Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till förordning
om undantag från tillämpningen av förordningen
den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs,
utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid
tillverkning av stärkelse; given Stockholms slott den 17
januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga närlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen
av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å
majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 19 käft. (Nr 23.)

1

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Förslag

till

förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli
1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot
och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25-juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot
och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid tillverkning av stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad
de avse andra ämnen än dels utländsk potatis, dels ämne, som innehåller
utländsk potatis.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1919 och gäller tillsvidare
till dag, som av Konungen bestämmes, dock ej längre än till den
1 mars 1920.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

3

Utdrag av protokollet över finan sär end en, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari
1919.

När varande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson.

Schotte,

Petrén,

Nilson.

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:

»I en till 1917 års riksdag avlåten, den 14 april nämnda år dagtecknad
proposition, nr 203, föreslog Kungl. Magt riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till förordning om undantag från
tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt
å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse, så lydande:

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912
angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad de avse andra ämnen än dels utländsk
potatis, dels ämne, som innehåller utländsk potatis.

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 23.

Denna förordning träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer, och gäller
tillsvidare till dag, som likaledes av Konungen bestämmes, dock ej längre än till
den 1 mars 1918.

Enligt nämnda förordning den 25 juli 1912 skall eu särskild
skatt av 8 öre utgå för varje kilogram vid tillverkning av stärkelse använd
majs eller ämne innehållande majs, utländsk potatis samt maniokarot
och därmed jämförliga ämnen, med vilka åsyftats bland annat tapioka-,
kassawa- och arowrot. Skatten har tillkommit i syfte att förekomma,
att man till men för den inhemska potatisodlingen komme att vid
stärkelsefabrikationen inom landet i större omfattning övergå till användning
av utländska råämnen.

Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition den 14 april 1917 föranleddes
av en utav Aktiebolaget Svenska Stärkelseintressenter genom
skrivelse den 7 november 191ti gjord framställning om upphävande
tillsvidare av förordningen den 25 juli 1912. I nämnda skrivelse hade
bolaget framhållit, att det med hänsyn till den rådande bristen å potatis
borde genom ifrågavarande skatts borttagande beredas möjlighet att för
tillverkning av stärkelse använda majs, varigenom vunnes, förutom avsevärda
fördelar för tillverkare av stärkelse och de många viktiga därav
beroende industrier, den förmånen, att avsevärda kvantiteter potatis kunde
komma konsumtionen till godo. Därtill komme, att vid användning av
majs vid stärkelsefabrikation cirka 40 procent av majskvantiteten och
cirka 60 procent av majsens fodervärde återvunnes i avfallet.

Över bolagets berörda framställning både kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen den 19 december 1916 gemensamt avgivit infordrat
utlåtande och därvid anfört: »De skäl, som föranledde tillskapandet av
ifrågavarande skatt å majs, kunna under nu rådande förhållanden icke
åberopas för ett bibehållande av skatten. Tvärtom synes situationen
på livsmedelsmarknaden hava utvecklat sig så, att man torde böra söka
främja användandet av majs för stärkelsetillverkningen för att låta
potatisen till så stor del som möjligt komma till användning som matpotatis.
Bristen på stärkelse torde dessutom redan nu vara så kännbar,
att ett underhjälpande av tillverkningen av stärkelse framstår såsom
önskvärt. Då, enligt vad ämbetsverken inhämtat, ifrågavarande skatteförordning
icke hittills varit i tillämpning, torde ett suspenderande av
förordningen icke heller ur budgetssynpunkt möta något hinder. På
grund av vad sålunda anförts få ämbetsverken tillstyrka, att Eders
Kungl. Magt måtte vidtaga åtgärder i syfte, att skatten å majs, använd
vid tillverkning av stärkelse, varder upphävd tillsvidare under år 1917.»

Kontrollstyrelsen, som jämväl hördes i ämnet, tillstyrkte i sitt

o

Kung!. Maj ds proposition Nr 23.

den 10 februari 1917 avgivna utlåtande framställningen, men erinrade
tillika, dels att skäl syntes kunna förekomma att tillsvidare upphäva
den särskilda skatten ej blott å majs utan även å övriga ämnen,
vara enligt berörda förordning den 25 juli 1912 skatt skulle utgå, med
undantag av utländsk potatis, dels ock att det torde böra inrymmas
befogenhet för Kungl. Maj: t att pröva och avgöra, huruvida och under
vilka tider ifrågavarande särskilda skatt borde upphävas, dock ej för
längre tid än intill den 1 mars 1918. Kontrollstyrelsen meddelade
slutligen, att i slutet av år 1916 för första gången anmälan gjorts om påbörjande
av stärkelsetillverkning av majs vid Lyckeby i Blekinge län.

