Kungl Maj:ts proposition Nr 110.

I

Nr no.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag till
understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl
och manskap vid marinen; given Stockholms slott den
18 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till. understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och
manskap vid marinen på extra stat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 8,200 kronor.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 samt. 92 käft. (Nr Ilo.)

206 19 1

2

Kung!. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Inledning

Utdrag av protokollet över sjöförsvars ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 18 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter

följande. . .

Efter av Kungl. Maj:t meddelat bemyndigande tillkallade jag den
12 april 1918 förste bibliotekskonsulenten, filosofie doktorn Fredrik
Hjelmqvist för att inom sjöförsvarsdepartementet biträda med verkställande
av utredning angående beskaffenheten av inom marinen betintliga bibliotek,
avsedda för manskapet under deras fritid i land och ombord, samt uppgörande
av förslag till en förbättrad organisation av biblioteksverksamheten
för såväl underbefäl som manskap inom flottan och kustartilleriet.

På grund av sålunda meddelat uppdrag överlämnade förste bibliotekskonsulenten
Hjelmqvist med skrivelse den 29 september 1918 utredning
och förslag i ämnet.

3

Kungl. Maj. ts proposition Nr 110.

Då jag den 9 januari 1919 anmälde de frågor, som tillhörde regleringen
av riksstatens femte huvudtitel för år 1920, meddelade jag, att
omförmälda förslag remitterats till vederbörande myndigheter samt att
åtskilliga enskilda sammanslutningar beretts tillfälle att inkomma med
yttranden i ärendet. Då samtliga infordrade yttranden vid nämnda tidpunkt
ännu icke inkommit, kunde jag ej då underställa ärendet Kungl.
Majrts prövning. Emellertid syntes det mig, att medel för ändamålet
borde tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om
anslagsbehoven för år 1920.

På min hemställan föreslog också Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan
på den proposition angående beviljande av anslag till biblioteksverksamheten
för underbefäl och manskap vid marinen, Kungl. Maj:t
kunde komma att till riksdagen avlåta, bland de extra förslagsanslagen å
femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp av 8,200 kronor.

Sedan samtliga infordrade yttranden numera inkommit, anhåller jag
att ånyo få anmäla ifrågavarande ärende.

Jag torde då först få återgiva den av förste bibliotekskonsulenten
Hjelmqvist avlämnade utredningen, vilken är av följande lydelse:

»I. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för
marinens manskap under dess fritid i land.

Redan sedan flera årtionden tillbaka har man vid några av de största
till marinen hörande kårerna uppmärksammat betydelsen av att manskapet
bereddes tillfälle att under sin fritid få sysselsätta sig med roande
eller utbildande läsning.

Det för det på Skeppsholmen garnisonerade manskapet avsedda
''»sjömanskårens bibliotek» innesluter sålunda i sig rester av en del äldre
bibliotek, tillhörande kårer, som numera äro upplösta eller ej längre
existera under namnen i fråga: »båtsmännens bibliotek», »matroscorpsens
bibliotek», »matros- och minörkompaniernas bibliotek», »kanoniercorpsens
bibliotek». En tryckt katalog över »matroskårens bibliotek» visar, att
detta år 1874 upptog 1,233 nummer. I övrigt hava inga upplysningar kunnat
erhållas angående de nämnda bibliotekens historia. För närvarande
räknar sjömanskårens bibliotek cirka 800 band och är uppdelat i tre
avdelningar, uppställda i läsrummen i två av kasernerna och på
logementsfartyget Vanadis.

Utredning
och förslag
av förste
bibliotekskonsulenten

F. Hjelmqvist.

4

Kung}. 3faj:ts proposition Nr 110.

Åven »sjömanskårens kasernbibliotek» i Karlskrona har existerat sedan
ganska lång tid tillbaka, om man också ej bär några data för dess tillkomst.
Det består för närvarande av cirka 2,100 arbeten.

Karlskrona kustartilleriregemente övertog år 1893 av Karlskrona artillerikår
två manskapsbibliotek, uppställda det ena i stad skasernen, det andra
å Kungsholmsfort. År 1916 tillkom ett tredje bibliotek på V. Hästholmsfort.
Stadskasernens bibliotek innehåller cirka 1,000, Kungsholmsforts
cirka 600 och V. Hästholmsforts cirka 50 band.

År 1900 upprättades vid Vaxholms kustartilleriregemente ett manskapsbibliotek,
fördelat i två avdelningar, den ena på Vaxholmen, den andra
på Oscar-Fredriksborg.. Tillsammans innehålla de cirka 1,425 band.

För den på Fårösund förlagda personalen upprättades år 1907 ett
manskapsbibliotek, som för närvarande omfattar cirka 200 band.

Till Älvsborgs kustartillerikärs manskapskassa överlämnades år 1916
två boksamlingar, som skulle utgöra ett manskapsbibliotek för kåren och
uppställdes i ett av läsrummen i Oscar II:s hem för kustartillerister.
Bokbeståndet utgör cirka 600 arbeten. Ånnu så länge användes biblioteket
endast av kustartilleriets manskap, men det är meningen att det
även skall hållas tillgängligt för manskapet vid Göteborgs örlogsdepå.

Utom det ovan omnämnda sjömanskårens kasernbibliotek finnas i
Karlskrona ytterligare två bibliotek avsedda för ett par av flottans kårer.
Det ena är ett av kvdnnoförbundet för Sveriges sjöförsvar till torpedberedskapen
vid olika tillfällen, senast år 1917, skänkt och på kasernfartyget
Stockholm placerat bibliotek, det andra är skeppsgossekårens bibliotek.
Det förra utgör cirka 175 band och har under den tid, då torpedmanskapet
varit utkommenderat, ställts till undervattensbåtsberedskapens förfogande.
Det senare, som bildats huvudsakligen genom gåvor av officerarna,
är uppställt i skeppsgossekasernens läsrum och räknar cirka
1,000 band.

De båda sjömanskårernas bibliotek i Karlskrona och Stockholm sortera
direkt under vederbörande kasernbefälhavare, som bestämmer bokinköpen.
Vid kustartilleriets och skeppsgossekårens bibliotek finnes en
särskild föreståndare för biblioteket, utsedd bland officerarna. Enligt
regementsinstruktionen för Karlskrona kustartilleriregemente skall biblioteks
föreståndaren (jämte en vikarie) på förslag av kasernbefälhavaren
utses av regementschefen för en tid av ett år. Det åligger honom, bland
annat, att till kasernbefälhavaren ingiva förslag till och sedan ombesörja
inköp och inbindning av böcker, kontrollera bibliotekskatalogen, föra
räkenskap över medel, som inflyta i ersättning för förkomna och skadade
böcker, granska och attestera räkningar för biblioteket, årligen i

o

Kung!. Maj.ts proposition Nr 110.

januari inlämna en kortfattad redogörelse för bibliotekets verksamhet samt
i övrigt på allt sätt söka bidraga till att biblioteket fyller sitt ändamål.
Vid övriga kårer synas bestämmelserna angående föreståndarens uppgifter
vara likartade med dessa. I fråga om Ålvsborgs kustartillerikår är
dock den skillnaden att märka, att biblioteket här sorterar under manskapskassans
styrelse och att föreståndaren inför denna styrelse ansvarar
för bibliotekets underhåll och för inköp av nya böcker.

Den närmaste tillsynen över biblioteken åligger bibliotekarien. Vid
sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona skötes denna syssla av den
underofficer, som har om hand räkenskaperna för kasernexpeditionen.
Vid sjömanskårens bibliotek på Skeppsholmen är kasernernas maskinist
på samma gång bibliotekarie, vid övriga kårer är till bibliotekarie kommenderad
en underofficerskorpral, som vid Karlskrona kustartilleriregemente
(och antagligen även vid övriga kårer) enligt regementsinstruktionen
jämte en ställföreträdare utses av kasernbefälhavaren. Bibliotekarien
åligger att sköta katalogisering och utlåning och i flertalet fall åtnjuter
han ett litet arvode för sitt besvär. Helt oavlönad är han vid sjömanskårens
kasernbibliotek i Karlskrona, vid kasernfartyget Stockholm och vid
skeppsgossekårens bibliotek samt på V. Hästholmsfort. Bibliotekarien
på Skeppsholmen har i arvode 50 kronor i kvartalet. I Karlskrona kustartilleriregementes
stadskasern och på Oscar-Fredriksborg har han i månaden
10 kronor, vid Ålvborgs kustartillerikår 8, på Vaxholmen 6 och
på Kungsholmsfort 5. Bibliotekarien vid Fårösunds manskapsbibliotek
får i arvode 5 % av influtna låneavgifter.

