Kungl. Maj:ta proposition Nr 380.
Nr 380.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension; given Stockholms slott den 21 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels antaga bilagda förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5
och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension,
dels ock medgiva att — utöver vad i 17 § av förenämnda lag finnes
stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av pension —
i sådant hänseende även må få beräknas tid, under vilken tjänstinnehavare
vid statens provningsanstalt innehaft befattning vid tekniska
högskol ans m åt er ia 1 pro vn ingsanst alt.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
T. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 341 höft. (Nr 380.)
1
o
Kung!,. Maj.ts preposition Nr 380
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 f§ i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.
Härigenom förordnas, att 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skola erhålla
följande ändrade lydelse:
3 §•
Såsom underlag för bestämmande av pensions belopp skall, där
oj särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten fastställt, tjäna:
a) för tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar eller
ortstillägg äro förenade, hela lönen;
b) för annan tjänst, två tredjedelar av lönen.
Vid beräkning av pensionsunderlag för tjänst, med vilken förmån
av boställe, prebende, donation eller annan dylik förmån är förenad,
skall lönen, därest den av sådan anledning minskats med ett belopp,
som finnes i lönestaten angivet eller med ledning därav kan bestämmas,
ökas med detta belopp.
Ej må för någon tjänst pensionsunderlag beräknas till högre belopp
än sex tusen kronor.
I fråga om beräkning av pensionsunderlag för vissa lärare i
ovningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier skall gälla vad därom särskilt är stadgat.
Kungl. Majd» proposition Nr 380.
4 §.
Pension är till sitt belopp antingen hel eller avkortad.
Hd pension utgör, där ej för särskilt fall annorlunda är stadgat,
samma belopp som det för tjänstinnehavaren vid tiden för hans avgäng
från tjänsten gällande pensionsunderlag; dock skall, för tjänstinnehavare,
som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från
vilken avgäng äger rum, beloppet av hel pension utgöra en femtedel
av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag, vilka under
vart och ett av de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren
gällande; och skall, därest sådan tjänstinnehavare under någon del av
nämnda tid, utan att tillika innehava tjänst, som i denna lag avses,
innehaft annan statstjänst, med vilken rätt till pension är förenad,
pensionsunderlag beräknas jämväl för den tid, sådan tjänst innehafts,
och därvid tillämpas de i 3 § givna föreskrifter.
Avkortad pension utgör viss del av hel pension och beräknas pa
sätt i 7 § föreskrives.
Där vid beräkning av pensions belopp detta icke slutar å helt
tiotal kronor, skall det ökas till närmast högre tiotal kronor.
I fråga om beräkning av pension för vissa lärare i övningsämnen
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier
gäller vad därom särskilt är stadgat.
5 §• .
Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:
för manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsåi
och trettiofem tjänstår;
för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och
trettio tjänstår;
dock att sådan rätt inträder:
a) för kvinnlig befattningshavare, tillhörande sjukvårds- eller
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka, samt för ämneslärarinna
vid blindundervisningsanstalterna: vid femtiofem levnads- och
tjugufem tjänstår;
b) för yrkesinspektris och kvinnlig assistent inom yrkesinspektionen:
vid sextio levnads- och tjugu tjänstår;
c) för tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat
i Ostasien eller Brasilien minst fem år, för mästerlots och lots
samt för manlig befattningshavare, tillhörande sjukvårdspersonalen vid
statens anstalter för sinnessjuka: vid sextio levnads- och trettio tjänstår;
4
Kungi. Maj;ts proposition Nr 380.
