Kungl. Majds proposition Nr 344.

I

Nr 344.

Kling}. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående statsverkets kapital ökning sfond m. in.; given
Stockholms slott den 21 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga bilagda förslag till dels förordning om statsverkets kapitalökningsfond,
dels ock förordning om ändrad lydelse av 42 § i förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 307 höft. (Nr 344.)

1

o

Kungl. Majds proposition Nr 344.

Förslag till förordning

om statsverkets kapitalökningsfond.

Härigenom forordnas som följer:

§ L

Till en särskild fond, benämnd statsverkets kapitalökningsfond,
avsättas årligen sådana statsverkets inkomster, som inflyta av skatt å
kapital.

Såsom skatt å kapital räknas:

1) arvsskatt och skatt för gåva;

2) den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å
den jämlikt 17 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och
förmögenhetsskatt i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel;

1) den inkomstskatt, som utgår enligt 19 § 2 mom. i samma förordning.

§ 2.

Fondens tillgångar må användas allenast för bestridande av statsverkets
utgifter för kapitalökning; dock att jämväl restitution av arvsskatt
eller skatt för gåva ävensom sådan återbetalning av förut erlao-d
skatt, varom förmäles i 19 § 2 mom. sista stycket av ovannämnda förordning
skall gäldas av fondens medel.

§ 3-

Fondens medel förvaltas av statskontoret.

§ 4.

Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

Kungi. Muj.ts proposition Nr 344.

•>
• I

F ö r s 1 a g

till

förordning om ändrad lydelse av 42 § i förordningen den 11) november 1914

om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 42 § i förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva skall i nedan angivna del hava
följande ändrade lydelse:

42 §.

Skatt enligt denna förordning erlägges:

d) — — — — myndighet.

Skatten erlägges-----bevakningen.

Vid stämpelbeläggningen användas av geueralpoststyrelsen tillhandahållna
särskilda dubbla beläggningsstämplar (arvsstämplar), vilka
skola vara att tillgå av följande slag, nämligen å 5, 10, 20 och 50 öre
samt 1, 2, 5, 10, 15, 20, 50, 100, 200, 500, 1,000 och 5,000 kronor.
Närmare bestämmelser om stämplarnas tillhandahållande äger generalpoststyrelsen
utfärda.

Den med stämpel----densamma.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Mans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Sciiotte,

Petrén,

Nilsson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Kungl. Maj:t har tidigare i dag på min hemställan beslutat avlåta
framställningar till riksdagen dels angående viss skärpning av skatten
å arv och gåva, dels ock angående vissa ändringar i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt, innefattande bland annat införande av
beskattning å de hos aktiebolag och solidariska bankbolag besparade
vinstmedel ävensom omläggning av de vid beskattning av inkomst och
förmögenhet tillämpade skattesatserna.

Genom nu nämnda förslag kommer staten att med större skärpa
än hittills beskatta samlat kapital. Det synes mig i samband med dessa
förslag vara lämpligt att överväga, huruvida icke särskilda åtgärder böra
vidtagas för att icke den kapitalomflyttning ur enskild i statens hand,
som härmed åstadkommes, skall leda till kapital konsumtion för
löpande utgifter. Redan tidigare har vid olika tillfällen framförts

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 344. 5

den uppfattningen, att särskilt arvsskattemedel borde fonderas och icke
tillgripas för tillgodoseende av dylika utgifter. Då'' jag delar denna
uppfattning, har jag ansett frågan nu hora upptagas till prövning.

Jag har därför haft under övervägande, vilka åtgärder lämpligen
borde vidtagas för att såsom kapital bevara den delen av till statsverket
inflytande skattemedel, vilken må anses innebära indragning till
staten av själva det beskattade kapitalet. Därvid har jag kommit till
den uppfattningen, att dylika skattemedel borde helt reserveras för
statsverkets kapitalbehov och alltså allenast användas för bestridande
av utgifter för kapitalökning. För att nå detta syfte torde den lämpligaste
anordningen vara att till en särskild fond avsätta nu ifrågavarande
medel.

