Kungi. Maj:ts Proposition Nr 183.

1

Nr 183.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statens
deltagande i kostnaden för en partiell reglering av Siljan;
given Stockholms slott den 1 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda
kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till utförande
av partiell reglering av Siljan enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar
åligga ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden för
denna reglering under utgifter för kapitalökning för ar 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 233,050 kronor, att utgå av lånemedel;

dels för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av obebyggda fall
i Dalälven icke. äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, under utgifter för kapitalökning
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor, att likaledes
utgå av lånemedel;

dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1920 års
stat bland inkomsterna upptagna lånemedlen skola höjas, de under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna med 233,050 kronor och de, som
upptagits under rubriken ))II. Tillfällig upplåning», med 135,000 kron-or.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 157 höft. (Nr 183.)

961 19 1

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Ha7is
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr .ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 223 till 1916 års
riksdag därom gjorda framställning har riksdagen, enligt anmälan i
skrivelse. den 3 juni 1916, nr 186, för gäldande av statens kostnader
i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för Älvkarleby vattenfall i
Dalälvens regleringsförening utan personlig ansvarighet för år 1917
beviljat ett anslag å högst 67,000 kronor. Detta belopp beräknades
motsvara statens andel i kostnaderna för föreningens allmänna förvaltningsutgifter
och utgifter för förberedande åtgärder för befrämjande av
iegleringsföretagen samt för erhållande av vederbörligt tillstånd till desamma.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183.

3

Sedan Kungl. Maj:t fått del av riksdagens förenämnda beslut, bar
KungL Maj:t den 30 juni 1916 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för
kronans räkning ingå såsom medlem uti ifrågavarande förening.

Såsom framgår av § 8 i de vid förenämnda proposition nr 223 till
1916 års riksdag fogade stadgarna för Dalälvens regleringsförening, medför
statens anslutning till regleringsföreningen icke i och för sig skyldighet
att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som beslutas av
föreningen. Uppkommande frågor om anvisande av medel till de på
statens vattenfallsverk belöpande kostnaderna för de olika regleringsföretagen
skola därför i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:t och riksdagens
prövning.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i proposition den 4 april 1917,
nr 176, föreslagit riksdagen att för bestridande av de på Älvkarleby
kraftverk belöpande kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder inom
Dalälvens flodområde bevilja ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t genom proposition den 12 april 1918, nr 306,
föreslagit riksdagen, bland annat, att dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen
att, under iakttagande av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t
kunde komma att meddela, förbinda kronan, såsom ägare av Älvkarleby
vattenfall med därtill hörande Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt
av Tyttboforsen, att till utförande av regleringsarbeten vid sjöarna
Amungen, Ljugaren och Balungen enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall, och dels att anvisa härför erforderliga medel. Båda
dessa framställningar hava av riksdagen bifallits.

Då den fullständiga regleringen av Siljan är förenad med stor tidsutdräkt
till följd av bland annat det motstånd, som rests mot densamma,
har, enligt vad vattenfallsstyrelsen anmält i skrivelse den 28 februari
1919, vilken torde som bilaga få åtfölja detta protokoll, regleringsföreningen
den 24 februari 1919 beslutit utföra eu partiell reglering av
Siijan genom en enkel dammbyggnad vid det så kallade övre Grådafallet
vid Marielund, beläget omkring en kilometer ovanför den plats, där den
för Siljans fullständiga reglering avsedda dammbyggnaden enligt ett av
vattenfallsstyrelsen i sådant hänseende år 1913 uppgjort förslag skulle
komma att förläggas.

Enligt § 8 i föreningens stadgar blir emellertid detta beslut gällande
endast under förutsättning, att kronan sist inom ett år efter beslutets
dag till styrelsen för regleringsföreningen avgiver skriftlig förklaring,
varigenom kronan förbinder sig att till företagets utförande lämna de
bidrag, som enligt stadgarna åligga ägare av vattenfall.

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183.