Bokbestånden i biblioteken utgöras huvudsakligen av skönlitteratur.
Av historiska arbeten märkas särskilt en del böcker rörande världskriget.
Den tekniska och naturvetenskapliga litteratur, som finnes i de äldre
biblioteken, är vanligen fullständigt föråldrad.

Över bibliotekens böcker föres i allmänhet endast en förvärvskatalog
i bokform, någon gång uppdelad i olika avdelningar efter begynnelsebokstäverna
i författarnamnen. Endast i skeppsgossekårens
bibliotek finnes en alfabetisk kortkatalog. Där har också början skett
till en systematisk katalog, likaledes på kort. Tryckt katalog förekommer
vid Ålvsborgs kustartillerikår.

Bibliotekslokaler och utlåning svillkor. Så gott som alla här omnämnda
bibliotek äro uppställda i för manskapet avsedda läsrum, där
oftast tidningar, tidskrifter, illustrerade arbeten o. s. v. finnas utlagda
till begagnande på stället. Utlåning från biblioteket är överallt tillåten
utom i fråga om sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona, där böckerna
endast få användas på stället, men där biblioteket också hålles öppet

6

Kung!. Maj:ts proposition Nr Ilo.

samma tider som läsrummet, vardagar från kl. 2 till 8.50 e. m. och sönoch
helgdagar från kl. 9 f. m. till 9.20 e. in. (Under dessa tider finnes
i läsrummet kommenderad en underofficer eller underofficerskorpral som
ordningsman.) Älvsborgs kustartillerikårs manskapsbibliotek hålles öppet
endast ungefär var tionde dag, på kårens »kassadagar.y; annars synes
regeln vara den, att biblioteken hallas öppna vissa tider varje vecka, a
Kungsholmsfort 5 gånger i veckan, 45 minuter var gång, i kustartiheriregementets
stadskasern i Karlskrona 3 gånger i veckan, 1 timme var
gång, på Oscar-Fredriksborg 2 gånger i veckan, 2 timmar var gång, på
Skeppsholmen 2 gånger i veckan i var och en av de tre avdelningarna,

1 timme var gång, o. s. v. Lånetiden är vanligen 14 dagar, och endast
ett band får i regel lånas åt gången. Vid Vaxholms kustartilleiiregemente
och i Fårösund upptages en avgift för boklån, vilken på det förstnämnda
stället utgår med 5 öre, på det sistnämnda med 5 öre för större
och 2 öre för mindre arbeten, allt per vecka och band.

Utlånings fr ekvens. Angående bibliotekens användning föreligga de
högsta siffrorna från Karlskrona kustartilleriregemente. År 1917 utlånades
här tillsammans cirka 5,600 band (i stadskasernen 2,400, å Kungsholmsfort
2,900 och V. Hästholmsfort 300). Vid Vaxholms kustartilleriregemente
var lånesiffran under samma tid cirka 2.500, vid sjömanskårens
bibliotek på Skeppsholmen cirka 1,250, vid Ålvsborgs kustartillerikår
cirka 700 och i Fårösund 190. Fn särdeles vacker stigning visa lanesiffrorna
år 1918 i biblioteket på Oscar-Fredriksborg. Tack vare en
planmässig annonsering inom kasernområdet med anslag, innehållande
uppgift om nytillkomna böcker, lyckades bibliotekarien bär driva upp
utlåningen, från att hava utgjort 55 band i januari och 52 i februari, till
70 i mars, 92 i april, 244 i maj och över 250 i juni.

Utlåningen registreras på något olika sätt i de olika biblioteken. I
allmänhet göres dock dubbel notering. \id Karlskrona kustartilleriregemente
användas sålunda dels i nummerföljd ordnade lånarkort, innehållande
kolumner för utlånings- och återlämningsdatum samt boknummer, dels en
efter boknummer uppställd journal i bokform. Dessutom föres en förteckning
över låntagarna ordnade efter kompaninummer med uppgift
om vars och ens lånarkortsnummer. På Oscar-Fredriksborg undertecknar
låntagaren ett kvitto för varje boklån. Boklånen införas sedan i en
journal, ordnad kronologiskt.

Värdet av böcker, som skadats eller förstörts, avdrages i regel vid
avlöningens utbetalande till ifrågavarande låntagare.

Inkomster och utgifter. Intet av de här ifrågavarande biblioteken har
haft något fast årligt anslag. Ett par av dem (skeppsgossekårens och

7

Kungl. Maj. ts proposition Nr 110.

kasernfartyget Stockholms bibliotek) hava varit helt hänvisade till tillfälliga
enskilda gåvor i penningar eller böcker. Åven i de övriga har
nyförvärvet till en del åtminstone grundat sig på gåvor av officerare
eller meniga. I de flesta fall har dock även manskapskassan anlitats
för anslag, som variera betydligt de olika biblioteken emellan och från
det ena året till det andra inom ett och samma bibliotek. Under de
tre sista åren synas de högsta anslagssummorna hava förekommit vid
Karlskrona kustartilleriregemente, där för inköp och inbindning av
böcker använts år 1915 598 kronor 10 öre, år 1916 1,039 kronor 30 öre
och år 1917 544 kronor 48 öre. Möjligen ingår i dessa uppgifter även
ersättning för förkomna eller skadade böcker. Men om man också kan
förmoda detta, är det dock en betydande skillnad mellan dessa siffror
och dem från sjömanskårens bibliotek å Skeppsholmen, där man för
inköp och inbindning av böcker under åren 1913—1917 tillsammans använt
endast 188 kronor 40 öre utöver vad som kan hava influtit som
ersättning för bortslarvade eller skadade böcker. I sjötruppernas • kasern
i Karlskrona hava ur manskapskassan anslagits till inköp och inbindning
av böcker år 1915 250 kronor 55 öre, år 1916 227 kronor 70 öre och
år 1917 328 kronor 05 öre. I dessa belopp ingår emellertid nyanskaffningen
ej endast till kasernbiblioteket utan också till de i det följande
avsnittet omnämnda »besättningarnas bibliotek». Vid Älvsborgs''kustartillerikår
härunder år 1917 ur manskapskassan anvisats till inköp och inbindning
av böcker bortåt 90 kronor. — Vid de bibliotek, där man upptager
avgift för boklån, Vaxholms kustartilleriregementes och Fårösunds
kustartilleridetachements, har man på det senare stället icke någonsin
och på det förra icke. under de senaste åren anlitat manskapskassan för
biblioteksändamål.

Innan jag slutar redogörelsen för de bibliotek, som äro avsedda
för marinens manskap under dess fritid i land, anser jag mig även böra
omnämna några privata institutioner, som jämte sin övriga verksamhet
till sjömännens och skeppsgossarnas bästa också hålla boksamlingar
tillgängliga för utlån. De ifrågavarande anstalterna äro örlogshemmen i
Karlskrona och Stockholm och skeppsgossehemmet i Karlskrona. Alla
tre hava små bibliotek och lämna ut avgiftsfria boklån.

II. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för
manskapet under dess fritid ombord.

Ombord å pansarfartyget Sverige finnes inrett ett läsrum åt manskapet
med ett av enskilda donerat bibliotek. I övrigt har man på två

8

Kungi. Maj:ts proposition Nr 110.

eller rättare tre sätt sörjt för tillfredsställande av det på sjöexpeditioner
utkommenderade manskapets behov av läsning: dels finnas sedan
gammalt i Karlskrona de s. k. »besättningarnas bibliotek», dels hava år
1913 genom folkbildningsförbundets försorg upprättats 10 vandringsbibliotek.
Slutligen söker man även tillgodose skeppsgossarna på deras
övningsresor.

»Besättningarnas biblioteks äro 25 till antalet, 6 större på cirka 120
arbeten och i9 mindre på cirka 70. De stå under uppsikt av kasernbefälhavaren
i sjötruppernas kasern i Karlskrona och skötas av samma
underofficer, som har hand om det förut omnämnda sjömanskårens
kasernbibliotek.

Biblioteken förnyas för det mesta genom frivilliga gåvor av besättningarna
å utkommenderade fartyg. En del bokinköp hava dock gjorts
för överskott å fartygens marketenterikassor, vilket numera ingår i manskapskassan.