I samband med beredningen av de övriga skatteförslag, som jag
i dag förelagt Kungl. Maj:t, har jag därför låtit inom finansdepartementet
utarbeta förslag angående inrättandet av eu särskild kapitalökningsfond.
Förslaget har jämte därmed sammanhändande förslag till
vissa ändringar i taxeringsförordningen och en därtill hörande promemoria
remitterats till statskontoret. Sedan statskontorets yttrande inkommit
och ytterligare beredning förekommit, får jag nu för Kungl.
Maj:t anmäla ärendet.

Jag torde först få återgivna innehållet av sagda promemoria.

P. M. angående inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond.

För att förekomma, att sådana statsverkets inkomster, vilka härflyta av
direkt beskattning av samlad förmögenhet, bliva använda för bestridande av löpande
budgetsutgifter (»verkliga utgifter») föreslås, att sådana inkomster avsättas till en
särskild fond, vars tillgångar allenast skola få, med visst undantag, tillgripas för
kapitalökningsändamål.

Att till sådana inkomster skall hänföras arvskatt och skatt för gåva, vilken
skatt förutsattes skärpt med 25 procent, torde ej kräva särskild motivering.

Till fonden synes emellertid dessutom böra läggas intäkt av inkomst- och
förmögenhetsskatt, i den mån denna kan sägas vara en skatt å förmögenhet. Detta
synes kunna så utföras, att skatten å det taxerade beloppet proportionellt fördelas
å dels den i det taxerade beloppet ingående inkomsten, dels ock den däri
upptagna förmögenhetsdelen, varom föreskrift meddelas genom viss ändring i taxeringsförordningen,
och att skatten till den de!, som sålunda belöper å förmögenhetsdelar
tillföres fonden.

Därest ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag till viss beskattning av
bolags fonderade medel, •— — — vinner bifall, torde dessutom härav inflytande
medel böra ingå till fonden.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

Enär nyssnämnda förslag förutsätter återbetalning i visst fall av sålunda inlevererad
skatt, torde denna återbetalning böra bestridas av fondens medel.

För att möjliggöra avskiljandet av de inkomstskattemedel, som föreslås skola
tillföras fonden, torde krävas vissa ändringar i taxeringsförordningen. Förslag
härom är jämväl utarbetat.

Bestämmelserna i fondförordningen äro i övrigt avfattade i anslutning till
innehållet i förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Det till statskontoret remitterade författningsförslaget hade följande
lydelse:

Förslag

till

Förordning

angående statsverkets kapitalökningrsfond.
Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Till en särskild fond, benämnd statsverkets kapitalökningsfond, avsättas årligen
sådana statsverkets inkomster, som inflyta av skatt å kapital.

Såsom skatt å kapital räknas:

1) Arvskatt och skatt för gåva;

2) Den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å den jämlikt
17 § förordningen den 28 oktober 1910 i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel; 3)

Den inkomstskatt, som utgår enligt 20 § 2 mom. i samma förordning.

2 §.

Fondens tillgångar må användas allenast för bestridande av statsverkets utgifter
för kapitalökning; dock att jämväl sådan återbetalning av förut erlagd skatt,
varom förmäles i 20 § 2 mom. sista stycket av ovannämnda förordning, skall gäldas
av fondens medel.

3 §•

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet med de
närmare föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar.

4 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna, läggas,
till kapitalet.

K ungt. Maj.is proposition Nr 344.

•r> 8.

Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

De föreslagna ändringarna i förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering avsågo förordningens
32 och 36 §§. Dessa föreslogos skola erhålla följande lydelse:

32 g.

Det åligger — — — mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhetlegat
till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden i inkomstlängden angiva
särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade
beloppet.

Har skattskyldig--— inkomstlängden i övrigt.

Finner taxeringsnämnd----.

36 §.

