Statmtsk''''iUta utlåtande Nr 7 A.
I
Nr 7 A.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1919 kl. 3 e. in.
Utlåtande, avgående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtua propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under
åberopande av punkt 1 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för
år 1920 höja det ordinarie anslaget till finansdepartementets avdelningav
Kungl. Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor till
133,300 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 2 och 3 i åberopade statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslagär
påkallad av dels det av 1918 års lagtima riksdag i samband med
löneregleringen för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
beslutade tillägget till finansdepartementets avlöningsstat, dels
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.)
Departementets
avdelning
av Kungl.
Maj.ts kansli.
Li-]°)
i
2
StaUutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ökat anslag.
Extra byråchef
för lagärenden
i
departementet.
[2.]
Fyllnadsarvode
åt en
särskild föredragande
för ärenden
rörande elektriska
anläggningar
m. m.
‘ [3.]
ock det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända
förslaget till reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får sålunda hemställa,
att riksdagen må för år 1920 höja det ordinarie
anslaget till finansdepartementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli, nu 129,300 kronor, med 4,000 kronor
till 133,300 kronor.
2:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 2) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 4) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för avlönande under år 1920
av en extra byråchef för lagärenden i finansdepartementet
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 8,100 kronor, därav 2,500 kronor skola
anses motsvara tjänstgöringspenningar.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till beredande
av fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en särskild
föredragande i finansdepartementet av ärenden rörande elektriska anläggningar
in. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,050 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 5
och 6 i åberopade statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande fyllnadsarvode under år 1919 har sistlidet års
lagtima riksdag anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,100 kronor.
Med hänsyn till ovissheten huruvida efter tillkomsten av ett handelsdepartement
medel för ändamålet komma att vidare behövas, har
Kungl. Maj:t ansett lämpligast att inskränka äskandet om fortsatt anslag
till att avse de medel, som erfordras för första halvåret 1920.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 3
att riksdagen må till beredande av fyllnadsarvode
under första halvåret 1920 åt en särskild föredragande
i finansdepartementet av ärenden rörande elektriska anläggningar
m. m. å extra stat för år 1020 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,050 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 4) att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
till arvode åt särskild föredragande i regeringsrätten m. m. bland de
extra anslagen för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 5,200
kronor.
Sedermera har Kungl. Magt i eu den 7 mars 1919 dagtecknad
proposition, nr 211, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets regeringsrättsbyrå,
i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll närmare utvecklats,
anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år
1919 ett belopp av 3,300 kronor, dels ock å extra stat för 1920 ett
belopp av 6,725 kronor.
Den ordinarie personalen å finansdepartementets byrå för mål och
ärenden hos regeringsrätten utgöres för närvarande av ett kansliråd,
eu förste kanslisekreterare och ett kvinnligt biträde av andra graden.
Härjämte tjänstgör å byrån en amanuens, vilken mot särskilt arvode av
500 kronor för år har att föra protokollet i regeringsrätten vid departementets
föredragningar därstädes. Till följd av den starka stegringen
av antalet beskattningsmål har emellertid byråns arbete under senare
tiden nått en sådan omfattning, att det befunnits nödvändigt att träffa
anstalt för beredande av förstärkning av bj^råns arbetskrafter. Det av
Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget härutinnan innebär, att byrån i fråga
skulle utrustas med enahanda befattningshavare, som civildepartementets
regeringsrättsbyrå disponerar eller ett kansliråd, en extra föredragande
med årsavlöning av 7,000 kronor, en andre kanslisekreterare och ett
kvinnligt biträde, dock att dessutom eu amanuens skulle anställas särskilt
för biträde vid regeringsrättsgöromålen. Den sålunda ifrågasatta
förstärkningen har ansetts böra beredas byrån från och med den 1
juli 1919.
Det av Kungl. Maj:t för år 1920 äskade anslagsbeloppet är beräknat
på följande sätt:
Minskat
anslag.
Förstärkning
av arbetskrafterna
i
finansdepartementets
regeringsrättsbyrä.
[4-1
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kammarkollegium.
[5-]
til läggsarvode till förste kanslisekreteraren .......................... kronor 1,200
en extra andre kanslisekreterare.............................................. » 3 900
ersättning för semestervikariat vid den sistnämndes befattning.
..................................................................... » 125
en amanuens................................................................................. » 2,000
kronor 7,225.
från berörda belopp, 7,225 kronor, avgår emellertid den nu från
amanuensanslaget till protokollsföraren i regeringsrätten utgående ersättningen
500 kronor, vilket belopp genom protokollförarens indragningblir
disponibelt för amanuensen, vadan det erforderliga extra årsanslagets
slutsumma belöper sig till 6,725 kronor. Då semestervikariat vid den
extra andre kansli sekreteraretjänsten ej ansetts behöva förekomma under
innevarande år, har det å 1919 års tilläggsstat äskade anslagsbeloppet
beräknats till 3,300 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra
tillstyrka och får utskottet sålunda beträffande 1920 års stat hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
å finansdepartementets regeringsråttsbyrå, i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 7 mars 1919 närmare utvecklats, å extra
stat för ar 1920 såsom förslag-sanslag, högst, anvisa
ett belopp av 6,725 kronor.
De centrala ämbetsverken.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att i avvaktan
på det förslag om ändring i den ordinarie avlöningsstaten för kammarkollegiet,
som framdeles må komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920
beräkna det ordinarie anslaget till kammarkollegiet, nu utgörande 128,000
kronor till 201,000 kronor.
Sedermera bär Kungl. Maj:t den 25 februari 1919 till riksdagen
avlåtit proposition i ämnet, nr 164.
I anledning av denna proposition har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
ennra.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 5
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att i avvaktan
på det förslag till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegiet,
som framdeles må komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 bland
de extra anslagen för ändamålet beräkna ett förslagsanslag, högst, 63,150
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 25 februari 1919 till riksdagen
avlåtit proposition i ämnet, nr 164.
1 anledning av denna proposition har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
7:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 7) att i
avvaktan på det förslag till anslag för ordnande av vissa till kammarkollegiets
andra arkivkontor hörande handlingar, som framdeles må
komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 bland de extra anslagen för
ändamålet beräkna ett förslagsanslag, högst, 1,950 kronor.
Kungl. Maj:t har sedermera den 25 februari 1919 till riksdagen
avlåtit proposition i ämnet, nr 164.
I anledning av denna proposition har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
8:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 8) att
dels medgiva,
att å statskontorets ordinarie stat må från och med år 1920 uppföras
:
ytterligare en statskommissarie och byråchef med avlöning av 8,100
kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor,
ortstillägg 600 kronor,
och ytterligare en tjänsteman i första lönegraden (notarie) med
avlöning av 4,000 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar
1,500 kronor, ortstillägg 300 kronor;
att nämnda tjänstemän må kunna tilldelas, statskommissarie!! och
byråchefen ett ålderstillägg av 600 kronor efter fem år och notarien
tre ålderstillägg, ett vart å 500 kronor, efter respektive fem, tio och
femton års tjänstgöring, samt
att det å statskontorets ordinarie stat uppförda anslaget till ama -
Förstärkning
av ar hd skrafla
na flas kammarkollegium.
re. i
Ordnande av
vissa kammai -hollegii andra
arkivkontor
tillhörande
handlingar,
[7.]
Statskontoret.
[8-3
6
Statsutskottets utlåtande AV 7 A.
Förstärkning
av arbetskrafterna
å statskontorets
riJtsbekslulsbyrå.
[9.]
Mynt- och
justeringsverket.
[lo-i
uuenser, vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 40,200
kronor, må från och med år 1920 höjas med 500 kronor till 40,700
kronor;
dels förklara
att berörda ålderstillägg skola utgå av det under sjunde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, samt
att för den nye statskommissarien och byråchefen samt den nye
tjänstemannen i första lönegraden (notarien) skola bliva gällande de
villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av fastställda avlöningsförmåner
gälla för motsvarande befattningshavare i statskontoret;
dels ock höja det ordinarie anslaget till statskontoret, nu utgörande
178,800 kronor med 17,400 kronor till 196,200 kronor.
I anledning av förevarande framställning har utskottet förut under
riksdagen avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
9:o) Kung!. Maj: t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 9) att till
förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå med
en extra förste revisor, en extra revisor och ett extra kvinnligt biträde
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 11,425 kronor.
över detta förslag har utskottet förut under riksdagen avgivit
utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 10) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 26—28)
i ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må,
a) för år 1920 upptaga det å riksstaten uppförda
ordinarie reservationsanslaget till bestridande av
de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnaderna
med oförändrat belopp 1,060,000 kronor att
av inkomst av myntning och justering direkt utgå,
b) förklara, att av berörda belopp skall, i likhet
med vad för innevarande år ägt rum, till avlöningar
åt verkets ordinarie personal samt vikariatsersättningar
i enlighet med avlöningsstaten för verket utgå ett
belopp av 41,350 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11)
ej mindre
dels godkänna det utav departementschefen förordade förslag till
avlöningsstat för kommerskollegium, att tillämpas från och med år 1920,
ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara,
att eu var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning i kommerskollegium, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i kommerskollegium,
vilka icke före den 1 november 1919 anmäla, att de vilja
övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
än även till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet under
år 1920 bevilja å ordinarie stat ett anslag av 374,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—157 i statsrådsprotokollet.
Kommers
kollegium.
di-]
Då kommerskollegium år 1891 omreglerades, utfärdade Kungl. Maj:t
instruktion den 30 oktober 1891, enligt vilken kollegium utgjordes av en
generaldirektör och tre kommerseråd. För behandlingen av de egentliga
administrativa ärendena fördelades ämbetsverket i tre byråer,
nämligen för ärenden angående: 1) utrikes handeln och sjöfarten,
2) inrikes handeln och sjöfarten samt 3) bergshanteringen och andra
industriella näringar, en var med ett kommerseråd såsom byråchef;
för de statistiska arbetenas bedrivande inrättades en särskild avdelning
under ledning av en förste aktuarie. På varje byrå anställdes eu
sekreterare och en med fast arvode försedd amanuens samt på den
statistiska avdelningen en aktuarie och två amanuenser med fasta arvoden.
Gemensamma för hela ämbetsverket voro en registrator och arkivarie
samt en kassör och sjöpassnotarie. Därjämte anvisades medel till gottgörelse
även till andra extra biträden än nyssnämnda amanuenser. Bland
dessa biträden märktes dels ett juridiskt biträde för, bland annat, anhängiggörande
och utförande av talan mot fartygsrederier om utbekom
-
8
Stål sutskottets utlåtande Nr 7 A.
mande av gottgörelse för statsverkets förskott för sjömän, kvarlämnade
från svenska fartyg å utrikes ort, dels en föreståndare för kollegii gruvkartekontor.
Denna organisation, vilken i huvudsakliga delar ännu består, kar
dock undergått åtskilliga förändringar i samband med ökning eller
minskning av kollegii ämbetsområde.
Sålunda tilldelades kollegium, i samband med det kollegium erhöll
uppdraget att sammanhålla och leda yrkesinspektörernas verksamhet,
år 1900 en särskild tjänsteman, yrkesinspektionsassistenten, för att
biträda vid härav föranledda ärendens behandling.
Med ingången av år 1902 upprättades provisoriskt en särskild
avdelning inom kollegium för ärenden angående svenska fartygs
registrering och vad därmed står i samband. I spetsen för denna
avdelning ställdes eu tjänsteman av andra lönegraden med en amanuens
till biträde.
Från och med år 1903 upprättades en särskild avdelning för
arbetsstatistik med en förste aktuarie såsom föreståndare. Den
ursprungliga statistiska avdelningen bibehölls, men dess benämningändrades
till avdelningen för näringsstatistik.
Genom Kungl. Maj:ts stadga om elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring den 31 december 1902 anförtroddes tillsynen
över dylika anläggningar åt kollegium och åt särskilda inspektörer.
Kollegium blev på samma gång överordnad myndighet för
dessa inspektörer, vilka äro skyldiga att biträda kollegium vid handläggningen
av ärenden rörande ifrågavarande anläggningar.
Från och med år 1906 anställdes hos kollegium ett sjöteknisk t
biträde, lydande närmast under chefen för kollegii utrikesbyrå, för att
tillhandagå kollegium i frågor rörande svenska fartygs haverier och
förolyckande samt med utredning rörande eljest förekommande sjötekniska
frågor.
Vid ingången av år 1906 indrogs anslaget till juridiskt biträde i
samband med överflyttandet till utrikesdepartementet av de s. k. ersättningsärendena.
Samtidigt blevo ock ärenden angående konsulatväsendet
skilda från kollegii handläggning och överförda till samma departement.
Till förstärkande av arbetskrafterna å kollegii industribyrå måste
med hänsyn till såväl den inträdande starka ökningen i ärendenas antal
som åtskilliga ärendens omfattande och maktpåliggande beskaffenhet
särskilda anordningar ganska snart vidtagas. På framställning av Kungl.
Maj:t har riksdagen från och med den 1 juli 1912 anslagit medel till
avlönande av en extra föredragande jämte en extra sekreterare
Statsutskott ets utlåtande Nr 7 A.
9
åt denne. Riksdagen har därjämte anvisat medel å extra stat från och
med år 1914 till avlönande av en teknisk konsulent.
Snart nog visade sig även, att arbetskrafterna å avdelningen för
näringsstatistik blivit för knappt tillmätta, varför dessa på grund härav
och i mån av skeende utvidgningar av avdelningens uppgifter efterhand
tillökades. För 1912 års riksdag framlades slutligen förslag till
omorganisation av avdelningen, vilket förslag av riksdagen bifölls.
Kungl. Maj:t avlät till 1912 års riksdag proposition om upprättande
av ett nytt centralt ämbetsverk, socialstyrelsen, som skulle hava att övertaga
den alltjämt växande arbetsstatistiska avdelningens uppgifter in. m.''
Sedan denna proposition av riksdagen i huvudsak bifallits, trädde socialstyrelsen
från och med år 1913 i verksamhet, varvid nämnda avdelningindrogs
och kollega direkta befattning med sociala ärenden upphörde.
Med socialstyrelsens inrättande överflyttades till densamma yrkesinspektionen,
varvid yrkesinspektionsassistentbefattningen hos kollegium
indrogs.
För utövande av den kommerskollegium åliggande förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet förordnade Kungl. Maj:t den 25 september 1914,
efter det riksdagen anvisat medel för ändamålet, att inom kollega så
kallade utrikesbyrå skulle från och''med år 1915 vara inrättad en fartj^gsinspektionsavdelning.
Å denna äro nu anställda en överinspektör,
en sekreterare, eu förste byråinspektör, en byråinspektör, två amanuenser
och två fast anställda kvinnliga biträden.
Från och med år 1915 har anvisats arvode för anställande å »utrikesbyrån»
av en särskild sjöåklagare, vilken har till huvudsaklig
uppgift att i första hand pröva frågor om anställande av åtal för förseelser
mot gällande föreskrifter rörande sjöfartssäkerheten.
Slutligen har 1918 års lagtima riksdag, i avbidan på lösningen av
frågan om kommerskollegii omorganisation, till ytterligare förstärkning av
kollegii arbetskrafter anvisat medel å extra stat för år 1919, bland annat,
för avlönande av tre tjänstemän i första lönegraden, en för varje
av kollegii tre byråer.
I samband med de förändringar i organisationen, för vilka ovan
redogjorts, skedde tid efter annan även ändringar i instruktionen av år
1891. Den 22 november 1912 utfärdades ny instruktion för ämbetsverket,
vilken trädde i kraft från och med 1913 års ingång.
Enligt denna utgöres kommerskollegium av en generaldirektör
såsom chef för kollegium samt tre kommerseråd och en byråchef såsom
ledamöter i kollegium. Med kollegium adjungeras ock i mån av behov
extra föredraganden för industriärenden samt föreståndaren för fartygsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr VA—7 B.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
registreringsavdelningen. De tre kommerseråden äro chefer för var sin
av kollegii tre byråer. Byråchefen förestår avdelningen för näringsstatistik.
De särskilda grupper av ärenden, som enligt instruktionen äro
föremål för kollegii befattning, äro på nedan angivet sätt fördelade på
de olika byråerna samt avdelningen för näringsstatistik.
Till byrån för ärenden angående utrikes handeln och sjöfarten
höra ärenden angående:
handels- och sjöfartsförhållanden med främmande makter;
de med utrikes handeln och sjöfarten förenade allmänna avgifter, med undantag
av dem, som tillfalla sjömanshusen;
svenska fartygs haverier och förolyckande;
tvister å utrikes ort mellan svenska fartygsbefälhavare och besättningar;
svenska i utrikes fart gående fartygs pass- och nationalitetshandlingar samt
signalsystem för fartyg;
epidemiska sjukdomars och smittosamma husdjurssjukdomars förekomst å
utrikes ort; samt
konsulers rapporter om i utlandet meddelade föreskrifter och tillkännagivanden
rörande handels-, sjöfarts- och tullförhållanden samt hamn-, lots- och karantänsväsende
m. m.;
ävensom i övrigt alla ej särskilt nämnda ärenden, som angå utrikes handeln
och sjöfarten.
Till byrån för ärenden angående inrikes handeln och sjöfarten
höra ärenden angående:
inrättande av städer och köpingar samt dessa samhällen tillhörande förmåner
och åligganden med avseende å handeln och sjöfarten, såsom stapelrätt, nederlagsoch
transiträtt, tolag m. m.;
hamnområden;
inrättande samt förändring och indragning av marknader ävensom regleringen
av terminer för dem;
taxor å hamnavgifter samt å avgifter för begagnande av kanaler och andra
vattenfarleder inom riket ävensom reglementen härför;
skeppsmätningsförfattningar;
svenska fartygs registrering och vad därmed står i samband1);
sjömanshusen, deras inrättande och verksamhet samt dem tillkommande avgifter
och bötesandelar;
ordningen för sjöfolks på- och avmönstring samt sjömansrullas utfärdande,
form och beskaffenhet; samt
befälet å svenska handelsfartyg och utfärdandet av härför erforderliga behörighetsbevis
;
ävensom i övrigt alla ej särskilt nämnda ärenden, som angå inrikes handeln
och sjöfarten.
J) Dessa ärenden handläggas i själva verket av den på extra stat uppförda fartygsregistreringsa
vdelningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
11
Jämlikt kollega bestämmande höra till denna byrå även ärenden angående
ämbetsverkets organisation, instruktion, arbetsordning, personal och ekonomiska
angelägenheter.
Till byrån för ärenden angående bergshanteringen och
andra industriella näringar höra ärenden angående:
bergsh anteringen;
bergsstaten i orterna;
bergsstatstjänstemäns förhållande i tjänsten och beslut, där dessa ej tillhöra
domstols handläggning;
förvaltning och användning av de s. k. armbössemedlen samt under kollega
vård ställda malmöres- och andra med bergshanteringen sammanhang ägande kassor;
de lägre bergsskolorna;
fabriker, sågverk, kvarnar, hantverkerier och andra hanteringar;
reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena och åt kikare av hantverk
och annan mindre industri ävensom åt personer, som önska förvärva ökad
insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer, samt åt andra teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker;
allmänna utställningar inom eller utom riket;
lån ur manufakturförlagslånefonden; samt
tillstånd för näringsidkare att till riket införa arsenik eller apoteksvaror;
ävensom i övrigt alla ej särskilt nämnda ärenden, som angå industri eller
husslöjd jämte dithörande förhållanden.
Till denna byrå hör kollega gruvkartekontor.
Till avdelningen för näringsstatistik höra:
utarbetande av de årliga berättelserna angående handel, sjöfart, bergshantering
och industri jämte andra ärenden på näringsstatistikens område;
förande av industriregistret;
ävensom övriga ärenden och göromål, vilka stå i närmare samband med avdelningens
verksamhet och icke tillhöra annan byrå.
Förutom kollega chef och ledamöter utgöres dess personal enligt
ordinarie stat av tre sekreterare, en på var och en av kollega tre
byråer, vidare å avdelningen för näringsstatistik två förste aktuarier,
fyra aktuarier, två kvinnliga biträden av vardera tredje och andra lönegraden
ävensom åtta av första lönegraden samt slutligen, gemensamma
för hela ämbetsverket, en registrator och arkivarie, en kassör och sjöpassnotarie,
en förste vaktmästare och två vaktmästare.
Till uppehållande av kommerskollegii verksamhet äro av riksdagen
för år 1919 anvisade följande anslag:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
På ordinarie stat:
Kommerskollegium ................
kronor 144,165
På extra stat:
Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium »
Förstärkning av arbetskrafterna å industribyrån ................................ »
Anställande av en teknisk konsulent å industribyrån ........................... »
Handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande svenska
fartygs registrering m. m..................................................................... »
Fartygsinspektionsavdelningen ......................................................... »
Till ett sjötekniskt biträde m. in............................................................. »
Arvode till en sjöåklagare i kommerskollegium.................................... »
Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella meddelanden» »
Arvode till en extra vaktmästare........................................................... »
Ytterligare förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter ................ »
Reglering av vaktmästarnes avlöningsförmåner.................................. »
12,245
10,532
5,825
10,050
32,700
5,525
3,000
12,300
1,175
24,875
1,580
Dessutom utgå:
Från manufakturförlagslånefonden till fyllnad i det av riksdagen
under anslagstiteln »kommerskollegium» anvisade anslag .... » 10,800
Summa kronor 274,772
Beträffande den närmare fördelningen av dessa medel på olika befattningshavare
m. m. hänvisas till efterföljande tablå.
Därjämte utgå till kommerskollegium erforderliga medel ur de å
riksstaten under sjunde huvudtiteln upptagna anslagen till ålderstillägg,
rese- och traktamentsersättning, till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. samt till tryckningskostnader.
Statsutskott eta utlåtande Nr 7 A.
ltt
Avlöningarna för kommcrskollugll tjiinstcmilii in. m. för år 1911).
1 |
Ordinarie stat |
Provisoriskt lönetillägg |
|||||||
I Tjänst- |
Tjänst- |
||||||||
görinffs- |
| Orts- |
görings- |
| Orts- |
Summa |
|||||
Lön |
| pennin- |
tillägg |
0 b um in a |
Lön |
pennin- |
tillägg |
| Summa |
||
gar |
gar |
i |
|||||||
: |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronoi |
Kronor |
|Kronor |
j Kronor |
j Kronor |
Generaldirektören ........................... |
- 6,200 |
2,800 |
i |
9,000 |
800 |
i 200 |
1,000 |
2,000 |
j 11,000 |
| 3 kommerseråd .............................. |
j 13,200 |
6,000 |
— |
19,200 |
1,800 |
1,500 |
1,800 |
5,100 |
J 24,300 |
1 byråchef................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
— |
1 _ |
_ |
_ |
8,100 |
| 3 sekreterare ................................. |
, 9,000 |
4,500 |
— |
13,500 |
1,800 |
900 |
1,200 |
3,900 |
17,400 |
! 2 förste aktuarier........................... |
T 7,200 |
3,600 |
800 |
11,600 |
— |
— |
— |
_ |
11,600 |
1 4 aktuarier.................................... |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
— |
— |
— |
_ |
16,000 |
1 1 registrator och arkivarie ............... |
1,800 |
1,200 |
_ |
3,000 |
400 |
300 |
300 |
1,000 |
4,000 |
'' 1 kassör och sjöpassnotarie............... |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
400 |
300 |
300 |
1,000 |
4,000 |
|
j 2 kvinnliga biträden av tredje graden |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
— |
— |
_ |
— |
4,000 |
2 kvinnliga biträden av andra graden |
1,800 |
1,100 |
300 |
3,200 |
''-- |
_ |
_ |
3.200 |
|
1 8 kvinnliga biträden av första graden |
5,600 |
2,800 |
1,200 |
9,600 |
— |
— |
— |
_ |
9.600 |
1 förste vaktmästare....................... |
800 |
300 |
— |
1,100 |
295 |
350 |
150 |
795 |
1.895 |
2 vaktmästare .............................. |
1,000 |
600 |
— |
1 600 |
790 |
500 |
300 |
1,590 |
3190 |
j Till amanuenser, vikariatsersättning, |
|||||||||
gruvkartekontoret in. m................ |
-- |
_ |
— |
152,065 |
— |
— |
— |
375] |
52,440 |
Summa |
— |
— |
— |
154,965 |
— |
- |
— |
15,760 |
170,725 |
Härtill komma för: |
|||||||||
En extra föredragande .................. |
— |
_ |
— |
_ |
7,250 |
||||
Vikariatsersättning under semester ... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ 1 |
282 |
|
En extra sekreterare .................... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3.000 |
|
En teknisk konsulent på industribyrån |
— |
— |
- 1 |
— |
_ |
_ |
5,600 |
||
Vikariatsersättning under semester ... |
— |
— ! |
— |
— |
_ |
_ |
225 |
||
För fartygsregistreringsavdelningen ... |
— |
— |
— i |
— |
— |
— |
_ |
_ |
10,050 |
För fartygsinspektionsavdelningen...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
82,700 |
Ett sjötekniskt biträde .................. |
— |
- | |
— |
— |
— |
- I |
_ |
3.900 |
|
Vikariatsersättning under semester ... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
Biträde åt det sjötekniska biträdet ... |
— |
— |
— |
— |
- • |
- ! |
- | |
1,500 |
|
En sjö&klagare.............................. |
— |
— |
— j |
— |
— |
— |
— |
8.000 |
|
För utgivande av »kommersiella med- |
|||||||||
delanden» ................................ |
— |
— |
— i |
— |
— |
— |
— |
— |
12,300 |
En extra vaktmästare .................. |
— |
— |
—• |
— |
- 1 |
— |
_ |
— |
1,570 |
För ytterligare förstärkning av korn’ |
|||||||||
merskollegii arbetskrafter ............ |
— |
— |
— |
— |
___ ! 1 |
— |
— |
— | |
24,875 |
Summa |
— |
— i |
— |
- 1 |
- 1 |
— |
— |
— |
106,377 |
Summa kronor |
— ! |
— i |
— |
- 1 |
_ | |
— ! |
j |
— |
5 27 7,102 |
1 Härav beräknas ett belopp av 4,560 kronor för gruvkartekontoret.
2 Skillnaden mellan detta belopp och summan av de till uppehållande av kollegii verksamhet anvisade anslag
beror å dels beräknade pensionsavgifter, dels ålderstillägg på grund av provisorisk lönereglering.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
En av de viktigaste förändringarna i Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag är att, med upphörande av den nuvarande indelningen i en byrå
för ärenden angående utrikeshandeln och sjöfarten samt en byrå för
ärenden angående inrikeshandeln och sjöfarten, i stället å ena sidan
in- och utrikeshandeln samt å andra sidan in- och utrikessjöfarten skulle
organisatoriskt sammanföras. För handläggning av samtliga handelsärenden
jämte verkets organisations-, personal- och ekonomiska ärenden
har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit upprättande av en handelsbyrå samt
för handläggning av sjöfartsärenden, med undantag av fartygsinspektionsärenden,
en sjöfartsbvrå. För handläggning av fartygsinspektionsärenden
har föreslagits inrättandet av en särskild byrå, benämnd fartygsinspektionsbyrån.
Fn annan särskild betydelsefull förändring, som ifrågasättes, är
en uppdelning av kollegii industribyrå, vilken för närvarande har att
handlägga ärenden angående industrien i vidsträckt bemärkelse, d. v. s.
gruv- och brukshantering, industri och hantverk, samt i viss mån även
slöjd. Kungl. Maj:t har härutinnan föreslagit inrättandet av dels en ny
byrå, bergsbyrån, för bergsärenden, omfattande gruv- och brukshanteringen,
dels en industribyrå för övriga industriärenden, hantverk och
slöjd ävensom ärenden om industriell yrkesutbildning.
Slutligen har Kungl. Maj: t föreslagit, att den nuvarande statistiska
avdelningen i kollegium måtte omorganiseras till eu med övriga byråer
sidoordnad byrå, avsedd för kollegii statistiska arbete och publikationsverksamliet.
I överensstämmelse härmed skulle byråernas antal bliva sex.
Med avseende å kommerskollegii personal har Kungl. Maj:t föreslagit,
att inom centralförvaltningen vanliga tjänstegrader och avlöningsnormer
borde i huvudsak komma till användning. Den enda mera betydande
avvikelse härifrån, som ifrågasättes, består däri, att byrådirektörsgraden
i jämförelsevis stor utsträckning ansetts böra införas.
