Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
1
Nr 167-
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna
m. m.; given Stockholms slott den 31 februari
1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikäranden
för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslagen till ordinarie stater för institutet och förskolan förblinda
å Tomteboda, för förskolan för blinda i Växjö samt för hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda, att tillämpas från och med år 1920;
dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie
befattningshavare, fastställa de av departementschefen föreslagna villkor
och bestämmelser;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning
vid statens läroanstalter för blinda, skall vara skyldig underkasta
sig nyssberörda villkor och bestämmelser samt
att de förutvarande innehavare av befattningar vid sagda anstalter,
vttka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner;
dels godkänna följande grunder för avlönande av vikarier för lärarpersonalen
vid statens blindundervisningsanstalter, nämligen
att arvodet till vikarie för rektor vid blindundervisningsanstalt skall
utgå, på sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar,
att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal skall
utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för
den tjänst, som av vikarien uppehälles,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.) 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom
utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka vikarien äger
uppbära, eller särskilt bestämd andel av lönen erfordras för att arvodet
till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp, skall utgå av statsmedel;
dels, vid bifall till de av departementschefen framlagda statförslagen, höja
det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,
nu 79,050 kronor, med 23,400 kronor till 102,450 kronor,
det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, nu 14,800
kronor, med 6,400 kronor till 21,200 kronor samt
det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda, nu 9,000 kronor, med 7,700 kronor till 16,700 kronor;
dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda anvisa på extra
stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 7,050 kronor, till förstärkande av det på skolans
ordinarie stat uppförda reservationsanslaget samt
ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande vid skolan
under höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1919.
Hans Maj it
21 februari
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Rydén föredrog frågan om löne- och Lone- och
pensionsreglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna m.
m. och anförde i detta avseende följande: rarpersona
I
mitt yttrande till det vid statsverkspropositionen till innevarande lenJ^fe^d''
års riksdag i utdrag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden ningsanstalden
9 januari 1919 hemställde jag om förslag till riksdagen att, i av- terna m- mbidan
på proposition angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, vid förskolan
för blinda i Växjö samt vid hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda m. m., för sådant ändamål under riksstatens åttonde huvudtitel
beräkna
dels i fråga om lärarpersonalen vid institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda en ökning av det ordinarie anslaget till nämnda institut och
förskola med 26,800 kronor (punkten 227);
dels beträffande lärarpersonalen vid förskolan för blinda i Växjö en
ökning av det ordinarie anslaget till denna skola med 6,400 kronor
(punkten 228);
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167,
Nu gällande
avlöningsförhållanden.
dels ock, vad angår lärarpersonalen vid hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda m. m, ett belopp av 19,500 kronor, därav 8,900 kronor såsom
ökning av det ordinarie bestämda anslaget till denna skola och 10,600
kronor på extra stat för år 1920 till förstärkande av det till samma skola
nu utgående ordinarie reservationsanslaget m. m. (punkten 229).
Jag torde få erinra därom, att vad jag sålunda hemställde vann Kungl.
Maj:ts bifall och att i årets statsverksproposition motsvarande förslag avlåtits
till riksdagen.
De ärenden, i fråga om vilka sålunda framställning till riksdagen
ställts i utsikt, anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför Kungl. Maj:t.
Till belysning av nu gällande avlöningsförhållanden ävensom för bedömande
av de förslag i övrigt, som i ämnet gjorts, anser jag mig böra
i deras helhet återgiva de nuvarande staterna för blindundervisningsanstalterna.
Genom beslut av 1908 års riksdag fastställdes stat för institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda. Med senare i densamma vidtagna ändringar
ter sig denna stat för närvarande på följande sätt:
A) Inkomststat.
Ordinarie statsanslag .............................................................................. kronor 79.050
Elevavgifter............................................................................................. » 46,500
Summa kronor 125,550
B) Utgiftsstat.
■* fl (1) Avlöningar.
Rektor, förutom boställsvåning
med värme och planteringsland,
därest tillgång till sådant
finnes.......................................
Kämneslärare vid institutet, för
«
utom bostad med värme .....
2 ämneslärare, dito dito...........
Lön |
Tjänst- görings- |
Summa |
|
penningar |
3,700
1.500
3,000
1,800
700
1,400
5,500
2,200
4,400
Efter 5 Sr kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.,
av vilka belopp 350 kr. utgöra
lön och i50 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kr., efter 10 år
med ytterligare 400 kr. och
efter 15 år med än ytterligare
400 kr., av vilka belopp
300 kr. utgöra lön och
100 kr. tjänstgöringspenningar.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
5
1 första ämneslärarinna vid institutet,
förutom bostad med
värme ....................................
1 ämneslärarinna, dito dito......
1 första lärarinna vid förskolan,
dito dito................................
1 lärarinna i förskolan, dito dito
2 lärarinnor i förskolan, dito dito
1 arbetslärare, dito dito.
5 arbetslärare, dito dito.
1 musiklärare, dito dito.
1 musiklärare, arvode...............
Musikundervisningen i övrigt,
arvode å 125 kronor för årlig
veckotimme, sammanlagt högst
1,000 kronor pr år; dock att
sådan ersättning må till förenämnda
båda musiklärare
kunna utgå allenast för tjänstgöring,
som överskjuter respektive
24 och 4 veckotimmar
1 gymnastiklärare....................
1 kamrerare och sekreterare,
arvode ....................................
Lön
Tjänst görings penningar -
Summa
1,400
1,150
1,400
1,150
2,300
1,050
5,250
1,000
Säger avlöningar
2) Övriga utgifter.''
Fastighetens underhåll...............
Undervisnings- och arbetsmate
riell
.......................................
Inventarier.................................
Kosthållet .................................
Beklädnad .................................
Läkare och sjukvård..................
Vårdare och tjänstepersonal......
600
550
600
550
1,100
450
2,250
300
2,000
1,700
2.000
1,700
3,400
1.500
7.500
1,300
550
1,000
1,200
1,500
37,450
7,000
1,700
3.500
30.000
11.000
3.100
10,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 250 kr., efter 10
år med ytterligare 250 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 250 kr., av vilka
belopp 175 kr. utgöra lön
och 75 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr., efter 10
år med ytterligare 200 kr.
och efter 15 år med än ytterligare
200 kr., av vilka
belopp 150 kr. utgöra lön
och 50 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 100 kr. och efter
lOår med ytterligare 100kr
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 150 kr., efter
10 år med ytterligare 150
kr. och efter 15 år med än
yterligare 150 kr.
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|||||
3,000 11.500 750 6,050 |
|||||||
Säger övriga utgifter |
88,100 |
||||||
Summa kronor |
125,550 |
||||||
ägande direktionen beträffande de under 2) här förut upptagna utgiftsposter att å en |
Vid bedömandet och fastställandet av ifrågavarande lärarpersonals avlöningsförhållanden
år 1908 var det företrädesvis två omständigheter, som
trädde i förgrunden, nämligen 1904 års lönereglering för lärarna vid de
allmänna läroverken samt 1906 års lönereglering för lärarpersonalen vid
Stockholms folkskolor. Förstnämnda lönereglering var av betydelse vid
bestämmandet av rektors löneförmåner, ity att dessa — med hänsyn till att
kompetensen för rektorsbefattningen vid institutet vore densamma som för
rektor vid realskola, men arbetet och ansvaret för rektor vid institutet,
huvudsakligen till följd av dettas egenskap av internat, otvivelaktigt måste
anses tyngre än en realskolrektors — måste sättas högre än den sistnämndes
för beredande av möjlighet till erhållande av en för den maktpåliggande
befattningen fullt kvalificerad person. Beträffande ämneslärarna
och lärarinnorna i förskolan fordras för dessa befattningar samma kompetens
som för antagande till folkskollärare samt därutöver särskild insikt
i blindundervisning, för vars förvärvande erfordras genomgående av ett
provår vid blindläroanstalten. Med hänsyn till betydelsen för blindundervisningen,
att dess handhavande kunde anförtros åt fullt dugliga och
lämpliga personer och att därför de för folkskolans tjänst bäst kvalificerade
kunde få påräknas såsom sökande till lärarbeställningarna vid blindskolan,
hade avlöningsförmånerna för dessa befattningar blivit satta ej
obetydligt högre än de till folkskollärare i Stockholm då utgående.
Genom kungörelse den 13 juni 1908 (bih. nr 56) fastställdes villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare
vid ifrågavarande läroanstalt.
O O
7
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
Vid 1908 års riksdag fastställdes även stat för förskolan för blinda
Växjö. Denna stat, som alltjämt äger giltighet, är av följande lydelse:
A) Inkomststat.
Ordinarie statsanslag............................................ kronor 14 800-_
Elevavgifter .................................................» 12''oooi •
Summa kronor 26,800: —
B) Utgiftsstat. |
Lön |
Tjänst-görings-j penningar |
Summa |
|||
1) Avlöningar. Rektor, förutom bostad med 1 lärarinna, förutom bostad med värme ................ 2 lärarinnor, dito dito.......... Arvode för sekreterar- och rä-kenskapsgöromål.................. |
2,000 1,050 2,100 |
— |
1,000 450 900 |
— |
3,000 1.500 3,000 600 |
i |
Säger avlöningar |
— |
— |
— |
— |
8,100 |
_ |
2) Övriga utgifter. |
||||||
Fastighetens underhåll...... |
_ |
_ |
_ |
1,000 |
||
Avlöning och städja till tjänste-personalen ......... |
1.600 |
|||||
Kosthållet ............. |
_ |
_ |
_ |
_ |
8,395 |
|
Beklädnad ......... |
— |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
|
Tvätt och renhållning............. |
— |
— |
_ |
_ |
500 |
|
Värme och lyshållning.......... |
— |
— |
_ |
_ |
3,150 |
|
Läkare och sjukvård... |
— |
— |
_ |
_ |
600 |
|
Undervisnings- och arbetsma-teriell ........... |
300 |
|||||
Inventarier........... |
__ |
_ |
650 |
|||
Diverse utgifter..... |
— |
— |
— |
— |
505 |
_ |
Säger övriga utgifter |
— |
— |
— |
— |
18,700 |
— |
Efter 6 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter
10 år med ytterligare 500
kr., av vilka belopp 850
kr. utgöra lön och 150 kr.
tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 250 kr., efter 10 år
med ytterligare 250 kr. och
efter 15 är med än ytterligare
250 kr., av vilka belopp 175
kr. utgöra lön och 75 kr.
tjänstgöringspenningar.
Summa kronor j — |—| — |—| 26,800|—
med rätt för styrelsen beträffande de under 2) här förut upptagna utgiftsposter att
å en post göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten
i dess helhet icke överskrides.
8
Kungl. May.ts Proposition Nr 167.
I avseende å rektorstjänsten vid förskolan i Växjö hade, på sätt framgår
av 1908 års riksdagshandlingar, vederbörande departementschef framhållit,
att innehavaren av denna befattning med skäl syntes kunna fordra
att mera likställas med rektorerna vid dövstumskolorna; och hade med
hänsyn härtill avlöningsförmånerna blivit föreslagna och av riksdagen godkända,
såsom av ovanstående statförslag synes. Beträffande lärarinnorna
hade avlöningsförmånerna för dessa av Kungl. Maj:t föreslagits till samma
belopp som för enahanda tjänster vid Tomteboda; riksdagen hade emellertid
med hänsyn tagen till levnadskostnadernas relativt större omfattning
i Stockholm funnit en sänkning av lönebeloppen för lärarinnorna i Växjö
påkallad och fastställt desamma på sätt av staten framgår.
Genom kungörelse den 13 juni 1908 (bih. nr 56) äro fastställda
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner fö* ordinarie
befattningshavare vid förskolan för blinda i Växjö.
Till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda utgick statens bidrag
till en början med å extra stat anvisade medel. Anslaget utgjorde
från och med år 1909 20,000 kronor; jämte det Kungl. Maj:t årligen ställde
de anslag, som av riksdagen beviljats för denna skola, till skolstyrelsens
förfogande, plägade Kungl. Maj:t fastställa årliga stater för skolan. I
proposition till 1915 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om skolans
överflyttande på ordinarie stat. Beträffande lärarnas avlöning innebar förslaget
ingen ändring i förhållande till vad i detta avseende i de senaste
av Kungf Maj:t fastställda staterna blivit bestämt utom i fråga om rektors
avlöning, där en höjning av 500 kronor föreslagits. Det av Kungl.
Maj:t framlagda statförslaget, vilket ävenledes blev av riksdagen godkänt
att gälla från och med år 1916, hade följande utseende:
A. Inkomststat.
1. Ordinarie statsanslag:
Bestämt anslag: till avlöningar ................................................... —
Reservationsanslag: till övriga utgifter för skolverksamheten ... 11,000:— 20,000: —
2. Inkomster av affärsverksamheten:
1,000: —
58.500: — 59.500: —
Intressemedel, förslagsvis.......
Försälj ningsmedel, förslagsvis
Summa
79,500: —
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
9
B) Utgiftsstat.