d) för provinsialläkare: vid sextiotvå levnads- och tjugu tjänstår;
e) för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, befälhavare
a lotsverkets ångfartyg Vega, å lotsverkets ångfartyg anställd maskinist
och uppbördsman, å fyrskepp anställd fyrmästare eller reservfyrmästare,
fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare, fyrvaktare samt fyrbiträde,
övermontör, stationsmästare, maskinist och montör samt sluss-,
bro-, kanal- och hamnvakter vid statens vattenfallsverk, manlig befattningshavare,
tillhörande ekonomipersonalen vid statens anstalter för
sinnessjuka, betjänte vid tullverkets kust- och gränsbevakning, gymnastiklärare
och musiklärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna, de vid blindundervisningsanstalterna
anställda lärare ävensom beridare vid hingstdepå: vid sextiotvå
levnads- och trettio tjänstår;
f) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre
tjänstår;
g) för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, anställda såsom överingenjör
vid kanalverk och driftingenjör vid kraftverk, för yrkesinspektör
och manlig assistent inom yrkesinspektionen ävensom underinspektör,
för bergmästare, gruvingenjör, spräugämnesinspektören och inspektör
över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring, för
chefen för statens provningsanstalt samt avdelningschef och förste avdel
ni ngsingenjör vid anstalten, för lärare vid universiteten, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan, gymnastiska centralinstitutet,
farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, undervisningsanstalterna
för barnmorskor, veterinärinstitutet, Chalmers tekniska institut,
fria konsternas akademi, musikaliska akademiens konservatorium,
skogshögskolan samt lantbruksinstitutet vid Ultuna och lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, för folkskolinspektör, för föreståndare och
överassistenter vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
för avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt ävensom
för statskonsulenter i olika grenar av lanthushållningen samt länsveterinärer:
vid sextiofem levnads- och tjugufem tjänstår;
h) för rektorer och lektorer vid tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier: vid sextiofem levnads- och trettio tjänstår;
i) för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka, ämneslärare
vid allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
samt annan övningslärare vid sådan läroanstalt än de under
e) särskilt angivna ävensom för lärare vid skeppsgosseskola: vid sextiofem
levnads- och trettiotre tjänst år;
k) för den manliga bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna.
maskinist och förman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, lotskapten,
Kungl. Maj:t» proposition Nr 380. 5
lotslöjnant, överlots, ä fast fyr anställd fyrmästare, uppbördsfyrvaktare,
fyrvaktare och fyrbiträde, postvaktbetjänte, följande till statens vattenfallsverk
hörande tjänstemän, nämligen överingenjörsassistent, distriktsingcnjör,
kanalingenjör, kanalinspektor, driftverkmästare, instrumentmakare,
reparationsmästare, befälhavare å bogserbåt, förman och maskinskötare,
landsfogde och landsfiskal,* betjänte vid tullverkets lokalförvaltning,
skogsförvaltare och skogvaktare vid universitetet i Uppsala,
andra ämnes- och övningslärare vid statens läroverk än de under
e), g), h) och i) särskilt angivna ävensom statsgeologer, lantbruksingenjörer
och distriktslantmätare, förvaltande och bevakande personal
vid skogsstaten samt föreståndare och skogsrättare vid statens skogsskolor,
distriktschefer och distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten
ävensom observatörer, geodeter, kartografer, manliga
ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk samt förste aktuarie,
aktuarie, kartograf, manliga ritare och gravörer vid sj ökarte verket:
vid sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår;
l) för chefen för lantbruksstyrelsen: vid sextiosju levnads- och tio
tjänstår såsom chef för nämnda styrelse;
m) för lantbruksinspektoren vid statens uppfostringsanstalt å Bona,
ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, byråchefen för
lantbruksärenden i lantbruksstyrelsen och lantbruksakademiens sekreterare,
tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalteD
för försöksväsendet på jordbruksområdet och ordförande i anstaltens
nämnd: vid sextiosju levnads- och tjugufem tjänstår.
