Kungl. Maj:ta proposition Nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny stat för
statens skogsförsöksanstalt; given Stockholms slott den
11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och
med år 1920;

dels förklara, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor
och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat
med av chefen för jordbruksdepartementet föreslagen förändring beträffande
ålderstilläggen samt med tillägg, att första skogsbiträdet äger
årligen åtnjuta semester under en månad;

dels ock höja ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt

från.................................................................................................. kronor 69,350

med................................................................................................. )> 12,300

till.................................................................................................... » 81,650.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

/Hhany till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 169 käft. ''(Nr 197.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Vid föredragning den 9 januari innevarande år av ärendena angående
regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln för år 1920 framlade
jag i punkten 78 vissa förslag till ändringar i ordinarie staten för
statens skogsförsöksanstalt. Eu av dessa ändringar gällde ökad avlöning
åt laboratorn i skogsentomologi. Då emellertid fråga uppkommit om
ändring i universitetslaboratorernas avlöning och lösningen av sistnämnda
fråga kunde inverka på det avlöningsbelopp, som borde bestämmas för
nu ifrågavarande laborator, ansåg jag, att i avbidan på blivande proposition
allenast viss förhöjning i skogsförsöksanstaltens ordinarie anslag
borde beräknas. I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i nämnda punkt
föreslagit riksdagen att i sagda anslag beräkna en höjning från 69,350
kronor med 13,050 kronor till 82,400 kronor.

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet numera meddelat
mig kan nyssnämnda fråga angående universitetslaboratorernas avlöning
icke leda till proposition till innevarande års riksdag.

Vid sådant förhållande förefinnes ingen anledning att längre uppskjuta
med framställning till riksdagen angående skogsförsöksanstalten.

I förenämnda punkt av statsrådsprotokollet den 9 januari 1919
har jag lämnat en närmare redogörelse för de förändringar jag tillstyrkt
i anstaltens stat samt för därav föranledd anslagsförhöjning. Jag tilllåter
mig nu hänvisa därtill och vill endast beträffande laboratorn erinra
om följande.

Den nu i staten upptagne laboratorn, vilken förestår anstaltens
avdelning för skogsentomologi, åtnjuter arvode av 4,500 kronor jämte
två arvodesförhöjningar å 500 kronor. Anstaltens föreståndare, professorn
G. Schotte, hade föreslagit, att sagda avdelning måtte organiseras på
samma sätt som anstaltens bägge övriga avdelningar. och alltså förestås
av en professor. Anstaltens styrelse har ej kunnat biträda detta förslag
men tillstyrkt höjning av laboratorns arvode till 6,400 kronor. Styrelsen
har härvid anfört, att det nuvarande arvodesbeloppet torde hava
bestämts med hänsyn till att laboratorn — i likhet med motsvarande
befattningshavare vid universiteten — skulle åtnjuta något högre avlöning
än lektorerna vid de högre allmänna läroverken och att, sedan
sagda lektorer genom 1918 års lagtima riksdags beslut lått sin grundlön
ökad från 4,000 till 5,800 kronor, det syntes rimligt, att en motsvarande
höjning skedde i avseende å laboratorns arvode. Styrelsen
hänvisade därjämte till att ledaren av de med skogsförsöksanstaltens
verksamhet förbundna specialundersökningarna rörande de norrländska
skogarnas föryngring åtnjöte arvode av 6,400 kronor. För egen del
anförde jag allenast, att jag fann frågan om laboratorns avlöning böra
hållas öppen, men att tillsvidare det av högskolestyrelsen föreslagna
beloppet borde beräknas.

I anledning av vad sålunda förekommit vill jag törst erinra, att
sedan 1918 års lagtima riksdag beslutat viss löneförbättring för skogsstatens
personal, uppgående för jägmästare till 900 kronor, motsvarande
arvodes förhöj ning ansetts böra från och med år 1919 tillkomma omförmälde
försöksledare vid de norrländska specialundersökningarna, varigenom
hans arvode höjts till 7,300 kronor. Härtill behövliga anslag
hava numera beviljats av riksdagen. Däremot bör denne försöksledare
icke komma i åtnjutande av tillfällig lönereglering enligt Kungl. Maj:ts
förslag till innevarande års riksdag. Vid sådant förhållande synes sagda
försöksledarbefattning icke böra tagas till jämförelse vid avvägandet av

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

avlöningen till nu ifrågavarande laborator, vilken icke tillhör skogsstaten
och vilkens avlöning nu torde böra bestämmas under förutsättning att han
kommer i åtnjutande av sådan tillfällig lönereglering, som nyss nämnts.

Laboratorerna vid universiteten åtnjuta avlöningar till växlande
belopp. Högsta avlöningen utgöres .av 5,600 kronor. Jag har förut i
år tillstyrkt, att för två laboratorer vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt och för en laborator vid veterinärhögskolan avlöningarna måtte bestämmas
till detta ■ belopp ävensom att till tre laboratorer vid nämnda
högskola måtte utgå personliga arvodestillägg till sådant belopp, att
deras arvoden uppgå till 5,600 kronor. Jag finner mig icke böra i
frågans nuvarande läge - tillstyrka större höjning för nu ifrågavarande
laborator än till sistnämnda belopp, varvid jag emellertid anser, att han
bör bibehålla rätten till de två nuvarande arvodesförhöjningarna. Att
han för deras åtnjutande bör äga tillgodoräkna sig föregående laboratorstjänstgöring,
synes självfallet.