. '' |
Tjänst- |
||
Lön |
görings- |
Summa |
|
penningar |
|||
i) Avlöningar: |
|||
Rektor, förutom bostad med vär- |
|||
me.......................................... |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
1 ämnes- och handarbetslära- |
|||
rinna, förutom bostad med |
|||
värme ..................................... |
1.050 |
450 |
1,500 |
1 arbetslärare, d:o d:o............... |
1,050 |
450 |
1.500 |
2 d:o d:o d:o............... |
2,100 |
900 |
3.000 |
Säger avlöningar |
— |
— |
9,000 |
2) Övriga utgifter för |
|||
skolverksamheten: |
|||
Hyror och underhåll av loka- |
|||
terna....................................... |
— |
— |
4,020 |
Avlöning till timlärare, maga- |
|||
sinsbiträden m. in................ |
— |
— |
3,330 |
Utackorderingsbidrag till bebo- |
|||
vande elever.......................... |
— |
— |
6,000 |
Utrustningsbidrag till avgående |
|||
elever .................................... |
— |
— |
3.250 |
Värme och lyshållning ............ |
— |
— |
1,700 |
Diverse utgifter ........................ |
— |
— |
1,200 |
Säger övriga utgifter för skol- |
|||
verksamheten |
— |
— |
19,500 |
3) Materialier in. m., för- |
|||
slags vis................................... |
— |
— |
51.000 |
Summa |
— |
— |
79,500 |
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor, av vilka be
lopp 350 kronor utgöra
lön och 150 kronor tjänst,
göringspenningar.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor, efter
10 år med ytterligare
200 kronor och efter 15 år
med än ytterligare 200 kronor,
av vilka belopp 150
kronor utgöra lön och 50
kronor tjänstgöringspen
ningar.
ägande skolans styrelse beträffande de under 2) här förut upptagna utg ftsposter att
å en post göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten
i dess helhet icke överskrides.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 144 käft. (Nr 167.)
2
10
Kungl.
Genom kungörelse den 26 juni 1915 (nr 2.82) hava villkor och bestämmelser
meddelats för åtnjutande av avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare
vid denna skola.
I samband härmed vill jag erinra därom, att i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag 1918 års lagtima riksdag till förstärkandet av det i nyssberörda
inkomststat uppförda reservationsanslaget anvisat på extra stat för
år 1919 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
I samband med den år 1908 beslutade löneregleringen för blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda och i Växjö godkände riksdagen följande
grunder för avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid ifrågavarande
anstalter, nämligen
att arvodet till vikarie för rektor vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda skulle utgå, på sätt Kungl. Makt för varje särskilt
fall förordnade;
att arvodet till vikarie för annan av lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda och i Växjö skulle utgå med ett belopp,
motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för den tjänst, som av
vikarien uppehölles; samt
att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom,
utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka vikarien ägde
uppbära, eller särskilt bestämd andel av lönen erfordrades, för att arvodet
till denne skulle uppgå till nyssnämnda belopp, skulle utgå av statsmedel.
Bestämmelser härom återfinnas i kungörelserna den 13 juni 1908
angående nya stater för blindundervisningsanstalterna å Tomteboda och
i Växjö.
Att användas i enlighet med dessa grunder uppfördes i riksstaten ett
förslagsanslag å 1,200 kronor med titel: »Bidrag till avlönande i vissa
fall av vikarier för lärare och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda och i Växjö». Då sedermera år 1915 ordinarie stat fastställdes
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, medgavs, att statsbidrag
till avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid denna skola finge
utgå av berörda förslagsanslag, vilket till sitt belopp dock bibehölls oförändrat,
och ändrades i anledning därav vid 1916 års riksdag anslagets
rubrik till: »Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
».
De senaste åren har jämväl tillfällig löneförbättring utgått till lärarpersonalen
vid blindundervisningsanstalterna. Så tillkommer jämlikt kun
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
11
görelsen den 22 november 1918 (nr 900) sådan löneförbättring under år 1919
rektorn vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda med 600 kronor
i första eller andra lönegraden och med 500 kronor i tredje lönegraden
samt en var av rektorerna vid förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda med 600 kronor. Vidare utgår för
år 1919 tillfällig löneförbättring till ämneslärare och ämneslärarinna vid
institutet för blinda å Tomteboda eller hantverksskolan i Kristinehamn,
till lärarinna vid förskola ävensom till musiklärare och gymnastiklärare vid
institutet enligt de av riksdagen i fråga om lärare vid folkskola för år 1918
beslutade grunder och till arbetslärare enligt de av riksdagen beträffande
lärare vid småskola för samma år beslutade grunder. I anslutning härtill
åtnjuter lärare, tillhörande den förstnämnda kategorien, därest han är att
i viss mening betrakta som familjeförsörjare, ett årligt belopp av 600 kronor,
annars 400 kronor, samt lärare, tillhörande den senare kategorien
och alltså jämställd med lärare vid småskola, därest han är att i viss mening
betrakta som familjeförsörjare, ett belopp av 400 kronor, annars 250
kronor.
I särskilda till Kungl. Maj:t ställda, till folkskolöverstyrelsen ingivna
framställningar hava nu direktionen för institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda samt styrelserna för förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda framlagt förslag om fastställande
av nya'' avlöningsstater för respektive undervisningsanstalters lärarpersonal.
Jag vill här nedan i korthet i ett sammanhang återgiva de förslag,
som framlagts från de olika läroanstalternas sida.
Såsom skäl för den ifrågasatta löne- och pensionsregleringen har åberopats den
av 1918 års lagtima riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade löne- och peusionsregleringen
för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala
mellanskolorna ävensom framhållits nödvändigheten av att bereda sådana löneförmåner
åt lärarna vid blindundervisningsanstalterna, att dessa anstalter i konkurrens med andra
läroanstalter måtte kunna förvärva lärare, som vore skickliga att utföra det ansvarsfulla
och ansträngande arbete, som av dem krävdes.
Vad först rektorerna beträffar, har direktionen över institutet påpekat, att stadgan
för läroanstalter för blinda den 29 maj 1896 bestämt för rektor vid institutet och
förskolan å Tomteboda samma kompetensvillkor som för rektor vid realskola, men att
till de göromål, som tillkomma eu sådan, komma ytterligare de arbeten, som föl ja med
föreståndarskapet för ett internat och en del göromål, som vanligen bestridas av en
syssloman, samt ledningen av blindskriftstryckeriet, föredragningen inför direktionen
av ärenden rörande fondmedlens användande och en vidlyftig korrespondens med forna
lärjungar vid institutet, som söka råd och hjälp av skiftande slag. Direktionen har
Framställningar
från
direktionen
för institutet
och förskolan
för blinda å
Tomteboda
samt från styrelserna
för
förskolan i
Växjö och
hantverksskolan
i Kristinehamn.
12
Kungl. Majtts Proposition Nr 167.
därför föreslagit samma lön som den, vilken bestämts för rektor vid högre allmänt
läroverk och vid folkskoleseminarium eller 7,500 kronor, varav 5,000 kronor lön och
2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer boställsvåuing med värme och
eventuellt planteringsland, varemot särskilt arvode för vården av biblioteket och föreståndarskapet
för provårskurserna icke beräknats.
Styrelsen för förskolan i Växjö har vid sitt förslag till lön för förskolans rektor
tagit till norm den för realskolrektorer bestämda avlöningen, 6,400 kronor, därav
4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, dock med avdrag av 300
kronor för den förmån av fri värme, som förskolans rektor åtnjuter.
Styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn har— under framhållande, att rektorn
utom den närmaste ledningen av skolans verksamhet även hade att förestå den
med skolan förenade numera ganska omfattande materialdepån för blinda yrkesidkare
samt att under styrelsens kontroll handhava skolans ekonomiska förvaltning — föreslagit
en avlöning av 4,500 kronor, varav 3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar
jämte två ålderstillägg å 500 kronor.
Då ämneslärarna (incl. folkskolelärarinnorna) vid blindundervisniugsanstalterna
närmast äro att jämföra med lärare i de större städernas folkskolor, enär för behörighet
kräves folkskollärarutbildning, dock med tillägg för ämneslärare av provårskurs vid institutet,
låg det nära till hands att vid uppgörande av förslag till lönesatserna utgå från löneförhållandena
vid Stockholms folkskolor, såsom också skett vid bestämmandet av den nu
gällande lönestaten. Men direktionen över institutet och styrelserna för förskolan i Växjö
och hantverksskolan i Kristinehamn hava förmenat, att det skulle vara en avsevärd
olägenhet, om lönerna vid statsanstalter skulle vara i någon väsentligare mån beroende
av löner, vilka bestämmas ej blott av staten utan även av en kommun och om vilka
man i innevarande stund ej ens vet, huru de under nästa år komma att ställa sig.
Direktionen har i stället anställt en annan jämförelse, som ur flera synpunkter ansetts
vara bättre, nämligen med lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor. Dessa
bildade nämligen enligt vad direktionen framhållit eu särskild, kvalificerad grupp inom
folkskollärarkåren, liksom blindlärarna vore en sådan genom den provårskurs vid institutet,
som de efter vunnen folkskollärarutbildning vanligen ha genomgått, och bada
dessa grupper avlönades helt och hållet med statsmedel. Det för blindlärarna en
vecka längre läsåret (i regel 40 veckor mot övningsskollärarnas 39) och den för dessa
lärare något längre tjänstgöringen för vecka (24—28 timmar mot övningsskollärarnas
22—26) samt deras arbete med tillsyn över lärjungarna kompenserades av fri bostad
med värme, som av dem åtnjutes, eu förmån som, då den kommer såsom ett tillägg
till en penninglön av samma belopp, som uppbäres av lärare vid seminariernas övningsskolor,
torde göra blindlärarnas ställning åtminstone icke sämre än Stockholms
folkskollärares.
Direktionen föreslår alltså eu kontant avlöning av för manlig lärare 3,400 kronor,
varav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg,
vartdera å 400 kronor, samt för kvinnlig lärare 2,800 kronor, varav 1,800
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, vartdera å
300 kronor. För eventuellt arbete med provkandidater föreslås intet särskilt arvode.
Styrelsen för förskolan i Yäxjö har i fråga om där anställda ämneslärarinnor
framställt samma förslag som direktionen för Tomtebodaanstalten beträffande dess
ämneslärarinnor. Bostad med värme borde betraktas som en kompensation för deras
något längre och mer speciella utbildning och deras drygare tjänstgöring med i medeltal
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
13
10 veckotimmars jourskyldigbet förutom de 26 å 30 veckotimmarnas undervisningsskyldighet.
Kristinehamnsskolans styrelse bar för den där anställda ämnes- och handarbetslärarinnan
stannat vid en avlöning av 2,400 kronor, som är avsedd att utgöra ett
medeltal mellan avlöningen för kvinnlig övningsskollärare och lärarinna i kvinnlig
slöjd vid folkskoleseminarium.
Två första lärarinnor, den ena vid institutet, den andra vid förskolan å Tomteboda,
åtnjuta för närvarande 300 kronors högre avlöning än ämneslärarinnor och förskollärarinnor.
Direktionen föreslår, att samma tillägg må av dem få behållas.
För urbetslärare vid institutet och hantverksskolan föreslås av direktionen och
styrelsen samma lön som den för seminariernas lärare i manlig slöjd bestämda, dock
något avrundad uppåt och tillökad med bostad och värme på grund av den längre
arbetstid, som av dem kräves (35—42 veckotimmar mot 28 för lärare i manlig slöjd),
och av den ökning i inkomster, som på senare åren tillfallit industriarbetare. Förslaget
innefattar eu avlöning av 3,000 kronor, nämligen 2,000 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 400 kronor.
Av de i staten för institutet upptagna 6 arbetslärartjänsterna innehaves för närvarande
halva antalet av lärarinnor. Från institutet har föreslagits, att de manliga
innehavarna av dessa befattningar i ny stat upptagas som arbetslärare och de kvinnliga
som arbetslärarinnor. De i staten för Kristinehamnsanstalten upptagna tre arbetslärartjänsterna
hava samtliga manliga innehavare.
För arbetslärarinnor (handarbetslärarinnor) vid institutet föreslås högre lön än
för seminariernas lärarinnor i kvinnlig slöjd, i det att de jämställas med förskollärarinnorna
på grund av den väsentliga del, som handarbetet intager i de blinda flickornas
uppfostran, och de anspråk med avseende på undervisningstid, tillsyn och uppfostringsförmåga,
som ställas på dessa lärariunor.
Lärarinna i hushållsgöromål vid institutet har tidigare avlönats av medel, som
i institutets stat upptagas under rubriken vårdar- och tjänstepersonal, men från och
med år 1914 med ett belopp av 1,455 kronor, som Kungl. Maj:t årligen anvisat av
de fondräntor, vilka direktionen äger att inbetala till statskontoret. Redan år 1912
gjorde direktionen framställning om denna befattnings överflyttande på ordinarie stat,
men framställningen avslogs då, emedan man ansåg, att någon erfarenhet angående
det stadigvarande behovet av platsen borde vinnas. De år, som sedan dess förflutit,
ha så bestämt bekräftat direktionens mening om denna lärarinnas undervisning såsom
något av det allra viktigaste av den praktiska uppfostran, som de blinda flickorna fä,
att fulla skäl nu föreligga att förnya ifrågavarande hemställan. Direktionen föreslår,
att denna lärarinna erhåller avlöning med belopp, som likställer henne med lärarinna
i hushållsgöromål vid kvinnligt folkskoleseminarium. Vid folkskoleseminarium åtnjuter
en lärarinna i hushållsgöromål 1,980 kronor i första lönegraden eller 90 kronor
för var och eu av 22 veckotimmar. Direktionen föreslår för ifrågavarande lärarinna
en avlöning av 2,000 kronor, vartill utom ålderstillägg skulle, med hänsyn till en
arbetstid för henne av minst 35 veckotimmar och arbetsårets större längd samt institutets
läge, komma husrum med värme.
