Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsförbättring
för viss personal vid armén; given Stockholms
slott den 7 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén
under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 335,000 kronor,
dels godkänna av föredragande departementschefen förordade
grunder för pensionsförbättringens utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
underordnad myndighet må i enlighet med nyssnämnda grunder
tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från
tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående
livstid.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 216 käft. (Nr 276.)

881 1» 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276

Utdrag av protokollet över lantför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 7 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson anförde härefter:

»Sedan vid 1918 års lagtima riksdag beslut fattats angående tillfällig
löneförbättring för viss personal vid armén och marinen, uppdrogs,
jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 14 juni 1918, åt särskilda
sakkunniga att biträda med verkställande av utredning och utarbetande
av förslag rörande, bland annat, tillfällig pensionsförbättring
för viss dylik personal.

Med skrivelse den 14 februari 1919 hava nämnda sakkunniga överlämnat
betänkande och förslag i ämnet.

Häröver hava, i vad armén angår, yttranden infordrats från direktionen
över arméns pensionskassa, arméförvaltningens civila departement
samt statskontoret.

Innan jag ingår på det föreliggande förslaget, tillåter jag mig lämna
en kortfattad redogörelse för de viktigaste stadgandena rörande de till
ifrågavarande personal vid armén utgående pensionerna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

3

Nuvarande pensionsbestammelser.

Bestämmelserna om rätt till pension för officerare och underofficerare
med vederlikar vid armén avvika väsentligt från motsvarande bestämmelser
för civila tjänstinnehavare. De militära pensionerna utgöras
av dels pension från arméns pensionskassa, s. k. kassapension, och dels
s k. fyllnadspension av statsmedel.. Pensionskassans egna inkomster aro
emellertid otillräckliga för bestridande av kassapensioneringen, vårtor
även den brist, som härvid uppkommer, måste täckas av statsmedel.
För ifrågavarande ändamål är under riksstatens tionde huvudtitel uppfört,
jämte vissa andra anslag till arméns pensionskassa, ett särskilt förslagsanslag
till »upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
m. m.», för år 1919 utgörande 3,500,000 kronor.

I fråga om armén äro ännu i stort sett gällande av Kungl. Maj:t
den 22 juni 1877 fastställda »grunder för pensioneringen av arméns
befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång
ur tjänst». 1 dessa grunder hava emellertid gjorts vissa jämkningar
föranledda bland annat därav, att samma grunder efter hand erhållit
tillämpning å en del nytillkomna personalgrupper.

Utöver dessa grunder gälla för pensionering av arméns befäl och
underbefäl med vederlikar bestämmelserna i reglementet för armens pensionskassa
den 26 februari 1904 med däri sedermera vidtagna andringar.
Därjämte har genom kungl. brev den 22 september 1917 forordnats,
att tillsvidare, intill dess pensionskassans reglemente bleve i vederbörlig
ordning ändrat, vissa befattningar skulle klassificeras enligt angiven
ordning. . .

Enligt pensioneringsgrunderna utgår pension, d. v. s. kassapension

jämte fyllnadspension: . .. ,

till den, som innehar fast lön på stat till belopp ej överstigande

1,000 kronor, med lönens hela belopp; . „ .

till innehavare av lön, överstigande 1,000 kronor men ej uppgående
till 6 000 kronor, med 80 procent av lönen, dock lägst 1,000 kronor; samt
till innehavare av lön till belopp av 6,000 kronor eller därutöver

med 75 procent av lönen. ...

Vid pensionsbeloppets beräkning, på sätt nu ar nämnt, raknas

ålderstillägg, där sådana förekomma, alltid till lönen.

För erhållande av sålunda bestämd pension erfordras, att vederbörande
vid avskedstagande! kan räkna 30 tjänstår (vissa underofficerare

4

Kung1. May.ts proposition Nr 276.

25 tjänstår), att han är berättigad till pension ur arméns pensionskassa
samt att han uppnått viss levnadsålder, nämligen:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten, militärbefälhavare11
a Grottland, krigsarkivarien samt vaktmästarna vid militära ämbetsverk och
staber ............................................................................................................. g 5 ^r.

.. ,b) re?,enieiltf0 och sekundchefer ävensom Övriga chefer för särskilt för sig be stående

militära kårer, överstarna vid generalstaben, fortifikationen och intendenturkären,
inspektören for kavalleriet, kommendanten i Boden, överfältläkaren, chefen för
krigshögskolan chefen for artilleri- och ingehjörhögskolan, professorn vid generalstaben
överstelöjtnanter och majorer vid intendenturkåren, fältläkare, fältveterinären vid
armeforvaltnmgens sjukvårdsstyrelse, fälttygmästaren, styresmännen för artilleriets
fabriker, tygmästare, auditörer, sekreteraren vid fortifikationen, regementsläkare chefa
aren vid garnisonssjukhuset i Stockholm, regementsveterinärer, tygingenjörer, fabriksmgenjorer,
tygförvaltare, fabriksförvaltare, kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen,
förvaltare vid intendenturkåren, fanjunkarna vid krigsskolan, väbeln vid arl
en- och ingenjörhögskolan, tygunderofficerare, öververkmästare, verkmästare, besiktnmgsrustmastare,
tygverkmästare, departementsskrivare, poliskommissarien vid fästningspolisen
i Boden samt överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen i Boden
och ä Karlsborg tygskrivare, fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister, gevärshantverkare
och hantverkare vid trängen ............................................... gp ^r.

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för artilleristaben

kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten vid arméförvaltningens
sju vardsstyrelse, sjukhusläkaren med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i
otockholm, regementsstallmästare samt batajonsveterinärer ......................... 55

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener vid intendentur kären

underofficerare med undantag av fanjunkarna vid krigsskolan, förvaltare vid
sor!aldentUrkarei1 °Ch ^underofficerare, ävensom radiotelegrafister och musikperS°na.
.................................................................................................................... 50 år.

Såsom _ förut nämnts, utgår en del av pensionen, den s. k. kassapensionen!,
tran arméns pensionskassa. Kassapensionen är fastställd till
olika belopp för olika peusionsklasser enligt följande pensionsstat:

Första klassen.

För arméfördelningschefer, generalfälttygmästaren, cheferna för fortifikationen
och generalstaben, generalintendenten, inspektören
för infanteriet och inspektören för militärläroverken:

6 rum å .........................................

och 5 rum å ..............................

kronor 2,400: —
» 1,800: —

Andra klassen.

För överstar (och överfältintendenten) samt inspektören för kavalleriet,
kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gottland
och generalfältläkaren .........................................

1,200: —

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

Tredje klassen.

För överstelöjtnanter, chefen för krigshögskolan, chefen för krigsskolan,
professorn vid generalstaben (och fältintendenter av
1. graden) ävensom fälttygmästaren och överfältläkaren............ kronor

Fjärde klassen.

För majorer, krigsarkivarien samt chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan,
chefen för artilleristaben, fältläkare, fältveterinären,
tygmästare av 1. klassen (och fältintendenter av 2. graden)...... »

Femte klassm.

För kaptener och ryttmästare, regementsläkare, (fältläkaren i arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse samt intendenter av 1. och 2.
klassen) samt styresmän, tygmästare av 2. klassen och chefläkaren
......................................................................................

Sjätte klassen.

För bataljonsläkare med högre lön, assistenten å arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse (med bataljonsläkares lön), tygingenjören å
artilleriets tygstater och fabriksingenjörer ................................

Sjunde klassen.

För löjtnanter, bataljonsläkare med lägre lön, regementsveterinärer,
fortifikationskassörer, tygförvaltare, fabriksförvaltare och underintendenter
samt departementsskrivare, öververkmästare och
poliskommissarien vid fästningspolisen i Boden ........................

Åttonde klassen.

För underlöjtnanter, fänrikar och bataljonsveterinärer ....................

Nionde klassen.

För fanjunkare och styckjunkare, musikfanjunkare och musikstyckjunkare,
tygunderofficerare, sergeanter av 1. klassen, musiksergeanter
av 1. klassen, besiktningsrustmästare, verkmästare,
tygskrivare, fabriksskrivare, förvaltare vid intendenturkåren och
förste vaktmästaren vid artilleri- och ingenjörhögskolan ävensom
fortmaskinister, tygverkmästare samt överkonstaplar och konstaplar
vid fästningspolisen i Boden och å Karlsborg ...............

Tionde klassen.

För sergeanter av 2. klassen, musiksergeanter av 2. klassen, tyghantverkare,
gevärshantverkare och vaktmästare samt radiotelegrafister
och förrådsvaktmästare............................................

5

900: —

750: -

600: —

450: —

375: —

225: --

180: -

120: —

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276-

Om de i första klassens första avdelning bestämda pensionsrum
icke skulle vara tillräckliga, tilldelas pensionstagare ledigt rum i andra
avdelningen, tills rum i första avdelningen bliver ledigt, då uppflyttning
dit äger rum. Skulle ej heller något rum i första klassens andra avdelning
finnas ledigt, tilldelas vederbörande pensionstagare pension i
andra klassen, intill dess något rum bliver ledigt i första klassen.

Såsom allmän regel för erhållande av pension från arméns pensionskassa
gäller, att vederbörande skall hava uppnått minst 50 levnads- och
30 tjänstår, därvid tjänstår icke få beräknas före uppnådda 20 levnadsår.

Delägare i kassan, som tjänt i fulla 25 år efter adertonde levnadsåret,
kan, om han erhåller avsked från sin tjänst, innan han uppnått
för pensions erhållande stadgade levnads- och tjänstår, genom erläggande
av s. k. expektansavgifter lösa de bristande tjänståren och därigenom
bereda sig rätt till åtnjutande av kassapension vid expektansårens
utgång.

Fyllnadspension utgår med det belopp, som erfordras för att vederbörandes
sammanlagda pension, således inberäknat kassapensionen, skall
uppgå till det honom enligt pensioneringsgrunderna tillkommande pensionsbeloppet.

För erhållande av kassapension i viss klass erfordras att under
minst två år hava innehaft tjänst, som berättigar till pension i denna
klass; likaledes är såsom villkor för erhållande av den med viss tjänst
förenade fyllnadspensionen föreskrivet, att vederbörande beställningshavare
skall i minst två år på stat hava innehaft samma eller högre tjänst.

Den, som ej uppnått den levnadsålder och tjänstetid, som erfordras
för erhållande av fyllnadspension inom hans innehavande grad, men väl
den levnadsålder och tjänstetid, som för en lägre grad äro för pensionsrätt
bestämda, kan avgå med sådan pension i den högsta grad, inom
vilken han uppfyllt villkoren för pensionens erhållande.

Denna bestämmelse tillämpas så, att fyllnadspensionen utgår med
det belopp, som erfordras för att vederbörande skall, med inräknande
av den honom tillkommande kassapensionen, såsom totalpension erhålla
ett belopp, motsvarande summan av pension och fyllnadspension i den
lägre tjänstegraden.

Pensionstagare, som tillträder lön, varmed pensionsrätt enligt pensioneringsgrunderna
för arméns personal är förenad, får icke uppbära
fyllnadspension.

Den, som åtnjuter annan lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som för arméns pensionering äro anvisade,

7

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

skall i fyllnadspensionen lida en minskning, motsvarande två femtedelar
av vad han sålunda från annat håll uppbär; dock att, därest vad han
med tillämpning härav skulle i pension från arméns pensionskassa och
fyllnadspension uppbära tillsammans med lönen eller den andra pensionen
understiger tretusen kronor, avdrag å fyllnadspensionen skall aga
rum endast i den mån, som erfordras för att sammanlagda beloppet icke
må överstiga tretusen kronor; skolande, i fall den andra pensionen utgår
enligt de i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11
oktober 1907 stadgade grunder, minskning i fyllnadspensionen icke äga rum.
Under dylika förhållanden kan även kassapensionen eller viss del därav
komma att innehållas.

I årsavgift till arméns pensionskassa har varje i tjänst varande delägare
i kassan att utgiva sex procent av den med hans tjänst förenade
kassapensionen. Härutöver skall enligt pensioneringsgrunderna varje
tjänstinnehavare för erhållande av rätt till fyllnadspension erlägga så
mycket, att sammanräknade beloppet svarar mot fyra procent av summan
utav pensionen jämte fyllnadspensionen.

Skyldighet '' att avgå inträder numera, sedan genom kungl. kungörelsen
den 17 september 1914 rätten till s. k. respitår borttagits, för
löntagare vid uppnåendet av den för rätt till fyllnadspension i den tjänst
han innehar stadgade levnadsålder, därest han jämväl uppfyllt de villkor,
vilka äro föreskrivna för erhållande av de samma tjänst åtföljande pensioner;
Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger att från tjänsten
avskeda, denna myndighet obetaget att under angivna förutsättningar
låta med avskedet anstå under viss tid. o

Särskilda bestämmelser finnas härjämte om skyldighet att avga med
viss pension för den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest
till följd av skada eller sjukdom, vanförhet eller lyte befinnes för framtiden
oförmögen till tjänstgöring.

Var och en, som avgår med fyllnadspension, är förbunden att inträda
i arméns reserver samt att där kvarstå intill 70 års ålder, om han
blivit pensionsberättigad vid 65 år, men i annat i all intill fyllda 65 år,
med tjänstgöringsskyldighet vid inträffande mobilisering och i kiig samt
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap eller för
utbildning av beväringens andra uppbåd eller landstormen kan bliva
anbefalld.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

Utkast till
definitiv lönereglering.

Tillfällig löneförbättring enligt beslut vid 1918 års
lagtima riksdag.

, ,.5et aV de sakkuQniga framlagda förslaget till tillfällig pensionsor
bättring för personal vid armén står i närmaste sammanhang med
den av 1918 års lagtima riksdag beslutade tillfälliga löneförbättringen
tor viss dylik personal. Nämnda löneförbättring är i huvudsak grundad
pa det förslag i amnet, som i betänkande den 5 mars 1918 avgavs av
särskilda för ändamålet under år 1917 tillkallade sakkunniga. Det torde
fördenskull vara lämpligt att här i korthet redogöra för huvuddragen
av det i nämnda betänkande framlagda förslaget.

... ,Vl.d fullgörande av sitt uppdrag att utarbeta förslag till en tillfällig
löneförbättring för viss personal vid armén sökte 1917 års sakkunnig
i forsta hand klarlagga, efter vilka linjer en definitiv lönereglering för
ifragavarancle personal borde gå. Inom ramen av den sålunda skisserade
definitiva löneregleringen angåvos därefter de belopp, varmed under förhanden
varande förhållanden en tillfällig löneförbättring syntes lämpligen
hora utgå, till olika grupper av personal. Det utkast till en definitiv
lönereglering, som av de sakkunniga framlades, liksom det därpå grundade
forslaget om en tillfällig löneförbättring åsyftade att bringa den ifrågavarande
personalens löneförmåner upp till den nivå, som kunde anses
betingad av aget före krigsutbrottet. De extraordinära förhållanden
kriget har skapat borde enligt de sakkunnigas mening mötas genom
extraordinär åtgärder, i främsta rummet genom anlitande av sådana
avlöningsformer som krigstidstillägg och krigstids!) jälp.

Vid uppdragandet av riktlinjerna för en blivande definitiv lönereglering
hade de sakkunniga, med hänsyn till den mångfald skiftande
avlöningsformer, som arméns lönesystem företedde, ifrågasatt, huruvida
icke samma grunder, som i detta avseende tillämpats vid de under senare
tider verkställda löneregleringarna för civila verk, borde införas även i
det militära lönesystemet. 1 stort sett hade de sakkunniga funnit möjlighet
föreligga att sålunda. begränsa de militära avlöningsformerna, i
det. de såsom huvudavlöningsformer upptagit allenast lön och dagavomng
jämte ålderstillägg till lönen, medan åter sådana förmåner som
inkvarterings- och servisbidrag, ersättning för bränsle och lyse samt
särskilt hyresbidrag skulle uteslutas ur lönesystemet. Huruvida och i
vilken utsträckning arvoden och ortstillägg borde ingå såsom avlönings -

0

Kung!. Maj.ts proposition Nr 276.

former i det nya lönesystemet, borde enligt de sakkunnigas mening
bliva beroende på vidare utredning.

Det lönesystem, de sakkunniga ansett sig kunna föreslå, var beträffande
samtliga beställningar av lägre tjänstegrad än majors väsentligen
grundat på ålderstillägg. Därvid hade för de beställningar, som
enligt nu gällande regler äro fördelade på två löneklasser, införts en
fortlöpande löneskala. 1 enlighet härmed föreslogo de sakkunniga för
kompaniofficerare tre särskilda löneskalor, nämligen en för underlöjtnanter
(fänrikar), en för .löjtnanter av nuvarande 1. och 2. klassen och
en för kaptener av nuvarande 1. och 2. klassen, samt för underofficerare
två särskilda löneskalor, den ena för sergeanter av nuvarande 1. och
2. klassen och den andra för fanjunkare. Inom de särskilda löneskalorna
skulle utgå ålderstillägg, för underlöjtnanter (fänrikar) ett efter 3 års
tjänst, för vardera av klasserna löjtnanter och kaptener tre efter respektive
3, 6 och 9 års tjänst samt för vardera av klasserna sergeanter och
fanjunkare fyra efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänst. Med hänsyn
till den rådande ojämnheten i befordringsförhållandena ansåge emellertid
de sakkunniga, att de särskilda löneskalorna borde på visst sätt ingripa
i varandra, så att vid befordran den utnämnde skulle äga att för åtnjutande
av ålderstillägg i den högre beställningen under vissa förutsättningar
tillgodoräkna sig viss del av tjänstgöringen i den beställning, han
före befordringen innehaft. För regementsofficersbeställningar skulle enligt
det av de sakkunniga ifrågasatta lönesystemet ålderstillägg icke förekomma.

