Kungl. Maj;ts proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utvidgning av
länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m.; given
Stockholms slott den 25 februari 1919.

Under åberopande av bilagaa utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed ioreslå riksdagen
att till utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler samt
iståndsättande av landshövdingens i länet boställsvåning m. m. anvisa å
tilläggsstaten för år 1919 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 141,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 107 käft. (Nr 125.)

1

2

Kungl. Maj ds proposition Nr 125.

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari
1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Thorsson anförde efter
gemensam beredning med chefen för civildepartementet:

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående
tilläggsstat för nämnda år föreslog Kungl. Maj:t under punkt 22
av sjunde huvudtiteln, att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde bliva förelagd riksdagen, måtte till utvidgning av länsstyrelsens
i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m. å omförmälda stat beräknas ett
reservationsanslag å 156,200 kronor. Förslag till den sålunda förebådade
propositionen är jag nu beredd att framlägga.

Frågan om beredande av ökat lokalutrymme åt länsstyrelsen i
.Gävleborgs län har sedan åtskilliga år tillbaka varit föremål för utred -

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 125.

ning. Anledning härtill gavs redan då riksdagens justitieombudsman
genom skrivelse den 25 februari 1913, vilken skrivelse tinnes intagen i
justitieombudsmannens till 1914 års förra riksdag avgivna ämbetsberättelse,
fäste Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten att bereda
förbättrade ämbetslokaler särskilt åt landskansli inom nämnda länsstyrelse.
I justitieombudsmannens berörda framställning, vilken grundade
sig på en den 20 april 1912 hos länsstyrelsen förrättad inspektion,
åberopades en av dåvarande landssekreteraren i länet avgiven promemoria,
i vilken anfördes, bland annat, följande:

»Vid särskilda tillfällen har framhållits det otillfredsställande skick, vari landskansliets
tjänstelokaler befinna sig, och den dagliga erfarenheten bekräftar alltmera
behovet av att åtgärder vidtagas till olägenheternas avhjälpande. Förmodligen
finnes icke någon motsvarighet vid annan länsstyrelse i riket.

Lokalerna utgöras av tvenne rum, ett inre avsett till landssekreterarens
tjänsterum och ett yttre för den övriga kanslipersonalen; det sistnämnda är tillika
mottagningsrum för allmänheten, som ingiver sina handlingar eller avhämtar sina
expeditioner.

Det inre rummet är cirka 81/2 meter djupt och försett med ett fönster. Dörröppningen
mellan detta och det yttre rummet är belägen cirka 2 meter från fönstret,
vilket gör, att skrivbordet måste vara placerat ungefär i rummets mitt. Därav
följer åter, att dagsbelysningen för arbetet är så dålig, att rummet under expeditionstiden
måste ungefär två tredjedelar av året upplysas med elektriskt ljus. Den
tjänstgörande kanslipersonalen måste därjämte då och då passera genom rummet
förbi skrivbordet för att hava tillgång till tjänstehandlingar, som förvaras i detta
rum — ett förhållande som verkar i hög grad störande i arbetet. Såsom förhållandet
nu är kunna emellertid icke lämpligen några förändrade anordningar vidtagas
med avseende å möblernas i rummet placerande och dylikt.

I landskansliets yttre rum förrätta två länsnotarie^ två landskanslister, två
extra biträden och två skrivbiträden sitt arbete; tidtals är den tjänstgörande extra
personalen större. Därjämte är, såsom ovan sagts, detta rum mottagningsrum för
allmänheten. Det torde knappast behöva nämnas, att det måste verka högeligen
störande för arbetet, att så stor personal sammanföres i ett enda rum — andra
avsevärda olägenheter att förtiga.

Vid inspektioner av tjänstelokalerna hava vederbörande upprepade gånger
nödgats erkänna det oefterrättliga i de nuvarande anordningarna för landskansliets
tjänstemän.»

För egen del förklarade sig justitieombudsmannen hava vid inspektionen
kommit till den bestämda uppfattningen, att anordningen av landskansliets
ämbetslokaler vore otillfredsställande och att de anmärkningar,
landssekreteraren i detta avseende framställt, ägde sitt fulla berättigande.
Icke minst iögonenfallande vore olägenheten av, att hela den talrika
personalen, utom landssekreteraren, för sitt arbete vore hänvisad till ett
enda rum.

4

Kungl. Maj ds proposition Nr 125.