Beträffande musiklärarna vid institutet, vilkas avlöning blivit fastställd så sent
som den 22 juni 1918, framhåller direktionen, att denna omständighet icke bör föranleda
deras uteslutande från den allmänna löneförbättringen, i synnerhet som i den
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
framställning angående omläggning av musikundervisningen, som avgavs av folkskolöverstyrelsen,
uttryckligen angivits, att de föreslagna avlöningsbeloppen borde anses
vara av provisorisk natur. Direktionen föreslår, att avlöningen för dessa lärare måtte
bestämmas med hänsyn tagen till avlöningen för musiklärare vid folkskoleseminarierna.
En manlig musiklärare där bar en avlöning av 3,510 kronor i första lönegraden med
27 veckotimmars tjänstgöring, alltså efter 130 kronor för veckotimme. Då för läraren
i instrumentalmusik vid blindanstalten beräknas 24 veckotimmar, skulle lönen utgöra
3,120 kronor, men enär en del därav lämpligen kan lämnas genom fri bostad med
värme, anser direktionen den kontanta begynnelseavlöningen kunna sättas till 2,800
kronor, därav 2,000 kronor lön och 800 kronor tjänStgöringspenningar, vartill borde
komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 400 kronor. Den andre musikläraren,
som skall undervisa i sång, skulle efter samma beräkningsgrund för 4 veckotimmar
erhålla 520 kronor i avlöning, men med hänsyn till resorna till institutet och därmed
följande^ tidsförlust föreslår direktionen en avlöning av 650 kronor jämte två ålderstillägg
å 100 kronor.
_ Beträffande musikundervisningen i övrigt föreslår direktionen ingen annan förändring
än att arvodet till musiklärarna för tjänstgöring utöver respektive 24 och 4
veckotimmar måtte utgå med 130 kronor för veckotimme, men att arvode för annan
musiklärare, om sådan anlitas, måtte få bero av överenskommelse med direktionen.
För gymnastikläraren vid institutet föreslår direktionen samma avlöning för
veckotimme räknat som för seminariernas gymnastiklärare, och då undervisningstimmeu
räknar 45 minuter vid seminarierna men 60 minuter vid institutet, anser
direktionen gymnastiklärarens tjänstgöringstimtal i jämförelse med en seminariegymnastiklärare
vara 14, varför lönen borde efter 130 kronor för veckotimme utgöra
1,820 kronor, vilket belopp dock avrundas till 1,800 kronor, vartill skulle komma tre
ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor.
För kamreraren vid institutet, som tillika är direktionens sekreterare och protokollsförare,
föreslår direktionen förhöjning av arvodet från 1,500 kronor till 2,500
kronor med anledning av de nya bestämmelser för bokföring och kassaförvaltning,
som äro att motse på grund av det utlåtande, som avgivits av kommitterade för omarbetande
av statsbokföringen.
Styrelsen för förskolan i Växjö föreslår förhöjning av arvodet för sekreterare
och bokförare vid nämnda skola med 200 kronor, under förutsättning att statsbokföringskommitténs
förslag till bestämmelser om bokföring icke kommer att gälla förskolan
i Växjö, men med 350 kronor, om ifrågavarande bestämmelser skulle bliva
gällande även för sagda förskola. I förra fallet skulle arvodet alltså uppgå till 800
kronor, i senare fallet till 950 kronor.
I fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, skyldighet till förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m. hemställer direktionen över institutet om fastställande
av bestämmelser av i huvudsak motsvarande innehåll som de, vilka numera
gälla för lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier.
Direktionen hemställer vidare, att ämneslärare liksom övningsskollärare vid folkskoleseminarium
måtte för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som
ordinarie lärare vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola, tjänstgöring vid
under offentlig kontroll ställt smäskoleseminarium under den tid statsbidrag utgått
till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares avlö
-
15
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
nande, ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter
statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente eller ock är
av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.
I fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och om pensionsrätt anser sig
direktionen, med hänsyn därtill att i november 1917 av särskilda sakkunniga avgivits
betänkande och förslag om det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering,
vilket torde komma att bli föremål för särskild framställning, allenast böra hemställa,
att vad i lagen om civila tjänstinnehavares lätt till pension är stadgat vid
tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande eller beträffande innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen skall gälla.
Beträffande pensionsunderlagets storlek hemställer direktionen, att för rektor vid
institutet samma belopp måtte bestämmas, som stadgats för rektorer vid folkskoleseminarium,
eller 5,600 kronor, samt att befattningshavare, som varit tillförordnad
rektor vid institutet, skall äga att vid bestämmande av pensionens belopp räkna sig
detta till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor. I övrigt
hänvisas till bestämmelserna i gällande pensionslag.
Beträffande grunderna för avlönande av vikarier föreslår direktionen, att nu
gällande bestämmelser, enligt vilka vikaries avlöning utgår med samma belopp som
avlöningen för ordinarie befattningshavare i första lönegraden, måtte få kvarstå, ehuru
de komma att principiellt avvika från vad som numera är stadgat exempelvis för
seminarierna, där vikariernas löner äro lägre än avlöningen i första lönegraden. Men
då vid blindanstalterna bostadsförmån utgör en icke oväsentlig beståndsdel av de
ordinarie lärarnas löner och en tillfällig vikarie i allmänhet ej skulle hava fördel av
att åtnjuta fri bostad å anstalten, då han i regel torde betala bostad på annat håll,
skulle vikariatsersättningen bli mindre än skäligt vore, om den sättes lägre än den
kontanta avlöningen i första lönegraden.
Äntligen hemställa vederbörande direktion och styrelser, att de ytterligare löneförbättringar,
som kunna vara eller bliva beslutade för statsanställda i form av krigstidstillägg
eller krigstidshjälp, måtte få fortfarande utgå till blindundervisningsanstalternas
personal, även sedan ny stat börjat tillämpas, samt att den nya stat. som
kan komma att varda antagen, måtte tillämpas från och med år 1919, varvid den
för år 1919 erforderliga ökningen i statsanslaget måtte anvisas å tilläggsstat.
Over nu berörda framställningar från de olika blindundervisningsanstalterna
har inspektören för blindundervisningen avgivit yttrande och
därvid anfört i huvudsak följande:
De föreliggande förslagen till löneförbättringar hava grundats på analogier med
de avlöningar, som genom riksdagens skrivelse den 19 juni 1918 fastställts för seminarierna
och särskilt för deras övningsskolor. Samma princip synes mig böra tilllämpas
å alla blindskolorna, varvid numer ingen skillnad bör göras mellan de båda
förskolorna i Tomteboda och Växjö, alldenstund tjänstgöringen är alldeles likartad och
prisskillnaden mellan de båda orterna alltmer utjämnas.
Ej heller den omständigheten, att Kristinehamnsskolan är ett externat, under
det de andra äro internat, bör föranleda någon skillnad. Rektor i Kristinehamn har
nämligen många besvär, som pläga tillkomma eu internatsföreståndare därigenom, att
samtliga hans lärjungar vistas som främlingar i staden, varför han måste bereda dem
inackordering och hjälpa dem med mångt och mycket, som de under sin vistelse å
Yttrande av
inspektören
för blindundervisningen.
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
främmande ort på grund av sin blindhet ej kunna sköta själva, och hantverkslärarna
i Kristinehamn och Tomteboda äro likställda så till vida, att jourskyldighet å ingendera
stället åligger dem.
Vad blindinstitutet angår har jag intet att tillägga till förslaget.
I Växjöskolans hemställan om ny lönestat föreslås för rektor 6,100 kronor, uppdelade
i 4,200 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte åt sekreteraren
och räkenskapsförare!! begäres ett arvode å 800, eventuellt 950 kronor, varvid
är att märka, att rektors- och sekreterarsysslorna vid denna skola äro och alltid varit
förenade. Kristinehamnsskoluns styrelse föreslår för rektor 4,500 kronor, fördelade
i B,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill efter respektive 5
och 10 år skulle komma ålderstillägg å 500 kronor, varigenom den ifrågasatta slutavlöningen
blir 5,500 kronor.
Som jag ovan framhållit, anser jag, att de båda rektorerna böra likställas, ehuru
den ene sköter ett internat och den andre ett externat, men skall skillnad göras, bör
den visserligen gå i en riktning motsatt den, som framgår av de båda förslagen, ty
otvivelaktigt är, att föreståndarskapet för Kristinebamnsskolan med dess 50 fullvuxna
män och mycket besvärliga materialdepot är mera krävande än rektoratet vid Växjöskolau
med dess omkring 35 småbarn, varjämte det förra binder sin innehavare vid
skolstaden även under större delen av ferierna. Kompetensvillkoren äro å båda platserna
lika med ämneslärarkompetensen vid institutet, och det synes mig därför naturligt,
att vid bestämmande av de båda rektorernas avlöning man utgår från avlöningen
för institutets ämneslärare, vilken av direktionen föreslagits till 4,600 kronor i högsta
lönegraden. Då rektorsplatserna för att locka sökande böra vara avsevärt bättre lönade
än lärarplatserna, föreslår jag för dem samma belopp, som Kristiuehamnsstyrelsen
begärt för rektor i högsta lönegraden eller 5.500 kronor, fördelade i 3,800 kronor
lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, dock utan ålderstillägg, vartill kommer
boställsvåning med värme.
Någon olägenhet av att bevilja kvinna, som äger ämneslärarkompetens, tillträde
till rektorstjänsteu i Växjö kan jag ej sp, men hemställer att den kontauta avlöningen
för kviunlig rektor där sättes till 4,500 kronor, fördelade i 3,000 kronor lön och
1,500 kronor tjänstgöringspenningar — i övrigt lika med avlöningen för manlig rektor.
Att vid Kristinebamnsskolan, som numera alltid har uteslutande manliga lärjungar.
kvinnlig rektor skulle kunna anställas niaste anses uteslutet.
Sekreterar-syss\a,u har i Kristinehamn på senare tiden och i Växjö alltid varit
anförtrodd åt rektor, vilket för rektor i Växjö, där sekreterararvodet utgår med 600
kronor, innebär eu ej oväsentlig inkomstförstärkning. I Kristinehamn är sysslan oavlönad,
ehuru säkert mer krävande än i Växjö. I Växjö begäres nu ett arvode a 800
kronor, eventuellt 950 kronor men i Kristinehamn intet. Jag hemställer, att i båda
skolornas stat upptagas arvoden å 800 kronor för sekreterare och räkenskapsförare.
I Växjö finnas tre förskollärarinnor anställda, för vilka styrelsen föreslår en avlöning
å 2.800 kronor, fördelade i 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
med 3 ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 ar jämte bostad
med värme. I Kristinehamn finnes en ämnes- och handarbetslärarinna, som undervisar
såväl i läsning och skrivning som i en del handarbeten, och för henne föreslår
styrelsen 2,400 kronor, fördelade i 1,600 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspengar,
med tre ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år jämte
bostad med värme. I institutsdirektionens förslag till ny lönestat göres ingen skillnad
mellan förskollärarinnor och handarbetslärariunor, och jag hemställer i överensstäm
-
17
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
melse därmed, att lönevillkoren för samtliga de ifrågavarande lärarinnorna föreslås till
det belopp Växjöstyrelsen begärt.
Beträffande de villkor och bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande av löneförmåuerna
å ny stat, föreslår jag — mutatis mutandis — för samtliga blindskolor
vad direktionen föreslagit för institutet och likaså beträffande ålderstillägg och vikariatser
sättningar.
I fråga om pensionsunderlagets storlek bör hänvisas till bestämmelserna i pensionslagen,
vilka i annat sammanhang lära bli föremal för överstyrelsens yttrande. 1
staten för institutet bör dock för rektor upptagas samma pensionsunderlag som för
seminarierektorerua eller 5,600 kronor, och för rektorerna vid de andra blindskolorna
synes underlaget likaledes böra sättas något högre än lönen — jag föreslår det till
4,200 kronor.
Med avsende på |tideu för avgång från tjänsten bör hänvisas till pensionslagen.
Institutsdirektionen föreslår i sitt statförslag, att ämneslärare må för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskolor m. fl.
skolor samt i särskild skrivelse, att ämneslärare vid institutet må erhålla samma rätt,
därest han övergår till ordinarie tjänst vid folkskola. Med instämmande häri föreslår
jag, att den ifrågasatta rätten till tjänstårsberäkning för ålderstillägg utsträckes till
att gälla dels för samtliga lärare och lärarinnor vid statens blindskolor, därest de äga
folkskollärarkompetens, dels till samtliga de skolor, som uppräknas i staten för seminariernas
övningsskolor i riksdagens skrivelse av den 19 juni 1918.
Samtliga styrelserna hemställa, att de föreslagna nya lönerna måtte utgå från
början av år 1919, vilket har gott fog för sig, då övriga statsskolor kommit i åtnjutande
av sina löneförbättringar från denna tid. Jag hemställer därför, att överstyrelsen
ville gorå framställning om nya lönestater lör blindskolorna i överensstämmelse med
mitt ovan framställda förslag samt tillika föreslå, att dessa stater skola tillämpas från
1919 års början, varvid förutsättes, att samtliga i de nya staterna upptagna befattningshavare
må komma i åtnjutande av de ytterligare löneförbättringar i form av
krigstidstillägg eller krigstidsbjälp, som kunna komma att beviljas övriga statsanställda.
Med överlämnande av blindundervisningsanstalternas framställningar Foikskoisamt
inspektörens för blindundervisningen över dessa avgivna yttrande har reisensSskrifolkskolöverstyrelsen
i skrivelse den 28 november 1918 avgivit utlåtande vel1Sg1g8^1
och förslag i ämnet.
