Kung!. Mnj:ts proposition Nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
i prisregler ande syfte; given Stockholms slott den
18 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
!j

att till åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag

under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1919 .............................. kronor 50,000,000,

dels ock å extra stat för år 1920 ........................ » 5,000,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 304 höft. (Nr 341.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 mars 1919.

N arv a r a nde:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Till åtgärder i prisreglerande syfte har riksdagen under nionde
huvudtiteln anvisat förslagsanslag till belopp av 90 miljoner kronor å
tilläggsstat för år 1918 och 10 miljoner kronor å extra stat för år
1919. Sistnämnda anslag hade huvudsakligen till syfte, att medel skulle
finnas till hands för prisregleringens fortsättande, därest så funnes erforderligt,
även efter 1919 års ingång intill dess riksdagen hunne besluta
i ärendet.

Vid anmälan den 9 januari 1919 av ärendena angående utgifter å
tilläggsstat för innevarande år under nionde huvudtiteln redogjorde jag
i punkten 54 för en av folkhushållningskommissionen den 23 november
1918 avgiven P. M., vari kommissionen, som ansåge försiktigheten bjuda,
att man vid beräkningen utginge från de minst gynnsamma sannolika

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341. 3

förhållandena, förutsatt, att läget i försörjnings- och prishånseenden icke
komme att betydligt förbättras under år 1919. Kommissionen både från
denna utgångspunkt beräknat årets prisregleringsutgifter intill den 1
september till 60 miljoner kronor. Jag framhöll emellertid, att då garanterade
minimipris å brödsäd gällde även för 1919 års inhemska skörd,
en prisreglering å mjöl syntes skola bliva nödvändig även under någon
del av det hushållsår, som börjar den 1 september 1919. Jag fann det
därför nödvändigt att öka kommissionens beräknade totalsumma till 70
miljoner kronor, men då anslag för ändamålet beviljats av 1918 års riksdag
till belopp av 10 miljoner kronor, behövdes ej större nytt anslag än 60
miljoner kronor. 1 avbidan på blivande proposition har också Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att beräkna detta belopp å tilläggsstat.

För att något belopp till prisregleringsutgifter må finnas tillgängligt
även i början av år 1920 har ett anslag ansetts behövligt, och
Kungl. Maj:t liar i punkten 128 av nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen
att för detta ändamål beräkna i avbidan på blivande proposition
ett anslag av 5 miljoner kronor.

Nu har folkhushållningskommissionen i skrivelse den 13 mars Folk hushåll.
1919 avgivit mera fullständig utredning i förevarande ämne och fram- ™9slonZ.
lagt därpå grundade förslag.

I kommissionens skrivelse lämnas först följande redogörelse för 90-miijonersde
av Kungl. Maj:t beslutade medelsanvisningar från 90-miljonersan- an^af^8fc51''
slaget för år 1918.

Kungl. brev Ändamål Belopp kronor

isy 1918 ersättning för livsmedelsnämndernas arbete under ransoneringsåret
1917—1918 ............... 3,000,000: —

12L 1918 prisreglering av gödselmedel................................................ 1,500,000:

wy! 1918 » » mjöl........................................................... 28,000,000:-

4/ 1918 » » hushållsflott................................................ 1,000,000: —

*/“ 1918 » » mjöl............................................................ 20,000,000: —

»/ 1918 » » sill ........................................................... 4,500,000: —

i®/ 1918 » » kraftfoder ............................................... 491,728: 36

15/u 1918 » » . fiskegarn................................................... 660,000: —

!®/u 1918 gäldande av kostnader för det lokala livsmedelsarbetet

(livsmedelsstyrelser) ..................................................... 3,535,994: 8 6

**/,, 1918 prisreglering av danskt smör ............................................ 2,881,695: 87

1918 * » sill ............................................................ 1,000,000: —

iljx 1919 » d danskt smör ............................................ 823,681:17

si/t 1919 ersättning till odlings- och uppskattningsnämnder ........ 625,000: —

18/a 1919 prisreglering av dansk potatis................;.......................... 1,500,000: —

38/, 1919 täckande av brist för prisreglering å potatis 1917 och 1918______17,207: 79

Summa 69,535,308: 05.