Vidkommande frågan om lönereglering för generalspersoner erinrade
de sakkunniga, att av de civila befattningshavare, med vilka dessa väl
närmast vore att jämföra, endast ett fåtal fått sina avlöningar reglerade
under de senare åren; för de flesta utginge avlöningarna enligt grunder,
som fastställts år 1907 eller tidigare. En jämförelse mellan de sålunda
bestämda avlöningarna och de löneförmåner, som nu tillkomme generalspersoner,
syntes ådagalägga, att de senare vore i avlöningshänseende
ungefär jämnställda med förenämnda civila befattningshavare. Av dessa
skäl och då det synts lämpligast, att eu definitiv lönereglering för såväl
nämnda civila befattningshavare som generalspersoner komme till stånd
i ett sammanhang, stannade de sakkunniga vid att icke upptaga berörda
spörsmål till prövning.

Avlöningsbeloppen för de olika regements- och kompaniofficersbeställningarna
skulle enligt de sakkunnigas förslag utgå på sätt, som
angives i följande tabellariska sammanställning, i vilken för varje grupp
av beställningshavare angivits lönen (inberäknat eventuellt intjänta ålderstillägg)
och dagavlöningen ävensom summan därav.

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. 246 höft. (År 276.)

801 19 2

10

Klingl. Maj:ts proposition Nr 276.

Kronor.

överste.......

(lön ...
Idagavl.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

2.920

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9,920

Överstelöjtnant!

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,500

—

laagayl.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,555

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,055

—

Major..........

| lön ...

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

—

(dagavl.

—

—

—

—

—

—

—

—

2.190

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

7,190

—

—

Kapten .......

(lön ...

—

—

—

—

3,000

3,500

4,000

4,500

—

—

—

(dagavl.

—

—

—

—

1.825

1,825

1,825

1,825

—

—

—

Summa

—

—

—

—

4,825

5,325

5,825

6,325

—

—

—

Löjtnant......

(lön ...

—

1,800

2,200

2,600

3,000

_

_

_

_

_

(dagavl.

—

1,095

1,095

1,095

1,095

—

—

—

—

—

—

Summa

—

2,895

3,295

3,095

4,095

—

—

—

—

—

—

Underlöjtnant

(lön ...

1,500

1,800

fänrik

(dagavl.

730

730

Summa

2,230

2,530

—

Avlöning till underofficerare skulle utgå på sätt, som utvisas av
nedanstående, enligt samma grunder upprättade tablå.

K

r o

n o

r.

Fanjunkare ...........

(lön ...............

(dagavlöning ...

—

1,700

1.095

1,900

1.095

2,100

1,095

2,300

1,095

2,500

1,095

Summa

—

2,795

2,995

3,195

3,395

3,595

Sergeant ......... .....

(lön .............

1,500

730

1,700

730

1,900

730

2,100

730

2,300

730

(dagavlöning ...

—

Summa

2,230

2,430

2,030

2,830

3,030

—

11

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

Vid utarbetandet av nyss omförmälda riktlinjer för en definitiv
militär lönereglering åsyftade de sakkunniga närmast, att desamma skulle
tillämpas på den rent militära personal, som tillhörde stater, vilkas nuvarande
organisations- och avlöningsförhållanden icke företedde några
avvikelser från vad som i allmänhet vore gällande inom armén. Jämkningar
eller undantag från de föreslagna löneskalorna syntes emellertid
bliva av nöden beträffande vissa grupper av militära beställningshavare,
vilka icke utan vidare läte sig inpassa i lönesystemet. Dit hörde, bland
annat, musikunderofficerarna vid de olika truppförbanden samt underofficerarna,
närmast förvaltarna, vid intendenturkåren.

Det ifrågasatta lönesystemet syntes icke heller kunna utan vidare
vinna tillämpning å flertalet av den civilmilitära personalen, varför det
vid uppgörandet av en definitiv lönereglering kunde komma att visa sig
nödvändigt att för nämnda personal anordna särskilda löneskalor.

I den framställning rörande tillfällig löneförbättring åt viss personal
vid armén, som avläts till 1918 års riksdag (prop. nr 361), uttalade jag
den meningen, att de riktlinjer för en definitiv lönereglering, vilka av
de sakkunniga uppdragits, skulle kunna i stort sett följas vid det nya
lönesystemets utarbetande.

Riksdagen fann (skrivelse nr 354) de av de sakkunniga framlagda
och av mig upptagna riktlinjerna för en definitiv lönereglering vara
ägnade att ligga till grund för en tillfällig löneförbättring åt arméns
personal. Dock hade riksdagen därmed icke velat taga ståndpunkt till
frågan, huruvida dessa riktlinjer även borde i allo vinna tillämpning vid
en kommande definitiv lönereglering.

Yad härefter beträffar den tillfälliga löneförbättringen för arméns
personal, ansågo 1917 års sakkunniga dylik förbättring till den personal,
å vilken de för officerare och underofficerare ifrågasatta allmänna löneskalorna
vore avsedda att oförändrade vinna tillämpning, böra utgå med
skillnaden mellan å ena sidan det belopp, som enligt den skisserade
definitiva löneregleringen skulle tillkomma vederbörande löntagare, och
å andra sidan den förutvarande avlöningen, varvid dock de belopp, som
sålunda framkommit, borde avrundas för officerare till närmast lägre med
50 delbart antal kronor samt för underofficerare till närmast lägre med
25 delbart antal kronor.

I likhet med vad som ovan anförts i fråga om tillämpligheten av de
föreslagna definitiva löneskalorna ansågos emellertid nyssnämnda grunder
för den tillfälliga löneförbättringen ej heller vara utan vidare tillämpliga å
vissa grupper av militära beställningshavare liksom ej heller å flertalet

Tillfällig

löne förbättring.

12

Kung1. Maj.ts proposition Nr 276.

av den civilmilitära personalen. För dylika personalgrupper föreslogo
de sakkunniga därför en löneförbättring att i allmänhet utgå med vissa,
på procentuell beräkning grundade belopp, som syntes böra, utan föregripande
av en kommande definitiv lönereglering, komma vederbörande
befattningshavare till del.

I detta sammanhang framhöllo emellertid de sakkunniga, att för en
del av ifrågavarande personalgrupper — t. ex. viss teknisk personal —
en avsevärt större löneförbättring, än de sakkunniga med nu givna förutsättningar
kunnat ifrågasätta, knappast kunde undvikas, därest kompetent
och i övrigt lämplig personal skulle kunna för ifrågavarande befattningar
förvärvas.

De sakkunnigas förslag rörande den tillfälliga löneförbättringen
framlades, med några jämkningar, för 1918 års riksdag, som i huvudsak
biföll de gjorda framställningarna.

Den tillfälliga löneförbättring, som med tillämpning härav tillkommer
officerare och underofficerare i allmänhet, framgår av den här nedan
intagna tablån. Vid dess utarbetande har iakttagits, att i »nuvarande
avlöning» för de olika personalgrupperna inräknats de inkvarteringsoch
servisbidrag, som utgå å annan ort än Stockholm och Göteborg.

Skillnad

Nuvarande

Avlöning
enligt de

mellan

nuvarande

Tillfällig

avlöning.

sakkunnigas

och

bättring.

förslag.

föreslagen

avlöning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Överste........................................................

9,090

9,920

830

800

Överstelöjtnant ..........................

6,925

—

8,055

—

1,130

—

1,100

_

Major .....................

6,425

7,190

765

750

Kapten av 1. klassen:

utan ålderstiilägg......

5,260

5,260

4,825

5,325

-435

65

med 1 » ....................................

—

—

—

50

_

») ° »>

5,260

—

5,825

—

565

—

550

—

» 3 » ....................................

5,260

—

6,325

—

1,065

—

1,050

—

Kapten av 2. klassen :

utan ålderstiilägg......................................

4,260

—

4,825

—

565

—

550

_

med 1 » ..... ................;........

4,260

—

5,325

—

1,065

—

1,050

—

»2 «

4,260

—

5,825

—

1,565

—

1,550

—

» 3

4,260

—

6,325

—

2,065

—

2,050

-

Kungi, May.ts proposition Nr 276.

13

Skillnad

Avlöning

mellan

Tillfällig

Nuvarande

enligt de

nuvarande

lönetör-

avlöning.

sakkunnigas

och

förslag.

föreslagen

avlöning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Löjtnant av 1. klassen:

utan ålderstillägg.......................................

2,895

—

2,895

—

—

—

—

—

med 1 » ......................................

2,895

—

3,295

—

400

—

400

—

» 2 « .......................................

2,895

—

3,695

—

800

—

800

—

» 3 » ............... ......................

2,895

—

4,095

—

1,200

—

1,200

—

Löjtnant av 2. klassen:

utan ålderstillägg.......................................

2,415

—

2,895

—

480

—

450

—

med 1 » ......................................

2,415

—

3,295

—

880

—

850

-

» 2 » .......................................

2,415

—

3,695

—

1,280

—

1,250

—

» 3 »» .......................................

2,415

—

4,095

—

1,680

—

1,650

—

Underlöjtnant, fänrik:

utan ålderstillägg .......................................

2,115

—

2,230

—

115

—

100

—

med » ........ .................................

2,115

—

2,530

—

415

—

400

—

Fanjunkare:

utan ålderstillägg .......................................

2,482

50

2,795

—

312

50

300

—

med 1 » .......................................

2,482

50

2,995

—

512

50

500

—

» 2 » ................................... ..

2,482

50

3,195

—

712

50

700

—

» 3 » .......................................

2,482

50

3,395

—

912

50

900

—

» 4 » .......................................

2,482

50

3,595

—

1,112

50

1,100

—

Sergeant av 1. klassen:

utan ålderstillägg.......................................

1,910

—

2,230

—

320

—

300

med 1 »

1,910

—

2,430

-

520

—

500

—

» 2 » .....................................

1,910

—

2,630

—

720

—

700

—

» 3 »

1,910

—

2,830

—

920

—

900

—

» 4 » .......................................

1,910

—

3,030

—

1,120

—

1,100

—

Sergeant av 2. klassen:

utan ålderstillägg .......................................

1,790

—

2,230

—

440

420

—

med 1 » ......................................

1,790

—

2,430

—

640

620

—

>» 2 » .......................................

1,790

—

2,630

—

840

820

>» 3 * .......................................

1,790

—

2,830

1,040

—

1,020

—

» 4 - .......................................

1,790

-

3,030

1,240

1,220

—

14

1917 års sakkEnnigas
uttalande
i
pensionsfrågan.

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

I ett den 24 januari 1919 avgivet utlåtande hava emellertid 1918
års sakkunniga — sedan 1902 års löneregleringskommitté framlagt förslag
om tillfällig lönereglering från och med år 1919 för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk och andra grenar av den
civila statsförvaltningen, däribland även sådana befattningshavare, med
vilka generalspersoner närmast äro att jämföra — hemställt, att tillfällig
löneförbättring från och med samma år måtte beredas jämväl generalspersoner
med 1,500 kronor för helt år räknat; och hava de sakkunniga i
samma utlåtande föreslagit, att från och med år 1919 den tillfälliga löneförbättringen
till överstar måtte få utgå med ett från förut bestämda 800
kronor till 1,200 kronor för år förhöjt belopp.

1917 års sakkunniga berörde i sitt betänkande jämväl frågan om
personalens pensionering och yttrade i detta avseende följande:

Ehuru det visserligen icke tillhörde de sakkunniga att avgiva förslag om förändrade
grunder för pensioneringen av personal vid armén, hade de sakkunniga vid fullgörande
av sitt uppdrag givetvis icke kunnat bortse därifrån, att en lönereglering för dylik
personal på det närmaste sammanhängde med ordnandet av samma personals pensionsförhållanden.
De sakkunniga hade fördenskull vid angivande av riktlinjerna för en
definitiv lönereglering jämväl haft det syfte för ögonen, att ett godtagande av dessa
riktlinjer skulle låta sig väl förenas med genomförandet av en allmän pensionsreglering
för den personal, å vilken de sakkunnigas förslag hade avseende. Att en dylik
pensionsreglering vore av största behov påkallad, framginge redan därav, att de nu
gällande grunderna för pensionering av ifrågavarande personal härledde sig från så
lång tid tillbaka som år 1877.

Efter att härefter i korthet hava redogjort för de förslag till
ändringar i de gällande pensioneringsgrunderna, som vid olika tillfällen
framkommit, anförde de sakkunniga vidare:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, för vinnande av enkelhet och reda i det
militära lönesystemet, de särskilda förmåner, som utgjordes av inkvarterings- och
servisbidrag samt ersättning för ved och ljus, såvitt officerare och underofficerare med
vederlikar anginge, upphöra såsom självständiga avlöningsformer och huvudsakligen
uppgå i lön och dagavlöning. Vid en definitiv löne- och pensionsreglering torde det
närmast ifrågakomma att låta lönen i dess helhet, eventuellt viss del av densamma,
bilda pensionsunderlag. Med avseende härå hade de sakkunniga vid uppdragande
av konturerna till en definitiv lönereglering särskilt eftersträvat, att lönens och dagavlöningens
belopp i de olika löneklasserna komme att stå i ett, även med hänsyn
till en blivande pensionsreglering, någorlunda antagligt förhållande till varandra.

Ehuru de sakkunniga icke ansett sig böra avgiva något förslag i pensioneringsfrågan,
hade de likväl icke kunnat underlåta att taga i övervägande, huruvida, under förutsättning
att en tillfällig löneförbättring för viss personal vid armén nu komme till
stånd, några särskilda åtgärder kunde vara påkallade till förbättrande av pensionsförhållandena
för den personal, som skulle bliva delaktig av nämnda löneförbättring
men komma att avgå från tjänsten, innan en definitiv lönereglering bleve genomförd.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

15

Det hade då synts de sakkunniga, som om en jämförelse här kunde sökas med den
personal vid statsdepartementen, som avgått från tjänsten under åren 1911—1917,
under vilken tid provisoriska löneregleringar varit gällande för nämnda departement.

I sådant hänseende ville de sakkunniga erinra, att då vid 1910 års riksdag förslag
första gången framlagts om provisoriska löneregleringar för statsdepartementen,
den grundsats uttalats, att dessa löneregleriugar icke skulle verka till förhöjning av
vederbörandes pensioner. I enlighet härmed hade även vissa därefter ingivna framställningar
om pensionsförhöjning för befattningshavare vid statsdepartementen till en
början lämnats utan bifall. Då emellertid någon definitiv lönereglering för statsdepartementen
icke under den närmaste tiden kommit till stånd, hade det ej blivit
möjligt att vidare fasthålla vid nämnda grundsats, utan hade i vissa fall tilläggspensioner
beviljats dylika befattningshavare, som avgått före den definitiva löneregleringens
ikraftträdande (jfr riksdagens skrivelse nr 10 år 1917, punkterna 48, 66 och
68). Under likartade omständigheter hade tilläggspension medgivits en tjänsteman
i statistiska centralbyrån (jfr samma skrivelse, punkt 65).

Under dessa förhållanden ville de sakkunniga beträffande den talrika personal
vid armén, varom här vore fråga, framhålla angelägenheten därav, att, i avvaktan
på en definitiv löne- och pensionsreglering, även frågan om beredande av tillfällig
pensionsförbättring för berörda personal gjordes till föremål för utredning. Till
undvikande av den omgång och tidsutdrägt, som givetvis skulle uppkomma, därest
varje ärende rörande dylik pensionsförbättring måste underställas riksdagens prövning,
torde förevarande spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att under riksdagens medverkan
särskilda grunder fastställdes, enligt vilka pensionstillägg kunde av Kungl.
Maj:t eller vederbörande underordnad myndighet tillerkännas personal, som under nu
angivna förhållanden avginge från tjänsten.

Jag övergår nu till att redogöra för

De sakkunnigas förslag.

De sakkunniga framhålla till en början, att arméns personal i pensionshänseende
är betydligt sämre tillgodosedd än vad i allmänhet är
fallet med statens civila tjänstinnehavare. Flera olika förslag hade också
framställts i syfte att förbättra de militära pensionerna. Dessa förslag
hade dock icke avsett att åstadkomma en genomgripande pensionsreglering
utan endast att vinna en nödtorftig förbättring av de nu utgående,
synnerligen knappt tillmätta pensionsbeloppen. Från olika håll hade
även uttalats betänkligheter mot nämnda förslag, bland annat av den
anledningen, att deras genomförande kunde befaras undanskjuta frågan
om den fullständiga pensionsreglering, som allmänt ansetts vara av
nöden, men vilken funnits icke lämpligen kunna äga rum annat än i
sammanhang med en definitiv lönereglering för arméns personal.

Sedan emellertid 1918 års riksdag beslutat, att tillfällig löneförbättring
för åren 1918 och 1919 finge utgå till viss personal vid armén

Allmänna

synpunktar.

16

Kungl. Maj. ts proposition Nr 276.

enligt grunder, eom i huvudsak överensstämde med omförmälda, av 1917
års sakkunniga framställda förslag, och då de av samma sakkunniga
uppdragna riktlinjer för en definitiv militär lönereglering torde kunna
anses i sammanhang därmed hava åtminstone i huvudsak vunnit statsmakternas
gillande, hade jämväl frågan om en pensionsreglering för
arméns personal kommit i ett väsentligen förändrat läge.

Emot vad av 1917 års sakkunniga anförts om sambandet mellan eu
definitiv lönereglering för arméns personal och en definitiv pensionsreglering
för samma personal syntes icke vara något att erinra. Av detta
samband följde emellertid, att då den tillämnade definitiva löneregleringen
hittills endast kunnat uppskisseras i stora drag, den definitiva pensionsregleringen
för ifrågavarande personal med nödvändighet måste anstå i
avvaktan på löneregleringens slutliga utarbetande.