Efter att hava lämnat en översikt över nuvarande avlöningsförhållanden
framhåller överstyrelsen, hurusom av denna översikt framginge,
dels att löneskalan för de vid blindundervisningsanstalterna fästade lärarna
behövde en avsevärd förhöjning för att komma i jämbredd med de
av 1918 års lagtima riksdag fastställda löneskalorna för lärare vid andra
läroanstalter, vilka med avseende på behörighets- och tjänstgöringsvillkor
kunde jämföras med lärare vid blindervisningsanstalterna,
dels och att vissa ojämnheter förefunnes i fråga om lönesatsernas belopp
för tjänster, vilka i huvudsak krävde samma utbildning och tjänstgöring
ar sina innehavare, fastän de vore anställda vid olika läroanstalter.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.)
3
18
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
Överstyrelsen anför vidare:
Sedan övriga kategorier av lärare efter långvariga förarbeten genom 1918 års
riksdags beslut fått löne- och pensionsreglering åt sig beviljad, torde en löue- och
pensiousreglering för den lilla kår av lärare och lärarinnor, som är fästad vid de tre
av staten bekostade och underhållna blindundervisningsanstalterna i riket, icke böra
undanskjutas. Denna kår intager med avseende på kompetensfordringar och tjänstgöringsförhållanden
den ställning, att densamma i avseende på de avlöningsförmåner,
som hilligtvis böra tillkomma dess medlemmar, lämpligen kan i det hela likställas med
andra lärargrupper, för vilka lönereglering nu genomförts. Denna omständighet, som
torde göra ytterligare utredningsarbete i denna fråga överflödigt, innebär tydligtvis
ock ett bestämt skäl till att blindlärarpersonalens avlöningsförhållanden snarast möjligt
höra ordnas, då ju såväl rättvisan som hänsyn till blindanstalternas bästa kräver,.att
dessas personal ej är i avlöniugshänseende sämre lottad än personalen vid andra med
dem jämförliga anstalter.
Överstyrelsen angiver därefter sin ställning till de förslag i ämnet,
som framlagts av direktionen över blindanstalten å Tomteboda, styrelserna
för förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda, överstyrelsen redogör först för sin uppfattning rörande avlöningsbeloppen
och anför härutinnan följande:
Vad beträffar rektorerna vid blindundervisningsanstalterna, så fordras av rektorn
vid institutet samma kompetens som för realskolrektor och av rektorerna vid förskolan
i Växjö och hantverksskolan i Kristinehamn samma kompetens som av ämneslärare
vid institutet. Direktionen över institutet har angivit skäl, som överstyrelsen
finner äga full giltighet för bestämmande av lönen för rektorn vid institutet till samma
belopp, som bestämts för rektor vid folkskoleseminarium. I nu gällande stater har lika
lön fastställts för rektorn vid förskolan i Växjö och rektorn vid hantverksskolan i
Kristinehamn, och överstyrelsen anser de skäl, som anförts av inspektören för blindundervisningen
för bibehållande av denna likhet, vara övertygande. I fråga om avlöningens
belopp ansluter sig överstyrelsen även till inspektörens förslag, som upptager
en avlöning av 5.500 kronor, varav 3,800 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.
Beträffande kvinnas tillträde till rektorat vid blindundervisningsanstalterna
instämmer överstyrelsen i inspektörens förslag, att sådant tillträde må medgivas
endast beträffande förskolan i Växjö, och finner jämväl de av honom föreslagna avlöningsförmånerna
för kvinnlig rektor, nämligen 4,500 kronor, fördelade i lön 3,000
kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, lämpligt avvägda.
Huvudgruppen av blindundervisningsanstalternas lärarkår utgöres av folkskollärare,
som efter sin folkskollärarutbildning genomgått en ettårig utbildningskurs för att
bliva behöriga för anställning såsom ämneslärare, respektive ämneslärarinnor, vid institutet
eller såsom lärarinnor vid någon av förskolorna. Tjänstgöringen kräver icke
blott särskilda lärår- och uppfostrargåvor utan medför ock bundenhet vid anstalten
under, praktiskt taget, nära nog hela året utan möjlighet till något ekonomiskt förvärv
vid sidan av lärargärningen. Vid de löneregleringar, som tidigare fastställts för
ifrågavarande lärare, har, såsom i den av direktionen för blindanstalten å Tomteboda
ingivna framställningen erinrats, till utgångspunkt tagits löneförhållandena vid Stockholms
folkskolor. Tvivelsutan innebär det dock i flera hänseenden en olägenhet, att
19
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.
löneregleringen för personalen vid statsanstalter så göres beroende av avlöningsförhållanden,
vilka i väsentlig man äro avhängiga av vederbörande kommunala korporations
bestämmande. I förevarande fall är olägenheten dess större, som de blivande löneförmånerna
för lärarna vid Stockholms stads folkskolor ännu ej äro fastställda vid den
tidpunkt, då förarbetena för blindlärarpersonalens lönereglering måste utföras. Direktionens
förslag, till vilket styrelsen för förskolan i Växjö anslutit sig, innebär, att
blindlärarna skulle likställas med övningsskollärarna vid statens folkskoleseminarier.
Överstyrelsen finner detta förslag lämpligt och vill ansluta sig till detsamma. De
ifrågavarande lärarkårerna kunna med allt fog jämföras härutinnan, att av båda kräves
eu god folkskollärarutbildning och därjämte vissa ytterligare kvalifikationer, som torde
kunna betraktas såsom ungefärligen likvärdiga. I enlighet härmed torde alltså den
kontanta avlöningen böra sättas lika för ämneslärare med manlig övningsskollärares
och för ämnesiärarinna med kvinnlig övningsskollärares lön. Att-, såsom nu är fallet,
beträffande ämneslärarinnor göra skillnad mellan lärarinnorna vid Tomtebödaanstalten
å ena sidan samt lärarinnorna vid Växjö- och Kristinekamnsskolorna å den andra och
bestämma de senares avlöning lägre synes icke vara tillräckligt motiverat. Den
olikhet i priser å levnadsförnödenheter, som tidigare kunnat utgöra tillräckligt skäl
för en sådan åtskillnad, torde, då ju i båda fallen fri bostad med värme skulle ingå
i avlöningsförmånerna, numera vara i det väsentliga utjämnad, och kraven på utbildning
samt tjänstgöringsskyldighet äro vid alla tre skolorna desamma.
Om alltså de kontanta avlöningsförmånerna för blindlärarna synas böra bliva desamma
som för övningsskollärarna, torde såväl den läugre tjänstgöringstiden under
året och det större antalet undervisningstimmar för vecka som ock tjänstgöringens krävande
art och de förhållanden, under vilka densamma skall utföras, innebära tillräckliga
skäl för att blindlärarna utöver den kontanta avlöningen få åtnjuta samma förmån
av fri bostad med värme, som hittills tillkommit dem. Det bör i avseende härå
erinras, att till blindlärarnas skyldigheter hör att i tur och ordning hela dagen uppehålla
sig å anstalten för att hava uppsikt över eleverna samt att, åtminstone vad
Tomtebödaanstalten angår, dennas belägenhet är sådan, att lärarna svårligen skulle
kunna anskaffa bostad utom densamma.
Vad nu anförts rörande bostadsförmån har i huvudsak sin tillämpning även på
flertalet övriga befattningshavare vid blindanstalterna.
Vad sä beträffar arbctslärarna, innefattas i nu gällande stat för blindanstalten
å Tomteboda bland nämnda lärare såväl manliga lärare i de olika yrkesgrenar, varuti
eleverna erhålla undervisning, som ock de lärarinnor, som undervisa i handarbete,
i det för bådadera samma avlöningsförmåner äro fastställda. I den nya avlöningsstaten
torde emellertid dessa grupper böra åtskiljas och lämpligen avvägda lönesatser
fastställas för värdera av’ dem. De manliga arbetslärarna torde därvid närmast vara
att jämföra med lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna. Visserligen torde av
de senare krävas en större pedagogisk utbildning, men i betraktande av den väsentliga
stegring, som under de senaste åren ägt rum i avlöningen för yrkeskunniga arbetare,
lärer det ej vara rådligt att sätta avlöningsförmånerna lägre än för nämnda
semiuarielärare, därest det skall bliva möjligt att för den för blindskolornas arbete så
betydelsefulla yrkesutbildningen förvärva och bevara fullgoda krafter. På sätt direktionen
föreslagit, torde begvnnelseavlöningen böra avrundas till 3,000 kronor, varav
2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt ålderstilläggen till
400 kronor. Med arbetslärarna vid institutet böra givetvis arbetslärarna vid hautverksskolati
i Kristinehamn likställas, dess mera som yrkesundervisningen vid hantverks
-
20
Kungl. Maj:ts Proposition Kr 167.
skolan utgör den huvudsakliga beståndsdelen i utbildningsarbetet och handledningen
av de vuxna elever, som utbildas vid denna anstalt, måste anses väl så krävande som
undervisningen vid Tomtebodaanstaltens yngre lärjungar.
Vidkommande så handarbetslärarinnorna hava dessa, såsom nyss nämts, vid institutet
haft samma avlöning som ar betslärarna. Vid förskolorna däremot har, alldenstund
handarbetet utgör eu väsentlig förutsättning för de blinda barnens utveckling i
intellektuellt och praktiskt hänseende, undervisningen i handarbete meddelats av ämnesläraiinnorna,
vadan i staten för förskolorna icke finnas upptagna några särskilda bandarbetslärarinnor.
Jämväl vid bantverksskolan i Kristinehamn meddelas handarbetsundervisniugen,
i den mån sådan förekommer, av ämneslärarinnan, som i staten betecknas
såsom ämnes- och handarbetslärarinna.
Då nu enligt vad förut nämnts för institutet särskilda handarbetslärarinnor synas
böra upptagas i staten, enär av dem måste krävas en yrkesskicklighet, som icke kan
begäras av eu ämneslärarinna, finner emellertid överstyrelsen i likhet med direktionen
för institutet och blindinspektören, att dessa lärarinnors betydelse för de blinda
flickornas uppfostran och utbildning är så stor och de anspråk i avseende på uppfostringsförmaga,
som måste ställas på dem, så betydande, att likställighet mellan dem
och ämneslärarinnorna i avlöningshänseende är fullt berättigad.
En betydelse för de blinda flickornas utbildning liknande den, som handarbetsundervimingen
äger, har också undervisningen i hushållsgöromål visat sig besitta.
Institutets rektor har i fråga härom anfört, att han ej tvekar att beteckna ifrågavarande
undervisning som något av det allra viktigaste av den praktiska uppfostran de
blinda flickorna få. Det synes därför vara allt skäl, att den lärariunebefattning i
nämnda ämne, som genom särskilt för varje år anvisat anslag uppehållits vid institutet
alltsedan år 1909, nu uppföres såsom ordinarie tjänst. I fråga om avlöningsförmånerna
för denna tjänst innebär direktionens och blindiuspektorens förslag likställighet
med lärarinnor i samma ämne vid folkskoleseminarierna. Med hänsyn till vad som
vitsordats om ifrågavarande undervisnings betydelse anser överstyrelsen dock, att
skillnad ej bör göras mellan handarbetslärarinnorna och lärarinnan i hushållsgöromål
utan att jämväl den senare bör liksom de förra erhålla samma avlöning som ämneslärarinnorna.
Någon anledning att bestämma lägre avlöning för lärarinnan i hushållsgöromål
synes dess mindre finnas, som hennes utbildning helt visst är väl så dyrbar
som handarbetslärarinnornas och hennes undervisningsarbete måste betecknas såsom
minst lika krävaude som de sistnämndas.
I sitt förslag till lönereglering för lärarna i musik och gymnastik vid institutet
å Tomteboda har direktionen jämväl utgått från de lönesatser, som fastställts för motsvarande
lärare vid folkskoleseminarierna, dock med vissa modifikationer. Överstyrelsen
auser sig likväl icke kunna i denna punkt fullt ansluta sig till direktionens
förslag.
Vad först beträffar läraren i instrumentalmusik, vilken har full tjänstgöring och
skall i likhet med övriga lärare med full tjänstgöring åtnjuta fri bostad med värme,
synes det överstyrelsen uppenbart, att handledningen av de blinda eleverna i instrumentalmusik
icke kan anses v*ra av den krävande art, att densamma bör avlönas
enligt den förhöjda löneskala, som bestämts för folkskoleseminarierna, där ju elevernas
utbildning till blivande lärare måste ställa särskilda krav på musiklärarens kvalifikationer
och arbete. Fastmer anser överstyrelsen, att musikläraren vid blindanstalten
bör erhålla kontant avlöning enligt samma grunder, som gälla för musiklärare vid
realskolor, eller alltså, beräknat efter 115 kronor i första, 130 kronor i andra, 145
21
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 167.
kronor i tredje och 160 kronor i fjärde avlöningsgraden och för eu tjänstgöringsskyldighet
av 24 timmar i veckan. 2,760 kronor i första, 3.120 kronor i andra, 3,480
kronor i tredje och 3,840 kronor i fjärde avlöningsgraden, vilka belopp torde lämpligen
kunna avrundas till en avlöning å 2,800 kronor, varav 1,800 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, jiimte tre ålderstillägg till lönen, vartdera å 350 kronor.