Den 5 mars 1913 anbefallde Kungl. Maj:t överintendentsämbetet
att avgiva utlåtande i anledning av vad justitieombudsmannen sålunda
anfört. Till åtlydnad bärav framlade ämbetet med skrivelse den 7
december 1915 ett av arkitekten greve S. Cronstedt uppgjort förslag till
om- och tillbyggnad av Gävle slott. Jag erinrar här, att detta slott
utgöres av eu huvudbyggnad och två fristående, i förhållande till huvudbyggnaden
snett anbragta flyglar. Arkitekten Cronstedts förslag avsåg
väsentligen att förlänga huvudbyggnaden dels åt öster och dels åt väster
med smala och låga flyglar utefter slottets norra borggård något innanför
dess norra fasadlinje. Kostnaderna för förslagets utförande hade överintendentsämbetet
beräknat till 140,000 kronor. I ett till ämbetet avgivet
utlåtande anförde länsstyrelsen, att, om en ny byggnad för länsstyrelsens
behov icke ansåges kunna ifrågakomma, ett bättre förslag än
det förenämnda knappast stode att erhålla. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, vars utlåtande genom nådig remiss infordrades,
anförde i utlåtande den 2 maj 1916 följande:

»Ehuru det genom överintendentsämbetets försorg upprättade förslaget synes
taga vederbörlig hänsyn till huvudbyggnadens kulturhistoriska inre, anser dock
akademien, att de föreslagna tillbyggnaderna skulle på ett från kulturhistorisk synpunkt
synnerligen ofördelaktigt sätt bryta sönder slottsanläggningen i sin helhet,
där de nuvarande flyglarnas ovanliga, i förhållande till huvudbyggnaden sneda
placering synes med särskild avsikt ytterligare pointera det starkt koncentrerade
och samlande intryck, som slottskärnan i och för sig är ägnad att giva, varför
akademien ur den synpunkt, som måste vara för denna akademi avgörande, i underdånighet
bestämt måste avstyrka bifall till det uppgjorda förslaget».

Med anledning av detta vitterhetsakademiens yttrande återremitterades
ärendet till överintendentsämbetet, som i utlåtande den 28 november
1916 bemötte akademiens anmärkning och förklarade sig vidhålla
sitt förslag. Kostnaden beräknades dåmera till 184,000 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 november 1918
framlagt nya förslag i ämnet.

Innan jag återgiver sistnämnda förslag, torde jag böra lämna en
redogörelse för användningen av de i Gävle slott inrymda lokalerna.

Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar med en mindre vindsvåning.
Bottenvåningen, våningen två trappor upp och vindsvåningen
samt 3 rum i våningen 1 trappa upp äro såsom boställslägenheter
upplåtna åt landshövdingen i länet. De återstående 6 rummen i sistnämnda
våning utgöra ämbetslokal för länsstyrelsen, åt vilken landshövdingen
dessutom av bottenvåningen redan förut avstått två rum.
Av länsstyrelsens lokaler en trappa upp disponeras ett rum såsom sessions -

’ Kungl. Maj:ts proposition Nr 125. 5

rum, två rum av landskansliet ock de övriga tre av landskontoret, som jämväl
förfogar över de två nyssnämnda rummen i bottenvåningen. I landskansliets
avdelning utgör det ena rummet landssekreterarens ämbetsrum
och det andra, vilket har en golvareal av 85 kvadratmeter och är försett
med 3 fönster, arbetsrum för hela den övriga personalen, vilken numera
består av följande 13 personer: en länsassessor, en ordinarie och en extra
länsnotarie, 4 ordinarie och 3 extra ordinarie landskanslister samt 3 skrivbiträden.
För de sistnämnda biträdena liksom för landskontorets skrivbiträden
beredes dock plats i sessionssalen under de tider, då denna icke
tages i anspråk för sammanträden. Åt landsfogden har landshövdingen
tills vidare upplåtit ett vindsrum i östra flygelbyggnaden.

Landskontorets rum i våningen 1 trappa upp med eu sammanlagd
användbar golvyta av omkring 95 kvadratmeter äro fördelade på
följande sätt. I det första rummet, som är genomgångsrum till såväl
landskontorets lokaler i ifrågavarande våning som landskansliets avdelning,
hava en ordinarie och en extra ordinarie landskontorist sina platser.
Det närmast följande rummet upptages av län sassessorn å landskontoret
samt eu ordinarie och en extra ordinarie landskontorist. Det tredje rummet
är landskamrerarens. I de båda rum i bottenvåningen, över vilka
landskontoret förfogar och vilka innehålla en golvyta av tillhopa 52
kvadratmeter, sitta inalles 6 tjänstemän, bland dem räntmästaren samt
en ordinarie och en extra ordinarie länsbokhållare, och dessutom tidtals
två skrivbiträden.