4

10-miljoner.sanslaget
för
Sr

Förnyad»''

beräkningar.

Mjöl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Kommissionen har meddelat, att hela det sålunda anvisade beloppet
lyfts i statskontoret med undantag av 500,000 kronor av de den 12
juli 1918 till prisreglering av gödselmedel anvisade medel, vadan alltså
inalles 69,035,308 kronor 5 öre lyfts.

Kommissionen fortsätter sålunda:

»Härav framgår, att icke mindre än cirka 20 miljoner kronor av nu nämnda
90-miljonersanslaget återstå odisponerade. Antagligt är dock, att några ytterligare
anvisningar av medel från detta anslag komma till stånd — såsom exempelvis för
gäldande av vissa kostnader för år 1918 för livsmedelsstyrelsernas förvaltning, varom
kommissionen denna dag gör särskild framställning. Dessa ytterligare anvisningar
från 90-miljonersanslaget beräknas emellertid icke vara av den omfattning,
att någon rubbning i nyss nämnda siffra för besparingen — cirka 20 miljoner kronor
— kan inträda.

På grund av nu berörda anslags natur av förslagsanslag torde emellertid den
uppkomna besparingen icke kunna överföras till täckande av poster, som hänföra sig
till år 1919. Däremot har kommissionen i vördsam promemoria till chefen för jordbruksdepartementet
den 20 februari 1919 ifrågasatt, att viss del av de penningmedel,
som redan anvisats för prisreglering av mjöl och av kommissionen lyftats
från statskontoret, måtte, i den mån dessa nu åsyftade medel icke förbrukats under
år 1918, få användas för samma ändamål — prisreglering av mjöl — för år 1919.
I efterföljande kalkyler vågar kommissionen dock icke räkna med, att dylik överföring
kommer till stånd.

Vad beträffar det andra av de ovan nämnda prisregleringsanslagen, nämligen det a
10 miljoner kronor, har detta till huvudsakligt syfte, att medel skulle finnas till
hands för prisreglerings fortsättande, därest så funnes erforderligt, även efter 1919
års ingång intill dess riksdagen hunne besluta i ärendet. Av detta anslag har genom
nådigt brev den 31 januari 1919 för prisreglering å danskt smör till kommissionen
anvisats 1,200,000 kronor, vilket belopp av kommissionen lyftats från statskontoret.

Av 10-miljonersanslaget återstå alltså 8,800,000 kronor.

Beträffande behovet av . ytterligare penningmedel för prisregleringsåtgärder
under år 1919 har folkhushållningskommissionen den 23 november 1918 härom avgivet
en särskild promemoria till chefen för jordbruksdepartementet, vari återfinnas
preliminära kalkyler. — — —.

Sedan kommissionen anmodats att till Kungl. Maj:t inkomma med förnyade
utredningar och förslag rörande behovet av penningmedel för statliga prisregleringar
å varor för innevarande år har kommissionen låtit verkställa ytterligare beräkningar
och tagit frågan under ny omprövning, och får kommissionen med anledning härav
anföra följande.

I sin ovan nämnda promemoria av den 23 november 1918 uppskattade kommissionen
det belopp, som kunde anses erforderligt för prisreglering av mjöl under
tiden januari augusti 1919, till icke mindre än 35 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
beräknades emellertid härutöver 10 miljoner kronor för prisreglering
å mjöl under någon del av det hushållsår, som börjar i september 1919. Under

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341. 5

den tid, som förflutit sedan de nu nämnda uppskattningar under senhösten 1918
verkställdes, hava emellertid förhållandena i rätt väsentlig grad ändrats, vartill
kommer, att mera exakta kalkyler för mjölprisen under innevarande år numera
kunna framläggas.