Biblioteken utlånas mot kvitto av vederbörande fartygschef eller
sekond. Befälhavaren å varje utgående fartyg skall erhålla underrättelse
om befintligheten av dessa''bibliotek. Under krigstiden bär detta dock
. ej kunnat ske så regelbundet som önskligt hade varit, enligt uppgift
därför att avgångstiderna för flottans fartyg varit hemliga och kasernbefälhavaren
ej alltid haft tillfälle att sända ut den nämnda påminnelsen.
Någon tryckt katalog finnes ej över dessa bibliotek.

Den 13 december 1911 ingav överstyrelsen för folkbildningsförbundet
i Stockholm en skrivelse till dåvarande statsrådet och chefen för
sjöförsvarsdepartementet med hemställan att på femte huvudtiteln måtte
anvisas medel för upprättandet av särskilda för flottan avsedda vandi ingsbibliotek
för att därigenom bereda de värnpliktige tillfälle till roande
och kunskapsgivande läsning under deras fritid. I enlighet med ett
tillstyrkande utlåtande av marinförvaltningen, som inhämtat yttrande
från * inspektören av flottans övningar till sjöss, uppdrog Kungl. Maj:t
den 16 februari 1912 åt folkbildningsförbundet att i ''samråd med inspektören
av flottans övningar till sjöss verkställa inköp av
böcker till 10 för flottan avsedda vandringsbibliotek ävensom att ombesörja
inbindning jämte katalogisering av böckerna. De härför erforderliga
kostnaderna, som beräknades uppgå till 1,600 kronor, skulle förskjutas
av marin förvaltningen och framdeles anmälas till ersättning.
Den 12 januari 1913 anmälde folkbildningsförbundet, att de 10 vandringsbiblioteken
voro färdiga, och genom nådigt brev den 7 mars 1913 bestämdes,
att 6 av dessa bibliotek skulle placeras på flottans station^
Karlskrona och 4 på flottans station i Stockholm, varjämte uppdrogs åt

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

vederbörande stationsbefälhavare att ombesörja deras förvarande och
handhavande. Samtidigt med biblioteken överlämnade folkbildningsförbundet
även en tryckt katalog över deras innehåll. Biblioteken omfatta
vart och ett 50 å 60 arbeten, varav något över hälften är skönlitteratur.
De förvaras i små, lätt flyttbara skåp.

Vad slutligen skeppsgossarna angår, så bör omnämnas, att till deras
övningsfartyg bruka från kårens bibliotek utlånas 30 å 40 arbeten åt
gången.

III. Brister i den nuvarande organisationen av marinens manskapsbibliotek
och förslag till förändringar.

Ett av de största, om inte det största hinder, som står i vägen för
en utveckling i önskvärd riktning av marinens manskapsbibliotek, är
frånvaron av bestämda ärliga anslag. Att det ej går att i längden hålla ett
bibliotek uppe, där man - är så gott som uteslutande hänvisad till tillfälliga
enskilda gåvor, behöver ej framhållas. Men även i sådana bibliotek,
där man kan räkna på bidrag från det allmännas sida, är det svårt
att genomföra en rationell plan för bokinköpen, så länge ej ett visst
belopp är bestämt, som man har att röra sig med. Det är ej ägnat att
uppmuntra biblioteksföreståndaren eller bibliotekarien till inköpsförslag,
om han ej vet, hur långt han kan gå i sina krav, och det så att säga
fordras ett särskilt anvisningsbeslut för även det minsta belopp, som
behövs för biblioteket.

De bibliotek, där avgift upptages för boklån, kunna så till vida
synas bättre ställda, som man där kan för bibliotekets räkning i vilket
fall som helst förfoga över de genom läneavgifterna inflytande inkomsterna,
och i den omständighet, att bibliotekets bestånd vilar på lånefrekvensen,
kan tillika anses ligga eu viss eggelse för biblioteksstyrelsen att söka
driva upp denna så mycket som möjligt. Men detta system har å andra
sidan sina avgjorda nackdelar. I ett bibliotek, där man helt beror av
läneavgifterna, sänkes lätt nog nivån för bokinköpen, då det är frestande
att huvudsakligen köpa sådana böcker, som man kan vara säker på
skola »gå», oavsett deras värde i övrigt. Och även om denna fara undvikes,
så är det dock med all rätt som man klandrat, att stat eller kommun
uppehåller ett system, som kan sägas lägga skatt på studieintresset.

Om man anser det vara statens intresse och plikt att bereda de värnpliktiga
tillfälle att under sin fritid få ägna sig åt underhållande, utbildande
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 92 käft. (Nr Ilo .) 20819 2

10

Kungl. Maf.ts proposition Nr 110.

eller uppbyggande läsning — och det torde knappast någon vilja på allvar
bestrida — så böra därför också sådana anstalter träffas, att man för
manskapsbibliotekens utveckling och vård har att tillgå bestämda årliga
anslag, och dessa anslag böra vara så tilltagna, att de möjliggöra å ena
sidan en bokanskaffning motsvarande storleken av den lånarkrets, för
vilken biblioteket är avsett, å andra sidan eu skälig ersättning åt den
eller de personer, som sköta biblioteket.

Att härvid — såsom hittills flerstädes varit fallet — låta utgifterna
för biblioteket vila på manskapskassan kan knappast anses lämpligt.
Inkomsterna i denna kassa, som huvudsakligen är bildad genom överskott
på regementenas eller kårernas marketenterirörelse, växla år från år.
Det har vid sjömanskårens kasern i Karlskrona till och med hänt, att
denna kassa något år uppvisat förlust i stället för behållning. Det synes
därför oegentligt att låta ett anslag, som skall återkomma varje år, utgå
ur denna kassa. Om däremot någon tillfällig större utgift behöver göras
för biblioteket, t. ex. för anskaffande av nya bokskåp eller bokhyllor, inköp
av ett särskilt dyrbart verk eller dylikt, då kan det vara mera motiverat
att anlita manskapskassan, men för normala fall synes det vara riktinast,
att särskilda medel av staten anvisas för bibliotekens utveckling och

vård. _ .

Som redan här ovan antytts, bör bokinköpens omfattning sta
i ett visst förhållande till kårens eller regementets, storlek. På samma
sätt bör också det belopp, som avses till ersättning åt bibliotekarien,
beräknas högre, ju större den lånarkrets är, som biblioteket skall betjäna.
Detta får dock naturligtvis ej fattas rent bokstavligt, som om
meningen vore, att förhållandet skulle vara fullt proportionellt, så att en
dubbelt så stor kår skulle behöva ett dubbelt så stort biblioteksanslag.
Det är snarare så, att en mindre kår måste använda förhållandevis
mer för biblioteket än en större. Det finnes ju bland annat en hel del
arbeten, som böra anskaffas till biblioteket, oavsett karens storlek, t. ex.
uppslagsböcker av olika slag, men vilka ej behöva inköpas i flera exemplar
i en större kår än i en mindre. Absolut taget bör emellertid anslaget
till biblioteket vara högre i en stor kår än i en liten..

Manskapsnumerären i de regementen och kårer, som tillhöra sjöförsvaret,
visas av följande tablå.

Flottan:

Karlskrona station.......................

Stockholms station......................

Skeppsgossekåren i Karlskrona
» i Marstrand

3,919 man
2,642 »

400 »

200 »

Kungl. Maj.ts proposition Nr Ilo.

11

Kustartilleriet:

Vaxholms fästning.........................................

.................................... 1,240

man

Karlskrona » ............................................

.................................... 846

»

Ålvsborgs » .............................................

................................. 248

»

Fårösunds » .............................................

................................. 80

»

Tillsvidare vill jag se bort från skeppsgossekårerna, vilkas bibliotek
så till vida intaga en plats för sig, som det här gäller till stor del ren
ungdomslitteratur, vilken i det stora hela torde vara något billigare än
annan litteratur.

