Statsutskottets utlåtande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 1 ((april 1919 kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och propositionen om tillägg sstat för år 1919 under
åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående tekniska
elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro
jämte i dessa ämnen väckta motioner.
(2:a avel.)
Uti den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande
av punkt 247 av det vid åttonde huvudtiteln fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastika ärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro godkänna
följande ordinarie stat för år 1920:
Lön |
Tjänstgö-ringspen-ningar. |
Summa |
||||
Kronor |
Kronor. |
Kronor |
||||
1 rektor (förutom av kommunen bekos-tad fri bostad eller ersättning härför) |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
|||
1 lektor (förutom ålderstillägg)........ |
3,900 |
- |
1,900 |
— |
''5,800 |
— |
9 lektorer (förutom ålderstillägg)...... |
35,100 |
— |
17,100 |
— |
l52,200 |
— |
1 lektor (från och med den 1 juli 1920) |
1,950 |
— |
950 |
— |
2,900 |
— |
1 lektor (från och med den 1 juli 1920 |
1,950 |
— |
950 |
—| |
2,900 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 26 käft. (Nr 42.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
Lön Kronor |
Tjänstgö- ringspen- ningar Kronor |
Summa Kronor |
||||
1 vaktmästare.............. |
900 |
550 |
_ |
2 1,450 |
||
1 maskinisfoch eldare ............ |
1,100 |
— |
650 |
— |
31,750 |
|
1 laboratoriervaktmästare från och med |
550 |
_ |
325 |
_ |
875 |
_! |
Till arvoden åt extra lärare vårtermi-nen 1920 för 160 veckotimmar |
_ |
_ |
_ |
15,000 |
_i |
|
t arvoden åt extra lärare hösttermi-nen 1920 för 99 veckotimmar...... |
_ |
_ |
_ |
__ |
7,800 |
|
> bokförings- och skrivbiträde åt rek-tor.......................................... |
__ |
_ |
_ |
900 |
_ |
|
» övningar i lantmäteri ............... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
» föredrag om arbetarskydd och hy-gien ...................................... |
— |
— |
— |
— |
400 |
_ |
» skolläkare .............................. |
— |
— |
— |
700 |
— |
|
» bibliotek ................................ |
— |
- |
— |
— |
1,500 |
— |
» samlingar och undervisningsmate-riell |
_ |
_ |
_ |
2,500 |
J |
|
» verkstaden för materialier och di-verse....................................... |
_ |
_ |
_ |
1,000 |
J |
|
» laborationer ......................... |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
—i |
» tryckningskostnader, annonser, |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
||
» lyshållning, uppvärmning m. m- |
— |
— |
— |
17.550 |
— |
|
Summa kronor |
— |
—| |
— |
—! |
129,325 |
—i |
1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter
9 år med än ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och
elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen
avstås för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest befattningshavare
åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i öviigt erforderligt bränsle,
ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda
värde, skall det ankomma på Kung!. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag,
som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en
årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt skola i fråga
om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3 av
kung! kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
3
dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga
att beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie
personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen
i deras helhet icke överskridas.
Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna
propositionen (nr 2) med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år
1919 under respektive punkterna 60 och 61 av åttonde huvudtiteln föreslagit
riksdagen
att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren samt maskinisten
och eldaren vid tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i
Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 650 kronor,
att utgå med 400 kronor till vaktmästaren samt med 250 kronor till
maskinisten och eldaren; samt
att till täckande av dels under år 1917 uppkommen brist i den för
tekniska elementarskolan i Örebro för sagda år gällande staten, dels ock för
år 1918 beräknad brist i nämnda skolas stat anvisa på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag, högst 9,406 kronor.
Utredningen i berörda ämnen återfinnes å sid. 751—766 i det vid
statsverkspropositionen för år 1920 fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastika
ärenden för ovannämnda dag.
I detta sammanhang har utskottet till behandling dessutom förehaft
fyra särskilda motioner väckta, två inom första kammaren av herr A. Lindgren
m. fl. (nr 45 och 46) och två inom andra kammaren av herr A. P.