2 mom. Efter emottagandet —--tjänsteman ej mindre att ofördröj ligen

uträkna och i taxeringslängderna införa de avgifter, som på grund av taxeringsnämndernas
beslut skola påföras, varvid i särskilda kolumner skola införas de
delar av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöpa å ena sidan å den i det
taxerade beloppet upptagna inkomsten, å andra sidan å den i samma belopp upptagna
förmögenhetsdelen, ävensom den inkomstskatt, som skall erläggas jämlikt 20
§ 2 mom. förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,
än även — — —.

I sitt på grund av ovannämnda remiss den 5 mars 1919 avgivna
yttrandet anför statskontoret:

»Vad först angår själva syftemålet med inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond
finner statskontoret det överensstämma med sunda principer i skattepolitiskt
hänseende, att sådana skatter, som kunna anses innebära indragning till statsverket
av delar av själva det beskattade kapitalet och alltså icke endast avse, att
viss del av kapitalets avkastning tages i anspråk för statsändamål, användas till
ökning av statens kapital och ej till bestridande av statsverkets löpande utgifter.

Till sådana skatter höra givetvis arvsskatt och skatt för gåva, varför intet
synes vara att erinra mot att dessa skatter reserveras för statens kapitalökningsbehov.

8

Kung!. Muj:ts proposition Nr 344.

I fråga om den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöper å den
jämlikt 17 § förordningen den 28 oktober 1910 i det taxerade beloppet upptagna
förmögenhetsdel, synes det mera tvivelaktigt, huruvida denna skatt, som ju visserligen
beräknas efter kapitalets storlek, men för vars gäldande ej själva kapitalet
utan endast dess avkastning torde behöva tagas i anspråk, kan anses innebära
överflyttande till staten av någon del av det beskattade kapitalet. *Då för övrigt
för närvarande icke föreligger någon utredning om, huru stor del av den samlade
inkomst- och förmögenhetsskatten, som utgöres av skatt å förmögenhet, synes det
kunna ifrågasättas, om åtminstone innan någon upplysning härutinnan vunnits, det
bör fastslås, att nämnda del av inkomst- och förmögenhetsskatten skall i sin helhet
på föreslaget sätt användas allenast för tillgodoseende av statens behov av kapitalökning.
Detta kunde måhända leda till att en oproportionerligt stor del av berörda
behov kornine att fyllas genom beskattning och att å andra sidan landets skatteförmåga
i övrigt komme att för riksstatens verkliga utgifter anlitas i högre grad
än som strängt taget vore nödvändigt.

Yad vidkommer den skatt å vissa bolags besparade vinstmedel, som omförmäles
i det föreslagna 2 mom. av 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
synes det ej vara något att invända mot att denna användes till kapitalökning
för statens rökning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle statsverkets kapital ökningsfond göras
räntebärande och förvaltas av statskontoret. Då, enligt vad statskontoret förmodar,
avsikten är att fonden skall årligen tagas i anspråk för sådana anslag till kapitalökning,
som hittills anvisats av andra inkomster än lånemedel, och däremot icke
att kapital skall hopsparas för att tagas i bruk först i en mer eller mindre avlägsen
framtid, vill det synas, som om det ej vore lämpligt att genom förräntning
fastlåsa fondens medel, då ju härigenom svårighet kunde uppstå att lösgöra tillgångarna,
när de skola tagas i anspråk. Visserligen kunde det tänkas, att medlen
placerades på kortare tids uppsägning i enskilda banker, men för statsverket torde
det då vara minst lika fördelaktigt, att fondmedlen ingå i statsverkets kassaförlag
tills de bliva för avsett ändamål använda. Enligt statskontorets mening bör därför
8 § i förordningen endast innehålla, att tillgångarna skola av statskontoret bokföras
såsom en särskild fond, i vilket fall 4 § kan helt ur förslaget utgå.

Statskontoret övergår härefter till frågan, på vad sätt ifrågavarande skattemedel
skola tillgodoföras fonden.