Byggnadsstyrelsen har nu i sin skrivelse den 26 november
1918, efter erinran om vad i detta ärende, på sätt jag nyss i korthet
omnämnt, hittills förekommit, till en början anfört, att numera omständigheter
tillkommit, vilka ställde frågan om anskaffande av lokaler
för Gävleborgs länsstyrelse i ett annat läge. Dels hade, särskilt på
grund av ökat antal tjänstemän, länsstyrelsens lokalbehov väsentligt
ökats utöver det föi''ut beräknade, vadan byggnadsstyrelsens förra förslag
icke kunde anses fylla nuvarande fordringar i fråga om utrymme. Dels
hade stadsfullmäktige i Gävle genom beslut den 2 januari 1918 utfäst
sig att till staten kostnadsfritt med full äganderätt överlämna tomterna
nr 7 och 8 i Gävle stads andra kvarter för uppförande därstädes av ett
för platsen passande landsstatshus, under villkor att staten inom två år
fattade beslut om byggnadens uppförande. Särskilt på grund av denna
senare omständighet hade byggnadsstyrelsen låtit genom tjänstgörande
arkitekten hos styrelsen, vice-professorn Charles Lindholm undersöka
möjligheterna att å nämnda tomter uppföra ett landsstatshus, och hade

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Lindholm för detta ändamål uppgjort ett av styrelsen nu överlämnat
skissförslag, vars utförande beräknats draga en kostnad av omkring
900,000 kronor. Genom denna undersökning ansåge byggnadsstyrelsen
visshet hava erhållits, att en tillfredsställande lösning av bjggnadsfrågan
skulle på detta sätt kunna vinnas. * Såväl länsstyrelsen som lantmäteri -styrelsen, vilka båda varit i tillfälle att taga del av förslaget, hade
förklarat sig godkänna detsamma.

Efter att vidare hava ur olika synpunkter jämfört med varandra
det äldre förslaget och det nu av professorn Lindholm uppgjorda har
byggnadsstyrelsen, med förklarande att styrelsen frånträdde sitt förut
avgivna förslag, hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, att nyssnämnda
av stadsfullmäktige uppställda villkor för tomtupplåtelsen bleve
uppfyllt; och har byggnadsstyrelsen förklarat sig finna Lindholms
förslag vara lämpligt att läggas till grund för uppförande av ett
landsstatshus å den erbjudna tomten. Till utförande av sistnämnda
förslag har byggnadsstyrelsen ansett att av det till 900,000 kronor
beräknade kostnadsbeloppet hälften borde vara tillgängligt under år 1920
och andra hälften under 1921.

Byggnadstyrelsen har emellertid icke inskränkt sig till den nu
återgivna framställningen, utan har därjämte ifrågasatt vissa anordningar,
genom vilka, i avvaktan på den definitiva lösningen av länsstyrelsens
lokalfråga, avsevärda nya utrymmen skulle kunna inom kort
ställas till förfogande.

I samband härmed har byggnadsstyrelsen avgivit förslag i fråga
om erforderliga ändrings- och reparationsarbeten inom landshövdingens
boställshigenheter i Gävle slott. Styrelsen har därvid omnämnt en av
rådstuvurätten i Gävle mellan före detta landshövdingen greve H. E. G.
Hamilton, avträdare, och landshövdingen Hagen, tillträdare, förrättad
laga av- och tillträdessyn å det till residens åt landshövdingen upplåtna
slottet med tillhörigheter, efter vilken syn rådstuvurätten föreskrivit, att
vissa, anmärkta förbättringar till ett värde av 4ö,569 kronor 50 öre
skulle verkställas på Kungl. Maj:ts och kronans bekostnad. Styrelsen
har vidare meddelat, att stjnelsen ansett sig böra i laga ordning söka
ändring i rådstuvurättens dom. Om anledningen härtill har jag inhämtat,
att åtskilliga av de arbeten och anordningar, vilkas utförande sålunda
ålagts kronan, enligt byggnadsstjnelsens mening icke betingades av
den kronan, enligt gällande boställsreglemente, åvilande underhållsskyldighet.
I sak har däremot byggnadsstyrelsen icke haft några väsentliga
erinringar mot utförande på kronans bekostnad av ifrågavarande

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

arbeten och anordningar, utan ingå desamma i huvudsak i det förslag
styrelsen nu framlagt.

Med ovannämnda skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen
överlämnat två särskilda, till styrelsen ställda skrifter, däri
landshövdingen Hagen framhållit det nödläge med avseende å lokaler,
vari länsstyrelsen befunne sig, samt erbjudit sig att för beredande provisoriskt
av ytterligare utrymmen avstå vissa till landshövdingens boställslägenheter
hörande rum i slottets bottenvåning. Därvid har landshövdingen
omnämnt en av stadsarkitekten i Gävle E. A. Hedin på
landshövdingens efter samråd med chefen för byggnadsstyrelsen meddelade
uppdrag gjord, av ritningar och kostnadsförslag åtföljd utredning,
vari ifrågasatts en del anordningar utöver de i rådstuvurättens dom
upptagna; och har landshövdingen vid avgivandet av nyssnämnda anbud
förklarat sig förutsätta, att de i rådstuvurättens dom upptagna förbättringar
och reparationer beträffande landshövdingens boställsvåning jämte
i arkitekten Hedins utredning ifrågasatta ytterligare anordningar snarast
möjligt komme till utförande. Med förmälan att kostnaden för samtliga
sålunda ifrågasatta arbeten kunde approximativt beräknas till 156,200
kronor, har byggnadsstyrelsen meddelat, att det förslag styrelsen framlade
innefattade vissa inskränkningar i de framställda kraven. Sålunda
upptager förslaget icke införande av värmeledning i landshövdingens
boställslägenheter och icke heller inläggning av parkettgolv i vissa rum
därstädes, vilka bägge anordningar ingingo bland de av landshövdingen
begärda.