Till grund för anslagsberäkningarna synas mig böra läggas förhållandena
vid Karlskrona kustartilleriregemente, då detta å ena sidan jämte
Vaxholms kustartilleriregemente intar en mellanställning mellan de mycket
stora kårerna och de små, samt å andra sidan, som förut framhållits, är den
kår, som de senaste åren haft de största utgifterna för manskapsbiblioteket.
I medeltal hava här under åren 1914—1917 använts cirka 700 kronor till
inköp och inbindning av böcker. Härtill komma så arvodena till bibliotekarierna,
som tillsammans uppgå till 180 kronor. I det hela utgör alltså
den summa, som gått åt för biblioteket under de sista tre åren, i medeltal
cirka 880 kronor. Emellertid synes det vara skäl att öka bibliotekariearvodena
till sammanlagt hälften av utgifterna för inköp och inbindning.
Slutsumman skulle på detta sätt bli 1,050 kronor, motsvarande
ungefär 1 krona 25 öre per man. Detta proportionstal torde dock ej
böra utan vidare tillämpas på de övriga kårerna. För de små, vilkas
manskapsnumerär ej uppgår till 500 man, synes det något för lågt och
för kårerna på över 1,000 man kan det åter anses väl högt. Det förefaller
mig därför lämpligast, att det för Ålvsborgs och Fårösunds kårer,
vilkas manskapstal som nämnt understiga 500, bestämmes till 1 krona
50 öre per man. För kårer med mellan 500 och 1,000 man synes anslaget
böra utgå efter 1 krona 25 öre per man, dock med minst 750 kronor, (motsvarande
1 krona 50 öre för 500), för kårer med mellan 1,000 och 1,500
man efter 1 krona per man, dock med minst 1,250 kronor och för kårer
med över 1,500 efter 50 öre per man, dock med minst 1,500 kronor.

Efter dessa principer skulle man komma till följande anslag sb eloj)<p
(i vissa fall något avrundade):

Sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona ..........................

Sjömanskårens bibliotek i Stockholm..........................................

Manskapsbiblioteket vid Vaxholms kustartilleriregemente ...

» » Karlskrona »

» » Ålvsborgs kustartillerikår..................

» » Fårösunds kustartilleridetachement

1,955 kronor

1,500

1,250

1,055

370

120

6,250 kronor

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Vad skeppsgoseekårerna angår, synes man vid dem böra stanna vid
75 öre pr man, vilket skulle innebära för Karlskrona kår ett anslag
om 300 kronor och för Marstrands 150 kronor.

Sammanlagda beloppet av de anslag, som skulle enligt ovanstående
förslag utgå, skulle alltså bliva 6,700 kronor.

Huru dessa anslag skola fördelas på de viktigare utgiftsposterna,
torde böra överlämnas åt vederbörande kårchef att bestämma, dock synas
arvodesbeloppen till bibliotekarierna (och eventuellt biblioteksföreståndarna)
böra utgöra sammanlagt minst en tredjedel och högst hälften av
det till vederbörande kår utgående anslaget. Likaså bör det naturligtvis
tillkomma stationsbefälhavaren eller'' regementschefen eller den officer
dessa därtill utse att avgöra, huru biblioteksanslaget skall fördelas
mellan de olika avdelningsbiblioteken.

Bibliotekets styrelse och skötsel böra givetvis ordnas på sätt, som kan
befinnas lämpligast på var plats. Ganska naturlig förefaller dock den
ordning, som tillämpas på flertalet platser, att en officer utses till biblio—
teksföreståndare och en underofficerskorpral till bibliotekarie. I fråga
om fördelningen av uppgifterna dem emellan torde regementsinstruktionen
för Karlskrona kustartilleriregemente kunna tjäna som mönster. Vid
sjömanskårerna i Stockholm och Karlskrona skulle måhända en pensionerad
underofficer kunna anställas som bibliotekarie. Huvudsaken är
emellertid, att man får till denna post eu person med intresse för uppgiften,
med sinne för böcker och med förmåga att upprätthålla ordningen.

Särdeles välbehövligt är, att bokbeståndet överses, isynnerhet i .de
äldre biblioteken, där bland annat en del nu fullkomligt föråldrad teknisk
och naturvetenskaplig litteratur, som till ingen nytta tar plats på hyllorna,
borde utgallras och där tillika en hel del romaner av mera tvivelaktigt
värde kunde saklöst avföras. Dessutom borde man vid bokinköpen
hava uppmärksamheten riktad på anskaffandet av lämplig uppslagslitteratur,
som överallt, där läsesalarna stå under uppsikt av en ordningsman,
borde kunna ställas upp som ett ständigt tillgängligt handbibliotek.

Över boksamlingarna borde finnas ej blott förvärvs katalog utan också
på kort utskrivna nominal- (alfabetiska) och real- (systematiska) kataloger.
Utlåningen bör ordnas på ett praktiskt och lätthanterligt sätt. Antagligen
skulle man med fördel kunna använda något av de kortsystem,
som tillämpas i folkbiblioteken. De för dessa ändamål behövliga kort
och blanketter torde möjligen kunna tillhandahållas genom en gemensam
central.

13

Kungl. Maj. ts proposition Nr Ilo.

Filialer. På alla platser, där manskap är förlagt eu längre tid och
där lämpliga lokaler kunna anordnas, böra uppställas bibliotek, antingen
stationära (avdelnings- eller filialbibliotek) eller vaudringsbibliotek.

Biblioteken böra hållas öppna för utlåning om möjligt varje vardag
åtminstone en halvtimme. Vad det betyder, att biblioteket är ofta tillgängligt,
visa uppgifterna från Kungsholmsfort vid Karlskrona, där man
finner den högsta utlåningssiffran (2,900) och där biblioteket också hålles
öppet för utlåning flera gånger än på något annat ställe.

Som redan förut antytts, böra givetvis alla avgifter för boklån slopas.

Höga utlåningssiffror äro visserligen ett uttryck för att biblioteket
fyller en uppgift, men dettas enda eller ens väsentligaste mål är dock
ej att skaffa sig en talrik och mångläsande lånarskara; lika viktigt är
att biblioteket står till verklig tjänst för det mindretal, som vill begagna
det till sin utbildning och att åtgärder vidtagas för att detsamma
skall kunna vara till väckelse och hjälp för mera planmässiga studier.
Jag har redan härovan erinrat om behovet av ett någorlunda gott handbibliotek.
Ett annat avseende, i vilket biblioteket skulle kunna göra en
viktig insats, gäller understödjandet av studiecirkelverksamheten. Denna
har just bland de breda lagren i vårt land visat sig kunna mer än något
annat samla kring böckerna, den har väckt intresse för mera givande
och värdefull litteratur och har på sina ställen givit upphov till
verkligt planmässiga studier. Det vore därför att önska, att biblioteksföreståndaren,
bibliotekarien eller andra intresserade och lämpliga personer
satte i gång eu studiecirkelrörelse bland manskapet. I detta sammanhang
kommer man in på en rad andra önskemål: att lokal beredes
för studiecirklarnas möten, att särskilda lättnader i fråga om utlåningsvillkoren
beviljas medlemmar av dylika föreningar och att vid bokanskaffningen
till biblioteket särskild hänsyn tages till de önskningar, som
framställas från studiecirklarnas sida. Det är självklart, att ämnet för
studiecirkelns arbete bör på förhand meddelas biblioteksföreståndaren,
och likaså kan det vara lämpligt, att studiecirkelns ledare till honom
avlämnar rapport över verksamheten.

Skall biblioteket kunna gå i land med dessa uppgifter, torde det
vara behövligt, att bibliotekarien beredes tillfälle att själv erhålla hjälp
och anvisningar. Det kunde antagligen vara till någon nytta, om
bibliotekskonsulenterna i folkskolöverstyrelsen iinge uppsikt även över
marinens manskapsbibliotek och om de erhölle i uppdrag att vid lämpliga
tillfällen inspektera dem och därvid lämna behövliga råd och hjälp.
Man skulle särskilt kunna tänka sig, att de kunde vara till gagn vid
uppgörande av planerna för studiecirklarnas arbete, vid anvisande av

14

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

regler för katalogiseringen, möjligen också vid bestämmandet av blanketternas
och kortens form och anordning o. s. v.

De önskemål, som här framställts, gälla visserligen i främsta rummet
de bibliotek, som äro avsedda för manskapets fritid i land, men i
vissa hänseenden äger vad här sagts också sin tillämpning på de bibliotek,
som äro avsedda för manskapet under dess fritid ombord.

Åven i fråga om det senare slaget bibliotek är det önskvärt, att
deras bokbestånd överses. När det gäller dylika jämförelsevis små bibliotek,
är det till och med av ännu större vikt an i fråga om de större
manskapsbiblioteken, att ingen bok får vara föråldrad eller oduglig. Det
är också beträffande dessa bibliotek av stor betydelse, att bokbeståndet
efter hand förnyas. De belopp, som kunna vara av nöden för detta ändamål,
behöva dock ej vara större än att de kunna anvisas att utgå
från anslaget till vederbörande flottstations kasernbibliotek. Men härav
följer, att det är lämpligast, att samma myndighet och samma bibliotekarie
hava om hand båda slagen av bibliotek och att alltså bland annat
den uppdelning, som i Karlskrona äger rum mellan de s. k. besättningarnas
bibliotek å ena sidan och flottans vandringsbibliotek a den andia,
vilka bibliotek hava samma uppgift men sortera under olika myndigheter
och förvaras på olika platser, skulle upphöra.