Såsom ovan omförmälts skulle enligt Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samtliga handelsärenden järnte kollegiets organisations-, personaloch
ekonomiska ärenden handläggas av en handelsbyrå. Denna byrå
har ansetts böra uppdelas i två sektioner, en administrativ sektion och
en upplysningssektion. Till den förstnämnda sektionen skulle bland
annat hänföras följande ärendesgrupper, nämligen:
handelstraktater och handelsförhållanden med främmande länder;
handelsundervisning och anstalter därför;
export- och handelsstudiestipendier;
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
15
anslagsfrågor för handelns befrämjande;
handelskamrar och andra organisationer av handelsidkare;
marknader;
hamnavgifter, grundpenningar, kanalavgifter m. m.;
övriga åtgärder eller anordningar i allmänhet för handelns befrämjande
med undantag av det kommersiella upplysningsväsendet.
Upplysningssektionens uppgift skulle bliva att utöva kommersiell
upplysningsverksamhet.
Handelsbvråns och dess bägge sektioners personal- och anslagsbehov
skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag gestalta sig på följande sätt:
En byråchef......................................................... |
kronor |
8,100: |
||
Administrativa |
sektionen. |
|||
En sekreterare .................................................... |
... kronor 5,800 |
— |
||
En kamrerare .................................................... |
» 5,800 |
— |
||
En notarie............................................................ |
» 4,000 |
— |
||
En registrator .................................................... |
* 4,000 |
— |
||
Ett kvinnligt biträde av tredje graden............ |
* 2,400 |
— |
||
Ett kvinnligt biträde av första graden............ |
» 1,600 |
— |
||
Två amanuenser, arvoden ................................. |
» 3,600 |
— |
» |
27,200: |
Upplysningssektionen. |
||||
En byrådirektör ................................................ |
... kronor 6,800 |
— |
||
En sekreterare .................................................. |
» 5,800 |
— |
||
Ett kvinnligt biträde av andra graden............ |
» 2,000 |
— |
||
Två kvinnliga biträden av första graden........ |
» 3,200 |
— |
||
En amanuens, arvode ....................................... |
» 2,500 |
— |
20,300: |
|
Till extra personal, vikariatsersättningar, sakkunnige m. in... |
6,250: |
Summa kronor 61,850: —.
Den föreslagna industribyrån har likaledes ansetts böra uppdelas
i två sektioner, en administrativ sektion och en elektrisk sektion.
Till den administrativa sektionen skulie enligt Kung]. Maj:ts förslag
följande ärendesgrupper hänföras, nämligen:
industri, hantverk och slöjd i allmänhet;
manufakturförlags-, torv- och hantverkslån;
lotterier, särskilt industri-, slöjd- och hantverkslotterier;
explosiva varor m. m.;
eldfarliga oljor;
giftiga ämnen och apoteksvaror;
utställningar.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Den elektriska sektionen skulle tillkomma handläggningen av de
ärenden, som tillhöra centralförvaltningen enligt lagstiftningen rörande
elektriska anläggningar.
Kungl. Maj ris förslag till avlöningsstat för industribyrån är av
följande lydelse:
En byråchef............................................................................................ kronor 8,100: —
Administrativa sektionen
En byrådirektör ..........................................
En förste byråingenjör ...............................
En teknisk konsulent ..................................
En sprängämnesinspektör ...........................
Två notarier...................................................
Två kvinnliga biträden av första graden .
Två amanuenser ..........................................
Elektriska
En byrådirektör och överinspektör ...........
En förste byråingenjör ...............................
Ett kvinnligt biträde av andra graden ...
Ett kvinnligt biträde av första graden ...
En amanuens (administrativ).......................
........ kronor 6,800: —
........ » 5,800: —
........ » 5,800: -
........ » 8,000: —
........ » 3,200: -
> 3,600: - » 33,200: -
sektionen.
........ kronor 7,500: -
........ » 5,800: —
........ » 2,000: —
........ » 1,600: —
........ *_ 1,800: — kronor 18,700: —
Till extra personal, vikariatsersättningar, sakkunnige å industribyrån
m. m................................................................................... » 10,400: —
Summa kronor 70,400: —.
I sammanhang härmed må nämnas, att Kungl. Maj:t för behandling
av ärenden rörande den av sistlidet års lagtima riksdag till inrättande
beslutade kraftledningslånefonden äskat medel dels å tilläggsstat för år
1919 med 5,363 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 med 7,150
kronor.
Avlöningsstaten för bergsbyrån skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
gestalta sig på följande sätt:
En byråchef ................................................
En byrådirektör .........................................
Två förste byråingenjörer .........................
Ett kvinnligt biträde av andra graden.....
Ett kvinnligt biträde av första graden.....
En amanuens ............................................
Till extra personal, vikariatsersättningar.
kronor 8,100: —
» 6,800: —
» 11,600: —
> 2,000: —
» 1,600: —
* 1,800: —
sakkunnige m. m......... » 8,100: —
Summa kronor 40,000: —
17
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Den för handhavande av sjöfartens angelägen het er till inrättande
föreslagna sjöf''artsbyrån skulle enligt lvungl. Maj:ts förslag, i likhet med
handels- och industribyrån, uppdelas å två sektioner, eu administrativ
sektion samt en fartygsregistreringssektion. Till den förstnämnda sektionen
har följande ärendesgrupper ansetts böra hänföras, nämligen:
sjöfarts traktater och sjöfartsförhållanden med främmande länder;
navigationsskolorna och den nautiska undervisningen;
skeppsmätning;
sjöfartsavgifter, dock ej hamnavgifter, grundpenningar och kanalavgifter;
fartygssubventioner;
rederilån;
sjömanshusen;
sjöfolks på- och avmönstring samt tvister mellan fartygsbefälhavare och
besättning;
sjömansrulla;
befälet å svenska handelsfartyg in. m. samt behörighetsbevis därom;
sjöfolks pensionering;
fartygs haverier och förolyckande;
fastställande av hamnområde;
smittosamma sjukdomar i utlandet; samt
övriga åtgärder eller anordningar i allmänhet för sjöfartens befrämjande, vilka
icke tillhöra någon av specialsektionema.
Av ifrågavarande ärendesgrupper hava navigationsskoleärendena
hittills handlagts av marin förvaltningen samt skeppsmätningsärendena
av generaltullstyrelsen.
Fartygsregistreringssektionen skulle ombesörja huvudsakligen följande
uppgifter:
förandet av register över svenska fartyg;
utfärdande av nationalitets- och registreringshandlingar för svenska fartyg
samt tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i registreringsförordningen;
utarbetande av »Sveriges skeppslista»; samt
meddelande eller bestyrkande av utdrag eller avskrifter i fråga om fartygsregistret
och vad därtill hör ävensom i fråga om de å sektionen förvarade ansökningshandlingarna
om behörigt fartygsbefäl.
Dessa uppgifter tillkomma redan för närvarande kommerskollegium
och handhavas av den såsom provisorisk anordning fungerande fartygsregistreringsavdelningen.
Den för sjöfartsbyrån föreslagna avlöningsstaten är av följande
lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 7 höft. (Nr 7 A —7 B.)
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
En byråchef
kronor 8,100: —
Administrativa sektionen.
En byrådirektör....................................................
En navigationsskoleinspektör ............................
En skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör
............................................................
En notarie ............................................................
Ett sj ©tekniskt biträde........................................
En sjöåklagare (arvode) ....................................
Ett kvinnligt biträde av första graden............
Två amanuenser ...............................................
Särskilt arvode till biträde åt navigationsskoleinspektören.
...............................................
kronor 6,800: —
» 7,500: —
» 7,500: —
» 4,000: —
» 5,800: —
» 3,000: —
» 1,600: —
» 4,300: —
1,000: — kronor
41,500: —
Fartygsregistrerings sektionen.
En byrådirektör.................................................... kronor 6,800: —
En notarie............................................................ » 4,000: —
Ett kvinnligt biträde av andra graden............ » 2,000:_
En amanuens........................................................ , 2,500:— »
Till extra personal, vikariatsersättningar m. m.................. »
Summa kronor
15,300: —
5,500: —
70,400: —.
Den för handhavande av den på kommerskollegium såsom central
tillsyningsmyndighet ankommande förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet
till inrättande föreslagna byrån, den s. k. fartygsinspektionsbyrån,
har Kungi Maj:t ansett böra tillsvidare uppföras å extra stat. Den för
denna byrå föreslagna avlöningsstaten är — efter sedvanliga avdrag å
vederbörande avlöningsbelopp för vad som eljest skulle utbetalas såsom
pensionsavgifter — av följande lydelse:
En byråchef........................................................
En sekreterare ................................................
En förste byråinspektör ................................
En byråinspektör .............................................
Ett kvinnligt biträde av andra graden .........
Två kvinnliga biträden av första graden ....
Två amanuenser.................................................
Till extra personal, vikariatsersättningar m.
.......................... kr. 7.800: —
... kr. 5,600: —
... * 5,600: -.. * 3,900: —
.. » 1.950: —
.. » 3,100: —
■ » 3,300:— » 23,450: —
ni....................._ » 2,500: —
Summa kronor 33,750: —
Den statistiska byråns personal- och anslagsbehov skulle enligt
Kungl. Maj:ts förslag gestalta sig på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
19
En byråchef ........................................................................................ kronor 8,100: —
Handelsstatistiken.
En förste aktuarie ................................................ kronor 5,800: —
En aktuarie ........................................................... » 4,000: —
Ett kvinnligt biträde av tredje graden ............ » 2,400: —
Ett kvinnligt biträde av andra graden ............ » 2,000: —
Två kvinnliga biträden av första graden........... » 3,200: —
Två amanuenser, arvoden .................................... » 3,600: —
21,000: —
Industri- och bergverksstatistiken
(med industriregistret).
En förste aktuarie ............................................... kronor 5,800: —
Två aktuarier ........................................................ » 8,000: —
Ett kvinnligt biträde av tredje graden ............ » 2,400: —
Ett kvinnligt biträde av andra graden............... » 2,000: —
Fyra kvinnliga biträden av första graden ........ » 6,400: —
Tre amanuenser, arvoden .................................... » 5,400: —
30,000: —
Sjöfarts statistiken.
En förste aktuarie ............................................... kronor 5,800: —
Ett kvinnligt biträde av tredje graden ............ » 2,400: —
Ett kvinnligt biträde av andra graden ............ » 2,000: —
Två kvinnliga biträden av första graden ........ » 3,200: —
En amanuens, arvode............................................ » 1,800:— » 15,200: —
Kommersiella meddelanden.
En redaktör ............................................................ kronor 5,800: —
Ett kvinnligt biträde av andra graden ............ » 2,000: —
En amanuens, arvode............................................ »___ 2,500: — » 10,300: —
Till extra personal, sakkunnige, vikariatsersättningar m. m. å
statistiska byrån............................................................................. » 21,350: —
Summa kronor 105,950: —.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny avlöningsstat för
kommerskollegium är av följande lydelse:
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Generaldirektör och chef (arvode)........
1 byråchef .....................................
4 byråchefer ................................
1 byrådirektör ................................
4 byrådirektörer................................
1 byrådirektör och överinspektör ........
1 navigationsskoleinspektör.................
1 skeppsmätningsöverkontrollör och över
inspektör....................
1 sjöåklagare, arvode .....
1 sekreterare .................
1 sekreterare .................
1 kamrerare....................
1 förste byråingenjör........
3 förste byråingenjörer
1 teknisk konsulent ........
1 sjötekniskt biträde........
1 förste aktuarie ..........
2 förste ak tunder ...........
1 redaktör ....................
1 notarie .....
4 notarier.....
1 aktuarie
2 aktuarier ..
1 registrator
5,1 kvinnligt biträde av tredje graden .
3 kvinnliga biträden av tredje graden.
1 kvinnligt biträde av andra graden .
7 kvinnliga biträden av andra graden
1 kvinnligt biträde av första graden .
15 kvinnliga biträden av första graden.
1 förste vaktmästare
1 vaktmästare........
4 vaktmästare..........
Till extra personal, vikariatsersättningar,
sakkunnige m. m............................
Summa kronor
Lön kronor |
Tjänst- görings- penningar kronor |
Orts- tillägg kronor |
Summa kronor |
— |
— |
_ |
15,000 |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
20,000 |
10,000 |
2,400 |
32,400 |
4,200 |
2,000 |
600 |
6,800 |
16,800 |
8,000 |
2,400 |
27,200 |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
— |
— |
— |
3,000 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
10,800 |
5,400 |
1,200 |
17,400 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
7,200 |
3,600 |
800 |
11,600 |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
4,400 |
3,000 |
600 |
8,000 |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
4,500 |
2,100 |
600 |
7,200 |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
9,100 |
3.500 |
1,400 |
14,000 |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
16,500 |
4,500 |
3,000 |
24,000 |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
3,600 |
2,200 |
600 |
6,400 |
— |
— |
— |
87,000 |
— |
— |
— |
374,500 |
| Efter 5 år kan lönen höjas med
| 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
500 kronor, efter 10 år med
. ytterligare 500 kronor och efter
15 år med än ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan avlöningen höjas
med 200 kronor, efter 10 år
med ytterligare 200 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
200 kronor; skolande av varje
avlöningsförhöjning 100 kronor
anses tillhöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.
Efter 3 år kan lönen höjas med
100 kronor, efter 6 år med ytter,
ligare 100 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 100 kronor.
Härjämte skulle erfordras anslag å extra stat enligt följande beräkning
:
För behandling av ärenden rörande kraftledningslånefonden:
1 förste byråingenjör ...................................................... kronor 5,600
1 biträde av första graden ......................................................... 1,550
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Å fartygsinspektionsbyrån:
1 byråchef....................................................................................
1 sekreterare ..................................................................................
1 förste byråinspektör .................................................................
1 byråinspektör ...........................................................................
1 kvinnligt biträde av andra graden ......................................
2 kvinnliga biträden av första graden ....................................
Till extra personal, vikariatsersättningar, sakkunniga in. in.
Summa kronor 40,900.
1 fråga om villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i kommerskollegii
stat upptagna avlöningsförmåner har departementschefen
anfört bland annat följande:
»För de ordinarie befattningshavare, vilka komma att upptöras å
den nya staten för kommerskollegium, lära allmänna villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande böra stadgas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad för de under senare år nyreglerade centrala
ämbetsverken och statsdepartementen blivit i sådant hänseende föreskrivet.
Med hänsyn till den särskilda ställning i avlöningshänseende, som
sjöåklagaren skulle intaga, torde emellertid nu avsedda villkor och bestämmelser
icke böra äga tillämpning å denne befattningshavare, i fråga
om vilken i stället böra gälla de särskilda föreskrifter, som Kungl.
Maj:t kan komma att meddela.
Med hänsyn till de faror, för vilka tjänstemän å industribyråns
elektriska sektion och å bergsbyrån äro utsatta i sin tjänstgöring under
tjänsteresor, anser jag billigt att, såsom av enahanda skäl stadgats för
vrkesinspektörerna samt av mig kommer att föreslås beträffande bergsstatens
tjänstemän, inspektörerna över elektriska anläggningar och
sprängämnesinspektören, ifrågavarande tjänstemän tillförsäkras att i
händelse av otjänstbarhet till följd av olycksfall i sin ämbetsverksamhet
under tjänsteresa någon tid få åtnjuta full avlöning.» I
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herr S. Lilbcck in. väckt motion, nr 13o, däri hemställts att
riksdagen vid fastställande av ny stat för kommerskollegium matte bestämma
lönen för generaldirektören till 20,000 kronor och för byråcheferna å
handels-, industri-, bergs- och sjöfartsbyråerna till 12,000 kronor samt att
jämväl i fråga om övriga byråchefer och en del andra befattningsnavare
21
7.800
5,600
5,600
3,900
1,950
3,100
5.800
Motion.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Vtskottéts
yttrande.
måtte tagas under övervägande eu höjning av de i Kungl. Maj:ts förslag
upptagna lönerna.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Till de principer, som fått sitt uttryck i ovan återgivna omorganisationsförslag
för kommerskollegium, kan utskottet i allt väsentligt
giva sin anslutning. Med hänsyn till de inom detta ämbetsverk handlagda
ärendenas beskaffenhet och mångfald synes sålunda den i förslaget
genomförda decentraliseringen vara för kollegiets verksamhet lämplig
och acceptabel. Likaledes bär byråuppdelningen enligt Kungl. Maj:ts
förslag icke givit utskottet anledning till särskild erinran. Visserligen
har utskottet funnit det tveksamt, huruvida tillräckliga skäl kunna anses
anförda för förslaget om inrättande av en särskild fartygsinspektionsbyrå,
då dess uppgifter torde åtminstone tillsvidare kunna ganska väl
fyllas av en sektion för fartygsinspektion, men med hänsyn till vad
departementschefen därom anfört samt då byrån i fråga föreslagits till
uppförande å extra stat, har utskottet funnit sig kunna biträda förslaget
jämväl i denna del.
Däremot har utskottet, efter tagen del av Kungl. Maj:ts proposition
nr 360 angående omorganisation av utrikesdepartementet samt förstärkning
av Sveriges representation i utlandet, icke kunnat tillstyrka, att
handelsbyråns upplysningssektion uppföres å ordinarie stat. Vid jämförelse
med vad i nyssnämnda proposition föreslås rörande en ny speciell
handelsavdelning inom utrikesdepartementet, synes det utskottet
som om frågan angående den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella
informationsorgan och deras förläggning icke förelåge så allsidigt
och slutgiltigt utredd, att definitiva beslut därom nu lämpligen
böra fattas. Det torde för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke därmed
skäligen bör anstå, till dess frågan om det nya handelsdepartementets
ställning till och inflytande över dessa organ samtidigt kan
komma under omprövning.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet, som icke har något att
erinra mot det för sektionen beräknade personalbehovet, böra föreslå att
handelsbyråns upplysningssektion tillsvidare uppföres å extra stat. Avlöningarna
för byrådirektören, sekreteraren och de tre kvinnliga biträdena
böra till följd härav minskas med belopp i runt tal motsvarande
vederbörande ordinarie tjänster åliggande pensionsavgifter eller för
vardera av byrådirektören och sekreteraren med 200 kronor och för ett
vart av biträdena med 50 kronor. Då för avlöningarna är på ordinarie
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
23
stat beräknat ett belopp av 20,300 kronor, bör alltså för samma ändamål
å extra stat upptagas 19,750 kronor. Härtill kommer sektionens
andel i det till extra personal, vikariatsersättningar m. m. beräknade
beloppet 6,250 kronor, vilken andel torde böra upptagas till 1,800 kronor.
Extra anslaget skulle alltså komma att utgöra 21,550 kronor.
Härigenom kan en minskning av det ordinarie anslaget ske med 22,100
kronor.
Jämväl i ett annat avseende finner utskottet en avvikelse från
Kungl. Maj:ts förslag böra ske. Det föreliggande omorganisationsförslaget
har i stor utsträckning upptagit såsom byråcheferna närmast
stående befattningshavare byrådirektörer med en begynnelseavlöning å
6,800 kronor samt ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Denna
åtgärd finner utskottet visserligen vara motiverad, men dock endast i
den mån dessa befattningshavare stå såsom ledare för mera självständigt
arbetande underavdelningar eller s. k. sektioner. 1 de fall åter, där
byråcheferna själva förutsättas utöva den omedelbara ledningen av
arbetet å viss sektion inom byrån, bör enligt utskottets mening å sådan
sektion placering av närmast stående befattningshavare i sekreteraregraden
vara till fyllest. I enlighet härmed skulle alltså de av Kungl.
Maj:t å industribyråns administrativa sektion, å bergsbyrån samt å
^administrativa sektionen å sjöfartsbyrån uppförda byrådirektörstjänsterna
utbytas mot sekreteraretjänster. Av denna anledning kan det ordinarie
anslaget minskas med 3,000 kronor.
De av Kungl. Maj:t förslagna avlöningsbeloppen till de å kollegii
stat uppförda särskilda befattningshavarna har utskottet funnit sig böra
tillstyrka, och kan utskottet sålunda icke biträda den av herr Liibeck
väckta motionen.
Vad Kungl. Maj.''t i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vid bifall till vad utskottet förordar, kan det av Kungl. Maj:t till
upprätthållande av kommerskollegii verksamhet å ordinarie stat äskade
anslaget nedsättas med tillhopa 25,100 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts
förevarande framställning och med avslag å den av
herr Liibeck väckta motionen,
a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med år 1920.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A
Lön kronor |
T jans t-görings-penningar kronor |
Orts- tillägg kronor |
Summa kronor |
||
Generaldirektör och chef (arvode) |
_ |
— |
— |
15,000 |
|
1 byråchef.............................. |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
4 byråchefer.......................... |
20,000 |
10,000 |
2,400 |
32,400 |
> med 600 kronor. |
1 byrådirektör........................ |
4,200 |
2,000 |
600 |
6,800 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 byrådirektör och överinspektör |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
|
1 navigationsskoleinspektör...... 1 skeppsmätningsöverkontrollör |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
• med 600 kronor. |
och överinspektör ............... |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
|
1 sjöåklagare, arvode.............. X sekreterare ........................ |
— |
— |
— |
3,000 |
|
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
||
3 sekreterare ........................ |
10,800 |
5,400 |
1,200 |
17,400 |
|
1 kamrerare.......................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 förste byråingenjör............... 3 förste byråingenjörer............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
10,800 |
5,400 |
1,200 |
17,400 |
med 500 kronor och efter |
|
1 teknisk konsulent ............... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
10 år med ytterligare 500 |
1 sjötekniskt biträde ............... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
kronor. |
1 förste aktuarie..................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
2 förste aktuarier .................. |
7,200 |
3,600 |
800 |
11,600 |
|
1 redaktör.............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
1 notarie .............................. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
4 notarier ............................. |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
med 500 kronor, efter 10 |
1 aktuarie.............................. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
år med ytterligare 500 |
| 2 aktuarier ........................... |
4,400 |
3,000 |
600 |
8,000 |
kronor och efter 15 år |
1 registrator........................... 1 kvinnligt biträde av tredje |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
med än ytterligare 500 |
graden .............................. 3 kvinnliga biträden av tredje |
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
Efter 5 år kan avlöningen |
graden ........................... 1 kvinnligt biträde av andra |
4,500 |
2,100 |
600 |
7,200 |
efter 10 år med ytterligare |
graden .............................. 6 kvinnliga biträden av andra |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
år med än ytterligare 200 |
] graden .............................. 1 kvinnligt biträde av första |
7,800 |
3,000 |
1,200 |
12,000 |
avlöningsförhöjning 100 |
graden .............................. | 13 Kvinnliga biträden av första |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
och 100 kronor tjänst-göringspenningar. |
| graden .............................. |
14,300 |
3,900 |
2,600 |
20,800 |
.Efter 3 år kan lönen höjas |
1 förste vaktmästare ............... |
1.100 |
650 |
150 |
1,900 |
med 100 kronor, efter 6 |
1 vaktmästare ........................ |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
år med ytterligare 100 |
4 vaktmästare ....................... Till extra personal, vikariatser |
3,600 |
2,200 |
600 , |
6,400 |
kronor och efter 9 år |
sättningar, sakkunniga m. m |
- |
I — |
— |
i 82,700 |
|
Summa kronor |
_ 1 |
— |
! 349,400 |
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
25
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:
i
fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning
till annan tjänst, förening av tjänster m. m.:
att innehavare av befattning i kommerskollegium
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid eu
möjligen inträdande förändrad organisation av ämbetsverket
eller eljest kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende ävensom, därest ämbetsverkets ställning
inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller
därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål
överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de med befattningen förenade göromål
eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i
det verk, till vilket göromålen överlämnas;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med
bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad
att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt,
låta sig förflyttas till annan befattning inom
centralförvaltningen;
att med ordinarie befattning i kommerskollegium
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej, vad
angår generaldirektör och byråchef, Kungl. Maj:t och,
vad angår innehavare av annan befattning, kommerskollegium,
uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
ning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas; samt
att tjänsteman i första eller andra lönegraden är
skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning inom
graden, där kommerskollegium till befordrande av arbetets
oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;
i
fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:
att befattningshavare skall, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall
efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst sex timmar varje söckendag;
att, där generaldirektören beviljats ledighet och
vikarie för honom förordnats, på prövning av Kung!.
Maj:t. skall bero, huru stor del av arvodet må avstås
till vikarien;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men för den tid, lian eljest varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,
men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;
att å kommerskollegii industri- eller bergsbyrå
anställd befattningshavare, som blivit tills vidare oförmögen
till tjänstgöring på grund av kroppskada,
ådragen vid tjänstutövning, må, utan hinder av vad
här ovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
27
merskollegii beprövande oavkortad under sex månader
och därefter till det belopp, som bestämmes av Kuugl.
Maj:t;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring
utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras
för tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare
skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning i ämbetsverket eller befattning
med högre avlöning å lokalstat, bestrida densamma,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett
och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;
att emellertid, därest byråchef, byrådirektör eller
därmed jämförlig befattningshavare till följd av tjänsteresa
eller för handläggning av särskilda ärenden är
under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad att
sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall
vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till
befattningen hörande löpande göromål;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande av eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen
ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
i fråga om ålderstillågg:
att, därest förhöjning av avlöningen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad
är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år för annan befattningshavare än vaktmästare
och efter tre år för vaktmästare, under villkor att innehavaren
under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med
gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet
för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem, respektive tre år, på samma villkor,
samt
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,
efter än ytterligare fem, respektive tre år, ävenledes
på.samma villkor,
under iakttagande, vad var och eu av omförmälda
avlöningsförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas
den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande
befattning eller annan samma lönegrad tillhörande befattning
i kommerskollegium, vare sig på grund av
fullmakt eller konstitutorial eller på grund av förordnande
i avbidan på kommerskollegii omorganisation;
att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas
den tid, han inom samma lönegrad innehaft ordinarie
tjänst i statsdepartement eller i annat statens ämbetsverk
;
att befattningshavare, som utnämnts att från
den nya statens ikraftträdande eller från och med dagunder
år 1919 vara innehavare av ordinarie tjänst i
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
29
kommerskollegium, må för erhållande av avlöningsförhöjning
tillgodoräknas den tid, varunder lian omedelbart
före tillträdet till befattningen på grund av stadigvarande
förordnande bestritt tjänst av motsvarande lönegrad
med av riksdagen å extra stat anvisad avlöning;
att, därest biträde, som befordras till ordinarie
biträde i kommerskollegium från tiden för den nya
statens ikraftträdande, omedelbart före nämnda ikraftträdande
mot fast arvode utlört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet i kollegium, biträdet må
för åtnjutande av avlöningsförböjning räknas till godo
nämnda tjänstgöring;
att den, som från tiden för den nya statens ikraftträdande
eller från och med dag under år 1919 antages
till annan ordinarie vaktmästartjänst i kommerskollegium
än befattning som förste vaktmästare, må för
erhållande av avlöningsförböjning tillgodoräknas den
tid, han omedelbart före tillträdet till befattningen
innehaft stadigvarande anställning såsom extra vaktmästare
med full tjänstgöringsskyldighet och med avlöning
nära jämförlig med ordinarie vaktmästares;
att, därest vaktmästare, vilken såsom sådan intjänat
tre ålderstillägg, befordras till förste vaktmästare,
honom omedelbart skall tillgodoföras ett ålderstillägg
såsom förste vaktmästare; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av avlöningsförhöjning, redan uppnått
den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må
tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från
tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas av
generaldirektören, byråcheferna, byrådirektörerna eller
motsvarande befattningshavare och tjänstemännen av
andra lönegraden under en och en halv månad, av
tjänstemännen av första lönegraden under eu månad
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
ävensom av förste vaktmästaren och de-övriga vaktmästarna
under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd
uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid
av året, som av generaldirektören bestämmes, begagna
sig av semester;
att generaldirektör, vilken minst 12 år innehaft
generaldirektörsförordnande, skall vara berättigad att
å allmänna indragningsstaten i årlig pension uppbära
6,000 kronor;
att, om generaldirektör, innan han uppnått 12
tjänstår, antingen på grund av sjukdom finnes till
nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan
egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan
att på grund av tjänstefel hava förverkat densamma,
han skall vara berättigad att, likaledes å allmänna indragningsstaten,
i årlig pension uppbära 5,000 kronor,
då avgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500
kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår;
att såsom peDsionsavgift skall avdragas ett belopp
av 360 kronor årligen å det för generaldirektören bestämda
arvodet eller den honom, intill dess han uppnått
67 år, tillkommande pension; samt
att beträffande övriga tjänstinnehavare skall i
fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom
i fråga om rätt till pension gälla vad i särskild lag
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är
vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller,
såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, med
skyldighet emellertid för befattningshavare att vara
underkastade de förändrade bestämmelser i berörda
häseenden, som kunna varda meddelade; ävensom
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga
befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga
befattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
31
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;
c) förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år
1920 tillträder ordinarie befattning i kommerskollegium,
skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor
och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,
samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
i kommerskollegium,, vilka icke före den 1
november 1919 anmäla, att de vilja övergå till den
nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser
och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem;
d) till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet
under år 1920 bevilja å ordinarie stat ett anslag
av 349,400 kronor;
e) till uppehållande å kommerskollegii handelsbyrå
under år 1920 av en upplysningssektion å extra
stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 21,550
kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till anställande
å kommerskollegii industribyrå under år 1920 av en byråingenjör
och ett kvinnligt biträde av första graden för handläggning av
ärenden angående kraftledningslånefonden å extra stat för år 1920
bevilja ett förslagsanslag, högst, 7,150 kronor.