Gustafsson m. fl. (nr 215 och 216), av vilka motioner I: 45 och II: 215
samt I: 46 och II: 216 äro sinsemellan likalydande.
I de båda sistnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen, utöver
av Kungl. Maj:t äskade medel, måtte för tekniska gymnasiets i Örebro
utvidgning från och med hösten 1919 med en fjärde parallellavdelning och
en i samband därmed inrättad tekniskt merkantil linje bevilja
a) på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 4,000 kronor, och
b) på extra stat för 1920 ett anslag av 12,000 kronor.
I motionerna 1:45 och 11:215 har föreslagits, att riksdagen för
att bereda lärjungarna vid det blivande tekniska gymnasiet i Örebro större
frihet i valet mellan gymnasiets tre linjer, än de skulle få enligt Kungl.
Maj:ts förslag, måtte höja det i Kungl. Maj:ts förslag till stat för tekniska
gymnasiet i Örebro för år 1920 upptagna anslaget till arvoden åt extra
lärare för höstterminen nämnda år från 7,800 kronor till 8,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
I avseende å de skäl, som motionärerna förebragt för ovanberörda
förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Över de i omförmälda motioner framlagda förslag har utskottet i vederbörlig
ordning införskaffat skolöverstyrelsens yttrande, vilket är av följande
lydelse:
»De till Överstyrelsen remitterade motionerna sammanhänga principiellt på det
närmaste med varandra. Överstyrelsen anser sig därför böra upptaga dem till behandling
i ett sammanhang. I motionerna om förhöjning i anslaget till arvoden åt
extra lärare (nr 45 och 215) uppgifves visserligen, att såväl sagda motioner som skolstyrelsens
framställningar i samma syfte icke hava något som helst samband med
graden av undervisningens specialisering, utan endast åsyfta en lämplighetsåtgärd av
mycket ringa om ens någon principiell betydelse för den pågående omorganisationen
av läroanstalten. Kort förut framhålla emellertid motionärerna, att skillnaden emellan
de av Kungl. Maj:t föreslagna och av motionärerna ifrågasatta anslagsbeloppen är så
ringa, att den icke i och för sig skulle påkallat en förnyad framställning från deras
sida, om icke ett obetingat godkännande av Kungl. Majrts förslag måste anses innebära
en principiell anslutning till de'' skäl, som anförts för nedsättningen i anslaget,
och att detta enligt motionärernas förmenande skulle kunna leda till avsevärda svårigheter
för skolans lärjungar. De åberopade, av Kungl. Maj:t anförda skälen sammanfattas
i departementschefens yttrande (prop. 1919 sid. 762) sålunda, att styrelsens
framställning »syftar åt en viktig och i viss mån genomgripande förändring i det
blivande tekniska gymnasiets organisation». Att denna uppfattning icke, såsom motionärerna
anse, beror på att de sakkunniga, som avgivit yttrande i ärendet, »missuppfattat
frågans innebörd», utan att framställningen verkligen syftar åt en sådan förändring,
framgår med all önskvärd tydlighet av den andra motionen nr 46 respektive
216, i vilken anslag begäres till en starkt specialiserad merkantil linje under
särskilt betonande av de förutvarande linjernas specialisering. Motionärerna framhålla
här såsom önskligt, att »gymnasiets tekniska undervisning i hufvudsak finge bibehålla
samma karaktär som i den nuvarande tekniska elementarskolan», något som
förvisso icke kan vara avsett, när riksdagen fattade sitt beslut angående den lägre
tekniska undervisningens omorganisation.
