Kung!- Maj:ts proposition Nr 22.
1
Nr 22.
Kungl. Majris proposition till riksdagen angående statsbidrag till
kostnader för laga skifte i Mässlingens by i Jämtlands
lön: giren Stockholms slott den 17 januari 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt därom
meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel, — må från
förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande av kostnaderna
för laga skiftet i Mässlingens by i Storsjö socken av Jämtlands län av
Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre för värjo hektar inrösningsjord
och 1 krona för varje hektar annan mark, som ingått i
skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de äro skyldiga
att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke må utgå till bolag.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 18 höft. (Nr 22.1
1
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.
Utdrog av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17
januari 1919.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte.
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:
Enär de med laga skiften förenade kostnader befunnits vara alltför
betungande för skiftesdelägarna i vissa delar av landet, hava under
senare år åtskilliga åtgärder vidtagits av statsmakterna för att bereda
lindring i angivna hänseende.
Bland dessa åtgärder har varit medgivande av statsbidrag till
skifteskostnaderna. .Dylikt statsbidrag har medgivits dels av 1909
års riksdag beträffande sådana laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando
socknar, som därefter kunde varda avslutade och fastställda, dels
av 1910 års riksdag beträffande tre byar inom Jukkasjärvi socken, för
vilka laga skiften redan förut fastställts, nämligen Parakkavaara, Junosuando
masugnsby och Svappavaara, dels av 1914 års senare riksdag
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.
beträffande Ljungdalens by i Storsjö socken av Jämtlands län, dels ock
av 1916 års riksdag beträffande Killinge by i Gällivare socken av Norrbottens
län. 1 de tre sistnämnda fallen, vid vilka skifteskostnaderna
helt eller till stor del skulle ersättas efter den före år 1910 gällande
dyrare lantmäteritaxan, har bidraget bestämts att utgå med — förutom
understöd till utflyttningar enligt därom meddelade föreskrifter 1
krona 33 öre för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för varje
hektar annan mark, som ingått i skiftet. Vidare har bestämts, att
bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna efter samma grund
som skifteskostnaderna samt att bidrag icke skulle utgå till bolag eller
sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet ingående fastighet,
vilken icke vore mantalskriven inom socknen, resp. i vissa fall byn.
Jag har nu att för Kungl. Maj:t anmäla ett ärende, avseende beviljande
av dylikt statsbidrag åt åboarna i byn Mässlingen i Storsjö
socken av Jämtlands län. Med skrivelse den 17 september 1918 har
nämligen länsstyrelsen i nämnda län överlämnat en av 8 byamän i
sagda by gjord framställning i dylikt syfte.
1 fråga om detta skifteslags naturbeskaffenhet och övriga på befolkningens
levnadsförhållanden därstädes inverkande omständigheter
inhämtas av handlingarna i ärendet följande.
Förhållandena i byn Mässlingen äro ungefär likartade med dem i Ljuugdalen.
Mässlingen är emellertid-en något mindre by. Den utgöres av 11 trög eller 11/3,i
mantal. Taxeringsvärdet å fasta egendomen utgjorde år 1916 enligt av vederbörande
häradsskrivare utfärdat intyg 13,800 kronor; taxering för inkomst bar ej
varit påförd någon person inom skifteslaget. Brukningsdelarnas antal är 14, därav
1 lägenhet och 3 torp; en ägare är ej bosatt i byn, utan på eu annan i en närgränsande
socken liggande egendom. Skifteslagets areal är 10,684 hektar, därav
14.5 hektar åker, 46.7 hektar äng, 39.8 hektar odlingsmark, 10,142 hektar avrösningsjord
och 441 hektar impediment.
Byn är belägen i översta Härjedalen vid sjön Mässlingen, som genomflytes
av Mittåälven, ett av Ljusnans källflöden. Sjön Mässlingen ligger 683.6 meter över
havet och åkerjorden är belägen rätt mycket högre än sjön, alltså omkring cOO
meter över havet. Detta höga läge gör, att klimatet är synnerligen kargt; säd
mognar ej och potatis kan endast odlas på särskilt skyddade lägen, varförutom
avkastningen därav är osäker. Jordmånen är sandig och stenig samt fordrar
mycken gödsling för att lämna någon avkastning. Byns jordbruk är därför inskränkt
egentligen til! frambringande av ladugårdsprodukter. särskilt uppfödande
av ungdjur, vilket är förnämsta källan till erhållande av de kontanta medel, som
erfordras till skatter och de levnadsbehov, som måste fyllas från andra håll.