6 §•
Skyldighet att från tjänsten avgå inträder:
a) för innehavare av domarämbete vid fyllda sjuttio år eller, där
han, efter att hava uppnått de i 5 § för rätt till hel pension stadgade
levnads- och tjänstår, oavbrutet under sex månader på grund av sjukdom
varit och fortfarande finnes vara till tjänstgöring oförmögen;
b) för annan tjänstinnehavare vid uppnående av den i 5 § stadgade
levnadsålder, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger att
från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att låta med avskedet
anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren prövas kunna i tjänsten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något
fall längre än till fyllda sjuttio år;
c) för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i 5 § stadgade
levnadsålder, där han. efter att under fem på varandra följande år i
6
Kungl. Maj:!s proposition Nr 380.
följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra,
finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen;
d) för tjänstinnehavare, som träffats av olycksfall i tjänsten, där
olycksfallet finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.
Befinnes tjänstinnehavare vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
och har sådan tjänstinnehavare tillika antingen, där enligt
5 § rätt till hel pension inträder vid sextiosju levnadsår, uppnått en
levnadsålder av minst sextiofem år, eller, där enligt samma paragraf
rätt till hel pension inträder vid sextiotvä år eller fråga är om läkare
vid hospital eller asyl för sinnessjuka eller förste provinsialläkare, som
tillika är provinsialläkare, uppnått en levnadsålder av minst sextio år.
eller, där fråga är om maskinist eller förman vid statens uppfostringsanstalt
å Bona, skogsförvaltare eller skogvaktare vid universitetet i
Uppsala, tjänstinnehavare inom den förvaltande eller bevakande personalen
vid skogsstaten, föreståndare eller skogsråtta^ vid statens skogsskolor,
betjänte vid tullverkets lokalförvaltning eller de i 5 § k) omförmälda
tjänstemän vid lotsverket, rikets allmänna kartverk, sjökarteverket
och statens vattenfallsverk, uppnått en levnadsålder av minst
sextiotre år, eller ock, där fråga är om yrkesinspektris, kvinnlig assistent
inom yrkesinspektionen, mästerlots eller lots, uppnått en levnadsålder
av minst femtioåtta år, äge Konungen, uppå därom av vederbörande
myndighet gjord framställning, förklara sådan tjänstinnehavare skyldig
att från tjänsten avgå.
Denna lag träder i kraft, i vad angår 3 och 4 §§ dagen efter
den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i
Svensk författningssamling, samt i övrigt den 1 januari 1920.
Kung!. Magt» proposition Nr SbO.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen f statsrådet å Stockholms slott den 21
mars 1919
Nä rvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren.
friherre Palmstierna,
Rydén,
Thorsson.
Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för civiloch
ecklesiastikdepartementen anmälde härefter chefen för finansdepartementet,
statsrådet Thorsson, uppkomna frågor om ändringar i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension samt anförde därvid:
I proposition till innevarande års riksdag har Knngl. Maj t föreslagit
riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse
angående pensionering av vissa lärare i övningsämnen vid de
allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier,
innehållande särskilda bestämmelser för beräknande av pensionsunderlag
och hel pension. Vid föredragning av berörda ärende
framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att bestämmelserna
på grund av sin alldeles speciella karaktär icke lämpligen
borde inrymmas i civila pensionslagen, utan att hänvisning från vederbörande
paragrafer i denna borde ske till den av departementschefen
Vissa lärare
i övningsämnev.
Kvinnliga
assistenter
inom yrkesinspektionen,
Sju värds
<~>ch ekonomipersonalen
vid slutens
anstalter för
sinnessjuka.
8 • Kung!. Maj:ts proposition Nr 380■
föreslagna särskilda författningen. I anslutning härtill föreslår jag, att
dylika hänvisningar intagas uti 3 och 4 §§ i pensionslagen.