Kommissionen bifogar härjämte kalkyler över mjölprisen (för vetemjöl, sammalet
rågmjöl och rågsiktsmjöl), upprättade inom kommissionens spannm ålsavdelning.
Av kalkylerna framgår, att kommissionen räknar med följande självkostnadspris
för mjöl, nämligen

för vetemjöl ............................ kronor 66: 2 7 per 100 kilogram,

» sammalet rågmjöl ............ » 56: 8 8 » » » samt

» rågsiktsmjöl..................... » 66: 85 » » »

.Enligt gällande maximiprisförfattning är kommissionens utförsäljningspris
fastställt till

för vetemjöl................................... kronor 60 per 100 kilogram,

» sammalet rågmjöl.................... » 45 » » » samt

» rågsiktsmjöl............................ » 60 » » »

gällande dessa pris uti zon I.

Skillnaden mellan självkostnads- och försäljningsprisen kommer alltså att
uppgå till

för vetemjöl............................... kronor 6:2 7 per 100 kilogram

» sammalet rågmjöl ............ » 11: 88 » » » samt

> rågsiktsmjöl....................... » 6:85 » » »

Dessa nu angivna belopp för förlusterna på viktsenheten äro något lägre än
vad kommissionen under hösten räknade med, beroende huvudsakligen på tröskningspremiens
bortfallande vid inköp av spannmål, men kompenseras dock rätt avsevärt
för vetemjölets vidkommande genom inblandning av utländskt vete, som i
inköp hittills ställt sig avsevärt högre än det inhemska.

Med nu gällande ransonering av mjöl beräknar kommissionen en mjölåtgång
under innevarande konsumtionsår av i genomsnitt per månad ungefär 36,000 ton
mjöl. Med en mjöltilldelning av 60 procent i rågmjöl och 40 procent i vetemjöl
skulle mjölförbrukningen per månad belöpa sig till i runt tal 21,600 ton rågmjöl
och 14.400 ton vetemjöl. Totala förlusten per månad vid utförsäljningen av statens
mjöl till nu gällande maximipris skulle alltså enligt här angivna beräkningsgrunder
uppgå till

för rågmjölet ................................................... kronor 2,560,000

» vetemjölet .................................................... » 900,000

eller tillsammans kronor 3,460,000.

För de åtta första månaderna av innevarande år skulle alltså under angivna
förutsättningar prisregleringsbeloppet för mjöl utgöra 27,680,000 kronor. Därigenom
att av rågmjölstilldelningen eller 7,200 ton per månad beräknas från och
med april månad utgå i rågsiktsmjöl — som enligt den gjorda prissättningen drager
mindre prisregleringsbelopp än det sammalda mjölet — minskas dock ovan
nämnda kostnader för prisreglering av rågmjöl med 360,000 kronor per månad

Potatis.

Gödselmedel.

6 Kung!. Maj:ts proposition Nr 341.

eller för tiden april—augusti 1919 med 1,800,000 kronor. För all prisreglering av
vetemjöl samt såväl sammalet som siktat rågmjöl under tiden januari—augusti innevarande
år skulle alltså erfordras i runt tal 26 miljoner kronor.

I vad mån prisreglering å mjöl genom tillskott av statsmedel skall fortsätta
jämväl under nästa hushållsår låter sig nu ej bedöma. Kommissionen vill
dock framhålla, att man med säkerhet kan påräkna, att staten vid utgången av
innevarande förbrukningsår kommer att innehava ett visst lager av spannmål och
mjöl, vilket bör utförsäljas till pris under självkostnadspriset, för så vitt man vill
undvika en rätt betydande höjning av mjölmaximiprisen. Skulle en prisreglering å
mjöl i ungefär samma omfattning som den nuvarande bedrivas jämväl under årets
fyra sista månader, torde den statliga kostnaden härför, enligt vad nu kan bedömas,
komma att uppgå till ungefär 12 miljoner kronor, d. v. s. i det närmaste
halva beloppet av motsvarande kostnad för de åtta första månaderna. Härvid räknar
kommissionen med bibehållet mjölpris och oförändrad mjölåtgång, samt något
minskade kostnader.