I fortsättningen av den skrivelse, för vars innehåll jag nu redogör,
har byggnadsstyrelsen över de arbeten, som styrelsen föreslår till
utförande, lämnat en detaljerad beskrivning, ur vilken jag här anför
det huvudsakliga.

Arbeten för utökning av länsstyrelsens lokaler med vissa utrymmen i slottets
bottenvåning.

Ett rum, som är tvättstuga, förändras till tjänsterum, för vilket ändamål
trägolv inlägges, den nuvarande ytterdörren göres till fönster, bryggpannor och
sköljbassäng borttagas, varjämte även väggen borttages. Nya dörrar till ett mindre
intill liggande rum upptagas, väggarnas och valvens murverk lagas, vattenrivas och
slamfärgas. Väggarna mellan 2 mindre rum borttagas, så att ett rum av dem bildas,
väggar och valv lagas, vattenrivas och slamfärgas, en kakelugn borttages och
golvet repareras. En del skrymmande skåpinredningar borttagas, en dörröppning
igenmuras, utrymmen avskiftas för toalett och vattenklosett, vilka uppsättas med
rörledningar och tillbehör; nya och gamla väggar oljemålas.

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 125.

Arbeten inom landshövdingens våning.

Glaspartiväggen i stora trappan, som anses störande i den i övrigt monumentala
trapphallen, borttages; det nuvarande trägolvet å översta trappavsatsen
borttages likaledes, och kalkstensgolv ilägges sådant det finnes under nuvarande
vedlårar vid fönstren. Väggarna delvis målade med oljefärg, delvis med limfärg,
ommålas helt med oljefärg. Taket vattenrives och limfärgas. Som toalett- och
w. c.-förhållandena inom landshövdingens våning vore synnerligen föråldrade och
läge obekvämt till, anordnas nya i våningen två trappor upp. Kommunikationerna
emellan flera av rummen vore för närvarande synnerligen otillfredsställande. För
att avhjälpa en av dessa brister, som särskilt framträdde vid entréförhållandena,
anordnas genom sammanslagning av tre rum en första mottagningshall, i vilken en
å avsatsen i stora trappan förvarad överdel till en öppen spis i synnerligen goda
1700-tals former kompletterad uppsättes och där det nuvarande golvet, som vore
i synnerligen dåligt skick och komme att bli ytterligare upprivet vid borttagning
av väggarna, ersättes med parkettgolv i enkelt mönster. Även i det innanför hallen
belägna rummet vore golvet synnerligen illa medfaret. Att återställa fernissningen
med de fernissor, som för närvarande stode att få, vore både dyrbart och otillfredsställande,
varför parkettgolv borde inläggas även där, vilket golvmaterial på grund
av dess ringa underhållskostnad i längden otvivelaktigt bleve billigare än fernissning,
som ganska ofta betingade grundliga reparationer, golvhyvling och omläggning.

Den nuvarande • förläggningen av köket i bottenvåningen med mathiss till
den två trappor upp belägna matsalen vore synnerligen olämplig och fordrade extra
tjänstepersonal. Hissen, dragen för hand genom två våningar, vore dessutom tung
och besvärlig att sköta. För att avhjälpa dessa olägenheter borde ett rum i
våningen två trappor upp inredas till kök och för skafferi beredas utrymme genom
inbilning i väggen till samma rum.

I våningen en trappa upp förbättras förbindelsen med det intill landssekreterarens
ämbetsrum gränsande hörnrummet, avsett att användas till sängkammare,
därigenom att dels landssekreterarens rum, som vore oproportionerligt djupt, förkortas
och ett litet toalettrum bildas invid sängkammaren med genomgång till denna,
dels ett utanför det sålunda bildade toalettrummet liggande badrum genom inbilning
i murverket förskjutes, varigenom en till badrummet ledande korridor kan förlängas
intill toalettrummet.