Vad åter angår sångläraren, vilkens tjänstgöring blott skall omfatta 4 veckotimmar
och som därför icke kan beräknas vara bosatt vid anstalten, är hans arvode
nu bestämt till 550 kronor jämte rätt till två tillägg å avlöningen, vartdera å 100
kronor, det första efter 5 och det andra efter 10 års tjänstgöring. Direktionen föreslår
en höjning av arvodet till 650 kronor. Med hänsyn till att denne lärare kan antagas
komma att få resa mellan staden och anstalten, vilket medför kostnad och tidsförlust,
finner överstyrelsen den föreslagna höjningen väl motiverad och vill alltså ansluta sig
till direktionens förslag.
I fråga om gymnastikläraren anser överstyrelsen, att liknande synpunkter böra
göras gällande som beträffande läraren i instrumentalmusik och att alltså såsom utgångspunkt
vid avlöningens fastställande bör tagas avlöningen för gymnastiklärare vid
realskola. Då gymnastiklärarens tjänstgöringsskyldighet kan beräknas till 14 veckotimmar,
skulle avlöningen alltså bliva i första avlöningsgraden 1,610 kronor, i andra
1,820 kronor, i tredje 2,030 kronor och i fjärde 2,240 kronor, binär emellertid denne
lärare ju icke har full tjänstgöring och alltså ej bör erhålla fri bostad vid institutet,
synes den kontanta avlöningen böra höjas med ett visst belopp, som skäligen synes
kunna sättas till 300 kronor i varje avlöningsgrad. Avlöningen skulle alltså bliva
1,910 kronor i första, 2,120 kronor i andra, 2,330 kronor i tredje och 2,540 kronor i
fjärde avlöningsgraden, men torde lämpligen böra avrundas till 2,000 kronor, varav
1,300 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg till
lönen,o vartdera å 200 kronor.
Återstår arvode till kamreraren tillika sekreterare hos blindanstaltens å Tomteboda
direktion samt till sekreterare hos de andra båda blindskolornas styrelser. För
den förstnämnde föreslår direktionen en höjning från 1,500 kronor till 2,500 kronor.
Med hänsyn till den väsentliga ökning i hans arbete, som redan inträtt och är att
ytterligare förvänta, finner överstyrelsen den föreslagna arvodeshöjningen fullt motiverad.
Vad beträffar sekreterargöromålen hos Växjöskolans och Kristinehamnsskolans
styrelser, skötas dessa av skolornas rektorer, men under det staten för den förra skolan
upptager ett sekreterararvode av 600 kronor, finnes intet motsvarande arvode anslaget
vid den senare skolan. Såsom av blindinspektören framhållits äro dock ifrågavarande
göromål mera betungande vid Kristinehamnsskolan än vid Växjöskolan, vadan ett arvode
synes böra anvisas även för den förstnämnda skolan. Inspektören föreslår för
vardera skolan ett belopp av 800 kronor. Enligt överstyrelsens mening torde man
kunna stanna vid det belopp, som nu är bestämt för sekreteraren vid Växsjöskolan,
eller alltså 600 kronor.
Beträffande de villkor och bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande av löneförmånerna
på ny stat, villkoren för åtnjutande av ålderstillägg, vikariatsersättning,
pensionsunderlag, tid för avgång från tjänsten samt tillgodoräknande av tjänstgöring
såsom ordinarie lärare vid folkskolor m. fl. skolor för erhållande av ålderstillägg till
lön såsom lärare vid blindundervisningsanstalt, instämmer överstyrelsen i det hela med
nspektören för bliudundervisningen.
22
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 167.
överstyrelsen berör därefter frågan om tiden för en eventuell ny
stats tillämpning. I detta hänseende anför överstyrelsen:
Då löneregleringen för lärarpersonalen vid statens läroverk, folkskoleseminarierna,
c sk olorna m. fl. undervisningsanstalter träder i kraft med början av år 1919, synas
goda skäl tala för det yrkande, som framställts av vederbörande direktion och styrelse
ävensom av inspektören för blindundervisningen, att den nya staten måtte få tillämpas
redan från och med år 1919. Överstyrelsen skulle ock för sin del finna det önskvärt,
att detta yrkande kunde vinna beaktande. Överstyrelsen är dock medveten om att en
dylik anordning skulle möta synnerligen stora svårigheter. På Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning har nämligen 1918 års riksdag beviljat lärarpersonalen vid blindanstalterna
tillfällig löneförbättring för år 1919, och Kungl. Maj:t har den 22 november
1918 utfärdat kungörelse härom. Då det icke lärer kunna förutsättas, att det
sålunda i vederbörlig ordning fattade beslutet om tillfällig löneförbättring skulle annullera^,
finner sig överstyrelsen icke kunna biträda det ifrågavarande yrkandet.
I likhet med direktiouen över Tomtebodaanstalten finner överstyrelsen det självfallet,
att den löneförbättring, som i form av krigstidstillägg eller krigstidsbjälp kan
komma andra statstjänare till del, bör efter löneregleringens genomförande tillgodokomma
även lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna.
Överstyrelsen ifrågasätter vidare en omgruppering och ändrad karaktär
av vissa för blindundervisningsanstalterna i riksstaten nu upptagna anslag
och anför härutinnan följande:
Därest ny löne- och pensionsreglering fastställes för lärarpersonalen vid blindundervisniDgsanstalterna,
böra, då ju villkoren för avlöningsförmånernas åtnjutande
m. m. bliva desamma för samtliga befattningshavare, bestämmelser i sådant avseende
utfärdas i ett sammanhang. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att avlöningarna
komma att utgå, icke såsom nu är fallet från anslag anvisade å varje skolas särskilda
stat, utan från ett för de tre blindskolorna gemensamt ordinarie anslag, som torde
böra erhålla förslagsanslags natur och i riksstaten uppföras under rubrik: till avlöning
av lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalter. Såsom framgår av de löuestater,
som efter genomförande av här föreslagna lönereglering skulle bliva gällande för blindanstalterna,
skulle för ändamålet enligt överstyrelsens förslag erfordras ett belopp av
sammanlagt 96,650 kronor.
I riksstaten är för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag: bidrag till avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter, å 1,200 kronor. Därest
på sätt nu föreslagits avlöningen till den ordinarie blindlärarpersonalen kommer att
utgå från ett för samtliga blindanstalter gemensamt förslagsanslag, torde icke längre
finnas någon anledning att låta nyssnämnda anslag till avlönande av vikarier i riksstaten
kvarstå såsom särskild anslagspost, utan torde detsamma lämpligen böra sammanslås
med det större anslaget till ett gemensamt förslagsanslag, vars belopp lärer
kunna bestämmas till 98,000 kronor.
Slutligen framlägger överstyrelsen förslag till avlöningsstater för de
olika blindundervisningsanstalterna ävensom till särskilda villkor och bestämmelser
för där upptagna avlöningars åtnjutande.
Kuugl. Maj:ts Proposition Nr 167.
23
I anslutning till vad folkskolöverstyrelsen i senast berörda skrivelse
anfört angående sammanförande av de nu från olika anslag utgående avlöningsstaterna
för de särskilda blindundervisningsanstalterna till ett gemensamt
nytt ordinarie förslagsanslag har överstyrelsen vidare i särskilda
skrivelser av den 28 november 1918 framlagt förslag om minskning av de
nu i riksstaten uppförda anslagen till de olika blindundervisningsanstalterna
med belopp, motsvarande nuvarande respektive avlöningsstaters slutsummor.
I anledning av det utav folkskolöverstyrelsen framlagda förslaget i fråga
om omgruppering och ändrad karaktär av vissa till blindundervisningsanstalterna
utgående, i riksstaten uppförda ordinarie anslag har efter härå
erhållen remiss statskontoret den 28 december 1918 avgivit yttrande i
denna punkt. Statskontoret anför:
Att, såsom folkskolöverstyrelsen föreslagit, bestämmelser angående villkoren för
avlöningsförmånernas åtnjutande m. m. utfärdas i ett sammanhang för alla tre blindundervisningsanstalterna
synes visserligen vara lämpligt. Men statskontoret kan icke
finna, att därav följer, att avlöningarna böra utgå från ett gemensamt anslag. Ännu
mindre kan statskontoret tillstyrka folkskolöverstyrelsens förslag, att detta gemensamma
anslag skulle, i strid mot vad som eljest i fråga om dylika avlöningsanslag
äger rum, i riksstaten erhålla förslagsanslags natur. Detta förslag synes vara föranlett
av det skäl, att anslaget i sådant fall kunde sammanslås med det nuvarande anslaget
å 1,200 kronor: »Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter»,
vilket med hänsyn till sitt ändamål måste vara ett förslagsanslag. Men
detta kan dock enligt statskontorets mening ingalunda motivera en så enastående och
till sina verkningar betydelsefull åtgärd som att upptaga hela avlöningsanslaget till
blindundervisningen såsom förslagsanslag. Statskontoret hemställer fördenskull, att,
med bibehållande av nyssnämnda förslagsanslag till bidrag till avlönande av vikarier,
avlöningarna i övrigt för blindundervisningen må såsom hittills utgå från till varje
särskild läroanstalt anvisade bestämda anslag.
Såsom framgår av mitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av frågor tillhörande regleringen av riksstatens
åttonde huvudtitel för år 1920, hade jag ansett lämpligt att i samband
med löneregleringsspörsmålet för blindundervisningsanstalternas lärarpersonal
även upptaga till prövning förslag om förstärkning av det på hantverksskolans
i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
ävensom förslag om anslag till uppehållande vid skolan under
höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning. Jag anhåller
att nu få ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla senast berörda frågor.
Såsom jag i det föregående erinrat, anvisade 1918 års lagtima riksdag,
med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, på extra stat
Yttrande av
statskontoret
28/12 1918.
Förstärkande
av ordinarie
reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i
Kristinehamn
för blinda
m. m.
24
Kutigl. Maj:ts Proposition Nr 167.
för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor, till förstärkande av det
å hantverksskolans i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda
reservationsanslaget. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 juli 1918 ställdes
berörda anslag till förfogande av styrelsen för nämnda skola att användas
för det därmed avsedda ändamålet.
Nu har styrelsen för nämnda skola i en av folkskolöverstyrelsen med
utlåtande den 28 november 1918 till Kungl. Magt överlämnad skrivelse av
den 17 maj 1918 anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t till 1919 års riksdag
avlåta proposition dels om höjning av ifrågavarande ordinarie anslag för
år 1920, i sammanhang varmed styrelsen även framlagt förslag till inkomst-
och utgiftsstat för sagda år, dels ock om anvisande på extra stat
för samma år av ett anslag för upprättande från och med höstterminen
1920 av en ny korgmakeriavdelning vid skolan in. m.
Styrelsen ifrågasätter först, att det ordinarie reservationsanslaget skulle
höjas från 11,000 kronor till 15,000 kronor, således med 4,000 kronor. I
dessa 4,000 kronor inräknar styrelsen först och främst ett belopp av 1,000
kronor, motsvarande ovannämnda för år 1919 beviljade anslag till förstärkande
av det å hantverksskolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget.
Till återstående beloppet, 3,000 kronor, kommer styrelsen på
följande sätt: å ena sidan behöves en höjning av posten »avlöningar till
timlärare, magasinsbiträden m. m.» med 1,000 kronor och av posten »värme
och lyshållning» med 3,400 kronor; å andra sidan anses posten »hyror
och underhåll av lokalerna» kunna sänkas med 1,000 kronor och 400 kronor
kunna beräknas såsom ökning av den behållna inkomsten av skolans affärsverksamhet.
Dessutom hemställer styrelsen i sammanhang med sin berörda framställning
om anslag å extra stat till inrättande av en ny arbetsavdelning,
att å extra stat måtte anvisas dels 2,250 kronor till ökning av utrustningsbidragen
till avgående elever, dels ock 800 kronor till en springgosse för
butiken och materialdepån. Med inberäknande av sistnämnda båda belopp
skulle sammanlagda behovet av ökat anslag för bestridande av skolans
driftskostnader belöpa sig till 7,050 kronor.
Frågan om upprättande av en ny arbetsavdelning vid hantverksskolan
har redan år 1917 av pensionsstyrelsen i skrivelse den 19 mars nämnda
år bragts inför Kungl. Maj:t. I sagda skrivelse yttrade pensionsstyrelsen
bland annat:
Styrelsen för hantverksskolan för blinda i Kristinehamn har i till pensionsstyrelsen
ställda skrivelser framhållit i huvudsak följande.
Antalet inträdessökande vid hantverksskolan hacle år 1916 varit betydligt större
25
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107.
än vanligt. Vid styrelsens sammanträde den 23 juni 1916 förelågo till behandling ej
mindre än 33 ansökningar. Då skolan knappast hade utrymme och lärarkrafter för mer
än 50 elever och för varje år kunde mottaga endast omkring 15—20 nya elever, hade
styrelsen kunnat bevilja endast 17 av de sökande inträde från och med höstterminen
1916. Flera ansökningar hade emellertid sedermera inkommit, och styrelsen både
nödgats frångå principen om 50-talet som maximum genom att bevilja ytterligare 2
sökande inträde, varför elevantalet höstterminen 1916 utgjorde 52. För höstterminen
1917 läge redan inne ett 40-tal ansökningar, och att döma av ingångna förfrågningar
torde ännu mänga vara att förvänta. Av dessa sökande skulle styrelsen, med de
resurser skolan för närvarande hade att erbjuda, kunna bereda endast 17 eller 18 plats.
För de blinda, vilka på grund av bristande utrymme vid skolan i ett eller annat
år måste vänta på plats, ginge eu dyrbar tid förlorad, varjämte de råkade i fara att
taga skada för hela livet genom att strax efter sin olycka försättas i tvungen overksamhet.