Därjämte funnes ett annat skäl, varför den militära pensionsfrågan
ännu icke kunde upptagas till definitivt avgörande. Sedan fråga blivit
väckt om centralisering av statsunderstödda pensionsanstalter och utredningen
rörande detta och därmed sammanhängande spörsmål uppdragits
åt särskilda inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga, hade nämligen
dessa i särskilda den 15 januari 1916 och den 3 november 1917
avgivna betänkanden dels föreslagit, att all tjänstemannapensionering
måtte överlämnas till en särskild statens anstalt, dels ock framlagt förslag
rörande allmänna grunder för tjänstemannapensioneringen, avsedda
att med vissa modifikationer äga tillämpning jämväl i fråga om pensionering
av militär och civilmilitär personal, över de sakkunnigas förslag
hade yttranden infordrats från vederbörande myndigheter. Innan berörda
förslag varit föremål för närmare prövning, syntes emellertid, som nämnt,
den militära pensionsfrågan icke kunna företagas till slutgiltigt avgörande.

Av anförda skäl syntes alltså en definitiv pensionsreglering för arméns
personal icke kunna genomföras inom den närmaste tiden. Då
emellertid en omedelbar pensionsförbättring vore av behovet påkallad
för den personal, som blivit delaktig av den utav 1918 års riksdag
beslutade tillfälliga löneförbättringen, men skulle komma att avgå från
tjänsten, innan en definitiv löne- och pensionsreglering bleve genomförd,
syntes förevarande spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att under riksdagens
medverkan särskilda grunder fastställdes, enligt vilka pensionstillägg
kunde av Kungl. Maj:t eller vederbörande underordnad myndighet
tillerkännas personal, som under nu angivna förhållanden avginge från
tjänsten. Dessa pensionstillägg måste så avvägas, att personalens berät -

17

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

tigade intressen bleve så långt som möjligt tillgodosedda, men å andra
sidan borde redan nu någon hänsyn tagas till sådana omständigheter,
som kunde komma att vid en definitiv peusionsreglering öva inverkan på
pensionsbeloppens bestämmande för olika fall. Den tillfälliga pensionsförbättringen
för militär personal borde därför så vitt möjligt följa samma
riktlinjer, som kunde tänkas bliva vägledande vid en definitiv pensionsreglering
för dylik personal.

I sådant avseende tilläte sig de sakkunniga att erinra, hurusom
statskontoret redan i skrivelse den 13 oktober 1909 uttalat, att gällande
bestämmelser i fråga om pensioneringen av personalen vid armén blivit
i väsentliga delar föråldrade och borde ersättas med nya, samt att det
förefallit statskontoret vara en given sak, att vid utarbetandet av dessa
nya bestämmelser den civila pensionslagens huvudgrunder borde tjäna
till efterföljd i helt annan och vidsträcktare grad än som blivit ifrågasatt.
I enlighet med det uppdrag, som av Kungl. Maj:t lämnats den år 1910
tillsatta kommittén för utredning rörande de militära pensioneringsgrunderna,
hade ock denna kommitté vid utarbetande av sitt förslag till
militär pensionslag byggt på den principen, att de för armén gällande
pensioneringsgrunderna skulle bringas till större likhet med den civila
pensionslagens huvudgrunder. Slutligen syntes böra omnämnas, att de
allmänna grunder för tjänstemannapensioneringen, som framlagts av ovan
omförmälda inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga och vilka
med vissa modifikationer avsetts att vinna tillämpning jämväl beträffande
pensioneringen av arméns personal, i fråga om bland annat beräkning
av peusionsunderlag upptoge i huvudsak samma bestämmelser, som
gällde enligt den civila pensionslagen.

På grund härav torde man tillsvidare kunna utgå från det antagandet,
att vid en blivande definitiv pensionsreglering för personal vid
armén pensionsbeloppen komme att bestämmas efter grunder i huvudsak
liknande dem, som i sådant avseende gällde enligt 1907 års civila pensionslag.

Vid sådant förhållande läge det närmast till hands att tänka sig,
att de pensionstillägg, som de sakkunniga ansåge böra tillerkännas viss
personal vid armén, skulle bestämmas till skillnaden mellan den vederbörande
tjänstinnehavare nu tillkommande pensionen och den pension,
som skulle hava tillkommit honom, därest den i betänkandet den 5 mars
1918 skisserade definitiva löneregleringen blivit genomförd och samtidigt
den civila peusionslagens bestämmelser å honom ägt tillämpning. I fråga
om den militära personalen förelåge emellertid vissa särskilda förhållanden,
som kunde tänkas inverka på pensionsgrundernas bestämmande, men
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 216 käft. (Nr 276.) mi 19 3

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

vilka icke syntes böra göras till föremål för slutgiltigt bedömande annat
än i sammanhang med en definitiv pensionsreglering.

Sålunda hade ifrågasatts, huruvida icke vid bestämmande av de militära
pensionerna hänsyn borde tagas till den omständigheten, att levnadsåldern
vid avgång från tjänsten i vissa fall vore lägre för militära tjänstinnehavare
än för eljest likställd civil personal. A andra sidan hade
däremot gjorts gällande dels av två reservanter inom 1910 års militära
pensionskommitté, att den militära pensionen i själva verket, intill ungefär
samma ålder som den, då den civila tjänstinnehavaren avginge med
pension, vore att anse såsom en beredskapsavlöning, dels ock av det år
1913 samlade krigsbefälet, att det icke vore berättigat, att militära tjänstinnehavare
i anledning av tidigare avgångsålder ställdes avsevärt sämre
i pensionshänseende än andra statens pensionstagare.

I fråga om den pensionsreglering, som nu vore å bane, hade
de sakkunniga ansett böra uppmärksammas, att de pensionstillägg,
som av de sakkunniga föresloges, icke skulle hava någon motsvarighet
i ökade pensionsavgifter, liksom ock att de nu stadgade pensionsavgifterna
i regel vore förhållandevis låga. Härtill komme, att den pensionsreglering,
som nu föresloges, kunde sägas så till vida vara av tillfällig
natur, att de bestämmelser, om vilka här vore fråga, endast skulle
gälla personal, som vid avgången från tjänsten åtnjöte tillfällig löneförbättring.

Med beaktande av dessa förhållanden hade de sakkunniga funnit
sig icke böra ifrågasätta, att de pensionsbelopp, som, på sätt nyss vore
sagt, skulle framgå av den civila pensionslagens bestämmelser, tillämpade
på den skisserade definitiva löneregleringen, utan vidare lades till
grund för bestämmande av pensionstilläggen. En jämkning härutinnan
hade synts de sakkunniga vara av nöden, på det att icke den definitiva
löne- och pensionsregleringen måtte, i vad anginge pensionsbeloppens
storlek, föregripas genom beviljande av pensionstillägg åt vissa pensionärer,
och ansåge de sakkunniga, att denna jämkning i regel borde
åvägabringas på det sätt, att 10 procent avdroges å nyssnämnda, enligt
den civila pensionslagen beräknade pensionsbelopp.

De sakkunniga hade sålunda ansett sig kunna tillstyrka en tillfällig
pensionsreglering för arméns personal på sådana grunder, att utöver de
nuvarande pensionerna finge utgå de tilläggsbelopp, som erfordrades för
att sammanlagda beloppet skulle utgöra 90 procent av den lön, som
enligt den planerade definitiva löneregleringen skulle tillkomma vederbörande
beställningshavare. Därvid borde dock iakttagas, att, i likhet
med vad som nu såsom regel gällde i fråga om såväl det civila som

19

KungI, Maj:ts proposition Nr 276.

det militära pensionsväsendet, pension icke finge utgå med högre belopp
än sammanlagt 6,000 kronor.

De pensionsförhöjningar, som med tillämpning av nu angivna grunder
skulle tillkomma arméns rent militära personal med normal avlöning,
framgmgo av den å sid. 19—20 intagna tablan. \ id dess utarbetande
hade iakttagits, att i »nuvarande avlöning» för de olika personalgrupperna
inräknats de inkvarterings- och servisbidrag, som utginge å annan ort
än Stockholm och Göteborg. Beträffande de siffror, som framginge av
denna tablå, borde anmärkas, att det endast undantagsvis torde förekomma,
att pension utginge till personal i vissa löneklasser, för vilka tablån
angåve mera betydande förhöjningar i pensionsbeloppen, nämligen till
officerare i lägre löneklass än kaptens av 1. klassen och till underofficerare
i de lägre löneklasserna, samt att beställningshavare, som avginge
på grund av uppnådd pensionsålder, nästan alltid torde vara berät -

i. !

2.

1

3.

1

4.

5.

1

6. j

7.

8.

1

9.

1

10.

|

Avlöning

vid definitiv löne

Nuvarande avlöning.

reglering.

rension.

Lön.

Övrig

avlöning.

Summa.

Lön.

Dag-

avlöning.

Summa.

Nu-

varande.

Före-

slagen.

Ökning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Överste .....................

(5,000

3,090

9,090

7,000

2,920j—

9,920

_

4,500

—

6,OOoj

1,500

—

Överstelöjtnant............

4,500

—

2,425

_

6,925

—

5,500

—

2,555-

8,055

—

3,600

—

4,950

—

1,350

—

Major ........................

Kapten av 1. klassen:

4,000

—

2,425

6,425

—

5,000

2,190 —

7,190

3,200

4,500

2,700

1,300

i

utan ålderstillägg ..

3,400

—

1,860

—

5,260

—

3,000

1,825 —

4,825

—

2,720

—

—

—

med 1 »

3,400

—

1,860

—

5,260

-

3,500

1,825 —

5,325

—

2,720

—

3,150

—

430

—

»2 »

3,400

—

1,860

—

5,260

—

4,000

—

1,825 -

5,825

—

2,720

—

3,600

—

880

—

»3 »

3,400

—

1,860

—

5,260

-

4,500

_

1,825 —

6,325

—

2,720

—

4,050

—

1,330

—

Kapten av 2. klassen:

2,700

780

utan ålderstillägg ...

2,400

—

1,860

—

4,260

-

3,000

1,825 —

4,825

—

1,920

—

—

—

med 1 »

2,400

—

1,860

—

4,260

—

3,500

—

1,825 —

5,325

-

1,920

~

3,150

~

1,230

—

»2 »

2,400

_

1,860

—

4,260

L

4,000

1,825 —

5,825

—

1,920

—

3,600

—

1,680

» o »

2,400

—

1,860

-

4,260

4,500

-

1,826 —

6,325

—

1,920

—

4,050

2,130

Löjtnant av 1. klassen:

420

utan ålderstillägg ...

1,500

j 1,395

—

2,895

i

1,800,—

1,095 —

2,895

—

1,20C

1,620

—

—

med 1 »

1,500

''-

1,395

2,895''j —

2,200

j 1,0951—

1 3,295

1 —

1,200

—

j 1,980

780

—

»2 »

1,500

—

1,395

j-

2,895 —

2,600

—

1,095 —

3,695

1-

1,200

—

2,340

1,140

»3 M

1,50C

—

1 1,395

j-

2,8951-

3,000

—

1,095 —

i 4,095

1,200

i-

2,700

1,500

20

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

1.

1 2.

1 3.

4-

5.

6.

8.

9.

10.

Nuvarande avlöning.

Avlöning vid definitiv löne-reglering.

Pension.

—

Lön.

Kronor.

Övrig

avlöning.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Lön.

Kronor.

Dag-

avlöning.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Nu-

varande.

Kronor.

Före-

slagen.

Kronor.

Ökning.

Kronor.

Löjtnant av 2. klassen:
utan ålderstillägg ...

1,020

_

1,395

2,415

1,800

—

1,095

2,895

—

1,000

1,6201—

620

med 1 »

1,020

—

1,395

2,415

2,200

_

1,095

—

3,295

—

1,000

1,980

—

980

_

»2 »

1,020

—

1,395

—

2,415

—

2,600

—

1,095

—

3,695

L

1,000

—

2,340

—

1,340

_

»3 »

1,020

—

1,395

—

2,415

—

3,000

—

1,095

—

4,095

—

1,000

_

2,700

—

1,700

_

Underlöjtnant, fänrik:

utan ålderstillägg......

720

—

1,395

-

2,115

—

1,500

—

730

—

2,230

720

_

1,350-

630

_

med »

720

—

1,395

—

2,115

_

1,800

—

730

—

2,530

720

_

1,620

900

Fanjunkare:

utan ålderstillägg ...

1,200

—

1,282

50

2,482

50

1,700

—

1,095

—

2,795

—

1,000

_

1,530

_

530

_

med 1 »

1,200

—

1,282

50

2,482

50

1,900

—

1,095

—

2,995

—

1,000

_

1,710

_

710

_

»2 »

1,200

—

1,282

50

2,482

50

2,100

—

1,095

—

3,195

-

1,000

—

1,890-

890

_

»3 »

1,200

—

1,282

50

2,482

50

2,300

—

1,095

—

3,395

—

1,000

—-

2,070

—

1,070

_

»4 »

1,200

—

1,282

50

2,482

50

2,500

—

1,095

—

3,595j—

1,000

_

2,250

_

1,250

_

Sergeant av 1. klassen:

utan ålderstillägg ..

900

1,010

—

1,910

—

1,500

—

730

—

2,230

—

900

_

1,350

_

450

med 1 »

900

—

1,010

—

1,910

—

1,700

—

730

—

2,430

900

—

1,530

_

630

_

» 2 »

900

—

1,010

—

1,910

—

1,900

—

730

—

2,630

—

900

—

1,710

_

810

_

»3 »

900

—

1,010

—

1,910

-

2,100

—

730

—

2,830

—

900

—

1,890

—

990

_

»4 »

900

—

1,010

—

1,910

—

2,300

—

730

—

3,030

—

900

_

2,070

_

1,170

_

Sergeant av 2. klassen:

i

utan ålderstillägg ...

780

—

1,010

—

1,790

-

1,500

—

730

—

2,230

_

780

_

1,350

_

570

_

med 1 »

780

1,010

—

1,790

—

1,700

—

730

—

2,430

—

780

—

1,530

_

750

_

» 2 »

780

1,010

1,790

—

1,900

—

730

2,630

—

780

—

1,710

—

930!

»3 »

780

1,010

—

1,790

—

2,100

—

730

2,830

—

780

—

1,890

—

i,iio|

_

»4 »

780

1,010

1,790

—

2,300

-

730

—

3,030

—

780

2,070

—

1,290''

Då det .synts vara av ett visst intresse att erhålla en föreställningom
de verkningar i avseende å pensionsbeloppen, som en definitiv lönereglering
enligt de sakkunnigas förslag komme att medföra, under förutsättning
att någon ändring icke ägde rum i de nu gällande pensioneringsgrunderna,
hade i efterföljande tablå sammanställts uppgifter angående
dels nuvarande pensionsbelopp, dels ock de pensionsbelopp, vilka enligt
nämnda pensioneringsgrunder skulle utgå vid tillämpning av den ifråga -

Kung].. Maj.is proposition Nr 276.

21

satta definitiva löneregleringen. För jämförelses skull hade i samma tablå
jämväl intagits uppgift angående de pensionsbelopp, som skulle komma
att utgå, därest den civila pensionslagens bestämmelser tillämpades å de
vid en definitiv militär lönereglering ifrågasatta lönerna. Vid tablåns
utarbetande hade iakttagits, att, där ålderstillägg förekomme, samtliga
sådana förutsatts intjänta.

:

Överste .................................

Överstelöjtnant.........................

Major.....................................

Kapten av 1. klassen ................

» » 2. » ................

Löjtnant av 1. klassen...............

» » 2. > ...............

Underlöjtnant, fänrik ................

Fanjunkare...............................

Sergeant av 1. klassen .............

» » 2. » .............

2.

3.

4.

5.

6.

Summa av kassa- ock
fyllnadspension enligt
nuvarande pensione-ringsgrunder.

Höjning

av

pensionen
(kol. 3—
kol. 2).

Kronor.

Pension en-ligt civila
pensions-lagen vid
definitiv
lönereg-lering.

Kronor.

Höjning !
av

pensionen :
(kol. 5— i

kol. 2). j

Kronor.

Med nuva-rande löne-stater.

Kronor.

Vid defini-tiv löne-reglering.
Kronor.

4,500

5,250

750

6,000

1,500

3,600

—

4,400

—

800

—

5,500

—

1,900

—1

3,200

—

4,000

—

800

—

5,000

—

1,800

—

• 2,720

—

3,600

-

880

—

4,500

-

1,780

1

1,920

—

3,600

-

1,680

—

4,500

—

2,580

—

1,200

—

2,400

-

1,200

—

3,000

—

1,800

“""i

1,000

—

2,400

—

1,400

—

3,000

—

2,000

—1

720

—

1,440

—

720

—

1,800

—

1,080

—!

1,000

—

2,000

-

1,000

—

2,500

—

1,500

900

—

1,840

—

940

—

2,300

—

1,400

780

1,840

—

1,060

—

2,300

—

1,520

—i

Av tablån framginge, att redan enligt de nu gällande pensioneringsgrunderna
en väsentlig pensionsförhöjning skulle hava inträtt, därest
pensionerna beräknats å de föreslagna definitiva lönebeloppen.

Personal i generals löneklass hade enligt nu gällande bestämmelser
rätt till pension å 6,000 kronor eller det högsta belopp, varmed pension
enligt civila pensionslagen kunde utgå till tjänstinnehavare i allmänhet.
På grund härav hade de sakkunniga ansett sig icke kunna ifrågasätta
någon pensionsförbättring för berörda personal.

Generals personer.

De av de sakkunniga sålunda angivna grunderna för pensionsforbätt- De allmänna
ringens beräknande vore utan vidare tillämpliga å den personal, i fråga

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

om vilken de för en definitiv lönereglering uppgjorda löneskalorna vore
avsedda att oförändrade komma till användning. De kunde alltså, med
vissa nedan angivna undantag, tillämpas för officerare och underofficerare
å aktiv stat vid armén.