Utreduingen i ämnet återfinnes å sid. 106—108 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till anställande å kommerskollegii
industribyrå under år 1920 av en byråingenjör
Ökat anslag.
Förstärkning
av kommerskollegii
arbetskrafter
för
behandling av
ärenden rörande
kraftledningslånefonden.
[12.]
Nytt anslag.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrå.
[13.]
Utekottets
yttrande.
Ökat anslag.
Förstärkning
av kommerskollegiiarbetskrafter
för
behandling av
och ett kvinnligt biträde av första graden för handläggning
av ärenden angående kraftledning slånefonden å
extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst,
7,150 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för inrättande
av en fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium å extra
stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 33,750 kronor.
I sammanhang med förevarande förslag har ulskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr A. Thore väckt motion,
nr 217, däri hemställts, bland annat, att byråinspektören å fartygsinspektionsbvrån
måtte beredas ett provisoriskt lönetillägg av 1,000 kronor
per år.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Då frågan om fartygsinspektionens definitiva organisation ännu
icke kunnat allsidigt prövas, har utskottet för närvarande icke ansett
sig kunna tillstyrka, att byråinspektören å fartygsinspektionsbyrån tillerkännes
högre avlöning än Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 11 förut i ämnet
anfört, får utskottet sålunda hemställa,
a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning för inrättande av en fartygsinspektionsbyrå
inom kommerskollegium å extra stat för
år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 33,750
kronor;
b) att herr Thores ovanberörda motion icke må
vinna riksdagens bifall.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att till riksdagen avlåtas
angående förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för behandlingav
vissa ärenden rörande elektriska anläggningar, bland de extra an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
33
slagen under sjunde huvudtiteln för år 1920 för ändamålet beräkna ett
förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Sedermera bär Kung!. Maj:t i en den 25 mars 1919 avlåten skrivelse,
nr 230, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, givit riksdagen tillkänna, att Kung!.
Maj:t funnit frågan om framställning till riksdagen uti ifrågavarande
ärende hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare
behövde beräknas å 1920 års stat.
Med anledning härav påkallas icke något utskottets vidare yttrande
i ärendet; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
0
anmäla.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att höja
det ordinarie anslaget till kammarrätten, nu 284,300 kronor med 5,200
kronor till 289,500 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 7 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 209, framlagt förslag om ytterligare höjning av
ifrågavarande anslag in. in.
Över dessa båda framställningar har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att, till
förstärkning av kammarrätten med fem adjungerade ledamöter ävensom
för avlönande av amanuenser och för bestridande av övriga av adjunktionerna
föranledda utgifter, till arvoden enligt förut angivna grunder
åt tio extra revisorer, åtta extra räknebiträden och ett kvinnligt biträde
å aktuariekontoret, till bekostande av semestervikariat för de extra
revisorerna, de extra räknebiträdena och det extra kvinnliga biträdet å
aktuariekontoret, till arvode åt en förste revisor m. in. samt till beredande
av arvodesfyllnad enligt föreslagna grunder åt vikarier för
ordinarie eller extra ordinarie ledamöter och ordinarie eller extra ordinarie
revisorer, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
111,526 kronor.
Sedermera har Kung]. Maj:t i den under föregående punkt omförmälta
propositionen, nr 209, föreslagit riksdagen upptaga nu förevarande
anslag till ett belopp av högst 78,926 kronor.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B).
vissa ärenden
rörande elektriska
anläggningar.
'' [14.]
Kammarrätten.
[15-]
Förstärkning
av kammarrättens
arbetskrafter
m. m.
[16.1
5
84
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Avlöningsrntd-.
l för
»tat^ stuka
centralbyrån
[17-]
Ökat anslag.
Arvoden åt
personal vid
valatatistik.
[18.]
Byggnads
styrelsen.
[19.]
I anledning av denna proposition har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat häleri
nra.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till avlöningsmedel för
statistiska centralbyrån, nu 136,200 kronor, med 16,400 kronor till 152,600
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183 i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag
föranledes dels av den vid fjolårets lagtima riksdag genomförda löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
dels ock av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak
godkända förslaget om förbättrade avlöningsförhållanden för de i statsförvaltningen
anställda kvinnliga biträdena.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot KuDgl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till avlöningsmedel för statistiska
centralbyrån, nu 136,200 kronor, med 16,400 kronor
till 152,600 kronor.
18:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till
arvoden åt personal vid valstatistik å extra stat för år 1920 bevilja ett
förslagsanslag av 6,500 kronor.
I anledning av förevarande förslag har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till bjrggnad sstyrelsen, nu
157,200 kronox-, med 2,400 kronor till 159,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 186 i åberopade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
35
Höjningen av förevarande anslag är föranledd av dels det av 1918
ars lagtima riksdag i samband med löneregleringen för vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägget till byggnadsstyrelsens
avlön in gsstat, dels ock det av Kungl. Maj:t framlagda, av
riksdagen i huvudsak godkända förslaget till reglering av de kvinnliga
bi träd enas avlön in g s för m ån er.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Majrts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må från och med år 1920 höja
det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen, nu 157,200
kronor, med 2,400 kronor till 159,600 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till förstärkning
av det å byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar
samt arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden
m. m. på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 186
—193 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t därjämte å tilläggsstat
för år 1919 äskat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
Utskottet, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga
behovet av att ökade medel ställas till byggnadsstyrelsens disposition för
förstärkning av dess arbetskrafter, har ansett sig böra tillstyrka de av
Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslagen i den form departementschefen
förordat och får förty nu beträffande 1920 års stat hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av det åt byggnadsstyrelsens
stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar
samt arvoden åt arkitekter utom stat och extra
biträden ni. in. på extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
21:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 21) att
för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer samt för
avlöning åt vaktbiträden m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,250 kronor.
Ökai anslag.
För st eu kuling
av byggnadsstyrelsens
arbetskrafter.
[20.]
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Förhyrande
av lokal lör
två av bygg
nadsstyrelsens
byråer
m. ra.
[21.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 194—201 i statsrådsprotokollet.
För beredande av lokal för två av byggnadsstyrelsens byråer samt
för avlöning åt vaktbiträden m. m. anvisade sistlidet års lagtima riksdag
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 8,500 kronor. Enligt
beslut den 26 september 1918 har Kungl. Maj:t medgivit, att detta
anslag finge användas på följande sätt:
till hyra under år 1919 av lokal för byggnadsbyrån och
kulturhistoriska byrån ....................*................................ kronor 6,000
» avlöning åt en extra vaktmästare .................................... » 1,200
» avlöning åt en springgosse .............................................. » 500
» avgift för en stockholmstelefon ....................................... » 80
» oförutsedda inredningsarbeten m. m............................... » 720
Summa kronor 8,500.
Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget för ifrågavarande
ändamål är i huvudsak föranledd av styrelsens behov av ökat
lokalutrymme. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Kungl. Maj:t
på grund av från byggnadsstyrelsen gjord framställning genom beslut
den 30 april 1918 bemyndigat styrelsen att träffa avtal om förhyrande
å Kungl. Maj:t och kronans vägnar samt tillsvidare för byggnadsstyrelsens
räkning av 10 rum och 2 kök i huset nr 18 Klara södra
kyrkogata i Stockholm från den 1 oktober 1918 eller den tidigare tidpunkt,
då lokalerna kunde få av styrelsen tillträdas, till den 1 oktober
1919, med förlängningsrätt för kronan till den 1 oktober 1922 för en
hyresavgift av 5,000 kronor för år räknat. Den för tiden intill den 1
oktober 1919 belöpande hyreskostnaden bestrides av det under sjunde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved in. m. Ökningen av anslaget föranledes dessutom av vid sistlidet
års lagtima riksdag fattat beslut om tillfällig avlöningsförbättring för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare samt ifrågasatt
högre arvode åt den hos styrelsen anställda springgossen.
Det för år 1920 begärda anslagsbeloppet fördelar sig på följande
poster sålunda:
till hyra av lokaler för två av styrelsens byråer.............. kronor 11,000
» avlöning åt en extra vaktmästare .................................... » 1,570
» avlöning åt eu springgosse ............................................... » 600
» stockholmstelefon................................................................... » 80
Summa kronor 13,250.
Statsutskottets utlåtande, Nr 7 A.
37
Till hyra under innevarande års fjärde kvartal av vissa tjänstelokaler
har Kung). Maj:t å 1919 års tilläggsstat äskat ett belopp av
1,250 kronor.
Vad Kung!. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen har utskottet funnit
sig böra tillstyrka och får utskottet sålunda beträffande 1920 års stat
hemställa,
att riksdagen må för beredande av lokaler för
två av byggnadsstyrelsens byråer samt för avlöning åt
vaktbiträden m. m. å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 13,250 kronor.
22:o) Med anledning av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 201)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1920 bevilja
till avlöning åt länsarkitekter ett förslagsanslag'', högst,
25,000 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att, med
godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket att tillämpas från och med
år 1920, ävensom de av departementschefen förordade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den däri ingående
avlöningsstaten, höja det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu 540,600 kronor med
230,600 kronor till 771,200 kronor, att av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel direkt utgå.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 202
—230 i statsrådsprotokollet.
Patent- och registreringsverkets utgiftsstat är uppdelad i tre huvudgrupper:
»avlöningar», »omkostnader» och »pensioner åt avskedade
tjänstinnehavare», för närvarande upptagna till respektive 288,300 kronor,
251,360 kronor och 940 kronor. Hela utgiftsstaten slutar således nu på
ett belopp av 540,600 kronor. 1 det för »avlöningar» upptagna beloppet
ingår summan av begynnelseavlöningarna vid de ordinarie befattningarna
Uttkottet«
yttrande.
Ökat anslag.
Läns
arkitekter.
[22.]
Patent- och
registreringsverket.
[23.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
i ämbetsverket med 283,600 kronor. Återstående 4,700 kronor utgöras
av ett förslagsanslag till ålderstil lägg. De under rubrikerna »omkostnader»
och »pensioner åt avskedade tjänstinnehavare» upptagna medlen
äro av förslagsanslags natur. Omkostnadsmedlen äro uppdelade på fem
särskilda anslag, nämligen till adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer,
amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden, vikariatsersättningar,
extra biträden, extra vaktmästare m. ro. 64,760 kronor, till renskrivning
och skrivmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhållning
och städning samt inventariers anskaffande och underhåll m. m.
55,000 kronor, till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. in. efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter o. d. 115,000 kronor, till återställda registreringsavgifter
15,000 kronor samt till bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern 1,600 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär i främsta rummet
omorganisation av patent- och registreringsverkets bolagsavdelning och
registratorskontor.
Enligt den gällande organisationen av patent- och registreringsverket
är å dess bolagsavdelning anställd följande ordinarie personal,
nämligen en byråchef, två notarier, två kvinnliga biträden av andra
avlöningsgraden och fyra kvinnliga biti’äden av första avlöningsgraden.
Härförutom linnes å avdelningen eu avsevärd extra personal. Redan då
avdelningen år 1914 organiserades, avsågs, att den skulle disponera två
tills vidare adjungerade ledamöter ävensom amanuenser och extra biträden.
Härutöver bär avdelningen emellertid, särskilt till följd av den
under de senaste åren inträffade betydande ökningen av antalet inkommande
bolagsärenden, i främsta rummet ärenden angående registrering
av nya bolag och ändringar i äldre bolagsordningar, gång efter annan
tillförts ytterligare extra arbetskrafter. Enligt särskilda medgivanden
den 30 december 1916, den 22 juni, 28 september och 31 december
1917 samt den 26 april och 3 december 1918 hava sålunda å bolagsavdelningen
varit anställda dels en tredje adjungerad ledamot under
åren 1917 och 1918, en fjärde dylik ledamot under tiderna oktober
1917—juni 1918 och 4—31 december 1918 samt en femte adjungerad
ledamot under tiderna maj och 4—31 december 1918, dels ock en extra
notarie under tiden oktober 1917—december 1918 samt ytterligare två
extra notarier under tiden 4—31 december 1918.
För innevarande år har patent- och registreringsverkets bolagsavdelning
genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1918 erhållit
förstärkning av sina arbetskrafter med, utöver de två tills vidare adjunge
-
Stats utskottets Hitåt ande Nr 7 A.
39
Hide ledamöterna, ytterligare tre adjungerade ledamöter, av vilka do två
dock erhållit förordnande allenast för första halvåret, varjämte ämbetsverket
bemyndigats att för motsvarande tider förordna tre extra notarier.
Enligt Kung!. Maj:ts nu framlagda förslag skulle utöver nu å
ordinarie stat befintlig personal, å samma stat och för tjänstgöring ä
bolagsavdelningen uppföras ytterligare två byrådirektörer med samma
avlöning, som åtnjutes av byrådirektörerna å ämbetsverkets andra avdelningar,
eller 6,800 kronor, därav lön 4,200 kronor, tjänstgöringspenningar
2,000 kronor och ortstillägg 600 kronor, med ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem års tjänstgöring i befattningen, två notariebefattningar,
eu kvinnlig biträdesbefattning av andra lönegraden samt två
kvinnliga biträdesbefattningar av första lönegraden.
På registratorskontoret, som jämte kassakontoret är gemensamt för
hela ämbetsverket, äro för närvarande å ordinarie stat anställda en registrator
samt ett kvinnligt biträde. Härjämte har för göromålens utförande
å kontoret extra personal anlitats.
Enligt det föreliggande förslaget skulle nu å ordinarie stat för
tjänstgöring å registratorskontoret uppföras ytterligare ett kvinnligt biträde
av första lönegraden.
Vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda ifrågasatt beträffande
den ordinarie personalen skulle denna komma att ökas med 2 byrådirektörer,
2 notarier, 1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden
och 3 kvinnliga biträden av första avlöningsgraden, vilket med tilllämpning
av de lönesatser, som för motsvarande befattningar upptagas
i verkets gällande avlöningsstat, skulle medföra en ökning av sammastat
med sammanlagt 26,800 kronor.
I fråga om avlöningsstaten har Kungl. Magt härutöver föreslagit
ökning av densamma dels med 2,000 kronor för beredande av avlöningsförhöjning
åt ämbetsverkets vaktmästare, dels med 8,000 kronor förberedande
av avlöningsförhöjning åt de kvinnliga biträdena, dels ock med
20,900 kronor för bestridande av verkets personal tillkommande ålderstillägg.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda slutsumman av huvudgruppen
»avlöningar); i patent- och registreringsverkets utgiftsstat höjas
med sammanlagt 57,700 kronor.
För åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den förändrade avlöningsstaten
för patent- och registreringsverket hava de villkor och bestämmelser
föreslagits gälla, som finnas upptagna i Kungl. Maj:ts kungörelse
den 18 september 1914 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år 1915 gällande stat
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
för patent- och registreringsverket (svensk författningssamling nr 350),
dock med de jämkningar, som föranledas, beträffande vaktmästarna, av
kungörelsen den 1 november 1918 (nr 836) och, beträffande de kvinnliga
biträdena, av de allmänna villkor och bestämmelser, som må bliva
utfärdade i sammanhang med den beslutade regleringen av de inom
statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner
m. m.
Under huvudgruppen »omkostnader» äro, såsom förut nämnts, i
utgiftssiaten för patent- och registreringsverket uppförda fem särskilda
förslagsanslag. I fråga om dessa har Kungl. Maj:t nu föreslagit höjning
dels av anslaget till adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer,
amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden, vikariatsersättningar,
extra biträden, extra vaktmästare m. m. från 64,760 kronor till 101,760
kronor, dels av anslaget till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter,
hyror, bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m. från 55,000 kronor till 105,000 kronor,
dels ock av anslaget till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m. efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och dylikt från 115,000 kronor till 200,000 kronor.
Huvudgruppen »pensioner åt avskedade tjänstinnehavare» i patentoch
registreringsverkets utgiftsstat upptager endast ett anslag för ändamålet,
nu å 940 kronor. Enär från anslaget för närvarande utbetalas
1,840 kronor om året och någon ändring härutinnan under de närmaste
åren icke torde vara att vänta, har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget
måtte uppföras med sistnämnda belopp.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle patent- och registreringsverkets
utgiftsstat erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
41
I |
Lön |
Tjänst • |
Orts-til lugg |
Miss- rälc- nings- pen- ningar |
Summa avlö- ning |
A. Avlöningar. |
|||||
1 generaldirektör ........................ |
7,000 |
3,000 |
],ooo |
— |
11,000 |
1 byråchef ................................. |
5,000 |
2,500 |
600 |
— |
8,100 |
5 byråchefer................................ |
25,000 |
12,500 |
3,000 |
— |
40,500 |
I 1 byrådirektör.............................. |
4,200 |
2,000 |
600 |
6,800 |
|
118 byrådirektörer.......................... |
75,600 |
36,000 |
10,800 |
— |
122,400 |
j 1 förste byråingenjör..................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
— |
5,800 |
4 » byråingenjörer.................. |
14,400 |
7,200 |
1,600 |
— |
23,200 |
1 bibliotekarie............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
— |
5,800 |
1 sekreterare .............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
1 byråingenjör.............................. |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
: 4 byråingenjörer........................... |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
|
i 1 kassör och räkenskapsförare ...... |
2,200 |
1,500 |
300 |
300 |
4,300 |
1 registrator................................. |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
1 föreståndare för granskning av |
|||||
varumärken ........................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
1 notarie .................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
; 3 notarier .................................. |
6,600 |
4,500 |
900 |
— |
12,000 |
1 kvinnligt biträde av andra avlönings- |
|||||
graden .. |
1,300 |
500 |
200 |
— |
2,000 |
i 5 kvinnliga biträden av » » |
6,500 |
2,500 |
1,000 |
10,000 |
|
1 kvinnligt biträde av första » |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
|
13 kvinnligabiträden av » » |
14,300 |
3,900 |
2,600 |
— |
20,800 |
1 förste vaktmästare..................... |
1,100 |
650 |
150 |
— |
1,900 |
1 vaktmästare.............................. |
900 |
550 |
150 |
— |
1,600 |
3 vaktmästare.............................. |
2,700 |
1,650 |
450 |
— |
4,800 |
Ålderatillägg
IEfter 5 år kan lönen höja*}
f mod 600 kr.
• Efter 5 ur kan lönen liöjaH|
'' med 600 kr. och efter 10 &r
med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höj as j
med 500 kr., efter 10 år med
’ ytterligare 500 kr. och efter!
15 år med än ytterligare;
500 kr.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kr., efter 10
år med ytterligare 200 kr.
och efter 15 ar med än
'' ytterligare 200 kr. Av
varje avlöningsförhöjning
skolalOO kr. tillhöra lön och
100 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 3 år kan lönen^ höjas
med 100 kr., efter 6 år med
ytterligare 100 kr. och efter
y år med än ytterligare
100 kr.
320,400j
Anslag iill ålderstillägg, förslagsvis..............................................................................
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska
biträden, vikariatsersättningar, extra biträden, extra vaktmästare m. m.........................
Till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhållning och
städning samt inventariers anskaffande och underhåll m. m.......................................
Till böcker ooh tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kungörelser och publikationer
m. m. efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt.................................
Till återställda registreringsavgifter..............................................................................
Till bidrag, till patentunionens internationella byrå i Bern .............................................
C. Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare.
Förslagsanslag.........................................................................................................
Summa kronor
25,6001
346,000 |
|
101,760 |
|
105,000 |
|
200,000 15,000 1,600 |
423,360 |
1,840 |
|
— |
771,200 |
Amu. I fråga om bostads- m. fl. förmåner, som anvisas vaktmästare, gäller i tillämpliga delar vad därom
är stadgat i knngl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. förf. saml. 1918 nr 836).
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 7 käft. (Nr 7 A—7 B.)
6
Motion.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Kostnader,
som föranledas
av överståthållarUmbetets
och
länsstyrelsernas
befattning
med vissa slag
av registrering.
[24.]
42 Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
av greve G. Lagerbjelke väckt motion, nr 43, däri hemställts,
att riksdagen måtte, i enlighet med patent- och registreringsverkets
förslag, i staten för samma ämbetsverk upptaga tre nya byrådirektörsbefattningar
och tre nya notariebefattningar.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag får
utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra
biträda. Däremot har utskottet icke kunnat tillstyrka motionärens
hemställan om uppförande av ytterligare en ny byrådirektörsbefattning
och en ny notariebefattning å ämbetsverkets stat.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å den av greve
Lagerbjelke väckta motionen,
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919
framlagda förslaget till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
att tillämpas från och med år 1920 ävensom
de av departementschefen förordade villkor och
bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt
den däri ingående avlöningsstaten, samt
b) höja det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av nämnda ämbetsverks verksamhet, nu
540,600 kronor, med 230,600 kronor till 771,200 kronor,
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.
24:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
([punkt 24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 230—
231) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt ruin, till bestridande av kostnaderna för
den överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med registreringar och anmälningar Ull förenings-,
försäkrings- och handelsregistren å extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor
ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter
inflytande avgifter för sådana registreringar och an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
43
mälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
25:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 25) att i av- statens pr0vbidan
på den proposition rörande organisation av statens provnings- ningsmstait.
anstalt, som kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av verk- [25.]
samheten vid nämnda anstalt på 1920 års riksstat bland de ordinarie
anslagen beräkna ett reservationsanslag av 243,050 kronor, att i första
hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå.
Sedermera har Kungl. Magt i en den 25 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 165, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över linansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
ej mindre
dels godkänna det av chefen för finansdepartementet förordade
förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med
år 1920, ävensom de av bemälde departementschef angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner;
dels ock förklara, att envar, som med eller efter ingången av år
1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall
vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande,
än även till upprätthållande av anstaltens verksamhet under år
1920 å ordinarie stat för nämnda år bevilja ett förslagsanslag å 263,850
kronor, att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt
direkt utgå.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sistnämnda
statsrådsprotokoll.
Kungl. Maj :ts föreliggande förslag innebär omorganisation av tekniska
högskolans materialprovningsanstalt till eu statens provningsanstalt.
Materialprovningsanstalten, som tillförene i ekonomiskt avseende ägt
karaktären av en kombinerad enskild och offentlig institution, skulle
sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag helt förvandlas till en statsanstalt.
Enligt det framlagda förslaget skall provningsanstaltens förvaltning
ledas av en styrelse, bestående av sex ledamöter. Av dessa skall
en jämväl tjänstgöra såsom anstaltens inspektör mot ett årligt arvode
av 1,000 kronor.
I anslutning till de erfarenheter, som gjorts under anstaltens hittillsvarande
verksamhet, har anstaltens arbete ansetts böra uppdelas på
fem tekniska avdelningar och en kontorsavdelning.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för provningsanstalten
är av följande lydelse:
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Stat för statens prorningsanstalt.
A. Avlönlngsstat.
1 chef .....................
4 dito ..............
i 1 förste avdelningsingenjör
2 dito
1 avdelningsingenjör.
4 dito
1 kassör och räkenskapsförare ...
Missr&kningspenningar till sistnämnde
befattningshavare ......
1 assistent (manlig) arvode ......
3 dito .....
(registrator)
1 dito (assistent)
; 5 dito »
1 dito (skrivbiträde)
1 kvinnligt biträde av andra graden
1 förste verkmästare, jämte fri
bostad med bränsle och elektriskt
ljus, därest sådant anordnats
..............................
I 1 verkmästare.
1 instrumentmakare
1 vaktmästare
Inspektörens arvode ............
Till vikariatsersättningar, exlra
biträden och övertidsersättningar
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis
Lön |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Orts- tillägg |
Summa |
Anmärkningar |
|
K r o |
n o i |
||||
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
||
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år |
kali lönen höjas |
20,000 |
10,000 |
2,400 |
32,400 |
) med 600 |
kr. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
(Efter 5 år |
kan lönen höjas |
7,200 |
3,600 |
800 |
11,600 |
| vtterlieai |
e 5 år med 500 |
J kr- |
|||||
j 2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år |
kan lönen höjas |
8,800 |
6,000 |
1,200 |
16,000 |
ligare 5 |
år med 500 kr. |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
och efter än ytterligare 5 |
|
_ |
— |
-- |
300 |
||
i _ |
— |
— |
3,000 |
||
j — |
— |
— |
9,000 |
||
Efter 5 år |
kan avlöningen |
||||
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
höjas med 200 kr.,efter yt- |
|
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
terligare 5 år med 200 kr. |
|
7,500 |
3,500 |
1,000 |
12,000 |
5 år med 200 kr.: sko- |
|
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
lande av |
värjo ålderstill-kr. tillhöra lön |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
och 100 kr. tjänstgörings- |
|
pennmgai |
|||||
(Efter 3 år |
kan lönen höjas |
||||
med 300 |
kr., efter ytter- |
||||
1,700 |
1,050 |
250 |
3,000 |
ligare 3 |
år med 300 kr. |
samt efter än ytterligare |
|||||
1,700 |
1,050 |
250 |
3,000 |
3 år med 300 kr. |
|
(Efter 3 år |
kan lönen höjas |
||||
med 200 |
kr., efter ytter- |
||||
1,500 |
700 |
200 |
2,400 |
ligare 3 |
år med 200 kr. |
samt efter än ytterligare |
|||||
3 år med 200 kr. |
|||||
(Efter 3 år |
kan lönen höjas |
||||
med 100 |
kr., efter ytter- |
||||
900 |
550 |
150 |
1,600 |
> ligare 3 |
år med 100 kr. |
samt efter än ytterligare |
|||||
1 3 år med 100 kr. |
|||||
— |
— |
1,000 |
|||
— |
— |
32,650 |
|||
170,050 |
, |
||||
— |
— |
1,800 |
|||
— |
— |
— |
171,850 |
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
45
Transport I 171,850
I !
Anmärkning 1. Den förste verkmästaren tillkommande förmånen av lyse ■.
innebär allenast rätt till eu årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill i
’ högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall förste verkmästaren själv bekosta j
armatur och lampor. Boställshavaren skall vara pliktig att själv verkställa eller
bekosta sågning, huggning och uppbärning av för bostaden avsett bränsle.
Anmärkning 2. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och
elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas vaktmästaren,skall av lönen avstås j
för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året.
Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke j
| i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffen;
het, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på
Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för
i dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt tillben årlig
maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes
! lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga
! om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämI
melserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlönings;
förbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
j befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).
B. Omkostnadsstat.
Till
»
»
»
»
gas och elektrisk ström, förslagsanslag ................................................
värme, förslagsanslag...........................................................................
nya provningsanordningar och inventarier, förslagsanslag........................
glasvaror, förslagsanslag, högst............................................................
bibliotek, förslagsanslag, högst ............................................................
tillfälliga biträden m. m. samt materialier, kemikalier och förbrukningsartiklar,
förslagsanslag........................................................................
expenser, förslagsanslag, högst ............................................................