Det syntes därför skolans styrelse, att något måste göras för att rätta detta
missförhållande och sätta skolan i stånd att fylla de krav, som den ökade frekvensen
ställde på densamma. Styrelsen hade därför tänkt sig möjligheten att vid skolan få
till stånd en ny avdelning i korgmakeri, i synnerhet som detta yrke för närvarande
syntes erbjuda bättre förvärvsmöjligheter än vad fallet vore med borstbinderiet, inom
vilket område fabrikernas tävlan vore svår att uthärda. Det överskott av sökande,
som nu förefunnes, skulle genom en dylik extra 3-ärskurs avbördas, och skolan finge,
om nämnda beräkning visade sig hållbar, efter 3 år återtaga sina vanliga dimensioner.
Skulle det åter visa sig, att frekvensen av intiädessökande vore i stadigt stigande,
finge styrelsen, efter vunnen erfarenhet härutinnan, hos Kungl. Magt föreslå nödiga
åtgärder. Lokal för den tilltänkta nya avdelningen ansåge sig styrelsen kunna bereda
i anslutning till nuvarande arbetslokaler, och skulle genom den planerade förändringen
åtskilliga fördelar kunna vinnas för skolans materialdepot, som lör det dåvarande hade
synnerligen trångt utrymme. Eu lämplig lärare hade styrelsen på förslag, och hade
denne förklarat sig villig att vid behov ställa sin kraft till skolans förfogande.
Med hänsyn till de många blinda, som väntade på inträde i skolan, vore det
synnerligen önskvärt, att frågan kunde få sin fösning så tidigt, att den nya avdelningen
finge träda i verksamhet vid höstterminens början 1917.
Till ledning för bedömande av kostnaderna för den nya avdelningen både styrelsen
upprättat kostnadsförslag, vilket för höstterminen 1917 slutade på 2,700 kronor
och för ar 1918 på 5.400 kronor.
För år 1919 skulle utgifterna belöpa sig till samma summa som för 1918 eller
5,400 kronor, varemot omkostnaderna för vårterminen 1920 beräknades till 6.500
kronor, beroende därpå, att utrustuingsbidraget däri inginge med 3.750 kronor. Skolans
styrelse hade tänkt sig att, därest pensionsstyrelsen icke ansåge sig bina bestrida kostnaderna
för hela kursen, ingå till Kungl. Maj:t med begäran om medel för åren 1919—1920.
Anledningen till att hantverksskolans styrelse icke i skolans stater förären 1917
och 1918 upptagit något belopp för ifrågavarande ändamål synes hava vaiit, att styrelsen
tänkt sig, att kostnaderna för kursen, i vad de belöpte på åren 1917 och 1918,
skulle kunna bestridas av pensionsstyrelsen.
Vid utgången av februari 1917 hade pensionsstvrelsen beslutat bidraga till
yrkesutbildning vill hantverksskolan i Kristinehamn åt 32 blinda personer. Av dessa
hava hittills endast 10 intagits ä skolan, och de väntandes antal utgör sålunda 22.
Enligt de bestämmelser, som gälla angående användningen av de för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet anvisade medel, torde penB
Utäng till riksdagens protokoll 191!). 1 sand. 144 höft. (Nr 107.) 4
26
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
sionsstyrelsen icke vara berättigad att anslå medel för det i ovan omförmälda framställningar
avsedda ändamål. Då någon sådan utredning, som avses i 12 § i lagen
om allmän pensionsförsäkring, ännu icke verkställts, finnes icke heller möjlighet att
av överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden bestrida ifrågavarande kostnader, åtminstone
icke i vad de skulle belöpa på år 1917.
Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört måste emellertid behovet av en utvidgning
av hantverksskolan i Kristinehamn anses trängande, och vore därför synnerligen
önskvärt, att medel kunde ställas till förfogande av hantverksskolans styrelse
för åstadkommande redan från och med höstterminen 1917 av den ifrågasatta utvidgningen
av hantverksskolan.
över pensionsstyrelsens framställning avgav folkskolöverstyrelsen efter
hörande av inspektören för blindundervisningen den 2 april 1917 infordrat
utlåtande och uttalade därvid såsom sin mening, att en utvidgning av
hantverksskolan, på sätt skolans styrelse ifrågasatt, snarast möjligt borde
komma till stånd.
Frågan om upprättandet av den nya avdelningen i korgmakeri måste
emellertid då tills vidare förfalla, enär ledamoten av hantverksskolans
styrelse, bankdirektören A. G. Hedin, som lovat att till förfogande ställa
lokal för nämnda arbetsavdelning, den 12 mars 1917 avlidit, och sådan
lokal därefter icke vidare stod till buds.
Sedan riksdagen år 1918 beviljat medel för uppförande av nya byggnader
för hantverksskolan och skolan har utsikt att under sommaren 1920
inflytta i dessa byggnader, utgör lokalfrågan icke längre något hinder för
den nya arbetsavdelningens inrättande, varför styrelsen, såsom i det föregående
omförmälts, nu gjort framställning om anslag för ändamålet.
De av styrelsen beräknade kostnaderna för den nya avdelningen under
höstterminen 1920 äro följande:
arvode till en arbetslärare i korgmakeri................ |
................ kronor |
1,000: — |
ersättning för bostad med värme åt d:o............. |
400: — |
|
arvode för ämnes- och handarbetsundervisning |
600: — |
|
» » undervisning i gymnastik...................... |
» |
ISO: — |
utackorderingsbidrag till behövande elever, 15 |
elever å |
|
kronor 75: — för termin .................................. |
1,125: — |
|
diverse utgifter ............................................................ |
245: — |
|
Summa kronor |
3,550: — |
Beträffande styrelsens hemställan angående höjning av det ordinarie
anslaget yttrar folkskolöverstyrelsen bland annat:
Vad först angår det ordinarie anslaget till hantverksskolan, finner överstyrelsen,
som i ärendet inhämtat yttrande av inspektören för blindundervisningen, på grund av
27
• Kungl. Maj.is Proposition Nr 167.
förhandenvarande omständigheter en förstärkning därav oundgänglig men anser, att
de härför behövliga medlen böra anvisas icke såsom förhöjning av det ordinarie anslaget
utan, i likhet med vad som skett beträffande ar 1919, såsom särskilt anslag a
extra stat till förstärkande av det ordinarie anslaget.
Vad angår de båda utgiftsposterna »avlöningar till timlärare, magasinsbiträden
m. m. samt utrustningsbidrag till avgående elever», bar överstyrelsen i sin denna dag
avgivna framställning angående anslag å tillägsstat för ar 1919 ^till ifrågavarande
läroanstalt förordat en höjning av desamma beträffande sistnämnda ar med samma belopp,
som av skolstyrelsen nu föreslagits för år 1920, och överstyrelsen anser sig vid
sådant förhållande givetvis böra förorda sistnämnda förslag.
Den betydliga ökningen av posten »värme och lyshållning» har vidtagits under
den förutsättningen, att den av 1918 års riksdag beslutade nybyggnaden för skolan
skall kunna tagas i bruk under sommaren 1920. Visserligen kan man med hänsyn
till rådande ovissa förhållanden inom byggnadsfacket icke hava någon full trygghet
för att byggnadsarbetet hinner bliva färdigt till sagda tidpunkt, men försiktigheten
torde dock bjuda att reservera de för den nya byggnadens uppvärmning nödiga medlen.
Beträffande slutligen det begärda beloppet till anställande av en springgosse för butiken
och materialdepån finner överstyrelsen icke anledning att framställa någon invändning.
uverstyrelsen vill alltså förorda, att för här berörda ändamål beräknas ett belopp
av sammanlagt 7,050 kronor, vilket i enlighet med vad överstyrelsen förut anfört torde
böra anvisas å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst.
Vid bifall till vad överstyrelsen sålunda förordat skulle skolans stat för år 1920
frånsett avlöningar te sig sålunda:
A. Inkomststat.
1. Statsanslag.
Ordinarie reservationsanslag till övriga utgifter för skolverksamheten
kronor 11,000: —
Förslagsanslag å extra stat till förstärkande av
det ordinarie anslaget ............................. »__7,050: — kronor 18,050: —
2. Inkomster av affärsverksamheten.
Intressemedel, förslagsvis....................................... kronor 1,000: —
Försäljningsmedel, förslagsvis .......................... » 131,000:— » 132.000: —
Summa kronor 150,050: —
B. Utgiftsstat.
1. Övriga utgifter för skolverksamheten.
Hyror och underhåll av lokalerna ..................... kronor 3,500: —
Avlöningar till timlärare, magasinsbiträden,
springgosse m. m........................................... » 6,300: —
Utackorderingsbidrag till behövande elever ...... » 6,000: —
Utrustningsbidrag till avgående elever............... » 5,500: —
Värme och lyshållning ....................................... » 6,000: —
Diverse utgifter ................................................... » 1,750: —
kronor
29,050: —
28 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167. •
2. Materialier m. in.
förslagsvis............................................................................................. kronor 121,000: —
Summa kronor 150,050: —
ägande skolans styrelse beträffande de under 1. här ovan upptagna utgiftsposterna att
å en post gorå någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten
i sin helhet icke överskrides.
I fråga om det av styrelsen nu begärda anslaget för upprättande av
en ny korgmakeriavdelning vid skolan anför överstyrelsen:
Vad angår det av skolstyrelsen äskade anslaget å extra stat för år 1920 för upprättande
från och med höstterminen samma år av en ny korgmakeriavdelning vid
skolan, vill överstyrelsen erinra om att skolstyrelsen redan tidigare gjort framställning
angående en sådan utvidgning av skolans verksamhet. I anledning av framställning
i sådan! avseende från skolstyrelsen framhöll nämligen pensionsstyrelsen, som det ju
tillkommer att sörja för invaliders utbildning för samhällsnyttigt arbete, i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 19 mars 1917 behovet av inrättande av eu ny korgmakeriavdeining
vid skolan samt önskvärdheten av att medel kunde ställas till styrelsens förfogande
för åstadkommande redan från och med höstterminen 1917 av en dylik korgmakeriavdelning.
I infordrat utlåtande den 2 april samma år har ock överstyrelsen för sin del
tillstyrkt nämnda utvidgning. På grund av de lokala svårigheterna för skolan har den
sålunda ifrågasatta utvidgningen av dess verksamhet dock måst tills vidare uppskjutas.
Om nu, såsom är att hoppas, skolan från och med höstterminen 1920 kommer
att disponera över tillräckliga lokaler, skulle det hittillsvarande hiudret för inrättande
av ifrågavarande nya arhetsavdelning bortfalla. Och då behovet av ökade utbildningsmöjligheter
för vuxna blinda är synnerligen stort, i det ett betydande antal sökande
anmälts till intagning i skolan, för vilka utrymme ej kan beredas, synes det högeligen
önskvärt, att medel ställas till förfogande för den nya avdelningens inrättande snarast
möjligt.
Överstyrelsen finner icke skäl till anmärkning mot den gjorda kostnadsberäkningen
och vill förorda, att ifrågasatta belopp, 3,550 kronor, äskas hos riksdagen såsom
reservationsanslag å extra stat för år 1920.
Departe mentschefen -
-lag vill till en början något uppehålla mig vid löneregleringsfrågan.
Den av mig i det föregående lämnade redogörelsen för denna fråga
giver vid handen, att nuvarande avlöningsförmåner för blindskolornas
lärarpersonal i stort sett anpassats efter de avlöningsförmåner, som tillförene
tillkommit motsvarande eller jämförliga befattningshavare vid de
allmänna undervisningsanstalterna. Då nu genom beslut av 1918 års lagtima
riksdag en genomgripande lönereglering för dessa sistnämnda blivit
genomförd, har med allt fog yrkats på en förbättring av blindlärarnas
avlöningsförhållanden; och det synes mig självfallet, att denna löneregleringslråga,
vilken till sitt omfång är relativt obetydlig och vars ekonomiska
verkningar äro av ringa omfattning, med det snaraste bringas till
avgörande. Även om de föreliggande förslagen ej erbjuda en fullt auto
-
29
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
matisk avspegling av de utav 1918 års lagtima riksdag för övriga lärare
fattade beslut, äro de dock i huvudsak uppgjorda med behörigt hänsynstagande
till de lönesatser, som av nämnda riksdag bestämts, ävensom till
de av riksdagen i övrigt i samband därmed vidtagna åtgärder. Jag anser
mig också kunna i stort sett tillstyrka de förslag, som nu föreligga. I
ett och annat avseende föranledes jag dock att göra erinringar.
Vad först angår rektorerna, finner jag billigt, att rektorn vid Tomtebodainstitutet
varder i avlönings- och pensionshänseende jämställd med
manlig rektor vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium. De göromål,
som tillkomma denne — ansvarsfulla och krävande som allt arbete, vilket
åvilar en rektor, men i detta fall fordrande en alldeles speciell förfarenhet
och omtanke — synas mig motivera ett sådant förslag. Att rektorsbefattningen
vid Tointebodainstitutet bör beklädas med manlig innehavare
finner jag vara påkallat av denna befattnings natur. Något annat har
mig veterligen icke heller ifrågasatts.
För en var av rektorerna vid blindundervisningsanstalterna i Växjö och
Kristinehamn, vilka för närvarande äro i avlöningshänseende likställda,
föreslår folkskolöverstyrelsen en avlöning av 5,500 kronor, därav 3,800
kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma
fri bostad och värme. Även jag finner den nuvarande likställigheten
mellan sistbemälda båda rektorer böra bibehållas. I avseende å avlöningens
belopp anser jag mig, i betraktande av att ålderstillägg ej skulle
ifrågakomma, böra förorda detsamma, dock med den jämkningen, att av
totalavlöningen, 5,500 kronor, 3,700 kronor böra utgöra lön och 1,800
kronor tjänstgöringspenningar. Förslaget innebär vidare, att kvinna skulle
kunna vinna befordran till rektorsbefattning vid förskolan i Växjö. Då
denna tjänst tillsättes av skolöverstyrelsen och icke av Kungl. Maj:t, torde
någon formlig framställning om riksdagens medgivande härtill icke erfordras.
