Kungl. Mqj:ts Proposition Nr 284.
1
Nr 284.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående extra vaktmästare
vid farmaceutiska institutet m. m.; given Stockholms
slott den 11 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid farmaceutiska
institutet under tiden den 1 april—den 31 december 1919 anvisa på
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,400 kronor;
dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid nämnda
institut under år 1920 anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 1,865 kronor;
dels ock medgiva, att från och med år 1919, så länge de nuvarande
lokala förhållandena vid omförmälda institut fortvara, den vaktmästare, åt
vilken bostad jämte bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler, må
åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta avlöningen.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 252 käft. (Nr 284.)
1
2
Kungl. Mnj-.ts Proposition Nr 284.
Extra vaktmästare
vid
farm a
ceutiska
institutet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson. »
Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:
Till ecklesiastikdepartementet har den 22 februari 1919 inkommit ett
av löneregleringskommittén avgivet, den 13 samma månad dagtecknat utlåtande
över gjorda framställningar angående dels förbättrade avlöningsförmåner
för professorer och laboratorer samt för en av vaktmästarna vid
farmaceutiska institutet, dels ock anställande därstädes av ytterligare en
vaktmästare. I sagda utlåtande har kommittén, som intagit en i stort sett
mycket välvillig hållning gentemot ifrågavarande framställningar, tillstyrkt,
bland annat, åtskilliga ändringar i farmaceutiska institutets ordinarie stat.
Kommitténs förslag härutinnan, vilka synas mig vara grundade på goda
skäl, torde i allt väsentligt böra i sinom tid föreläggas 1920 års riksdag.
Att jag redan nu berört denna fråga beror därpå, att den ifrågasatta nya
vaktmästarbefattningen, vilken av kommittén tillstyrkts, från institutets
sida vitsordats vara av trängande behov påkallad redan innan en förändring
av institutets stat kan hinna genomföras och träda i kraft. Då sist
-
3
Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 284.
nämnda tidpunkt infaller tidigast med början av år 1921, har jag ansett
det böra tagas under övervägande, huruvida icke för beredande av tillgång
till extra vaktmästarhjälp under åren 1919 och 1920 särskilda extra
anslag böra utverkas redan hos nu pågående riksdag. För att belysa
denna fråga ämnar jag i det följande, bland annat, redogöra för berörda
framställning om inrättande av en ny ordinarie vaktmästarbefattning vid
farmaceutiska institutet. Denna framställning innefattas redan i en av
institutets styrelse den 8 september 1917 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse.
Innan jag närmare ingår härpå, ber jag emellertid att få förutskicka
följande erinringar:
I den före år 1901 gällande staten får farmaceutiska institutet fanns upptagen
en vaktmästare. Uti den framställning från institutets styrelse, som, jämte annat,
låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag vid 1901 års riksdag, hemställdes om avlöningsförhöjning
för vaktmästaren.
jg Yaktmästargöromålen vid institutet voro nämligen, enligt styrelsens mening, så
omfattande, att de väl motsvarade vad som vid andra institutioner skulle fördelas på
två personer. Vaktmästaren skulle ansvara för städning av auditoriet och femton
andra lokaler, av vilka städerska blivit antagen endast för fyra. Han skulle vara mekanisk
arbetare för att under ferierna reparera och underhålla alla redskap av metall;
han skulle ock sköta ångpannan. Under de senare åren hade värme- och ventilationsledning
inrättats i de åt institutet upplåtna lokalerna. Vid andra institutioner vore för
vården av värmeledningen särskild eldare anställd. Vaktmästaren vore dessutom portvakt.
Under vintern började hans arbete kl. 6 f. m. och räckte till kl. 10 e. m. Han
vore alltså icke i stånd att bereda sig extra inkomster. Endast en ovanligt duglig och
skötsam arbetare kunde åtaga sig detta arbete. Skulle principiella skäl lägga hinder i
vägen för vaktmästaravlöningens höjande, hemställde institutets styrelse, att särskild
ersättning måtte beredas för vård av värmeledning och ångpanna.