Första förutsättningen för att dessa större och mindre vandringsbibliotek
skola kunna komma till användning och gorå nytta är givetvis,
att fullt effektiva åtgärder vidtagas för att dessa biblioteks tillvaro blir
känd. Att ett och annat brister i detta avseende, därpå tyder bland
annat den hänvändelse, som för ej så länge sedan gjordes av en sjöofficer
till folkbildningsförbundet i Stockholm med förfrågan, om möjligen genom
detta förbund ett vandringsbibliotek kunde erhållas till låns till det fartyg,
där han var kommenderad.

Men man borde kunna gå än längre. Det torde väl ej vara för
mycket begärt, att sådana anstalter träffades, som kunde garantera, att
intet flottans fartyg, där ett bibliotek överhuvudtaget kunde uppställas,
ginge ut på någon längre expedition, utan att medföra ett större eller
mindre vandringsbibliotek.

Vilka åtgärder, som i dessa båda hänseenden kunna vidtagas, därom
anser jag mig ej kunna uttala mig, men det förefaller, som om det
ej borde vara omöjligt att genomföra eu förbättring i nuvarande förhållanden.

Bokbeståndet i de större av »besättningarnas bibliotek» borde —
måhända delvis genom överförande till dem av några av de mindre

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

biblioteken — ökas till minst 200 arbeten, då 120 böcker förefalla något
väl litet för ett fartyg med en besättning på över 400 man.

Å de större pansarfartyg, där ej särskilt läsrum finnes, borde om
möjligt uppsättas skåp, sa stora, att de kunna rymma två å tre hundra
band, det vill säga så att plats funnes för ett vandringsbibliotek av den
större typen. När för närvarande någon gång ett bibliotek, som ej är
förvarat i ett vandringsbiblioteksskåp, lånas till ett fartyg, stuvas böckerna
i bästa fall in i några byrålådor. På tal om dessa skåp bör det
också framhållas, att det ej är oviktigt, att det tydligen angives, att
skåpen äro avsedda att innehålla fartygets bibliotek. Det är också givet,
att på skapen bör finnas anslaget, vilka tider biblioteket hålles öppet
för utlåning.

hör det mindre slaget av »besättningarnas bibliotek» böra anskaffas
lätt flyttbara skåp av samma typ, som användes för de av folkbildningsförbundet
uppsatta vandringsbiblioteken.

Böckerna i både de större och de mindre vandringsbiblioteken skola
vara numrerade och med varje bibliotek böra följa dels en tryckt eller
skriven lista över böckerna (möjligen också en på kort utskriven alfabetisk
författarkatalog) dels en lånejourna], uppställd i nummerföljd (efter
böckernas nummer, dock utan angivande av några boktitlar) och försedd
med kolumner för utlånings- och återlämniugsdatum samt för den lånandes
nummer. Kolumnerna upprepas på varje sida så många gånger, som
utrymmet tillåter.

Böckernas utlånande och lånens införande i journalen kan lämpligen
uppdragas åt eu underofficer eller underofficerskorpral.

Till sist bör i fråga om vandringsbiblioteken framhållas vikten av
att de ej få stanna för länge på samma fartyg utan jämförelsevis ofta
utbytas.

IV. Biblioteksverksamheten bland underbefälet.

Efter de upplysningar jag lyckats inhämta synas endast fyra underbefälssällskap
idka någon slags biblioteksverksamhet, två vid flottan och
två vid kustartilleriet.

Sjöu nderofji cerssä Ilsk ap et i Karlskrona har ett bibliotek på cirka 620
band. Från detsamma utlånades år 1017 581 band, en siffra som dock
uppgavs vara ganska låg i jämförelse med förhållandena före flottans
mobilisering i augusti 1914. För biblioteket har under de sista tre åren
utgivits i medeltal cirka 125 kronor per år.

10 Kutigl. Maj:ts proposition Nr 110.

U lider ofji cerskorpralssällskapet vid flottans station i Karlskrona, har
genom köp och gåvor skaffat sig ett bibliotek pa cirka 600 band, innehållande
bland annat Nordisk familjebok och Strindbergs samlade skrifter.
Biblioteket uppges vara flitigt använt.

Vaxholms kustartilleriunder ofjicerssällskap har ett bibliotek på cirka
200 band. Sällskapet brukade'' de föregående åren anslå till bokinköp
och inbindning cirka 50 kronor per år. Sista året hava ej några medel
tillskjutits. Då någon starkare nyanskaffning ej kunnat ske, har boklånens
antal sjunkit från 250 år 1908 till endast 70 år 191 i.

Slutligen kan också nämnas Karlskrona kustartilleriregementes underofjicerskorpralssällskap,
om också dess boksamling är så obetydlig, att
den knappast kan förtjäna namnet bibliotek. Sällskapet har fått ett
engångsanslag ur manskapskassan på 50 kronor till inköp av böcker,
och mer än detta belopp synes ej hava använts för ändamålet i fråga.

Från alla de nämnda sällskapens sida har starkt framhållits vikten
av att deras medlemmar finge genom sin förening tillgång till ett något
så när väl utrustat bibliotek. Själva vore sällskapen med sina i ett par
fall synnerligen starkt begränsade tillgångar ej i stånd att ensamma bära
kostnaderna, och man har därför på det livligaste betonat önskvärdheten
av att staten i en eller annan form understödde deras biblioteksverksamhet.

Att staten på detta område träder hjälpande till och understödjer
underbefälskårernas strävan att skaffa sig medel till självstudier och självutbildmng,
kan synas väl motiverat. Men då det här är fråga om bibliotek
tillhörande enskilda föreningar, torde det vara lämpligast att statsunderstödet
meddelas på villkor, som äro till en viss grad likartade med
dem, som gälla för understöden tdl folkbiblioteken. Liksom det betiäffande
dessa fordras, att bidrag från annat håll skall ställas till bibliotekets
förfogande till minst samma belopp, som det begärda statsbidraget,
svnes man även när det gäller underbefälsföreningarna böra uppställa
det kravet, att dessa skola själva tillskjuta för det år, för vilket
statsunderstöd begäres, till sitt bibliotek lika stort belopp, som det begärda
statsbidraget. Då det vidare i fråga om folkbiblioteken för statsbidraget
finnes en maximigräns på 400 kronor, synes det också kunna
vara skäl att införa samma bestämmelse beträffande underbefälssällskapen.
Likaledes bör det stipuleras, att biblioteket skall vara brand försäkrat.

Däremot synas de kontrollbestämmelser, som gälla för statsunderstödet
till folkbiblioteken, ej behöva i allo efterliknas. Det bör visserligen
föreskrivas, att statsbidraget endast får användas till inköp och

17

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 110.

inbindning av böcker, men det bör stå vederbörande biblioteksstyrelse
fritt att gorå inköpen på sätt, som den finner lämpligast. Statsbidraget
bör därför lämnas kontant och ej i form av inbundna böcker, som
fallet är med statsunderstödet till folkbiblioteken. Ej heller synas i övrigt
några begränsande bestämmelser böra stipuleras för bokinköpen
vare sig för. statsbidraget eller för föreningens egna medel. Dock synes
höra föreskrivas, att det tillskott av föreningen, som skall motsvara statsbidraget,
endast får användas till inköp och inbindning av böcker och
till anskaffning av bokhyllor eller bokskåp samt av katalog och utlåningsutensilier,
samt att nytt statsbidrag ej utbetalas, om ej föreningen
lämnat vederbörligt intyg, att det statsbidrag, den senast erhållit, jämte
det däremot svarande, av föreningen själv tillskjutna beloppet använts
på föreskrivet sätt. Den kontroll, som i detta avseende behöves, torde
kunna utövas av bibliotekskonsulenteru a i folkskolöverstyrelsen, till vilka
i så fall föreningarna skulle vara skyldiga att insända redogörelse för
bibliotekets bokbestånd, bokförvärv, utlåning, inkomster och utgifter, de
senare försedda med bestyrkande verifikationer.

