KungL Maj:ts Proposition Nr 273.

1

Nr 273.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående personligt
lönetillägg rrv. m. åt generalfältläkaren F. J. Bauer;
given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att till generalfältläkaren Fritz Jacob Bauer må tran och med
den 1 oktober innevarande år tillsvidare, så länge han kvarstår i sm
nuvarande beställning, från ordinarie avlöningsanslaget utbetalas ett personligt
lönetillägg till så stort belopp, att hans sammanlagda avlöningsförmåner
för år räknat uppgå till enahanda belopp, som äro eller kunna
varda bestämda för generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen,
dels ock att för den händelse Bauer kvarstår i generalfältläkarbebeställningen,
han må vid en uppnådd levnadsålder av 65 år komma i
åtnjutande av pension till enahanda belopp, som då kan vara föi generalspersoner
bestämd.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. I sand. 243 käft. (Nr 273.) 1004 i» 1

2

Kung!. May.ts Proposition Nr 273.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hems Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hell ne k
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter följande:

»Enligt den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för
armé t orvaltnmgen åtnjuter generalfältläkaren och chefen för arméförvaltnmgens
sjukvårdsstyrelse lön 7,000 kronor, dagavlöning å 7 kronor
2,555 kronor, summa 9,555 kronor. Härtill kommer jämlikt gällande
reglemente för arméns avlöning i fred inkvarterings- och servisbidrag
med det för i Stockholm bosatt generalsperson och likställd fastställda
belopp eller 1,500 ^ kronor. Generalfältläkarens ordinarie avlöningsförmåner
utgöra alltså enligt nu gällande lönereglering tillhopa 11,055

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 273.

Jämlikt grunderna för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst den 22 juni
1877 utgår till generalfältläkare pension jämte fyllnadspension med 7o
procent av lönen, d. v. s. med 5,250 kronor. Därav utgöra 1,200 kronor
pension i andra klassen av den i reglementet den 26 februari 1J04
för arméns pensionskassa fastställda pensionsstat och återstoden eller
4 050 kronor fyllnadspension. För att komma i åtnjutande av kassapensionen
erfordras enligt § 48 mom. 1 och 2 samt § 51 i namnda
reglemente att hava uppnått 50 års ålder samt att efter erhållet avsked
innehava minst 30 år i publik tjänst samt för erhållande av fyllnadspension
såsom generalfältläkare, jämlikt andra punkten i de för armén
gällande pensioneringsgrunder, att hava uppnått 65 års ålder och vi
avskedstagandet hava stått i statens tjänst i 30 år. För åtnjutande av
såväl kassapension som fyllnadspension erfordras tillika att i minst tva
år hava på stat innehaft den tjänst, på grmM av vilken pensionen atnjutes.
(Arméns pensionskassas reglemente § 53 mom. 1 och pensione ringsgrunderna

för armén, tredje punkten.)

Var och en, som på ordinarie stat tillträder lön, varmed ar förenad
pensionsrätt i arméns pensionskassa, bliver jämlikt bestämmelse i § 2
mom. 1 av det för arméns nya änke- och pupillkassa den 30 december
1905 utfärdade reglemente delägare i sistnämnda kassa.

Den 7 september 1917 utnämndes och förordnades dåvarande överläkaren
vid allmänna sjukhuset i Malmö medicine doktorn Fritz Jakob
Bauer att från och med den 16 i samma månad vara generalfaltlakare och
chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Såsom överläkare vid nämnda sjukhus var Bauer delägare i iasarettsläkarnas
pensionskassa. Enligt § 18 i det for namnda kassa den
13 november 1903 utfärdade reglemente ägde Bauer, som är född den
17 augusti 1864, att vid avgång från tjänsten vid fyllda 65 levnadsar
rätt till en årlig pension av 4,000 kronor. Den årliga avgift, som Bauer
härför skulle erlägga till kassan, utgjorde jämlikt bestämmelse i § o av
kassans reglemente 274 kronor 67 öre intill 60 års ålder och därefter
200 kronor.