För hela kalenderåret 1919 torde man alltså böra räkna med ett prisregleringsbelopp
för mjöl på i runt tal 38 miljoner kronor.

I nådiga brev den 19 februari och den 7 mars 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
kommissionen att efter vissa angivna grunder prisreglera dels ett parti
potatis om 10,000 ton, som kommissionen införskaffar från Danmark, och dels
ytterligare 10,000 ton potatis, som importeras under våren från England. Vid utförsäljning
av dessa potatispartier till de lokala livsmedelsnämnderna skulle tillämpas
ett pris av 24 kronor per 100 kilogram. Importprisen å den danska och
engelska potatisen beräknas emellertid bliva något högre, vadan det skulle erfordras
penningmedel för prissänkningen, beräknade till sammanlagt ungefär 900,000 kronor.
Som ovan nämnts, har kommissionen redan bemyndigats igångsätta dylik prisreglering
för importerad potatis, ehuru anslag för ändamålet ännu ej anvisats.

I fråga om kalkkväve torde erfordras rätt betydande belopp för prisreglering
under vårsäsongen 1919. [Jtförsäljningspriset å kalkkväve är nämligen genom
nådigt beslut den 24 januari 1919 fastställt till 3 kronor per procentkilogram kväve,
under det att fabrikanterna enligt uppgörelse med staten, som av riksdagen godtagits,
tillförsäkrats ett vida högre tillverkningspris, eller ungefär 4 kronor 45 öre.
Kommissionen beräknar, att för den prisrabattering, som härigenom sker, kommer
att erfordras ungefär 3,900,000 kronor för de partier kalkkväve, som utförsäljas
under vårsäsongen 1919. Härtill kommer vidare ungefär 500,000 kronor för prisreglering
av apatitsuperfosfat, som tillverkats enligt avtal med staten och vars utförsäljningspris
enligt av Kungl. Maj:t fattat beslut fixerats för våren 1919 till
samma pris, som i marknaden gäller för superfosfat, tillverkat av råfosfat. Sammanlagda
penningbehovet för direkt prisreglering av gödselmedel torde sålunda uppgå
till ungefär 4,400,000 kronor.

På grund av de mellan staten och kalkkvävefabrikanterna träffade avtal
torde dock den möjligheten kunna inträffa, att betydligt större belopp kommo att
behöva disponeras för utgivande av ersättning till kalkkväveproducenterna. Kommissionen,
som tillförne haft tillfälle beröra denna fråga i skrivelser till Kungl.

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 341. 1

Maj:t och till chefen för jordbruksdepartementet, återkommer hår nedan till detta
spörsmål.

Statens bidrag till täckande av kommunernas kostnader för livsmedelsförvaltningen
utgick under föregående regleringsår med 3,000,000 kronor, och finner
kommissionen det vara skäligt, att samma belopp även upptages i kalkylen för
innevarande år, d. v. s. för motsvarande kostnader under det regleringsår, som begynte
redan i september 1918. Dessutom torde man böra beräkna ungefär 2,500,000
kronor för täckande av förvaltningskostnaderna under innevarande år för livsmedelsstyrelser,
jordbruksråd, inspektionsverksamheten och vissa andra lokala organisationer.
Motsvarande kostnader för år 1918, vilka likaledes bestritts med medel ur
prisregleringsanslaget, uppgingo till ungefär 4,000,000 kronor, och räknar kommissionen
med, att den nu pågående avvecklingen skall möjliggöra en besparing i förhållande
till fjolåret på åtminstone 1,500,000 kronor. Sannolikt torde besparingen
bliva väsentligt större, men anser kommissionen försiktigheten bjuda, att man i
kalkylen räknar med ett belopp av 2,500,000 kronor för livsmedelsstyrelserna och
dessas organ.

Sålunda torde sammanlagt 5,500,000 kronor böra i kalkylen upptagas för
kostnader för det lokala livsmedelsarbetet.