Även avkastningen av skogen är obetydlig, då densamma bär eu hög belägenhet
och därigenom ringa tillväxt. Flottningsförhållandena äro svåra; virkets
nedflottande kräver 2 å 3 år och flottningsumgälderna bliva därför mycket stora.
4
Kung/. Maj:t$ proposition Nr 22.
Avsättningsmöjligheter för skog inom orten finnas icke. All skogsmarken ligger
inom skyddsskogsområdet.
Invånarnas utkomst- och levnadsförhållanden försvåras dessutom genom
dåliga kommunikationer, eller rättare sagt bristen på sådana. Närmaste landsväg,
i Funäsdalen, ligger på ett avstånd av 2mil; banad väg dit saknas. Närmaste
mera bebyggda plats är Funäsdalen och närmaste järnväg vid Röros i Norge, dit
det är omkring 12 mil. Kyrka och folkskola i Storsjö ligga på ett avstånd av
omkring 2 mil.
1 byn mantalsskrivna personer uppgingo år t it 17 till ett antal av 39. Denna
befolkning är ovanligt fästad vid sin karga bygd: emigration till utrikes ort har
enligt uppgift ej förekommit på de sista tio åren: Utflyttningar till andra orter
inom riket förekomma också sällan.
Åro befolkningens levnadsförhållanden svåra, så försvåras dess ekonomiska
ställning än ytterligare genom jämförelsevis tunga umgälder till det allmänna. Utdebiteringen
för kommunala och kyrkliga behov inom Storsjö socken har i allmänhet
uppgått till mera än 10 kronor för 100 kronors inkomst; år 1914 utgjorde den
ensamt för det kommunala 13 kronor 66 öre. Härtill komma kronoutskylder och
avgifter till prästerskapet. Vägskatten har utgått för år 1915 med 9 öre, år 1916
med 7 öre och år 1917 med 20 öre för vägfyrk. Vägunderhållet in natura har.
till följd av det långa avståndet till vägstyckena, besörjts av vägkassan enligt 12 §
i väglagen. Det belopp byns väghållningsskyldiga haft att härför årligen erlägga
har utgjort 156 kronor 29 öre, varemot de jämto fastighetsägarna i Ljungdalen
haft att uppbära ett bidrag för försvårat vägunderhåll, vilket, om det fördelats
efter vägfyrk mellan de olika byarna, dock icke skulle uppgått till 100
kronor för år.
Länsstyrelsen liar i ärendet hört skiltesförrättaren, revirförvaltaren
och t. f. förste lantmätaren, vilka samtliga tillstyrkt ansökningen. För
egen del har länsstyrelsen i sin ovanberörda skrivelse anfört i huvudsak
följande.
Av upplysningarna i ärendet syntes nogsamt framgå, att invånarna i denna
by endast med den största svårighet och under försakelse kunde draga sig fram
samt utgöra sina statsborgerliga skyldigheter. Det framginge dock även att de
med årlig strävan och förnöjsamhet framlevde sitt strävsamma liv. I sin framställning
anförde de själva härom — och länsstyrelsen kunde för sin del vitsorda,
att det läge sanning i deras ord —: »Ehuru vi således måste livnära oss
med mycken möda, äro både vi och våra barn starkt fästade vid vår hemtrakt
och underkasta oss villigt de besvärligheter, livet här måste kräva och vanan
gjort oss lämpliga att uthärda. Vi hoppas även, att vårt arbete här kan vara
icke blott oss utan även vårt land till gagn, om ock ringa.»
Laga skifte i Mässlingen, vartill förordnande utfärdats den 9 december 1902,
hade påbörjats den 5 januari 1903. Det både avslutats den 19 september 1913
men återförvisats till förrättningsmannen och vore nu så vida kommet, att handlingarna
överlämnats till vederbörande domhavande för fastställelse. Frågan om
ståndskogslikvid vore dock uppskjuten, till dess skiftet i övrigt blivit fastställt.