.Då det emellertid — även om staten skulle på sätt, som här föreslagits,
lämna understöd till underbefälssällskapens bibliotek — fortfarande
kan finnas en och annan underbefälskår, för vilken det trots statsunderstödet
kan vara svårt att bringa biblioteket upp på en önskvärd
nivå, så synes tillträde böra öppnas även för underbefälet till de i föregående
avsnitt omhandlade, i främsta rummet för manskapet avsedda
biblioteken.

V. Sammanfattning.

I enlighet med vad som ovan närmare utvecklats får jag alltså
föreslå J &

i fråga om marinens manskap shihliot ek ^

att staten till deras utveckling och vård måtte lämna särskilda anslag,
utgående efter följande grunder:

till kårer med under 500 man (med undantag av skeppsgossekårerna)
efter 1 krona 50 öre per man,

till kårer med mellan 500 och 1,000 man efter 1 krona 25 öre per
man, dock minst 750 kronor,

till kårer med mellan 1,000 och 1,500 man efter 1 krona per man,
dock minst 1,250 kronor,

till kårer med över 1,500 man efter 50 öre per man, dock minst
1,500 kronor, och

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 92 käft. (Nr Ilo.)

206 19 ii

18

Infordrade

utlåtanden.

Stationsbefälhavaren
i
Karlskrona.

Kung!. Maj.ts proposition Nr 110.

till de båda skeppsgossekårerna efter 75 öre pr man, samt
i fråga om marinens underbefäls biblioteksverksamhet, att denna måtte
av staten understödjas på i huvudsak följande villkor:

l:o. understöden skola utgå med samma belopp, som det bidrag underbefälssällskapet
självt för samma år tillskjuter av egna medel till inköp
och inbindning av böcker samt till anskaffning av bokhyllor eller
bokskåp och av katalog och utlåningsutensilier, dock med högst 400
kronor;

2:0. statsbidraget utgår kontant och skall användas till inköp och
inbindning av böcker;

3:o. biblioteket skall vara brandförsäkra!;

4:o. sällskapet skall, innan nytt statsbidrag kan erhållas, hava vederbörligen
styrkt, att villkoren i fråga om det senast erhållna statsbidraget
blivit uppfyllda.

Sammanlagda beloppet av statsanslagen till marinens manskapsbibliotek
skulle, efter de ovan föreslagna reglerna och enligt nuvarande
manskapsnumerär, uppgå till 6,700 kronor.

Svårare är att beräkna till vilket belopp statsunderstödet till biblioteksverksamheten
bland marinens underbefäl skulle komma att uppgå.
Man torde dock kunna antaga att det ej kommer att överstiga 1,500
kronor.»

Över den sålunda föreliggande utredningen jämte förslag hava utlåtanden
avgivits av marinförvaltningen efter hörande av stationsbefälhavarna
i Stockholm och Karlskrona, chefen för marinstaben, högste
befälhavaren över kustflottan, chefen för kustartilleriet efter hörande av
vederbörande regements- och kårchefer, folkskolöverstyrelsen, styrelsen
för folkbildningsförbundet, Vaxholms kustartilleriunderofficerssällskap,
sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona, K arlskrona kustartilleriregementes
underofficerskorpralssällkap och underofficerskorpralssällskapet vid flottans
station i Karlskrona.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har anfört, att
det föreliggande förslaget innebure en förbättrad organisation av såväl
sjömanskårens kasernbibliotek som skeppsgossekårens bibliotek. Förslaget
syntes i det stora hela förträffligt. Stationsbefälhavaren tillstyrkte därför,
att det måtte komma till utförande, dock med vissa angivna jämkningar.

Vad beträffade sjömanskårens bibliotek borde sålunda bibliotekarie,
på grund av det ständiga ombytet av underbefäl vid kaserntjänsten,
ej utses bland dessa, då därtill erfordrades en person, som längre tid

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

kunde uppehålla befattningen; i stället borde en pensionerad underofficer
anställas såsom bibliotekarie, en anordning som även i utredningen
förutsatts såsom fördelaktig.

Såsom skäligt arvode för bibliotekarien syntes i betraktande av
såväl bibliotekets — jämväl innefattande »besättningarnas bibliotek)) —
omfattning och personalens numerär som längden av den dagliga tiden
för bibliotekets öppethållande böra utgå ett belopp ej understigande
800 kronor.

Anslagsbeloppet i dess helhet för biblioteket borde avrundas uppåt
från av Hjelmqvist föreslagna 1,955 kronor till 2,000 kronor, varigenom
1,200 kronor skulle bliva disponibla för årligt inköp och inbindning av
böcker.

Anordnandet av studiecirklar skulle helt visst vara önskvärt, men
torde, även om frågan om lokaler härför möjligen skulle kunna ordnas,
vara synnerligen svårt att åstadkomma inom sjömanskåren, där manskapet
så ofta bytte tjänstgöring.

Beträffande i utredningen omnämnd uppsikt över och inspektionsskyldighet
av manskapsbiblioteket utav bibliotekskonsulenterna, ansåge
stationsbefälhavaren detta varken nödvändigt eller önskvärt. Däremot
torde det vara fördelaktigt, att vederbörande biblioteksföreståridare ägde
bemyndigande att av bibliotekskonsulent inhämta erforderliga råd och
anvisningar vid upphandling av böcker m. m.

Bibliotek avsedda att medtagas ombord i fartyg, »besättningarnas
bibliotek», borde lämpligen ställas under bibliotekariens vid sjömanskårens
bibliotek vård.

Vidkommande skeppsgossekårens bibliotek innebure Hjemqvists förslag,
att understödet skulle utgå med 75 öre pr man, således för Karlskrona
kår 300 kronor, vilken summa syntes tillräcklig för biblioteket
i fråga. Något särskilt arvode för bibliotekarie vid kåren vore ej behövligt.
Att anordna studiecirklar vid kåren torde ej låta sig göra, då
gossarnas tid vore fullt upptagen av skollektioner, övningar och slöjd.
Ej heller ifråga om detta bibliotek syntes det önskvärt att bibliotekskonsulenterna
utövade uppsikt. Biblioteket borde till skeppsgossefartyg,
som utginge på expedition, kunna såsom lån utlämna ett tillräckligt antal
böcker.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm har avgivit
följande yttrande.

Av manskapsbibliotek funnes för närvarande å Stockholms station tre
och därjämte fyra så kallade vandringsbibliotek, avsedda att utlånas till

Stationsbefälhavaren
i
Stockholm.

20

Marinförvalt

ningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

fartyg å expedition. Lämpligast vore om samtliga dessa bibliotek sammansloges
till ett gemensamt, som ställdes under kasernbefälhavaren med
intendenten å kårchefsexpeditionen som biträde i egenskap av bibliotekarie.
Önskligt vore att samarbete mellan bibliotekarien och bibliotekskonsulenterna
i folkskolöverstyrelsen kunde åvägabringas.

Från detta manskapsbibliotek borde för användning ombord utlånas
dels större bibliotek (cirka 200 baud) och dels mindre bibliotek (cirka 50
band). För inrymmande av dessa lånbibliotek borde skåp eller lådor
anskaffas. Under längre expedition borde dessa bibliotek kunna få utbytas.
Samtliga böcker i manskapsbiblioteken borde värderas och förkomna
dylika ersättas antingen av manskapskassan eller av den, som
varit vållande till förlusten. Alla lån borde vara avgiftsfria. För organisering
av manskapsbiblioteken borde en sakkunnig utses och lämpligt
anslag anvisas. Vad beträffade årligt anslag till manskapsbiblioteket
och underofficerssällskapet tillstyrkte stationsbefälhavaren de av Hjelmqvist
angivna beloppen med därvid förbundna villkor.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande anfört följande.

Det föreliggande förslaget syntes medföra en god organisation av
marinens manskaps och underbefäls bibliotek.

De årliga kostnaderna syntes vara väl avvägda mellan de olika
truppförbanden och borde förslagsvis beräknas sålunda:

Sjömanskåren i Karlskrona ..............................

.......................... 2,000

kronor

y> » Stockholm .............................

............................ 1,500

Vaxholms kustartilleriregemente......................

.......................... 1,250

»

Karlskrona » ......................

............................. 1,100

Älvsborgs kustartillerikår och manskapet

vid Göteborgs

örlogsdepå.......................................................

........................... 500

»

Iiemsö kustartillerikår

200

i

För Fårösunds kustartilleridetachement borde anslag ej avses.