Dock synes avlöningsbeloppet för eventuell kvinnlig rektor vid denna skola
böra fastställas av riksdagen, och har jag ej något att erinra mot vad i
detta hänseende föreslagits, nämligen en avlöning av 4,500 kronor, därav
3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.
Enligt folkskolöverstyrelsens förslag skulle pensionsunderlaget för
manlig rektor vid eu var av blindundervisningsanstalterna i Växjö och
Kristinehamn bestämmas till 4,200 kronor. Jag anser detta belopp böra
begränsas till 4,000 kronor, motsvarande alltså pensionsunderlaget för manlig
adjunkt vid allmänt läroverk. För kvinnlig rektor vid Växjöskolan
torde ett pensionsunderlag av 3,300 kronor få anses skäligt.
Beträffande ämneslärarna innebär förslaget, att samtliga dessa (3 manliga
och, frånsett de 2 första lärarinnorna, 4 kvinnliga vid Tomtebodaskolan,
30
Kung1. Maj:ts Proposition Kr 167.
3 kvinnliga vid Växjöskolan och 1 kvinnlig vid Krdstinehamnsskolan) skola
jämställas med övningsskollärarna vid folkskoleseminarierna, sådana avlöningarna
för de sistnämnda fastställts vid 1918 års lagtima riksdag, dock med
den skillnaden, att blindskolornas ämneslärare skulle utöver den kontanta avlöningen
komma i åtnjutande av fri bostad och värme. Jag linner övertygande
skäl vara anförda för en sådan anordning och vill för egen del
förorda densamma. Den förordade likställigheten mellan blindskolornas
ämneslärare och övningsskollärare vid folkskoleseminarium torde dock allenast
inskränka sig till de kontanta avlöningsförhållandena; i pensionshänseende,
i vilket avseende övningsskollärarna äro delägare i folkskollärarnas
pensionsinrättning, saknas anledning tillstyrka sådan jämställighet, och
torde ifrågavarande ämneslärare böra vara underkastade bestämmelserna i
civila pensionslagen.
Två första lärarinnor, den ena vid institutet och den andra vid förskolan
å Tomteboda, åtnjuta för närvarande 300 kronors högre avlöning
än ämneslärarinnor och förskolelärarinnor. Det föreliggande förslaget avser
ett bibehållande av detta tillägg, i följd varav för en var av bemälda
första lärarinnor förordas en avlöning av 3,100 kronor. Jag vill tillstyrka
detta avlöningsbelopp, av vilket 2,000 kronor synes höra utgöra lön''och
1,100 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte böra till lönen komma tre
ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor.
Vad som föreslagits i fråga om avlöningarna för arbetslärarna (3 vid
fomtebodaskolan och 3 vid Kristinehamnsskolan) samt för handarbetslärarinnorna
(3 vid Tomtebodaskolan) ävensom i fråga om lärarinna i hushållsgöromål
vid Tomtebodainstitutet har jag i betraktande av kompetenskraven
måst finna synnerligen högt tilltaget. För arbetslärare förordas
eu avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor
tjänstgöringspenningar, jämte 3 ålderstillägg a 400 kronor. Ifrågavarande
lärare hava jämförts med lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna.
-lag kan icke finna en sådan jämförelse äga grund för sig och vill föreslå
för arbetslärare en avlöning av 2,600 kronor, därav 1,700 kronor lön och
900 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart
och ett å 300 kronor. Den föreslagna likställigheten mellan handarbetslärarinnor
och ämneslärarinnor kan jag ej heller biträda. Varken vederbörande
lärarinnors utbildning eller arten av deras tjänstgöring motivera
efter min uppfattning en sådan likställighet. T anslutning till de belopp,
jag förordat för arbetslärare, synes mig avlöningen för handarbetslärarinna
böra bestämmas till 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och 800 kronor
tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor. Enahanda avlöningsförmåner böra tillkomma lärarinnan i hushållsgöromål
vid Tomtebodainstitutet.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
31
Beträffande musiklärarna vid Tomtebodainstitutet har från institutets
sida föreslagits, att avlöningen för dessa måtte bestämmas med hänsyn
tagen till avlöningen för musiklärare vid folkskoleseminarium. I anslutning
härtill beräknas för läraren i instrumentalmusik en begynnelseavlöning
av 3,120 kronor, vilket belopp — i betraktande därav att vederbörande
befattningshavare åtnjuter bostad med värme — avrundats nedåt
till 2,800 kronor. Folkskolöverstyrelsen däremot anser avlöningen böra anpassas
efter samma grunder som för musiklärare vid realskolor och kommer
därvid till en begynnelseavlöning av 2,760 kronor, vilken avrundats till
2,800 kronor. Emellertid är i överstyrelsens förslag, i motsats till vad
fallet är beträffande institutets förslag, ingen reducering gjord med hänsyn
till fri bostad och värme. För egen del finner jag den av överstyrelsen
angivna beräkningsgrunden vara den riktigare; tager man så i betraktande
berörda naturaförmåner, vilka av institutet synas värderas till omkring
300 kronor, torde avlöningen för ifrågavarande musiklärare böra bestämmas
till 2,500 kronor. Av detta belopp lärao 1,600 kronor böra utgöra lön
och 900 kronor tjänstgöringspenningar. Ålderstilläggen böra bestämmas
till tre, vart och ett å 300 kronor. Förslaget beträffande den andre musikläraren
anser jag mig böra tillstyrka.
Vad så angår gymnastikläraren vid Tomtebodainstitutet förordar institutet.
för denne — med enahanda beräkningsgrunder som för folkskoleseminariernas
gymnastiklärare — en begynnelseavlöning av 1,800 kronor.
Folkskolöverstyrelsen, som anser, att utgångspunkten bör utgöras av avlöningen
för gymnastiklärare vid realskola, kommer därvid till en begynnelseavlöning
av 1,610 kronor, vilket belopp överstyrelsen, under åberopande
att denne lärare icke hade full tjänstgöring och alltså ej borde erhålla fri
bostad vid institutet, höjer till 2,000 kronor. Om jag också godtager överstyrelsens
beräkningsgrunder i fråga om gymnastiklärarens avlöning, kan
jag dock ej ansluta mig till den av överstyrelsen angivna motiveringen
för avlöningens ytterligare höjning. Avlöningen synes mig böra bestämmas
till 1,700 kronor, därav 1,100 kronor lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.
Härtill böra komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor.
Vad slutligen föreslagits i fråga om arvoden åt en kamrerare och sekreterare
vid institutet samt åt en sekreterare och räkenskapsförare vid en
var av de övriga anstalterna har jag intet annat att erinra mot överstyrelsens
förslag än att anslagen böra i vederbörande stater upptagas under
rubriken: till kamrerar- och sekreterargöromålens bestridande, respektive
till sekreterar- och räkenskapsförargöromålens bestridande.
Det från vederbörande läroanstalter framlagda och av blindinspektören
förordade förslaget om eu retroaktiv tillåmping från och med år 1919
32
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.
av de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna kan jag icke tillstyrka.
Uppenbarligen böra nu avhandlade lärarkategorier utöver eventuellt erhållen
löneförbättring komma i åtnjutande av den krigstidshjälp och krigstidstillägg,
som kan komma statens övriga tjänstinnehavare till del.
Beträffande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna
torde i tillämpliga delar och med bibehållande av vissa
hittills för blindskolorna gällande föreskrifter böra gälla vad i enahanda hänseenden
stadgats för lärare eller beträffande semester för rektorer föreslagits
vid statens andra undervisningsanstalter. Jag återkommer straxt härtill. Nu
gällande grunder för vikariers avlönande synas mig böra i huvudsak bibehållas.
Vad så angår den av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta omgrupperingen
av de till blindundervisningsanstalterna i riksstaten uppförda anslagen anser
jag mig med hänsyn till vad statskontoret i detta avseende anfört icke
kunna förorda en anordning sådan överstyrelsen tänkt sig. Avlöningarna
böra såsom hittills utgå från till varje särskild läroanstalt anvisade bestämda
anslag.
De av mig förordade förhöjda avlöningarna ävensom förslaget om rätt
till semester å rektorerna komma uppenbarligen att inverka något på det
nuvarande förslagsanslaget å 1,200 kronor till bidrag till avlönande av
vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter. Att nu företaga en
höjning av detta anslag synes mig icke vara erforderligt, utan torde en
sådan höra vidtagas, sedan erfarenheten visat, i vilken utsträckning anslaget
blivit taget i anspråk.
1 anslutning till vad jag sålunda anfört och förordat skulle staterna
för de särskilda blindundervisningsanstalterna få följande utseende:
Förslag till stat för institutet och förskolan för hlinda
å Tomteboda.
A. Inkomststat.
kronor 102,450
» 46.500
Ordinarie statsanslag
Elevavgifter ............
Summa kronor 148,950
Kungl. Maj:ts Proposition Nr. 167.
33
B. Utgiftsstat. |
Lön. |
Tjänst- görings- |
Samma. |
j Anmärkningar. |
1) Avlöningar. |
pen- ningar. |
|||
1 rektor, förutom bostiillsvåning med |
Kronor. |
Kronor |
Kronor. |
|
tillgång till sådant finnes ........ |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
|
1 ämneslärare vid institutet, förutom |
j Efter 6 år kan lönen |
|||
bostad med värme .................... |
2,100 |
1,300 |
3,400 |
höjas med 400 kronor, efter |
2 ämneslärare vid institutet, förutom |
||||
bostad med värme .................... |
4,200 |
2,600 |
6,800 |
1 kronor och efter 16 år med |
1 forsta lärarinna vid institutet, för- |
||||
utom bostad med värme ............ |
2,000 |
1,100 |
3,100 |
|
1 första lärarinna vid förskolan, för- |
1 |
|||
utom bostad med värme ........... |
2,000 |
1,100 |
3,100 |
Efter 6 år kan lönen | |
1 ämneslärarinna vid institutet, för- |
höjas med 300 kronor, efter 0 år med yt erligare 300 j |
|||
utom bostad med värme ........... |
1,800 |
1,000 |
2,800 |
|
1 lärarinna vid förskolan, förutom bo- |
kronor och efter 16 år med ] |
|||
stad med värme........................... |
1,800 |
1,000 |
2,800 |
|
2 lärarinnor vid förskolan, förutom |
||||
bostad med värme ..................... |
3,600 |
2,000 |
5,600 |
|
1 arbetslärare, förutom bostad med |
\ Efter 5 år kan lönen i |
|||
värme ................................. |
1,700 |
900 |
2,600 |
höjas med 300 kronor, eft r j |
2 arbetslärare, förutom bostad med |
J.10 år med ytterligare 300 1 |
|||
värme ........................................ 1 handarbetslärarinna, förutom bostad |
3,400 |
1,800 |
5,200 |
kronor o>h efter 16 år med j |
med värme .............................. |
1,600 |
800 |
2,400 |
Efter 6 år kan lönen 1 |
2 handarbetslärarinnor, förutom bostad |
höjas med 200 kronor, efter | |
|||
med värme ............................. |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
10 år med ytterligare 200 1 |
1 lärarinna i hushållsgöromål, förutom |
kronor och efter 16 år med j |
|||
bostad med värme ..................... |
1,600 |
800 |
2,400 |
|
l Efter 5 år kan lönen |
||||
1 musiklärare, förutom bostad med |
höjas med 300 kronor, efter I |
|||
värme .......................................... |
1,600 |
900 |
2,500 |
JlO år med ytterligare 300 |
kronor och efter 16 år med Efter 6 år kan avlö-ningen höjas med 100 kro- |
||||
1 musiklärare, arvode....................... |
650 |
nor och efter 10 år med |
||
\ i 1 k et belopp 60 kronor |
||||
Musikundervisningen i övrigt ............ |
_ |
_ |
1,000 |
fnör tjänstgöringspenningar. |
i Efter 6 år kan lönen |
||||
1 gymnastiklärare .............................. |
1,100 |
600 |
1,700 |
höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterliga''e 200 |
Till kamrerar-och sekreterargöromålens |
_ |
2 500 |
kronor och efter 16 år med |
|
Säger avlöningar |
— |
— | |
60 850 |
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 käft. (Nr. 167).
5
34
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
Summa.
Anmärkningar.
2) Övriga utgifter.
Kronor.
Fastighetens underhåll................................................
Undervisnings- och arbetsmateriell ..............................
Inventarier...................................................................
Kosthållet ....................................................................
Beklädnad ....................................................................
Läkare och sjukvård.....................................................
Vårdare och tjänstepersonal.........................................
Tvätt och renhållning..................................................
Värme och lyshållning.................................................
Stallet ..........................................................................
Diverse utgifter ............................................................
Säger övriga utgifter
Summa kronor
7.000
1,700
3,500
30.000
11.000
3,100
10,500
3.000
! 11,500
750
I 6,050
88.100
148,950
i
Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor utgör 6,600 kronor. Därest befattningshavare varit tillförordnad
rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom till godo
på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.
Anm. 2. Av det till en musiklärare upptagna arvodet å 650 kronor skola 440 kronor anses utgöra
lön och 210 kronor tjänstgöringspenningar.