Vad då först angår arvskatten och skatten för gåva inbegripas som bekant
dessa skatter i stämpelmedlen, utan att någon särskild stämpeltyp för dem användes.
Någon kännedom om, till vilket belopp arvskatten för ett visst år uppgått, kan
därför erhållas först vid slutet av påföljande år, då den häröver upprättade statistiken
föreligger; och då denna statistik grundar sig på de till hovrätterna insända
renovationerna av de s. k. småprotokollen, kunna de därvid framkomna siffrorna
knappast anses äga räkneskapsmässig giltighet. En förutsättning för det nu föreliggande
förslagets genomförande synes därför vara, att en särskild stämpeltyp
kommer till användning för arvskatt och skatt för gåva, i vilket fall det vid försäljning
av sådana stämplar influtna beloppet kan i räkenskapen särskilt bokföras
och till kapitalökningsfonden omföras antingen vid årsbokslutet eller, om så finnes
önskligt, under löpande året alltefter som skatten inflyter. Om förordningen skall

y

Runyl. Majds proposition Nr 341.

träda i kraft den 1 januari 1020, bör därför den nya stämpel typen dä vara tillgänglig
hos vederbörande stämpelförsäljare.

I syfte att möjliggöra avskiljandet av de inkomstskattemedel, som föreslagits
skola tillföras fonden, hava förslag uppgjorts till vissa ändringar i förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering. I avseende härå vill statskontoret
anmärka, att av det vid handlingarna fogade förslaget till ändring i 32 § ej
klart framgår, huru förfaras skall i de fall, då skattskyldig oj avlämnat deklaration.

Slutligen vill statskontoret framhålla, att då, för behörigt överförande till
kapitalökningsfonden av förenämnda bägge särskilda delar av inkomst- och förmögenhetsskatten,
det torde vara erforderligt ej blott att samma andelar särskilt angivas
å taxeringslängderna utan även att de i vederbörande räkenskaper samt i
rikshuvudboken särskilt redovisas, detta torde förutsätta, att redan i riksstaten dessa
bägge delar upptagas å särskilda titlar såsom underrubriker till inkomst- och förmögenhetsskatten,
vilken i sådant fall kunde i riksstaten upptagas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a) skatt å inkomst — — — — — — — — — — — — — _ — —__

b) särskild skatt å vissa bolags besparade vinstmedel — — — —--

c) skatt å förmögenhet —• — — — — —• — — — —. — — — —

Säger för inkomst- och förmögenhetsskatt — —---- — —---_

På liknande sätt och av samma anledning synes i riksstaten inkomsttiteln

stämpelmedel böra upptagas sålunda:

Stämpelmedel, bevillning:

a) arvskatt och skatt för gåva — — — — — — — — — — — — —

b) stämpelmedel i övrigt — — — — — — — — — — — — _ — —

Säger för stämpelmedel — — —• — — — — — — — — — — — —.»

Med anledning- av att statskontoret ifrågasatt införande av en ny
stämpeltyp, varigenom arvs- och gåvoskattemedel skulle kunna säkrare
avgränsas från övriga stämpelmedel har yttrande infordrats jämväl från
general poststyrelsen:

I sift den 11 mars avgivna utlåtande anför generalpoststyrelsen:

Då, jämlikt förslaget, till den ifrågavarande fonden skall avsättas, bland
annat, arvsskatt och skatt för gåva, och till följd härav måste kunna beräknas de
årliga belopp, vartill dessa skatter uppgå, framträder frågan, huruvida sådan beräkning
lämpligen kan göras med användning av de dubbla beläggningsstämplar,
medelst vilka berörda skatter för närvarande uttagas, eller om härför erfordras en
ny stämpeltyp.

Därest det förra alternativet väljes, kan skattebeloppet icke uträknas inom
postverket, enär de dubbla beläggningsstämplarna jämväl användas för andra ändamål.
Däremot kan en sådan uträkning ske med hjälp av de med nr 2 märkta
delarna av de dubbla beläggningsstämplarna, vilka för granskning insändas till hovrätterna.