De allmänna grunderna för den föreslagna pensionsregleringen
kunde även vinna tillämpning i fråga om de på staten för artilleriets
fabriker och tyganstalter uppförda beställningarna för tygmästare av
1. och 2. klassen samt för tygunderofficerare, å vilka beställningar avlöningarna
utginge enligt samma regler som för respektive major, kapten
av 1. klassen och fanjunkare (styckjunkare). I enlighet med de föreskrifter,
som gällde rörande tillfällig löneförbättring för dessa beställningshavare,
syntes emellertid det förtydligande stadgande böra meddelas,
att pensions förbättringen skulle utgå för tygmästare av 1. klassen
enligt samma grunder som för major, för tygmästare av 2. klassen med
det belopp, som skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått på
aktiv stat vid regemente (kår) och där innehaft beställning såsom kapten
av 1. klassen, samt för tygunderofficer med det belopp, som skolat tillgodokomma
honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente
(kår) och där innehaft beställning såsom styckjunkare.

Likaledes torde ovan angivna grunder för pensionsförbättringen
kunna oförändrade tillämpas på fältläkare, vilka i avlöningshänseende vore
likställda med överstelöjtnant, samt på regementsläkare och fältveterinärer
å ny lönestat, för vilka gällde samma avlöningsbestämmelser som för
major. Regementsläkare å gammal stat torde, ehuru hans sammanlagda
avlöning icke uppginge till den för major bestämda, lika med regementsläkare
å ny stat böra erhålla samma pensionsförbättring som major.

Åtskilliga befattningshavare åtnjöte utöver den för viss militär
löneklass bestämda avlöningen särskilda avlöningstil lägg. Sålunda hade
lönen för krigsskolans chef, vilken i övrigt vore i avlöningshänseende
likställd med överstelöjtnant, satts 500 kronor högre än för sådan beställningshavare.
Vidare vore, jämte den fasta lönen för vederbörliga
grader, särskilda arvoden uppförda för bland annat följande befattningshavare,
nämligen inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,
militärbefälhavaren på Gottland, cheferna för trängkårerna och fälttygmästaren.

Den tillfälliga löneförbättringen hade, utan hänsyn till den något
högre lönen för krigsskolans chef eller till de i den nuvarande avlöningen
för övriga beställningshavare ingående arvoden, bestämts till samma
belopp som för andra officerare med lika eller i huvudsak motsvarande

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

lön. De sakkunniga ansåge, att vad sålunda bestämts i fråga om den
tillfälliga löneförbättringen borde äga motsvarande tillämplighet jämväl
beträffande pensionsförbättringen, och att alltså denna borde utgå:

till inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland såsom för överste,
till chefen för krigsskolan såsom för överstelöjtnant,
till chef för trängkår såsom för överstelöjtnant eller major, allt efter
som vederbörande kårchef innehade den ena eller andra beställningen,
samt

till fälttygmästaren såsom för överstelöjtnant.

En i avlöningshänseende särskild grupp befattningar utgjordes av
chefsbefattningarna vid ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
samt remonteringsstyrelsen. I vederbörliga stater upptoges för
dessa allenast arvoden, vilka emellertid vore så bestämda, att de motsvarade
de ordinarie avlöningsförmånerna — lön, dagavlöning o. s. v. — för
vissa beställningar, nämligen för chefen vid skjutskolan såsom för överstelöjtnant
och för de båda andra cheferna såsom för majorer. I fredsavlöningsreglementet
för armén föreskreves, att i fråga om åtnjutande samt
till- och avträdande av de särskilda beståndsdelar, varav dylika arvoden
vore sammansatta, skulle gälla vad om dem motsvarande avlöningsslag
vore stadgat. I enlighet härmed och då Kungl. Maj:t vid meddelande av
förordnande att uppehålla någon av befattningarna i fråga plägade föreskriva,
att officer på stat under tiden för förordnandet skulle frånträda
egna avlöningsförmåner, kunde sådan officer under nämnda tid anses vara
likställd med ordinarie beställningshavare i den grad, efter vars avlöning
arvodet utginge, utom därutinnan att han icke ägde pensionsrätt i denna
grad och ej heller hade skyldighet att erlägga pensionsavgifter för annan
beställning än den, som av honom innehades med lön på stat.

I fråga om den tillfälliga löneförbättringen hade nämnda tre befattningshavare
tillerkänts samma tillskott som annan personal med
motsvarande löneförmåner, sålunda chelen lör skjutskolan lika med överstelöjtnant
och de två övriga cheferna lika med majorer.

Som dylik befattningshavare, enligt vad nyss nämnts, icke vore tillförsäkrad
pensionsrätt för annan beställning än den, som av honom
innehades med lön på stat, syntes pensions förbättring böra till honom
utgå med belopp, som tillkomme hans beställning å stat.

24

Särskilda
regler beträffande

viss personal.

Kung!. May.ts proposition Nr 276.

Emellertid funnes, såsom förut nämnts, vissa grupper tjänstinnehavare
såväl bland den rent militära som i synnerhet bland den civilmilitära
personalen, vilka icke kunnat utan vidare inpassas i det föreslagna
definitiva lönesystemet, varför redan i fråga om den tillfälliga
löneförbättringen måst för dem meddelas särskilda, från de allmänna
reglerna för löneförbättringens beräknande avvikande föreskrifter. Av
samma skäl syntes det jämväl bliva nödvändigt att fastslå särskilda bestämmelser
för beräknandet av den pensionsförbättring, som borde tillkomma
dylik personal.

Då emellertid inom vissa av här ifrågavarande personalkategorier,
av vilka för övrigt några omfattade allenast en enda eller ett fåtal beställningshavare,
någon avgång av personal, berättigad till pension, icke
kunde beräknas äga rum under de närmaste åren, hade de sakkunniga
ansett sig kunna tillsvidare, i avvaktan på genomförandet av en definitiv
löne- och pensionsreglering, lämna sådan personal å sido. Därest det
under mellantiden i något undantagsfall skulle bliva nödvändigt att
ordna pensionsförhållandena för en eller annan tjänstinnehavare, tillhörande
någon av ifrågavarande personalgrupper, syntes frågan därom
lämpligen böra genom särskild framställning föreläggas riksdagen till
avgörande.

I enlighet med vad sålunda uttalats, hade de sakkunniga ansett
särskilda föreskrifter för närvarande icke vara av nöden beträffande
följande personal, nämligen: styresmän vid artilleriets fabriker, generalfältläkaren,
yngre bataljonsläkare, bataljonsläkare vid fältläkarkåren, yngre
batalj onsveterinärer, tyg- eller fabrik singenjörer, öververkmästare, tygverkmästare,
verkmästare av 1. klassen, verkmästare av 2. klassen, tygeller
fabriksskrivare, hantverkare, fortmaskinister, förrådsvaktmästare samt
överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen i Boden och å Karlsborg.

Av de personalgrupper, för vilka de sakkunniga ansett särskilda
bestämmelser rörande pensionsförbättring böra meddelas, tillhörde de flesta
arméns civilmilitära personal; även två militära grupper, nämligen förvaltarna
vid intendenrurkåren och arméns musikpersonal, borde emellertid
här komma i betraktande.

Enligt gällande stater åtnjöte ifrågavarande beställningshavare i
allmänhet samma avlöningsförmåner, som utginge till militär tjänstinnehavare
i viss löneklass, vartill i de flesta fall komme ett eller flera
ålderstillägg. Den tillfälliga löneförbättringen för denna personal hade
efter viss procentuell beräkning bestämts till visst belopp för varje
tjänst, oberoende av tjänstålder. I regel torde de beställningshavare,

25

Kungl. Maj:ts proposition Kr 276.

om vilka här vore fråga, vid pensionsålderns uppnående kunna räkna
fullt det antal tj anstår, som för militär personal i allmänhet av motsvarande
tjänstegrad erfordrades för erhållande av högsta inom graden
utgående löneförbättring. Vid sådant förhållande hade de sakkunniga
beträffande flertalet av omförmälda personalgrupper funnit sig böra föreslå,
att, under förutsättning att berörda antal tjänstår uppnåtts, pensionstillägget
finge utgå med det högsta belopp, som i sådant avseende
föreslagits för motsvarande militära beställningshavare.

I vissa fall, för vilka i det följande komrne att redogöras, hade emellertid
denna beräkningsgrund ansetts icke leda till ett fullt tillfredsställande
resultat, och hade det sålunda för dessa fall blivit nödvändigt att söka
finna någon annan grundval för pensionens utmätande. De sakkunniga
hade i sådant avseende beaktat, att den del av en tjänstinnehavares sammanlagda
avlöning, som enligt den civila pensionslagen skulle beräknas
såsom pensionsunderlag, i medeltal torde uppgå till omkring 70 procent.
Genom de för tjänstemän vid statens järnvägar gällande pensioneringsgrunderna
hade t. o. rn. stadgats, att årliga beloppet av pensionen (ålderspensionen)
i regel skulle utgöra just 70 procent av den avlöning, tjänstemannen
vid avgången från tjänsten uppbure. I enlighet härmed hade
de sakkunniga ansett sig kunna för de fall, där nyssnämnda, av dem
uppställda huvudregel ej befunnits tillämplig, såsom grund för pensionsförbättringen
lägga 70 procent av den vederbörande tillkommande högsta
avlöningen, däri inberäknat det tillfälliga lönetillägget. Av förut anförda
skäl borde emellertid 10 procent avdragas å de sålunda beräknade pensionsbeloppen.
Pensionstillägget skulle alltså utgå med det belopp, som
erfordrades för att sammanlagda pensionen skulle uppgå till 63 procent
av sammanlagda avlöningen.

De sakkunniga överginge härefter till att närmare yttra sig om de
grupper av beställningshavare, för vilka säx-skilda föreskrifter beträffande
pensionsförbättringen, på sätt nu vore nämnt, ansetts erforderliga.

Förvaltare vid intendenturkären åtnjöte enligt gällande stat samma
avlöning som fanjunkare vid arméns truppförband, således (å annan ort
än Stockholm och Göteborg) tillhopa 2,482 kronor 50 öre, därav lön
1,200 kronor, samt hade dessutom rätt till ett ålderstillägg till lönen å
300 kronor, att utgå efter 5 års väl vitsordad tjänst. För den, som
tillti''ätt ålderstillägget, utgjorde pensionen 1,200 kronor.

Enligt de för den definitiva löneregleringen uppgjorda riktlinjerna
skulle nämnda ålderstillägg kompenseras genom ekonomiska förmåner,
lämpligast genom införandet för intendenturkårens underofficerare av
särskilda löneskalor, där avlöningsbeloppen delvis kunde sammanfalla
Bihang till riksdagens protokoll I ill It. I samt. 246 käft. (Nr 276.) »ci i» 4

26 Kungl. May.ts proposition Kr 276.

med dem, som skulle tillkomma underofficerare i allmänhet. Den tillfälliga
löneförbättringen hade bestämts till 1,100 kronor eller samma
belopp, som högst skulle tillkomma fanjunkare.

Med tillämpning av den av de sakkunniga här ovan framlagda
huvudregeln skulle ifrågavarande personal även uppbära pensionstilllägg
med samma belopp, som i sådant avseende skulle högst tillkomma
fanjunkare, eller 1,250 kronor. Sammanlagda pensionsbeloppet skulle
alltså utgöra 2,450 kronor. Såsom villkor för erhållande av detta tillägg
borde dock, i enlighet med nyssnämnda huvudregel, föreskrivas, att vederbörande
tjänstinnehavare skulle kunna räkna minst 12 tjänstår, varvid
honom torde böra tillgodoföra jämväl den tid, varunder han före
tillträdet till förvaltarbeställning kunde hava innehaft beställning såsom
fanjunkare (styckjunkare).

Musikunder officer are vid arméns truppförband åtnjöte enligt gällande
stater samma avlöning som övriga underofficerare av motsvarande tjänstegrader.
Jämväl pension utginge enligt samma grunder som till övriga
underofficerare eller med 1,000 kronor till musikfanjunkare, 900 kronor
till musiksergeant av 1. klassen och 780 kronor till musiksergeant av
2. klassen. Med hänsyn bland annat därtill, att rekryterings-, utbildningsoch
befordringsförhållandena för musikunderofficerarna företedde väsentliga
olikheter vid jämförelse med vad som gällde i fråga om övriga underofficerare,
hade, såsom förut nämnts, de löneskalor, som enligt det
uppgjorda utkastet till eu definitiv lönereglering skulle gälla för dessa,
ansetts icke tillämpliga beträffande musikunderofficerarna. Vid sådant förhållande
och då den tillfälliga löneförbättringen för musikpersonalen
givetvis icke finge föregripa en blivande definitiv lönereglering, hade vid
bestämmande av löneförbättringens belopp icke kunnat för musikpersonalen
tillämpas samma grunder, som följts beträffande övriga underofficerare.
Den tillfälliga löneförbättringen för musikunderofficerarna hade
i stället fastslagits till vissa bestämda belopp, nämligen 1,000 kronor för
musikfanjunkare, 800 kronor för musiksergeant av 1. klassen och 700
kronor för musiksergeant av 2. klassen.

Pensionsförbättring syntes emellertid böra till musikunderofficerarna
utgå med samma belopp, som enligt de sakkunnigas förslag skulle högst
tillkomma övriga underofficerare av motsvarande tjänstegrad, eller med
1,250 kronor till musikfanjunkare, 1,170 kronor till musiksergeant av
1. klassen och 1,290 kronor till musiksergeant av 2. klassen. Sammanlagda
pensionsbeloppen skulle alltså utgöra för fanjunkare 2,250 kronor
och för sergeanter av båda löneklasserna 2,070 kronor. Såsom villkor
för erhållande av pensionstilläggen borde emellertid föreskrivas, att veder -

27

Kungl. Maj. ts proposition Nr 276.

börande tjänstinnehavare skulle kunna räkna minst 12 tjänstår i innehavande
eller lägre musikunderofficersbeställning, därvid dock för musikfanjunkare
ej finge medräknas de 3 första tjänståren såsom musiksergeant.

I fråga om viss personal vid fältläkarJcären erfordrades i förevarande
avseende särskilda föreskrifter. Överfältläkare åtnjöte enligt gällande
stat avlöning med tillhopa 8,125 kronor, därav lön 5,300 kronor, samt
hade dessutom rätt till ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor, att utgå
efter fem års väl vitsordad tjänst. Pensionen utgjorde för den, som tillträtt
ålderstillägget, 4,720 kronor, eljest 4,240 kronor. Den tillfälliga
löneförbättringen hade bestämts till samma belopp, som utginge till
överstelöjtnant, eller 1,100 kronor.

Därest jämväl pensionsförbättringen skulle utgå med samma belopp,
som föreslagits för överstelöjtnant, eller 1,350 kronor, skulle emellertid
sammanlagda pensionen, under förutsättning att ålderstillägget intjänats,
överstiga det högsta medgivna pensionsbeloppet, 6,000 kronor. På grund
härav hade de sakkunniga ansett pensionsförbättringen böra under nyssnämnda
förutsättning begränsas till 1,280 kronor, varigenom sammanlagda
pensionsbeloppet komme att uppgå till jämnt 6,000 kronor. Därest
ålderstillägget icke intjänats, borde pensionsförbättringen oavkortad utgå
med 1,350 kronor, i vilket fall alltså pensionernas slutsumma skulle uppgå
till 5,590 kronor.

Äldre bataljonsläkare vid truppförbanden åtnjöte enligt gällande
stater samma avlöning som kapten av 1. klassen men hade det oaktat
av vissa skäl ansetts icke lämpligen kunna inpassas i det föreslagna
lönesystemet. Pension utginge med 2,720 kronor, och den tillfälliga
löneförbättringen hade bestämts till 850 kronor.

De sakkunniga föresloge, att pensionsförbättringen bestämdes till
samma belopp, som ifrågasatts att högst utgå till kapten av 1. klassen,
eller med 1,330 kronor. Sammanlagda pensionsbeloppet skulle alltså
utgöra 4,050 kronor. För erhållande av nämnda tillägg borde emellertid
vederbörande innehava minst 9 tjänstår såsom bataljonsläkare vid truppförband.

Åven beträffande viss till fältveterinärkären hörande personal erfordrades
särskilda föreskrifter. Överfältveterinären vore i avlönings- och pensionshänseende
till alla delar likställd med överfältläkaren, och hänvisade de
sakkunniga fördenskull till vad här ovan anförts i fråga om den sistnämnde.
Den pensionsförbättring, som föreslagits för överfältläkaren,
syntes sålunda böra tillkomma även överfältveterinären.

Regementsveterinärer vore enligt den för kåren från och med år
1919 gällande nya organisationen i avlöningshäuseende likställda med

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

äldre bataljonsläkare (kaptener av 1. klassen). I enlighet med vad som
nyss anförts i fråga om de äldre bataljonsläkarna, föresloge de sakkunniga,
att jämväl regementsveterinär måtte förklaras berättigad att erhålla
pensionsförbättring med 1,330 kronor. Sammanlagda pensionsbeloppet
skulle sålunda uppgå till 4,050 kronor. Såsom villkor för åtnjutande
av nämnda pensionsförbättring syntes böra föreskrivas minst 9
tjänstår såsom regementsveterinär eller bataljonsveterinär, därvid dock
de 3 första tjänståren såsom bataljonsveterinär icke finge medräknas.

Vidkommande bataljonsveterinärerna vid truppförbanden erfordrades
särskilda föreskrifter för de äldre bataljonsveterinärerna. Dessa åtnjöte
från och med år 1919 samma avlöning, som enligt stat utginge till kapten
av 2. klassen, men hade icke ansetts kunna utan vidare inpassas i det
föreslagna lönesystemet. Pension utginge med samma belopp som till
kapten av 2. klassen eller med 1,920 kronor. Den tillfälliga löneförbättringen
hade bestämts till 700 kronor.