Anm. 8. För musikundervisningen i övrigt utgår arvode efter 116 kronor för årlig veckotimme,
sammanlagt högst 1,000 kronor för år; dock må sådan ersättning till förenämnda båda
musiklärare kunna utgå allenast för tjänstgöring, som överskjuter respektive 24 och 4
veckotimmar. Därest annan musiklärare anlitas, beror arvode av överenskommelse med
direktionen.
Anm. 4. Direktionen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post
göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet
icke överskrides.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.
Förslag till stat för förskolan för blinda i Växjö.
35
A. Inkomststat.
Ordinarie statsanslag.
Elevavgifter.................
kronor
21,200
12.000
Summa kronor 33,200
B. Utgiftsstat.
1) Avlöningar.
1 rektor, förutom bostad med värme
1 lärarinna, förutom bostad med
värme .........................................
2 lärarinnor, förutom bostad med
värme ..........................................
Till sekreterar- och räkenskapsförargöromålens
bestridande...............
Lön.
Kronor.
3,700
1,800
3,600
Säger avlöningar | —■
2) Övriga utgifter.
Fastighetens underhåll.....................................
Avlöning och städja till tjänstepersonalen ....
Kosthållet.........................................................
Beklädnad ......................................................
Tvätt och renhållning....................................
Värme och lyshållning.....................................
Läkare och sjukvård........................................
Undervisnings- och arbetsmateriell ................
Inventarier.......................................................
Diverse utgifter .............................................
Tjänst
görings
pen
ningar.
Kronor.
1,800
1,000
2,000
Summa.
Kronor.
5,500
2,800
5,600
600
14,500
1,000
1,600
8,395
2,000
500
3,150
600
300
650
505
Säger övriga utgifter I 18.700
Anmärkningar.
Efter 5 år kan lönen
I höjas med 300 kronor, efter
>10 år med ytterligare 300
kronor och efter 15 år med
''än ytterligare 300 kronor.
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Summa kronor j 33,200
Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall avlöningen utgå med 4,500 kronor,
därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.
Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,000 kronor och för kvinnlig rektor 3,300 kronor.
Därest befattningshavare varit tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens
belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor.
Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post göra
någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke
överskrides.
36
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
Förslag till stat för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.
A. Inkomststat.
1. Ordinarie statsanslag.
Bestämt anslag: till avlöningar ................................. kronor 16,700
Reservationsanslag: till övriga utgifter för skolverksamheten.
......................................................... > 11,000 kronor 27,700
2. Inkomster av affärsverksamheten.
| Iutressemedel, förslagsvis .......................................... kronor 1,000
| Försäljningsmedel, förslagsvis.................... » 58.500 » 59.500
Summa kronor 87,200
B. Utgiftsstat. 1) Avlöningar. |
Lön. Kronor. |
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
Anmärkningar. |
1 rektor, förutom bostad med värme |
3,700 |
1,800 |
5,500 |
|
1 lärarinna d:o d:o |
1,800 |
1,000 |
2,800 |
/ Efter 6 år kan lönen |
1 arbets] ärare d:o d:o |
1,700 |
900 |
2.600 |
kronor och efter 16 år med | Efter 6 år kan lönen 1 höjas med 300 kronor, efter |
2 d:o d:o d:o |
3,400 |
1,800 |
5,200 |
|
Till sekreterar- och räkenskapsförar-göromålens bestridande ............. o |
600 |
1 kronor och efter 16 år med |
||
Säger avlöningar |
— |
~ |
16,700 |
|
2) Övriga utgifter för skolverksamheten. Hyror och underhåll av lokalerna .............................. Avlöning till timlärare, magasinsbiträden m. m.......... |
4.020 3,330 |
|||
Utackorderingsbidrag till behövande elever ... |
6.000 3.250 |
|||
Värme och lyshållning ....................... Diverse utgifter ................................ |
1,700 1.200 |
|||
Säger övriga utgifter för skolverksamheten |
19,500 |
|||
3) Materialier m. m. |
51.000 |
|||
Summa kronor |
87,200 |
Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor utgör 4,000 kronor. Därest befattningshavare varit tillförordnad
rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom till
godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.
Anm. 2. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post göra
någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke
överskrides.
37
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
De för år 1919 gällande staterna för blindundervisningsanstalterna
upptaga till avlöningar följande belopp:
för institutet och förskolan å Tomteboda ................................. kronor 37,450
» förskolan i Växjö ..................................................................... » 8,100
» hantverksskolan i Kristinehamn ............................ » 9,000
Summa kronor 54,550
Lägges härtill det belopp av 10,000 kronor, som av riksdagen anvisats
å extra stat för år 1919 till beredande av tillfällig löneförbättring
under sagda år åt blindlärare, skulle sammanlagda kostnaden för avlöningar
uppgå till 64,550 kronor. I förhållande härtill skulle de nya avlöningsstaterna
innebära en ökning av 27,500 kronor.
Alderstilläggen torde böra utgå som hittills av åttonde huvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg.
I avseende å de av mig framlagda statförslagen vill jag till sist allenast
erinra därom, att de under övriga utgifter, respektive övriga utgifter för
skolverksamheten upptagna anslagsposterna äro till sina belopp oförändrade.
Visserligen visa sig, på sätt framgår av andra ärenden, som jag inom kort
får tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t, dessa poster ej motsvara vad i verkligheten
för respektive ändamål erfordras, i det att vissa äro otillräckliga
och andra åter uppvisa överskott, allt på grund av förhållanden, betingade
av kristidens verkningar. Emellertid har jag vid det förhållande, att vederbörande
styrelse äger befogenhet att å en post göra någon minskning
och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke
överskrides, ävensom med hänsyn till önskvärdheten att avvakta någon
tids erfarenheter icke ansett några ändringar i förevarande hänseende nu
böra vidtagas.
Vidare tillstyrker jag, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid statens blindundervisningsanstalter,
må föreskrivas följande villkor och bestämmelser, nämligen
i fr äfja om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av statens blindundervisningsanstalter eller eljest kan varda
stadgad, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de
med befattningen förenade göromålen;
38
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av abnormundervisningsväsendet
ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta
sig förflyttas till annan befattning inom abnormundervisningsväsendet,
dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara
berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad
till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,
som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot
smittosam lungsot;
att med rektors- eller lärarbefattning, med undantag av musik- och
gymnastiklärarbefattning, icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat;
att innehavare av musik- eller gymnastiklärarbefattning vid institutet
för blinda skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna
varda stadgade i fråga om förening av dylik befattning med annan tjänst
å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med befattning vid blindundervisningsanstalt ej må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej
skolöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt
att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,
kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lärare,
vederbörande direktion eller styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna
riktlinjer eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas,
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare beräknas
efter kalenderår;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester men för den tid, han
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
39
åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla
befattningen, dock att, därest lärare åtnjuter tjänstledighet för sjukdom
och tjänsten uppehälles på sätt i § 14 av stadgan för läroanstalter för
blinda den 29 maj 1896 sägs, läraren äger åtnjuta hela sin avlöning under
en tid av högst en månad;
att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,
befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen jämte förmån av
bostad med värme, där sådan förekommer, eller i det fall att avlöningen
utgöres av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att, därest befattningshavare eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas
att under ledigheten, utöver tjänstgöringpenningarna, avstå så
mycket av lönen eller arvodet, som för befattningens upprätthållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, så vida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen eller, där avlöningen utgöres av arvode, den
del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar, utgår till månaden
slut; samt
att, då befattningshavare, som åtnjuter fri bostad, avlider, skolöverstyrelsen
må, efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva
hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning från bostaden njuta
lämplig fardag;
i fråga om älderstillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
40
Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 167.
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare fem
år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,
som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
innehavande befattning, än även, vad angår ämneslärare, arbetslärare, handarbetslärarinna
och lärararinna vid förskola eller vid hantverksskolan i
Kristinehamn, den tid, varunder han eller hon innehaft motsvarande tjänst
eller tjänst, som enligt den nya staten är förenad med lika hög avlöning
som den tjänst, varför ålderstillägg ifrågasattes, vid annan statens läroanstalt
för blinda eller, vid förflyttning från befattning vid förskolan å
Tomteboda till institutet, vid nämnda förskola;
att, därest ämneslärarinna och lärarinna vid förskola ävensom lärarinnan
vid hantverksskolan i Kristinehamn, vilken befordras till första lärarinna
vid institutet å Tomteboda, redan intjänat högre avlöning än första
lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola omedelbart tillgodoföras så
många ålderstillägg som första lärarinna, att hennes avlöning i sistnämnda
befattning blir lika hög som den avlöning hon senast åtnjöt som ämneslärarinna,
resp. förskolelärarinna; skolande, där ämneslärarinna, resp. förskolelärarinna
vid befordran till första lärarinna icke erhåller högre avlöning
än den hon som ämneslärarinna, resp. förskolelärarinna uppburit, för
uppflyttning i närmast högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas
den tid, varunder hon innehaft befattning som ämneslärarinna,
resp. förskolelärarinna, efter det hon i denna befattning senast uppflyttades
i högre lönegrad;
att ämneslärare må tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare
vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom
lärare i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring vid under
offentlig kontroll ställt småskollärarseminarium under den tid, statsbidrag
utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares
avlönande, ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare
41
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl.
Maj:t stadfäst reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän
uppfostringsanstalt; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen bestämmes, åtnjutas
av rektor under en och en halv månad;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande eller,
såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet
till befattningen stadgat.
Jag vill till sist något vidröra den av styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn gjorda framställningen om dels ökat understöd såsom bidrag
till täckande av skolans driftkostnader, dels ock medel för upprättandet
av en ny arbetsavdelning vid skolan.
Såsom av det föregående framgår är för berörda driftkostnader i den
av 1915 års riksdag godkända staten för skolan ett reservationsanslag av
11,000 kronor upptaget. Den nu ifrågasatta ökningen faller huvudsakligen
på följande tre förutvarande poster: avlöning till timlärare, magasinsbiträden
m. m., utrustningsbidrag till avgående elever samt värme och
lyshållning och är givetvis föranledd av de senaste årens prisstegringar.
Dessutom har nu upptagits en årsutgift av 800 kronor till en springpojke
för butiken och materialdepån. Sagda ökning skulle uppgå till sammanlagt
7,050 kronor, vilken summa utgör 63,6 procent av det nuvarande
reservationsanslaget. Med hänsyn till såväl nämnda prisstegringar som
den omständigheten, att skolan bedriver en omfattande affärsverksamhet
och fördenskull tydligen icke kan vara utan en springpojke, synes mig
behovet av omförmälda ökning i statsunderstödet väl förklarligt, och i
likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag, att framställning bör göras
hos riksdagen om medel för tillgodoseende av sagda behov. Någon nedsättning
av det begärda beloppet finner jag mig icke kunna ifrågasätta.
Skolans styrelse har hemställt, att av detta belopp 4,000 kronor måtte
påföras det ordinarie reservationsanslaget och det övriga uppföras på extra
stat. Detta förslag kan jag icke biträda under nuvarande förhållanden,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.) 6
42
Kungl. Majt:s Proposition Nr 167.
utan torde hela det ifrågavarande beloppet böra uppföras på extra stat
för år 1920 såsom förstärkning av nämnda anslag.
Vad sedan angår frågan om upprättandet av en ny arbetsavdelning
vid skolan synes mig behovet av en sådan avdelning vara till fullo ådagalagt;
medel böra följaktligen äskas hos riksdagen för denna utvidgning av
skolans verksamhet. Mot den för berörda avdelning gjorda kostnadsberäkningen,
som av folkskolöverstyrelsen granskats och förordats, har jag
intet att erinra. Ett reservationsanslag av 3,550 kronor torde således
böra för ändamålet uppföras på extra stat för år 1920.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig framlagda förslagen till
ordinarie stater för institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda, för förskolan för blinda i Växjö samt för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, att tillämpas
från och med år 1920;
dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
föreslagits för ordinarie befattningshavare, fastställa de
av mig föreslagna villkor och bestämmelser;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av
år 1920 tillträder befattning vid statens läroanstalter
för blinda, skall vara skyldig underkasta
sig nyssberörda villkor och bestämmelser samt
att de förutvarande innehavare av befattningar
vid sagda anstalter, vilka icke före viss av Kungl.
Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya avlöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner;
dels godkänna följande grunder för avlönande av
vikarier för lärarpersonalen vid statens blindundervisningsanstalter,
nämligen
att arvodet till vikarie för rektor vid blindundervisningsanstalt
skall utgå, på sätt Kungl. Maj:t
för varje särskilt fall förordnar,
att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande
lärarpersonal skall utgå med ett belopp
motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för
den tjänst, som av vikarien uppehälles,
43
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.
att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet
på grund av sjukdom utöver de till tjänsten hörande
tjänstgöringspenningar, vilka vikaren äger uppbära,
eller särskilt bestämd andel av lönen erfordras för
att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda
belopp, skall utgå av statsmedel;
dels, vid bifall till de av mig framlagda statförslagen,
höja
det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda, nu 79,050 kronor,
med 23,400 kronor till 102,450 kronor,
det ordinarie anslaget till förskolan för blinda
i Växjö, nu 14,800 kronor, med 6,400 kronor till
21,200 kronor samt
det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda, nu 9,000 kronor,
med 7,700 kronor till 16,700 kronor;
dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda anvisa på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 7,050 kronor, till förstärkande
av det på skolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
samt
ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande
vid skolan under höstterminen 1920 av ytterligare
en korgmakeriavdelning.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.