Fn i en garderob å vinden befintlig torvmullsklosett utbytes mot en vattenklosett.
Det förutvarande köket i bottenvåningen anordnas till bostadsrum för
tjänare. Där elektriska ledningar för närvarande äro dragna utanpå väggar och
tak och där rummen i övrigt äro föreslagna att repareras, inläggas dessa ledningar
så att de bliva osynliga. I vissa rum, som äro föreslagna till reparation och som
ej förut äro försedda med elektriska ljusledningar, indragas sådana i väggarna.
Övriga föreslagna arbeten i slottet vore att betrakta som reparationsarbeten.

I detta sammanhang anför byggnadsstyrelsen, att, om nu ett grundligt
^undsättande av större delen av slottets inre företoges, det vore
synnerligen olämpligt att icke samtidigt inleda för värmeledning erforderliga
rörstammar och de övriga delar, som borde inmuras i väggarna.
Då nu de flesta av de för utökning av länsstyrelsens ämbetslokaler avsedda
lokalerna behövde nya uppvärmningsanordningar, vore anläggning

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

av värmeledning i länsstyrelsens nuvarande lokaler synnerligen lämplig.
För den övriga delen av slottet syntes det vara ändamålsenligt att uppskjuta
uppsättningen av värmeelement och. ytterligare en värmepanna,
tills konjunkturerna på järnmarknaden förbättrats.

Till ersättning för den tvättstuga i huvudbyggnadens bottenvåning,
som, enligt vad ovan sagts, i förslaget avses till tjänsterum, föreslår
byggnadsstyrelsen, att stallet i västra slottsflygeln, vilket vore i synnerligen
förfallet skick, omändras till tvättstuga.

Byggnadsstyrelsen anför vidare:

»Det nuvarande uthuset invid gränsen mot söder bakom slottet är både bristfälligt
och vanprydande. Det har använts till vedbod med mera. Såvida västra
flygeln inredes såsom föreslagits, beredes i denna plats för vedbod med mera. Uthuset
bleve sålunda överflödigt, varför detsamma bör nedrivas och försäljas och
markytan återställas till trädgård. Stängselmur mot gatan utföres med murpelare
och järngaller. Då det är omöjligt att beräkna vad försäljningen av uthusets materialier
kan inbringa, upptages kostnaden för denna förändring i sin helhet approximativt
till 3,000 kronor.

Den nuvarande barriären av trä å muren mot Strandgatan framför slottets
huvudfasad är mycket bristfällig och hotar att falla sönder. Att iståndsätta denna
låter sig icke göra och att anbringa en ny av trä torde vara stridande mot slottets
värdighet och av natur att ofta behöva förnyas. Fördenskull föreslås, att denna
avstängning utföres av mer beståndande material i form av en slät mur av tegel
med övertäckning av tuktade och något huggna stenplattor, satta och fogade i
cementbruk. Den undervarande stödjemuren av sandstensblock fogstrykes.

Nuvarande terrasstrappan av trä har under årens lopp blivit synnerligen bristfällig,
varför åtgärder i och för dess förbättring omedelbart böra vidtagas. I överensstämmelse
med vad som nyss anförts beträffande träbarriären föreslås, att trappan
omgöres i varaktigare material, i detta fall tuktad sandsten.

I gränserna mot det å fångvårdsstyrelsen upplåtna området äro stängselanordningarna
av provisorisk och bristfällig natur, varför föreslås, att åt väster, där
stängslet ligger fritt synligt, uppsättes ett enkelt järnstaket med betongfästen i
marken och att åt söder, där stängslet döljes av buskar, uppsättas så kallade Gunnebostängsel
ävenledes på betongfästen.»

Kostnaderna för samtliga de åtgärder, för vilka enligt styrelsens
förslag nu redogjorts, har styrelsen beräknat på följande sätt:

Iordningställande av lokaler för länsstyrelsens behov:

Byggnadsarbeten med målning .................................... kronor 4,350: —

Värmeledning i dessa lokaler jämte nuvarande lokaler » 31,900: —

I sammanhang därmed erforderliga reparationer....... » 7,100: —

Arvoden och oförutsedda utgifter ............................... » 4,000: — 47,350:_

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 107 höft. (Nr 125.)

2

10

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 125.

Arbeten inom landshövdingens boställsvåning.

Förändringar.......................................................

Reparationer......................................................

Inredning av tvättstuga i västra flygeln......

Indragning av rörstammar för värmeledning
Arvoden och oförutsedda utgifter..................

Arbeten å området.

Ändring av terrasstrappan .........................................

Murbarriär åt Strandgatan............................................

Stängsel mot fångvårdsstyrelsens område ................

Rivning av uthus och uppsättning av mur med järnstaket
............................................................................