Uti en till Kungl. Majtt ingiven skrift av den 11 oktober 1917 anförde
Bauer, att då han på sin tid av statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
mottagit förfrågan, huruvida lian vore villig ataga
sig befattningen såsom general fältläkare och chef för arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, han därpå avlåtit det svaret, att en förutsättning för
ett sådant åtagande vore, att tillfälle bereddes honom att, därest for -

Ansökning av
generalfältläkare
Bauer
att tills vidare
under två år
få kvarstå
som delägare
i lasarettsläkarnas
pensionskassa -

m. m.

4

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 273.

hållandena sådant påkallade, efter någon tid återgå till hans innehavande
befattning som överläkare vid allmänna sjukhuset i Malmö, en förutsättning
som från hans sida jämväl innebure, att det med avseende å
pensionsförhållandena kunde ordnas så, att han finge kvarstå såsom delägare
i lasarettsläkarnas pensionskassa och tills vidare befrias från skyldigheten
att ingå såsom delägare i arméns änke- och pupillkassa. ” I
överensstämmelse härmed hade även Kungl. Maj:t i sammanhang med
hans utnämning till generalfältläkare förklarat sig vilja framdeles medela
beslut angående uppehållande av hans förutvarande befattning såsom
överläkare vid allmänna sjukhuset i Malmö. Direktionen för nämnda
sjukhus hade jämväl, efter därom av Bauer gjord framställning, beslutat
att till Kungl. Maj:t ingå med framställning därom, att med ledigför kiarandet

av nämnda överläkarbefattning måtte få tillsvidare anstå under
högst två år.

I anslutning till vad sålunda anförts anhöll Bauer, dels att han tillsvidare^
under två år måtte mot erläggande av föreskrivna årsavgifter få
kvarstå såsom delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa, dels att han
tillsvidare under samma tid måtte befrias från skyldigheten att ingå
såsom delägare i arméns nya änke- och pupillkassa, dels ock att han
matte beviljas uppskov tillsvidare med inbetalande av retroaktivavgifter
till arméns pensionskassa.

Utlåtande av
direktionen
över arméns
pensionskassa.

Uti häröver den 28 november 1917 avgivet utlåtande anförde direktionen
över arméns pensionskassa,

att sökanden jämlikt § 40 i reglementet för arméns pensionskassa
och § 2 mom. 1 i reglementet för arméns nva änke- och pupillkassa
genom utnämningen till generalfältläkare blivit skyldig att ingå såsom
delägare i arméns pensionskassa och arméns nya änke- och pupillkassa
samt i sådan egenskap i likhet med övriga delägare underkastad i gällande
reglementsbestämmelser föreskrivna rättigheter och skyldigheter;

att sökandens änkepensionsrätt i nya änkekassan efter nu utgående
generalfältläkarlön, 7,000 kronor, utgjorde 1,150 kronor;

att sökanden, som vore född den 17 augusti 1864 och enligt hos
direktionen förvarade handlingar före sin utnämning till generalfältläkare
innehaft förordnande i publik tjänst sammanlagt 26 år 1 månad 9 dagar,
darav i statens tjänst 4 år 6 månader 9 dagar, enligt nu gällande pensionermgsgrunder,
den 7 mars 1943 bleve med först då innehavande 30
tjänstår i statens tjänst efter adertonde levnadsåret och en levnadsålder
av 78 år 6 månader 20 dagar såsom Ullhårig berättigad att vid därefter
erhållande avsked från och med månaden näst efter tillträda pension
och fyllnadspension;