Styrelsens omförmälda framställning föranledde Kungl. Maj:t att föreslå
1901 års riksdag att i staten för farmaceutiska institutet under rubriken
»städning av lokalerna jämte skötsel av ångpanna samt värme- och ventilationsapparat»
uppföra ett belopp av 850 kronor, varav 250 kronor
beräknades såsom ersättning för skötsel av ångpanna samt värme- och ventilationsapparat.
Mot Kungl. Maj:ts framställning i nyssnämnda hänseende hade riksdagen
icke någon erinran.
Jämlikt särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t utgick av överskott å
kurs- och terminsavgifter för vart och ett av åren 1904—1907 avlöningsfyllnad
till en extra vaktmästare vid institutet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning beviljade riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1906 och 1907 till städning av institutets
lokaler m. m. ett belopp av 150 kronor.
Vidare beviljade 1907 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 284.
a extra stat för ar 1908 ett belopp av 600 kronor till städning av lokalerna
m. m. Denna förhöjning var, liksom redan nyssnämnda för åren
1906 och 1907 beviljade extra anslag, föranledd av utvidgning av institutets
lokaler.
Enahanda anslag, 600 kronor, anvisades av riksdagen för vartdera av
åren 1909 — 1911.
I sitt den 10 november 1910 avgivna utlåtande i fråga om reglering
av löneförhållanden m. m. beträffande farmaceutiska institutet anförde
löneregleringskommittén rörande vaktmästarpersonalen vid institutet följande:
j
Beträffande vaktmästargöromålen vid institutet ävensom skötseln av ångpanna samt
värme- och ventilationsapparater därstädes gällde för det dåvarande, enligt den av föreståndaren
uppgjorda arbetsfördelning, att den ordinarie vaktmästaren hade att utföra
egentliga vaktmästargöromål, vari även inginge städning m. m. av ett antal rum inom
institutet; den vid institutet anställde extra vaktmästaren skulle deltaga vid de egentliga
vaktmästargöromålen och i sådant hänseende även ombesörja städning av vissa rum,
och ålåge honom tillika skötsel av ångpanna, svavelväteapparat, värmelednings- och
ventilationsapparater m. m. de tider, då sådant erfordrades, samt, under ferierna, rengöring
och iordningställande av laboratorier med där befintliga apparater och utensilier.
Vid en institution av den omfattning, som farmaceutiska institutet dåmera fått,
vore det alldeles omöjligt, att erforderligt vaktmästarbiträde kunde lämnas av endast
en person. Till och med de två personer, som för det dåvarande bestrede de nyssberörda
göromålen vid institutet, voro till fullo sysselsatta, något som för kommittén
framgått såväl vid besök å institutet som av lämnade uppgifter om deras dagliga tjänstgöringstid.
Då sålunda vid institutet förefunnes ett stadigvarande behov av två vaktmästare,
hade kommittén ansett, att å institutets stat borde uppföras ytterligare en ordinarie
vaktmästare, vilken tillika skulle tjänstgöra som maskinist och eldare.
Den dåvarande ordinarie vaktmästaren åtnjöt fri bostad och uppbar fördenskull
enligt gällande stat i kontant avlöning 800 kronor, vartill emellertid under senare år
kommit en årlig gratifikation å 200 kronor av överskott å kurs- och terminsavgifter.
Av de till städning av lokalerna jämte skötsel av ångpanna samt värme- och ventilationsapparater
å ordinarie och extra stat beviljade medel — sammanlagt, från och med
år 1908, 1,450 kronor per år — utgick till den extra vaktmästaren ^ersättning, beräknad
efter 90 kronor i månaden, eller tillhopa 1,080 kronor om året. Återstoden av ifrågavarande
anslag, 370 kronor, utbetalades för städning.
Därest två ordinarie vaktmästare bleve upptagna å institutets stat, hade kommittén
ansett den ene böra såsom förste vaktmästare erhålla de för motsvarande befattningshavare
i fångvårdsstyrelsen vid 1910 års riksdag bestämda avlöningsförmåner.