Den tekniska kommittén, i vilken tekniska elementarskolans i Örebro nuvarande
rektor var ledamot och sekreterare, framställer i sitt år 1912 avgivna betänkande en
skarp kritik av de tekniska elementarskolorna och föreslår i deras ställe upprättande
av ett system av tekniska fackskolor med strängt specialiserad undervisning och lärotiden
avkortad till två läsår. De myndigheter, korporationer och enskilda, som yttrat
sig över förslaget, bland dem även stadsfullmäktige i Örebro, hava i stort sett gillat
kommitténs synpunkter och framhållit, att de tekniska elementarskolorna borde ombildas
i den riktning kommittén föreslagit. Från åtskilliga håll framhölls emellertid,
att det ej vore tillräckligt med enbart fackskolor, utan att det även behövdes läro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
anstalter, som meddelade en allmänt teknisk och i förening med denna eu viss merkantil
utbildning. Av Kungl. Maj:t för frågans ytterligare utredning särskilt tillkallade
sikkunniga anslöto sig till den tekniska kommitténs uppfattning angående de tekniska
eaementarskolornas olämplighet och förordade principiellt de av den tekniska kommittén
föreslagna tvååriga fackskolorna, men föreslogo därjämte upprättandet av tekniska
gymnasier, som skulle meddela den allmänt tekniska och därmed förenade
merkantila bildning, som ansetts behövlig. De tekniska fackskolorna skulle emottaga
företrädesvis »begåvade framåtsträvande arbetare, som redan hunnit arbeta sig in i
någon bestämd industrigren och definitivt beslutat att ägna sig åt denna samt på
grund därav hade sitt intresse inriktat just på specialstudier inom denna gren». För
den skull blevo inträdesfordringarna i teoretiska ämnen begränsade till sådant, som
oundgängligen behöves för de tekniska studiernas bedrivande, huvudsakligen matematik,
ett ämne, som utan svårighet kunde inhämtas snart sagt var som helst utan de
med en längre vistelse vid någon förberedande läroanstalt förenade kostnaderna. De
tekniska gymnasierna åter skulle emottaga huvudsakligen sådana sökande, som önskade
ga den »tekniska vägen» utan att hava bestämt sig för något visst fack, och vilka
sålunda i regel icke ägnat sig åt någon längre tids praktiskt arbete, men som i stället
varit i tillfälle att förvärva det större mått av sådana kunskaper i allmänbildande
ämnen, som för studier på gymnasialstadiet ansåges erforderliga. För sådana lärjungar
skulle det vara en fördel, att undervisningen icke specialiserades mera, än att de efter
slutad skolgång kunde välja mellan olika fack, allt efter som deras framtida praktiska
verksamhet komme att gestalta sig. Oaktat den extra belastning, som skulle
tillkomma genom undervisningen i merkantila ämnen, skulle den tekniska undervisningen
i gymnasierna icke behöva bliva mindre omfattande än den varit i de tekniska
elementarskolorna, enär ett väsentligt antal undervisningstimmar kunde vinnas
genom indragning av verkstadsarbetet och därigenom att bland inträdesfordringarna
upptoges nödig färdighet i ritning och teckning, så att den i de tekniska elementarskolorna
härför anslagna tiden kunde minskas.
Skolöverstyrelsen finner det sålunda uppgjorda och af riksdagen godkända programmet
för den ifrågavarande undervisningens ordnande synnerligen lämpligt. De
skal, som av den tekniska kommittén år 1912 anfördes mot de tekniska elementarskolornas
bibehållande, synas alltjämt äga oförminskad giltighet och förringas icke av
den senare framkomna tanken på upprättande jämväl av tekniska gymnasier. Även
om under årens lopp undervisningen vid de tekniska elementarskolorna i vissa avseenden
förbättrats, kvarstår dock det missförhållandet, att, så som de tekniska elementarskolornas
inträdesfordringar äro bestämda, elevmaterialet i dessa skolor måste
bliva i hög grad ojämnt. Skolöverstyrelsen måste hålla före, att den uppdelning av
elevmaterialet, som föranledes av olikheten i de för de tekniska fackskolorna och för
de tekniska gymnasierna angivna inträdesfordringarna, måste komma att bliva av
mycket stor betydelse för skolarbetets rationella bedrivande. Det torde lätt inses, att
eu elev, som före inträdet i skolan genom praktiskt arbete under en följd av år
skaffat sig god erfarenhet i något visst fack, ingalunda kan känna sig till freds med
den undervisning i fackliga ämnen, som med hänsyn till de mindre erfarna, ofta väsentligt
yngre eleverna i samma avdelning måste rättas efter dessas nivå. Å andra
sidan måste det för sistnämnda elever, vilka ofta äga bättre förkunskaper i andra
6
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
ämnen, exempelvis i språk, verka hinderlig!, att vid undervisningen eu långt gående
hänsyn måste tagas till de elever, som hava sämre eller inga förkunskaper i dessa
ämnen. Föredraganden, som själv genomgått en teknisk elementarskola, har en livlig
hågkomst av berörda missförhållanden och den olust de vållade bland skolans lärjungar
till orimlig skada för studiearbetet. Nu påpekade förhållanden synas motionärerna
icke hava tillräckligt beaktat, varför de också kommit att på ett påfallande
sätt lämna ur räkningen de möjligheter till undervisningsresultatets förbättring och
studietidens förkortning, som ligga i en med hänsyn till arten av elevernas förkunskaper
företagen lämplig fördelning av elevmaterialet på olika slag av läroanstalter,
fackskolor och gymnasier.