Arvode till bibliotekarien borde utgå med omkring 2 5 av det för
resp. bibliotek avsedda anslaget.

För skeppsgossekårerna syntes den nuvarande biblioteksorganisationen
vara tillfredsställande och de föreslagna anslagen resp. 400 och
200 kronor väl avvägda.

De föreslagna åtgärderna för att tillgodose biblioteksverksamheten
bland underbefälet syntes vara tillfyllest.

Utöver sålunda angivna årliga kostnader torde medel böra beräknas
för bokskåp in. m. och, om därjämte hänsyn toges till den fördyring, som

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

nu inträtt och sannolikt länge komme att kvarstå, i vad anginge böcker
och dessas bindning, ansåge marinförvaltningen att de årliga kostnaderna
borde beräknas till omkring 10,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde därför, att framställning måtte avlåtas
till riksdagen om beviljande på ordinarie stat av ett reservationsanslag
för ändamålet å 10,000 kronor. Därest anslaget beviljades, torde
detsamma höra ställas till marinlörvaltningens förfogande för fördelning
mellan marinens olika truppförband, varjämte bemyndigande torde höra
meddelas ämbetsverket att utfärda de närmare föreskrifter i ärendet
som kunde befinnas erforderliga.

Chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan och
chefen lör kustartilleriet hava icke haft något mot det framställda
förslaget att erinra.

Folkskolöverstyrelsen har yttrat sig sålunda.

Vad först manskapsbiblioteken anginge, ville styrelsen ytterligare
betona det av Hjelmqvist framhållna behovet av fasta årliga anslag.
Erfarenheter från all biblioteksverksamhet, av vad art den än eljest
kunde vara, visade, att förfogandet över sådant anslag vore en av de
viktigaste förutsättningarna och i själva verket alldeles nödvändigt,
för att ett bibliotek skulle kunna tillfredsställande skötas. Att, som
hittills skett vid marinen, grunda verksamheten på gåvor eller andra
mer eller mindre tillfälliga inkomster kunde möjligen eu kortare tid
under särskilt intresserad ledning med framgång ske men vore i läno-den
alldeles ohållbart. ö

Beträffande grunderna för anslagssummans fixerande kunde det
ifrågasättas, huruvida ej ett förenklat beräkningssätt kunde tillämpas, så
att man, i stället för de fem föreslagna grupperna med olika beräkningsgrunder,
uppdelade anslaget i ett fixt grundbelopp för varje bibliotek
och därtill fogade ett anslag, utgående med en viss summa per man.

Beträffande de bibliotek, som vore avsedda för manskapet under
dess fritid ombord, ville styrelsen understryka vikten av att de, på sätt
i utredningen föreslagits, anknötes till de stora kårbiblioteken.

Också det framlagda förslaget till ordnande av biblioteksverksamheten
bland underbefälet, vilket helt naturligt utginge från och anslöto
sig till de hittillsvarande förhållandena, syntes styrelsen synnerligen
ändamålsenligt, liksom det syntes väl motiverat att, som där föreslagits

Chefen för
marinstaben,
högste befälhavaren
över
kustflottan och
chefen för
kustartilleriet.

Folkskol överstyrelsen.

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

stipulera villkor, som på väsentliga punkter överensstämde med de för
folk- och skolbiblioteken gällande.

Styrelsen ville dessutom för sin del betona önskvärdheten av att
reglementen för de särskilda biblioteken och instruktioner för biblioteksföreståndare
och bibliotekarier utarbetades, lämpligen i samråd med
bibliotekskonsulenterna i folkskolöverstyrelsen, samt framhålla den synnerliga
vikten av att bokinköpen så ordnades, att olika intressen och synpunkter
därvid bleve tillgodosedda.

Både med avseende på manskapsbiblioteken och biblioteken för
underbefälet både Hjelmqvist framhållit önskvärdheten av att de kunde
ställas under kontroll av bibliotekskonsulenterna. Med avseende på
bådadera tänkte han sig, att bibliotekskonsulenterna erhölle inspektionsrätt,
beträffande de senare därjämte att biblioteken till dem skulle insända
redogörelse för sin verksamhet under det föregående året, innan
de erhölle nytt anslag. Därjämte skulle bibliotekskonsulenterna givetvis
vid behov lämna råd och anvisningar för det tekniska ordnandet av
biblioteken, studieplaners uppgörande o. s. v.

Styrelsen ville livligt framhålla betydelsen av att biblioteksverksamheten
inom marinen på detta sätt inordnades som ett led i folkbildningsarbetet
i det hela liksom vikten överhuvudtaget av en såvitt möjligt
gemensam handläggning av ärenden rörande alla olika arter av bibliotek
av mera populär natur. Tveksamt kunde visserligen vara, om bibliotekskonsulenterna,
vilkas tid redan vore starkt upptagen av det arbete, som
ålåge dem med handläggandet av ärenden rörande folk- och skolbibliotek
och som bland annat tyvärr ej i så stor utsträckning, som önskvärt varit,
kunnat verkställa inspektion vid dessa bibliotek, kunde påläggas ytterligare
arbetsuppgifter utan någon ökning av arbetskrafterna. I betraktande
av den framhållna vikten av en gemensam och sakkunnig handläggning
av hithörande ärenden, syntes det emellertid styrelsen, som
om dessa betänkligheter måste träda tillbaka, i örhållandena finge sedan
utvisa, om i någon mån ökad arbetskraft för bibliotekskonsulenterna med
anledning av den nya arbetsuppgiften kunde bli erforderlig.

Till sitt livliga tillstyrkande av åtgärder i den riktning, som av
Hjelmqvist föreslagits, ville styrelsen foga ett påpekande av vikten
av ett ordnande efter likartade grunder av biblioteken, avsedda för
manskap och underbefäl vid armén, och av att en utredning i denna
riktning verkställdes.

styrei Ben för Styrelsen för folkbildningsförbundet har ej något att erinra mot
folkbildnings- framlagda förslaget, men framhåller önskvärdheten av att i blivande

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

bestämmelser rörande ifrågavarande bibliotek intages föreskrift därom,
att de nu avsedda biblioteksorganisationerna i lämpliga delar komma att
underställas bibliotekskonsulenternas tillsyn på samma sätt som de statsunderstödda
folkbiblioteken.

Vaxholms kustartilleriunderofficerssällskap hemställer, bland annat,
med hänsyn till svårigheten för sällskapets medlemmar att lämna erforderliga
bidrag samt i betraktande av bibliotekens betydelse å en så
jämförelsevis avskild förläggningsort, att statsbidraget till biblioteken å
Oscar-Fredriksborg och å Vaxholmen måtte bliva dubbelt så stort som det
belopp, sällskapet tillskjuter, ävensom att statsbidraget första året måtte
få utgå utan något som helst tillskott från sällskapets sida.

Sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona framhåller, hurusom det, då
underbefälssällskapen i regel hava synnerligen starkt begränsade tillgångar,
vore önskligt, att underbefälssällskapens bibliotek varje år tillerkändes
ett visst mindre grundbelopp i proportion till ledamöternas antal, utan
att sällskapen behövde avsätta motsvarande belopp. Därutöver borde
statsbidrag kunna beviljas till ett lika stort belopp som sällskapen själva
avsatte till sina bibliotek. Maximigränsen för detta statsbidrag kunde
sättas till 300 kronor. Härigenom skulle vinnas, att sällskapens bibliotek
kunde nödtorftigt underhållas och hindras från förfall under de tider,
då ekonomiska svårigheter lade hinder i vägen för sällskapen att själva
tillskjuta något belopp.

Beträffande den ifrågasatta kontrollen över underbefälsbiblioteken
ansåge sällskapet denna lämpligen böra utövas av vederbörande kårchef
eller högre militär myndighet på platsen, enär därigenom kännedom om
bibliotekens skötsel skulle bättre än på annat sätt kunna vinnas.

Karlskrona kustartilleriregementes underofficerskorpralssällskap har i
frågaom anslag till manskapsbibliotek anfört, att enär antalet sådana bibliotek
vid Karlskrona kustartilleriregemente på grund av de säregna förläggningsförhållandena
måste bliva oproportionerligt stort i förhållande till
manskapsstyrkan, det kunde ifrågasättas, huruvida det i föreliggande
förslag beräknade anslaget bleve tillräckligt. Enligt sällskapets mening
borde det höjas till 1,700 kronor för år, motsvarande ungefär 1 krona
75 öre för man.

