Kungl. Maj:ts proposition Nr 318.

5

Nr 318.

Kung1- Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsunderlag
för länsveterinärer; given Stockholms slott den 18 mars
1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
besluta,

att från och med år 1920 och intilldess annorlunda kan varda
bestämt pensionsunderlaget för länsveterinärer skall utgöra 3,500 kronor
med tillägg av 500 kronor efter intjänande av bägge ålderstilläggen
såsom sådan.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

6

Rungl. Maj ds proposition Nr 318.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Enligt den vid 1909 års riksdag bestämda, ännu gällande staten
för länsveterinärer uppgår dessas avlöning till 2,500 kronor, varav 1,500
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill komma två
ålderstillägg å 500 kronor till lönen. Slutavlöningen blir alltså 3,500
kronor och högsta pensionen 2,500 kronor.

Vid 1912 års riksdag ordnades frågan om statsbidrag till distriktsveterinärer,
varvid för dylikt bidrag förutsattes, att avlöningen ej skulle
understiga 1,800 kronor jämte ett ålderstillägg å 400 kronor. Vid samma
riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om beredande åt distriktsveterinärerna
av pensioner å 1,500 kronor, men denna proposition vann ej
riksdagens bifall.

1 en till jordbruksdepartementet den 7 november 1918 inkommen
skrift har styrelsen för svenska länsveterinärföreningen anhållit om vid -

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 318.

tagande av lönereglering för länsveterinärerna. Styrelsen hemställer
därvid bland annat, att avlöningen måtte bestämmas till 5,000 kronor,
därav 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte
två ålderstillägg å 500 kronor till lönen. Tillika hemställes, att pensionen
måtte fastställas att utgå »med 80 procent å den fasta lön,
tjänstinnehavare vid avgången åtnjuter». Sistnämnda formulering synes
utvisa, att sökandena tänkt sig ett högsta pensionsbelopp av 4,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 25 februari 1919 tillstyrkt,
att den begärda avlöningen måtte beredas länsveterinärerna, dock med
den fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, som kunde befinnas
lämplig, samt att deras pension måtte fastställas till 4,000 kronor.

Frågan om lönereglering för länsveterinärerna lärer böra överlämnas
till ytterligare utredning genom löneregleringskommittén. Att jag
emellertid redan nu pakallat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å denna fråga
beror på dess samband med den aktuella frågan om beredande av pension
åt distriktsveterinärer.

I sistnämnda avseende har förslag framlagts av särskilda sakkunniga
i samband med förslag beträffande pensionering av vissa under
ecklesiastikdepartementet hotande grupper av befattningshavare. På
grundvalen av detta förslag har chefen för ecklesiastikdepartementet förut
i dag tillstyrkt Kungl. Maj:t att till riksdagen avlåta proposition bland
annat om beredande åt distriktsveterinärerna av pensioner å 3,500 krouor.
Detta belopp är emellertid högre än det nu till länsveterinärer utgående
pensionsbeloppet och jag finner det därför angeläget, att sistnämnda
belopp samtidigt höjes. I och för sig är också eu pension av allenast
2,500 kronor uppenbarligen alldeles för låg för tjänstemän i så ansvarsfull
ställning som länsveterinärer.

Då frågan om lönereglering för länsveterinärer icke nu kan upptagas
till prövning, återstår den möjligheten att i avvaktan på sagda
frågas lösning för dem bestämma särskilt pensionsunderlag. Jag finner
inga betänkligheter häremot, helst länsveterinärernas inkomster till
väsentlig del härflyta av arbete enligt av staten fastställd taxa. Vad
beloppet beträffar synes det mig höra bestämmas så, att det av föreningsstyrelsen
begärda beloppet av 4,000 kronor kommer att utgöra högsta
pension. Det lärer icke kunna antagas, att en blivande löneregleringkommer
att för länsveterinärerna medföra ogynnsammare pensionsförhållauden.
Pensionen bör emellertid ej under första delen av tjänstetiden
sättas lägre än vad som nu föreslås för distriktsveterinärer, för att
icke befordran från distriktsveterinärs- till länsveteriuärsbefattning skall

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 318.

medföra minskad pension. Pensionsunderlaget bör alltså bliva ''3,500
kronor samt, då bägge ålderstilläggen intjänats, 4,000 kronor.

Jag anser förslag i detta syfte nu böra föreläggas riksdagen och
hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
att från och med år 1920 och intill dess annorlunda kan varda
bestämt pensionsunderlaget för länsveterinärer skall utgöra 3,500 kronor
med tillägg av 500 kronor efter intjänande av bägge ålderstilläggen
såsom sådan.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition
i ämnet avlåtas till riksdagen med den lydelse,
bil. — till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG-, 1919.