Kung1. Maj:ts Proposition Nr 297.
7
Nr 297.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om fortsatt tillämpning under år 1920 av bestämmelser
om överlåtelse av äkta makes kommunala rösträtt å den
andra maken; given Stockholms slott den 21 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt tillämpning under
år 1920 av bestämmelser om överlåtelse av äkta makes kommunala
rösträtt å den andra maken.
GUSTAF.
Axel Schotte.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 297.
Förslag
till
Lag
om
fortsatt tillämpning under år 1920 av bestämmelser om överlåtelse
av äkta makes kommunala rösträtt å den andra maken.
Härigenom förordnas, att vad i sista stycket av övergångsbestämmelserna
till lagarna den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på Jandet den 21 mars
1862, om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars i.862, om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 samt om landsting
den 21 mars 1862 finnes stadgat att till utgången av år 1919 gälla
beträffande överlåtelse av äkta makes rösträtt å den andra maken skall
äga motsvarande tillämpning jämväl under år 1920.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 297.
9
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde, efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet, följande:
I den skrivelse den 19 december 1918, nr 40, däri 1918 års urtima
riksdag anmälde sina beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m., framhöll
riksdagen, hurusom genom särskilda motioner ifrågasatts att på ett
eller annat sätt underlätta makars utövande av varandras rösträtt. Sålunda
hade föreslagits, att vad som i övrigt stadgats beträffande fullmaktsröstning
ej skulle utgöra hinder för gift man eller kvinna att på
grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för den andra
maken. Den fråga, som sålunda uppkommit rörande lättnad i rösträtts
utövande, komme emellertid, enligt vad blivit upplyst, i annat sammanhang
att genom proposition från Kungl. Maj:t föreläggas 1919 års
lagtima riksdag, varvid emellertid frågans lösning torde komma att
sökas å annan väg än den av motionärerna ifrågasatta. Under dessa
BUtäng till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 262 höft. (Nr 296—297.) sc* io 3
10
Ktmgl. Maj:t$ Proposition Nr 297.
omständigheter hade riksdagen stannat vid att endast på sådant sätt
tillstyrka bifall till vad motionärerna i denna punkt föreslagit, att av
dem påyrkade stadganden intoges bland vederbörande författningars
övergångsbestämmelser och erhölle giltighet allenast under år 1919.
Den provisoriska anordning för underlättande i en del fall av rösträtts
effektiva utövning, som sålunda föreslagits, utgjorde givetvis intet hinder
för att genom beslut vid 1919 års riksdag för framtiden tillgodose det
allmänna ändamål, varom här vore fråga, genom andra anstalter än
fullmaktsröstning.
I enlighet härmed infördes i sista stycket av övergångsbestämmelserna
till de av riksdagen antagna och sedermera den 23 december
1918 utfärdade lagarna om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 samt om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863 föreskrifter av innebörd,
att under tiden från lagarnas ikraftträdande intill utgången av år 1919
vad i vederbörande författningar stadgats därom, att ej någon finge
på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mer än en
röstberättigad, ej skulle utgöra hinder för äkta make att på grund
av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för andra maken. I
sista stycket av övergångsbestämmelserna till de den 23 december 1918
utfärdade lagarna om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt
om landsting av samma dag stadgades tillika, att vad angående överlåtelse
av rösträtt sålunda stadgats i fråga om kommunalstämma på
landet och allmän rådstuga i stad skulle under år 1919 äga motsvarande
tillämpning i fråga om kyrkostämma respektive landstingsmannaval.
På föredragning av chefen för justitiedepartementet har Kungl.
Maj:t förut denna dag beslutit underställa riksdagen förslag till lag om
rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel
vid val till riksdagens andra kammare. I och för sig kunde det
synas, som om i huvudsak samma system, vilket sålunda föreslagits
rörande valen till andra kammaren, borde givas motsvarande tillämpning
i kommunerna. Emellertid kan det icke förbises, att i kommunerna
särskilda förhållanden kunna göra sig gällande, som kräva närmare
undersökning, innan förslag i denna fråga framlägges. I all synnerhet
gäller detta beträffande de regler, som i förevarande hänseende böra
givas i fråga om landskommuner, där kommunalfullmäktige ej finnas. Jag
är därför ej beredd att nu upptaga detta ärende till definitivt avgörande.
11
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 297.
Under sådant förhållande kunde det ifrågasättas, huruvida icke de av
1918 års urtima riksdag antagna provisoriska bestämmelserna, som avse
allenast år 1919, borde upphöra att gälla med sistnämnda års utgång,
då nämligen under år 1920 val till kommunala representationer i allmänhet
icke torde äga rum och i varje fall den förutvarande allmänna
regeln om rätt att rösta med fullmakt kvarstår. Emellertid har jag
dock ansett det lämpligt att i anslutning till riksdagens uttalade mening
rörande anordningarna i nämnda hänseende under år 1919 föreslå en
förlängning av de provisoriska bestämmelsernas giltighet jämväl för år
1920, under vilket år slutligt förslag till frågans lösning torde komma
att framläggas.
Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet härmed avfattat
förslag till lag om fortsatt tillämpning under år 1920 av bestämmelser
om överlåtelse av äkta makes kommunala rösträtt å den andra maken
samt hemställde, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande. .................. .......
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Edw. Wetterling.