Enligt 5 § b) i 1907 års pensionslag inträder för yrkesinspektris
rätt att komma i åtnjutande av hel pension vid sextio levnads- och
tjugu tjänstår. Beträffande skyldighet att från tjänsten avgå galler,
förutom de i 6 § givna allmänna bestämmelser, enligt sista stycket i
samma paragraf, att, därest yrkesinspektris befinnes av sjukdom eller
minskad arbetsförmåga vara urståndsatt att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden, Konungen äger, uppå därom av
vederbörande myndighet gjord framställning, förklara henne skyldig
att från tjänsten avgå efter fyllda femtioåtta år.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t under punkt 85 i sjätte huvudtiteln framlagt förslag om inrättande
av kvinnliga assistenttjänster inom yrkesinspektionen. För dessa
synas i nyssberörda avseenden enahanda bestämmelser böra gälla som
för yrkesinspektris. Samtidigt som den nya befattningsgruppen införes
uti ifrågavarande lagrum, torde i 5 § g) orden »assistent åt yrkesinspektör»
böra utbytas mot »manlig assistent inom yrkesinspektionen».
Den 28 juni 1918 utfärdade Kungl. Maj:t avlöningsreglemente
för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka
att gälla från och med den 1 januari 1919, då personalen uppfördes
på ordinarie stat. I 14 § av reglementet finnas särskilda pensionsunderlag
fastställda för omförmälda personal, varjämte stadgats, att
den, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning,
skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om skyldighet
att avgå från tjänsten samt rätt till pension, som under nämnda år
kunna varda meddelade.
I samband med reglementets utfärdande anbefallde Kungl. Maj:t
medicinalstyrelsen att inkomma med förslag till de ytterligare föreskrifter
i ämnet, som kunde vara erforderliga.
Med anledning härav har medicinalstyrelsen den 11 november
1918 avgivit förslag till bestämmelser rörande sjukvårds- och ekonomipersonalens
pensionsålder.
I sitt utlåtande erinrar medicinalstyrelsen till en början om att
styrelsen hittills, med stöd av 25 § i stadgan angående sinnessjuka den
14 juni 1901, tilldelat understöd eller årligt underhåll åt betjäning,
som längre tid med nit och trohet fullgjort sina åligganden men till
följd av ålder, sjukdom eller under tjänstgöring ådragen skada nödgats
V)
Kung!,. Maj:ts proposition Nr 380.
lämna tjänsten, samt att styrelsen härvid följt av styrelsen den 15 maj
1911 fastställda grunder för beräkningen av underhållet.
I fråga om antalet för hel pension erforderliga levnads- och tjänstår
för sjukvårds- och ekonomipersonalen hava förslag även framlagts dels
den 29 september 1913 av särskilt tillkallade sakkunniga för utredning
angående personalens vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande
på ordinarie stat in. m. dels ock den 24 april 1918 av 1902 års löneregleringskom
mitté.
Skiljaktigheterna beträffande åhlersbestämmelserna i de av medicinalstyrelsen
den 15 maj 1911 fastställda grunderna samt i ovannämnda
tre förslag framgå av följande sammanställning:
Befattning |
Enligt av medicinal-styrelsen år 1911 |
Enligt de sakkun-nigas förslag |
Enligt löneregle-ringskommitténs |
Enligt medicinal-styrelsens nuvarande |
||||
Levnads- år |
Tjänst- år |
Levnads- år |
Tjänst- år |
Levnads- år |
Tjänst- år |
Levnads- år |
Tjänst- år |
|
| Sjukvårdspersonal: |
SO |
30 |
60 |
30 |
eo |
30 |
60 |
80 ! |
Förestånderska............ |
55 |
25 |
55 |
25 |
55 |
25 |
55 |
25 | |
Sk ritare .................... |
55 |
25 |
55 |
25 |
60 |
30 |
55 |
25 j |
! Sköterska ............... |
58 |
25 |
53 |
25 |
55 |
25 |
53 |
25 i |
Ekon om ipersonal: |
t i |
|||||||
Föreståndare, manlig ... |
tö |
25 |
62 |
30 |
62 |
30 |
62 |
30 |
» kvinnlig... |
55 |
20 |
55 |
25 |
55 |
25 |
55 |
25 1 |
Biträde, manligt ......... |
62 |
30 |
62 |
30 |
62 |
30 |
62 |
80 |
kvinnligt ..... |
55 |
25 |
55 |
25 |
55 |
25 |
55 |
25 |
Enligt sammanställningen föreligger således i fråga om ekonotnipersonalen
ingen annan skiljaktighet, än att enligt de av medicinalstyrelsen
tillämpade grunder antalet tjänstår för manlig och kvinnlig föreståndare
utgör respektive 25 och 20, medan styrelsen i sitt nu avgivna
förslag, i likhet med ovannämnda sakkunniga och löneregleringskomrnittén,
härvidlag upptager antalet tjänstår till respektive 30 och 25.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att ordföranden i
svenska hospitalens ekonomipersonals förbund, vilken såsom adjungerad
deltagit i uppgörandet av medicinalstyrelsens föreliggande förslag, enligt
avgiven rersevation ansett, att levnadsåldern för erhållande av pension
beträffande den manliga ekonomipersonalen borde sättas till 60 år.
Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sant!. 341 höft. (Nr 380.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 380.
Beträffande sjukvårdspersonalen förfäktar såväl medicinalstyrelsen,
i enlighet med hittills av styrelsen tillämpade grunder, som de sakkunniga,
att skötare bör pensioneras vid uppnådda 55 levnadsår och
25 tjänstår samt sköterska vid 53 levnads- och 25 tjänstår. Löneregleringskommittén
föreslår däremot, att årsantalet fastställes för
skötare till respektive 60 och 30 samt för sköterska till respektive 55
och 25.
Till stöd för sitt förslag anför löneregleringskommittén, bland
annat, följande:
»Den lägsta levnadsåldern för rätt till hel pension utgör enligt gällande pensionslag
för kvinna 55 år och för man 60 år. Ett godkännande av de sakkunnigas
förslag skulle alltså innebära en sänkning av den lägsta åldersgränsen med två år
för vissa kvinnor och ända till och med 5 år för vissa män. Även om det dessa
befattningshavare åliggande arbete måste, såsom de sakkunniga framhållit, anses
synnerligen utslitande, torde dock med skål kunna erinras, att enahanda förhållande
nog även gäller beträffande andra befattningshavare, för vilka i pensionslagen ovannämnda
lägsta levnadsålder fastställts.
Det synes därför kommittén icke erforderligt att för befattningshavare tillhörande
den nu ifrågavarande hospitalsper.-onalen bestämma pensionsåldern lägre än
den enligt pensionslagen lägsta. I fråga om levnadsåldern torde alltså böra för
pensionsrätt fordras 55 år för kvinnlig befattningshavare tillhörande vare sig sjukvårds-
eller ekonomipersonalen, 60 år för manlig befattningshavare tillhörande
sjukvården och 62 år för manlig befattningshavare tillhörande ekonomipersonalen.
I anslutning härtill torde tjänståldern för skötarpersonal böra höjas med 5
är eller således till 30 år.»
Till förmån för den motsatta åsikten påpekar däremot medicinalstyrelsen
följande:
»Styrelsen delar till fullo den av de sakkunniga uttalade åsikten om behovet
och nödvändigheten av, att den vid sinnessjuk vården verksamma personalen får rätt
till pension vid en jämförelsevis tidig levnads- och tjänstålder. Erfarenheten har
visat, alt vederbörande vid inträde i den hittills bestämda pensionsåldern endast i
enstaka fall besuttit nödig fysisk hälsa och andlig vakenhet för vidare tjänstgöring.
I de allra flesta fall, särskilt då det gällt sköterskor, hava de varit så nedsatta
ifråga om tjänsteförmåga, att en fortsatt tjänstgöring icke gärna skulle tillstyrkts.
