Statsutskottets utlåtande Nr 08,

3

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den i april 1919 kl. 3 e. ro.

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av fast anställning
m. m. åt vissa skrivbiträden i domsagornas kansli,
eventuellt även hos häradsskrivare och landsfiskaler.

(3:e avd.)

i en inom första kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling hänvisad motion (nr .91) bär herr C. Lindhagen hemställt,
att riksdagen ville hos Kung!- Maj:t anhålla om undersökning, i vilka
fall och på vad sätt skrivbiträden, som äro i domsagornas kansli —
eventuellt även hos häradsskrivare och landsfiskaler — på ett stadigvarande
sätt sysselsatta med skrivarbete, skulle kunna erhålla fast anställning
med rätt till sjukhjälp, semester och pension.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

I förevarande motion har motionären återupprepat sitt många gånger
framförda, men av riksdagen ständigt förkastade yrkande om undersökning,
huruvida icke å domsagornas kanslier sysselsatta skrivbiträden
borde erhålla fast anställning med rätt till sjukhjälp, semester och
pension.

Det huvudskäl, som tidigare föranlett riksdagen att avslå motionärens
yrkande, har varit, att det arbete, varom här är fråga, ålåge vederbörande
domhavande att utföra eller bekosta mot åtnjutande av den rätt
till sportler, som inginge i domhavandenas avlöning. Denna omständighet
åter betingas av den väsentligt olikartade arbetsmängd, som före -

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

finnes inom särskilda domsagor. Så kan hos vissa häradshövdingar tidvis
föreligga behov av ett större antal skrivbiträden och å andra tider av ett
mindre antal sådana. Hos andra domhavande åter kan arbetet utföras
utan något mer eller mindre stadigvarande biträde. Att under sådant förhållande
under statens medverkan fast anställa å varje domsagekansli
ett större eller mindre antal skrivbiträden med rätt till sjukhjälp, semester
och pension, utan att i samband därmed förändrade bestämmelser
komme till stånd rörande domhavandes sportelrätt, har synts riksdagen
icke vara skäligt. Giltigheten av denna uppfattning har icke av vad av
motionären nu anförts, enligt utskottets mening, i någon mån rubbats.
Och detta så mycket mindre, som från motionärens sida aldrig någon
uppgift lämnats, än mindre något bevis framlagts därom, att de av
vederbörande domhavande anlitade skrivbiträdena vore underbetalta eller
att på annat sätt ett oskäligt utnyttjande av deras arbetskraft ifrågakomme.

Motionären har nu hänvisat till den förändrade bestämmelse, som
kommit till stånd beträffande de hos häradshövdingarna anställda juridiskt
bildade biträdena. Som känt är, har denna anordning påkallats av
hänsyn till utbildningen för domarebefattning och är sålunda motiverad
av helt andra skäl än de av motionären för hans yrkande framförda.

Emot utskottets tidigare erinran, att den föreslagna undersökningen
med samma rätt borde omfatta även en mängd andra hos statstjänstemän
mer eller mindre tillfälligt anställda biträden, gör nu motionären
gällande, att detta icke borde utgöra något hinder, utan utredningen i
så fall böra avse även dessa senare biträden. Att i anslutning till eu
sådan uppfattning förorda en undersökning utan att närmare motiv för
dess igångsättande eller någon begränsning av dess omfattning angives^
synes emellertid utskottet icke vara lämpligt eller möjligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa^

att herr Lindhagens förevarande motion icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 april 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Närvarande: se under utlåtande nr 67.

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Reservation

5

av herrar A. C. Lindblad, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råetock,
P. A. Hansson i Stockholm, (J. R. Jansson i Falun och O. Nilsson
i Örebro, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl- Maj:t anhålla,
att Kung!. Maj:t måtte snarast möjligt låta utreda,
huruvida och på vad sätt biträden, som i domsagornas
kanslier äro ständigt och helt sysselsatta med
skrivarbete, må kunna erhålla lastare anställning med
rätt till sjukhjälp, semester och pension eller åtminstone
vissa skäliga förmåner, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 33 käft. (Nr 67— 68.)

2