Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.
5
Nr 155.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd från
allmänna indragningsstaten till vice kommissionslantmätaren
K. V. K. Ekstrands änka och en son; given
Stockholms slott den 4 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att vice kommissionslantmätaren Karl Viktor Konrad Ekstrands
änka Alma Helena Ekstrand, född Pettersson, och makarnas minderårige
son Nils må från och med den 1 december 1918 å allmänna indragningsstaten
uppbära årliga understöd, änkan med 600 kronor, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt sonen med 150
kronor till uppnådd ålder av 18 år.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 155.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:
Med utlåtande den 12 februari 1919 har lantmäteristyrelsen överlämnat
en till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri förre vice kommissionslantmätaren
Karl Viktor Konrad Ekstrands änka Alma Helena Ekstrand,
född Pettersson, hemställt, att pension måtte beredas henne och hennes
två yngsta barn. Sökanden har i sagda skrift anfört huvudsakligen
följande.
Ehuru sökandens avlidne man efter år 1881 avlagd lantmäteriexamen under
en lång följd av år varit anställd vid lantmäteristaten, först som lantmätares medhjälpare
och sedan vid storskiftes-, avvittrings- och skiftesverken, hade han ej
vunnit anställning på ordinarie stat, måhända företrädesvis av den anledning, att
han under åtskilliga år mest ägnade sig åt forsknings- och författarverksamhet —
dock inom lantmäteriets område —, varjämte han även till följd av sjuklighet icke
varit i tillfälle att under senare delen av sin levnad i någon större omfattning
ägna sig åt lantmäterigöromål. För egen del beviljades han av 1918 års riksdag
7
Kung!. Maj tis proposition Nr 155.
ett årligt understöd från allmänna indragningsstaten av 1,600 kronor från och med
den 1 januari 1918. För sökanden och hennes barn funnes ingen pensionsrätt,
enär mannen såsom saknande ordinarie tjänst ej varit delägare i civilstatens änkeoch
pupillkassa.
På grund av de betryckta ekonomiska omständigheter, vari sökanden befunne
sig, anhölle hon, att ett årligt undei’stöd måtte beredas henne under hennes återstående
livstid av 800 kronor eller det belopp, som kunde finnas skäligt, samt att
ett mindre bidrag måtte utgå till hennes två hemmavarande oförsörjda söner Sven
och Nils under tiden till dess de kunde försörja sig själva, vilket sökanden beräknade
inträffa vid uppnådd ålder av 21 år.
Ansökningen var åtföljd av dels åldersbetyg, utvisande att Ekstrand
avled den 28 november 1918, att sökanden är född den 13 augusti
1859 samt har fem barn, av vilka de yngsta äro sönerna Sven, född
den 30 november 1900 och Nils, född den 20 februari 1904, dels ock
utdrag av bouppteckning efter Ekstrand, enligt vilken i boet fanns en
behållning av 909 kronor 17 öre.
Lantmäteristyrelsen har i sitt förutnämnda utlåtande tillstyrkt
bifall till framställningen.
Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 17 februari
1919, har anfört, att billighetsskäl syntes föreligga för beredande av
något understöd åt sökanden för familjens uppehälle och till hjälp vid
de minderåriga barnens uppfostran. Vad beloppen beträffade skulle det
med hänsyn till det pensionsbelopp av 1,600 kronor årligen, som enligt
beslut av 1918 års lagtima riksdag tilldelats sökandens man, måhända
anses följdriktigt, att änkepensionen bestämdes till en fjärdedel därav
eller 400 kronor. Men på grund av föreliggande omständigheter och då
1917 års riksdag beviljat distriktslantmätaren S. O. Nilssons änka pension
å 600 kronor årligen, hade det synts statskontoret, som om samma
belopp borde beviljas sökanden, varjämte till vartdera av de minderåriga
barnen syntes böra anvisas ett belopp av 150 kronor att åtnjutas intill
uppnådd ålder av 21 år.
Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter anser jag det
med billighet överensstämmande, att understöd av statsmedel må i detta
fall beviljas. Då med hänsyn till riksdagens beslut år 1918 i fråga om
fyllnadspension åt barnen efter löjtnanten friherre Pfeiff understöd icke
torde böra i fall sådant som det nu förevarande tillerkännas barn för
längre tid än till och med det år, varunder det fyller 18 år, kan dylikt
understöd nu endast ifrågakomma för sonen Nils. Mot de av statskontoret
föreslagna beloppen har jag ej något att erinra.
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj.ts proposition Nr 155.
Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att vice kommissionslantmätaren Karl Viktor Konrad Ekstrands
änka Alma Helena Ekstrand, född Pettersson, och makarnas minderårige
son Nils må från och med den 1 december 1918 å allmänna indragningsstaten
uppbära årliga understöd, änkan med 600 kronor, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt sonen med 150
kronor till uppnådd ålder av 18 år.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnade, att proposition i ämnet skulle avlåtas
till riksdagen av den lydelse, bil. — till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
■H. Mellström.
STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919-