Kostnaderna för denna partiella reglerings genomförande hava enligt
prisnivån i början av år 1919 uppskattats till 1,600,000 kronor,
varav 250,000 kronor komina på själva dammen och återstoden, omkring
1,350,000 kronor, på sådana utgifter, skadestånd m. m., vilka
i huvudsak erfordras för den fullständiga regleringens genomförande. De
årliga omkostnaderna, inberäknat tioårig amortering av dammen, hava
uppskattats till omkring 135,000 kronor.

Genom den partiella regleringen skulle vid den nuvarande utnyttjade
fallhöjden av 86,45 meter kunna uttagas ett ytterligare kraftbelopp
av omkring 35 miljoner kilowattimmar och, sedan hela fallhöjden, omkring
135 meter, börjat utnyttjas, omkring 55 miljoner kilowattimmar.
Kostnaden för den kraft, som erhålles genom denna partiella reglering,
skulle alltså bliva 0,39 respektive 0,25 öre per kilowattimme.

Till jämförelse må nämnas, att kostnaden för den kraft, som vinnes
genom regleringen av sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen, beräknats
till omkring 0,8 öre per kilowattimme.

Då, enligt vad jag från vattenfallsstyrelsen under hand inhämtat,
man för den närmaste tiden bör räkna med att genomsnittspriset för
kraft, som alstras genom bränsle, kommer att utgöra minst cirka 4 öre
per kilowattimme samt sådan kraft även vid normala kolpris betingar
ett pris av omkring 1.5—2 öre perkilowattimme, synes det icke råda
något tvivel om, att regleringsföretaget blir en god affär.

Då det därjämte är av vikt för det allmänna, att Dalälvens vatten
snarast möjligt tages i anspråk för kraftändamål i större omfattning än
för närvarande kan ske, anser jag, att staten bör för sina vattenfall deltaga
i den ifrågasatta regleringen.

För ändamålet erfordras ett anslag av 233,050 kronor för gäldande
av den del i regleringskostnaden, som belöper på Ålvkarlebyfallet med
därtill hörande Stall-, Nygårds- och Masurforsarna. Den'' del av utgifterna
för regleringen, 65,060 kronor, som faller på den staten jämväl
tillhöriga, obebyggda Tyttboforsen, behöver icke nu betalas. Då enligt
för regleringsföreningen gällande bestämmelser, för vilka närmare redogjorts
i proposition nr 306 till 1918 års lagtima riksdag, den del av regleringskostnaden,
vilken belöper på obebyggda fall, först framdeles skulle
betalas, måste ägarna av de bebyggda fallen förskottera denna utgift.
Av densamma skulle på Ålvkarlebyfallet jämte nämnda därtill hörande
forsar belöpa omkring 135,000 kronor. De anslagsbelopp, som sålunda
erfordras, lära böra utgå av lånemedel samt uppföras, anslaget å 233,050
kronor under rubriken »I. Fast upplåning)) och det belopp, 135,000

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183. 5

kronor, som framdeles skall till staten återbetalas, under rubriken »II.
Tillfällig upplåning».

Vad angår de årliga kostnaderna för regleringen, torde de, såsom
äger rum beträffande de förut verkställda regleringarna av Dalälven,
böra utgå av vederbörande vattenverks driftsinkomster.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad vattenfallsstyrelsen i sin
skrivelse den 28 februari 1919 yrkat hemställer jag därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under
iakttagande av de särskilda föreskrifter, som Kungl.
Maj:t kan komma att meddela, förbinda kronan, såsom
ägare av Ålvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- ^ch Masurforsarna samt av Tyttboforsen,
att till utförande av partiell reglering av Siljan
enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan
lämna de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för denna reglering under utgifter
för kapitalökning för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 233,050 kronor, att utgå av lånemedel; dels

för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till regleringsföreningen, som
betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa
fall belöpande andelar i regleringskostnaden, under utgifter
för kapitalökning för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 135,000 kronor, att likaledes utgå av
lånemedel;

dels och, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget
till 1920 års stat bland inkomsterna upptagna
lånemedel skola höjas, de under rubriken »I. Fast upplåning»
upptagna med 233,050 kronor och de, som
upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning»,
med 135,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
C. Ullman.