I ovannämnda, av medicinalstyrelsen utfärdade grunder för beräkning av årligt
underhåll åt ifrågavarande personal har levnads- och tjänståldern fastställts med
hänsyn till vunnen erfarenhet om personalens minskade tjänstduglighet vid uppnående
av den i desamma bestämda åldern.»
Efter att härefter hava erinrat, bland annat, därom, att hospitalspersonalen
själv enständigt yrkat på fastställande av den lägre pensionsåldern,
fortsätter medicinalstyrelsen:
»I detta sammanhang anser sig styrelsen även böra omnämna de betänkandeu.
som avgivits dels den 22 december 1916 av särskilda tillkallade sakkunniga för
KuihjI. Muj:ts proposition Nr I I
utredning angående kvinnlig sjukvårdspersonals arbetsförhållanden in. in., dels ock
den 3 november 1917 av sakkunniga för utredning angående det statsunderstödda
pensionsväsendets centralisering.
I förstnämnda betänkande föreslås eu pensionsålder av 55 år för kvinnlig
sjukvårdspersonal. Uti det åt dessa sakkunniga lämnade uppdraget har emellertid
undantagits behandlingen av den vid hospitalen anställda sjukvårdspersonalen, varför
de sakkunniga ej heller vid avgivandet av sitt förslag ingått på någon prövning
beträffande pensionsåldern för denna personal. Som skål för bestämmandet av
pensionsåldern till 55 år för andra sjuksköterskor hava dessa sakkunniga framhållit,
att de åtgärder i syfte att reglera sköterskornas arbetsförhållanden, enkannerligen
deras vakning, som sakkunniga föreslagit, skulle hindra, att sköterskorna hädanefter
bleve utslitna, som hittills i åtskilliga fall skett, samt att ur denna synpunkt
det därför hos dem i regel kunde förutsättas god arbetsförmåga till uppnådda 55 år.
Vad de sakkunniga således anfört äger emellertid icke tillämpning på de vid
hospitalen anställda sjuksköterskorna, varför styrelsen fortfarande på ovan anförda
grunder anser pensionsåldern för dessa sistnämnda sköterskor böra fastställas till 53 år.
Någon sådan prövning hava sistnämnda sakkunniga ej heller företagit, då
deras uppdrag endast avsett avgivande av förslag rörande sättet för åstadkommande
av en centralisering av det statsunderstödda pension,väsendet och icke rörande
villkoren för de olika befattningshavarnas pensionering.»
Under förordande i övrigt av det av medicinalstyrelsen framlagda
förslaget angående pensionsålder för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka anser jag mig beträffande skötare
och sköterskor vid anstalterna böra ansluta mig till löneregleringskommitténs
mening. I detta sammanhang vill jag omnämna, att förslag
i dagarna avlätes till innevarande års riksdag om nya bestämmelser
beträffande pensionering av vissa andra än i hospitalens tjänst anställda
sjuksköterskor och att därvid rätten att komma i åtnjutande av hel
pension föreslagits skola inträda vid 55 levnads- och 25 tjänstår.
Tillräcklig anledning att i detta avseende uppställa annan regel för
sköterskor vid hospitalen torde näppeligen föreligga.
I och med hospitalspersonalens uppförande på ordinarie stat har
1907 års pensionslag blivit gällande för densamma. De av mig förordade
särskilda bestämmelserna för sjukvårds- och ekonomipersonalen
föranleda, att nya befattningsgrupper måste införas i 5 § a), c) och e)
uti berörda lag.
Vid föredragning av till regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel för år 1920 hörande ärenden framlade jag,
bland annat, förslag till nya avlöningsstater för vissa under kommerskollegium
lydande befattningsgrupper. Härvid påpekade jag, att koinmerskollegium
förordat ett fastställande av andra bestämmelser i fråga
Departement«
chefen
Bergmästare.
gruuingenj^ier,
spräng
ämnesmspek
tören och in
speklärer över
elektriska avläg
g vingar
12
L> epar cement sehefen.
befattningahatare
vid
statens provningsunstalt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 380.
om för hel pension erforderligt antal levnads- och tjänstår än de enligt
lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension i regel gällande.