Yad först arvsskatten beträffar, skola de härför använda, med nr 2 märkta
stämpeldelarna jämlikt 35 § i nådiga förordningen angående stämpelavgiften den 19
november 1914 fogas vid de renoverade exemplaren av underrätternas s. k. småprotokoll,
som skola till hovrätt insändas. Dessa renovationer skola enligt nådiga
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 307 höft. (Nr 344.) 2

10

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 344.

förordningen den 16 juni 1875 till hovrätten insändas från häradsrätt inom tre
månader från tingets avslutande och från rådhusrätt för varje månad inom utgången
av nästa månad. Enligt 36 § i stämpelförordningen skola de insända stämpeldelarna
granskas i hovrätterna och jämföras med protokollen. För alla under ett
år avlämnade dylika protokoll bör detta granskningsarbete enligt samma paragraf
vara fulländat senast inom slutet av det nästföljande året.

Yad skatten för gåva angår, skola enligt 53 § 2 mom. i nådiga förordningen
om arvsskatt och skatt för gåva den 19 november 1914 hos Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande föras särskilda förteckningar över gåvoskattens belopp, av vilka
förteckningar avskrifter skola inom den 1 april det nästföljande året jämte de med
nr 2 betecknade stämpeldelarna insändas till hovrätt, varest granskning av stämpelbeläggningen
äger rum.

Till följd av nu angivna bestämmelser kunna sålunda från hovrätterna erhållas
fullständiga uppgifter angående nu ifrågakomna skatters belopp, men beräkningen
kan, särskilt vad angår arvsskatten, slutföras först eu längre tid efter skattens
erläggande.

Skulle åter det senare av ovan angivna alternativ eller införandet av en ny
stämpeltyp — en arvsstämpel — komma i tillämpning, kan skattebeloppet uträknas
— utom på sätt förut anförts genom uppgifter från hovrätterna — genom generalpoststyrelsens
försorg. Jämlikt 41 § i stämpelförordningen skola nämligen stämpelförsäljarna
— d. v. s. vederbörande tjänstemän vid härads- och rådhusrätter samt
hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande — föra och för kalenderår avsluta
redogörelse över mottagna stämplar och vad därför i penningar inflyter, vilken redogörelse
bör till generalpoststyrelsen vara avlämnad sist den 15 januari nästföljande
år. Generalpoststyrelsen har enligt 45 § i samma förordning att inom den 1 april
över stämpeluppbörden i riket upprätta redogörelse för det nästföregående kalenderåret.
Åv denna inom generalpoststyrelsen uppgjorda redogörelse skulle alltså, därest
i stämpelförsäljarnas redogörelser komme att införas en särskild kolumn för de
ifrågasatta nya arvsstämplarna, framgå det sammanlagda beloppet av de under det
föregående året försålda arvsstämplar, och kan denna redogörelse föreligga färdig
senast den 1 april varje år. Enligt nu gällande bestämmelser kunna några uppgifter
om arvs- och gåvoskatterna under löpande året ej lämnas, och torde det
bliva svårt förelägga stämpelförsäljarna att härom vid olika tillfällen under året
avgiva särskilda redogörelser. Undantagsvis kan inträffa, att arvsstämplar komma
att inköpas kontant direkt från postanstalt. Uppgift om dessa stämplar, som redovisas
av vederbörande postkontor, inkommer till generalpoststyrelsen genom postkontorets
räkenskap och kan sålunda jämväl inflyta i general poststyrelsens förenämnda
årsredogörelse över skatten.

Införandet av en ny stämpeltyp synes sålunda otvivelaktigt medföra möjlighet
att snabbare erhålla kännedom om skattebeloppet, än om de nu brukliga dubbla beläggningsstämplarna
fortfarande skulle användas jämväl för arvs- och gåvoskatterna.