Då vid en definitiv lönereglering bataljonsveterinärerna knappast torde
komma att erhålla samma slutavlöning, som ifrågasatts för kapten av
2. klassen (lika med kapten av 1. klassen), syntes ej heller pensionsförbättring
höra utgå till äldre bataljonsveterinärer med samma belopp,
som skulle högst tillkomma kapten av 2. klassen.

De sakkunniga hade stannat vid den meningen, att sammanlagda
pensionsbeloppet för äldre bataljonsveterinär borde beräknas efter 63
procent av sådan beställningshavares sammanlagda avlöning, inräknat
den tillfälliga löneförbättringen. Totalpensionen skulle sålunda utgöra
3,125 kronor, eller i avrundat tal 3,100 kronor, och pensionsförbättringen
1,180 kronor. Detta belopp torde dock böra utgå endast under förutsättning,
att vederbörande uppnått minst 9 tjänstår såsom bataljonsveterinär.

I fråga om den å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter uppförda
personalen erfordrades särskilda föreskrifter beträffande nedannämnda
civilmilitära tjänstinnehavare.

Departementsskrivare och tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen
uppbure samma avlöningsförmåner som löjtnant av 1. klassen, eller
2,895 kronor, samt hade därjämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å
500 kronor, det ena efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst. Pension utginge till den, som tillträtt båda ålderstilläggen, med
2,000 kronor. Den tillfälliga löneförbättringen hade bestämts till 850
kronor, oberoende av tjänstålder.

Då det väl kunde vara tvivel om huruvida efter en definitiv lönereglering
lönen till ifrågavarande personal komme att med hela beloppet
av de nu utgående ålderstilläggen överstiga löjtnants slutlön,

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

syntes den av de sakkunniga föreslagna huvudregeln för pensionsförbättringens
beräknande icke kunna bär komma till användning. Vid sådant
förhållande syntes pensionens slutsumma, under förutsättning att bägge
ålderstilläggen intjänats, böra bestämmas till 63 procent av sammanlagda
högsta avlöningen, således till 2,989 kronor eller i avrundat tal 3,000
kronor. Pensionsförbättringen skulle alltså utgå med 1,000 kronor.

Tygförvaltare av 2. klassen vore i avlönings- och pensionshänseende
fullt likställda med förvaltare vid intendenturkåren, och hänvisade de sakkunniga
fördenskull till vad i fråga om sistnämnda personal föreslagits,
vilket i tillämpliga delar syntes böra gälla även beträffande tygförvaltarna.

Besiktningsrustmästare åtnjöte avlöning lika med fanjunkare samt
hade därjämte rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 års väl
vitsordad tjänst. Pension utginge till den, som intjänat ålderstillägget,
med 1,360 kronor. Den tillfälliga löneförbättringen hade bestämts till
1,100 kronor.

I enlighet med ovan anförda huvudregel skulle pensionsförbättring
till denna personal utgå med samma belopp, som skulle högst tillkomma
fanjunkare, eller 1,250 kronor. Detta belopp borde likväl utgå endast
under förutsättning, att vederbörande tjänstinnehavare kunde räkna minst
12 tjänstår i innehavande tjänst.

Tyghantverkare åtnjöte avlöning lika med sergeanter av 1. klassen,
men ägde därjämte rätt till två ålderstillägg å 150 kronor, det ena efter
5 Ars och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. Pension utginge,
därest ålderstilläggen iutjänats, med 1,000 kronor. Det tillfälliga avlöningstillägget
vore bestämt till 850 kronor, lika för alla oavsett antalet
tjänstår. Enligt förut angivna huvudregel borde pensionsförbättring
utgå med samma belopp, som skulle högst tillkomma sergeant av 1.
klassen, eller 1,170 kronor, detta dock under förutsättning att vederbörande
kunde räkna minst 12 tjänstår. Sammanlagda pensionsbeloppet
skulle alltså uppgå till 2,170 kronor.

Av den å fortifikationens stat uppförda civilmilitära personalen vore
nedannämnda tjänstinnehavare i avlönings- och pensionsavseende fullt
likställda med viss å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter upptagen
personal, nämligen departementsskrivare och for ti I i k ationsk assörer
med departementsskrivare samt tyghantverkare och gevärshantverkare
med tyghantverkare. Då full likställighet syntes böra äga rum jämväl i
fråga om pensionsförbättringen, hänvisade de sakkunniga här till vad
de i sådant avseende föreslagit angående personalen å sistnämnda stat.

Om departementsskrivare å intendentur kär ens stat gällde vad i det
föregående sagts rörande andra dylika beställningshavare.

30

Kung!. May.ts proposition Nr 276.

Å de särskilda staterna för infanteriets och kavalleriets truppförband
vore uppförda beställningar för gevärshantverkare. Dessa beställningar vore
i alla avseenden likställda med de å staten för artilleriets fabriker och
tyganstalter uppförda tyghantverkarbeställningarna, och hänvisade de
sakkunniga fördenskull till vad de här ovan föreslagit i fråga om sistnämnda
beställningar.

Poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden vore i avlönings- och
pensionsavseende likställd med departementsskrivare, dock att tillfällig
iöneförbättring till poliskommissarie utginge med endast 800 kronor i
stället »för med 850 kronor till departementsskrivare.

Pensionsförbättringen syntes lämpligen böra, under förutsättning att
båda ålderstilläggen intjänats, utgå med samma belopp som till departementsskrivare,
eller med 1,000 kronor. Sammanlagda pensionsbeloppet
skulle alltså under nämnda förutsättning komma att utgöra 3,000 kronor.

Beträffande sådana grupper av befattningar, som icke avsåges i nu
föreliggande förslag, hade de sakkunniga i det föregående anfört, att
därest det under tiden, intill dess en definitiv löne- och pensionsregleringkunde
bliva genomförd, skulle bliva nödvändigt att ordna pensionsforhållandena
för en eller annan tjänstinnehavare, frågan därom torde
höra särskilt föreläggas riksdagen till avgörande. På liknande sätt
kunde det inträffa, att även bland de personalgrupper, som här behandlats,
avgång från tjänsten kunde förekomma under förhållanden, då de
föreslagna villkoren för erhållande av tillfällig pensionsförbättring icke
vore uppfyllda men åtgärd likväl ansåges påkallad för beredande av höjning
i den för vederbörande beställningshavare stadgade pensionen. Även
dylika fall borde givetvis göras till föremål för framställning hos riksdagen.

De sakkunniga hade i det föregående omnämnt vissa befattningshavare,
som åtnjöte avlöning i form av arvode. Vid armén funnes emellertid
en del andra befattningshavare, vilkas avlöning jämväl utginge såsom
arvode och vilka blivit delaktiga av den vid 1918 års lagtima riksdag
beslutade tillfälliga löneförbättringen. Då sistberörda arvodestagare icke
vore berättigade att vid avskedet erhålla vare sig kassa- eller fyllnadspension,
kunde de i detta sammanhang utan vidare lämnas å sido.

Den tillfälliga pensionsförbättring, som enligt förut omförmälda särskilda
föreskrifter skulle tillkomma viss personal vid armén, framginge av
följande tablå.

KungI. Maj ds proposition Nr 276.

31

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

- »■

Beställning.

Lön.

Kronor.

O

Älder8tillägg.

Övrig
avlö-ning »).

Kronor.

Slut-

avlöning.

Kronor.

Tillfällig

löneför-

bättring.

Kronor.

Nuva-rande
pension å
slutlönen.

Kronor.

Före- 1
slagen
pensions-förbätt-ring.

Kronor.

Pen-sionernas
slut-summa. 1

Kronor. ,

An-

tal.

Samman-

lagt

belopp.

Kronor.

1 Förvaltare vid intendenturkåren.....

1,200

i

300

_

1,282 50

2,782

50

1,100

_

'' 1,200

_

1,250

—

2,450

—

Musikfanjunkare..........................

1,200

—

—

—

—

1,28250

2,482

50

1,000

-

1,000

—

1,250

—

2,250

—

Musiksergeant av 1. klassen .........

900

—

—

1,010

—

1,910

—

800

—

900

—

1,170

—

2,070

» » 2. » .........

780

—

—

—

1,010

—

1,790

—

700

—

780

—

1,290

—

2,070

—

Överfältläkare, överfältveterinär*) ...

5,300

—

i

600

—

2,825

—

8,725

—

1,100

—

4,720

—

2) 1,280

—

2) 6,000

—

Bataljonsläkare, äldre.................

3,400

—

—

1,860

—

5,260

—

850

—

2,720

—

1,330

—

4,050

_

Kegementsveterinär .....................

3,400

-

—

—

1,860

—

5,260

—

850

—

2,720

—

1,330

—

4,050

_

| Bataljonsveterinär, äldre...............

2,400

—

—

—

—

1,860

—

4,260

—

700

—

1,920

—

1,180

—

3,100

—

Departementsskrivare, tyg- eller fa-

briksförvaltare av 1. klassen, forti-

fikationskassör ........................

1,500

—

2

1,000

1,395

—

3,895

—

850

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

Tygförvaltare av 2. klassen...........

1,200

—

1

300

1,282

50

2,782

50

1,100

-

1,200

-

1,250

—

2,450

—

Besiktningsrustmästare ...............

1,200

—

1

500

—

1,28250

2,982

50

1,100

—

1,360

—

1,250

—

2,610

-

i Tyghantverkare, gevärshantverkare

900

—

2

300

—

1,010-

2,210

—

850

—

1,000

—

1,170

—

2,170

—

Poliskommissarie ........................

1,500

—

2

1,000)—

1,395!—

3,895

—

800

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

1) Inkvarterings- och. servisbidrag äro för överfältläkaren och överfältveterinären upptagna enligt den
högre tariffen (Stockholm och Göteborg); för övriga beställningshayare äro inkyarterings- och servisbidrag beräknade
enligt tariff för annan ort.

2) Därest ålderstillägget ej intjänats, utgår pensionsförbättring med 1,350 kronor, och utgör pensionernas
slutsumma i så fall 5,590 kronor.

Den av de sakkunniga föreslagna pensionsförbättringen syntes till Närmare
sin natur närmast böra betraktas såsom ett tillägg till fyllnadspensionen ^nd^den
och fördenskull såsom regel endast böra tillkomma personal, som efter föreslagna
uppnådd pensionsålder avginge från tjänsten med rätt till fyllnadspension.

Den, som avginge med allenast kassapension, syntes därför i allmänhet ringen,
icke böra komma i åtnjutande av pensionsförbättring enligt de föreslagna
grunderna, utan torde, där i något undantagsfall sådant kunde
finnas påkallat, särskild framställning i ämnet böra avlåtas till riksdagen.

Såsom i det föregående nämnts, vore genom nu gällande bestämmelser
vissa begränsningar givna i fråga om rätt till pension för den,
som åtnjöte lön på rikets stat eller pension från andra allmänna medel
än dem, som vore anvisade för arméns pensionering. Dessa inskränk -

32

Kungl. Maj:ts proposition Kr ''/}6.

ningar gällde dock icke för det fall, att den andra pensionen ntginge
enligt de i lagen angående civila tjänstinnekavares rätt till pension den
11 oktober 1907 stadgade grunder. 1 övriga fall skulle enligt de för
arméns pensionering givna bestämmelser göras ett avdrag å fyllnadspensionen
(i mån av behov även å kassapensionen), i regel motsvarande
två femtedelar av vad vederbörande pensionär uppbure från annat håll.

De sakkuuniga ansåge sig i förevarande sammanhang icke böra ingå
på något bedömande av, huruvida dessa bestämmelser borde för framtiden
bibehållas oförändrade eller tilläventyrs krävde någon jämkning. Emellertid
syntes den pensionsförbättring, som nu föresloges av de sakkunniga,
böra oavkortad tillkomma vederbörande pensionär även i sådana fall,
som ovan avsåges, vadan en uttrycklig föreskrift därom torde böra inrymmas
i grunderna för den ifrågasatta pensionsförbättringen.

Då, enligt vad de sakkunniga förut anfört, pensionsförbättringen
närmast borde anses såsom ett tillägg till fyllnadspensionen, syntes
därav böra följa, att pensionsförbättringen i övrigt skulle till- och avträdas
samt utbetalas i samma ordning som fyllnadspensionen.

Såsom förut omförmälts, kunde tjänstinnehavare vid armén, vilken
ej uppnått den levnadsålder och tjänstetid, som erfordrades för erhållande
av fyllnadspension inom hans innehavande grad, under vissa villkor avgå
med pension och fyllnadspension å tillhopa samma belopp, som tillkomme
tjänstinnehavare i viss lägre grad. I dylikt fall syntes billigheten
fordra, att jämväl pensionsförbättring utginge med det belopp, som
skolat tillkomma vederbörande, därest han vid avskedet innehaft nämnda
lägre grad.

Därest fråga skulle uppkomma om pensionsförbättring för tjänstinnehavare,
som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd
av skada eller sjukdom, vanförhet eller lyte befunnes för framtiden oförmögen
till tjänstgöring och på grund härav måste före uppnådd pensionsålder
avgå med viss pension, torde sådan fråga särskilt böra underställas
riksdagens prövning.

Då det av de sakkunniga nu avgivna förslaget till pensionsförbättring
för viss personal vid armén stode i nära samband med den för 1918
års lagtima riksdag framlagda planen till en definitiv lönereglering för
dylik personal och med riksdagens därpå grundade beslut rörande tillfällig
löneförbättring för samma personal, torde därav böra följa, att

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

pensionsförbättring icke borde tillkomma annan personal än den, som
kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Enär de av 1918
års lagtima riksdag beslutade grunderna för dylik löneförbättring ägde
giltighet för åren 1918 och 1919, skulle alltså pensionsförbättring enligt
de sakkunnigas förslag i första hand tillkomma personal, som under
något av nämnda år avgått eller avginge med pension. I den mån tillfällig
löneförbättring efter liknande grunder, i enlighet med vad de sakkunniga
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 januari 1919 hemställt för
år 1920, komme att beslutas jämväl för tiden efter 1919 års utgång, syntes
-de föreslagna grunderna för pensionsförbättringen böra givas motsvarande
förlängd giltighetstid.

Såsom nyss nämnts, skulle enligt de sakkunnigas förslag pensionsförbättring
tillkomma de tjänstinnehavare, vilka avgått med pension efter
-att hava blivit delaktiga av den från och med år 1918 medgivna tillfälliga
löneförbättringen. De sakkunniga hade emellertid icke kunnat
bortse därifrån, att, därest de föreslagna grunderna för pensionsförbättringen
omedelbart komme till full tillämpning, en alltför skarp motsättning
skulle uppstå mellan pensionsbeloppen till beställningshavare, som
avgått under år 1917, och till dem, som avgått under den närmaste tiden
därefter. Sålunda skulle exempelvis en fanjunkare i pension erhålla
1,000 kronor vid avgång år 1917 och 2,250 kronor vid avgång år 1918.
Det hade därför varit önskvärt, om man kunnat göra övergången jämnare
genom att låta pensionerna successivt ökas under en följd av år.
Då de sakkunniga emellertid icke ansett sig kunna ifrågasätta en dylik
längre övergångstid, hade de sakkunniga, för att åtminstone i någon
mån mildra övergången till tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna,
velat förorda, att pensionsförbättringen för beställningshavare, som
avgått under år 1918 eller vid slutet av samma år, begränsades till
hälften av de belopp, som enligt nämnda bestämmelser eljest skolat utgå.
Ett ytterligare skål, som talade för detta förslag, vore, att åtminstone de
beställningshavare, som avgått under förra delen av år 1918 och vilka
icke förrän efter avgången från tjänsten fått uppbära någon tillfällig
löneförbättring, knappast kunnat hava grundad förhoppning att överhuvudtaget
komma i åtnjutande av någon pensionsförbättring. -

Av budgettekniska skäl syntes emellertid någon pensionsförbättring
icke kunna förrän från ingången av år 1919 beredas den personal, som
dessförinnan lämnat tjänsten.

1 enlighet med vad i det föregående anförts, ville de sakkunniga
framlägga följande förslag till

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 246 Käft. (Nr 276.)

801 19 5

34

Kung1. Maj. ts proposition Nr 276.

Grunder för Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

pensions förbättring.

e i

1. Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning
på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med
följande belopp, för helt år räknat:

överste .....................................................................................

överstelöjtnant ...........................................................................

major.............................................................................................

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .......................................

minst 9...........................................................................

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 ...................................

minst 9..........................................................................

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3...............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9 ....................................

minst 9........................................................................

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9 ......................................

minst 9...,.......................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3..........................................................................

med 1,500 kronor
» 1,350 »

» 1,300 »

» 430 »

» 880 »

» 1,330 »

» 780 »

» 1,230 »

» 1,680 »

» 2,130 »

» 420 »

» 780 »

» 1,140 »

» 1,500 »

» 620 >

» 980 »

» 1,340 t>

» 1,700 »

» 630 »
» 900 >

35

sergeant

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3................................................................. med

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 ........................................»

minst 9 och mindre än 12 ...............................v »

minst 12...................................................................®

av 1. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3................................................................ ®

minst 3 och mindre än 6 ................................. »

minst 6 och mindre än 9 ..................................... »

minst 9 och mindre än 12 .................................. ®

minst 12...................................................................’’

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tj än står:

mindre än 3............................................................... ^

minst 3 och mindre än 6 ................................... ®

minst 6 och mindre än 9 ....................................... ®

minst 9 och mindre än 12 ................................... ®

minst 12...................................................... ^

2.

530 kronor

7iO

»

890

1,070

»

1,250

»

450

»

630

»

810

»

990

»

1,170

y>

570

750

»

930

»

1,110

»

1,290

»

regler,

som i

43(tiucmu c*. » övvixvav wxv/ ~ —{-5 — — o

förbättring under det år, då avgången äger rum.

