Statsutskottets utlåtande Nr 48,
9
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1919 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av vädd motion om tillerkännande av
det till 1918 års krig stid still äg g hörande s. k. grundbeloppet
åt alla vid marinen anställda under officer s
-
korpraler.
(l:a avd.)
1 en inom andra kammaren av herr V. Carlson i Karlshamn väckt
motion (nr 107), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,
har hemställts, att alla marinens underofficerskorpraler vid
stammen, oberoende av civilstånd och kommendering, som den dag
kungl. kungörelsen av den 22 mars 1918 (Sv. författningssamling nr
138) trädde i kraft, voro underofficerskorpraler, må komma i åtnjutande
av den del av 1918 års krigstidstil]ägg, som benämnes grundbelopp.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
»1 motion av undertecknad till 1918 års lagtima riksdag yrkades,
att underofficerskorpral vid marinen (flottan och kustartilleriet) skulle vid
erhållande av den s. k. grundplåten likställas med underofficerare. Vid
remiss av motionen till kungl. marinförvaltningen yttrade densamma
bl. a. följande: »dessa U. O. K. fullgöra helt underofficers tjänst och
äro vad utbildning och levnadsålder beträffar fullt jämställda med underofficerare
vid marinen (sergeant av 2:dra klass). I avseende å krigstidstillägget
torde med U. O. K. vid flottan kunna jämställas de U. O. K.
vid kustartilleriet, som åtnjuta inkvartering sbidrag.»
Marinförvaltningen föreslog, att bestämmelserna om krigstidstillägg
åt U. O. K. böra så avfattas, att den gemensamma grundplåten tilllägges
Underofficerskorpral, som åtnjuter inkvarteringslndrag. Utskottet
anförde därefter: Marinförvaltningens sålunda framförda förslag beträffande
underofficerskorpral erna synes utskottet böra bifallas. Detta blev
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 29 höft. (Nr 46—50.) 1264 w 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 48-
också riksdagens beslut. Av vad sålunda anförts torde framgå, att kungl.
marinförvaltningen jämställt de U. 0. K. vid kustartilleriet, som åtnjuta
inkvarteringsbidrag, (de gifta) med alla U. 0. K. vid flottan. Vid
Karlskrona station har kungl. kungörelsen tillämpats så, att de U. 0. K.
vid flottan, som åtnjutit inkvarteringsbidrag under l:a kvartalet 1918,
erhållit grundplåten, och vid Stockholms station om U. 0. K. någon
del av lista kvartalet erhållit inkvarteringsbidrag. Emellertid återstår
en kategori av U. O. K., som icke åtnjutit grundplåten, nämligen de
ogifta U. 0. K., som varit sjökommenderade hela eller del av lista
kvartalet 1918. Det orimliga förhållandet har härigenom inträffat, att
på grund av förlusten av inkvarteringsbidrag, 15 kronor per månad,
förlorades även rätten till grundplåten,. 365 kronor. Det torde i detta
sammanhang böra påpekas, hurusom utskottet ansett, att hänsyn icke
bör tagas till befattningshavares civilstånd vid krigstidstilläggets bestämmande.
På grund av den höga levnadsålder, vartill U. 0. K. i allmänhet
kommit, hava de, oavsett civilstånd, anskaffat sig egen bostad och bohag,
för vilket hyra måste erläggas även under sjökommendering, då
självklart det lilla skåpet i kasernlogementet tillsammans med ett 15-tal meniga av manskapet, icke kan tillfredsställa de mest elementära
behov att få njuta av lugn och ro någon stund för sig själv.
Det finns U. 0. K. med ända till 17 tjänsteår, som ej åtnjutit inkvarteringsbidrag
och därav förlorat 1918 års grundbelopp. Några
exempel på hur bestämmelsen verkat:
En U. 0. K., som varit landkommenderad lista kvartalet 1918, men
sjökommenderad övrig del av året, erhöll grundplåten, då däremot en
IT. 0. K., som varit sjökommenderad en månad av lista kvartalet men
landkommenderad övrig del av året, blev utan. En U. 0. K. på stat,
som var sjökommenderad, fick ej grundplåten, då däremot en konstituerad
U. 0. K., oduglig till sjötjänst, erhöll densamma. ‘ U. 0. K., gift
sådan, som varit inskriven å sjukhus i 12 månader, erhöll grundplåten,
då däremot en ogift U. 0. K., som under 1 månad varit intagen å
sjukhus, icke erhöll densamma. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.
I riksdagens skrivelse till Konungen, nr 348, har anvisats medel för rät,
tande av vissa missförhållanden, som uppstått vid tillämpningen för 1918
års krigstidstillägg, vari bland annat anföres: »att, då riksdagen råkat
begå ett till sina följder olycksbringande förbiseende, torde alla vara
överens om att rättelse, nu eller framdeles, bör kunna ske, därest det
på något sätt är möjligt». Om åberopade förhållande icke kan anses
som ett förbiseende, har det dock varit en uppenbar orättvisa.»
Statsutskottets utlåtande Nr 48.
11
Att vissa ojämnheter måst uppkomma vid tillämpningen av kungörelsen
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst torde enligt utskottets mening hava varit ofrånkomligt.
Det synes dock utskottet icke lämpligt att, på sätt motionären
föreslagit, nu företaga en jämkning i de av 1918 års lagtima
riksdag fastställda grunderna för krigstid stilläggs åtnjutande. Utskottet
anser sig följaktligen böra avstyrka bifall till motionen och får sålunda
hemställa,
att herr Carlsons i Karlshamn förevarande motion
nr 107 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 april 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS
Utskottets
yttrande.
Närvarande: Se under uti. nr 46.