I sammanhang härmed anser sig generalpoststyrelsen emellertid icke böra
underlåta påpeka, att såväl ur tillverknings- som framför allt ur förvarings- och
redovisningssynpunkt kan vara av betydelse, att ej allt för många olika stämpeltyper
påbjudas. Redan nu finnas och tillhandahållas genom postverket ett flertal
stämplar, nämligen:

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

helarksstämplar ......................................

.................. 12

stycken

enkla beläggningsstämplar.....................

..................... 156

dubbla dito .......................

..................... 36

»

bank- och växelstämplar .......................

................... 28

»

överlåtelsestämplar..................................

..................... 32

»

punschstämplar .......................................

..................... 12

»

Summa 156 stycken.

Härtill komma eventuellt de ifrågasatta lyxstämplarna = 17 stycken. Lämpligt
vore sålunda, därest ytterligare en ny stämpel (arvsstämpel) varder påbjuden,
att densamma ej skall tillhandahållas i den mångfald valörer, som är stadgad beträffande
de nuvarande dubbla beläggningsstämplarna, utan synes tillräckligt, att
arvsstämpeln, som naturligen likaledes skulle utgöras av en dubbel beläggningsstämpel,
tillverkades i följande valörer: 5, 10, 20 och 50 öre samt 1, 2, 5, 10, 15,

20, 50, 100, 200, 500, 1,000 och 5,000 kronor.

Därest jämlikt 49 § i förordningen om arvsskatt och skatt för gåva restitution
av redan erlagd skatt blivit, på gjord framställning, av vederbörande myndighet
beviljad, synes det restituerade beloppet böra utbetalas från kapitalökningsfonden,
varom stadgande torde böra inflyta i den föreslagna förordningens 2 §.

Sedan jag nu redogjort för ärendets beredning torde jag få angiva departementsmin
ställning till det föreliggande förslaget. chefen.

Först torde jag få upptaga till behandling själva principfrågan
om inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond. Statskontoret har
därom anfört, att statskontoret funne syftemålet överensstämma med
sunda principer i skattepolitiskt hänseende. Efter min mening är det
av stor vikt att i görligaste mån så anordna finansväsendet, att uti
finanshushållningen icke sker en direkt förbrukning av do inom folkhushållningen
fonderade tillgångarna. Staten bör uppställa såsom en
bestämd grundsats för sin hushållning, att löpande årsutgifter allenast må
bestridas från folkhushållets årsavkastning. Då statens fiskaliska åtgärder
innebära en kapitalöverflyttning, bör noga tillses, att de i statens hand överflyttade
tillgångarna så vitt möjligt bevaras såsom kapital. Den naturliga
utvägen härför synes mig vara, att hithörande medel placeras inom sådana
områden av statshushållningen, där behov föreligger av stadigvarande
kapitalplacering. Säkrast sker detta, om de tillgångar, som äro i fråga,
undandragas den obegränsade förfoganderätt, som statsmakterna utöva
över inflytande skattemedel i allmänhet, och redovisas alldeles för sig.

Hittills hava skattemedel, utan att någon åtskillnad gjorts i avseende
å deras art, använts såväl för löpande årsutgifter (vad i budgeten nu
benämnes »verkliga utgifter») som för kapitalökningsutgifter. Tillkomsten
av den ifrågasatta fonden skulle innebära möjlighet att städse

12 Kunyl. Moj.ts proposition Nr 344.

kunna redovisa för användningen av hithörande slag’ av skattemedeL
Upptagas dessa medel i en särskild fond, från vilken de icke må
omföras utan att bliva placerade såsom kapital, vinner man nödiggaranti
för att nödig aktsamhet iakttages vid disponerandet av medlen
i fråga. Av fondens tillgångar anvisas i mån av behov utgifter för
statsverkets olika behov av kapitalökning.