§ 8-

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning
på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna
bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fälttygmästaren enligt samma grunder
som överstelöjtnant;

chef för" trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller
major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som.
major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat
tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente(kår)
och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

med ett ärligt belopp av............................................................... 1,250 kronor

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av............................................................ 1,250 »

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av.......................................................................... 1,170 »

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med
ett årligt belopp av ...................................................................... 1,290 »

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intenden turkåren: den tid, varunder han innehaft
beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom
fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den
tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant
av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller
2. klassen.

§ 3.

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder
givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp
för helt år räknat:

överfältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört ålderstillägg, ................................................... med 1,280 kronor

överfältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg, ......... > 1,350 »

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,

Kungi. Maj:ts proposition Nr 276.

37

regementsläkare enligt samma grunder som major,
bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ...
överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,
regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, .........

bataljons veterinär, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,
departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare
tillträtt på stat uppförda två ålders tillägg,

.....................;.......................................................

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som
skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått
på aktiv stat vid regemente (kår) och där
innehaft beställning såsom styckjunkare,
tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,...............................................................................

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,
tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst

12 tjänstår,.......................................................................

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt
för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,
..............................................................................

med 1,330 kronor

» 1,330 >
» 1,180 j*

» 1,000 »

» 1,250 »

» 1,250 »

» 1,170 :»

» 1,000

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,
den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom
bataljonsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft
enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

38

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

Pensious förbätt ringens giltighets tid.

§ 4.

1. Pensions förbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av
riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen
av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension
i lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta
pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,
därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av
samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,
som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna
medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och
av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,
äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom
eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5-

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.

Det förslag till pensionsförbättring, som av de. sakkunniga sålunda
framlagts, avsåge genomförande av en anordning, vilken så till vida
skulle vara av tillfällig natur, att de bestämmelser, om vilka här vore
fråga, endast skulle gälla personal, som vid avgången från tjänsten åtnjöte
tillfällig löneförbättring. Däremot ansåge de sakkunniga, att pensionsförbättringen
borde för den personal, som en gång blivit delaktig
av densamma, vara definitiv och att således en pensionstagare borde
äga rätt att under hela sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring
med det honom en gång tillerkända beloppet.

De sakkunniga ville i sådant avseende erinra, att, sedan provisorisk
lönereglering genomförts för statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk,
riksdagen i åtskilliga fall efter framställning av Kungl. Maj:t
beviljat tilläggspensioner, avsedda att utgå under vederbörandes åter -

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

stående livstid, för befattningshavare, som avgått under tiden för den
provisoriska löneregleringens giltighet (jfr riksdagens skrivelser nr 10
år 1917, punkterna 48, 65, 66 och 68, samt nr 10 A år 1918, punkterna
33 och 80). Då de pensionsförbättringar, som Kungl. Magt eller vederbörande
underordnad myndighet kunde komma att med tillämpning av
nu föreslagna grunder tillerkänna viss personal vid armén, från såväl
statens som pensionstagarens synpunkt torde vara att likställa med dylika
av riksdagen beslutade tilläggspensioner, syntes därav böra följa, att,
såsom de sakkunniga här ovan uttalat, jämväl nu ifrågavarande pensionsförbättringar
skulle utgå under vederbörande pensionstagares återstående
livstid.

Såsom ovan omförmälts, hade det av särskilda sakkunniga uppgjorda
utkastet till en definitiv lönereglering för viss personal vid armén,
liksom det därpå grundade och av riksdagen i allt huvudsakligt godkända
förslaget om en tillfällig löneförbättring, avsett att bringa den ifrågavarande
personalens löneförmåner upp till den nivå, som kunde anses betingad
av läget före krigsutbrottet. I den till riksdagen avlåtna framställningen
i ämnet hade framhållits, att de extraordinära förhållanden
kriget skapat borde mötas genom extraordinära åtgärder, i främsta
rummet genom anlitande av sådana avlöningsformer som krigstidstillägg
och krigstidshjälp, och att det avlöningstillskott, som sålunda ansåges böra
tillkomma nu ifrågavarande liksom andra befattningshavare i statens tjänst,
borde beräknas även å den tillfälliga löneförbättringen. Detta uttalande
hade icke föranlett någon erinran från riksdagens sida, och i gällande
bestämmelser rörande krigstidstillägg och extra krigstidstillägg vore även
tillfällig löneförbättring upptagen bland de avlöningsförmåner, å vilka
dylika tillägg skulle beräknas.

Då det nu framlagda förslaget om tillfällig pensionsreglering vore
byggt på ovannämnda utkast till en definitiv lönereglering, följde därav,
att ej heller detta förslag vore avsett att råda bot lör de extraordinära
förhållanden, som kriget framkallat. 1 den mån dessa förhållanden fortfarande
komme att påkalla utbetalande av särskilda tillskott till de i
allmänhet utgående pensionerna, borde därför den tillfälliga pensionsregleringen
för ifrågavarande personal icke utgöra hinder lör denna personal
att jämväl komma i åtnjutande av dylikt tillskott. I överensstämmelse
med vad som för närvarande vore stadgat rörande krigstidstillägg
och extra krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,
borde ock dylika förmåner, till den del de kunde komma att utgå i visst
förhållande till redan medgiven pensions eller understöds belopp, beräknas
jämväl å don nu ifrågasatta pensionsförbättringen.

Krigstids tillägg.

40

Änke- oeli
pnpillpensioneringren.

Kostnads beräkning-.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276.

Pensioneringen av änkor och barn efter arméns officerare och underofficerare
med vederlikar skedde genom arméns nya änke- och pupillkassa,
vilken stode under samma förvaltning som arméns pensionskassa. Jämlikt
gällande reglemente ålåge det de tjänstinnehavare, som vore delägare i
kassan, att till änke- och pupillpensioneringens bestridande erlägga
vissa avgifter. Därjämte åtnjöte kassan för berörda ändamål särskilt
bidrag av statsmedel.

Pension från arméns nya änke- och pupillkassa utginge med vissa
procent av delaktighetsbeloppet — d. v. s. det avlöningsbelopp, efter
vilket fyllnadspension åt delägaren skulle beräknas — enligt en vid högre
delaktighetsbelopp fallande skala, varjämte änka kunde, där jämväl barn
funnes, komma i åtnjutande av särskilt pupilltillägg. Till kassan erlades
dels årsavgifter med viss procent av delaktighetsbeloppet, dels ock i
förekommande fall särskilda befordrings- och övergångsavgifter.

Det syntes icke tillhöra de sakkunniga att i förevarande sammanhang
avgiva något yttrande rörande förhöjning av de pensioner, som nu
tillkomme efterlevande efter arméns ifrågavarande personal. De sakkunniga
hade emellertid ansett sig böra framhålla, att vid en allmän
löne- och pensionsreglering även detta spörsmål borde komma under
övervägande. Efter vad de sakkunniga inhämtat, torde emellertid ifrågavarande
änke- och pupillkassas ekonomiska ställning, försäkringstekniskt
sett, vara så gynnsam, att en övergång till högre pensionsbelopp därigenom
väsentligt underlättades.

Professor G. Kobb, som anmodats att biträda de sakkunniga med
verkställande av de för utredning rörande pensionsförbättringen erforderliga
kostnadsberäkningar, hade i skrivelse den 23 januari 1919 anfört,
att då den föreslagna pensionsförbättringen vore av provisorisk natur,
någon annan beräkning knappast torde kunna göras än en sådan,
stödd på uppgifter för en följd av år från arméns pensionskassa över
antalet pensionsberättigade, som skulle erhålla förbättring av sina villkor,
samt att på grund av dylika uppgifter, som lämnats från nämnda kassa,
följande kostnadsbelopp kunde beräknas:

År 1918
» 1919
» 1920
» 1921
» 1922

140,470 kronor
177,170 »

187,730 »

174,250 »

166,900 »

Kungl. May.ts proposition Nr 276.

41

De sakkunniga hade i det föregående förordat, att pension sförbättringen
för beställningshavare, som avgått under nr 1918 eller vid sintet
av samma år, måtte begränsas till hälften av de belopp, som eljest skolat
utgå, samt vidare anfört, att någon pensions förbättring icke torde kunna
förrän från ingången av år 1919 beredas den personal, som dessförinnan
lämnat tjänsten.

Vid beräknande av anslagsbehovet för år 1919 hade man alltså att
taga hänsyn dels till den personal, som avgått under år 1918 eller vid
slutet av samma år, och dels till de tjänstinnehavare, vilka avgått eller
komme att avgå under år 1919. Professor Kobb hade beräknat de årliga
kostnaderna för bestridande av pensionsforbättriog för förstnämnda
kategori till 140,470 kronor. Då emellertid, såsom nyss anförts, lör
ifrågavarande personal pensionsförbättringen endast skulle utgå med hälft
belopp, kunde nämnda summa nedsättas till hälften eller till 70,235 kronor.
Kostnaderna för bestridande av pensionsförsäkring för personal, som
avgått eller avginge under år 1919, hade av professor Kobb angivits
till 177,170 kronor. Detta belopp avsåge den sammanlagda årliga pensionsförbättringen
för all personal, som avgått eller avginge under år
1919. Det torde emellertid kunna antagas, att avgången komme att
fördela sig någorlunda jämnt över hela året, och man syntes därför
komma verkligheten tämligen nära, om man ufginge från, att under år
1919 utgifterna för pensionsförbättring till nämnda personal komme att
uppgå till ungefärligen enahanda belopp, som skulle erfordras, därest all
avgnng ägde rum vid årets mitt. På grund härav syntes det vara tillräckligt
att beräkna medelsbehovet till hälften av det av professor Kobb
angivna beloppet, således till 88.585 kronor.

Till beredande av pensionsförbättring under år 1919 för den personal,
som avgått eller komme att avgå under åren 1918—1919, skulle
alltså erfordras (70,235 + 88,585 =) 158,820 kronor, vilket belopp syntes
böra avrundas till 160,000 kronor. Sistnämnda belopp syntes böra äskas
under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag å tilläggsstat för år 1919.

För år 1920 kunde kostnaderna för pensionsförbättring enligt de
sakkunnigas förslag beräknas på följande sätt:

för personal, som avgått under eller vid slutet av år 1918, till
samma belopp, som ansetts erforderligt för år 1919,

för personal, som avgått under år 1919, till hela det av professor
Kobb för nämnda årsklass angivna beloppet, samt

för personal, som avginge under år 1920 — i enlighet med ovannämnda,
för år 1919 tillämpade beräkningsgrund — till hälften av det
av professor Kobb för denna årsklass angivna beloppet. Ifrågavarande
Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. 216 höft. (Kr 276). sci iu 6

Samman.

fattning.

Direktionen
över arméns
pensionskassa.

Armé förvaltningens civila departement.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

kostnader för år 1920 skulle alltså beräknas till (70,235 + 177,170 +
93.865 =) 341,270 kronor eller i avrundat tal 345,000 kronor, vilket
belopp torde böra under tionde huvudtiteln äskas såsom förslagsanslag
å extra stat för år 192''».

Anslagsbehovet för bestridande av den föreslagna pensionsförbättringen
komme att, i den mån flera årsklasser bleve berättigade till pensionsförbättring,
ökas för varje år, intill dess pensions förbättringen ersattes
av en definitiv pensionsreglering eller jämviktsläge dessförinnan
inträdde till följd av småningom inti äflande avgång genom döden bland
pensionstagarna.

Därest de sakkunnigas sålunda framlagda förslag vunne godkännande,
turde till riksdagen böra avlåtas framställning, att riksdagen
måtte

dels till beredande av pension sförbättring åt viss personal vid armén
bevilja under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 ett 1''örslagsans''ag
av 160,000 kronor och å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag
av 345,000 kronor,

dels godkänna ovan angivna grunder för pensionsförbättringens utgående,

dels ork förklara, att Kungi. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
underordnad myndighet finge i enlighet med nyssnämnda grunder
tilldela personal, som under åren 1918 - 1920 avgått eller avgiuge från
tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående
livstid.

Härefter torde jag få övergå till att lämna en redogörelse för

Myndigheternas yttranden.

Direktionen över arméns pensionskassa har förklarat sig under nuvarande
förhållanden icke hava något att erinra mot de sakkunuigas betänkande.

€

Armé förr altninr/ens civila departement har jämväl förmält sig i huvudsak
icke hava något att erinra mot förslaget, vilket vore avpassat efter
de grundlinjer för en definitiv lönereglering för arméns personal, efter
vilka den vid 1918 års lagtima riksdag genomförda tillfälliga löneförbättringen
vore avvägd.

o o

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

I fråga om den personal, som borde bliva delaktig av nu föreslagen
pensionsförbättring, finge departementet erinra, att vid definitiva
löneregleringar dessa direkt.påverkade pensionerna. Därest den för viss
personal vid armén beslutade tillfälliga löneförbättringen finge anses äga
direkt sammanhang med nu ifrågasatt pensionsreglering, syntes det mest
konsekventa vara att, i analogi med vad som gällde för definitiva löneregleringar,
låta den föreslagna pensionsförbättringeu i sin helhet utgå
till all den personal, som pensionerats eller pensionerades och vilken
blivit delaktig av tillfällig löneförbättring. Någon rationell grund för
att låta den, som pensionerats i början av januari 191''J, iå dubbelt så
stor pensionsförbättring som den, vilken pensionerats exempelvis i slutet
på december 1918, kunde väl näppeligen framletas. Under dylika
förhållanden borde även sådana befattningshavare, som avgått under
år 1918 samt under samma år eller del därav åtnjutit tillfällig löneförbättring,
få åtnjuta hel pensionsförbättring. Därest beslut i sådan
riktning befunnes böra meddelas, syntes en ändring av § 4 i de löreslagna
grunderna vara erforderlig.

Sålunda borde mom. 3 utgå, varjämte mom. 1 syntes böra erhålla
följande lydelse:

»Pensionsförbättring — — — — — — — — — — — samt därjämte
lätt åtnjuta tillfällig löneförbättring — — — — — —---

— — — — — godkända grunder».

Statskontoret bär i ärendet anfört följande:

Vad först beträffade frågan om överhuvud taget någon pensionsförbättring
för ifrågavarande personal kunde anses böra utverkas, innan
en definitiv lönereglering genomlörts, finge statskontoret framhålla, att
en tillfällig löneförbättring, sådan som genom beslut av 1918 års lagtima
riksdag och nådiga kungörelsen den 20 juni samma år beviljats
viss personal vid armén, icke i regel plägade föranleda till vidtagande
av förbättring i personalens pensionslörhållandcn. Med avseende ä arméns
personal förelåge emellertid, såsom av betänkandet framginge,
särskilda förhållanden, som onekligen innebure starka billighetsskäl för
beredande redan nu av någon förbättrad pensionering. Sedan länge
hade erkänts, att pensionsbeloppen för ifrågavarande personal icke varit
tillfredsställande och åtskilliga IÖrs’ag rörande pensionsförbättring hade
framlagts utan att dock på grund av föreliggande omständigheter kunna
leda till önskvärt resultat. På grund härav syntes det statskontoret,
som om — även i händelse att för andra personalgrupper, som nyligen
erhållit eller enligt framlagda förslag kunde komma att erhålla tillfällig

Statskontoret.

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

avlöningsförbättring, icke skulle befinnas kunna beredas däremot svarande
pensionsförbättring — sådan likväl billigtvis borde utverkas för
arméns personal.

Om man sålunda icke torde kunna bestrida det befogade uti att,
såsom med föreliggande förslag avsåges, bereda pensionsförbättring åt
den personal vid armén, som efter att hava kommit i åtnjutande av den
tillfälliga löneförbättringen avginge ur tjänst med pension, innan den
definitiva löne- och pensionsregleringen hunnit genomföras, så syntes det
dock vara av synnerlig vikt, att sådan försiktighet vid bestämmande av
den på den tillfälliga löneförbättringen grundade förhöjningen av pensionsbeloppen
iakttoges, att den blivande definitiva regleringen därvid
icke i någon mån föregrepes.

Enligt statskontorets mening kunde det ifrågasättas, huruvida i
föreliggande förslag tillräcklig hänsyn tagits till berörda förhållande.

bär för 11)18 års lagtima riksdag framlades förslag om tillfällig
löneförbättring åt viss personal vid armén, grundades detta förslag på
ett utkast till en definitiv lönereglering, enligt: vilken avlöningen i regel
skulle komma att utgöras endast av lön och dagavlöning, under det att
övriga nu under olika namn utgående förmåner såsom inkvarteringsoch
servisbidrag in. m. skulle sammanslås med lönen. De sålunda
framlagda riktlinjerna för en definitiv lönereglering hade riksdagen funnit
ägnade att ligga till grund för en tillfällig löneförbättring åt arméns
personal; men riksdagen hade tillika förklarat, att riksdagen därmed
icke velat taga ståndpunkt till frågan, huruvida dessa riktlinjer även
borde i allo vinna tillämpning vid en kommande definitiv lönereglering.
Med hänsyn härtill uppkomme det spörsmålet, om man för närvarande
kunde räkna med andra fasta punkter i den blivande definitiva löneregleringen
än dem, som läge i dels de beviljade tillfälliga löneförbättringarna
och dels det sammanlagda avlöningsbelopp, som för varje tjänst
uppkomme genom sammanräkning av avlöningen enligt stat och nämnda
tillfälliga löneförbättring. Riksdagen torde icke kunna anses hava prövat
annat än dessa belopp; och då dessa befunnits skäliga, kunde med
största säkerhet antagas, att sammanlagda avlöningen lör varje tjänst
icke komme att i den definitiva löneregleringen bliva mindre. Avlöningens
fördelning i lön och dagavlöning däremot hade icke prövats, eller i allt
fall kunde, såvitt av riksdagens skrivelse i ämnet framginge, den skisserade
definitiva regleringen i detta avseende icke anses hava av riksdagen
fastslagits. Vid sådant förhållande kunde det ifrågasättas, huruvida
man borde, såsom i föreliggande förslag skett, grunda pensionstillägget
på den lön, som i utkastet till den definitiva löneregleringen föreslagits.