De befattningshavare kollegium härvid avsåg voro bergsstatens
tjänstemän (bergmästare och gruvingenjörer), sprängämnesinspektören
samt inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring. Vid samtliga ifrågavarande tjänster syntes kollegium
rätt till hel pension böra inträda, då innehavarna uppnå t G5 levnads- och
25 tjänstår. Till stöd härför framhöll kollegium, å ena sidan att motsvarande
bestämmelser redan gällde för yrkesinspektörerna, å andra
sidan att i den till befattningarna hörande tjänstgöringen inginge talrika
inspektionsresor, vilka måste verka synnerligen slitande på personer
i mera framskriden ålder.
I likhet med kommerskollegium anser jag, att här ifrågavarande
befattningshavare böra erhålla rätt till hel pension vid 65 levnads- och
25 tjänstår och således upptagas i 5 § g) uti pensionslagen. Härför
talar såväl den rörliga tjänstgöring, vilken är förenad med befattningarna,
som den omständigheten, att åtskilliga innehavare av befattningarna
förut torde hava haft enskild anställning och därför först vid
jämförelsevis framskriden ålder inträtt i statens tjänst. I detta sammanhang
vill jag erinra om att de av mig förordade bestämmelserna
för närvarande gälla, förutom för yrkesinspektörer, även för exempelvis
vissa tjänstemän vid statens vattenfallsverk.
1 proposition nr 165 till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t framlagt förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas
från och med år 1920. Förutom övriga bestämmelser för åtnjutande
av de i berörda stat upptagna avlöningsförmåner har Kung!. Maj:t
därvid föreslagit, att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom
i fråga om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya statens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträde till befattningen stadgat; dock med skyldighet
för chef, avdelningschef och förste avdelningsingenjör att vara underkastad
de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna
varda meddelade.
I enlighet med vad jag vid framläggandet av ovannämnda förslag
till stat föi’behöll mig, torde jag nu få till närmare behandling upptaga
frågan om tiden för inträdandet av rätt till pension för sistnämnda
befattningshavare.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 380. 18
Härvid torde jag böra erinra om att löneregleringskommittén, på
i ovannämnda proposition närmare angivna grunder, beträffande avdelningscheferna
och förste avdelningsingenjörerna vid anstalten förordat
ett fastställande av pensionsåldern till 65 levnads- och 25 tjänstår. —
L fråga om chefen för anstalten åter, vilken enligt omförmälda proposition
skall utnämnas av Kungl. Maj:t och icke, såsom 1917 års koinmitterade
angående organiserande av anstalten föreslagit, förordnas för
en tid av sex år, har löneregleringskommittén visserligen förklarat, att
särskilda pensionsbestämmelser vore erforderliga, men har kommittén
tillika framhållit, att kommittén saknade förutsättningar att bedöma
den tjänstålder, som i detta fall kunde anses vara efter förhållandena
mest lämpad, varför kommittén förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle finna
skäligt föranstalta om ytterligare utredning härutinnan.
Med anledning härav har styrelsen för materialprovningsanstalteu
anmodats inkomma med förslag i fråga om tiden för inträdande av
rätt till pension för såväl chefen som avdelningscheferna och förste
avdelningsingenjörerna. Härvid har styrelsen framhållit, att de av
löneregleringskommittén anförda synpunkterna i fråga om pensionsåldern
för de sistnämnda båda grupperna befattningshavare från anstalten
framförts till kommittén i en promemoria, samt att styrelsen
funne sig icke äga anledning frångå den därvid angivna uppfattningen,
att pensionsåldern för nämnda befattningshavare borde fastställas till
65 levnads- och 25 tjänstår, i vilket sistnämnda avseende tjänstetid
vid materialprovningsanstalten borde få tillgodoräknas. Beträffande
anstaltens chef synes styrelsen hava utgått från att denne skulle förordnas
på sex år, och har styrelsen därför föreslagit, att han i pensionshänseende
måtte jämställas med cheferna för de affärsdrivande verken.