Kungl. May.ts Proposition Nr 183.

7

Bilaga.

Till KONUNGEN.

Vid sammanträde den 24 februari 1919 beslöt Dalälvens regleringsförening
u. p. a. att under förutsättning att överenskommelse komme till stånd mellan
föreningen och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag beträffande område för
regleringsdammen, dels utföra en partiell reglering av Siljan enligt genom föreningens
styrelse upprättad plan, dels ock fastställa tillskottsbeloppen för regleringsföretaget,
beloppet A till 1,600,000 och beloppet B till 1,000,000 kronor. Enligt §
8 i föreningens stadgar blir emellertid dylikt beslut gällande endast under förutsättning,
att kronan sist inom ett år efter beslutets dag till styrelsen avgiver
skriftlig förklaring, varigenom kronan förbinder sig att till företagets utförande
lämna de bidrag, som enligt stadgarna åligger ägare av vattenfall. Med anledning
härav får vattenfallsstyrelsen i underdånighet anföra följande:

Erågan att utföra en damm vid Siljans utlopp väcktes redan år 1899, då
Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag begärde laga tillstånd att utföra damm
med kraftverk vid Grådaforsen enligt ett av civilingenjör J. A. Melkerson upprättat
förslag, som avsåg uppdämning av de lägre vattenstånden i Siljan och
Öster Dalälven ovan den föreslagna dammen till en höjd därstädes av 11,o m.
enligt det använda jämförelseplanet, Förslaget avsåg däremot i sitt ursprungliga
skick icke reglering av Siljan. Efter hållen syn hänvisade häradsrätten sökanden
att, då ansökan avsåg byggande i kungsådran, i vederbörlig ordning söka
Konungens tillstånd. Bolaget fullföljde ansökningen. Den följande legala och
administrativa behandlingen av ärendet är utförligt relaterad i kammaradvokatiiskalsämbetets
skrivelse den 22 november 1917 till kammarkollegium, vilken
skrivelse finnes tryckt i serien Svenska Yattenkraftsföreningens Publikationer
(nr 93, 1918 : 1) och vilken publikation bifogas. Här må dock i korthet erinras
om, att förslag till reglering av Siljan på uppdrag av sökanden m. fl. vattenverksägare
i Dalälven utarbetades av överstelöjtnanten Stafsing och av honom
avlämnades den 1 mars 1906. Detta förslag ingavs av sökanden den 29 mars
1906 till Eders Kung! Maj:t med hemställan, att den av överstelöjtnant Stafsing
uppgjorda regleringsplanen måtte fastställas i samband med begärt bifall till anläggandet
av damm enligt Melkersons förslag. Vidare erinras, att vattenfallsstyrelsen,
till vilken ärendet remitterats för yttrande, efter underhandlingar
med bolaget och med användande av från olika håll i frågan gjorda utredningar
och uttalanden, uppgjorde ett nytt förslag till dammbyggnad och kraftstation
vid Gråda jämte förslag till Siljans reglering av den 22 november 1913.
Detta regleringsförslag avser i likhet med överstelöjtnant Stafsings regleringsför -

Historik.

8

Partiell

reglering.

Kostnader.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 183.

slag en tillåten dämningshöjd av 11,85 in. över det använda jämförelseplanet.
Dammen enligt vattenfallsstyrelsens förslag ansluter sig beträffande planläge i
huvudsak till Melkersons förslag, som av häradsrätten granskats, men då det
sistnämnda ansågs i vissa avseenden föråldrat, hade detsamma av vattenfallsstyrelsen
omarbetats för att bliva bättre lämpat för Siljans reglering. Dessutom avser
vattenfallsstyrelsens förslag sådan reglering av vattenavrinningen från Siljan,
att densamma skulle ske i syfte att erhålla förmånligaste vattenavrinning ej från
Siljan, utan vid väster- och österdalälvens sammanflöde nedanför Grådafallet. I
skrivelse den 9 augusti 1913 hemställde bolaget, att dammbyggnaden ävensom
Siljans reglering måtte utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vattenfallsstyrelsens
förslag. Dalälvens Eegleringsförening u. p. a., vilken förening sedermera
bildats, har vid sammanträde den 1 september 1916 beslutat att göra gemensam
sak med bolaget beträffande ovannämnda hemställan den 9 augusti 1913.
Laga prövning av denna hemställan har dock ännu icke avslutats.