Till den vaktmästare, som tillika skulle vara maskinist och eldare, ansåg kommittén
böra utgå samma avlöningsförmåner, som tillerkänts andra vaktmästare i nyssnämnda
styrelse.
I anslutning härtill hemställde kommittén,
att i staten för farmaceutiska institutet måtte uppföras avlöning till en förste vaktmästare
med 1,500 kronor, därav 900 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och
Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 284. 5
150 kronor ortstillägg, vartill kunde komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år
med 100 kronor;
att för en vaktmästare, tillika maskinist och eldare, avlöningen måtte bestämmas
till 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, vartill kunde komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 100
kronor efter fem år och det andra, likaledes med 100 kronor, efter ytterligare fem år; samt
att den bestämmelsen måtte intagas i staten att, därest vaktmästare i sådan egenskap
åtnjöte fri bostad samt bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstilllägg
ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
I händelse av bifall till kommitténs förslag om anställande på institutets ordinarie
stat av en ytterligare vaktmästare, tillika maskinist och eldare, borde det då å ordinarie
och extra stat anvisade belopp, 1,450 kronor, till städning av institutets lokaler jämte
skötsel av ångpanna samt värme- och ventilationsapparater minskas med ett belopp,
ungefärligen motsvarande den till den extra vaktmästaren då utgående avlöning, eller
till i avrundat tal 400 kronor, vilket belopp skulle avses till den städning, som ej inginge
i vaktmästarnas tjänståligganden.
Kommittén hemställde alltså, att å farmaceutiska institutets stat måtte uppföras
ett anslag av 400 kronor till städning av lokaler.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag till 1911 års riksdag
blev av riksdagen bifallet.
Här må jämväl erinras, hurusom genom beslut av 1918 års lagtima
riksdag angående reglering av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare avlöningen för förste vaktmästare
samt för vaktmästare, tillika maskinist och eldare, vid farmaceutiska institutet
från och med år 1919 utgår med 1,900 kronor, därav 1,100 kronor
lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor, efter
respektive 3, 6 och 9 år. Därest bostad med bränsle, eventuellt med
bränsle och lyse, anvisas någon av ifrågavarande befattningshavare, skall
av '' lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse intill
viss maximiförbrukning 25 kronor om året.
Jag återgår nu till styrelsens för farmaceutiska institutet förenämnda
skrivelse den 8 september 1917. Styrelsen har däri — under åberopande av
den utredning, som åvägabragts av särskilda utav styrelsen tillsatta kommitterade
för utredning angående en eventuell revidering av institutets stat
och därmed sammanhängande frågor — framhållit, att en tredje vaktmästare
vore för institutets behöriga skötsel nödvändig, och hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om att en ny vaktmästare
måtte upptagas i institutets stat.
Omförmälda koimnitterade hava i sin utredning meddelat detaljerade uppgifter å
de åligganden, som för närvarande tillkomme vaktmästarpersonalen, samt framhållit
Fri bostad,
utan avdrag å
de kontanta
löneförmånerna,
för on
vaktmästare
vid
farmaceutiska
institutet.
6 Klingl. Maj:ts Proposition Nr 284.
nödvändigheten, att vaktmästarnas antal på grund av göromålens omfattning ökades från
två till tre. Utom den svåra olägenheten, att under pågående praktiska övningar vaktmästarhjälpen
vore alldeles otillräcklig, förefunnes ingen möjlighet att med endast två
vaktmästare vid institutet hålla lokaler, apparater och utensilier i det skick, som vore
önskvärt. Underhållet av utensilier finge nu på grund av vaktmästarnas bristande tid
i stor utsträckning ske genom anlitande av hautverkare, vilket förhållande medförde
rätt betydande kostnader.
Då förste vaktmästaren förutom den tillsyn, han ägde att hålla över institutets
samtliga lokaler, på sin lott hade skötseln av alla »utgöra mål» samt att lämna handräckning
vid föreläsningarna, vore det klart, att hans hjälp i övrigt för de olika institutionerna
endast i ringa mån kunde påräknas. Om arbetet å samtliga laboratorier
skulle kunna försiggå utan onödig tidsutdräkt, måste, då förste vaktmästarens hjälp
på grund av mängden av andra göromål, som ålåge honom, icke i nämnvärd män kunde
påräknas, större möjligheter till handräckning förefinnas än dem, som kunde erhållas
genom endast en vaktmästare.