Summa kronor
12,000 |
|
20,000 |
|
19,000 |
|
5,000 |
|
2,000 |
|
28,000 |
|
6,000 |
92,000 |
— |
263,850 |
De av departementschefen angivna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner äro följande:
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av provningsanstalten eller eljest kan varda stadgad,
ävensom därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution, eller
därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas till
annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
’46
Statsutskottets utlåtande AV 7 A.
sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;
att
befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda
befattning uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, vara pliktig att, när
helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan
befattning inom förvaltningen med liknande arbetsuppgifter; i sådant
hänseende även till annan ort, dock i sistnämnda fall mot ersättning
för flyttningskostnad;
att med ordinarie befattning vid anstalten icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,
såframt ej, vad angår chef eller avdelningschef, Kungl. Maj:t och, vad
angår innehavare av annan befattning, styrelsen för anstalten uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig^ för tjänstgöringen
vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
mottagas och tills vidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgör in gspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
förordnats att. uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som eljest undfår
ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöriugspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
47
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
lian avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, manlig befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig
att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida densamma,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
'' kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;
att rätt till ersättning för visst övertidsarbete må kunna tillkomma
annan befattningshavare än chef och avdelningschef enligt de grunder,
som varda av Kungl. Maj:t närmare bestämda;
att emellertid den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
i fråga om ålderstillägg:
att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda för avdelningschef, förste
avdelningsingenjör, avdelningsingenjör, kassör och räkenskapsförare samt
kvinnligt biträde efter fem år samt för förste verkmästare, verkmästare,
instrumentmakare och vaktmästare efter tre år, under villkor att innehavaren
länder mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem, resp. tre år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem, resp. tre år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningstör -
48
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
höjningar angår, att den högre avlöningen ej far tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
att därvid befattningshavare, som utnämnts att från och med den
nya avlöningsstatens ikraftträdande vara innehavare av ordinarie tjänst
hos anstalten, må efter Kungl. Maj:ts bestämmande kunna få tillgodoräknas
den tid av högst fem år, som före den nya statens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till innehavande eller närmast motsvarande
befattning vid den hittillsvarande materialprovningsanstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att avgå från tjänsten, icke må tillträda
samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionär
ätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av chefen, avdelningschef och förste
avdelningsingenjör under en och en halv månad, av avdelningsingenjör,
kassör och räkenskapsförare samt kvinnliga biträden under en månad,
av förste verkmästare, verkmästare och instrumentmakare under tre
veckor samt av vaktmästaren under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes,
begagna sig av semester;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lägen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat; dock med skyldighet för chef, avdelningschef
och förste avdelningsingenjör att vara underkastad de förändrade
bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade;
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
de föreskrifter i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
49
l samband med Kungl. Maj ds förevarande framställning bär utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr S.
Lubeck väckt motion, nr 345, däri hemställts, att riksdagen med bifall
i övrigt till Kungl. Majds proposition nr 165 rörande statens provningsanstalt
måtte bestämma avlöningen för anstaltens chef till 15,000 kronor
och för dess avdelningschefer till 10,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den omläggning av grunderna för provningsanstaltens verksamhet,
som ett bifall till Kungl. Majds förevarande förslag innebär, har utskottet
funnit vara av omständigheterna påkallad och alltså av natur
att böra förordas. Likaså synas den organisation och därtill anknutna
avlöningsbelopp, som Kungl. Majd, i huvudsaklig överensstämmelse med
så väl särskilda kommitterades för avgivande av förslag till omorganisation
av anstalten som löneregleringskommitténs framställningar, föreslagit,
vara för anstaltens uppgift lämpligt avpassade och alltså enligt
utskottets förmenande böra godtagas. Härav följer, att utskottet icke
kunnat tillstyrka vad motionären föreslagit i fråga om löneökuingar för
såväl anstaltens chef som dess avdelningschefer. Lönerna för dessa befattningshavare
synas böra begränsas till vad nämnda kommitterade och
departementschefen samstämmigt förordat. Och detta så mycket hellre,
som det måste anses önskligt, att, sedan nu statsverket ställt
nya lokaler och annan för rationell drift lämpad utrustning till
anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedrives, att anstalten kan
bära sina egna utgifter.
Gent emot förslaget att upptaga anslag till uppehållande av anstaltens
verksamhet såsom förslagsanslag, har utskottet icke kunnat undgå
att känna stark tveksamhet. Med hänsyn till vad anstaltens styrelse
därom anfört, vill utskottet emellertid ej motsätta sig en sådan anordning,
men förväntar, att den därmed erhållna rättigheten att överskrida
anslaget endast utnyttjas i den mån, verkligt betydelsefulla och oundgängliga
behov så påkalla.
Då utskottet i övrigt icke haft skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt med avslag å den av herr
Lubeck väckta motionen,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 käft. (Nr 7 A—7 B.) 7
Motion.
Utskottets
yttrande.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Hytt anslag.
Berqsstaten.
[26.]
I) a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919
framlagda förslag till stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med år 1920, ävensom de av
departementschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner;
b)
förklara, att envar, som med eller efter ingången
av år 1920 tillträder ordinarie befattning vid
statens provningsanstalt skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser för
avlöningsförmånernas åtnjutande,
II) till upprätthållande av anstaltens verksamhet
under år 1920 å ordinarie stat för nämnda
år bevilja ett förslagsanslag å 263,850 kronor, att i
första hand av inkomster av statens provningsanstalt
direkt utgå.
De centrala ämbetsverken underlydande stater.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) dels godkänna
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 intaget
förslag till ordinäre avlönings- och om kostnad sstat för bergsstaten
att tillämpas från och med år 1920, ävensom de i nämnda protokoll angivna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna
avlöningsförmåner,
dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning inom bergsstaten, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före
den 1 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,
dels ock till upprätthållande av bergsstatens verksamhet å ordinarie
stat uppföra från och med år 1920 ett anslag av 86,850 kronor.
Statsutskottets utlåtande. Nr 7 A.
51
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 233—250.
Riksstaten för innevarande år upptager för bergsstaten dels ett
oförändrat ordinarie anslag 33,000 kronor dels ock ett extra anslag för
beredande av provisorisk lönereglering för bergmästarna 11,250 kronor.
Enligt den i samband med 1874 års omorganisation fastställda
distriktsindelningen, sådan denna i huvudsak fortfarande gäller, är riket
indelat i följande sex bergmästardistrikt nämligen:
norra distriktet, omfattande Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands
och Jämtlands län,
Gävle-Dala distrikt, omfattande Gävleborgs och Kopparbergs län,
östra distriktet, omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands
och Västmanlands län,
mellersta distriktet, omfattande Örebro och Skaraborgs län,
västra distriktet, omfattande Värmlands, Alvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län, samt
södra distriktet, omfattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs’
Kalmar, Gottlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands länFör
bergmästarna äro, med en viss valfrihet, bostadsstationer före''
skrivna. Bergmästarnas förläggningsorter äro för närvarande följande’
i norra distriktet Luleå,
i Gävle-Dala distrikt Falun,
i östra distriktet Stockholm,
i mellersta distriktet bostället Knutsberg vid Nora,
i västra distriktet bostället i Filipstad samt
i södra distriktet Hälsingborg.
För gruvingenjörerna äro i allmänhet bostadsstationer icke föreskrivna,
varemot det för dem stadgats, att de böra vara boende inom
respektive distrikt.
Sedan riksdagen, första gången för år 1913, och därefter årligen
beviljat bergmästarna provisoriskt avlöningstillägg med 2,000 kronor
till envar ävensom ortstillägg till två bergmästare, utgöras bergmästares
avlöningsförmåner av en begynnelseavlöning å 6,000 kronor, ortstillägg,
uppgående till 400 respektive 200 kronor för bergmästare, stationerade
i Stockholm respektive Luleå, samt för de tre bergmästare, som innehava
ordinarie anställning, två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter
fem respektive tio års väl vitsordad tjänstgöring i befattningen. Härjämte
uppbära bergmästarna vissa sportler.
Gruvingenjörerna åtnjuta årliga arvoden å 1,500 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Bergsstatens arbetsuppgifter hava, efter den år 1874 genomförda
omorganisationen av bergsstaten betydligt ökats. Vidgade uppgifter
och nya verksamhetsområden hava tillkommit. Däribland märkas de
uppgilter, som enligt lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 tillhöra
bergsstatens tjänstemän såsom under socialstyrelsens överinseende och
ledning stående yrkesinspektörer. Vidare hava utvecklingen i allmänhet
och näringslivets stegrade intensitet medfört ökat arbete inom de flesta
grenar av bergsstatens tjänsteutövning.
De bergsstaten tillkommande uppgifterna utföras för närvarande i
stort sett av bergmästarna. Gruvingenjörerna, som förordnas blott tillsvidare
och vilkas befattningar med hänsyn till den låga avlöningen
måste betraktas som i huvudsak expektansplatser, hava att på eget
ansvar jämte bergmästaren och efter överenskommen fördelning utöva
tillsyn över gruvdriften och tillhandagå med upprättande av brytningsplaner,
verkställandet av gruvmätningar och avfattandet av gruvkartor,
med rättighet likväl för bergmästarna i egenskap av förmän för gruvingenjörerna
att pröva och, om anledning därtill förekommer, förändra
de av dem givna anvisningarna och föreskrifterna. Med tillämpning av
dessa allmänna grunder äger kommerskollegium i mån av behov meddela
erforderliga föreskrifter i fråga om gruvingenjörernas tjänstgöring.
Uppstår emellan bergmästare och gruvingenjör olika mening i något fall
rörande fördelningen dem emellan av göromål, med vilka det åligger
gruvingenjör att taga befattning, skall kollegium på anmälan av bergmästaren
meddela erforderligt beslut.
Under hänvisning till att med hänsyn till gruvingenjörsbefattningarnas
nuvarande organisation bergmästarna för närvarande i själva
verket äro de enda effektiva arbetskrafter, som kunna påräknas för
bergsstatens arbete, samt att åtskilligt av det dem åvilande arbetet
lämpligen kunde utföras av mindre kvalificerade arbetskrafter, har
nu föreslagits att tillgodose behovet av ökade arbetskrafter med i främsta
rummet en mera rationell fördelning av arbetet inom bergsstaten. Därvid
hava bergmästarna ansetts böra befrias från åtskilliga mindre viktiga,
men ofta tidskrävande göromål och därigenom sättas i tillfälle att mera
odelat ägna sig åt sina mera betydelsefulla uppgifter. Fördenskull
hava å ena sidan gruvingenjörstjänsterna ansetts böra omorganiseras
på det sätt, att de bliva ordinarie befattningar, åt vilkas skötande innehavarna
skulle uteslutande ägna sig. Å andra sidan borde bergsstaten
erhålla expeditionsbi träde i erforderlig utsträckning.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
53
Sålunda borde å varje bergmästareexpedition läst anställas ett
kvinnligt skriv- och ritbiträde.
Med hänsyn till svårigheten att redan nu bedöma, huruvida, utom
beträffande de mest arbetstyngda distrikten, nämligen norra, Gävle-Dala,
östra och mellersta, förhållandena betinga stadigvarande anställning, av
gruvingenjörer — helst genom anställandet av skriv- och ritbiträden
hos bergmästarna en del av dessas arbetsbörda avlyftes — har Kungl.
Maj:t föreslagit, att av gruvingenjörerna tillsvidare endast fyra anställas
på ordinarie stat samt de två övriga å extra stat.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna avlönings- och omkostnadsstaten
är av följande lydelse:
Avlönings- och oinkostnadsstat för bergsstaten.
Tjänst- |
|||||
Lön |
gö rings-pennin- |
Ortstillägg |
Summa |
||
gar |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
1 bergmästare ........... |
0 5,000 |
2,500 |
7,500 |
. |
|
3 d:o........................... |
15,000 |
7,500 |
— |
22,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
i d:o........................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
med 600 kronor. |
1 d.o........................... |
5,000 |
2,500 |
300 |
7,800 |
|
1 gruvingenjör ............ |
3,600 |
1,800 |
— |
5,400 |
|
1 d:o........................... |
3,600 |
1,800 |
5,400 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|
med 500 kronor och efter |
|||||
1 d:0........................... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
10 år med ytterligare 500 |
1 d:o.......................... |
3,600 |
1,800 |
200 |
5,600 |
kronor. |
1 kvinnligt biträde av |
Efter 5 år kan avlöningen |
||||
första graden ............ |
1,100 |
300 |
— |
1,400 |
höjas med 200 kronor, efter |
3 d:o........................... |
3,300 |
900 |
— |
4,200 |
kronor och efter 15 år med |
1 kvinnligt biträde av |
än ytterligare 200 kronor; |
||||
första graden............ |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
tillägg 100 kronor anses |
1 d:o.......................... |
1,100 |
300 |
100 |
1,500 |
tillhöra lön och 100 kronor |
Expenser m. m............ Vikariatsersätlningar för |
— |
— |
— |
8,550 |
|
bergsstatstjänstemän... |
— |
- |
- |
1,500 |
|
Summa kronor |
— |
— |
- |
86,850. |
Extra anslag.
Till arvoden åt 2 gruvingenjörer .................. .................................................. 10,400
54
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet,
om också med viss tvekan, funnit sig böra tillstyrka, att bergmästarna
och gruvingenjörerna komma i åtnjutande av den avlöningsförhöjuing,
Kungl. Maj:t föreslagit. Däremot har utskottet icke ansett därav böra
följa, att lörstnämnda befattningshavare skola äga obegränsad rätt att
åtnjuta med tjänsten hittills förenade sportler.
Enligt vad utskottet inhämtat, hava under åren 1917 och 1918
sporti erna i de särskilda bergmästaredistrikten utgjort i medeltal här
nedan angivna belopp:
i Norra distriktet................................. kronor 2,112: 3 0
» Gävle-Dala distrikt .......................... » 2,072: 3 8
» Östra distriktet ................................. » 811: 32
» Mellersta distriktet........................... » 1,613: 02
» Västra distriktet ................................ » 936: 8 8
» Södra distriktet................................... » 1,023: 6 7
I genomsnitt kronor 1,428: 2 6.
Samma medeltal utgjorde under femårsperioden 1912—1916 891
kronor 49 öre.
Då det nu är fråga om en fullständig lönereglering för bergsstaten
skulle, på sätt tidigare skett i ett flertal motsvarande fall, kunna ifrågasättas,
huruvida icke den vissa tjänstemän tillkommande rätten att uppbära
sportler helt borde bortfalla. Då emellertid genom ett sådant förfarande
någon allmän förbättring i lönevillkoren icke skulle komma till
stånd, utan tvärtom i vissa fall löneminskning inträda, har utskottet
icke ansett sig böra framställa förslag om sportelrättens fullständiga
upphörande. Däremot har det synts skäligt att stadga viss begränsning
i sportelrätten i fråga, varigenom också en högre grad av likställighet
de olika bergmästarna emellan komme att ernås. Det maximibelopp av
sportler, som bör få åtnjutas, har utskottet sålunda ansett lämpligen böra
sättas till 1,000 kronor. Vad som för varje tjänsteman i sportelinkomst
belöper över detta belopp skall alltså redovisas till statsverket.
Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet till expenser m. m. har utskottet
likaledes trott sig kunna begränsa till den därför ursprungligen
beräknade summan, 6,500 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet, som i
övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att riksdagen må
I) godkänna följande avlönings- och omkostnadsstat
för bergsstaten, att tillämpas från och med år 1920:
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 55
Tjänst- |
|||||
Lön |
göringspen- |
Ortstillägg |
Summa |
||
ningar |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
1 bergmästare ............ |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
|
1 do........................ |
5,000 |
2,500 |
300 |
7,800 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 (1:0.......................... |
5,000 |
2,500 |
— |
7,500 |
’ med 600 kronor |
3 do........................... |
15,000 |
7,500 |
— |
22,500 |
|
1 eru vin senior ............ |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
|
1 d:o.......................... |
3,600 |
1,800 |
200 |
5,600 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
med 500 kronor och efter |
|||||
1 d:o.......................... |
3,600 |
1,800 |
— |
5,400 |
10 år med ytterligare 500 |
3,600 |
1,800 |
5,400 |
kronor. |
||
Efter 5 år kan avlöningen |
|||||
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
höjas med 200 kronor, efter |
|
1 d:o.......................... |
1,100 |
300 |
100 |
1,500 |
10 år med ytterligare 200 |
1 kvinnligt bitiäde av |
än ytterligare 200 kronor; |
||||
1,100 |
300 |
1,400 |
skolande av varje ålders- |
||
3 d:o.......................... |
tillägg 100 kronor anses |
||||
3,300 |
900 |
— |
4,200 |
tillhöra lön och 100 kronor |
|
Expenser m. in............ |
|||||
6,500 |
|||||
Vikariutsersättningar för |
|||||
bergsstatstjänstemän... |
— |
— |
— |
1,500 |
|
Summa kronor |
— |
— |
- |
84,800 |
1 |
II) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner:
a)
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning
till annan tjänst, förening av tjänster m. to.:
1) att innehavare av ordinarie befattning inom
bergsstaten skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning .i åligganden
samt reglering av tjänstgöringsområde, som vid en
möjligen inträdande lörändrad organisation av bergsstaten
eller eljes kan varda föreskriven, samt i sådant
hänseende ävensom, därest vissa till bergsstaten hörande
göromål överflyttas till annan myndighet, vara pliktig
att med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning, han innehar, och mot ersättning i förekom
-
56
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
mande fall för flyttningskostnad, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromålen eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra hos den myndighet, till vilken göromålen
överflyttas;
2) att med ordinarie befattning inom bergsstaten
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat;
3) att med ordinarie befattning inom bergsstaten
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
i eller ledamot av styrelse för verk eller bolag, som är
försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej, vad angår
bergmästare, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, kommerskollegium uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen inom bergsstaten,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;
b) i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
1) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort,
men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som efter förordnande
uppehållit befattningen;
2) att den, som av sjukdom hindras att förrätta
sin tjänst, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant utgår, men att den, som eljest undfår ledighet
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen hindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A
r,7
3) att befattningshavare, som blivit oförmögen
till tjänstgöring på grund av kroppsskada, ådragen
under tjänstutövning, må, utan hinder av vad härovan
är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii
beprövande oavkortad under sex månader och
därefter till det belopp, som bestämmes av Kungl.
Maj:t;
4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring
utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
5) att, därest befattningshavare varder avstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans
avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
6) att, vid sjukdomsförfall för chefen för kommerskollegii
bergsbyrå eller när det erfordras för dennes
ämbetsresor eller för beredande av semester åt honom
eller när han eljest är förhindrad att sköta sin tjänst,
bergmästare skall vara skyldig att, om han förordnas
därtill, bestrida byråchefsbefattningen, dock ej längre
tid än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår,
att vid sjukdomsförfall för bergmästare eller
när denne eljest är förhindrad att sköta sin tjänst
gruvingenjör i distriktet skall vara skyldig att, om han
förordnas därtill, bestrida bergmästarbefattningen, samt
att, då kommerskollegium finner lämpligt, gruvingenjör
skall vara skyldig att tjänstgöra hos kommerskollegium
eller i annat distrikt än där han är
stationerad, dock ej längre tid än sammanlagt tre
månader under ett och samma kalenderår,
ägande bergsstatstjänsteman att, om han sålunda
förordnas att uppehålla annan tjänst, åtnjuta i
stället för egna tjänstgöringspenningar, de till denna
tjänst anslagna tjänstgöringspenningar eller däremot
svarande belopp, i den mån ej jämlikt b) 2) högre
ersättning kan böra utgå;
7) att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra
inkomster — nedannämnda sportelrätt inbegripen —
som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed;
8) att i de fall, rätt att uppbära sportler tillkommer
tjänsteman, sådana icke må åtnjutas till högre
belopp än 1,000 krouor årligen;
9) att vid avgång från tjänsten till följd av
avskedstagande, entledigande eller dödsfall själva lönen
ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
c) i fråga om ål der still äg g:
1) att, därest förhöjning av avlöningen efter
viss tids fortsatt innehavande av befattning i samma
lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, efter förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer,
efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt för tredje förhöjningen, där sådan äger
rum, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma
villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
avlönings förhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
2) att därvid bergmästare, som utnämnts att från
den nya statens ikraftträdande eller från och med
dag under år 1919 vara innehavare av bergmästartjänst,
bör tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart
före tillträdet till befattningen på grund av
förordnande i avvaktan på bergsstatens omorganisation
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
59
bestritt sin befattning eller däremot svarande befattning
inom bergsstaten;
3) att, därest ordinarie tjänsteman hos kommerskollegium,
som befordras eller förflyttas till befattning
inom bergsstaten, i den förra tjänsten genom ålderstillägg
intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen
i den senare, honom skall omedelbart tillgodoföras
det eller de ålderstillägg i den nya tjänsten, som
erfordras för att hans avlöning, i vad den icke utgöres
av ortstillägg, i den senare tjänsten icke må understiga
den avlöning av samma slag, som han senast
åtnjöt i den förra tjänsten;
4) att likväl löntagare, som, då han intjänat
stadgad tid för erhållande av avlönings förhöj ning,
redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten
avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
d) i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
och pensionsrätt:
att i dessa hänseenden skall gälla vad i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är
vid tiden för ny avlöningsstats ikraftträdande eller,
såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, med
skyldighet emellertid för bergmästare och gruvingenjör
att vara underkastade de förändrade bestämmelser i
berörda hänseenden, som kunna varda meddelade;
e) i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga
befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga
befattningshavare skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar.
III) förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år
1920 tillträder ordinarie befattning inom bergsstaten,
skall vara pliktig att underkasta sig förenämnda villkor
Arvoden åt
två gruvingenjörer.
(27.]
Sprängämnes
inspeklionen.
[28.]
60 Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,
samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare,,
vilka icke före den 1 november 1919 anmäla, att de
vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten och därvid
fastade villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner,
IV) till upprätthållande av bergsstatens verksamhet
å ordinarie stat uppföra från och med år 1920
ett anslag av 84,800 kronor.
27:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till arvoden åt två gruvingenjörer
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 10,400 kronor.
28:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels
godkänna det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
ordinarie stat för sprängämnesinspekt.ionen att tillämpas från och med
år 1920 ävensom de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara, att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att
underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande, dels och till upprätthållande av förevarande
inspektions verksamhet å ordinarie stat uppföra från och med år 1920
ett anslag av 7,600 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
251—259 i statsrådsprotokollet.
Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 19 november 1897 stadgades,
att den inspektionsmyndighet för explosiva varor, vilken förutsättes i den
samma dag utfärdade förordningen angående sådana varor, skall utgöras
av eu utav Kungl. Maj:t förordnad inspektör. Detta uppdrag anförtroddes
åt den från och med år 1895 för ett år i sänder förordnade till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
61
fällige yrkesinspektören för verkställande av inspektion i de fabriker,
där explosiva varor tillverkades. Nämnda befattningar bava sedermera
varit förenade på en hand. Åven sedan vid yrkesinspektionens omorganisation
år 1912 sistnämnda tillfälliga yrkesinspektörsbefattning ersatts med
en under den då nyinrättade socialstyrelsen lydande befattning som
yrkesinspektionens specialinspektör för tillverkningen av explosiva varor
(sprängämnesinspektör), bär motsvarande anordning med eu gemensam
befattningshavare bibehållits.
Denne tjänsteman åtnjuter årliga arvoden dels i sin egenskap av
sprängämnesinspektör med 2,000 kronor, som utgå från ett alltsedan
år 1912 av riksdagen under riksstatens sjätte huvudtitel för upprätthållande
av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat årligen anvisat anslag, och dels i sin egenskap av
inspektör för explosiva varor med 3,000 kronor. För resor och expenser
åtnjuter han som inspektör för explosiva varor ersättning med högst
2,500 kronor om året. De båda sistnämnda beloppen utgå från manufakturförlagslånefondeu.
Åven som sprängämnesinspektör äger han tillgodoräkna
sig resekostnads- och traktamentsersättningar.
I egenskap av sprängämnesinspektör åligger det ifrågavarande
befattningshavare, att i avseende å tillverkningen inom riket av explosiva
varor, evad sådan tillverkning äger rum i större eller mindre omfattning,
utöva tillsyn å efterlevnaden av lagen om arbetarskydd den
29 juni 1912 och med stöd av densamma meddelade föreskrifter. Såsom
inspektör för explosiva varor har han att i de fall, som angivas i
förberörda förordning angående explosiva varor — vars bestämmelser åsyfta
skydd mot den allmänfara, som medföljer tillverkningen, förvaringen
och transporten av samt handeln med dylika varor — tillhandagå myndigheter
med yttranden, mottaga vissa anmälningar, avsyna fabriksanläggningar
för tillverkning av explosiv vara, meddela föreskrifter i
vissa fall samt i allmänhet inspektera hithörande fabriker och förvaringsplatser.
Dessutom har genom förordningen den 7 september 1917 angående
kontroll över tillverkningen och försäljningen av lampor för
kalciumkarbid och acetylengas utövandet av kontroll i sådant hänseende
uppdragits åt honom i hans ovan sistnämnda egenskap.
Härjämte anlitas emellertid ifrågavarande inspektör ej blott av
kommerskollegium och Kung!. Maj:ts befallningshavande i länen utan
även av andra myndigheter såsom speciellt sakkunnig angående eldfarliga
oljor, och jämväl i frågor angående vissa andra ämnen, vilkas
hanterande är förbundet med fara, har samme befattningshavare kommit
att genom sin sakkunskap intaga en officiell ställning.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Knngl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär upprättande å ordinarie
stat av eu särskild befattning för sprängäranesinspektionen, vars
innehavare, fortfarande benämnd sprängämuesinspektör, vid sidan av sina
hittillsvarande uppgifter som under socialstyrelsen lydande specialinspektör
för sprängämnestillverkningen samt såsom inspektör för explosiva
varor, i vilken egenskap han skulle komma att höra under kommerskollegium,
skulle hava att tillhandagå kollegium såsom sakkunnig och
föredragande i ärenden angående explosiva varor.
Det av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie stat
för sprängämnesinspektionen är av följande lydelse:
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Ortstillägg |
Summa |
||
kronor |
kronor |
lcronor |
kronor |
||
Efter 5 år kan lö-nen höjas med |
|||||
1 sprftngämnesinspektör ............ |
4.200 '' |
2,000 |
400 |
0,600 |
500 kronor och |
Vikariatsersfittning (förslagsvis) . |
— |
- |
1,000 |
||
Summa kronor |
— |
_ |
7,600 |
För åtnjutande av avlöning å den sålunda föreslagna nya staten
har följande avdöningsvillkor förordats:
a) i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
1) att innehavare av ordinarie befattning inom sprängämnesinspektionen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av inspektionen
eller eljest kan varda föreskriven, samt i sådant hänseende ävensom,
därest vissa till inspektionen hörande göromål överflyttas till annan
myndighet, vara pliktig att med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Knngl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra hos den myndighet, till vilken göromålen överflyttas;
2) att med ordinarie befattning inom inspektionen icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
63
3) att med ordinarie befattning inom inspektionen ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande i eller ledamot av styrelse (biverk
eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej kommerskollegium uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hiuderligt för tjänstgöringen inom inspektionen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
b) i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
1) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som efter förordnande uppehållit
befattningen;
2) att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från
tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen hindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenuingar
avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
3) att befattningshavare, som blivit oförmögen till tjänstgöring på
grund av kroppsskada, ådragen under tjänstutövning, må, utan hinder
av vad härovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii
beprövande oavkortad under sex månader och därefter till det belopp,
som bestämmes av Kungl. Maj:t;
4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eder kunna styrka giltigt förfall;
5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära någon del därav;
6) att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
64
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
7) att vid avgång från tjänsten tillföljd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
c) i fråga om ålderstiUägg:
1) att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, efter förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och för
andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem
år, på samma villkor,
under iakttagande vad vardera av omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
2) att därvid sprängämnesinspektören bör tillgodoräknas den tid,
han omedelbart före den nya avlöningsstatens trädande i kraft på grund
av förordnande samtidigt bestritt befattningarna å ena sidan som inspektör
för explosiva varor och å andra sidan som tillfällig yrkesinspektör
för verkställande av inspektion i de fabriker, där explosiva varor tillverkas;
3) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning;
d) i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att i dessa hänseenden skall gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, med skyldighet emellertid
för befattningshavare att vara underkastad de förändrade bestämmelser
i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade.