Arvoden och oförutsedda utgifter ................................

kronor

18,990: —

»

15,280: so

»

10,500: —

»

6,000: —

5,000: —

4,060: —
6,750: —
1,200: —

3,000: —
1,869: so

55,770: so

16,879: so

Summa kronor 120,000: —

För egen del har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Länsstyrelsens i Gävleborgs län lokaler vore särdeles otillfredsställande,
och torde länsstyrelsen i detta avseende vara sämst ställd i
landet. Av denna anledning tvekade byggnadsstyrelsen icke att hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte redan bos 1919 års riksdag väcka förslag
om anvisande av medel till uppförande av ett landsstatshus enligt professorn
Lindholms ovan omförmälda förslag.

Länsstyrelsens behov av förbättring i sina lokalförhållanden vore
emellertid så oavvisligt trängande, att landsstatsbusets färdigblivande
icke syntes kunna avvaktas, varför byggnadsstyrelsen såge sig nödsakad
hemställa, att icke blott ovan angivna arbeten beträffande landshövdingens
boställsvåning och slottsområdet i övrigt utan även de omnämnda anordningarna
för länsstyrelsens behov omedelbart komme till utförande.
De senare vore dock att betrakta endast såsom ett provisorium, som icke
i någon mån kunde sägas utgöra någon slags slutlig lösning av länsstyrelsens
lokalfråga.

På grund av vad sålunda anförts bar byggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till 1919 års riksdag avlåta nådiga propositioner

dels om anvisande å 1919 års tilläggsstat av ett anslag å 120,000
kronor för iståndsättande av landshövdingens i Gävleborgs län boställsvåning
samt vidtagande av vissa provisoriska anordningar till tillfällig
förbättring av länsstyrelsens lokaler m. m.;

dels ock om beviljande av ett anslag å 900,000 kronor för uppförande
av ett landsstatshus i Gävle, av vilket belopp hälften kunde
beräknas bliva erforderligt år 1920 och andra hälften år 1921.

11

Kungl. Maj;t$ proposition Nr 125.

Sedermera har landshövdingen Hagen i en till Kungl. Maj:t ställd
skrift av den 27 december 1918 gjort framställning därom, att i samband
med de i byggnadsstyrelsens förslag upptagna arbeten inom landshövdingens
boställsvåning värmeledning måtte där införas ävensom parkettgolv
inläggas i salongen och passagerna mellan salen och salongen.
Härom har landshövdingen anfört följande:

»Styrelsens framställning grundar sig på dels den nyligen hållna av- och
tillträdessynen å slottet och dels det av stadsarkitekten i Gävle E. A. Hedin, efter
samråd med styrelsens ombud professor Lindholm, uppgjorda förslaget. Kostnaderna
enligt sistnämnda förslag hava beräknats till 156,200 kronor, men enligt styrelsens
framställning upptagits till 120,000 kronor. Skillnaden beror på att vissa i förslaget
upptagna arbeten ansetts icke alldeles nödvändiga, varför jag frånträtt
anspråk på deras utförande, samt att styrelsen förmenat, att anordnandet av
värmeledning jämväl i landshövdingens boställsvåning borde anstå i avbidan på
förändrade konjunkturer beträffande pris å värmeledningsmateriel och dylikt.

Från byggnadsstyrelsens synpunkt lärer åtgärden att ännu någon tid undanskjuta
arbetet med inledande av värmeledning även i boställsvåningen vara förklarlig.
Emellertid har jag ansett mig äga fog att hemställa, att värmeledning i ett
sammanhang anordnas i hela slottsbyggnaden. Med nuvarande värmeanordning är
byggnaden praktiskt taget mindre beboelig på grund av fukt m. in. och ett ytterligare
dröjsmål med möjliga förbättringar härutinnan förenat med allehanda olägenheter.
Det är måhända antagligt, att materialprisen skola sjunka, men när detta
kommer att ske och till vad grad torde ännu icke kunna bedömas. Det synes då
kunna ifrågasättas, om den besparing, som kan uppstå genom ett uppskjutande ett
eller annat år av arbetet, kan komma att förhållandevis spela någon avsevärd roll.
Att taga i betraktande är även, att målnings- och andra arbeten givetvis komma
att skadas, om värmeledningsanordningarna skola utföras efter den reparation, som
nu är förestående. Ur prisbillighetens synpunkt synes åtskilligt kunna vinnas av
att de olika reparations- och förändringsarbetena ske i ett lämpligt sammanhang.
I varje fall blir den ifrågasatta fördelningen av arbetenas utförande besvärande både
för länsstyrelsen och boställshavaren, vartill hänsyn synes böra tagas även av den
anledningen, att inflyttning i boställsvåningen icke torde kunna ske förr än tidigast
i medio av nästa år.

