnadsstyrelsen riktat under hand
en förfrågan härom, har jag från styrelsen mottagit en den 31 oktober
1918 dagtecknad skrivelse, vari styrelsen, med förmälan att yttrande
inhämtats från civilingenjören Söderbergh, meddelat, att de bristfälliga
grunderna alltjämt befunne sig i rörelse, att ett framskjutande av giundförstärkningsarbetenas
påbörjande medtörde risker av stegrade kostnader
till följd av ökade bristfälligheter å byggnaden i dess helhet och i synnerhet
å undergrunderna, samt att omedelbar fara för de ifrågavarande
byggnadsdelarnas instörtande dock ännu icke syntes föreligga.
Byggnadsstyrelsen har sålunda icke ansett sig i resultatet av
de företagna undersökningarna äga stöd för att för sin del bestämt
motsätta sig ytterligare uppskov. Detta oaktat har jag, vid övervägande
av vad utredningen bragt i dagen och med hänsyn till den av st}Trelsen
påpekade mö]ligheten att ökade bristfälligheter kunna medföra än mera
stegrade kostnader, icke velat taga på mitt ansvar att ytterligare fördröja
frågans avgörande.
I fråga om kostnaderna för företagets utförande har byggnadsstyrelsen
i sin sistnämnda skrivelse anfört, att, därest desamma beräknades
efter de materialpriser och arbetslöner, som gällde vid tiden för
skrivelsens avlåtande, anslagssumman borde ökas med 140,000 kronor
eller till 515,000 kronor. Sedermera har chefen för byggnadsstyrelsen,
på sätt jag redan till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919
meddelat, under hand upplyst, att av det beräknade kostnadsbeloppet
115,000 kronor borde vara tillgängliga under år 1919 och återstoden
lämpligen kunde jämnt fördelas på åren 1920 och 1921.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 51 käft. (Nr 60.)
2
10
Kungl. Maj: t a proposition Nr 60.
På grund av vad jag sålunda anfört och då från min sida icke
föreligger anledning till erinran mot den sakkunniga myndighetens
förslag i fråga om vare sig arbetets anordnande eller kostnadsberäkningen
och kostnadens fördelning, hemställer jag, att Kungl. AJaj:t måtte
föreslå riksdagen
att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms
slott bevilja ett anslag av..................................................... kronor 515,000
och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag
dels å tillägg sstaten för år 1919 ett belopp av » 115,000,
dels å riksstaten för år 1920 ett belopp av.................... » 200,000.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle
till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bil.
litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Lidholm.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1919.