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

Tveksamheten i detta avseende vunne i styrka, da man uppmärksammade,
att en icke obetydlig förskjutning till förmån för lönen ägt rum i utkastet
i jämförelse med nu rådande förhållande mellan lön och övrig
avlöning, såsom framginge av följande exempel:

Nuvarande avlöning.

Lön.

Övrig

avlöning.

Summa.

Utkast till definitiv
lönereglering.

Lön.

Dag,
avlöning

Summa.

Överste ............................

...........| 6.000

—| 3,090

|

9,090 -

7,00o —

2,920

9 920

Fanjunkare........................

.......... 1.200

- 1,282

50

2,482 50

1/ 1.700 —
2,5n0 -

1,095

-

| 2.795
j—3.595

Sergeant 2. klassen.............

........... 780

—j 1,010

-

1,790 —

/ 1,500;-

j\—2,300; —

730

—

1 2230
\—3,030

I föreliggande förslag hade pensionstilläggen så avpassats, att de
med viss reduktion motsvarade skillnaden mellan å ena sidan pensionsbeloppet
enligt nu gällande pensioneringsgrunder och å andra sidan det
pensionsbelopp, som skulle uppkomma med tillämpning av den civila
pensionslagens bestämmelser å ett pensionsunderlag, motsvarande den
del av avlöningen enligt utkastet till definitiv lönereglering, som skulle
hänföras till lönen. Härigenom hade uppkommit pensionstillägg, som i
de flesta fall avsevärt överstege vad pensionstagaren såsom befattningshavare
åtnjutit i tillfällig löneförbättring. Exempelvis vore det högsta
beloppet av tillfällig löneförbättring för en kapten av 1. klassen bestämt
till 1,050 kronor, men pensionstillägget vore föreslaget att utgöra 1,350
kronor. Motsvarande belopp vore för major 750 kronor och 1,300
kronor. I tillfällig löneförbättring åtnjöte nu överste 800 kronor, vilket
belopp enligt uppgift vore föreslaget att höjas till 1,200 kronor; det
tillfälliga pensionstillägget skulle enligt föreliggande förslag bliva 1,500
kronor.

I detta sammanhang tilläte sig statskontoret att lästa uppmärksamheten
därå, att en följdriktig tillämpning av de grunder, som i
förslaget uppställts för beräknande av pensionstillägget, syntes medföra
ett pensionstillägg för överste av endast 000 kronor; i det att pensionsuuderlaget,
som enligt civila pensionslagen kunde utgöra högst (i,000
kronor, borde i detta som i andra fall reduceras enligt förslaget med
10 procent och alltså utgöra 5,400 kronor. Nuvarande pension vore

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

4,500 kronor och skillnaden eller tillägget skulle alltså rätteligen bliva
9u0 kronor.

Emellertid ville statskontoret framhålla, att ämbetsverket visserligen
fortfarande vidhöde sin iörnt vid flera tillfällen uttalade uppfattning, att
vid en blivande pensionsreglering för tjänstinnehavare vid armen den
civila pensionslagens huvudgrunder borde komma till tillämpning, men
att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida det icke kunde anses lämpligt
att vid den tillfälliga pensionsförbättring, varom nu vore fråga, tillämpa
samma grunder, som gällde vid avpassande av den pension, vartill
pensionslörbättringen skulle utgöra tillägg. Närmast kunde då synas
ligga att bestämma tilläggspensionerna så, att resultatet bleve de pensionsbelopp,
som enligt gällande pensioneringsgruuder skulle utgå vid
tillämpning av den itrågasatta definitiva löneregleringen; men även då
måste mun utgå Irån den i utkastet föreslagna lasta lönen, vars belopp
såsom ovan Ir,anhållits icke kunde anses vara av riksdagen godkänt och
därför vid den blivande definitiva löneregleringen möjligen kunde komma
att sänkas genom överflyttning av någon del till dagavlöningen eller
eventuellt genom införande av ortstillägg eller dylikt. Det torde därjämte
måhända kunna anmärkas, att tilläggsbeloppen i vissa fall bleve
väl små, såsom framginge av en i betänkandet införd tabell (se sid. 21
här ovan).

Om man såsom i betänkandet framhållits ansåge det önskvärt, att
den civila pensionslagens bestämmelserom beräknande av pensionsbelopp
komme till användning redan vid nu ifrågavarande tillfälliga pensionsregleting,
hölle statskontoret före, att hela avlöningen, den tillfälliga
löneförbättringen inberäknad, borde läggas till grund för pensionsbeloppets
beräkning och därvid tillämpas den civila peusionskigens bestämmelser
. om pensionsunderlag för det fall, att avlöningen icke vore fördelad
i lön och tjänstgöringspenningar. Fensionsunderlaget skulle då
anses utgöra 66 2 3 procent av avlöningen. Om det på sådant sätt framkomna
beloppet reducerades med 10 procent, på sätt de sakkunniga föreslagit,
och pensionen sålunda beräknades motsvara 60 procent av sammanlagd
avlöning enligt utkastet till definitiv lönereglering, ville det
synas statskontoret, som om härigenom skulle vinnas en nöjaktig provisorisk
pensionsreglering, på samma gång som något föregripande av
den definitiva pensionsregleringen knappast kunde anses därigenom äga
rum. Detta beräkningssätt skulle statskontoret för sin del kunna förorda,
därvid beloppen dock syntes böra begränsas genom en föreskrift,
att pensionstillägget icke finge överstiga visst belopp, exempelvis 1,200
kronor.

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

Alternativt syntes det böra tagas i övervägande, huruvida icke en
tiFfredsställande lösning av frågan om tillfällig pensionsförbättring skulle
kunna vinnas genom att sätta pensionstilläggen i direkt förhållande till
den tillfälliga löneförbättringen. Om pensionstilläggen därvid bestämdes
att utgå med 80 procent av den tillfälliga löneförbättringen, vilket måhända
principiellt vore att anse såsom det riktiga, skulle emellertid i
åtskilliga fall tillägget bliva alltför litet. Om å andra sidan hela löneförbättringen
skulle få utgå såsom pensionstibägg, syntes i vissa fall
pensionstillägget bliva större, än att man med bestämdhet kunde säga
sig vara på den säkra sidan med hänsyn till en blivande definitiv pensionsreglering.
Om pensionstillägget bestämdes till samma belopp som
den tillfälliga löneförbättringen, syntes därför vara skäl att meddela en
föreskrift, att pensionstillägget icke i något fall finge överstiga 1,200 kronor.
Huru de olika bei äkningssätten verkade. Iramginge av en vid statskontorets
utlåtande fogad tabell, däri för jämförelses skull intagits jämväl
uppgift å de tilläggsbelopp, som av de sakkunniga föreslagits.

Öar enligt de sakkunnigas betänkande erfordrades särskilda regler
beträffande viss personal, torde, om med hänsyn till vad ovan anlörts
någon jämkning i deras förslag ansåges böra äga rum, eu motsvarande
jämkning jämväl böra vidtagas i nj^ssnämnda regler.

• I den mån detaljerna i övrigt hunnit av statskontoret närmare
granskas, hade ämbetsverket icke funnit anledning till erinran, men
ville framhålla, att, därest beloppen för alla i någon mån reducerades i
enlighet med något av ovan angivna beräkningssätt, det syntes kunna
ifrågasättas, huruvida icke den reduktion av pensionstillägget, som 1 öreslagits
för den, som under år 1918 avgått ur tjänsten, måhända kunde
bortfalla.

Frågan om beredande av förbättrade pensionsförmåner för arméns
officerare och underofficerare med vederlikar har sedan ett tiotal år
tillbaka stått på dagordningen utan att ännu hava vunnit sin lösning.
Att emellertid de pensionsbelopp, som tillkommit ifrågavarande personal,
icke varit tillfredsställande, torde vara allmänt erkänt. Om man bland
den rent militära personalen särskilt tager hänsyn till de två grupper,
som torde bilda flertalet bland pensionärerna, nämligen dem, som avgått
från beställning såsom kapten av 1. klassen eller såsom fanjunkare,
visar det sig (se sid. 19 —20), att för en kapten av 1. klassen, smn i
sammanlagd avlöning enligt stat (å annan ort än Stockholm och Göteborg)
uppbär 5,260 kronor, pensionen utgör allenast 2,720 kronor eller

Doparte mrnts cliefen.

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

51.7 procent samt att för eu fanjunkare, vars avlöning enligt stat (å
annan ort än Stockholm och Göteborg) utgår med sammanlagt 2,482
kronor 50 öre, pensionen är så ringa som 1,000 kronor, d. v. s. blott
40.3 procent av avlöningen. Att ett dylikt pensionssystem givit anledning
till anmärkningar torde befinnas naturligt, om man tager i betraktande,
att pensionen för civila befattningshavare oftast torde uppgå
till ej mindre än omkring 70 procent av den sammanlagda avlöningen
(oberäknat event. förekommande ortstillägg).

Har sålunda behovet av förbättrade pensionsförmåner för personal
vid armén redan förut gjort sig starkt gällande, måste tydligen detta
behov framträda med ännu större styrka, sedan enligt beslut av 1018
års lagtima riksdag tillfällig löneförbättring beretts dylik personal och
därigenom proportionen mellan pension och avlöning blivit än ogynnsammare
än tillförene. Det har under dessa förhål landen synts ofrånkomligt,
att redan nu, i avvaktan på en definitiv pensionsreHering,
något åtgöres i pensionsfrågan, och förslag om en pensionsförbättring
av mera provisorisk karaktär har ock, såsom framgår av den här förut
lämnade redogörelsen, utarbetats av särskilda sakkunniga.

Detta förslag är i stort sett byggt dels på det utkast till definitiv lönereglering
för personal vid försvarsväsendet, som förelädes 1918 års lagtima
riksdag i samband med den då gjorda framställningen om tillfällig
löneförbättring för dylik personal, dels ock på den i civila pensionslagen
givna huvudregeln, att såsom pensionsunderlag för viss tjänst skall tjäna
den med tjänsten förenade lönen. De i nämnda utkast upptagna lönebeloppen
hava sålunda i de sakkunnigas förslag lagts till grund vid
beräkning av den pensionsförbättring, som i allmänhet borde utgå till
den militära personalen, men hava dessa belopp, på det att icke genom
ifrågavarande pensionsförbättring en definitiv pensionsreglering skulle i
någon mån föregripas, minskats med 10 procent; skillnaden mellan de
återstående beloppen och de nu utgående pensionerna skulle enligt de
sakkunnigas förslag utgå till personalen såsom pensionsförbättring.

I det av statskontoret avgivna utlåtandet i detta ärende har ifrågasatts,
huruvida de i utkastet till den definitiva löneregleringen upptagna
lönebeloppen kunde betraktas såsom en tillräckligt fast grundval för ett
förslag om pensionsförbättring för vederbörande personal. Det kunde
enligt statskontorets mening visserligen anses, att riksdagen prövat den
tillfälliga löneförbättringens belopp och de sammanlagda avlöningsbelopp,
som för varje tjänst uppkomme genom sammanräkning av avlöningen
enligt stat och den tillfälliga löneförbättringen; däremot syntes avlöningens
fördelning i lön och dagavlöning icke hava blivit av riksdagen
prövad eller i allt fall icke av riksdagen fastslagen.

49

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

I stället för den beräkningsgrund, som tillämpats av de sakkunniga,
har statskontoret anvisat vissa andra vägar för bestämmande av pensionsförbättringens
belopp för olika grupper av beställningshavare. Statskontoret
har sålunda alternativt ifrågasatt — jag anför de olika alternativen
i annan ordning än den, vari de förekomma i ämbetsverkets utlåtande
— 1) att pensionstilläggen sättas i direkt förhållande till den
tillfälliga löneförbättringen och bestämmas antingen till 80 procent av
löneförbättringens belopp eller lika med dessa belopp, dock högst till
1,200 kronor, 2) att pensionstilläggen så bestämmas, att resultatet blir de
pensionsbelopp, som enligt nu gällande pensioneringsgrunder skulle utgå
vid tillämpning av den ifrågasätta definitiva löneregleringen, samt 3) att
pensionstilläggen så avpassas, att den sammanlagda pensionen kommei
att motsvara 60 procent av de i utkastet till definitiv lönereglering upptagna
sammanlagda avlöningsbeloppen, dock med den begränsningen,
att pensionstillägget icke får överskrida visst belopp, exempelvis 1,200
kronor.

Vad angår det första alternativet, att sätta pensionstilläggen i direkt
förhållande till den tillfälliga löneförbättringen, synes mig detta förslag
icke i tillräcklig grad taga hänsyn därtill, att ett starkt behov av pensionsförbättring
för ifrågavarande beställningshavare givit sig tillkänna redan
innan förslag förelåg om beredande av tillfällig löneförbättring åt personalen.
Att ett berättigat krav på pensionsförbättring varit för handen
oberoende av den tillfälliga löneförbättringen, torde även få anses bestyrkt
genom vad statskontoret i sitt utlåtande anfört därom, att det
sedan länge erkänts, att pensionsbeloppen för ifrågavarande personal
icke varit tillfredsställande. Överhuvud torde det kunna sägas, att behovet
av pensionsförbättring förelegat på ett helt annat sätt och t. o. m.
varit ännu mera kännbart än det behov av löneförbättring, som ledde
till beslut vid 1918 års lagtima riksdag, låt vara att ogynnsamma förhållanden
hittills trätt hindrande i vägen för ett tillmötesgående av de
krav på förbättrade pensionsförmåner, som vid olika tillfällen tagit sig
uttryck. Jag kan på dessa grunder icke förorda den utväg för frågans
lösning, som angives av det ovan omförmälda första alternativet.

Det av statskontoret ifrågasatta andra alternativet avser, att pensionstilläggen
skulle så bestämmas, att resultatet blir de pensionsbelopp, som
enligt nu gällande pensioneringsgrunder skulle utgå vid tillämpning av den
definitiva löneregleringen. Nu gällande pensioneringsgrunder, tillämpade
på de i utkastet till definitiv lönereglering upptagna lönebeloppen — jag
bortser för tillfället från den ifrågasatta pensionsförbättringen för överste
— skulle innebära, att sammanlagda pensionen komme att uppgå till
Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 216 höft. (Nr 276.) 801 u> 7

50

Kung]. Maj. ts proposition Nr 276.

80 procent av dessa lönebelopp. Enligt de sakkunnigas förslag skulle
sammanlagda pensionen motsvara de ifrågasatta lönerna med avdrag av
10 procent och sålunda uppgå till 90 procent av dessa löner. Skillnaden
mellan de sakkunnigas förslag och det nu ifrågavarande alternativet är
således väsentligen den, att avdraget — säkerhetsmarginalen — i ena
fallet skulle utgöra 10 procent, i andra fallet 20 procent av de tänkta
nya lönerna. Såsom av statskontoret framhållits, skulle emellertid detta
andra alternativ, i likhet med de sakkunnigas förslag, bygga på den i
utkastet till definitiv lönereglering förekommande fördelningen mellan
lön och dagavlöning, eu fördelning som enligt statskontorets mening
icke kan anses vara av riksdagen godkänd.

Vad slutligen angår det tredje alternativet, är detta grundat på de
i utkastet till definitiv lönereglering upptagna sammanlagda avlöningsbeloppen,
varvid totalpensionerna, med närmare angiven begränsning,
beräknats till viss procent av dessa avlöningsbelopp. Den principiella
skiljaktigheten mellan denna beräkningsgrund och den, som tillämpats
av de sakkunniga och vilken även skulle komma till användning enligt
det nyss om förmälda andra alternativet, är emellertid, på sätt av det
följande torde framgå, jämförelsevis ringa.

Såsom i de sakkunnigas betänkande erinrats (jfr sid. 14 här ovan),
har nämligen vid uppgörande av utkastet till den definitiva löneregleringen
särskilt uppmärksammats, att lönens och dagavlöningens'' belopp
skulle komma att stå i ett, även med hänsyn till en blivande pensionsreglering,
någorlunda antagligt förhållande till varandra. Huru denna
synpunkt vunnit tillämpning i de särskilda fallen, inhämtas av det den
b mars 1918 avgivna betänkandet rörande tillfällig löneförbättring för
viss personal vid armén och marinen (sid. 264 o. f.). Av de sifferuppgifter,
som där lämnas, framgår, att medan lönen i förhållande till
hela avlöningen (ortstillägg icke medräknade) enligt de efter den s. k.
statskontorstypen genomförda löneregleringarna utgår med följande
procenttal för de olika lönegraderna:

chef för ämbetsverk (generaldirektör) ....................................... 70.o procent

byråchef med slutavlöning........................................................... 69.1 »

tjänsteman i andra lönegraden med slutavlöning.................. 71.9 »

)) » första » » » 71.2 »

så utgöra enligt det framlagda utkastet till definitiv lönereglering motsvarande
procenttal för

Kungl. May.ts proposition Nr 276.

51

överste..........................................

överstelöjtnant.............................

major ...........................................

kapten med slutavlöning

löjtnant » »

underlöjtnant )) »

fanjunkare )) »

sergeant » »

Det bör anmärkas, att även vid beräkning av dessa för den militära
personalen gällande procenttal bortsetts från de särskilda förmåner i
form av högre inkvarterings- och servisbidrag samt provisoriskt avlömngstillägg,
som för närvarande, även efter den tillfälliga löneföi bättringens
genomförande, tillkomma personal å vissa orter (Stockholm, Göteborg
och Boden) och vilka i själva verket kunna anses jämförliga med de i
civila löneregleringar förekommande ortstilläggen.. _ . .