Byggnadsstyrelsen har vidare undanskjuta förslaget om inläggning av parkettgolv
i salongen i boställsvåningen och passagerna mellan nämnda rum och salen.
Golvet i salongen är ett målat golv och, såsom med sådana vanligen snart bli fallet,
bristfälligt. Olägenheten härav kan visserligen döljas genom mattbeläggning, men
detta ställer sig med hänsyn till rummets storlek och nuvarande pris på stora
mattor orimligt dyrbart. Om parkettgolv inlägges, vilket rummets beskaffenhet i
och för sig synes kräva, kunde boställsli avarens utgift för mattbeläggning här på
ett behövligt och önskvärt sätt reduceras.»

Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts att yttra sig i anledning av
vad landshövdingen Hagen sålunda anfört och hemställt, har styrelsen
den 7 januari 1919 utlåtit sig sålunda:

12

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

»Ehuru byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 26 november 1918 av
sparsamhetsskäl och i avvaktan på nedgående priser inskränkte förslaget rörande
iståndsättande av lokalerna inom Gävle slott till de oundgängligen nödvändigaste
arbetena, anser sig byggnadsstyrelsen likväl, då åtminstone anordnandet av värmeledning
inom landshövdingens boställsvåning i alla händelser inom ej allt för lång
tid säkerligen måste vidtagas, kunna tillstyrka nådigt bifall till förevarande framställning.
»

Kostnaden för de arbeten, som sålunda skulle tillkomma, har byggnadsstyrelsen
beräknat sålunda:

parkettgolv................................................. kronor 2,250

utsträckning av värmeledningen........................ » 14,000

därav föranledda efterlagningar och reparationer
............................................................ » 4,750

summa kronor 21,000.

Hela kostnaden för ifrågavarande arbeten skulle följaktligen uppgå
till 141,000 kronor, ett belopp som med 15,200 kronor understiger det
å tilläggsstaten beräknade anslaget, 156,200 kronor.

Den av mig lämnade redogörelsen visar, att de utrymmen, över
vilka länsstyrelsen i Gävleborgs län förfogar, äro till det yttersta tagna
i anspråk. I särskilt hög grad gäller detta om landskansliet, vare
lokalförhållanden redan år 1913 föranledde justitieombudsmannen att
fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten av snar utvidgning.
Den i landskansliets större rum ständigt arbetande personalen
utgjorde enligt den av mig delvis återgivna promemoria, som justitieombudsmannen
åberopade, 8 personer. Numera hava, såsom jag redan
nämnt, i sistnämnda rum icke mindre än 11 personer sina stadigvarande
platser, varjämte tidtals 2 maskinskriverskor där utföra sitt störande arbete.
Därtill kommer, att ifrågavarande rum, vars golvyta utgör 85 kvadratmeter,
även måste användas såsom mottagningsrum för allmänheten samt att en
avsevärd del av rummet upptages av bokhyllor och skåp. Åven landskontoret,
som för en personal av 12 (tidtals 14) befattningshavare förfogar över
en användbar golvyta av omkring 95 kvadratmeter i våningen en trappa upp
och omkring 52 kvadratmeter i bottenvåningen, är i stort behov av vidgade
utrymmen. Länsstyrelsens behov av förbättrade lokalförhållanden har
sålunda länge varit så påtagligt, att Kungl. Maj:t säkerligen skulle hava
långt tidigare än nu sker förelagt riksdagen proposition i detta ämne,

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 125. 13

därest ett förslag till frågans lösning förelegat, varom de hörda myndigheterna
varit eniga.

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, kan det av styrelsen förut
framlagda förslag om tillbyggnad av residensets huvudbyggnad, vilket
av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien bestämt avstyrkts, numera
icke komma i betraktande, alldenstund det icke bereder möjlighet
att tillgodose länsstyrelsens efter förslagets framläggande väsentligt
ökade utrymmesbehov. I det ändrade läge, vari frågan sålunda kommit,
hava nya utgångspunkter för utrymmesbehovets tillgodoseende erbjudit
sig dels genom Gävle stads anbud att under vissa villkor kostnadsfritt
upplåta tomt till ett landsstatshus, dels ock genom landshövdingen
Hagens erbjudande att ställa vissa till landshövdingens boställslägenheter
hörande rum till förfogande för länsstyrelsens räkning.

Då jag nu haft att pröva de förslag, byggnadsstyrelsen i anslutning
till nämnda båda anbud framlagt, har jag utgått ifrån, att länsstyrelsens
tjänstemän måste anses äga väl grundade anspråk på att från
statens sida med största möjliga skyndsamhet åtgärder vidtagas, varigenom
de allvarliga lokala missförhållanden, under vilka de under en
följd av år måst utföra sitt arbete, må bliva avhjälpta.