Erhållande av tillstånd till reglering av Siljan i full omfattning enligt ovannämnda
förslag synes vara förenat med stor tidsutdräkt i synnerhet som en del
motstånd rests mot detsamma. Dessutom kommer själva utförandet av de relativt
omfattande dammbyggnaderna och rensningarna att taga i anspråk flera år
efter eventuellt tillstånds erhållande. Då ett dylikt uppskov särskilt under nuvarande
höga kolpris medför avsevärda olägenheter och kostnader, för ej blott
kronans kraftverk vid Älvkarleby, utan även för övriga enskilda tillhöriga kraftverk
i Dalälven, har regleringsföreningen låtit utreda lämpligheten av att parallellt
med den ursprungliga ansökningen snarast möjligt hos vattendomstolen söka få
till stånd en mindre omfattande partiell reglering av Siljan medelst eu enkel
dammbyggnad vid det s. k. övre Grådafallet vid Marielund, beläget omkring 1
km. ovanför platsen för den definitiva dammbyggnaden. Denna partiella reglering
avses skola genomföras på 1 ä 2 år.

Dämningshöjden förutsättes enligt detta förslag, som grundar sig på eu av
föreningens verkställande direktör kaptenen M. Serrander upprättad promemoria,
till höjden 11,86 m. eller samma som i det fullständiga förslaget, men till skillnad
från det sistnämnda förslaget, enligt vilket lågvattenytan skall sänkas med
omkring 0,7 in., bibehålies lågvattenytan vid sin nuvarande naturliga höjd, varigenom
ett flertal invändningar mot regleringen enligt det större förslaget bortfaller.

Dammen vid Marielund utgöres enligt förslaget av tvenne utskov, avstängbara
med nålar och fällbara järnbockar, ett utskov avstängbart med luckor, stödda
mot upphissbara gåtar, samt en mindre skibordsdamm av stenfyllda träkistor.

Anläggningskostnaderna för den partiella regleringen hava enligt prisnivån
i början av 1919 uppskattats till 1,6 miljoner kronor, varav 250,000 kronor komma
på själva dammen och återstoden, omkring 1,3 5 miljoner kronor, på sådana utgifter,
skadestånd m. in., vilka i huvudsak erfordras för den stora regleringens
genomförande. De årliga omkostnaderna inklusive 10-årig amortering av dammen
hava uppskattats till omkring 135,000 kronor. Om den permanenta dammen vid
Gråda, som sannolikt är, icke kommer till stånd inom motsvarande tid, är kostnaden
för den provisoriska dammen sålunda dessförinnan till fullo avskriven.

Av anläggningskostnaden 1,6 miljoner kronor komma på kronans andel som
ägare av Älvkarlebyfallet med Stall-, Nygårds- och Masurforsarna 233,050 kronor
och som ägare av Tyttboforsen 65,060 kronor, vilka belopp enligt föreningens

9

Kungl. May.ts Proposition Nr 183.

stadgar äro att hänföra till A-beloppen. Härav är posten 233,050 kronor utkrävbar
omedelbart efter kronans beslut att deltaga i företaget. Å beloppet 65,060
kronor skall enligt samma förutsättning utfärdas revers, som är utkrävbar efter
Tyttboforsens utbyggande, doök senast inom 15 år.