Jag kommer så till frågan, vilka skatteintäkter skola häuföras till
direkta kapitalskatter. I fråga om skatterna å arv och gåva synes ingen
tvekan kunna råda därom, att dessa skattemedel skola ingå till kapitalökningsfonden.
Härmed blir med all tydlighet fastslaget, att överförandet
i statens ägo av större eller mindre delar utav samlad enskild
förmögenhet icke innebär något avbräck för den önskvärda kapitalbildningen
inom landet. Om man således förhindrar disposition av
arvs- eller gåvoskattemedel för andra än kapitalbildande ändamål, synes
det vara i sin ordning, att andra statsinkomster icke skola tagas i anspråk
för eventuellt förekommande återbäring till enskilda av genom
arvsskatt till staten överfört kapital. Jag finner generalpoststyrelsens
anmärkning härutinnan äga fog och har följaktligen i det slutliga förslaget
upptagit bestämmelser om att restitutioner av arvsskatte- eller
gåvoskattemedel böra ersättas av kapitalökningsfonden.

Till fonden böra vidare föras sådana intäkter av inkomst- och
förmögenhetsskatten, vilka innebära beskattning av förmögenheten. Nu
utgöres ju den vanliga beskattningen av inkomst och förmögenhet i
den form, att inkomsten jämte eu sextiondedel av förmögenheten tillsammans
bilda det taxerade beloppet. Förekomsten av förmögenhet
höjer det erlagda skattebeloppet minst i samma mån som förmögenhetsdel
ingår i det taxerade beloppet; i själva verket är cjen del av skatten,
som kan sägas föranledas direkt av förmögenheten, något större, beroende
på att den tillagda sextiondedelen även bidrager att höja skatieprocenten.
Till denna omständighet kan emellertid här icke tagas
hänsyn. Såsom kapitalbeskattning betraktar jag den andel av den
samlade inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken belöper å taxerade
förmögenhetsdelar. Statskontoret erinrar därom, att även denna del
av skatten är av den art, att för dess gäldande icke själva kapitalet
utan endast dess avkastning behöver tagas i anspråk. Detta häri
emellertid efter min uppfattning icke upphäva skattedelens karaktär att
vara en låt vara förhållandevis låg kapitalskatt. I konsekvens med vad nyss
utvecklats beträffande arvsskatten kunde det ifrågasättas att låta restitutioner
av skattemedel, i den mån de innehålla skatt å förmögenhetsdelar

Kuncjl. Maj:ta proposition Nr 344.

U\

So“varIkafn^S^lig tuficke

»B-skatt» a bolag, som rvu fe J 50_v„„fns ae strängare villkor
föreslagit riksdagen, dessa medel boi< föreslagna fond alltid inäste

för användningen, sent en avsattmng till.on f

innebära. Härtill ^LXtSg eller ef beskaUning 1 förskott av
utgöra en provisorisk fjjrel , ämnc\ 80m tidigare

vinstmedel, som icke utdela . & , Kun<>-1 Marts prövning,

a "Ss-S-å-sc

beträdde uppförandet i ^dget^avde

inkomsttitlar^ Ti anmälan av förslag

m nffkomstberikning. Därvid ‘“fSeZsfvOrevafanl

P af^felifarfag bär" allenast, att i rtksstaten finge uppföras dels

å utgiftssidan fond förutsättnmgar

harfor finnas och behov^arav^lor , Jörandet av

medel såsom --prataxenngsförordningen
det foreliggau e ors statskontor ”t i visst avseende anmarkt,

nava, med iakttagande d ;mmält författningsförslag.

av mig "PP "|ågasaftta bestämmelserna torde höra föranteda, Bteom stets för''1^fprSSSSo^.

“f1 BOT8katte“

lar irSedtebedragande Ä ÄÄ

s ääx» - “g z s«?d lydr

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 307 haft. (Nr 344.)

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 344.

tio. ti,, riksdagen

, ..ii (^eni!l1a av statsrådets övriga ledamöter biradda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas pro|o;;raT
den ''-vdelse, bil. litt. . . .vid detta protokoll

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

SIOCKHOLM. 1SAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI

-AKTIEBOLAG, 19191