Ganska sannolikt är, att prisregleringar behöva åvägabringas även å vissa
andra varor än de här ovan omförmälda. Kommissionen tänker här närmast på
sådana artiklar, som kommissionen tidigare inköpt till då rådande pris, men vilka
med hänsyn till det förändrade läget numera näppeligen kunna utförsäljas utan att
priset förbilligas. En skyndsam utförsäljning till nedsatta pris av vissa artiklar kan
dessutom vara riktig, på det att den fria handeln snarast möjligt må kunna taga
hand om varorna i fråga. Till vilket belopp dylika nu åsyftade oförutsedda prisregleringar
å diverse varor kan komma att belöpa sig, torde för närvarande icke
kunna angivas, men kommissionen förutsätter, att det som regel här ej kan bli
fråga om annat än relativt obetydliga belopp, vilka i jämförelse med övriga prisregleringsanslag
äro av underordnad betydelse.

Beträffande två artiklar åter — kvävehaltiga gödselmedel och importerat
kraftfoder — är det dock icke uteslutet, att betydande belopp behöva anlitas för
åvägabringandet av den prisreducering, som under vissa förhållanden på importmarknaden
eller i övrigt kan bliva erforderlig för möjliggörandet av dessa varors
utförsäljning. I fråga om gödselmedel, närmast kalkkväve, har kommissionen hör
ovan, liksom tidigare i särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t, berört frågan om förluster
på grund av de mellan staten och kalkkvävefabrikanterna ingångna avtal,
och för tillfället torde det icke låta sig göra att närmare beräkna, huruvida och i
vad mån dylika förluster äro att befara. Vad kraftfodermedel beträffar bär ju
staten fortfarande, för att möjliggöra en välbehövlig import, varit nödsakad att
antingen själv bedriva densamma, såsom för majs, eller ock ikläda sig vissa förpliktelser
för avsättningen, såsom för oljekakor, vilket allt möjligen kan under
vissa förhållanden — såsom exempelvis avsevärt försenad skeppning, hastigt öppnad
möjlighet till import å andra fodervaror till billigare pris etc. — komma att
nödvändiggöra en utförsäljning till reducerade priser, som i sin tur torde kräva
särskilda statsanslag för de eventuella förlusternas täckande.

K os t ii åder
>r det lokala
livsmedelsarlietet.

< Oförutsedda
prisregleringar.

8

Samman ställning.

Departements chefen.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 341.

Vilket belopp, som kan vara erforderligt för ovan åsyftade oförutsedda prisregleringar
— såväl beträffande vissa mindre artiklar som möjligén även för kalkkväve
och fodermedel — torde vara mycket svårt att beräkna. Kommissionen har
ansett försiktigheten bjuda, att man här anslår behovet av dylika oförutsedda prisregleringar
av alla olika slag till ungefär 10 miljoner kronor, d. v. s. samma belopp
som under år 1918 beräknades för diverse oförutsedda prisregleringar. Visserligen
torde denna summa ingalunda vara tillräcklig, därest de mest ogynnsamma
förhållanden i fråga om kalkkväve och importerade fodermedel inträda, men å andra
sidan synes det kommissionen ej vara nödvändigt, att i denna kalkyl inrymma större
reserv för prisregleringar än nu föreslagits.

Enligt vad ovan anförts torde sålunda för år 1919 erfordras följande pris -

regleringsbelopp, nämligen

för mjöl .......................................................... kronor 38,000,000

» potatis ...................................................... » 90o,000

» konstgjorda gödselmedel ........................ » 4,400,000

» den lokala livsmedelsorganisationen...... » 5,500,000

» oförutsedda prisregleringar .................... » 10,000,000

eller tillsammans kronor 58,800,000.