I fråga om anslag till underbefälsbibliotek har sällskapet ifrågasatt,
huruvida ej första gången statsanslag erhölles, anslaget borde vara dubbelt
så stort som vederbörande förenings eget tillskott, detta med tanke på
att så snart som möjligt kunna åstadkomma ett rikhaltigt bibliotek.

Vaxholms

kuatart.illeri underofficers sällskap.

Sjöunderofficerssällskapet

i Karlskrona.

Karlskrona

kustartilleri regementes underofticers korprals 8ällskap.

24

Underofficerakorpralasällskapet

vid flottans
station i
Karlskrona.

Departements

chefens

yttrande.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

Underofficerskorpralssällskapet vid flottans station i Karlskrona har
icke haft någon erinran att framställa mot det föreliggande förslaget.

Bland de strävanden, som göra sig gällande att genom planmässiga
och målmedvetna åtgärder verka för folkbildningens höjande i vårt land,
intager biblioteksverksamheten ett betydelsefullt rum. Jag har därför
ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke i sådant hänseende
något borde åtgöras för marinens underbefäl och manskap. Icke
minst synes detta vara påkallat med hänsyn till ifrågavarande personals
säregna tjänstgöringsförhållanden, som ofta torde inverka försvårande
och hämmande vid den enskilda individens försök att förkovra sig, vare
sig det nu gäller allmänbildning eller studier, avsedda att underlätta och
befordra verksamheten å civila områden efter avslutad militärtjänst.

Av den föreliggande, av förste bibliotekskonsulenten Hjelmqvist
verkställda utredningen framgår, att den biblioteksverksamhet, som nu
förekommer bland marinens personal, icke torde kunna betecknas såsom
tillfredsställande. Den huvudsakliga orsaken härtill är utan tvivel, såsom
i Hjelmqvists utredning påpekas, att anslag av statsmedel för ändamålet
saknas och att man är hänvisad till gåvor samt att i övrigt bestrida
kostnaderna med anlitande av manskapskassor och genom upptagande
av boklåneavgifter. Följden har blivit att bokbestånden till men för
utlåningsfrekvensen icke kunnat ägnas erforderlig omsorg och för övrigt
antingen alls icke eller endast i otillräcklig omfattning förnyas och utvidgas.
Där låneavgifter upptagas, har man visserligen någon möjlighet
att komplettera boksamlingen, men i dessa fall förefinnes en benägenhet
att vid inköp av böcker mera taga hänsyn till deras begärlighet för läsekretsen
än till deras värde i övrigt, något som givetvis förringar biblioteksverksamhetens
betydelse.

Jag delar fördenskull tillfullo den av Hjelmqvist uttalade och av de i
ärendet hörda myndigheterna understödda uppfattningen, att man för
underbefäls- och manskapsbibliotekens vård och utveckling bör bereda
årliga anslag av statsmedel och att dessa anslag böra vara så beräknade,
att de utan förstärkning av upptagna låneavgifter möjliggöra å ena sidan
en bokanskaffning motsvarande storleken av den läsekrets, för vilken
biblioteken äro avsedda, och å andra sidan en skälig ersättning åt den
eller de personer, som skola förvalta dem och övervaka att de fylla sitt
avsedda ändamål.

Beträffande därefter de för ändamålet erforderliga medlen har Hjelmqvist
ifrågasatt, att anslag till manskapsbiblioteken skulle utgå efter
följande grunder:

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

till kårer med under 500 man (med undantag av skeppsgossekårerna)
1 krona 50 öre per man,

till kårer med mellan 500 och 1,000 man 1 krona 25 öre per man,
dock minst 750 kronor,

till kårer med mellan 1,000 och 1,500 man 1 krona per man, dock
minst 1,250 kronor,

till kårer med över 1,500 man 50 öre per man, dock minst 1,500
kronor, och

till de båda skeppsgossekårerna 75 öre per man.

I avseende å underbefälsbiblioteken har Hjelmqvist föreslagit, att till
dem skulle utgå understöd med samma belopp, som det bidrag vederbörande
underbefälssällskap för samma år av egna medel tillskjuter till
inköp och inbindning av böcker samt till anskaffning av bokhyllor eller
bokskåp, katalog och utlåningsutensilier, dock högst med 400 kronor till
varje bibliotek.

Mot de sålunda föreslagna gränderna synes mig, åtminstone innan
närmare. erfarenhet vunnits, icke vara något att erinra. Därest vid deras
tillämpning anledning därtill skulle uppstå, torde emellertid mindre avvikelser
från desamma böra få göras.

Med tillämpning av dessa grunder samt, vad beträffar manskapsbiblioteken,
med utgående från i utredningen angiven manskapsnumerär
(stamanställda och värnpliktiga) har Hjelmqvist kommit till det resultatet^
att följande belopp skulle behövas:

Underbefälssällskapens bibliotek.................................................

Sjömanskårens bibliotek i Karlskrona.......................................

» » » Stockholm .......................................

Manskapsbiblioteket vid Vaxholms kustartilleriregemente
» )) Karlskrona »

» » Ålvsborgs kustartillerikår ..............

» » Fårösunds kustartilleridetachement

Skeppsgossekårens i Karlskrona bibliotek ..............................

» i Marstrand » ..............................

Kronor 8,200

kronor 1,500
» 1,955

» 1,500

» 1,250

b 1,055

» 370

b 120

» 300

» 150

Marinförvaltningen har i sitt utlåtande framhållit, att medel för
ifrågavarande ändamål ej böra beräknas för Fårösunds kustartilleridetachement
— förslag har nämligen framlagts i statsverkspropositionen
om nedläggande av Fårösunds fästning. Däremot har marinförvaltningen
upptagit ett belopp av 200 kronor för Hemsö kustartillerikår, något som
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 92 käft. (Nr 110.) 2061» 4

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

emellertid, i avvaktan å slutförandet av pågående utredning om bland
annat försvarets ordnande vid Hemsö, ännu ej torde böra ske. I övrigt
har marinförvaltningen vidtagit mindre avrundningar av vissa belopp samt
beräknat en marginal med anledning av rådande dyrtid, så att hela anslaget
enligt marinförvaltningens förslag skulle komma att uppgå till
10,000 kronor. Därjämte har marinförvaltningen hemställt, att medlen
måtte anvisas såsom ordinarie reservationsanslag.

För min del anser jag den av Hjelmqvist förebragta kostnadsberäkningen
kunna godtagas med bortseende från det för personal i Fårösund
beräknade beloppet, vilket emellertid ej torde böra föranleda rubbning
i den av honom angivna totalsumman, 8,200 kronor. Att, på sätt marinförvaltningen
föreslagit, redan nu uppföra anslaget å ordinarie stat synes
knappast vara lämpligt, utan torde det, till dess närmare erfarenhet
vunnits, böra anvisas å extra stat. Däremot har jag, ehuruväl i statsverkspropositionen,
innan fullständig utredning i ärendet förelåg, förutsatts
att de medel, som för ifrågavarande ändamål kunde komma att beviljas,
skulle anvisas såsom förslagsanslag, ansett mig icke böra motsätta mig
marinförvaltningens förslag att anslaget måtte få reservationsanslags natur.

De närmare bestämmelserna om biblioteksverksamhetens ordnande
och bedrivande samt villkoren i övrigt för statsunderstöds åtnjutande
för sådant ändamål torde med ledning av den i ärendet förebragta utredningen
framdeles få meddelas av Kungl. Maj:t. Härvid utgår jag
emellertid från att inspektion av den statsunderstödda biblioteksverksamheten
inom marinen kommer att utövas på i huvudsak enahanda sätt
som i fråga om den redan befintliga folkbiblioteksverksamheten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och
manskap vid marinen på extra stat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 8,200 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Tor Ericsson Arje.

Kung1. Maj. ts proposition Nr 110.

27

INNEHÅLL.

Sid.

Inledning ..................................................................................................................... 2.

Utredning och förslag av förste bibliotekskonsulenten fil. doktorn F. Hjelmqwst ............ 3.

I. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för marinens

manskap under dess fritid i land........................................................... 3.

II. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för manskapet

under dess fritid ombord ...................................................................... 7.

III. Brister i den nuvarande organisationen av marinens manskapsbibliotek och

förslag till förändringar .................................... 9.

IV. Biblioteksverksamheten bland underbefälet...................................................... 15.

V. Sammanfattning .......................................................................................... 17.

Infordrade utlåtanden .................................................................................................. 18.

Departementschefens yttrande

24