Kungl. Majrts under förevarande punkt gjorda förslag har utskottet
funnit sig böra biträda och får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det av chefen för finansdepartementet
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari
1919 framlagda förslaget till ordinarie stat för spräng
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 65
. ämnesinspektionen att tillämpas från och med år 1920
ävensom do av departementschefen angivna villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat
upptagna avi öni ags för m å ij er,
b) förklara, att envar, som med eller efter ingången
av år 1920 tillträder ordinarie befattning inom
inspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig
förenämnda villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande,
c) till upprätthållande av förevarande inspektions
verksamhet å ordinarie stat uppföra från och med år
1920 ett anslag av 7,000 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) dels godkänna
det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
avlöningsstat för inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring att tillämpas från och rand år 1920 ävensom
de av departementschefen angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner, dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie
befattning inom inspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig förenämnda
villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens åtnjutande,
dels ock till uppi ätthållande av förevarande inspektions verksamhet
å ordinarie stat uppföra frän och med år 1920 ett anslag av 20,800 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
259—269 i statsrådsprotokollet.
För anordnande av inspektion över elektriska anläggningar för
belysning eller arbetsföring har sistlidet års lagtima riksdag på extra
stat för år 1919 anvisat dels till arvoden under samma år åt fyra
inspektörer och en byråingenjör med 6,200 kronor för envar av inspektörerna
och 5,600 kronor för byråingenjören ett belopp av högst 30,400
kronor dels ock till ersättning åt skriv-> och ritbiträden åt bemälda
inspektörer ett belopp av högst 4,200 kronor.
Utöver berörda löneförmåner erhålla inspektörerna rese- och traktamentsersättningar,
vilka sistuämnda enligt stadgan angående elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring den 31 december 1902
gäldas med 15 kronor för iorrättningsdag av anläggningarnas innehavare.
Kostnaderna för inspektörernas expenser bestridas av kommerskollegium.
Ifrågavarande inspektörer utöva under kommerskollegium enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A —7 B.) 9
Inspektionen
över elektriska
anläggningar.
[29.]
66
Statsutskottets utlåtande AV 7 A.
stadgan den 31 december 1902 angående elektriska anläggningar för
belysning eller arbetsöverföring tillsynen över sådana anläggningars utförande
och skötsel. Enligt den för inspektörerna gällande instruktionen
åligger det dem härutöver, bland annat, att biträda kollegium vid handläggningen
av ärenden rörande ifrågavarande anläggningar samt att
till kollegium avgiva yttranden i dylika ärenden.
Kungl. Maj ts nu föreliggande förslag innebär, att tre av inspektörerna
skulle uppföras å ordinarie stat. Den fjärde av inspektörerna,
som avsetts till uppförande å kommerskollegii stat såsom överinspektör
och byrådirektör å kollega industribyrås elektriska sektion, skulle endast,
i den mån hans tid det medgåve, utföra iuspektioner.
Den hos inspektörerna för tillfället anställde byråingenjören har
ansetts böra ersättas med en förste byråingenjör å nyssberörda sektion.
På grund av inspektörerna nytillkomna arbetsuppgifter inom yrkesinspektionen
har Kungl. Maj t föreslagit, att för förstärkning av den
elektriska inspektionens arbetskrafter två assistenter måtte anställas.
Genom beslut den 16 maj 1918 har Kungl. Maj:t nämligen förordnat,
att tillsyn å efterlevnaden av arbetarskydd slagen och med''stöd av. densamma
meddelade föreskrifter skall, i vad angår skydd mot olycksfall
genom inverkan av elektrisk ström vid ej mindre samtliga elektriska
anläggningar, till vilkas utförande och nyttjande Kungl. Maj:t meddelat
tillstånd, jämte till anläggningarna hörande kraft-, omformare- och
transformatorstationer samt ledningar, än även, där så finnes påkallat,
andra elektriska anläggningar, som kunna anses innebära fara för olycksfall
genom elektrisk ström, utövas av elektriska inspektörerna i egenskap
av specialinspektörer inom yrkesinspektionen, envar inom det honom
eljes tilldelade tillsynsområde. Ifrågavarande assistenter, av vilka den
ene ansetts böra anställas redan den 1 juli 1919 och vartill Kungl. Maj:t
äskat medel å tilläggsstat för sagda år, hava föreslagits till uppförande
å extra stat.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna staten för den lokala inspektionen
över elektriska anläggningar för belysning och arbetsöverföring är —
oavsett expenserna, vilka ansetts böra såsom hittills bestridas av kommerskollegium
— följande:
Statsutskottets utlåtande Sr 7 A.
67
Lön kronor |
Tjänst-görings-penningar kronor |
Ortstillägg kronor |
Summa kronor |
||
1 inspektör.............................. 2 inspektörer ........................... |
4,200 8,400 |
2,000 4,000 |
400 800 |
6,600 13,200 |
Etter 5 är kan lö-nen höjas med |
Viknriatsersfittningar ............... |
— |
— |
1,000 |
||
Summa kronor |
— |
— |
20,800 |
Härjämte erfordras såsom extra anslag:
Till arvoden fit 2 assistenter
Kronor
7,800 |
Den årliga merkostnaden för dessa tre inspektörers avlönande uppgår
alltså till 1,200 eller, inberäknat förslagsanslaget till vikariatsersättningar,
2,200 kronor, vartill skulle komma kostnaderna lör ålderstillägg.
För åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den sålunda föreslagna
nya staten har följande villkor och bestämmelser ansetts böra
fastställas:
a) i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:
1) att innehavare av ordinarie befattning inom inspektionen över
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden samt reglering av tjänstgöringsnmråde, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av inspektionen eller eljest kan varda
föreskriven, samt i sådant hänseende ävensom, därest vissa till inspektionen
hörande göromål överflyttas till annan myndighet, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning, ban innehar,
och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, efter ny
eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål
elh-r, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra hos den myndighet,
till vilken göromålen överflyttas;
68
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
2) att med ''ordinarie befattning inom inspektionen icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
3) att med ordinarie befattning inom inspektionen ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annau tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej kommerskollegium uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen inom inspektionen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
b) i fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:
1) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som efter förordnande uppehållit
befattningen;
2) att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den, som
eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller av annan anledning är lagligen hindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller ortstil lägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
3) att befattningshavare, som blivit oförmögen till tjänstgöring på
grund av kroppsskada, ådragen under tjänstutövning, må, utan hinder
av vad här ovan är sagt, tillgodonjuta sin avlöning efter kommerskollegii
beprövande oavkortad under sex månader och därefter till det
belopp, som bestämmes av Kungl Maj:t;
4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära någon del därav;
6) att vid sjukdomsförfall för överinspektören och byrådirektören
å kommerskollegii industribyrås elektriska sektion eller när det erfordras
för dennes ämbetsresor eller för beredande av semester åt honom eller
Statsutskottets utlåtande Nr 1 A.
69
när han eljest är förhindrad att sköta sin tjänst, inspektör skall vara
skyldig att, om han förorduas därtill, bestrida överiuspektörsbefattningen,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspeuningar,
åtnjuta de för överinspektörstjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
eller däremot svarande belopp, i den mån ej jämlikt b) 2) högre
ersättning kan böra utgå;
7) att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, uppförande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt
8/ att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
c) i fråga om ålder,^tillägg:
1) att. därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt
innehavande av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, efter förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år, på samma villkor,
under iakttagande vad vardera av omförmälda avlönings förhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
2) att därvid inspektör, som utnämnts att från den nya statens
ikraftträdande vara innehavare av iuspektörsbefattning, varom nu är
fråga, bör tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet
till befattningen på grund av stadigvarande förordnande bestritt sådan
befattning;
3) att, därest ordinarie tjänsteman å kommerskollegii industribyrås
elektriska sektion, som befordras till befattning inom inspektionen,
redan i den förra tjänsten genom ålderstillägg intjänat högre avlöning
än begynnelseavlöningen i den senare, honom skall omedelbart tillgodoföras
det eller de ålderstillägg i den nya tjänsten, som erfordras för att
hans avlöning, i vad den icke utgöres av ortstillägg, i den senare
70
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A .
Utskottets
yttrande.
Nytt anslag.
tjänsten icke må understiga den avlöning av samma slag, som lian senast
åtnjutit i den förra tjänsten;
4) att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått d<>n levnadstider, vid
vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må
tillträda samma förhöjning;
d) i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensions rätt:
att i dessa hänseenden skall gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, snm därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; med skyldighet emellertid
för befattningshavare att vara underkastad de förändrade bestämmelser
i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade.
Kung]. Maj ds förevarande förslag om omorganisation av den lokala
elektriska inspektionen har utskottet funnit sig böra biträda. Då utskottet
ej heller haft något att erinra mot de av Kungl. Maj t föreslagna villkoren
och bestämmelserna för åtnjutande av de i inspektionens stat
upptagna avlöningsförmånerna, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 framlagda
förslaget till avlöningsstat för inspektionen över
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
att tilllämpas från och med år 1920 ävensom de av
departemeutschefen angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
b) förklara, att envar, som med eller efter ingången
av år 1920 tillträder ordinarie befattning inom
inspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig förenämnda
villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens
åtnjutande,
c) till upprätthållande av förevarande inspektions
verksamhet å ordinarie stat uppföra från och med år
1920 ett anslag av 20,800 kronor.
Stats ut sk atlet s utlåtande Nr 7 A.
71
30:o) På grund av Kungl. Maj ts därom gjorda framställning (punkt
30) och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till arvoden åt två assistenter
vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring å extra stat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till anordnande
av för handskontroll å fartygs, sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för finansdepartementet angivna grunder,
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslags inslag, högst, 167,400 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
270—292 i statsrådsprotokollet.
Till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder,
har riksdagen å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst,
182,500 kronor. Härjämte har riksdagen för beredande av sakkunnig
extra arbetshjälp åt fartygsinspektöTerna samt förstärkning av de till
rese- och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna avsedda medel
å tilläggsstat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Av nämnda anslag för år 1919, 182,500 kronor, belöpa sig 32,700
kronor på den centrala tillsynsmyndigheten, kommerskollegium, och
149,800 kronor på den lokala inspektionen.
Sistnämnda anslagspost var beräknad på följande sätt:
Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å kr. 5,950 ............ kr. 35,700
» »16 andre » å » 3,0(10............ » 48,000
Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer » 1,300
Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna .. » 44,700
Ersättning till skrivmaterialier, lokalhyra och andra kontorskostnader
åt färtygsinspektörerna, kostnaderna för
överdragskostymer inberäknade .................................... » 15,100
Ersättning till vikarier för fartygsinspektörerna .................. » 3,000
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige ......... » 2,000
Summa kr. 149,800
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag avser inrättande av en ny
andre fartygsinspektörsbefattning för Sundsvalls distrikt med förläggningsort
till Umeå. Inrättandet av denna befattning föranleder följande
Arvoden åt
två. aisiatcnter.
[30.]
Förhondskontroll
å
fat ty tf s sjövärdighet.
[31.]
72
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Motion.
Utskottets
yttrande.
utgiftsposter nämligen 3,000 kronor, arvode, 600 kronor, lokalhyra, 400
kronor ersättning för skrivmaterialier och övriga kontorskostnader m. m.
samt 150 kronor, ortstillägg.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare uppförandet å extra stat av
sex kvinnliga biträdesbefattningar, en å huvudstationen inom varje fartygsinspektionsdistrikt.
Vid bifall härtill erfordras en höjning av nu
förevarande anslag med 8,300 kronor.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit, att andre fartygsinspektörerna
måtte komma i åtnjutande av resekostnads- och traktamentsersättning
enligt fjärde i stället för såsom hittills femte klassen av gällande resereglemente,
samt att den i Luleå förlagde andre fartygsinspektören måtte
tilldelas ett ortstillägg å 150 kronor. Bifall till sistnämnda framställning
medför eu anslagsökning å 5,000 kronor.
Å tilläggsstat för år 1919 har Kungl. Maj:t härjämte äskat medel
dels för extra arbetshjälp åt don lokala tillsynen inom fartygsinspektionen
med ett belopp av 10,000 kronor, dels ock till resekostnads- och
traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr A. Thore väckt,
motion, nr 217, däri, bland annat, hemställts, att åt var och en av andre
fartygsinspektörerna inom den lokala förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet
måtte beredas ett provisoriskt lönetillägg av 1,000 kronor
per år.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Majrts under förevarande punkt framlagda förslag har utskottet
funnit sig böra tillstyrka.
Däremot har utskottet icke ansett sig kunna biträda det av motionären
framställda yrkandet om beredande av provisorir-kt lönetillägg åt
andre fartygsinspektörerna. De härför anförda skälen har utskottet visserligen
funnit värda visst beaktande, men har det synts utskottet, att frågan
om förbättrade löneförmåner för ifrågavarande befattningshavare lämpligen
bör tagas under övervägande i samband med spörsmålet om den
lokala fartygsinspektionens uppförande å ordinarie stat.
Utskottet hemställer alltså beträffande 1920 års stat,
a) att riksdagen må till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överens
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
78
stämmelse med av departementschefen angivna grunder,
å extra stat för år 1920 bevil ja ett förslagsanslag, högst,
167,400 krom>r;
b) att herr Thores förevarande förslag icke må
av riksdagen bifallas.
32:o) Kung). Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för år
1920, med uteslutande ur staten för navigationsskolorna av det i staten
nu uppförda arvodet å 7,500 kronor till eu navigationsskoleinspektör,
under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat uppföra
a) till navigationsskolorna ett anslag å 178,120 kronor,
b) till navigationsiärarkursen ett reservationsanslag å 2,200 kronol
og
c)
till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för
sjöfart ett förslagsanslag å 11,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 292—295 i statsrådsprotokollet.
Navigation*•
skolorna
771. 771.
(32.]
Förevarande anslag hava hittills varit upptagna under riksstatens
femte huvudtitel. Då emellertid, enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit, uppsikten
över navigationsskolorna samt handläggningen i övrigt av frågor
om den nautiska utbildningen från och med nästkommande år skulle
överflyttas från marinförvaltningen till kommerskollegium, hava nu
ifrågavarande anslag ansetts böra anvisas under sjunde huvudtiteln.
Berörda anslag äro för år 1919 fastställda i riksstaten med följande
belopp:
ordinarie anslag:
till navigationsskolorna............................................................ kronor 185,620
» navigationsiärarkursen, reservationsanslag ............... » 2,200
» ålderst illägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och nautisk-meteorologiska byråu,
förslagsanslag x> 13,000
samt
extra anslag:
till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna,
förslagsanslag, högst,..................................................... kronor 21,000
» tillfällig löneförbättring för personalen vid sjökrigsskolan
och navigationsskolorna, för.-lagsanslag ... » 21,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 7 käft- (Nr 7 A—7 B.) 10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Motion.
Utskottet*
yttrande.
På grund av den nu föreslagna överflyttningen av navigationsskoleinspektören
till kommerskollegii avlöning.-stat bär ordinarie anslaget
till navigationsskolorna ansetts böra minskas med det till ifrågavarande
befattningshavare utgående arvodet eller 7,500 kronor.
Det nu under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 13,000
kronor till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för
sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån har ansetts böra minskas med
det för personalen vid undervisningsanstalterna avsedda beloppet, 11,000
kronor. För beredande av ålderstillägg åt sistnämnda personal har
Kung!. Magt i stället föreslagit uppförande under denna huvudtitel av
ett särskilt ordinarie förslagsanslag å motsvarande belopp.
Något lörstärkningsanslag av anslaget till navigationsskolorna har
icke äskats.
Anslaget till tillfällig löneförbättring för personalen vid navigationsskolorna
är upptaget under nästpåföljande punkt.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren, av herr A.
Thore väckt motion, nr 110, däri hemställts, d>ds att riksdagen måtte
besluta att öka det i 1919 års statsverksproposition upptagna anslaget
till navigationsskolorna med ett förslagsanslag av högst 4,000 kronor,
avsett till bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
undervisning för inträde i vissa av navigationsskolornas klasser;
dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning
angående omläggning av den nuvarande navigationsiärarkursen samt
upprättande av en högre sjökaptenskurs.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
På därom av utskottet i vederbörlig ordning gjord framställning
har inspektören för navigationsskolorna i ärendet avgivit yttrande, vilket
såsom bilaga bilogas detta utlåtande (Bil. A).
Vidkommande först det av motionären framlagda förslaget, att
riksdagen matte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående omläggning
av den nuvarande navigationsiärarkursen samt upprättande av
en högre sjökaptenskurs, har utskottet på av motionären anförda skäl
funnit sig böra tillstyrka, att en dylik utredning kommer till stånd.
Beträffande åter motionärens förslag om anvisande av anslag för bestridande
av kostnader för anordnande av förberedande undervisning för
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
75
inträde i vissa navigationsskolornas klasser, har utskottet visserligen
funnit åtskilliga skäl tala för bifall jämväl till denna framställning, men
har utskottet, som förutsätter, att Sveriges redareförening, som sedan
fyra år tillbaka för ändamålet i fråga årligen ställt ett belopp av 3,000
krouor till navigationsskolornas överstyrelses förfogande, även hädanefter
lämnar medel härtill, icke ansett sig kunna enbart på nu i ämnet
föreliggande framställning och yttrande grunda ett tillstyrkande till förslaget.
Utskottet har emellertid funnit sig böra förorda, att frågan
göres till föremål för utredning av Kungi. Maj:t.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I) för år 1920, med uteslutande ur staten för
navigationsskolorna av det i staten nu uppförda arvodet
å 7,500 kronor till en navigationsskoleinspektör,
under sjunde huvudtiteln å ordinarie stat uppföra
a) till navigationsskolorna ett anslag å 178,120
kronor,
b) till navigation!är arkur sen ett reservationsanslag
å 2,200 kronor, och
c) till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart ett förslagsanslag å 11,000
kronor.
II) i anledning av herr Thores ovanberörda motion
i skrivelse till Kungl. Mfijit anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, dels huruvida
medel till bestridande av kostnader för anorduande av
förberedande undervisning för inträde i vissa navigationsskolornas
klasser bör av statsverket anvisas dels
ock huruvida en omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen
samt upprättande av en högre sjökaptenskurs
bör äga rum samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Tillfällig
löneförbättring
åt
lärarpersonalen
vid
navigationsskolorna.
[33.]
33:o) Kung].. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) dels medgiva,
att tillfällig löneförbättring under år 1920 må enligt nedan angivna
grunder utgå till lärarpersonalen vid navigationsskolorna i riket,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för
tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga: ''
1) delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som
under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd såsom föreståndare,
ordinarie eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;
2) den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som
beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:
till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 2 åld erst i Hägg....................................................... med 400 kronor
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 1 ålderstillägg....................................................... » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
utan ålderstillägg....................................... » 600 »
» föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor » 600 »
)> ordinarie lärare.................................................................. » 600 »
» extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a. maskinistklasserna
med 15 kronor för veckotimme,
» extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,
» extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan
i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen
och
» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme;
dock
att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fäll må
överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som
samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 3<>0 kronor, ävensom att den befattningshavare,
som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre
belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära
tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda
löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år;
3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten
utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;
Statsutalcottet* utlåtande Nr 7 A.
77
dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 19,700 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 295—298.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må,
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring under
år 1920 må enligt nedan angivna grunder utgå till
lärarpersonalen vid navigationsskolorna i riket, med
rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa grunder må
befinnas erforderliga:
1) delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen
tillkommer den, som under år 1920 eller någon del av
nämnda år är anställd såsom föreståndare, ordinarie
eller extra lärare vid någon av rikets navigationsskolor;
2)
den tillfälliga löneförbättringen utgår med
följande belopp, som beräknas för helt år, där ej annorledes
här nedan sägs:
till
»
»
»
föreståndare med begynnelseavlöning
av 5,000 kronor samt 2 ålderstillägg med 400 kr.
föreståndare med begynnelseavlöning
av 5,000 kronor samt 1 ålderstillägg » 600 »
föreståndare med begynnelseavlöning
av 5,000 kronor utan ålderstillägg » 600 )>
föreståndare med begynnelseavlöning
av 4,500 kronor.................................... » 600 »
ordinarie lärare ...................................... » 600 »
extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och
2:a maskinistklasserna med 15 kronor för veckotimme,
extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand
med 10 kronor för veckotimme,
78
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
till extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen
vid navigationsskolan i Kalmar med 300
kronor för hela undervisningskursen och
» extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona
för undervisningstimme;
dock att tillfällig löneförbättring för extra lärare
i intet fall må överstiga 300 kronor för varje lärare
och ej heller utgå till den, som samtidigt från annan
tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den
befaitningshavare, som från annan tjänst erhåller sådan
löneförbättring till lägre belopp än 300 kronor, må
för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära tillfällig
löneförbättring allenast till så stort belopp, att den
sammanlagda löneförbättringen uppgår till högst 300
kronor för år;
3) den tillfälliga löneförbättringen utgår till
befattningshavare i samma ordning som lönen vid
tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten utgår i form
av arvode, i samma ordning som detta;
b) för bestridande av kostnaderna för omförmälda
löneförbättring på extra stat för år 1920
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
19,700 kronor.
Skeppsmai- 34:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för år
ning,kostnad. ne(J8ätta det ordinarie förslagsanslaget till skepps mätningskostu ad,
^ nu 38,200 kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 300
i åberopade statsrådsprotokoll.
Den föreslagna minskningen av ifrågavarande anslag föranledes
därav att i det nuvarande anslagsbeloppet, 38,200 kroma'', jämväl är
inräknad avlöning till en skeppsmätningsöverkontrollör med 6,000 kronor,
vilken tjänsteman enligt det framlagda förslaget till ny organisation
för kommerskollegium från och med år 1920 är föreslagen att, med en
till 7,500 kronor förhöjd avlöning, uppföras å kommerskollegii stat.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt gjorda framställning, får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
79
att riksdagen må för år 1920 nedsätta det ordinarie
förslagsanslaget till skeppsmätningskostnäd, nu 38,200
kronor, med 6,000 kronor till 32,200 kronor.
Handel och .sjöfart.
35:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 301—303) i ämnet
innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i
huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, att till
hand* Ishögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas
med hällten under förra halvåret 1920 under
villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid
högskolan komma att finnas inrättade under läsåret
1919—1920, samt återstående hälften under senare
halvåret 1920 under villkor, att dylika friplatser till
minst samma antal, som nyss sagts, inrättas för läsåret
1920—1921.
36:o) I anledning av Kungl. Maj:ts den 15 februari 1918 till riksdagen
avlåtna proposition nr 96 angående upprättande av praktiska ungdomsskolor
m. m. beslöt riksdagen, på sätt av dess skrivelse den 24 maj
1918, nr 248, framgår, bland annat, att den förutvarande folkskolöverstyrelsen
skulle från och med år 1919 ombildas till eu skolöverstyrelse,
vilken, lydande under ecklesiastikdepartementet, skulle utöva inseendet
jämväl över anstalter för såväl den lägre tekniska undervisningen som
den lägre haudelsundervisningen. Till följd härav har Kungl. Maj:t
föreslagit, att de förut under sjunde huvudtiteln uppförda anslagen till
haudelsgymnasier, till bergsskolorna i Filipstad och Falun samt till vävskolan
i Borås nu måtte utgå samt äskat anslag för berörda ändamål i
stället under åttonde huvudtiteln.
Bidrag
till underhållande
av
handelshögskolan
i
Sloikholm.
[35.]
Handelsgymnasi
r m. m.
[36.]
80
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Exportstipendier.
[37.]
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskammare
i riket.
[38.]
Statsunderstöd
till
svenska handehkamrarna
i Lottdon och
i Frankrike
samt till
Svenska föreningens
i
Petrograd
handelskommitté.
[39.]
I fråga om detta Kungl. Maj-.ts förslag har riksdagen förut fattat
beslut; varom utskottet Velat här
erinra.
37:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
304—307) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor för att utdelas såsom
understöd under benämning av exportstipendier till personer,
som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland,
på Balkanhiilvön eller i länder utom Europa,
verka för avsättning av svenska exportartiklar.
38:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 38) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 308 och 309) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom understöd till auktoriserade
handelskammare i riket, att utgå med ett belopp av
3.000 kronor till en var handelskammare under av
chefen för finansdepartementet förordade villkor, på
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
36.000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för
beredande av statsunderstöd under år 1920 å 15,000 kronor till
svenska handelskammaren i London och å 10,000 kronor till vardera
av svenska handelskammaren i Frankrike och Svenska föreningens i
Petrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kan
komma att träda i handelskommitténs ställe, i vilket senare fall understödet
dock icke må lyftas, förrän handelskammarens stadgar av Kun^l.
Maj:t godkänts, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 35,000 kronor, med skyldighet för han delskamrarna och handelskommittén
att såväl till chefen för finansdepartementet som till kom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
81
merskollegium avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under
ifrågavarande år ävensom redogörelser för institutionernas ekonomiska
ställning vid utgången av samma år.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
309 — 315 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1918 års lagtima riksdag å
extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, därav
10,000 kronor skulle utgå till eu var av svenska handelskamrarna i
London och i Frankrike samt Svenska föreningens i retrograd handelskommitté.
Kung], Maj-.ts förevarande förslag innebär alltså eu förhöjning
av understödet till handelskammaren i London med 5,000 kronor.
Anledningen till den äskade förhöjningen i understödet till sistnämnda
handelskammare är den väsentligt ökade kostnaden, som förutses
komma att uppstå på grund av kammarens beslut om utvidgning av
dess publicistiska verksamhet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Magt
under ifrågavarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må för beredande av stats understöd
under år 1920 å 15,000 kronor till svenska handelskammaren
i London och å 10,000 kronor till vardera
av svenska handelskammaren i Frankrike och Svenska
föreningens i retrograd handel skommitté eller den svenska
handelskammare, som kan komma att träda i handelskommitténs
ställe, i vilket senare fall understödet dock
icke må lyftas, förrän handelskammarens stadgar av
Kungl. Maj:t godkänts, å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor, med
skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén
att såväl till chefen för finansdepartementet som till
kommerskollegium avgiva berättelser om institutionernas
verksamhet under ifrågavarande år ävensom
redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning
vid utgången av samma år.
40:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt
40) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 316) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 11
XJtskoitets
yttrande•
Ökat anslag.
Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.
[40.]
82
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till täckande av den å Sverige
belöpande delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Bryssel för handelsstatistik på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag av 650 kronor.
Bidrag till
internationella
statistiska
institu
tets permanenta
byrå
i Haag.
[4L]
41 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 41) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 317) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000
kronor.
\ anledning av Kungl. Maj.ts därom framlagda förslag
husen. (punkt 42) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 318
[42.] —320) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1920 under
benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa ett förslagsanslag,
högst, 40,000 kronor för beredande åt
sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning
samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.
sfkZng åv 43:°) På &mmd av Kungl- Maj:ts därom gjorda framställning
sjöfolk. (punkt 43) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 321
[43.] och 322) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med de av departementschefen angivna
grunder å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag
å 27,000 kronor.
Arvoden 44:o) I enlighet med vad
dispaschör- hemställer utskottet,
assistenter.
L44.J
Kungl.
Maj :t föreslagit (punkt 44)
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
83
iitt riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1920 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt eu var av två dispaschör sassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre
i Göteborg, ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till
bestridande av drift- och anläggningskostnader för anordnande av storm- varningar vid
varningar vid rikets kuster på extra stat för år 1920 bevilja ett för- rikets kuster.
slagsanslag, högst, 48,500 kronor, samt att medgiva, att vad av före- L ''J
gående års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid 1919
års slut icke blivit taget i anspråk må under år 1920 av Kungl. Magt
för ändamålet användas.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 323—329 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må, ökat anslag.
a) till bestridande av drift- och anläggningskostnader
för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster
på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 48,500 kronor,
b) medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag för sagda ändamål vid 1919
års slut icke blivit taget i anspråk må under år 1920
av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att för an- ^fstf\sbry.
skaffande av en isbrytare å Vänern å extra stat för år 1920 bevilja ett tareåva.iem.
förslagsanslag, högst, 800,000 kronor under villkor att från vederbörande [46.]
kommuner eller eljest bidrag till belopp av minst 200,000 kronor lämnas
för isbrytarens anskaffande.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 330
— 349 i statsrådsprotokollet.
Förevarande proposition är föranledd av en av 1917 års riksdag
hos Kungl. Maj:t gjord framställning om utredning angående behovet
av anskaffande av en isbrytare för uppehållande av seglationen å Vänern
så lång tid som möjligt av vintermånaderna.
I den skrivelse, vari denna utredning begärdes, framhöll riksdagen
* Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
såsom påtagligt, att därest utredningen skulle ådagalägga behovet av
isbrytaren, kostnaderna härför borde fördelas på, förutom staten, samtliga
de kommuner, bolag eller andra affärsföretag, vilka kunde anses
hava ett mera väsentligt intresse av att åtgärden i fråga komme till
stånd.