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 273. •

att sökanden redan den 7 augusti 1921 bleve berättigad att från
och med månaden näst efter erhållet avsked tillträda 1,200 kronor pension
i andra klassen av arméns pensionskassa, med bibehållen delaktighet
i arméns nya änke- och pupillkassa, utan vidare årsavgifter;

att sökanden efter fulla 2 års innehav av generalfältläkarbefattningen
vore berättigad att med bibehållande, om så önskades, av delaktigheten
i arméns nya änke- och pupillkassa mot årsavgifter och statsbidragsersättning
till och med mars månad 1943, träda ur tjänsten för att mot
expektansavgifter enligt § 65 i pensionskassans reglemente från och med
den 1 september 1921 tillträda 1,200 kronor pension i andra klassen
av arméns pensionskassa; samt

att de sökanden i anledning av hans utnämning till generalfältläkare
åliggande retroaktivavgifterna utgjorde enligt verkställd uträkning:

till arméns pensionskassa........................................................ kronor 1,884:

att amorteras genom proportionerliga avdrag å
lönen inom loppet av ett år och

till arméns nya änke- och pupillkassa................................. ® 5,818: 75

att mot 4 procent förhöjning amorteras genom proportionerliga avdrag
å lönen inom loppet av 2 år.

På grund av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj:t förut avslagit
en av annan delägare i arméns pensionskassa gjord liknande ansökan,
ansåge sig direktionen, som väl funne de sökanden åliggande
avgifterna mycket stora och i följd därav allt för betungande i förhållande
till normalfall, icke kunna tillstyrka bifall till den gjorda ansökningen.

Uti ett den 28 december 1917 över ansökningen avgivet utlåtande utlåtande^
erinrade direktionen över lasarettsläkarnas pensionskassa om det i regie- över
mentet för pensionskassan, § 2 sista punkten, meddelade stadgande av
innehåll, att, då lasarettsläkare avginge från tjänsten, han samtidigt upp- pensionskassa,
hörde att vara delägare i kassan, och funne direktionen sig med hänsyn
till detta stadgande förhindrad att tillstyrka bifall till ansökningen i förevarande
del.

Efter det Baner sedermera återkallat sin anhållan att beviljas upp- Kung^Ma^»
skov tillsvidare med inbetalande av retroaktivavgifter till arméns pen- 25 januari
sionskassa, förklarade Kungl. Maj:t enligt beslut den 25 januari 1918, i9is.
att Kung], Maj:t, som läte bero vid den av Bauer gjorda återkallelse
i fråga om uppskov tillsvidare med erläggande av retroaktivavgifter till

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 273.

arméns pensionskassa, med hänsyn till i ärendet förekomna särskilda
omständigheter funne gott bifalla ansökningen i övrigt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har förutsättningen
för Bauers åtagande av befattningen såsom generalfältläkare och chef
för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse varit, att tillfälle skulle beredas
honom att, därest förhållandena sådant påkallade, efter någon tid återgå
till sin förut innehavda befattning som överläkare vid allmänna sjukhuset
i Malmö. I överensstämmelse härmed har också Kungl. Maj:t,
efter därom av direktionen för nämnda sjukhus gjord framställning,
förordnat, att med ledigförklarande av nämnda överläkarbefattning skall
tillsvidare anstå intill den 1 oktober 1919. Därjämte har Bauer genom
Kungl. Maj:ts förenämnda den 25 januari 1918 meddelade beslut erhållit
tillstånd att tillsvidare under två år kvarstå såsom delägare i lasarettsläkarnas
pensionskassa ävensom tillsvidare under samma tid befriats från
skyldigheten att ingå såsom delägare i arméns nya änke- och pupillkassa.
I enlighet med gällande bestämmelser har däremot Bauer ingått
såsom delägare i arméns pensionskassa samt erlagt därmed förenade
retroaktivavgifter.

På grund därav att anståndet med ledigförklarandet av Bauers förut
innehavda överläkarbefattning vid allmänna sjukhuset i Malmö utgår
den 1 oktober 1919, har nu Bauer, efter därom framställd förfrågan, meddelat,
att han, i betraktande av de avsevärda ekonomiska uppoffringar
ett kvarstående i generalfältläkarbeställningen skulle för honom medföra,
hade för avsikt att återgå till nämnda överläkarbefattning.