Från nyssnämnda slutsumma 58,800,000 kronor skall dock avräknas det belopp
å 8,800,000 kronor, som återstår av ovan nämnda redan anvisade anslag för
år 1919 å 10 miljoner kronor. Sedan detta belopp frånräknats, framträder sålunda
ett ytterligare behov av penningmedel för åtgärder i pr isregler ande syfte av 50
miljoner kronor. Kommissionens här framlagda kalkyl slutar alltså på ett belopp,
som med icke mindre än 10 miljoner kronor understiger det tidigare beräknade och
i årets statsverksproposition föreslagna.

Ehuru kommissionen räknar med, att det nu föreslagna beloppet å 50 miljoner
kronor i gynnsamma fall icke behöver i sin helhet förbrukas samt att utsikter
sålunda finnas för att besparingar skola kunna göras, anser kommissionen
dock å andra sidan, att möjligheterna av ökat penningbehov för oförutsedda prisregleringar,
särskilt beträffande gödselmedel och fodervaror, äro så pass stora, att
försiktigheten torde med nödvändighet bjuda, att ifrågavarande anslag beviljas såsom
förslagsanslag.

Under åberopande av vad här ovan anförts får folkhushållningskommissionen
hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till åtgärder i prisreglerande
syfte såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa
50 miljoner kronor.»

Jag vill först framhålla, att då det för år 1918 till prisregleringsåtgärder
beviljade anslaget å 90 miljoner kronor hade förslagsanslags
natur, det icke överensstämmer med grunderna för budgetväsendet att
för utgifter under år 1919 taga i anspråk besparing, som uppkommit å
sagda anslag, utan torde nytt anslag böra anvisas till 1919 års utgifter.

Folkhushållningskommissionens nu framlagda beräkning utvisar,
att prisreglering i åtskilliga hänseenden måste fortfarande upprätthållas

Kungl. Maj:tf proposition Nr 341.

under innevarande år. Det är sålunda en naturlig följd av att staten
garanterat jordbrukarna vissa minimipris för vele och råg, som skördas
innevarande år, att prisreglering sker å mjölet, för att icke mjölpriset
skall stiga i alltför hög grad. Under nuvarande förhållanden ställer
sig mjöl av utländskt vete dyrare än av inhemskt. I vad man detta
kommer att fortfara och överhuvud huru prisförhållandena komma att
gestalta sig, är ju ännu omöjligt att bedöma, men för närvarande utgör
detta höga pris på imponerat vete ett ytterligare skäl till prisreglering.
För hela kalenderåret 1919 har kommissionen för mjölet beräknat eu
prisregleringssumma av 38 miljoner kronor. De förutsättningar, på
vilka kommissionen byggt denna beräkning, äro naturligtvis ganska
ovissa och kuuna röna betydelsefull inverkan av huru de allmänna förhållandena
utveckla sig såväl inom som utom landet. Skulle å världsmarknaden
större prisfall å spannmål inträffa, är det icke uteslutet, att
eu mer omfattande prisreglering å mjöl än den nu beräknade kan bliva
nödvändig. För nävarande saknar jag emelleriid hållpunkter för att
föreslå någon jämkning i denna beräkning och anser fördenskull densamma
böra godtagas.

Det beräknade prisregleringsbeloppet för potatis avser importaffärer,
som redan beslutats, och beloppet får därlör anses vara någorlunda
exakt.

Åven de belopp, vilka beräknats för prisreglering under våren
1919 av kalkkväve och apatitsuperfosfat, torde få anses någorlunda
säkra. I varje fall lärer någon större besparing å dessa belopp icke
vara att påräkna.

I de till 5,500,900 kronor beräknade kostnaderna för det lokala
livsmedelsarbetet torde visserligen i mån som kifötidsåtgärderna avvecklas
inskränkningar kunna göras, vilket kommissionen också framhållit. I
vad mån detta kan ske är dock ännu ovisst. l’å grund härav vill jag
ej ifrågasätta någon ändring i det härtill beräknade beloppet.

Åvenså synes mig det av kommissionen till oförutsedda prisregleringar
beräknade beloppet av 10 miljonor kronor böra nu godkännas.