I enlighet härmed och under åberopande i övrigt av vad jag i
ärendet anfört den 9 januari 1919 får jag nu framlägga följande förslag
till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och med år 1920:

. Kungl. Maj.ts proposition Nr 197. 5

Tjänst-

Orts-

|

Lön

görings-

; Summa

pen-

ningar

tillägg

Till bestridande av chefsgöromål

_

_

_

500

•

1 föreståndare för skogsavdelningen

5,000

2,500

—

7,500

)

1 dito för naturvetenskapliga av-

5,000

2,500

7,500

( Efter 5 år kan lönen höjas
(med 600 kronor.

1 laborator i skogsentomologi, nr-

J

( Efter 5 år kan arvodet.
| liöjas med 500 kronor och

5,600

j efter 10 år med ytterligare

[500 kronor.

1 assistent i marklära m. m., arvode

—

—

—

4,200

)

1 dito vid skogsavdelningen, arvode
1 dito vid naturvetenskapliga av-

—

—

—

3,750

j Etter 5 år kan arvodet
(höjas med 400 kronor:

1

delningen, arvode ..................

3,750

Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor, efter

1 kvinnligt biträde av tredje graden

10 år med ytterligare 200

1,500

700

200

2,400

kronor och efter 15 år med

än ytterligare 200 kronor.
Av varje ålderstillägg till-

1,300

500

200

2,000

höra 100 kronor lönen och
100 kronor tjänstgörings-,
penningarna.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor, efter 10 år

1 första skogsbiträde..................

1,700

1,000

300

3,000

med ytterligare 400 kronor
och efter 15 år med än

ytterligare 400 kronor.

1 skogsbiträde, arvode ...............

_

—

—

2,500

! Efter 5 år kan arvodet

1 dito, dito ..............................

—

—

—

2,500

(liöjas med 200 kronor.

1 räknebiträde, dito ..................

—

—

—

1,600

Efter 3 år kan lönen höjas

1 vaktmästare, tillika portvakt,

med 100 kronor, efter 6 år

maskinist och planteringsvakt

1,100

650

150

1,900

med ytterligare 100 kronorj
och efter 9 år med än ytter-l
ligare 100 kronor.

Till gemensamma expenser .........

Till särskilda expenser för skogs-

—

—

—

10,000

avdelningen ...........................

Till särskilda expenser för natur-

13,600

vetenskapliga avdelningen ......

--

—

9,600

Summa

— 1

—

—

81,900 |

Anmärkning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant
anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 25
kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt
erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan

6

Kungl. Maj.ts proposition Nr 197. .

sagd» värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag,
som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrnkning
av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall befattningshavare själv bekosta
armatur och lampor. — I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till
efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring frän
och med år 1919 för vis^a vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling
1918 nr 836).

Då den nuvarande staten slutar på 69,600 kronor, blir ökningen
i statens slutsumma 12,300 kronor. För fri bostad åt vaktmästare avdragas
nu 250 kronor, vadan anslaget upptages till allenast 69,350
kronor. Vid beräkningen den 9 januari 1919 av den behövliga anslagshöjningen
upptog jag bostadsavdraget på grund av de nya därom gällande
bestämmelserna till 300 kronor. Då emellertid under vissa förhållanden
sagda avdrag kan av Kungl. Maj:t bestämmas lägre än till
300 kronor, lärer vid anslagets bestämmande ej större avdrag än nu,
eller 250 kronor böra ske. Det behövliga anslaget blir alltså 69,350
+ 12,300 = 81,650 kronor.

Avlöningsvillkor för skogsförsöksanstaltens ordinarie befattningshavare
äro meddelade genom kungörelse den 9 oktober 1914 (nr 333)
med tillägg den 21 juni 1916 (nr 283).

De i förestående statförslag vidtagna förändringarna i fråga om
ordinarie befattningshavare bestå däruti, att dels avlöningarna höjts för
kvinnliga biträden och vaktmästaren och dels en ny befattning såsom
första skogsbiträde uppförts. Beträffande såväl vaktmästarna som de
kvinnliga biträdena hava fastställts eller föreslagits särskilda bestämmelser
i samband med avlönings förhöjningarna för dessa befattningshavare
och ändring för deras skull i gällande avlöningsvillkor för skogsförsöksanstalten
synes därför obehövlig. I fråga om första skogsbiträdet
bör däremot till sagda avlöningsvillkor göras tillägg därom, att detta
biträde äger åtnjuta tre ålderstillägg samt en månads semester. Till
följd härav bör lämpligen hela ålderstilläggsbestämmelsen ändras och
erhålla följande lydelse:

»att i fråga om i lönestaten medgiven förhöjning av lönen efter viss tid fortsatt
innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten för sådan förhöjning
bestämmes att inträda,

första förhöjningen efter, vad angår vaktmästare tre år men beträffande annan
befattningshavare fem år, under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar
av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att därvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare tre respektive
fem år, på samma villkor, samt

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare tre respektive
fem år ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att
den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter
det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd.»

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stat för statens
skogsförsöksanstalt att tillämpas från och med år 1920;

dels förklara, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor
och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat
med av mig föreslagen förändring beträffande ålderstilläggen samt
med tillägg, att första skogsbiträdet äger årligen åtnjuta semester under
en månad;

dels ock höja ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt

från.................................................................................................. kronor 69,350

med.........................*........................................................................ » 12,300

till...................................................................................................... » 81,650.

Vid bifall härtill och enär riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag om höjning av ordinarie anslaget till skogshögskolan från 132,400
kronor med 6,650 kronor till 139,050 kronor kommer anslagstiteln
»skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» att ökas från 201,750
kronor med 18,950 kronor till 220,700 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition
i ämnet avlåtas till riksdagen med den lydelse,
bil. — till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.