Med anledning härav och med hänsyn till angelägenheten av att
för ledningen av arméns sjukvård allt fortfarande kunna påräkna Bauers
allmänt kända framstående organisatoriska och administrativa förmåga,
har jag ansett mig böra till honom framställa en förfrågan angående de
förutsättningar, under vilka han tilläventyrs kunde befinnas villig att kvarstå
såsom generalfältläkare och chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.
Till svar härå har Bauer meddelat, att förutsättningarna för ett sådant
kvarstående vore, dels att de med generalfältläkarbeställningen förenade
avlöningsförmånerna underginge en med hänsyn till de i huvudstaden
rådande synnerligen höga levnadskostnaderna skälig höjning och i varje
fall icke bestämdes lägre än för chefen för medicinalstyrelsen, dels att
han vid en uppnådd levnadsålder av 65 år tillförsäkrades enahanda pension,
som utginge till befattningshavare i generalmajors tjänsteställning,
dels och att han helt och hållet befriades från skyldigheten att ingå -såsom
delägare i arméns nya änke- och pupillkassa.

7

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 273.

Med avseende å de av Bauer sålunda angivna förutsättningarna
för hans kvarstående i den av honom innehavda statstjänsten tillåter
jag mig anföra följande.

Enligt vad förut nämnts, utgöra generalfältläkarens ordinarie avlöningsförmåner
tillhopa 11,055 kronor. Jämlikt 1918 års lagtima riksdags
beslut utgår därjämte till generalfältläkaren för innevarande år
tillfällig löneförbättring med 800 kronor.

Uti den förut denna dag till riksdagen avlåtna propositionen angående
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén har föreslagits, att
det till generalfältläkaren utgående tillfälliga löneförbättringsbeloppet
skall från och med innevarande år utgå med samma belopp som föreslagits
för generalspersoner eller med 1,500 kronor för år räknat. Under
förutsättning att detta förslag vinner riksdagens bifall, kommer alltså
generalfältläkarens löneförmåner att uppgå till (11,055 -+- 1,500=) 12,555
kronor.

Enligt den för medicinalstyrelsen fastställda staten åtnjuter generaldirektören
och chefen för nämnda styrelse ett årligt arvode av 15,000
kronor. Uti en förut denna dag beslutad proposition till riksdagen angående
tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen har emellertid föreslagits, att chefen för
medicinalstyrelsen skulle från och med innevarande år erhålla tillfällig
löneförbättring med 2,000 kronor för år räknat. Under förutsättning av
bifall till vad sålunda föreslagits, skulle chefens för medicinalstyrelsen
löneförmåner alltså komma att uppgå till 17,000 kronor.

Skillnaden mellan generaldirektörens och chefens för medicinalstyrelsen
samt generalfältläkarens och chefens för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
avlöningsförmåner skulle alltså komma att utgöra (17,000
— 12,555 =) 4,445 kronor.

Som bekant pågå för närvarande genom särskilt tillkallade sakkunniga
utredning angående definitiv lönereglering för arméns och marinens
personal. Att därvid en icke oväsentlig förhöjning av löneförmånerna
för generalfältläkaren, liksom för arméns övriga generalspersoner, kommer
att föreslås, torde vara sannolikt. Att innan resultatet av denna
utredning föreligger vidtaga en höjning av de med generalfältläkarbeställningen
förenade avlöningsförmånerna, anser jag mig emellertid icke
kunna tillstyrka. Med hänsyn till angelägenheten av att för nämnda beställning
allt fortfarande kunna påräkna Bauer finuer jag mig däremot böra
tillstyrka, att Baner personligen i avlöningshänseende likställes med chefen
för medicinalstyrelsen. En dylik anordning skulle innebära, att åt Bauer
beviljas ett personligt avlöningstillägg till så stort belopp, att hans sam -

8

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 273.

manlagda avlöningsförmåner uppgå till enahanda belopp, som för chefen
för medicinalstyrelsen. Under förutsättning av bifall till vad i nyssnämnda
båda propositioner angående tillfällig löneförbättring för viss
personal vid armen samt angående tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen föreslagits ifråga om
generallältläkaren och generaldirektören och chefen för medicinalstjrrelsen,
skulle detta personliga lönetillägg uppgå till 4,445 kronor. Skulle
vid en blivande definitiv löneregleringi förhållandet mellan generalfältläkarens
och chefens för medicinalstyrelsen avlöningsförmåner komma
att ändras, bör det till Baner utgående personliga lönetillägget undergå
härav påkallad jämkning. Det personliga lönetillägget torde lämpligen
kunna utgå från ordinarie avlöningsanslaget.