En möjlighet härtill föreligger genom begagnande av de utrymmen,
som genom den nuvarande landshövdingens erkännansvärda anbud
ställts till förfogande. I en av de förut av mig omnämnda skrivelser
till byggnadsstyrelsen, i vilka landshövdingen framlagt detta anbud, har
meddelats, att de i bottenvåningen till upplåtande erbjudna rummen,
vilka omfattade en sammanlagd golvyta av omkring 250 kvadratmeter,
avsåges för landskontoret, som då skulle avstå sina nuvarande rum i
våningen 1 trappa upp åt landskansliet. Den golvareal, varöver länsstyrelsen,
om landshövdingens anbud antages, komme att förfoga, skulle
uppgå till omkring 500 kvadratmeter, varav skulle komma på landskansli
del omkring 200 och på landskontorets omkring 300.

Byggnadsstyrelsen har vid sitt tillstyrkande av förslaget om inredande
av ifrågavarande rum i bottenvåningen, på sätt jag nyss omnämnt,
för sin del givit uttryck åt den meningen, att dessa anordningar
vore att betrakta endast såsom ett provisorium och icke kunde sägas
utgöra någon slutlig lösning av länsstyrelsens lokalfråga. Jag kan icke
fullt ansluta mig till den sålunda uttalade uppfattningen. Mig förefaller
det, som om de nya utrymmen, vilka genomförandet av ifrågavarande
förslag skulle tillföra länsstyrelsen, borde kunna gälla visserligen
icke för en slutgiltig lösning av frågan, men dock såsom en anordning,
vilken bör för ett antal år framåt tillfredsställa länstyrelsens utrymmesbehov.

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

För rummens iordningställande till länsstyrelsens bruk bar byggnadsstyrelsen,
som förut är nämnt, beräknat kostnaden till 47,350 kronor.
Detta belopp synes mig, i betraktande av det betydande utrymme som
förslaget avser att göra brukbart för länsstyrelsen, med nu gällande
prisläge icke oskäligt.

Jag bar förut nämnt, att till Gävle stadsfullmäktiges den 2 januari
1919 fattade beslut att till kronan med full äganderätt kostnadsfritt
upplåta ett område för bebyggande med ett landsstatshus knutits villkoret,
att staten inom två år fattar beslut om byggnadens uppförande.
För villkorets uppfyllande skulle tydligen erfordras, att proposition i
ämnet förelädes den nu samlade riksdagen. Med den uppfattning jagnyss
uttalat om den tid, under vilken de av mig förordade ändringsarbetena
i residensets bottenvåning böra kunna beräknas tillgodose länsstyrelsens
iitryrnmesbebov, kan jag icke finna, att tillräckliga skäl föreligga
att för närvarande ifrågasätta anbudets antagande. Aven oavsett
denna i och för sig avgörande omständighet skulle jag hysa starka
betänkligheter mot att, vid de nuvarande högt uppdrivna byggnadskostnaderna
och i betraktande av den nödvändiga utgiftsbegränsningen,
framlägga förslag till ett så omfattande byggnadsföretag, som här är
i fråga. Jag har följaktligen icke ingått i närmare prövning av de
ifrågavarande tomternas lämplighet för ändamålet. Emellertid hyser
jag den förhoppningen, att stadsfullmäktige i Gävle skola vara villiga
att utsträcka tiden för det avgivna anbudets giltighet; med framställning
härom har jag även avlåtit en skrivelse till fullmäktige.

Vidkommande härefter landshövdingens boställslägenheter förekommer
från min sida ingen anledning till erinran mot verkställandet av de
ändrings- och reparationsarbeten därstädes, som avses i byggnadsstyrelsens
skrivelse den 26 november 1918. Därutöver har nu landshövdingen Hagen
ifrågasatt dels omedelbart införande av värmeledning i boställsvåningen,
dels inläggning av parkettgolv i salongen och passagerna därifrån till
salen. Till bägge förslagen har byggnadsstyrelsen, som nämnt, numera
givit sin anslutning.

Det hade visserligen varit önskvärt att kunna, så länge de nuvarande
priserna på järnmarknaden äro rådande, begränsa värmeledningsanläggningen
till de för länsstyrelsen avsedda nya ämbetslokalerna, där
nya uppvärmningsanordningar i varje fall nu äro påkallade, enligt vad
byggnadsstjrrelsen vitsordat. De skål, som landshövdingen anfört för
utförande av hela värmeledningsanläggningen i ett sammanhang, hava
emellertid synts mig så vägande, att jag ansett mig böra ansluta mig
till landshövdingens förslag härutinnan. Åven i fråga om inläggning

Kungl. Maj-ts proposition Nr 125. 15

av parkettgolv har jag funnit landshövdingens senaste framställning hava
goda skäl för sig.

Då jag icke heller i övrigt har något att anmärka mot byggnadsstyrelsens
förslag, sådant det nu föreligger, hemställer jag, att Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen

att till utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler
samt iståndsättande av landshövdingens i länet boställsvåning m. m. anvisa
å tilläggsstaten för år 1919 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 141,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bil. litt____ vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Herbert Wallin.