Vid föredragning i statsrådet av berörda ärende yttrade dåvarande
chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson följande:

»De i ärendet hörda ämbetsverken hava således icke haft något
att erinra mot ett provisoriskt suspenderande av ifrågavarande skatt,
med undantag av vad den gäller utländsk potatis. Åven mig synes eu
sådan åtgärd val motiverad under nuvarande förhållanden, då den inhemska
potatisen i första hand bör användas till människoföda och den
fabriksmässiga tillverkningen av potatisstärkelse med hänsyn härtill också
är förbjuden, varför skattens uppgift att skydda en sådan tillverkning
är för närvarande förfallen. A andra sidan bör, så länge någon för den
inhemska potatisodlingens intressen skadlig konkurrens därmed icke
skapas, intet särskilt hinder läggas i vägen för det, som kan egga den
enskilda företagsamheten att med användande av utländskt råmateriel
uppdriva produktionen av den för inånga viktiga näringar behövliga
stärkelsen. Visserligen har nyligen beslag blivit lagt å den inom landet
befintliga majsen, men härav träffas icke den vara, som därefter importeras.
Den föreslagna skattefriheten kan måhända i sin mån uppmuntra
till import och synes mig också därför lämpligen böra medgivas.
Då den, som jag finner riktigt, begränsas till högst den 1 mars
1918, kan den ej heller under instundande odlingsperiod verka hämmande
på lusten till odling i så stor skala som möjligt av potatis inom landet.
Lämpligt synes under alla förhållanden vara, att Kungl. Maj:t får i sin
hand att bestämma såväl dagen för skattefrihetens inträdande som ock
dess upphörande före nämnda dag, då den i alla fall skulle upphöra.
Såsom de hörda ämbetsverken erinrat, har skatten hittills icke inbragt
statsverket några inkomster, vadan någon minskning i hittills beräknat
skattebelopp icke heller av skattefriheten skulle följa.»

Riksdagen anmälde i skrivelse den 5 juni 1917. nr 244, att riksdagen
bifallit propositionen.

Den 25 juni 1917 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning om

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående
särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse (nr 401); varande förordningen av enahanda innehåll
som det för riksdagen framlagda förslaget.

Nyssnämnda den 25 juni 1917 utfärdade Kungl. Magt jämväl
kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av berörda förordningar
402); och stadgades i denna kungörelse, att förordningen skulle träda
i kraft den 1 juli 1917 och gälla tillsvidare till den 1 mars 1918.

Sedan kontrollstyrelsen och folkhushållningskommissioneh i infordrade
yttranden tillstyrkt vidtagande av åtgärder för att bestämmelserna
i förenämnda förordning den 25 juni 1917 måtte förlängas att gälla under
ytterligare ett år, föreslog Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 22
januari 1918 dagtecknad proposition, nr 32, riksdagen att antaga ett vid
propositionen fogat förslag till förordning av enahanda innehåll som förordningen
den 25 juni 1917, att träda i kraft den 1 mars 1918 och gälla
tillsvidare till dag, som av Konungen bestämdes, dock ej längre än till
den 1 mars 1919.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 22 februari 1918, nr 30, att
riksdagen bifallit propositionen.

Den 26 februari 1918 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning
i ämnet (nr 86;.

Under sistlidne höst har jag anmodat kontroll- och lantbruksstyrelserna
samt folkhushållningskommissionen att inkomma med yttranden,
huruvida ifrågavarande undantagsbestämmelse borde utsträckas att gälla
utöver den 1 mars 1919.

Kontrollstyrelsen har vid sitt i ärendet avgivna utlåtande fogat
eu skrivelse, däri Aktiebolaget Svenska Stärkelseintressenter såsom sin
mening framhåller, att förordningen den 25 juli 1912 i sin helhet bör
suspenderas för ett år i sänder.

För egen del anför kontrollstyrelsen, att den ansåge samma omständigheter,
som föranlett tillkomsten av ifrågavarande undantagsbestämmelse,
alltjämt göra sig gällande, och hemställer därför, att åtgärder
måtte vidtagas för bestämmelsens prolongering under ett år.
Styrelsen förklarar sig vidare icke hava något att erinra mot, att undantaget
från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 utsträckes
att omfatta även utländsk potatis samt ämne, som innehåller utländsk
potatis.

Kungl. May.ts proposition Nr U3. 7

Lantbruksstyrelsen och folkhushållningskommissionen tillstyrka i
avgivna yttranden, att den i förordningen den 26 februari 1918 meddelade
bestämmelsen om undantag från tillämpningen av förordningen den 2b
juli 11)12 prolongeras för den av kontrollstyrelsen föreslagna tid.

Ehuru det numera kan förväntas, att förhållandena på livsmedelsmarknaden
så småningom skola förbättras, torde dock samma omständigheter,
vilka föranlett tillkomsten av den för närvarande gällande undantagsbestämmelsen
om skattefrihet för vissa vid tillverkning av stärkelse
använda utländska ämnen, komma att vara för handen ännu en tid
framåt. Jag anser därför, att nämnda undantagsbestämmelse bör förnyas
för ytterligare ett år, med rätt för Konungen att, om förändrade
förhållanden skulle föranleda därtill, redan före utgången av sagda tid
föreskriva, att ifrågavarande bestämmelse icke vidare skall äga tillämpning.
Däremot synes mig tillräcklig anledning icke föreligga att nu utvidga
undantagsbestämmelsen att omfatta jämväl utländsk potatis och ämne,
som innehåller dylik potatis. Enligt mitt förmenande bör nämligen den
potatis, vilken tilläventyrs kan till riket införas, lika väl som den inhemska,
i första hand reserveras till människoföda.»

Sedan departementschefen härefter uppläst ett, i enlighet med vad
lian sålunda yttrat, upprättat förslag till förordning om undantag från
tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt
å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse,
hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition.
till riksdagen föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Bengt Arfwidson.

Departe mentschefen.