Med avseende å den generalfältläkaren tillkommande pensionen tilllåter
jag mig erinra därom, att överfältläkaren (generalfältläkaren) intill
den 1 januari 1908 var ledamot av medicinalstyrelsen och i denna sin
egenskap var pensionsberättigad först vid uppnådda 65 års ålder. Då
överfältläkaren (generalfältläkaren) från och med nämnda tidpunkt överflyttades
till armeförvaltningens stat, erhöll han visserligen generalmajors
tjänsteställning men däremot endast överstes löneförmåner och pension.
Med hänsyn härtill blev pensionsåldern för honom nedsatt till 60
år. Sedan emellertid 1912 års riksdag, i anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag, att överfältläkaren (generalfältläkaren) borde i avlöningshänseende
likställas med generalkrigskommissarien, bestämt den förres avlöningsförmåner
till sammanlagt 11,055 kronor, förefanns icke vidare någon
anledning att bibehålla pensionsåldern vid 60 år, utan blev densamma,
i. enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, av 1915 års
riksdag höjd till 65 år, eller samma pensionsålder som gäller för arméns
generalspersoner.

Av vad sålunda förekommit beträffande generalfältläkarens löneförmåner
och pensionsålder, synes mig böra följa, att generalfältläkarens
pension, vilken för närvarande utgår med 5,250 kronor, för framtiden
bestämmes till enahanda belopp som för generalkrigskommissarien och
för arméns generalspersoner. För närvarande utgör för dessa pensionen
6,000 kronor. I vad mån denna pension kommer att vid en blivande
definitiv löne- och pensionsreglering höjas, kan icke nu avgöras. I
varje fall synes det mig med hänsyn till förhandenvarande förhållanden
angeläget, att beslut redan nu fattas därom, att för den händelse Bauer
kvarstår i generalfältläkarbeställningen, han vid en uppnådd pensionsålder
av 65 år skall vara berättigad att komma i åtnjutande av pension
till enahanda belopp, som då kan vara för generalspersoner bestämd.

9

Kungl Maj:ts Proposition Nr 273.

Vad slutligen angår Baners önskan om befrielse från skyldigheten
att ingå som delägare i arméns nya änke- och pupillkassa, bär direktionen
för arméns pensionskassa uti skrivelse den 24 februari 1919 förklarat
sig för sin del icke hava något att erinra mot att såsom ett
undantagsfall Bauer helt och hållet befriades från samma skyldighet.
Vid sådant förhållande torde något hinder icke föreligga for Kung!.
Makt att tillmötesgå Bauers härutinnan uttalade önskemål.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

dels att till generalfältläkaren Fritz Jakob Bauer må från och med
den 1 oktober innevarande år tillsvidare, så länge han kvarstar i sm
nuvarande beställning, från ordinarie avlöningsanslaget utbetalas ett personligt
lönetillägg till så stort belopp, att hans sammanlagda avlöningsförmåner
för år räknat uppgå till enahanda belopp, som äro eller kunna
varda bestämda för generaldirektören och chefen _ för medicinalstyreisen,
dels ock att för den händelse Bauer kvarstår i generalfaltlakarbestailningen,
han må vid en uppnådd levnadsålder av .65 år komma i åtnjutande
av pension till enahanda belopp, som då kan vara for generalspersoner
bestämd.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisai.

Ur protokollet:
A. Lindman.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2d3 käft. (Nr 273.) iom ie 2

STOCKHOLM, K.

L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1919