Av den nu utförda utredningen framgår, att de myndigheter, som
yttrat sig över förslaget, samtliga ansett sig böra, om också i visst fall
med tvekan rörande lämpligaste tidpunkten för förslagets förverkligande,
vitsorda behovet av isbrytare för seglationsperiodens förlängning. Däremot
har det visat sig, att en hel del mindre företag ävensom de mindre
städerna icke ansett sig ha så stora intressen av isbrytarfrågans lösning,
att de velat ekonomiskt bidraga till anskaffningskostnaden. Likaledes
hava vissa städer betonat, att de vid ökad vintertrafik vore nödsakade
anska.®''a eder förhyra egen lokal isbrytare, varför de av ekonomiska
skäl icke sågo sig i stånd att bidraga till själva Vänerisbrytaren. Den
teckning från enskilda, som kommit till stånd, uppgives därför uppgå
till — i stället för den av vattenfallsstyrelsen förutsatta halva inköpskostnaden
för isbiytaren eller 500,000 kronor — omkring 200,000
kronor Det nu föreliggande förslaget innebär sålunda, att återstoden
av det beraknade inköpspriset eller 800,000 kronor skulle falla på statsverket.
r
... * hkhet med. KunSL MaJ:t håller utskottet före, att anskaffandet
for Vänern av en isbrytare med ungefär de dimensioner, förslaget upptager,
mom en nära liggande tid skall visa sig lämpligt och erforderligt.
Utskottet har dock icke av vad i saken andragits känt sig övertygat
om, att omedelbart inköp är så trängande, att icke ett uppskov därmed kan
utan avsevärd .olägenhet, äga rum. Av utredningen synes nämligen
framgå, att hittills seglationens försenade öppnande eller dess avbrytande
i allmänhet berott, icke på ishinder, utan på att lönande befraktning
saknats. Därest i sistnämnda avseende en förändring verkligen inom
den närmaste tiden visar sig inträda, torde därför i viss omfattning
seglationen i regel kunna utsträckas även utan den nu ifrågasatta isbrytaren.
Så yttrar vattenfallsstyrelsen, »att man får dessutom ej ur
den hittillsvarande statistiken om seglationens öppnande och stängande
vid Vanerhamnarna sluta sig till, att det alltid varit isförhållandena, som
lagt hinder i vagen för längre seglation, ty, såsom ovan anförts, har
kanalens öppnande och stängande i allmänhet på förhand varit bestämd
till viss datum, och vid denna tidpunkt har därför trafiken på hamnarna
minskats i så hög grad, att det icke varit lönande att längre hålla den
i gång, även om den icke i någon nämnvärd grad varit hindrad av is.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
85
Om man jämför den hittillsvarande seglationstidens längd på Vänerhamnarna
och på Trollhätte kanal med tiden lör islossning och isläggning
i Vänern enligt observationer från Sjötorps kanalstation, finner man, att
större delen av Vänerns yta alltid varit fri från is tidigare än trafiken
å Vänern tagit sin början, och att isläggningen på Vänern i allmänhet
skett väsentligt senare än trafikens inställande på hösten. Medan sålunda
trafiken i genomsnitt för observationsperioden pågått 238 och 255 dagar
på resp. Karlstad och Åmål eller i medeltal under 247 dagar, förefanns
öppet vatten i Vänern utanför Sjötorp under i genomsnitt 284 dagar
per år. En närmare granskning av dessa siffror ger vid handen, att
Vänerns isläggning icke påbörjats förrän i medeltal 27 dagar efter det
trafiken på Vänerhamnarna inställts och att Vänern avkastat sitt istäcke
i medeltal 10 dagar före sjöfartens påbörjande.»
Det torde väl också kunna antagas, att nu nämnda förhållanden
förorsakat ''det relativt svaga intresse, som fått sitt uttryck i ovan omförmälda
reducerade teckning från de presumerade befraktarnas sida, då ju i
allt fall med anskaffningen av isbrytaren varit avsett att ernå, icke en
genomgående vintertrafik, utan endast en förlängd seglationstermin.
Under sådana förhållanden, och då därtill med ett uppskov torde
vinnas möjlighet att anskaffa isbrytare till väsentligt lägre kostnad än den
nu erforderliga, har utskottet ansett övervägande skäl tala för att med
anskaffande av en isbrytare för Vänern kan tillsvidare anstå.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna riksdagens bifall.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för år
1920 indraga det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i
vad till bergshanteringen hörer.
Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i en den 14 mars 1919
dagtecknad proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin ovanberörda
framställning föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för år 1920 under
Befrämjande
i allmänhet av
berqsbruket.
[47.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
förevarande huvudtitel upptaga ifrågavarande reservationsanslag med ett
belopp av 3,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,
har riksdagen för åren 1916—1918 anvisat ett anslag å 3,000 kronor.
Dessa understöd utgingo under de första krigsåren allenast för studieresor
till Amerika.
Sedan jämväl detta land inträtt bland de krigförande makterna,
föreslog Kungl. Makt i statsverkspropositionen till 1918 års lagtima riksdag,
att ifrågavarande anslag skulle för år 1919 helt indragas. Detta
förslag vann riksdagens bifall.
Sedan numera världskriget upphört och de fredliga handelsförbindelserna
folken emellan börjat åter upptagas, har Kungl. Maj:t ansett,
att medel för berörda ändamål bör ånyo anvisas.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 307 framlagda förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt ock
skicklighet i vad till kerghanteringen körer., å ordinarie
stat för år 1920 upptaga ett reservationsanslag av
3,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer den ordinarie anslagstiteln till befrämjande
i allmänhet av bergsbruket, nu 2,700 kronor, att ökas med 3,000 kronor
till 5,700 kronor.
Befrämjande i
allmänhet av
slöjderna.
[48.]
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att, i fråga
om de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,
dels medgiva, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för
åren 1915, 1917, 1918 och 1919 upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920
tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget avsedda ändamålet,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
87
dels för år 1920 bestämma
anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
till 15,000 kronor,
reservationsanslaget till reseuuderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri till 14,000 kronor
samt
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien till 10,000 kronor,
dels och för år 1920 indraga reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen.
Sedermera bär emellertid Kungl. Maj: t i en den 14 mars 1919 till
riksdagen avlåten proposition, nr 307, under åberopande av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, med återkallande av sin
framställning rörande indragning av reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt
bergshanteringen, föreslagit riksdagen att å ordinarie stat för år 1920
upptaga ifrågavarande anslag med ett belopp av 12,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes dels å sid. 350—355 i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 dels i ovanberörda
protokoll den 14 mars 1919.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1918
års lagtima riksdag
dels medgivit, att besparingar, uppkomna å det i riksstaterna för
åren 1915, 1917 och 1918 upptagna ordinarie anslaget till reseundersföd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, finge under år 1919 tagas i
anspråk för tillgodoseende av det med anslaget avsedda ändamålet,
dels för år 1919 bestämt:
anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
till 10,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri till 9,000 kronor
samt
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien till 7,500 kronor,
dels och för år 1919 indragit reservationsanslaget till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägnade sig
åt bergshanteringen.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
utskottets J)e av Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningarna av anslagen till
yttrande. reseunc|ergtöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av
hantverk och annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän
inom industrien äro i huvudsak föranledda av de av dyrtiden nödvändiggjorda
ökningarna i understödsbeloppen.
Kungl. Maj:ts förslag om upptagandet i riksstaten av reservationsanslaget
till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker
är föranlett av samma anledning som Kungl. Maj:ts under punkt 47
gjorda framställning om upptagande av i samma punkt omförmälta
anslag.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,
att riksdagen må i fråga om de särskilda anslagen
under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,
I) medgiva, att besparingar, uppkomna å det
i riksstaterna för åren 1915, 1917, 1918 och 1919
upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena, må under år 1920
tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget
avsedda ändmålet,
II) för år 1920 bestämma
Okade anslag. a) anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de sär
skilda
näringsyrkena till 15,000 kronor,
b) reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan mindre industri till 14,000
kronor samt
c) reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industrien till 10,000 kronor,
III) till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,
å ordinarie stat för år 1920 upptaga ett reservationsanslag
av 12,500 kronor.
Vid bifall härtill kommer den ordinarie anslagstiteln till befrämjande
i allmänhet av slöjderna, nu 40,000 kronor, för år 1920 att höjas med
25,000 kronor till 65,000 kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500 kronor
och 36,500 kronor utgörande särskilda reservationsanslag åt idkare av hant
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
89
verk och annan mindre industri, åt verkmästare och förmän nom industrien
samt åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna
sig åt bergshanteringen.
49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt understöd,
49) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 356— 358) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa, organisation
, . [49.1
att riksdagen må, i likhet med vad lör innevarande
år ägt rum, under de av departementschefen
tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till statsunderstatsunderstöd
åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar samt till st^rk%£?%~
lärlingspremier, att användas enligt de av departementschefen förordade tor utbildande
grunder, å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 14,250 av
kronor. ^ ..... [50.]
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
358—361 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för ar 1919
anvisat ett förslagsanslag, högst, 11,750 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må till statsunderstöd åt hantverks- Okat anslag
läkare för utbildande av lärlingar samt till lärlingspremier,
att användas enligt de av departementschefen
förordade grunder, å extra stat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 14,250 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt Öl) att understöd åt
åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av ^TjskT/mdess
verksamhet under år 1920 på extra stat för sagda år anvisa ett slöjd.
förslagsanslag, högst, 20,000 kronor. [51-j
I fråga om utredningen i ämnet får riksdagen hänvisa till sid.
361—364 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A —7 B.) 12
90
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
T]t skott et s
yttrande.
Under erinran, att riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat
anslag av 15,000 kronor för vart och ett av åren 1907—1919, får utskottet,
som icke ansett tillräckliga skäl föreligga för den nu ifrågasatta
ökningen av det hittills föreningen lämnade statsbidraget, hemställa,
att riksdagen må åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
under år 1920 på extra stat för sagda år anvisa
ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
Skatteoiaikostnader.
Tullverket. 52:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 52) att dels,
[52.] med godkännande av de utav departementschefen förordade ändringar •
i tullverkets utgiftsstater, för år 1920 bestämma det ordinarie anslaget
för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av
7,813,100 kronor att såsom förslagsanslag utgå, dels medgiva, att för
bestridande av avlöning åt de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras
å 1920 års övergångsavlöningsstat med åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som tillkomma dem enligt 1904 eller 1910 års stat, må, i den
mån sådant är erforderligt, användas de avlöningsmedel, som enligt den
avlöningsstat, som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för avlönande
av de befattningar, vilka i mån av nyssnämnda tjänstinnehavai''es avgång
komma att besättas, dels ock medgiva, att utan hinder av stadgandet
i 4 punkten av de allmänna bestämmelser, vilka äro fogade vid
nådiga taxan den 23 december 1910 å ersättning, som skall av trafikerande
utgöras för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar,
den i § 185 tullstadgan avsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna
i och för kontors- och tullbehandlingsärenden eller den så kallade
allmänna expeditionstiden, må från dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
å lördagarna under månaderna juni—augusti ävensom å sista
söckendagen före nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julhelg avslutas
kl. 3 e. in.; dock att härvid skall iakttagas, förutom de i § 185
tullstadgan meddelade, utan avseende å fastställd expeditionstid gällande
särskilda bestämmelser angående tullbehandling av resandes effekter
samt tjänstgöringen vid inloppsstation och gränstullförvaltning, att expediering
av in- och utgående fartygstrafik skall, för så vitt sådan expe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
1)1
diering begärts under allmän expeditionstid före kl. 3 e. in., under
sagda dagar vara avgiftsfri jämväl efter klockan 3 e. in., så länge
expeditionstiden hos vederbörande tullförvaltning eljest fortgår.
Beträffande den i ärendet lämnade utredningen får utskottet hänvisa
till sid. 365—420 i statsrådsprotokollet.
Den för år 1919 fastställda ordinarie avlönings*täten för tullverket
inklusive generaltullstyrelsen) slutar å ett belopp av 5,028,700 kronor.
I fråga om den ordinarie staten för generaltullstyrelsen är densamma
enligt Kungl. Måj:ts förslag ökad med dels 3,200 kronor, pa
grund av 1918 års lagtima riksdags beslut om löneförhöjning för vaktmästarna,
dels ock med 8,000 kronor för upptagande av de å generaltullstyrelsens
stat uppförda kvinnliga biträdenas avlöning till de belopp,
som avses i Kungl. Maj:ts, av riksdagen numera i huvudsak godkända
framställning om reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner i
allmänhet.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär vidare överflyttning å
ordinarie stat av dels den år 1917 provisoriskt inrättade, sedermera å
extra stat för år 1919 uppförda vaktmästartjänsten av klass 2 vid
tullbevakningen i Kristinehamn, dels ock samtliga de för år 1918 beslutade
och sedermera för år 1919 bibehållna extra statstjänsterna,
nämligen:
tre kontrollörstjänster (en vid tullkammaren i Hälsingborg, en vid
tullkammaren i Trelleborg och en vid tullkammaren i Haparanda);
fem kammarskrivartjänster (två vid tullkammaren i Hälsingborg
och tre vid tullkammaren i Trelleborg); samt
sjutton vaktmästare’klister av klass 1 (sju vid tullbevakningen i
Stockholm, fyra vid tullbevakningen i Malmö, tre vid tullbevakningen i
Hälsingborg och tre vid tullbevakningen i Trelleborg).
Till uppförande å ordinarie stat har Kungl. Maj:t vidare föreslagit
två nya gränsuppsyningsmanstjänster samt 19 nya gränsridaretjänster
vid riksgränsen mot Finland.
Med hänsyn till angelägenheten av, att sistberörda tjänster snarast
möjligt måtte komma till stånd, har Kungl. Maj:t för deras inrättande
redan från och med den 1 juli 1919 äskat medel å 1919 års tilläggsstat.
Härförutom har Kungl. Maj:t föreslagit återförande till tullverkets
ordinarie avlöningsstat av det tidigare å samma stat uppförda men numera
såsom särskilt förslagsanslag upptagna anslaget till ortstillägg åt
befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning och kust- och gränsbevakning
samt höjning ej mindre av sagda anslag från 333,800 kronor
92
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
till 338,010 kronor än även av det å avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget
till arvoden åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling av
passagerareffekter från 10,000 kronor till 15,000 kronor.
Vid bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit skulle sålunda å ordinarie
staten för år 1920 tillkomma följande:
dels den ökning i förste vaktmästarens och vaktmästarnas
hos generaltullstyrelsen avlöningsförmåner,
som följer av 1918 års lagtima riksdags beslut
i dylikt hänseende, sammanlagt............ kr. . 3,200
dels den ökning utav avlöningarna till
de å generaltulIstyrelsens stat uppförda
kvinnliga biträden, som föranledes av
Kungl. Maj:ts framställning om reglering
av de kvinnliga biträdenas löneförmåner
i allmänhet .............................
dels avlöningar vid följande tjänster, nämligen:
tre
kontrollörstjänster å kr. 4,200
fem kammarskrivartjänster å kr.
2,800 .......................’............................
två gränsuppsyningsmanstjänster å
kr. 2,050............................................
sjutton vaktmästartjänster av klass
1 å kr. 1,750...................................
en vaktmästare änst av klass 2.........
nitton gränsridartjänster å kr. 1,500
dels det ökade belopp, varmed förslagsanslaget
till arvoden åt ordinarie
tjänstemän för tullbehandling av
passagerareffekter föreslagits utgå...
dels och ett förslagsanslag till ortstillägg
åt befattningshavare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kustod!
gränsbevakning ........................... » 338,010
eller sammanlagt.................................................................. kronor 444,660
och skulle sålunda den ordinarie avlöningsstaten nu,
5,028,700 kronor, för år 1920 utgöra ....................... kronor 5,473,360.
I fråga om anslaget till ålderstillägg staten, vilket i 1919 års stat
är upptaget till 450,000 kronor, har Kungl. Maj:t med hänsyn till an
-
» 8,000
» 12,600
» 14,000
» 4,100
» 29,750
» 1,500
» 28,500
» 5,000
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
93
slagets otillräcklighet föreslagit eu höjning av detsamma till 800,000
kronor.
Å övergångsavlöningsstaien har icke något belopp beräknats.
Indragning sstaten, som för år 1919 slutar å 10,300 kronor, skulle
enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag upptagas till 8,900 kronor.
Beträffande anslaget till pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare,
vilket sedan lång tid tillbaka utgjort 300,000 kronor, har Kungl.
Magt, föreslagit en höjning av detsamma till 320,000 kronor.
Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efterlämnade änkor
och larn har upptagits med oförändrat belopp eller 25,000 kronor.
Vad slutligen angår omkostnadsstaten har Kungl. Magt föreslagit
höjning av följande å samma stat uppförda förslagsanslag nämligen,
anslaget till rese- och traktamentskostnader
från 30,000 kronor till 45,000 kronor,
» » husbyggnader och
reparationer samt
hushyror och tomtören
....................... » 15,000 » » 65,000 »
» » läkarvård och me
dikamenter
samt
begravningshjälp.. » 15,000 » » 20,000 »
Omkostnadsstaten, som för år 1919 slutar å eu summa av 1,115,840
kronor, skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas med 70,000 kronor
till 1,185,840 kronor. I
I samband med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
förslag har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herr C. Lovén väckt motion, nr 44, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att det ökade belopp av förslagsanslaget till arvoden
åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling av passagerarefifekter, av
Kungl. Magt föreslaget höjt med 5,000 kronor, måtte höjas med 20,000
kronor och dels att ersättningen åt ordinarie och extra tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter måtte utgå enligt ändrade grunder,
så att även uppsyningsmän och vaktmästare samt med dem likställda
måtte komma i åtnjutande av ersättning för dylik tjänstgöring, antingen
enligt sporteltaxan i tillämpliga delar eller också enligt de förändrade
grunder, som av Kungl. Maj:t kunna varda bestämda.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Motion.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag
Vid prövning av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag bär utskottet icke kunnat undgå att finna den av Kungl. Maj:t
begärda höjningen av anslaget till tullhusbyggnader och reparationer
m. m. avsevärt stor. På grund av de skäl, som till stöd för den äskade
anslagsökningen anförts, bär utskottet emellertid icke velat motsätta sig
densamma. Utskottet förutsätter emellertid, att, då fråga är om nybyggnader
av nämnvärd omfattning, förslag härutinnan underställas
riksdagens prövning.
Kung]. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vad beträffar den av herr Lovén väckta motionen har utskottet
visserligen funnit åtskilliga skäl tala för bifall till motionärens yrkande,
men har utskottet, då tullkommissionen snart torde framlägga förslagtill
ny sporteltaxa för tullverket, icke ansett sig böra tillstyrka motionärens
framställning.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt med avslag å den av herr
Lovén väckta motionen,
a) med godkännande av de utav departementschefen
förordade ändringar i tullverkets utgiftsstater,
för år 1920 bestämma det ordinarie anslaget för tullverket
till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 1 -7,813,100 kronor att såsom förslagsanslag utgå (Bil. B),
b) medgiva, att för bestridande av avlöning åt
de tjänstinnehavare, vilka komma att uppföras å 1920
års övergångsavlöningsstat med åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som tillkomma dem enligt 1904 eller
1910 års stat, må, i den mån sådant är erforderligt,
användas de avlöningsmedel, som enligt den avlöningsstat,
som för år 1920 fastställes, bliva avsedda för
avlönande av de befattningar, vilka i mån av nyssnämnda
tjänstinnehavares avgång komma att besättas,
c) medgiva, att, utan hinder av stadgandet i
4 punkten av de allmänna bestämmelser, vilka äro
fogade vid nådiga taxan den 23 december 1910 å ersättning,
som skall av trafikerande utgöras för vissa
av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar, den
i § 185 tullstadgan avsedda arbetstiden hos tullförvalt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
96
ningarna i och för kontors- och tullbehandlingsärenden
(iller den så kallade allmänna expeditionstiden må från
dug, som av Kungl. Magt bestämmes, å lördagarna
under månaderna juni—augusti ävensom å sista söckendagen
före nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julhelg
avslutas klockan 3 e. in.; dock att härvid skall
iakttagas, förutom de i § 185 tullstadgau meddelade,
utan avseende å fastställd expeditionstid gällande särskilda
bestämmelser angående tullbehandlingavresandes
effekter samt tjänstgöringen vid inloppsstation och
gränstullförvaltning, att expediering av in- och utgående
fartygstrafik skall, för så vitt sådan expedieringbegärts
under allmän expeditionstid före klockan 3 e. m.,
under sagda dagar vara avgiftsfri jämväl efter klockan
3 e. m., så länge expeditionstiden hos vederbörande
tullförvaltning eljest fortgår.
53:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 53) Bidrag till
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 415) i ämnet tul?s‘aten»
innehåller, får utskottet hemställa, mJonstnra™
ning.
att riksdagen må besluta, att det å riksstaten
under sjunde huvudtiteln nu uppförda ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till tullstatens enskilda pension
sinrättning skall för år 1920 å riksstaten upptagas
med oförändrat belopp, högst, 10,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att för för- Fontärkning
stärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, i enlighet med vad Safterna S''h0.
departementschefen närmare utvecklat, på extra stat för år 1920 anvisa ''gcnl-Mui™
ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor. »tyreUen.
[54.]
Till förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen med
fyra revisorer, två andre byråassistenter och ett kvinnligt biträde anvisade
sistlidet års lagtima riksdag å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 25,200 kronor.
Den nu ifrågasatta förhöjningen av anslaget är föranledd av det
av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till reglering av de kvinnliga biträdenas
löneförmåner.
Ökat anslag.
Förstärkning
av arbetskrafterna
vid
tullverkets
lokalförvaltning.
[55.]
9(j Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kuugl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för förstärkning av arbetskrafterna
hos generaltullstyrelsen, i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder, på extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,600 kronor.
55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att för förstärkning
av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning i enlighet med
vad departementschefen närmare utvecklat pa extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 399,600 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den extra staten för tullverkets
lokalförvaltning upptager till en början de å extra stat för år 1919
uppförda tjänster, som icke, enligt vad under punkt 52 sagts, av Kungl.
Maj:t förordats till uppförande å 1920 års ordinarie stat, nämligen:
två förste kontrollörstjänster, därav en för packhusinspektionen i
Stockholm och en för packhusinspektionen i Göteborg;
sexton kontrollörstjänster, därav sju för packhusinspektionen i
Stockholm, en för tullkammaren i Norrköping, en för tullkammaren,
två för packhusinspektionen och en för tullbevakningsinspektionen i
Malmö, eu för tullkammaren i Halmstad, två för packhusinspektionen i
Göteborg och en för tullkammaren i Sundsvall;
femtiosex kammarskrivartjänster, därav tre för tullkammaren och
tretton för packhusinspektionen i Stockholm, två för tullkammaren i
Norrköping, en för tullkammaren i Kalmar, tre för tullkammaren, eu
för uppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoret samt fyra för
packhusinspektionen i Malmö, eu för tullkammaren i Lund, en för tullkammaren
i Landskrona, tre för tullkammaren i Hälsingborg, en för
tullkammaren i Trelleborg, en för tullkammaren i Halmstad, två för tullkammaren,
en för uppbördskontoret, tio för packhusinspektionen och
en för tullbevakningsinspektionen i Göteborg, en för tullkammaren i
Borås, en för tullkammaren i Karlstad, eu för tullkammaren i Kristinehamn,
en för tullkammaren i Västerås, en för tullkammaren i Härnösand,
två för tullkammaren i Sundsvall och en för tullkammaren i Luleå;
åtta uppsyningsmanstjänster av klass 1, därav en för packhusinspektionen
och två för nederlagskontoret i Stockholm, en för tull
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
97
bevakningen i Malmö, eu för tullstationen Malmö-Limhamn, två för tullbevakningen
i Trelleborg och en för tullbevakningen i Sundsvall;
femtiotvå vaktmästartjänster av klass i, därav tio för packhusinspektionen
i Stockholm, fyra för tullbevakningen i Norrköping, sju
för tullbevakningen i Malmö, tre för tullstationen Malmö-Limhamn,
fyra för tullbevakningen i Hälsingborg, eu för tullbevakningen i Råå,
två för tull bevakningen i Trälleborg, två för packhusinspektionen och
tretton för tullbevakningen i Göteborg samt sex för tullbevakningen i
Sundsvall; ävensom
tio vaktmästartjänster av klass 2, därav två för tullbevakningen i
Kalmar, en för tullbevakningen i Landskrona, två för tullbevakningen
i Halmstad, en för tullbevakningen i Borås, en för tullbevakningen i
Karlstad, två för tullbevakningen i Härnösand och en för tullbevakningen
i Haparanda.
Beträffande här ovan nämnda tjänster vid tullstationen MalmöLimhamn
föreslår Kungl. Maj:t emellertid, att, i likhet med vad förut
skett, såsom villkor för deras uppförande å extra stat för år 1920
föreskrives, att för tullstationens behov erforderliga lokaler med möbler
och inventarier fortfarande tillhandahållas tullverket av skånska cementaktiebolaget.
Härförutom innebär Knngl. Maj:ts förslag uppförande å extra stat
för år 1920 av följande nya tjänster, nämligen:
tre kammarskrivartjänster, därav en för en var av tullkamrarna
i Linköping, Karlskrona och Örebro;
sex uppsyningsmanstjäuster av klass 1, därav en för tullbevakningen
i Stockholm, en för packhusinspektionen i Malmö och fyra för
tullbevakningen i Göteborg;
en uppsyningsmanstjänst av klass 2 för tullbevakningen i Haparanda;
sex vaktmästartjänster av klass 1, därav tre för packhusinspektionen
i Malmö och tre för tullbevakningen i Gävle; samt
sju vaktmästartjänster av klass 2, därav tro för tullbevakningen
i Nyköping, en för tulibevakningen i Ystad, en för tullbevakningen i
Falkenberg, eu för tullbevakningen i Charlottenberg och en för tullbevakningen
i Söderhamn.
Den sammanlagda kostnaden för avlöningar å de av Kungl.
Maj:t föreslagna nya tjänsterna å extra stat skulle — oavsett utgifterna
för ortstillägg och tillfälliga lönetillägg — ställa sig sålunda:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.)
13
98
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande
Ökat anslag.
tre kammarskrivartjänster ....................................................... kronor 8,400
sex uppsyningsmanstjänster av klass 1................................ » 12,300
en uppsyningsmanstjänst av klass 2 .................................... » 1,900
sex vaktmästartjänster av klass 1 ........................................ » 10,500
sju vaktmästartjänster av klass 2 ......................................... » 10,500
Summa kronor 43,600.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda för tullverkets lokalförvaltning
å extra stat för år 1920 beräknas avlöningar vid följande
tjänster:
två förste kontrollörstjänster å kronor 4,800 ......... kronor 9,600
sexton kontrollörstjänster å kronor 4,200.................. » 67,200
femtionio kammarskrivartjänster å kronor 2,800... » 165,200
fjorton uppsyningsmanstjänster av klass 1 å kronor
2,050................................................................................. » 28,700
eu uppsyningsmanstjänst av klass 2......................... » 1,900
femtioåtta vaktmästartjänster av klass 1 å kronor
1,750....................... » 101,500
sjutton vaktmästartjänster av klass 2 å kronor
1,500 .......................... » 25,500
eller sammanlagt............................................................. kronor 399,600.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet funnit sig böra i
huvudsak tillstyrka. Uppförandet å extra stat av en ny kammarskrivartjänst
för eu var av tullkamrarna i Linköping, Karlskrona och
Örebro har utskottet emellertid med hänsyn till den pågående utredningen
rörande tullverkets omorganisation icke ansett sig böra förorda
och detta så mycket mindre som inom tullkommissionen flera medlemmar
gjort gällande,- att överkvalificerad arbetskraft å här ifrågavarande område
redan nu i avsevärd stor utsträckning kommit till användning. Vid
bifall till utskottets förslag kan det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
nedsättas med 8,400 kronor till 391,200 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må för förstärkning av arbetskraft
terna vid tullverkets lokalförvaltning på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 391,200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
99
56:o) Kling!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) dels inedgiva,
att tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid tullverkets lokalförvaltning,
samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande
att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman,
förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad
befattningshavare, må för år 1920 erhålla ortstillägg enligt de
för ordinarie befattningshavare gällande grunder, dels ock för sådant
ändamål å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp
av 43,500 kronor.