Statskontoret, som anbefallts yttra sig över styrelsens ifrågavarande
förslag, har i avgivet utlåtande framhållit följande:
»Då enligt vad av förevarande underdåniga skrivelse framgår innehavare av
befattningshavare såsom avdelningschefer och förste avdelningsingenjörer vid statens
provningsanstalt icke kunna väntas komma att inträda i statstjänst förr än vid
35 å 40 års ålder samt tjänstgöringens beskaffenhet synes böra föranleda till
avgångsskyldighet vid uppnådd levnadsålder av 65 år, håller statskontoret före, att
innehavare av nämnda tjänster höra upptagas bland de tjänstinnehavare, som finnas
angivna i 5 § g) av den civila pensionslagen, och sålunda bliva berättigade till hel
pension vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Vad beträffar befattningen såsom chef för
anstalten lärer det vara avsatt, att även denna befattning skall liksom förenämnda
tjänster tillsättas med fullmakt och icke, som förut blivit ifrågasatt, uppehållas på
förordnande. Vid sådant förhållande och under förutsättning att ovan angivna
orsaker till bestämmande av lägre pensionsålder än den eljest gällande kunna anses
Departements
chefen.
14 Kungi. Maj:ts proposition Nr 380.
föreligga även beträffande anstaltens chef, torde jämväl innehavaren av chefsbefattningen
böra upptagas bland de i 5 § g) i pensionslagen angivna tjänstinnehavare.
Yad slutligen beträffar tjänstårsberäkningen synes det icke vara något att
erinra mot utverkande av medgivande därtill, att för tjänstinnehavare vid statens
provningsanstalt må — utöver vad i 17 § pensionslagen finnes stadgat i fråga om
beräkning av tjänstår för erhållande av pension — i sådant hänseende även få beräknas
tid, under vilken sådan tjänstinnehavare må hava innehaft befattning hos
tekniska högskolans materialprovningsanstalt.»
Vad sålunda förekommit synes mig utgöra skäl för att medgiva
såväl chefen för statens provningsanstalt som avdelningschefer och förste
avdelningsingenjörer vid densamma rätt till hel pension vid 65 levnadsoch
25 tjänstår. Jag får därför föreslå, att nämnda befattningshavare
införas i 5 § g) uti pensionslagen.
Ej heller har jag något att erinra emot det av statskontoret förordade
förslaget att vid tjänstårsberäkning låta befattningshavare vid
statens provningsanstalt tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid
tekniska högskolans materialprovningsanstalt, detta så mycket mera
som sistnämnda anstalt i viss mån haft karaktären av statsinstitution
samt motsvarande rätt som den nu ifrågasatta förut upprepade gånger
medgivits i fråga om tidigare anställning i rent privata företag. Emellertid
torde riksdagens samtycke i ämnet böra utverkas.
Av de utav mig föreslagna ändrade bestämmelserna i pensionslagen
torde 3 och 4 §§ böra träda i kraft dagen efter deras publicerande
i Svensk författningssamling samt 5 och 6 §§ den 1 januari
1920.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet
med ovan angivna grunder avfattat förslag till lag om ändrad
lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels antaga nämnda förslag,
dels ock medgiva att — utöver vad i 17 § av förenämnda lag
tinnes stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av pension
— i sådant hänseende även må få beräknas tid, under vilken
tjänstinnehavare vid statens provningsanstalt innehaft befattning vid
tekniska högskolans materialprovningsanstalt.
15
Kung!. Maj:ts proposition Nr 380.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bilagan litt.....vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Grip.