På sätt framgår av vad jag yttrade under punkten 27 av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919, i utdrag bilagt
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 till innevarande års riksdag, har farmaceutiska
institutets styrelse i skrivelse den 12 september 1918 förnyat sin
framställning om inrättande på ordinarie stat av en vaktmästarbefattning
vid institutet utöver de två redan befintliga befattningarna; och har styrelsen
därjämte hemställt om ett extra anslag å 2,000 kronor för att under
år 1919 bliva i tillfälle erhålla extra vaktmästarhjälp.
Jag har redan nämnt, att löneregleringskommittén i sitt utlåtande av
den 13 februari 1919 tillstyrkt inrättandet av den begärda nya ordinarie
vaktmästarbefattningen vid institutet. Kommittén yttrar i detta avseende
följande:
Såväl genom vad i dea föreliggande framställningen i ämnet anföres som genom
besök, vilket åtskilliga av kommitténs medlemmar gjort å institutets nuvarande lokaler,
har kommittén bibringats den övertygelsen, att ytterligare en vaktmästarbefattning är
för institutets verksamhet nödvändig. Med denna nya befattning böra enligt kommitténs
mening förbindas avlöningsförmåner enahanda med dem, som institutets hittillsvarande
vaktmästare numera åtnjuta.
I sammanhang med den fråga, för vilken jag nu redogjort, torde
lämpligen böra till behandling upptagas en av farmaceutiska institutets
styrelse i skrivelse den 6 december 1918 gjord framställning om rätt till
fri bostad in. m., utan avdrag å de kontanta avlöningsförmånerna, för den
äldste av institutets nuvarande två vaktmästare.
Styrelsen åberopar eu ansökning i ämnet av bemälde vaktmästare Carl Gustaf
Ferm, vilken, efter vad styrelsen upplyser, den 12 september 1893 anställdes vid institutet.
I sin ansökning har Ferm hänvisat till »den utomordentligt krävande» tjänst
-
7
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 284.
göling, som ålåge honom i angivna hänseenden såsom förste vaktmästare, ävensom därtill
att han även hade att förrätta sådana göromål, som egentligen ålåge en portvakt.
Styrelsen säger sig i allt kunna vitsorda riktigheten av vad Ferm anfört samt
meddelar, att Ferm har sin bostad inom institutets lokaler, 2 rum och kök i vindsvåningen,
och att han därför får vidkännas avdrag å kontanta lönen.
Under erinran att de institutet tillhörande avdelningarna äro fem — institutionerna
för kemi, botanik, teknisk farmaci, fysik och bakteriologi -— anför styrelsen vidare,
bland annat, att lokalernas spridda läge och otidsenlighet göra arbetet med desammas
tillsyn tyngre än vad det under andra, gynnsammare förhållanden behövde vara.
Åberopande jämväl vad som i bostadsförmån medgivits två vaktmästare vid kungl.
biblioteket, hemställer styrelsen om framställning till riksdagen, att å farmaceutiska institutets
ordinarie stat måtte åt »förste vaktmästaren» beredas förmånen av fri bostad
jämte bränsle och lyse.
Skulle styrelsens nämnda hemställan icke kunna bifallas, föreslås, att, i betraktande
av att Ferm, sedan han anställdes vid institutet, på ett sällsynt plikttroget sätt skött
sin tjänst, han måtte såsom personlig löneförmån komma i åtnjutande av fri bostad
jämte bränsle och lyse.
Löneregleringskommittén, som i sitt meranämnda utlåtande av den 13
februari 11)19 yttrat sig jämväl över nu förevarande förslag, har därvid
på det sättet förordat förslaget, att, så länge de nuvarande lokala förhållandena
vid institutet fortvara, den vaktmästare, åt vilken bostad jämte
bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler, må åtnjuta dessa förmåner
utan avdrag å den kontanta avlöningen.