Då av det för året anvisade anslaget finnes att tillgå en summa
av 8,800.000 kronor, behöves nytt anslag till belopp av 50 miljoner
kronor. Anslaget bör patagligeu hava förslagsanslags natur.

För år 1920 torde, såsom i statsverkspropositionen beräknats, böra
anvisas ett förslagsanslag av 5 miljoner kronor.

Jag får på grund av vad jag nu anfört hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 304 höft. (Nr 341.)

2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

att till åtgärder i prisreglerande syfte anvisa såsom förslagsanslag
nnder nionde lmvudt teln

dds å tilläf/gsstnt för år 1919 ............................. kronor 50,000,000,

dels ock å extra stat för år 1920 ....................... » 5,000,000.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skalle proposition
i ämnet avlåtas till riksdagen med den lydelse,
bil. . . . till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 341.

Bilaga 1.

Vete, svenskt
2 procent svinn
Inköpskostnad

Tomsäckshyra .......................

4 m. ränta å 7 ''/a procent

Veteinjölskalkyl 1919.

41:-

i. ranta a t pruueiiii ...............................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar
Försäkring, brand- och sjö Frakt

...................................................................

Intagning

Mallön + utbytesersättning

Avgår 5 kg. veteeftermjöl å 45 öre
» 13 kg. kli å 25 öre

77 kg. kosta sålunda

100 » y>, »

utländskt.

46: —

Frakt till depå och omkostnader

Hamnpenningar .............................

Tomsäcksslitage och lagning

Grossistprovision ...........................

Administrationskostnad

0:8 2 1 procent svinn

0: 4 6

0: 9 0

—

0: 4 0

1: 03

1: 15

0: 5 4

0: 5 4

0: 2 5

0: 15

2: —

l: —

0: 15

—

47: 09

49: 30

4: —

4: —

51: 09

53: 30

> 5: so

5: so

. 45: 5 9

47: so

59: 21

62: 08

procent utländskt,

60: 17

3:

0: 15
0: 7 5

1: 20
1: —

6: i o

66: 2 7.

Rågmjölskalkyl 1919.

Rag ................................................................................

2 procent svinn

Inköpskostnad...................................................................

Tomsäckshyra ..................................................................

4 m. ränta å 7 ’/•> procent ............................................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar

Försäkring, brand- och sjö- ..........................................

Frakt .............................................................................

Intagning

Bilaga 2.

41:

0: 8 2
0: 90
0: 40
1: 03

0: 5 4
0: 25
2: -0: 15

47: os

12

Kungi. Maj.ts proposition Nr 341.

Mal lön + utbytesersättning ................................................................ 2: 50

97 kg. rågmjöl kosta sålunda 49: 59

100 * * * * ............................................................... 51: os 5i; 0f>

Frakt till depå och omkostnader.......................................................... 3:_

Hamnpenningar 0: 15

Tomsäcksslitage och lagning 0: 75

Grossistprovision................................................................................. 0: 90

Administrationskostnad 1: 5. g0

56: 8 8.

Rågsiktmjölskalkyl.

Håg ,H.....................................................................

2 procent svinn
Inköpskostnad

Tomsäckshyra......................................................

4 m. ränta å 7 Va procent ..............................

4 m. lagring å 45 öre per ton per 10 dagar

Försäkring, brand- och sjö-...........................

Frakt ..............................................................

Intagning........................................................

Mallön + utbytesersättning ........

Avgår 20 kg. rågkli å 25 öre....

75 kg. rågsikt kosta sålunda. ..
100 » ,» » » .....

Frakt till depå och omkostnader

Hamnpenningar ............................

Tomsäcksslitage och lagning

Grossistprovision.......................

Administrationskostnad

Bilaga 3.

41: —

0: 82
.... 0: 90
... 0:40

.... 1: 03

0: 54
.... 0: 25

.... 2: —

... 0: 15

47: 09
3:50

50: 59

.... 5: —

... 45: 59

— 60: 79 60: 79

... 3: —

... 0: 15

... 0: 75

1: 16

— 6: 06
66: 85.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1919