Då en sådan likvid sannolikt måste äga rum, återstode ännu någon tid, innan
skiftet kunde bliva fullt bragt till ända.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 22. 5
Med skiftet avsåges att vinna en bättre anordning av brukningsdelarna, så
att ägorna för varje delägare bleve mera koncentrerade och ett rationellt bruk av
dem underlättades. Därför måste emellertid utflyttning i rätt stor omfattning äga
rum. Kostnaderna för skiftet hade blivit synnerligen dryga och utan hjälp för delägarna
nästan omöjliga att utgöra. Enligt förrättningsmannens upplysning hade de
till den 10 december 1916 uppgått till 16,571 kronor 48 öre. Härtill ansåges
komma ytterligare rätt stora belopp för ståndskogslikviden m. m., så att de i sin
helhet beräknades uppgå till omkring 20,000 kronor, ett belopp som med säkerket
icke komme att visa sig för högt. Uppenbart vore, att en sådan summa, om den
skulle fördelas på delägarna i skifteslaget, måste fullständigt förstöra deras ekonomi
och göra tillståndet i detta avseende inom den lilla byn outhärdligt för de nuvarande
åboarna. Hjälp vore här, såsom ock framhölles av de myndigheter, som
yttrat sig i ärendet, högeligen utav nöden.
På grund av vad sålunda anförts finge länsstyrelsen hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte utverka, att statsbidrag måtte beviljas till kostnaderna för ifrågavarande
skifte efter enahanda grunder, som medgivits i fråga om skiftet i Ljungdalen.
Dock hölle länsstyrelsen i likhet med t. f. förste lantmätaren före, att
skäl i förevarande fall icke förelåge att från åtnjutande av bidrag utesluta den
ende delägaren, som icke vore mantalsskriven inom skifteslaget, då han, enligt vad
känt vore, i avseende å förmåga att bära kostnaden syntes stå i ungefär samma
ställning som de övriga skiftesdelägarna.
Med upplysning att laga skiftet å byn Mässlingen fastställts
under loppet av november månad 1918 har lantmäteristyrelsen i utlåtande
den 2 december 1918 förmält sig i allo ansluta sig till länsstyrelsens
i ärendet gjorda hemställan.
Av vad i ärendet upplysts finner jag tydligt framgå, att Mässlingens
byamän icke kunna antagas vara i stånd att själva gälda kostnaderna
för laga skiftet. Det kan framhållas, att dessa kostnader beräknats
uppgå till ungefär halvannan gång hela taxeringsvärdet å byn
år 1916.
Då av de hörda myndigheternas utlåtanden, jämförda med resultaten
av de utredningar, som för liknande ändamål på sin tid verkställdes
angående enahanda förhållanden inom Ljungdalens by i samma socken,
framgår, att de naturliga betingelserna för jordägarnas existens ingalunda
äro förmånligare inom Mässlingens än inom Ljungdalens by, finner
jag mig, i anslutning till myndigheternas förslag, nu böra tillstyrka
statsbidrag efter samma beräkningsgrunder som för Ljungdalens
by. Bidraget torde böra fördelas mellan skiftesdelägarna eftersom
dessa äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna. I förevarande fall
torde även inom kommunen icke mantalsskriven jordägare böra komma
i åtnjutande av statsbidraget. Enligt handlingarna äger ifrågavarande
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 18 käft- (Nr 22.) 2
It ep ÖL r
entsch ■
tf
Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.
person, vars namn är Guttorm Guttormsson, V72 mantal nr 3, år 1910
taxerat till 2,500 kronor.
Sådant särskilt bidrag synes böra, i likhet med förut beviljade
bidrag av samma slag, utgå av det ordinarie förslagsanslaget till skiften
och avvittringar.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt därom
meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel, — må
från förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande av kostnaderna
för laga skiftet i Mässlingens by i 8tors]ö socken av Jämtlands
län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre för varje
hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark, som
ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de äro
skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke må utgå
till bolag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bil. . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
STOCKHOLM, ISA AO MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.