Orta illttgg Åt
befattningah
avari å extra
»tat fn. fl.
[50.]
Till tjänsteman, förordnad å tjänst å extra stat vid tullverkets
lokalförvaltning eller i omedelbar eller medelbar succession efter å sådan
tjänst förordnad tjänsteman, har hittills — förutom fast avlöning —
utgått ortstillägg enligt de för ordinarie befattningshavare vid tullverket
gällande grunder. För år 1918 hava de för dylika ortstillägg
erforderliga medlen inräknats i det under sjunde huvudtiteln å riksstaten
upptagna särskilda anslaget till förstärkning av arbetskrafterna
vid lokalförvaltningen. För år 1919 är förhållandet det, att ortstillägg
till det belopp, som skulle utgå, därest de före sistnämnda år gällande
grunder tillämpades, inberäknats i nyssnämnda anslag å riksstaten, men
att för ortstillägget i övrigt, vilket i likhet med det tillfälliga lönetilllägget
beslöts först efter det tullverkets stater blivit av riksdagen fastställda,
medel inräknats i det likaledes under sjunde huvudtiteln å riksstaten
uppförda särskilda anslag till tillfälliga lönetillägg till tullverkets
personal.
Enligt Kung]. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle för år 1920
uppföras ett särskilt extra förslagsanslag till ortstillägg åt befattningshavare
å extra stat vid tullverkets lokalförvaltning.
Kung!. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anled- uukotut*
ning till annan erinran än att utskottet med hänsyn till sitt under näst- yttrande
föregående punkt gjorda förslag ansett anslaget kunna nedsättas
med 500 kronor till 43,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att tjänsteman, förordnad å tjänst
å extra stat vid tullverkets lokalförvaltning, samt tjänsteman,
som erhållit stadigvarande förordnande att bestrida
ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom
100
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
tjänsteman, förordnad i omedelbar eller medelbar succession
efter sålunda förordnad befattningshavare, må för
år 1920 erhålla ortstillägg enligt de för ordinarie befattningshavare
gällande grunder,
b) för sådant ändamål å extra stat för år 1920
såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av 43,000
kronor.
isnema^tiu 57:o) Kungl. Maj:t bär vidare föreslagit riksdagen (punkt 57) dels
Tullverkets medgiva, att ej mindre eu var ordinarie befattningshavare vid tullverpersonai.
kets lokalförvaltning samt kust- oc
[57-3 man, förordnad å tjänst å extra stat
man, som erhållit stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst
vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda förordnad befattningshavare,
må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å 300
kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang med lönen, dels
och för sådant ändamål å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 631,800 kronor. 1
1 anledning av ett av 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser
vid kommunikationsverken med flera verk avgivet
betänkande föreslog Kungl. Maj:t i en den 29 april 1918 till riksdagen
avlåten proposition, nr 407, riksdagen, bland annat, att
dels medgiva, att eu var ordinarie befattningshavare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning finge för år 1919
komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å 300 kronor, för helt år
räknat, med skyldighet likväl för den, som uppbure sådant tillägg, att,
därest han på grund av gällande taxa å ersättning, som enligt särskilda
bestämmelser skall av trafikerande utgöras för vissa av tulltjänstemän
verkställda tjänsteförrättningar, uppbure extra inkomst i tjänsten, som
icke vore att hänföra till rese- och traktamentsersättning enligt resereglementet,
han skulle, i den mån samma inkomst överstege, för helt
år räknat, det tjänstemannen tillkommande tillfälliga lönetillägg, vara
skyldig att till statsverket avstå en tredjedel av det sålunda överskjutande
sportel beloppet, dock icke i något fall högre belopp, än som motsvarade
nämnda lönetillägg;
dels medgiva, att befattningshavare å extra stat vid tullverkets
lokalförvaltning samt tjänsteman, som erhållit stadigvarande förordnande
att bestrida ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom tjänste
-
i gränsbevakning än även tjänstevid
lokalförvaltningen, samt tiänste
-
Slats utskottets utlåtande Nr 7 A.
101
man, förordnad i omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad
befattningshavare, skulle erhålla avlöningstillägg motsvarande
de för ordinarie befattningshavare här ovan angivna tillfälliga lönetilllägg,
dock med förberörda skyldighet att under vissa förhållanden avstå
extra inkomster i tjänsten;
dels ock till tillfälliga lönetillägg till tullverkets personal m. m.
för år 1919 vindel- sjunde huvudtiteln för samma år bevilja ett förslagsanslag
å extra stat av 665,000 kronor, vilket anslag emellertid — förutom
till tillfälliga lönetillägg — var avsett till bestridande av eu del
av kostnaden för ortstillägg till tullverkets befattningshavare å extra stat.
Statsutskottet, dit propositionen för förberedande behandling remitterades,
tillstyrkte i avgivet utlåtande Kungl. Maj:ts framställning oförändrad.
Vid ärendets behandling inom andra kammaren framställdes emellertid
yrkande om att i fråga om befattningshavarna å ordinarie stat
förberörda villkor för lönetilläggets åtnjutande skulle borttagas, och att
i stället skulle meddelas föreskrift om att ersättning för övertidsarbete
icke skulle föranleda skyldighet för sådan befattningshavare att avstå
någon del av lönetillägget. Ifrågavarande yrkande bifölls av andra
kammaren, medan däremot första kammaren antog Kungl. Maj:ts av
statsutskottet biträdda förslag oförändrat.
Vid sedermera företagen gemensam votering beslöt riksdagen i
enlighet med andra kammarens mening.
Enligt riksdagens beslut skall sålunda för år 1919 befattningshavare
å ordinarie stat för lönetilläggets åtnjutande-icke vara skyldig
att avstå någon del av sportelinkomsterna, medan däremot skyldighet i
dylikt hänseende enligt de av Kungl. Maj:t föreslagna grunder skall
åligga befattningshavare å extra stat ävensom de i samband med dessa
i propositionen omnämnda innehavarna av vissa förordnanden vid tullverket.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att jämväl sistberörda
befattningshavare skulle för lönetilläggs åtnjutande icke vara
skyldiga avstå någon del av dem tillkommande sportelinkomster. I
I sammanhang med förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr F. Hamrin väckt motion,
nr 102, däri hemställts, att riksdagen med ändring av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag ville besluta, dels, att
ej mindre en var ordinarie befattningshavare vid tirllverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning än även tjänsteman, förordnad
102
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande.
Minskat
anslag.
å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen, samt tjänsteman, som erhållit
stadigvarande förordnande att bestrida ledig tjänst vid tullverkets
kustbevakning, ävensom tjänsteman, förordnad i omedelbar, eller medelbar
succession efter sålunda förordnad befattningshavare, må för år 1920
komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å 600 kronor, för helt år
räknat, att utbetalas i sammanhang med lönen; samt dels för sådant
ändamål anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 1,263,600
kronor.
I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag får
utskottet hänvisa till motionen.
Beträffande först den i ämnet väckta motionen vill utskottet visserligen
icke förneka, att de av motionären till stöd för framställningen
anförda skälen äro värda beaktande. Då det emellertid ur statsekonomi
synpunkt här gäller ett så avsevärt belopp som 600,000 kronor
samt den förebragta utredningen icke kan anses vara av den beskaffenhet,
att ett tillstyrkande till förslaget kan grundas enbart å densamma,
har utskottet, då dessutom förslag i ärendet snarast torde vara
att förvänta från tullkommissionen, funnit sig icke kunna nu förorda
bifall till motionen i fråga.
Kungl. Maj:ts förslag har utskottet ansett sig böra biträda, och får
utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt med avslag å ovanberörda
motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts
förslag,
a) medgiva, att ej mindre en var ordinarie befattningshavare
vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning än även tjänsteman, förordnad
å tjänst å extra stat vid lokalförvaltningen, samt tjänsteman,
som erhållit stadigvarande förordnande att bestrida
ledig tjänst vid tullverkets kustbevakning, ävensom
tjänsteman, förordnad i omedelbar eller medelbar succession
efter sålunda förordnad befattningshavare, må för år
1920 komma i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg å
300 kronor, för helt år räknat, att utbetalas i sammanhang
med lönen,
b) för sådant ändamål å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av 631,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
103
58:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 58) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen, nu
77,000 kronor, med 3,200 kronor till 80,800 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 448
i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslagär
påkallad dels av det av 1918 års lagtima riksdag i samband med
löneregleringen för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
beslutade tillägg till avlöningsstaten för kontrollstyrelsen, dels
ock av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända
förslaget till reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen, nu 77,000
kronor, med 3,200 kronor till 80,800 kronor.
59:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 448
och 449) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för upprätthållande av verksamheten
ä kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
i enlighet med vad för samma år gäller å extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000
kronor.
60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 60) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 450
—-451) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvode åt en särskild föredragande
inom kontrollstyrelsen för ärenden angående skattefri
sprit och vissa alkoholhaltiga preparat å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag 7,800 kronor,
att av denatureringsavgifter direkt utgå.
Kontroll •
styr elsen,
[58.]
Ökat anslag.
Upprätthållande
av
vensamheten
å kontrollstyrelsens
afdelning
för
rusdrycksförsäljuingsärenden.
[59.j
Särskild föredragande
inom kontrollstyrelsen
för
ärenden angående
skattefri
sprit m. m.
[60.]
104
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kostnader för 61:o) Kung].. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt Öl) att i av
1
skatt! in- kidan på den proposition i ämnet, som lian bliva förelagd riksdagen,
komet och beräkna det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till
förmögenhet. s]<att å inkomst- och förmögenhet till ett belopp av 1,500,000 kronor.
[61.] Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 mars 1919 dagtecknad
proposition, nr 160, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 1,100,000 kronor,
med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.
Utskottet hemställer,
Okat anslag. att riksdagen må från och med år 1920 höja
det ordinarie föi slagsanslaget till kostnader för taxering
till skatt å inkomst och förmögenhet nu 1,100,000 kronor,
med 400,000 kronor till 1,500,000 kronor.
ILronaus publika hus.
Förstärkning 62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avvaktan på den
Zde?vi,7a proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning
delar av av grunden under vissa delar av Stockholms slott, bland de extra anSi°su!itlms
B*aSen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 februari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 60, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms
slott bevilja ett anslag å 515,000 kronor och därav under sjunde huvudtiteln
anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstaten för år 1919
ett belopp av 115,000 kronor, dels å riksstaten för år 1920 ett belopp
av 200,000 kronor. I
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till nyssberörda
statsrådsprotokoll.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
105
Då utskottet funnit deri i ärendet forellragta utredningen ådagalägga
behovet av, att förevarande arbeten snarast möjligt komma till
stånd, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att medel för arbetenas
utförande anvisas. Sedan den kostnadsberäkning, som ligger till grund
för det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet i slutet av nästlidet år
verkställts, har emellertid en nedgång i de då gällande osedvanligt höga
pris å byggnadsmaterialier m. in. ägt, rum och torde ytterligare sådan
nedgång vara att förvänta. På grund härav bar utskottet ansett anslaget
kunna nedsättas till 375,0U0 kronor, varav 115,000 kronor synas
höra beräknas å 1919 års tilläggsstat och 130,000 kronor å 1920 års''stat.
Beträffande anslaget å sistnämnda års stat får utskottet sålunda
hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av grunden
under vissa delar av Stockholms slott bevilja ett anslag
å 375,000 kronor och därav å extra stat för år 1920
anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av 130,000
kronor.
63:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 63) att
i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för utförande av vissa reparations- och påbyggnadsarbeten å de i
kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver
det av 1918 års lagtima riksdag härför anslagna beloppet 1,500,000
kronor, å extra stat för år 1920 beräkna ytterligare ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 25 februari 1919 avlåtit proposition
i ämnet, nr 126.
Över denna proposition kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
64:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 64) dels att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd,
till ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIILs torg i
Stockholm bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten
för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av 400,000 kronor;
dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till påbörjande av ombyggnad av Preisiska huset vid
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 14
1''tskottets
yttrande.
Nytt anslag.
Reparationsoch
påbyggnadsarbeten
&
de i kvarteret
Grönlandet
norra i Stockholm
befintliga
byggnaderna.
[63.]
Ombyggnad
av den s. k.
atelierbyggnaden
vid
Karl XIILs
torg samt av
Preisiska
huset vid
Drottninggatan
i
Stockholm.
[64.,
106
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Förhyrande
av bostad åt
landshövding
gen i Väster ■
norr lands
län.
[65.]
Uppförande av
två bostadshus
för in Ilpersonalen
i Mon.
Utskottets
yttrande.
Drottninggatan i Stockholm bland de extra anslagen under sjunde
huvudtiteln i riksstaden för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av
50,000 kronor.
Sedermera har Kung]. Maj:t den 7 mars 1919 aviåtit proposition
i ämnet, nr 212.
Över denna proposition kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
6o:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 65) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 460—
462 i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till förhyrande av hostad åt
landshövdingen i Västernorrlands län å extra stat för
år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 4,500 kronor.
66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon bland de
extra anslagen under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 beräkna
ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Sedermera bär Kungl. Maj: t i en den 18 februari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 103, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av chefen för finansdepartementet förordat förslag av två bostadshus
för tullpersonalen i Mon anvisa såsom reservationsanslag under sjunde
huvudtiteln dels å tilläggsstaten för år 1919 85,000 kronor, dels ock å
riksstaten för år 1920 85,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssberörda
statsrådsprotokoll.
De bostäder, som för närvarande stå den i Mon stationerade tullpersonalen
till buds, hava otvivelaktigt visat sig vara av den beskaffenhet,
att snara åtgärder äro erforderliga för förbättring av personalens
i fråga bostadsförhållanden. Den lösning, Kungl. Maj:ts förslag
härför anvisar, synes emellertid utskottet vara för statsverket så ekonomiskt
ofördelaktig, att utskottet icke kunnat biträda densamma. Så
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
107
skulle exempelvis byggnadskostnaderna för tvenne lägenheter, den ena
å fem rum och kök och den andra å fyra rum och kök — utan att
utgift för tomtmark häri inberäknats men med tillägg av nu icke äskat
men som nödvändigt betecknat anslag till vägauläggning, stängsel samt
vatten- och avloppsledningar — komma att uppgå till omkring 115,000
kronor. Den byra, som för denna byggnadskostnads förräntning och
byggnadernas underhåll in. m. skulle vara erforderlig, ^skulle alltså för
dessa båda lägenheter behöva beräknas till cirka 5,000 respektive
4,000 kronor. Uppenbart är, att vederbörande befattningshavare endast
lärer kunna debiteras en mindre del av dessa hyresbelopp.
Vad förslaget om uppförande av bostadsbyggnad för tre vaktmästare
beträffar, har utskottet icke kunnat undgå att observera, att
två av dessa vaktmästare nu uppgivas bebo egna fastigheter i närheten
av Mon. Av nämnda förhållande följer, att särskild skyndsamhet
med uppförande av bostäder för dessa båda befattningshavare åtminstone
icke kan sägas vara för handen.
Därest icke vid omprövning av möjligheten att för statens räkning
uppföra billigare men likväl ändamålsenliga bostadshus för tullpersonalen
i Mon så befinnes kunna ske, bör enligt utskottets förmenande
förnyad utredning verkställas, huruvida icke skyldighet föreligger
för Dalslands järnvägsaktiebolag att mot skälig hyresersättning bereda
lämpliga bostadslägenheter — eventuellt genom nybyggnader — för
befattningshavarna i fråga. Och detta så mycket hellre som i byggnadsstyrelsens
utredning vitsordas, att nämnda bolag synes kunna
åstadkomma byggnadsarbetet på helt annat sätt och till billigare kostnad
än vad för byggnadsstyrelsen är möjligt.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förvarande proposition icke
må av riksdagen bifallas.
liigenjörsvetenskapsakademien.
67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att i
avvaktan på det förslag om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi,
som framdeles må komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920
för ändamålet beräkna ett ordinarie anslag av 40,000 kronor.
Inrättande av
cn ingcnjörtvetenskapsakademi.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Bidrag till
landsting och
städer, som
icke deltaga i
landsting,
[68.]
Ersättning till
vissa städer
och köpingar
för till statsverket
indragna
brännvins
försäljnwgsmedel.
[69.]
Sedermera har Kung]. Maj:t den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåtit proposition i ämnet, nr 210.
I anledning av denna proposition har utskottet förut under riksdagen
avgivit utlåtande, varom utskottet velat här
erinra.
diverse.
68:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 3,800,000 kronor att
direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst, ävensom
besluta, att av nämnda anslag skall till landsting och städer, som icke
deltaga i landsting, utbetalas den inom vederbörande landstingsområde
och stad under budgetåret influtna nettoinkomsten av bevillning av fast
egendom samt av inkomst.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 464 och 465 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag å 3,800,000 kronor att direkt
utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst,
ävensom
besluta, att av nämnda anslag skall till landsting
och städer, som icke deltaga i landsting, utbetalas den
inom vederbörande landstingsområde och stad under
budgetåret influtna nettoinkomsten av bevillning av
fast egendom samt av inkomst.
69:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 69) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 465
och 466) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för
år 1920 till ett belopp av 4,672,440 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
109
70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att å extra
stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 45,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 80,000 kronor
samt
c) till avlösning av frälses katteräntor ett belopp av 125,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
466 och 467 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må å extra stat för år 1920 såsom
förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp
av 45,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp
av 80,000 kronor samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp
av 125,000 kronor.
71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att för
tilldelande av statsunderstöd i enlighet med de av departementschefen
föreslagna villkor och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å 600,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 467—471 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har sistlidet års lagtima riksdag å extra
stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag å 600,000 kronor. I
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft eu
inom andra kammaren, av herr E. Hage väckt motion nr 220, däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta uppföra under sjunde huvudtiteln
för år 1920, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit för synnerligen
skattetyngda landskommuner, ytterligare ett förslagsanslag av 20 miljoner
kronor, att användas som statsunderstöd till skattetyngda stadsoch
landskommuner efter grunder, som närmare fastställas av Kungl.
Maj-.t.
I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag får
utskottet hänvisa till motionen.
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälserOntor
samt avlösning
av frälseskatteräntor.
[70.]
Statsunderstöd
åt synnerligt
skattetyngda
landskommuner.
[71.]
no
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
utskottets I sin ovanberörda motion har motionären påyrkat, att riksdagen
yttrande. måtte genom en progressiv statsskatt uttaga ovanstående belopp,
20,000,000 kronor, för att användas till understöd åt skattetyngda stadsoeh
landskommuner, under förutsättning att riksdagen ej beslutar en ny
kommunalskattelagstiftning, som giver möjlighet att kommunalskattevägen
på ett tillfredsställande sätt efter progressiv grund uttaxera tillräckligt
för ändamålet i fråga. Någon utformning av de principer, enligt
vilka ifrågavarande medel skulle uttaxeras eller av de grunder efter
vilka anslaget skulle utgå, förekommer emellertid icke i motionen. Vid
sådant förhållande och då i varje fall anvisandet av statsunderstöd i
den omfattning, som i motionen ifrågasättes, icke torde, i den ordningmotionären
här förordat, vare sig böra eller kunna ifrågakomma, har
utskottet funnit sig böra avstyrka motionen.
Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt med avslag å herr Hages
ovanberörda motion, för tilldelande av statsunderstöd
i enlighet med de av departementschefen föreslagna
villkor och grunder åt synnerligt skattetyngda landskommuner
å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag
å 600,000 kronor.
72:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
brittiska (punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 471
beskicknings- och 472) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
huset i Stock
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för bestridande enligt i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919
angivna grunder av den bevillning för år 1920 och
viss del av de kommunalutskylder för år 1919, som
komma att påföras det brittiska beskickningshuset i
Stockholm, på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 1,000 kronor.
Statsutskottet* utlåtande Nr 7 A.
in
7«i:o) 1 anledning av vad Kung!. Magt föreslagit (punkt 73) och uid>ay till
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 472 och 473) i ämnet "ÄJJ"
innehåller, får utskottet hemställa, verksamhet.
[73.J
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum såsom bidrag Ull svenska stadsförbundets
verksamhet å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
74:o) Kung1- Maj: t har (punkt 75) erinrat att å riksstaten för år Ansning,for1419
finnes under sjunde huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslå0'' å vattring för
13,200 kronor till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare och med ÄSÄ
dem jämförliga befattningshavare. Sedan nu de förhöjda avlöningarna vied. dcmJUmtill
ifrågavarande befattningshavare inräknats i anslagen till de olika ^gshav^.''
verk, i
å'' 13,200 kronor ansetts böra ur riksstaten utgå.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må från och med år 1920 ur riksstaten
utesluta under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare.
k., 75[°) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att, i av-för
bidan
på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd reslerin? f»>;
för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt vissa ordinarie btfåtZingsZ
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen å extra stat för år careinomden
i920 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp f£Sb£%''H.
av 272,475 kronor. 1F rjfj.]
Över denna framställning kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
76:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att, i av- Förstärkning
bidan pa den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd av de tiU
° & 5 avlönande av
112
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatscrsättningar
in. m. anvisade
medel.
[77.]
Övliga ordinat
ie anslag.
[74.]
till förstärkning under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel å extra stat för år 1920 under sjunde
huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 241,100 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Övriga ordinarie anslag.
77:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t
icke ifrågasatt annan ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma
föreslagits en minskning av det ordinarie förslagsanslaget för
bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 133,029
kronor med 15 kronor till 133,014 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1920 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan
bliva erforderlig.
Stockholm den 6 maj 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande År 7 A.
118
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. It. Kvarneelius, C. J. G Smarte, O. M. Strömberg,
G. M■ H. Ekelund, 0. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, E. A
Hallin, F. Berglund, C. 1. Asplund och 3. A. Almer samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A. Nilsson
i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson
i Landeryd, J. Erlansson, C. B. Jansson i Falun, J. Jönsson i Slätåker, S. E. J. Lubeck och
0. Nilsson i Örebro,
med undantag därav att herr J. Jeansson deltagit i behandlingen av punkterna 12-32 i
stället för herr Hallin och punkterna 33— 77 i stället för herr Smarte samt att herr A. J. Andersson
i Gävle deltagit i behandlingen av punkterna 25 — 77 i stället för herr Eriksson i Grängesberg.
Reservationer
v
\
vid punkt 11 (kommerskollegium) av herr C. J. G. Stvarts, 0. M.
Strömberg, H. G. W. Wrangel, C. I. Asplund, J. B. Eriksson i Gränges/berg
och S. E. J. Lubeck, vilka ansett, att utskottets yttrande och för/''
slag bort erhålla följande lydelse:
»Till de principer — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — — — — — 22,100 kronor.
De av Kungl. Maj:t
Under åberopande av
— — — — — — — — — — erinran,
vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å den av
herr Lubeck väckta motionen,
a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med år 1920:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 7 höft. (År 7 A—7 B.) 15
114
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Tjänst- |
|||||
Lön |
görings- |
Orta- |
Summa |
||
pen- |
tillägg |
||||
ningar |
|||||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
||
Generaldirektör och |
|||||
chef (arvode)...... |
— |
— |
— |
15,000 |
|
1 byrådirektör ...... |
4,200 |
2,000 |
600 |
6,800 |
1 |
it byrådirektörer ... |
12,600 |
6,000 |
1,800 |
20,400 |
[Efter 5 år kan lönen |
1 byrådirektör och |
( höjas med 600 kr. |
||||
överinspektör...... |
4,400 |
2,500 |
600 |
7,500 |
J |
fEf ter 5 år kan lönen |
|||||
1 sekreterare......... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
) höjas med 500 kr.) |
1 kamrerare ......... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
! och efter 10 år med! |
V ytterligare 500 kr. j |
|||||
Summa kronor |
— _ ! |
_ 1 |
- | |
352,400 |
b) -------■-------
c) -------------
d) — — — — — — — — 352,400 kronor.
ej ~ —-----------
vid punkt 32 (navigationsskolorna in. m.) av herrar P. B. Nilsson
Landeryd och J. Erlansson, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må
I)---- II) III)
II) i anledning av herr Thores ovanberörda motion
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida en
omläggning av den nuvarande navigationslärarkursen
samt upprättande av en högre sjökaptenskurs bör äga
rum, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.
III) besluta avslå herr Thores motion, i vad
den avser anvisande av medel för anordnande av förberedande
undervisning för inträde i vissa av navigationsskolornas
klasser.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
i in
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 sjunde
huvudtitel. Finansdepartementet.
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
|
. Departementet. Departementschefen ......................................... Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli högst ........................................................... Extra byråchef för lagärenden, förslagsanslag, högst anläggningar m. in , förslagsanslag, högst......... Förstärkning av arbetskrafterna å departementets |
17,000 133,300 4,700 |
8,100 1,050 6,725 |
||
Säger för departementet |
............................... |
155,000 |
15,875 |
|
De centrala ämbetsverken. Kammarkollegium: Kammarkollegium: Bestämt anslag........................... ’) 189,600 '' Förslagsanslag ........................... 1) 3,000 Förstärkning av arbetskrafterna hos kammar-kollegium, förslagsanslag, högst .................. Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkiv-kontor tillhörande handlingar, förslagsanslag, |
192,600 |
’) 67,060 '') 1,950 |
. 192,600 |
69,000 |
Statskontoret: Statskontoret ............................................... Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå, förslagsanslag, högst ......... Mynt- och justeringsverket: Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets [ Utgå ......;................................................. Kommerskollegium: Kommerskollegium .......................................... Upplysningssektion å kommerskollegii handels-byrå, förslagsanslag, högst........................... |
349,400 |
21,550 |
>) 196,200 1,060,(X)0 |
'') 11,425 |
'') Beloppet redan beviljat av riksdagen.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
|
Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för |
7,150 33,750 |
|||
Fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium, |
349,400 |
62,450 |
||
Kammarrätten: Kammarrätten ............................................... Förstärkning av arbetskrafterna bos kammarrätten m. in., förslagsanslag, högst........................ i Statistiska centralbyrån: ! Avlöningsmedel .......... .................................. Amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden, reservationsanslag....................... Bibliotekets underhållande, reservationsanslag... |
• |
|||
152,600 28,200 2,000 |
l) 6,500 |
!) 326,300 182,800 |
'') 78,926 6,500 |
|
: Byggnadsstyrelsen m. m.: Byggnadsstyrelsen ......................................... ! Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vi-kariatsersättningar m. m., förslagsanslag, högst |
159,600 3,000 |
30,000 |
||
Lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m., förslagsanslag, högst ................................. Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ............... |
13,250 25,000 |
162,600 |
68,250 |
|
j Patent- och registreringsverket: Upprätthållande av patent- och registreringsver-kets verksamhet, reservationsanslag, att av Kostnader, som föranledas av överståthållarämbe-tets och länsstyrelsernas befattning med vissa slag av registrering, förslagsanslag............... tBankinspektionen: Upprätthållande av bankinspektionens verksam-het, reservationsanslag, att av bidrag till bank-inspektionen direkt utgå .............................. ! Statens provningsanstalt: Upprätthållande av statens provningsanstalts verk-samhet, förslagsanslag, att i första hand av |
771,200 80,500 263,850 |
. ■ V. 4,000 i |
||
Säger för de centrala ämbetsverken |
3,585,450 |
300,551 |
||
De centrala ämbetsverken underlydande ; Bergsstaten: | Bergsstaten ................................................... Arvoden åt två gruvingenjörer, förslagsanslag, |
84,800 |
10,400 |
*) Beloppet redan beviljat av riksdagen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
117
Ordinarie 1 Extra |
Ordinarie |
Extra |
anslag anslag |
anslag |
anslag |
Kronor | Kronor |
Kronor |
Kronor |
t |
7,600 |
|
20,800 |
Sprängämnesinspektionen..............................
Inspektion över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring:
Inspektionen.............................................
Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag, högst
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, förslagsanslag,
högst ................................................
Undervisningsanstalter för sjöfart:
Navigationsskolorna ......................................
Nuvigationslärarkursen, reservationsanslag ......
* iilderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart, förslagsanslag..............
Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid
navigationsskolorna, förslagsanslag...............
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ■ -j ■
Säger för de centrala ämbetsverken underlydande
stater ...........................................................
Handel och sjöfart.
j Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst
i Exportstipendier, reservationsanslag
\ Auktoriserade handelskammare i riket, förslagsan
slag, högst ....
i Svenska handelskamrarna i London och i Frank
rike m. m., förslagsanslag, högst....................
i Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik,
förslagsanslag................................................
! Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag, förslagsanslag, högst
I Ersättning till sjömanshusen, förslagsanslag, högst
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag
i Dispaschörsväsendet, förslagsanslag, högst ..
i Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,
högst .............
Säger för handel och sjöfart
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
i Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:
Bestämt anslag.............................................
Reservationsanslag .....................................
1 Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
i Bestämt anslag.............................................
Reservationsanslag:
Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, vilka icke ägna sig
åt bergshanteringen....................... 12,500
Reseunderstöd åt Kikare av hantverk och
annan mindre industri..................... 14,000
Reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien ..................... 10,000
178
o
,120
,200
11,000 !
19,700
191,320
32,200
336,720
2,700
3,000
28,500
5,700
7,800
167.400
19,700
205,300
30.000
20.000 I
36.000 I
35.000 ''
650
1,000
40.000
27.000
4,000 |
4 8,500!
242,1 50,
36,500 |
65,000 i
118
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
\ Sveriges hantverksorganisation, förslagsanslag, |
||||
högst ............................................................ ; Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av |
4,000 |
|||
lärlingar m. in., förslagsanslag, högst............... Föreningen för svensk hemslöjd, förslagsanslag, |
. |
14,250 |
||
högst............................................................ |
15,000 |
|||
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd |
70,700 |
33,250 |
||
Skatteont kostnader. |
||||
Tullverket: |
||||
Tullverket, förslagsanslag .............................. Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, |
7,813,100 |
|||
förslagsanslag, högst ................................. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltull-styrelsen, förslagsanslag, högst..................... Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets |
10,000 |
25,600 |
||
lokalförvaltning, förslagsanslag, högst ......... Ortstillägg åt befattningshavare å extra stat |
391.200 |
|||
vid tullverkets lokalförvaltning m. 11., förslags-anslag ...................................................... |
43,000 |
|||
Tillfälliga lönetillägg till tullverkets personal, för- |
||||
slagsanslag................................................ |
631,800 |
7,823,100 |
1,091,600 |
|
Kontrollstyrelsen: |
||||
Kontrollstyrelsen............................................. Upprätthållande av verksamheten å kontrollsty-styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljnings- ärenden, förslagsanslag, högst ..................... Särskild föredragande inom kontrollstyrelsen för |
80,800 |
35,000 |
||
utgå ..................................................... |
7,800 |
80,800 |
42,800 |
|
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag. ... |
800,000 |
|||
Stämpelomkostnader, förslagsanslag .................. Kostnader för taxering till skatt å inkomst och för- |
420,000 |
|||
mögenhet, förslagsanslag ............................. Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags- |
1,500,000 |
|||
anslag ........................................................ |
20,000 |
|||
Säger för skatteomkostnader |
............... |
............... |
10,643,900 |
1,134,400 |
Kronans publika lins. |
||||
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus |
||||
i Stockholm, förslagsanslag ........................... |
50,000 |
|||
Byggnader och reparationer, reservationsanslag... |
370,000 |
|||
holms slott, reservationsanslag....................... |
130,000 |
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
119
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra ] Kronor |
|
! Om- och påbyggnadsarbeten ti de i kvarteret Grön-landet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, reservationsanslag ....................................... Om- och påbyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden Om- och påbyggnad av det s. k. Preisiska huset Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster-norrlands län, reservationsanslag .................. |
■ |
| l) 1,000,000 ‘) 325,000 >) 50,000 4,500 |
||
Säger för kronans publika hus |
420,000 |
1,509,500 |
||
De kuugl. teatrarna. Kungl. operan ................................................... |
............ |
60,000 |
% |
|
Ingenjörsveteuskapsakadeinieu. Upprätthållande av verksamheten vid en ingenjörs-vetenskapsakademi, förslagsanslag, högst......... |
'') 40,000 |
|||
Diverse. Ålderstillägg, förslagsanslag.............................. Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags-anslag ........................................................ Städers friheter, förslagsanslag: |
- 44,670 30 |
55,000 3,500,000 |
||
Friheter..........“.............................................. |
44,700 |
|||
Restitutioner, förslagsanslag.............................. Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga |
300.000 4,672,440 3,100,000 100.000 |
3,800,000 |
||
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättighetér, för-slagsanslag ................................................... Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ...... Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ... |
45.000 80.000 125.000 600.000 |
1) Av Kung). Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
avgivas. ■
2) Beloppet redan beviljat av riksdagen.
120
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset
i Stockholm, förslagsanslag ...........................
Bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet, förslagsanslag,
högst..........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
.........................................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ..................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag -
Extra utgifter, reservationsanslag
Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen,
förslagsanslag ..............
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. an
visade medel, förslagsanslag
Säger för diverse
Summa
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
75.000
120,000
133,014
375,000
57.000
Extra
anslag
Kronor
1,000
8,000
l) 272,475
J) 241,100
12,532,154| 5,172,575
27,843,924 1 8.613,601
i) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
121
Bil. A.
Till Konungen.
Av Eders Kungl. Maj:t anmodad att inkomma med yttrande över
en inom riksdagens andra kammare väckt motion nr 110 om höjning
av anslaget till navigationsskolorna m. m. får jag härmed i underdånighet
anföra följande.
Den första delen av motionen avser ett förstatligande av de förberedande
kurser, som sedan år 1915 varje år varit anordnade vid navigationsskolorna
i riket för inträdessökande till styrmans- och 2:a
maskinistklasserna, och vartill hittills Sveriges redareförening ställt erforderliga
medel till förfogande för avlönande av lärare m. m.
Dessa förberedande kurser tillkommo närmast för att bereda möjlighet
för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna att
utan kostnad förvärva sig för inträde i nämnda klasser erforderliga
kunskaper. Kurserna blevo redan från början omfattade med stort
intresse och talrikt besökta, till icke ringa del beroende på att desamma
voro kostnadsfria, vilket jag anser vara av stor betydelse, då många
navigationsskoleelever äro mindre bemedlade och endast hava sina besparingar
från den praktiska tjänsten att tillgå för att kunna bedriva
studier vid navigationsskola.
Undervisningen i meromnämnda kurser har meddelats av lärare
vid navigationsskolorna i enlighet med av överstyrelsen givna föreskrifter
och anhåller jag i underdånighet få bifoga de bestämmelser, som utfärdats
för de senast anordnade kurserna.
Härav framgår, huru kurserna varit ordnade, ävensom de arvoden
respektive lärare åtnjutit. De hittills hållna kurserna hava endast varit
avsedda för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna,
men t'' >rde vara lämpligt att sådana även anordnas för skeppar- och 3:e
maskinistklasserna.
I likhet med motionären anser jag, att dessa förberedande kurser
numera erhållit karaktären av stadigvarande institution, och att, om
desamma upphörde, fara föreligger, att elevantalet vid navigationsskoBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 7 käft. (Nr 7 A—7 B.) 16
122
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
loma avsevärt, nedgår, varigenom svårigheter kunna uppstå i att erhålla
behörigt befäl för den svenska handelsflottan.
Jag delar likaledes motionärens uppfattning, att den privata sjöfartsföreningen
icke bör ingripa i den statliga undervisningen utan bör
därför kostnaden för de förberedande kurserna bestridas av statsverket.
Det i motionen begärda anslaget, 4,000 kronor, synes mig vara väl
avvägt, med hänsyn till att kurser även skola anordnas för skepparoch
3:e maskinistklasserna. •
Med anledning av vad nu anförts, får jag i underdånighet tillstyrka
motionärens förslag, att det i 1919 års statsverksproposition upptagna
anslaget till navigationsskolorna ökas med ett förslagsanslag å
högst 4,000 kronor för bestridande av kostnader för anordnande av förberedande
undervisning i vissa av navigationsskolornas klasser ävensom
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att å tillläggsstat
för år 1919 anvisas ett förslagsanslag å högst 4,000 kronor
för anordnande av förberedande kurser under innevarande år.
I den andra delen av motionen hemställer motionären om utredning
angående omläggning av den nuvarande navigationslärarekursen
samt upprättande av en högre sjökaptenskurs. Med instämmande i de
av motionären anförda skälen för en sådan utredning, får jag för min
del i underdånighet tillstyrka motionärens hemställan med framhållande
av att den ifrågasatta utredningen synes mig kunna verkställas på jämförelsevis
kort tid och utan att några avsevärda kostnader därigenom
orsakas statsverket. Stockholm den 31 mars 1919.
Underdånigst
A. Carell.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
123
Avskrift.
Föreskrifter och undervisningsplan för de förberedande kurserna för
inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklasserna vid
navigationsskolorna år 1918.
1. Förberedande kurser anordnas
vid Göteborgs navigationsskola dels för inträdessökande till styrmansklass
dels för inträdessökande till 2:a maskinistklass,
vid Kalmar navigationsskola för inträdessökande till styrmansklass
och
vid Stockholms, Malmö och Härnösands navigationsskolor gemensam
kurs för inträdessökande till styrmans- och 2:a maskinistklass. Vid
skolorna i Stockholm och Härnösand, där de ordinarie lärokurserna i
styrmans- och 2:a maskinistklasserna börja å olika tider, skall undervisningen
intill tiden för inträdesprövningen i 2:a maskinistklass huvudsakligen
omfatta de ämnen och kurser av inträdesfordringarna, som
äro lika för styrmans- och 2:a maskinistklasserra.
2. Kurserna skola pågå cirka 5 veckor med undantag av den
vid Göteborgs navigationsskola anordnade kursen för inträdessökande
till 2:a maskinistklass, vilken skall pågå cirka 4 veckor.
Kurserna skola börja på följande tider:
i Göteborg förberedande kursen till styrmansklassen den 26 juni,
» » » » 2:a maskinistklassen den 1 juli,
i Malmö den 26 juni,
i Kalmar den 8 juli,
i Stockholm och Härnösand den 22 juli.
Undervisning skall meddelas 5 timmar varje helgfri dag. Läsordning
uppgöres av vederbörande föreståndare efter samråd med lärarne
i respektive kurser och insändes till inspektören för navigationsskolorna
senast 8 dagar efter kursens början.
3. Lärarearvodet i varje kurs om cirka 5 veckor skall utgöra
400 kronor och lärarearvodet i den vid Göteborgs navigationsskola
124
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
särskilt anordnade kursen för inträdessökande till 2:a maskinistklass
350 kronor. Om undervisningen fördelas på flera lärare, skall arvodet
till dessa utgå efter antalet uudervisningstimmar i varje ämne. Återstående
medel av Sveriges redareförenings anslag, utgörande 150 kronor,
fördelas mellan skolorna till ersättning åt vaktmästarna för extra
arbete, varvid Göteborgs navigationsskola erhåller 50 kronor och var
och en av de övriga skolorna 25 kronor.
4. Till lärare i de förberedande kurserna bör i främsta rummet
ifrågakomma lärare vid navigationsskolorna. Ansökan om erhållande
av lärarebefattning insändes till respektive föreståndare före den 1 juni,
varefter föreståndaren med eget yttrande skyndsamt översänder inkomna
ansökningshandlingar till inspektören för navigationsskolorna,
som antager lärare i respektive kurser. Kungörelse, att nu nämnd
lärarebefattning är till ansökan ledig, anslås i skolan. I denna angivas
kursernas längd, antal, undervisningstimmar, avlöningsförmåner med
mera.
5. Kungörelse angående kurserna tillkännagives av vederbörande
föreståndare genom annons i någou av platstidningarna.
6. Inträdessökande till navigationsskolornas styrmans- och 2:a
maskinistklasser, som önska deltaga i de förberedande kurserna, skola
därom göra anmälan till föreståndare för navigationsskola, varvid bifogas
handlingar, som styrka, att de äro berättigade att vinna inträde i
respektive klasser.
Rätt avskrivet intygar
A. Carell.
Inspektör för navigationsskolorna.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
125
Bilaga B.
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1920.
K r o |
n o r. |
1 ’ |
|||
A. Avlöningsstaten. |
Lön. |
Tjänst- görings- |
Orts- tillägg. |
Summa. |
! |
I. Generaltullstyrelsen. |
penningar. |
||||
1 generaltulldirektör........................... |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
11,000 |
|
1 byråchef ....................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
3 byråchefer .................................. |
— |
24,300 |
/ med 600 kr. |
||
Kansliet. |
jEfter 5 år kan lönen höjas |
||||
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
1 med 500 kr. och efter |
|
1 sekreterare ................................... |
— |
— |
o,800 |
) 500 kr. |
|
1,500 |
300 |
4,000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
||
1 registrator .................................... |
2,200 |
med 500 kr., efter 10 år |
|||
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
med ytterligare 500 kr. |
|
12,000 |
och efter 15 år med än |
||||
— |
— |
— |
ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan avlöningen |
||
; |
|||||
'' |
höjas med 200 kr., efter |
||||
1 kvinnligt skrivbiträde ..................... |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
kr. och efter 15 år med |
1 kvinnligt skrivbiträde .................... • Kameralbyr&n. |
1,600 |
lande av varje ålderstill-lägg 100 kr. anses tillhöra |
|||
1 Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
!> med 500 kr. och efter 10 |
|
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
J år med ytterligare 500 kr. |
|
(Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
1,500 |
med 500 kr., efter 10 år |
||||
1 revisor och bokhållare................. |
2,200 |
300 |
4,000 |
med ytterligare 500 kr. |
|
3 revisorer och bokhållare .................. |
— |
— |
— |
12,000 |
och efter 15 år med än |
Revisionsbyrån. 1 förste aktuarie .............................. |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 |
(Efter 5 år kan lönen höjas |
1 aktuarie ...................................... 2 aktuarier ....................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4.000 8.000 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
1 revisor .......................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
och efter 15 år med än |
7 revisorer ...................................... |
— |
— |
28,000 |
ytterligare 500 kr. |
126
Statsutskottets u‘låtande Nr 7 A.
K r o |
n o r. |
||||
1 |
Lön. |
! Tjänst-j görings- |
Orts- tillägg. |
Summa. |
|
penningar. |
|||||
Efter 5 år kan avlöningen |
|||||
1 1 kvinnligt biträde av andra graden ... |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
höjas med 200 kr., efter 10 |
j 1 » » » » » |
— |
— |
— |
2,000 |
och efter 15 år med än |
| 1 kvinnligt biträde av första graden ... |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
ytterligare 200 kr.; sko-lande av varje ålderstill- |
15 kvinnliga biträden » » » |
— |
— |
24,000 |
lägg 100 kr. anses tillhöra |
|
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån. |
göringspenningar. |
||||
| 1 byråassistent ................................. |
3,600 |
1,300 |
400 |
5,800 |
j Efter 5 år kan lönen höjas |
! 1 byr&assistent ................................ |
— |
_ |
— |
5,800 |
> med 500 kr. och efter 10 J år med ytterligare 500 kr. |
Efter 5 år kan lönen höjas |
|||||
; 1 andre byråassistent ..................... |
med 500 kr., efter 10 år |
||||
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
med ytterligare 500 kr. |
|
1 Till vikariatsersättning samt arvoden |
|||||
och flitpenningar åt extra biträden |
125,000 |
||||
därav till gratifikationer åt extra |
|||||
ordinarie tjänstemän och vakt-mästare hos styrelsen högst |
• |
||||
• 1 förste vaktmästare1 ........................ |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 |
[Efter 3 år kan lönen höjas |
1 vaktmästare1 ................................. |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
med ytterligare 100 kr. |
6 vaktmästare1 ................................. |
9,600 |
och efter 9 år med än |
1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle
och lyse anvisas åt vaktmästare hos styrelsen, skall av lönen avstås, för bostad med bränsle 300 kronor samt
för lyse 25 kronor om året.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
127
Kronor.
1 i |
Fast av-löning. |
Summa. |
Efter resp. 3, |
Pen-sions-und er-lag. |
||
: 11. Lokalförvaltningen samt |
||||||
kust- och gränsbevakningen. |
||||||
1. Tjänstemän av högre grad. |
||||||
a) Med bestämd tjänstgöringsort. |
1 |
|||||
i kuslbevakningschef i Skåne och Blekinge |
5,500 |
5,500 |
] |
|||
| 1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte- |
j |
\ 4,400 i |
||||
borgs och Bohus län........................... |
— |
5,500 |
||||
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm- |
1 |
|||||
land och Dalarne .......................... |
4,800 |
4,800 |
3,600 j |
|||
1 överinspektör av klass 1 vid packhus- |
; |
|||||
inspektionen i Stockholm .................. |
7,300 |
7,300 |
] 1 |
|||
1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte- |
f 5,000 |
|||||
borg .................. ....................... |
— |
7,300 |
1 |
|||
1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö |
6,300 |
6,300 |
||||
. 2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak- |
||||||
ningsinspektionerna i Stockholm och |
4,500 |
|||||
Göteborg ......................................... |
— |
12,600 |
400 |
|||
1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö |
5,500 |
5,500 |
4,400 |
|||
1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren |
||||||
i Stockholm .............................. |
6,300 |
6,300 |
||||
12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr- |
||||||
köping, Malmö, Hälsingborg, Trälleborg, |
||||||
Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp |
||||||
börds- och nederlagskontoren i Stock- |
>4,500 |
|||||
holm och Göteborg, ävensom vid upp- |
||||||
börda- samt konfiskations- och kassörs- |
||||||
kontoret i Malmö ........................... |
— |
75,600 |
1 1 |
|||
1 tull förval lare av klass 2 vid tullkamma- |
||||||
ren i Kalmar ............................ |
5,500 |
5,500 |
j |
4,000 |
||
4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands- |
1 |
128
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A,
\ i |
K r o i |
a o r. |
||||
j |
Fast av-löning. i |
Summa. |
Efter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen- sions- undor- lag. |
||
krona ocli Halmstad samt vid konfiska-tions- och kassörskontoren i Stockholm |
22,000 |
: |
1 1 ; |
4,000 |
||
1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma- |
t |
|||||
ren i Uppsala.................................... 19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny- |
4,800 |
4,800 |
||||
köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby, |
• 3,600 |
|||||
Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl-stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall, |
| |
|||||
Härnösand, Luleå och Haparanda......... t tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder- |
_ |
91,200 |
||||
tälje ................................................ 21 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils- |
4,000 |
4,000 |
i |
|||
tima, Linköping, Väslervik, Ronneby, |
84,000 |
i '' |
400 |
3,300 |
||
1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem 3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad- |
3,300 |
3,300 |
12,700 |
|||
stena, Marstrand och Piteå.................. 1 överkontrollör av klass 1 vid packhus- |
— |
9,900 |
1 |
|||
inspektionen i Stockholm..................... |
0,300 |
6,300 |
14,500 |
|||
1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg |
6,300 |
|||||
ren i Stockholm................................ |
5,300 |
5,300 |
||||
3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i Malmö och Göteborg samt vid packhus- |
.3,800 |
|||||
inspektionen i Malmö ...................... |
— |
15,900 |
395,200 |
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
129
Fast av-löning. |
K r c Summa. |
n o r. |
Efter resp. 3, 6 och 9 ars |
Pen- sions- under- lag. |
||
b) Övriga tjänstemän av högre grad. |
||||||
1 förste kontrollör .............................. |
4,800 |
4,800 |
* 3,600 |
|||
16 förste kontrollörer ........................... |
— |
76,800 |
/ |
|||
1 kontrollör ....................................... |
4,200 |
4,200 |
||||
103 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och |
3,300 |
|||||
uppbördskassörer samt 8 bevaknings- |
||||||
kontrollörer) .................................... |
— |
432,600 |
| |
|||
1 kammarskrivare ............................. |
2,800 |
2.800 |
■ 400 |
r 2,ioo |
||
286 kammarskrivare .............................. |
— |
800,800 |
J |
|||
1 tullinspektor............................. ...... |
2,600 |
2,600 |
||||
7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer) |
— |
18,200 |
2,000 |
|||
1 tullti^knl.......................................... |
3,000 |
3,000 |
||||
3 tullliskaler...................................... |
— |
9,000 |
1,354,800 |
|||
2. Tjänstemän av lägre grad. |
||||||
1 överuppsyningsman av klass 1 ......... |
2,600 |
2,600 |
[ 300 |
|||
1 överuppsyningsman av klass 1 ......... |
— |
2,600 |
||||
1 överuppsyningsman av klass 2 ......... |
2,300 |
2,300 |
| |
|||
3 överuppsyningsman av klass 2 (därav |
200 |
1,700 |
||||
1 befälhavare å kustbevakningsångare) |
— |
6,900 |
i |
|||
1 gränsöveruppsyningsman .................. |
2,600 |
2,600 |
300 |
|||
1 kustöveruppsyningsman..................... |
2,100 |
2,100 |
||||
26 kustöveruppsyningsmän..................... |
— |
54,600 |
, 1,300 |
|||
1 uppsyningsman av klass 1 ............... |
2,050 |
2,050 |
||||
42 uppsyningsman av klass 1 ............... |
— |
86,100 |
150 |
|||
1 uppsyningsman av klass 2 .............. |
1,900 |
1,900 |
. 1,200 |
|||
22 uppsyningsman av klass 2 ............... |
— |
41,800 |
||||
1 u| psyningsman av klass 3 ............... |
1,750 |
1,750 |
1,100 |
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 17
130
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
K r o |
n o r. |
|||||
Efter resp. 3, |
||||||
6 och 9 års |
Pen- |
|||||
Fast av- |
tjänstgöring |
. |
||||
Summa. |
kan den fasta |
|||||
lördag. |
avlöningen |
under- |
||||
gång men: |
lag. |
|||||
22 uppsyningsman av klass 3 ............... |
38,600 |
| |
1,100 |
|||
1 gränsuppsyningsman ........................ |
2,050 |
2,050 |
1 ISO |
l 1,300 |
||
8 gränsuppsyningsmän ........................ |
— |
16,400 |
) |
1 |
||
1 kustuppsyningsman........................... |
1,650 |
1,650 |
||||
65 kustuppsyningsman........................... |
— |
107,250 |
. 1,100 |
|||
1 vaktmästare av klass 1.................... |
1,750 |
1,750 |
||||
531 vaktmästare av klass 1..................... |
— |
929,250 |
||||
1 vaktmästare av klass 2..................... |
1,500 |
1,500 |
1 |
|||
193 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an- |
r 1,000 |
|||||
ställda å kustlievakningsångare) ........ |
— |
289,500 |
1 |
|||
1 vaktmästare av klass 3..................... |
1,200 |
1,200 |
. 100 |
\ 900 |
||
59 vaktmästare av klass 3.................... |
— |
70,800 |
) |
|||
1 gränsridare....................................... |
1,500 |
1,500 |
| |
|||
182 gränsridare .................................... |
— |
273,000 |
1,000 |
|||
1 kustvakt.......................................... |
1,300 |
1,300 |
||||
41 kustvakter....................................... |
— |
53,300 |
1 |
|||
1 kustroddare .................................... |
1,200 |
1,200 |
1 |
|||
* 900 |
||||||
225 kustroddare ................................ |
270,000 |
2,267,450 |
1 |
|||
Till orlstillägg åt befattningshavare vid tull- |
||||||
verkets lokalförvaltning samt kust- och |
||||||
gränsbevakning, förslagsanslag......... |
— |
— |
338,010 |
|||
Till arvoden åt föreståndare för tullfSrvalt- |
||||||
niugsavdelning i Göteborg och Malmö |
||||||
för utövande av i § 18 i avlöningsreg- |
||||||
lementet omförmält uppdrag, förslags- |
||||||
anslag, högst ................................ |
— |
— |
2,000 |
Ståltät skottet» utlåtande Nr 7 A.
131
Till arvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare,
förslagsanslag ■■
Till arvoden åt ordinarie tjänsteman för
tull behandling av passagerareffekter,
förslagsanslag..............................
Till vikariatsersfittning, extra biträden, flyttningshjålp
in. m., förslagsanslag......
Fast avlöning.
B. Ålders tilläggs staten.
Förslagsanslag...............................
Säger —
Kronor.
Summa.
12,000
16,000
760,000
5.134,480
Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:
6,473,360
800,000
Transport 6,273,360
Pen
sions
under
iag.
Krön |
o r. |
|||||
För befattningen upp- |
||||||
Tjänst- |
tagen avlöning i |
Kronor. |
||||
'' |
Lön. |
görings- pennin- |
1919 |
1904 |
1910 |
|
gar. |
års |
års |
års |
|||
stat. |
stat. |
stat. |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
6,273,360 |
C. Övergångsavlöningsstaten. |
||||||
Stockholm. |
||||||
Tullkammaren. |
. . |
|||||
2,500 |
500 |
_ |
3,000 |
— |
||
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång |
4,200 |
|||||
mot en kontrollörstjänst med .......................... |
— |
— |
— |
— |
132
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Krön |
o r |
“ |
||||
För befattninge |
n upp- |
|||||
Tjänst- |
tagen avlöning i |
|||||
- |
görings- |
Kronor. |
||||
pennin- |
1919 |
1904 |
1910 |
|||
gar. |
års |
års |
års |
|||
stat. |
stat. |
stat. |
||||
Tullbevakningsinspektionen. |
, |
|||||
Överinspektören N. G. Nordquist1................................. |
4,200 |
800 |
— |
5,000 |
■ |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot |
||||||
en överinspektorstjänst med .................................... |
— |
— |
6,300 |
— |
— |
|
Västervik. |
||||||
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ............................... |
3,000 |
1,000 |
4,000 |
— |
||
Anm. Tjånsten utbytes vid innehavarens avgång mot en |
||||||
tullförvaltartjänst med ........................................... |
— |
— |
4,000 |
— |
||
Göteborg. |
||||||
Packhusinspektionen. |
||||||
Överinspektören J. H. Lindquist................................. |
4,000 |
3,000 |
— |
7,000 |
— |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot |
||||||
en överinspektorstjänst med ................................. |
— |
— |
7,300 |
— |
- |
|
Såger |
— |
— |
21,800 |
14,000 |
5,000 |
|
Transport |
— |
_ |
— |
— |
— |
6,273,360 |
Kronor. |
||||
D. Kustroddaren A. P. L. Bahr ..... |
Indragningsstaten. Landskrona. |
Transport |
700 |
6,273,360 |
Kustvakten till hast J. A. Möller |
Hälsingborg. |
400 |
1 Åtnjuter bostfillsv&ning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt nådigt
brev den 10 maj 1867. 6
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
133
Kronor. |
||
Falkenberg. Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer......................................................................... |
800 |
! |
Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson .............................................. |
1,100 |
|
Varberg. Kustroddaren J. A. Berndtsson .............................................................. |
700 |
. |
» J. A. A. Gustafsson............................................................................ |
700 |
|
» A. Andersson................................................................................... |
700 |
|
Göteborg. Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson.................................................................. |
800 |
|
Kustroddaren E. Svensson |
700 |
|
» A. L. Siltherström................................................................................ |
700 |
|
Östersund. Gr&nsridaren J. P. Bodin......................................................................................... |
700 |
|
Umeå. Vaktmästaren A. A. Rönnmark ................................................................................. |
900 |
8,900 |
E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare. Förslagsanslag ..................................................................................................... |
1 320,000 |
|
F. Pensionsstaterna för avlidna tjånstinnehavares efter-lämnade änkor och barn. a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-sionering, förslagsanslag .............................................................................. |
25,000 |
|
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, so särskilt anslag å riksstaten. G. Omkostnadsstaten. Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................... |
2,720 |
|
Gottgörelse till rådhusrätterna för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 |
4,000 |
|
Anslag till rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag.......................................... |
45,000 |
|
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag |
65,000 |
134
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kronor.
Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings- |
||
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ................................................... |
30,000 |
|
» » expenser, förslagsanslag ....................................................................... |
125,000 |
, |
» » post- och telegramporto, förslagsanslag ................................................. |
20,000 |
|
» » läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ........... |
20,000 |
|
» > gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom |
||
nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningama .............. |
1,500 |
|
» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag............... |
175,000 |
t |
» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ................................................... |
21,000 |
|
» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag ......... |
125,000 |
|
» » beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt |
||
tulltjänstemäns andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar, förslagsanslag |
500,000 |
|
6,000 |
||
» » diverse utgifter, förslagsanslag ............................................................... |
45,620 |
1,185.840 |
Summa kronor 17,813,100
Förteckning ä arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1920.
! Kronor.
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten inom Norrbottens lön ................................. 2,000
» » tolk för finska språket vid » » » ................................. 300
» » präst i Sandhamn .......................................................................................... 250
» » skollärare i Landsort....................................................................................... 70
» » »i Huvudskär..................................................................................I 100
Summa kronor! 2,720