För bestridande av de årliga kostnaderna skola enligt stadgarna utfärdas
reverser, som enligt beslut av regleringsföreningen skola sammanlagt uppgå till
1 miljon kronor. Detta belopp, det s. k. B-beloppet, skall ligga som säkerhet för
att föreningsmedlemmarna erlägga på dem löpande andelar av de årliga kostnaderna.
För kronans kraftverk synas de årliga kostnaderna lämpligen böra bestridas
av respektive verks inkomster. Storleken av de reverser å B-belopp, som
enligt stadgarna skola avgivas även av kronan, utgör för Älvkarlebyfallet 145,650
kronor och för Tyttboforsen 40,670 kronor.

Därvid har hela den framdeles utnyttjade fallhöjden i de verk, som skola
bekosta regleringen, enligt stadgarna beräknats till 135,2 5 meter. Till eu början
äro dock härav endast 86,4 5 meter utnyttjade. Då de ej utbyggda fallens bidrag ej
äro utkrävbara förr, än verken bliva utbyggda, dock senast inom 15 år, måste
motsvarande A-belopp antingen anskaffas genom belåning av medlemmarnas reverser
eller genom kontanta förskott av de utbyggda verken. Kegleringsföreningen
har för sin del beslutat använda det senare alternativet. Detta förskott
å A-beloppet uppgår för Alvkarlebyverket till omkring 135,000 kronor. Jämväl
beträffande de årliga kostnaderna komma givetvis, intill dess samtliga fall i Dalälven
blivit bebyggda, eu motsvarande förskottsutbetalning att äga rum från de
redan bebyggda fallens ägare.

Vinsten av den partiella regleringen har beräknats till omkring 410,000 k vt.
i genomsnitt per utnyttjad meter fallhöjd mot omkring 1 mill. kwt. vid fullständig
reglering. Därvid förutsattes, att kraftverken vid Dalälven kunna fullt tillgodogöra
sig en vattenmängd, som vid öster- och västerdalälvens förening uppgår
till 150—180 sm3 och stegras för de längre ned belägna verken med det belopp,
som betingas av tillrinningsområdets tillväxt.

Den totala regleringsvinsten av den partiella regleringen blir i enlighet härmed
genomsnittligt till en början vid en utnyttjad fallhöjd av 86,4 5 m. omkring 35
miljoner kwt. och framdeles vid eu utnyttjad fallhöjd av omkring 135 in. omkring
55 miljoner kwt. Motsvarande kostnad för genom den partiella regleringen
vunnen kwt. blir 0,39 respektive 0,2 5 öre och sålunda synnerligen låg. Med hänsyn
därtill kan ock en hastigare amortering än den, som beräknats, lätteligen
åstadkommas för den händelse det skulle befinnas lämpligt att utföra den permanenta
Grådadammen tidigare än vad i kalkylen antytts.

På grund av vad sålunda anförts och då angeläget är, att den ifrågasatta
partiella regleringen snarast möjligt kommer till stånd, får vattenfallsstyrelsen i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå .riksdagen att bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda kronan
som ägare av Älvkarlebyfallet med därtill hörande Stall-, Nygårds- och Masurforsarna
samt Tyttboforsen att till utförande av partiell reglering av Siljan enligt
genom Dalälvens regleringsförening bildad plan, lämna bidrag, som enligt föreningens
stadgar åligga iigare av vattenfall;

Vinst av
regleringen.

Underdånig

hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 157 käft. (Nr 183.)

951 19 2

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 183.

dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan belöpande andel av
kostnaderna för dessa regleringsarbeten på 1920 års stat anvisa ett belopp av
233,050 kronor;

dels förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett belopp av
intill 135,000 kronor för fullgörande av de förskottsinbetalningar till föreningen,
som betingas av att vissa fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala
sina andelar i byggnadskostnaden.

I handläggningen i detta ärende hava deltagit undertecknad Hansen samt
ledamöterna Magnell, Hagelin och Broström.

Stockholm den 28 februari 1919.

Underdånigst
F. YILH. HANSEN.

Fr. Malm.

Stoakholm, K. L. Beekmans Boktr., 1919.