De anförda siffrorna giva vid handen, att enligt utkastet till definitiv
lönereglering själva lönen för de olika grupperna av beställningshavare

_ om man för kompaniofficerare och underofficerare räknar med de fall,

där alla ålderstillägg intjänats, vilket torde vara regel vid avgång med
pension — står i ett tämligen konstant förhållande till totalavlöningen
(frånsett nyssnämnda, med ortstillägg jämförliga förmåner). Vid sådant
förhållande synes mig någon väsentlig erinran icke kunna göras mot de
sakkunnigas förslag att, i överensstämmelse med civila pensionslagens
huvudregel om pensionsunderlag, lägga lönerna, sådana de fixerats i utkastet
till definitiv lönereglering, till grund för den pensionsförbättring,
varom nu är fråga. Jag anser mig emellertid — särskilt med hänsyn
till de nyss meddelade procenttalen för löjtnanter och sergeanter — böra
förorda, att de pensionsbelopp, som erhållas enligt den av de sakkunniga
föreslagna beräkningsgrunden, underkastas den ytterligare begränsningen,
att desamma icke få i något fall överskrida viss procent av den
sammanlagda avlöningen enligt utkastet till definitiv lönereglering.

Huvudspörsmålet, vare sig man väljer den ena eller andra beräkningsmetoden,
synes mig emellertid vara, i vilket procentuellt förhållande
totalpensionen kommer att stå till lönen resp. totalavlöningen. De sakkunniga
hava från de i utkastet till definitiv lönereglering upptagna lönebeloppen,
som utgöra ungefär 70 procent av totalavlöningen, gjort ett
avdrag av 10 procent och sålunda stannat vid pensionsbelopp, vilka motsvara
ungefär 63 procent av totalavlöningen; en liknande beräknings
grund har ock av de sakkunniga direkt tillämpats å vissa grupper av

70.6 procent

68.3 ))

69.5 y>
71.1 »

73.3 »

71.1 »

69.5 »

75.9 »

52

Kung1. Mnj:ts proposition Nr 27(1.

civilmilitära befattningshavare.. Enligt det av statskontoret omförmälda
andra alternativet skulle pensionernas slutsumma i regel uppgå till 80
procent av de nya lönerna, således ungefär 56 procent av totalavlöningen;
det tiedje alternativet åter räknar med 60 procent av totalavlöningen
dock med viss ytterligare begränsning.

■c o man tager hänsyn därtill, att pensionerna för försvarsväsendets
ifrågavarande personal i regel icke äro att helt anse såsom pensioner i
vanlig mening utan till ej oväsentlig del såsom en beredskapsavlöning,
vars åtnjutande är förknippat med vissa såväl personliga som ekonomiska
förpliktelser, torde det näppligen kunna anses annat än billigt, att bland
de nu nämnda alternativen det väljes, som för personalen ställer sig
mest gynnsamt. Detta alternativ räknar med en säkerhetsmarginal av
10 procent, och det förefaller som om därmed alla berättigade krav på
försiktighet vore tillgodosedda. Någon fara för att på detta sätt den
definitiva. pensionsregleringen skulle i någon mån föregripas, är enligt
min mening icke för handen; däremot torde en anordning, enligt vilken
totalpensionen skulle komma att uppgå till allenast 56 å 60 procent av
den sammanlagda avlöningen, icke kunna anses innebära en för personalen
tillfredsställande lösning av förevarande, sedan länge trängande
spörsmål.

•Jag är sålunda beredd att följa de sakkunnigas mening, enligt vilken
den sammanlagda pensionen bör beräknas till 90 procent av det i utkastet
till definitiv lönereglering upptagna lönebeloppet; dock torde härvid,
såsom jag nyss antytt, en viss begränsning böra ske, nämligen på det
sätt, att den sammanlagda pensionen icke får i något fall överskrida 63
procent av totalavlöningen enligt den skisserade definitiva löneregleringen.
De beräknade beloppen torde i förekommande fall böra avrundas till
närmast högre tiotal kronor.

Vad angår pensionen till överste, hava de sakkunniga räknat med den
vid definitiv lönereglering ifrågasatta lönen av 7,000 kronor samt därifrån
avdragit 10 procent; det sålunda erhållna beloppet 6,300 kronor har nedsatts
till det i civila pensionslägen stadgade maximibeloppet av 6,000
krön oi. Statskontoret åter har ansett att, med följdriktig tillämpning av
de utav de sakkunniga följda grunderna, nämnda maximibelopp 6,000 kronor
borde tagas till utgångspunkt och att sålunda, efter avdrag av 10
procent, totalpensionen borde sättas till 5,400 kronor. Jag kan ej tillstyrka
användningen av sistnämnda beräkningsmetod, vilken leder till ett
lägre pensionsbelopp än det av statskontoret närmast förordade tredje
alternativet (60 procent å totalavlöningen), utan finner mig böra på denna
punkt biträda de sakkunnigas förslag.

53

Kung1. Maj:t.s proposition Nr 276.

För vinnande av större överskådlighet har jag ansett mig böra i
följande tablå sammanföra de för olika grupper av den militära personalen
nu stadgade pensionsbeloppen och de sammanlagda pensionsbelopp,
som skulle komma att utgå dels enligt de sakkunnigas förslag, dels
enligt statskontorets andra alternativ (nuvarande pensioneringsgrunder
tillämpade å den definitiva löneregleringen), dels enligt statskontorets
tredje alternativ (60 procent å totalavlöningen med viss begränsning),
dels ock enligt det jämkningsförslag, jag i det föregående framlagt.
Slutligen hava i tablån införts beloppen av den pensionsförbättring, som
skulle komma att utgå vid bifall till det av mig förordade förslaget.

Sammanlagd pension enligt

Pensions-

förbätt-

i\ uva-

rande

pension.

Kronor.

de sak-kunnigas
förslag.

Kronor.

statskon-

torets

andra

alternativ.

Kronor.

statskon-

torets

tredje

alternativ,

Kronor.

mitt

förslag.

Kronor.

ring

enligt

mitt

förslag.

Kronor.

Överste...........................................

4,500

—

6,000

5,250

—

5,700

_

6,000

—

1,500

—

Överstelöjtnant ......-..........................

3,600

—

4,950

4,400

—

4,800

—

4,950

—

1,350

—

Major ............................................

3,200

—

4,500

—

4,000

—

4,314

—

4,500

—

1,300

—

Kapten av 1. klassen:

utan ålderstillägg...........................

2,720

—

2,700

—

2,400

—

2,895

—

2,700

—

—

—

med 1 » ...........................

2,720

—

3,150

—

2,800

—

3,195

—

3,150

—

430

—

» 2 » ...........................

2,720

—

3,600

3,200

—

3,495

—

3,600

—

880

_

» 3 » ...........................

2,720

—

4,050

3,600

—

3,795

—

3,990

—

1,270

—

Kapten av 2 klassen:

utan ålderstillägg...........................

1,920

—

2,700

—

2,400

—

2,895

—

2,700

—

780

—

med 1 » ...........................

1,920

—

3,150

-

2,800

—

3,120

—

3,150

—

1,230

» 2 » .........................

1,920

—

3,600

-

3,200

-

3,120

—

3,600

-

1,680

-

» 3 w ...........................

1,920

—

4,050

—

3,600

-

3,120

—

3,990

—

2,070

—

Löjtnant av 1. klassen:

utan ålderstillägg...........................

1,200

_

1,620

—

1,440

_

'' 1,737

_

1,620

420

—

med 1 » ...........................

1,200

—

1,980

—

1,760

1,977

—

1,980

—

780

—

» 2 » ...........................

1.200

—

2,340

—

2,080

2,217

—

2,330

-

1,130

—

» 3 » ...........................

1,200

—

2,700

—

2,400

—

2,400

—

2,580

—

1,380

—

Löjtnant av 2. klassen:

utan ålderstillägg...........................

1,000

1,620

_

1,440

1,737

—

1,620

—

620

—

med 1 » ...........................

1,000

—

1,980

—

1,760

_

1,977

-

1,980

—

980

—

>. 2 » ...........................

1,000

—

2,340

—

2,080

—

2,200

—

2,330

—

1,330

—

» 3 » ...........................

1,000

2,700

-

2,400

—

2,200

—

2,580

—

1,580

—

54

KungI. Maj:ts proposition Nr 276.

Sammanlagd pension

enligt

Pensions-

Nuva

förbätt-

statskon-

statskon-

ring

de sak-

torets

torets

enligt

pension.

kunnigas

andra

tredje

mitt

förslag.

alternativ.

alternativ.

lorslag.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underlöjtnant (fänrik):

utan ålderstillägg ...........................

720

—

1,350

—

1,200

_

1,338

—

1,350

630

—

med » ...........................

720

—

1,620

-

1,440

—

1,518

—

1,600

880

-

Fanjunkare:

utan ålderstillägg...........................

1,000

—

1,530

-

1,360

—

1,677

—

1,530

—

530

—

med 1 » ...........................

1.000

—

1,710

-

1,520

—

1,797

—

1,710

-

710

—

» 2 » ...........................

1,000

—

1,890

—

1,680

1,917

—

1,890

—

890

—

» 3 » ...........................

1,000

—

2,070

-

1,840

2,037

—

2,070

—

1,070

—

it 4 »

1,000

—

2,250

—

2,000

-

2,157

—

2,250

—

1,250

—

Sergeant av 1. klassen:

utan ålderstillägg..........................

900

—

1,350

1,200

—

1,338

—

1,350

450

—

med 1 » ...........................

900

—

1,530

1,360

—

1,458

—

1,530

_

630

—

» 2 » ...........................

900

—

1,710

—

1,520

—

1,578

—

1,660

—

760

H

» 3 » ...........................

900

—

1,890

—

1,680

—

1,698

—

1,790

—

890

—

»» 4 » ...........................

900

—

2,070

—

1,840

—

1,818

—

1,910

—

1,010

—

Sergeant av 2 klassen:

*

utan ålderstillägg...........................

780

—

1,350

—

1,200

—

1,338

—

1,350

—

570

—

med 1 » .........................

780

—

1,530

—

1,360

—

1,458

—

1,530

—

750

—

» 2 » ...........................

780

—

1,710

—

1,520

—

1,578

—

1,660

—

880

—

» 3 » ...........................

780

—

1,890

—

1,680

—

1,698

—

1,790

—

1,010

—i

»> 4 » ..........................

780

—

2,070

—

1,840

_

1,818

-

1,910

1,130

—!

Det torde böra erinras, att för personal inom vissa löneklasser,
exempelvis kaptener av 2. klassen, pensionering endast undantagsvis
förekommer samt att fördenskull den för dylik personal ifrågasatta pensionsförbättringen
allenast i enstaka fall kan komma att utgå.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle särskilda bestämmelser komma
att gälla rörande pensionsförbättring för två grupper av militär personal,
nämligen förvaltare vid intendenturkåren ock arméns musikpersonal, samt
för flertalet av de civilmilitära beställningshavare, som i förslaget avses.
Beträffande dessa personalgrupper hava de sakkunniga, för vinnande av
ett tillfredsställande resultat, funnit sig böra i olika fall följa två skilda
beräkningsgrunder. Enligt den ena beräkningsgrunden, vilken skulle
tillämpas i flertalet fall, borde, under förutsättning att vederbörligt antal

55

Kung1. Maj:ts proposition Nr 276.

tjänstår uppnåtts, pensionstillägget utgå med det högsta belopp, som
föreslagits för motsvarande militära personal enligt förut återgivna skalor.
I de fall, där denna beräkningsgrund icke vore fullt lämplig, borde pensionstillägget
så avpassas, att den sammanlagda pensionen komme att
uppgå till ungefär 63 procent av totalavlöningen enligt den skisserade
definitiva löneregleringen. Vad de sakkunniga i detta hänseende föreslagit
föranleder icke någon annan erinran från min sida än att, vid
bifall till de av mig ifrågasatta jämkningarna i de sakkunnigas förslag
beträffande huvudgrupperna av den rent militära personalen, motsvarande
jämkningar böra ske i den för övrig personal föreslagna pensionstörbättringen.
På detaljerna i denna del av frågan torde jag icke behöva här ingå.

Mot de sakkunnigas förslag, att den, som avgått från tjänsten under
år 1918 eller vid slutet av samma år, skulle äga åtnjuta pensionsförbättring
med endast hälften av det belopp, som eljest skolat enligt de
föreslagna grunderna tillkomma honom, har erinran framställts av arméförvaltningens
civila departement, varjämte statskontoret under angiven
förutsättning ifrågasatt, huruvida icke nämnda reduktion av pensionstillägget
måhända kunde bortfalla. Ehuru utan tvivel vissa skäl tala
för det framställda ändringsyrkandet, anser jag mig i frågans nuvarande
läge icke böra på denna punkt avvika från de sakkunnigas
förslag.

Med åberopande av vad i det föregående anförts får jag nu framlägga
följande förslag till

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

§ 1-

1. Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning
på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med
följande belopp, för helt år räknat:

överste ...................................................................................... med 1,500 kronor

överstelöjtnant ...................................................................... ® 1,350 »

major ........................................................................._........... ” 1,300 »

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

56

Kungl. Maj.ts proposition Nr 276.

minst 3 och mindre än 6 ...................................

minst 6 och mindre än 9 .....................................

minst 9 ....................................................................

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3 ..............................................................

minst 3 och mindre än 6.....................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 ........................................................................

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ..............................................................

minst 3 och mindre än 6 .................................

minst 6 och mindre än 9

minst 9 ........................................................................

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 .............................................................

minst 3 och mindre än 6.......................................

minst 6 och mindre än 9......................................

minst 9 .....................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ..............................................................

minst 3 ......................................................................

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 och mindre än 6......................................

minst 6 och mindre än 9.....................................

minst 9 och mindre än 12 ...................................

minst 12.....................................................................

sergeant av 1. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ..............................................................

minst 3 och mindre än 6..................................

minst 6 och mindre än 9......................................

med 430 kronor
» 880 »

» 1,270 »

» 780 ))

» 1,230 »

» 1,680 »

» 2,070 »

» 420 »

» 780 »

» 1,130 »

» 1,380 »

» 620 »

» 980 y>

» 1,330 »

» 1,580 »

» 630 »
» 880 »

» 530 ))

» 710 »

» 890 »

» 1,070 »

» 1,250 »

» 450 »

» 630 »

» 760 »

Kungl. Maj:ts proposition Nr 276.

57

minst 9 och mindre än 12...................................

med

890

kronor

minst 12 ................................................................

»

1,010

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ..............................................................

»

570

»

minst 3 och mindre än 6.......................................

»

750

»

minst 6 och mindre än 9......................................

»

880

))

minst 9 och mindre än 12....................................

»

1,010

»

minst 12......................................................................

»

1,130

»

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regler, som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring
under det år, då avgången äger rum.

§ 2.

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning
på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna
bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälliavaren
på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fälttygmästaren enligt samma grunder
som översteiöj tnant;

chef för trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller
major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som
major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat
tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente
(kår) och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

med ett årligt belopp av ........................................................... 1,250 kronor

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av..................................................................................... 1,250 »

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med
ett årligt belopp av 1,010 »

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sand. 216 käft. (Nr 276.) sci i» 8

58

Kling!. Maj.ts proposition Nr 276.

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ....................................................................... 1,130 kronor

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intendenturkåren: den tid, varunder han innehaft
beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom
fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musik fanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den
tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant
av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller
2. klassen.

§ 3.

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder
givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp
för helt år räknat:

över fältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört ålderst i Hägg.....................................................

överfältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg............

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,
regementsläkare enligt samma grunder som major,
bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ...
överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,
regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,........

bataljonsveterinär, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ...
departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare
tillträtt på stat uppförda två ålderstillägg,
...............................................................................

med 1,280 kronor

» 1,350 »

» 1,270 »

» 1,270 ))

» 1,180 »

d 1,000 »

Kungl. Maj:ts proposition Nr 27G.

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som
skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått
på aktiv stat vid regemente (kår) och där
innehaft beställning såsom styckjunkare,
tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,.............................................................................. med 1,250 kronor

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, » 1,250 »

tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst

12 tjänstår,........................................................................ » 1,010 »

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt
för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,
................................................ » 1,000 >

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,
den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom
bataljonsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft
enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

§ 4.

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av
riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen
av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension
i lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta
pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,
därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av
samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,
som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

60

KungL Maj.ts proposition Nr 276.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och
av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,
äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom
eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.

Enligt av de sakkunniga meddelade beräkningar skulle kostnaderna
för ifrågavarande pensionsförbättring, för helt år räknat, utgöra för personal,
som avgått eller avgår under åren 1918, 1919 och 1920, resp.
140,470, 177,170 och 187,730 kronor. Genom de av mig föreslagna
jämkningarna i de sakkunnigas förslag komma kostnaderna att i någon
mån minskas och sålunda de beräknade beloppen att nedbringas till resp.
136,270, 172,730 och 181,110 kronor. Det erforderliga medelsbehovet
kan på grund härav (jfr sid. 41—42 här ovan) beräknas utgöra för
år 1919 (68,135 + 86,365)= 154,500 kronor eller i avrundat tal 155,000
kronor och för år 1920 (68,135 + 172,730 + 90,555) = 331,420 kronor
eller i avrundat tal 335,000 kronor. I vederbörliga framställningar till
innevarande års riksdag hava för ifrågavarande ändamål under tionde
huvudtiteln beräknats på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

170.000 kronor och på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

350.000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén
under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 335,000 kronor,
dels godkänna av mig förordade grunder för pensionsförbättringens
utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
underordnad myndighet må i enlighet med nyssnämnda grunder
tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från

Kung!. Maj:ts proposition Nr 276. 61

tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående
livstid.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Fritz Dahlbom.