Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

5

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 23 augusti 1919 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, angående talmannens i första kammaren
vägran av proposition å remiss av en inom kammaren
väckt motion (nr 7) om inställande tills vidare av alla
värnpliktsövningar.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Olof Olsson, Hellberg, Ollas Ericsson, So bly ter,
Ljunggren, K. J. Ekman, Thulin, von Geijer, Gullbcrg, Magnusson i Törnhult,
Janson i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken, Henrikson, Engberg, Inunder, Hofman
och Gylfe.

Uti en i första kammaren väckt motion, nr 7, av herr ^Vinberg,
om inställande tills vidare av alla värnpliktsövningar, har motionären
hemställt, »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 9, må besluta, att samtliga värnpliktsövningar — däri inbegripet
jämväl repetitionsövningar — tills vidare, och till dess resultatet av en
utredning rörande minskning av militärbördorna föreligger, må helt
inställas.»

Enligt utdrag av första kammarens protokoll för den 15 innevarande
augusti har vid föredragning av omförmälda motion, efter det
talmannen på anförda skäl vägrat framställa proposition å motionens
remitterande till utskott samt kammaren beslutit yrka, att sådan proposition
skulle framställas, överläggningen blivit, jämlikt § 61 riksdagsordningen,
förklarad vilande och målet förvisat till konstitutionsutskottet
för den i nämnda paragraf omförmälda åtgärd.

6 _ Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

Enligt vad utskottet inhämtat, anförde talmannen såsom skäl för sin
vägran följande:

> »Men enär förevarande motion innefattar förslag, som ej står i oskiljaktigt
sammanhang med ärende, som föranlett riksdagens sammankallande
eller av Konungen eljest förelagts denna urtima riksdag, anser
jag mig på grund av § 2 riksdagsordningen och § 49 regeringsformen
förhindrad att framställa proposition på motionens remitterande till
utskott.»

Om urtima riksdags sammankallande och verksamhetsområde stadgas
i § 2 av vår nu gällande riksdagsordning:

»Urtima riksdag sammankallas, då Konungen så nödigt finner,
ävensom i de fall, varom i regeringsformens 91, 92, 93 och 94 §§ förmäles.
Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett
riksdagens sammankallande eller av Konungen eljest för densamma
framlägges, så ock vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang».

Bestämmelse av enahanda innehåll föreligger även i § 49 regeringsformen.

I dessa paragrafer framträder urtima riksdag tydligt såsom en
utomordentlig statsåtgärd, som regeringen dels i vissa exceptionella
fall är ålagd verkställa, dels äger tillgripa, då »Konungen så nödigt
finner.» Urtima riksdag har också under det sedan 1866 rådande riksdagsskickets
tid endast sammankallats för frågor, vilkas lösning av en
eller annan orsak ansetts så trängande, att därmed icke kunnat anstå
till lagtima riksdag. Regeringen tillhör, enligt grundlagen, att avgöra,
vilka frågor äro av sådan natur, och åt regeringen har grundlagen därför
också förbehållit initiativet i fråga om de ärenden, som skola upptagas
vid urtima riksdag, medan den enskilde riksdagsmannens — vid
lagtima riksdag mycket vidsträckta — motionsrätt snävt begränsats till
allenast dessa ärenden och vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang, en begränsning, som uppenbarligen tillkommit för att en
urtima riksdag icke må svälla ut och inkräkta på lagtima riksdags
verksamhetsområde. Grundlagen medger sålunda icke en motionär
möjlighet att vid urtima riksdag framföra något, som med skäl kan
betraktas som ett annat och nytt ärende i förhållande till ett visst
regeringsförslag, utan allenast att väcka förslag, som falla inom ramen
för och omedelbart hänföra sig till det eller de ärenden, som regeringen
prövat nödigt att framlägga.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

7

Den kungl. proposition nr 9, till vilken motionären herr Winberg anknyter
sin motion, föreslår dels ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass, avseende förkortning av deras första tjänstgöring
rekrytskolan — dels vissa i samband därmed stående ändrade
bestämmelser angående uttagning bland dessa värnpliktiga för utbildning
till underbefäl eller fackmän. När Kungl. Maj:t funnit nödigt framlägga
detta^ förslag för den urtima riksdagen, bär detta uppenbarligen berott
därpå, att enligt hittills gällande bestämmelser dessa värnpliktigas första
tjänstgöring skall taga sin början redan under instundande november
månad, vadan alltså, därest ändring härutinnan skall komma till stånd,
beslut därom nödvändigt måste fattas dessförinnan.

Den kung], propositionen avser däremot icke vare sig annan utbildning
av dessa värnpliktiga än deras första tjänstgöring eller eljest
värnpliktsövningarna i övrigt under år 1920 eller följande år; och beslut
om ändrade bestämmelser i dessa hänseenden behöva icke heller fattas
vid denna urtima riksdag för att i rätt tid kunna vinna tillämpning.

I motioner, sona väckas i anslutning till denna kungl. proposition,
få således, för så vitt angår värnpliktsövningarna, grundlagsenligt endast
framföras förslag, som åsyfta ändrade bestämmelser i fråga om den
första tjänstgöringen för 1919 års klass, men däremot icke förslag, som
röra de värnpliktigas övningar i övrigt, enär sådant förslag icke kan
anses stå i oskiljaktigt sammanhang med det i propositionen till urtima
riksdagens prövning hänskjuta ärendet.

Den nu föreliggande motionen föreslår, att »samtliga värnpliktsövningar
— däri inbegripet jämväl repetitionsövningar — tills vidare, och
till dess resultatet av en utredning rörande minskning av militärbördorna
föreligger, må helt inställas». Motionärens förslag har sålunda utsträckts
att omfatta icke blott den första tjänstgöringen för de värnpliktiga av
1919 års klass, utan samtliga värnpliktiga för en obestämd tid framåt
och detta med hänsyn såväl till deras första rekrytskola som till repetitionsövningar,
reservtruppövningar in. in.

Vid sådant förhållande kan förslaget icke anses vara begränsat till
det i den kung], propositionen framburna ärendet eller vad därmed
står i oskiljaktigt sammanhang.

Konstitutionsutskottet har alltså funnit,

att herr Winbergs förevarande motion icke står i
det oskiljaktiga sammanhang med den ifrågavarande
propositionen, att den kunnat vid denna urtima riksdag

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

grundlagsenligt väckas, och att således kammarens
talman grundlagsenligt förfarit, då han vägrat proposition
på remiss av densamma.

Stockholm den 22 augusti 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

l:o) av herrar Larsson i Västerås, Schlyter, Thulin, Gullberg, Janson
i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken, Leander och Gylfe, vilka anfört:

»Enär herr Winbergs yrkande, liksom framställningen i propositionen,
innebär förslag till en provisorisk begränsning av utbildningstiden för
de värnpliktiga samt yrkandet sålunda måste anses stå i oskiljaktigt
sammanhang med det i propositionen riksdagen förelagda ärende, hava
vi för vår del ansett, att proposition å remiss till utskott av motionen
grundlagsenligt icke kan vägras.»

2:o) av herr Ljunggren, som hänvisat till sitt uttalande i utskottets
memorial nr 1.

3:o) av herr Olof Olsson mot motiveringen.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1919.