Jag vill till en början erinra, att jag vid anmälan den 9 januari 1919
av de medelsbehov under åttonde huvudtiteln, som borde tillgodoses genom
anslag å tilläggsstat för samma år, förklarade mig icke kunna tillstyrka
styrelsens för farmaceutiska institutet framställning om ett anslag å 2,000
kronor till extra vaktmästarhjälp under år 1919. Jag grundade denna
min ståndpunkt på det nära samband, som förefanns mellan sagda framställning
och det till löneregleringskommittén hänskjutna förslaget om
uppförande på institutets ordinarie avlöningsstat av en ny vaktmästarbefattning,
vilket förslag ej kunde föreläggas 1919 års riksdag. Förstnämnda
fråga har emellertid nu, sedan kommittén avgivit sitt motsedda
utlåtande i ämnet, kommit i ett förändrat läge. I betraktande av
att kommittén efter verkställd utredning funnit anställandet vid institutet
av en tredje vaktmästare vara för institutets verksamhet nödvändigt, anser
jag det icke försvarligt att vidare undanskjuta styrelsens begäran om utverkande
av medel till avlönande redan under år 1919 av en ny vaktmästare.
Ett tillmötesgående av denna begäran synes mig — då behovet
av tjänsten i fråga nu synes otvivelaktigt — vara så mycket mer påkallat,
som styrelsens ursprungliga framställning i ämnet avläts redan den 8 sep
-
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 284
terribel- 1917 och vederbörande vid institutet alltscå icke vållat, att frågan
om den nya befattningens uppförande på ordinarie stat ej kan komma till
avgörande förrän vid 1920 års riksdag.
Jag är således för min del beredd att tillstyrka förslag till den nu
samlade riksdagen angående beviljande av erforderliga medel till arvode
åt en extra vaktmästare vid institutet såväl för år 1919 som för år 1920.
Anslaget för år 1919 torde emellertid kunna bestämmas till lägre belopp
än för år 1920, alldenstund med hänsyn till den redan tilländagångna
tiden av året arvode icke lärer böra beräknas förrän tidigast från och
med den 1 april 1919. Arvodet för helt är bör beräknas efter den för
den tilltänkta ordinarie vaktmästarbefattningen av löneregleringskommittén
förordade avlöningen, 1,900 kronor, och således, efter sedvanligt avdrag
för belopp, motsvarande pensionsavgift, bestämmas till 1,865 kronor. Anslag
till sistnämnda belopp bör således vid bifall till mitt förslag, äskas
på extra stat för år 1920; på 1919 års tilläggsstat skulle begäras 1,398
kronor 75 öre eller, avrundat, 1,400 kronor.
Erforderliga medel till dessa anslagsbehov, som ej äro beräknade i
den för årets riksdag framlagda statsverkspropositionen jämte vederbörande
proposition om tilläggsstat, torde bliva att tillgå genom inskränkningar å
andra håll i de under åttonde huvudtiteln av nämnda propositioner framlagda
anslagskraven.
Vidkommande härefter framställningen om fri bostad med bränsle och
lyse för den äldste av institutets nuvarande två vaktmästare utan avdrag å den
kontanta avlöningen torde denna framställning böra bifallas på det sätt
löneregleringskommittén förordat. Jag föreslår, att ifrågavarande förmån
må tillerkännas vederbörande redan från och med år 1919.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare
vid farmaceutiska institutet under tiden den 1 april—
den 31 december 1919 anvisa på tilläggsstat för år 1919
ett förslagsanslag, högst 1,400 kronor;
dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare
vid nämnda institut under år 1920 anvisa på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 1,865 kronor;
dels ock medgiva, att från och med år 1919, så länge
de nuvarande lokala förhållandena vid omförmälda institut
fortvara, den vaktmästare, åt vilken bostad jämte
9
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 284.
bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler, må
åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta
avlöningen.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
biföll Hans Maj:ts Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 252 höft. (Nr 284.)
2