Enligt Tekniska elementarskolans i Örebro • redogörelse för läsåret 1917—1918
hade av skolans vid höstterminens början 1917 intagna 96 lärjungar nära hälften
genomgått 6 eller flera klasser av allmänt läroverk, under det att de återstående i
allmänhet erhållit blott folkskoleunderbyggnad samt förberedande privat undervisning.
I en den 24 januari 1918 daterad underdånig skrivelse upplyser skolans styrelse, att
av nämnda 96 lärjungar endast 78 företedde intyg om föregående praktisk verksamhet,
därav 17 under mindre än 1/2 år, 16 under minst 1/i år men mindre än 1 år,
14 under minst 1 år men mindre än 2 år och 31 under 2 år och däröver. Samtidigt
varierade elevernas levnadsålder mellan 15 och 29 år. Oavsett att arten av
den praktiska verksamhet, åt vilken eleverna före inträdet i skolan ägnat sig, kan
hava varit mycket olika, framgår tydligt, att de elever, skolan sålunda fått emottaga,
måste besitta mycket olika förutsättningar för arbetet i skolan. Och likväl var, enligt
den af skolan lämnade uppgiften, antalet kompetenta inträdessökande så stort,
att icke mindre än 37 måste avvisas på grund av bristande utrymme och lärarekrafter.
Det fanns alltså vid elevernas intagning en gallringsmöjlighet, om vilken man
torde få antaga, att den icke lämnats obegagnad. Det nu förefintliga elevmaterialet
vid tekniska elementarskolan i Örebro företer alltså just en sådan sammansättning
av heterogena element, som den av statsmakterna senast beslutade reformen avser att
förebygga. Denna åsyftar nämligen, som förut nämnts, en rationell fördelning av
elevmaterialet, så att de elever, som hava längre praktik i något visst fack och önska
vidare utbildning i detta, hänvisas till motsvarande fackskola, under det att de, som
icke äro i besittning av så lång praktik och icke valt något visst fack, men hava
för studier i gymnasiet erforderliga förkunskaper, hänvisas till tekniskt gymnasium.
Nu kan det visserligen till stöd för motionärernas förslag anföras, att trots berörda
olägenhet i fråga om elevmaterialets ojämna beskaffenhet tekniska elementarskolan
i Örebro kommit till jämförelsevis goda resultat och tillvunnit sig fackmännens
stora förtroende. Det är nu så långt ifrån att överstyrelsen skulle vilja förneka
eller förringa detta förhållande, att överstyrelsen med tacksamhet anser sig böra
erkänna det i många avseenden framstående arbete, som tekniska elementarskolan i
Örebro hittille lyckats utföra, tack vare en för undervisningens uppgifter varmt intresserad
styrelse och en mycket energisk ledning, vilken även lyckats utverka åt skolan
jämförelsevis goda resurser. Dock torde varken motionärerna eller någon annan,
som uttalat sig i samma riktning som dessa, kunna förneka, att resultatet skulle
kunna hava blivit ännu bättre, om skolans lärjungar vid sitt inträde i skolan varit
mera jämställda i fråga om förkunskaper och övriga förutsättningar för studierna i
Statsutskottets utlåtande Nr 42. 7
skolan, och allra minst torde någon kunna förneka, att för de skolans elever, som
vid sitt inträde i skolan ha en längre tid praktisk verksamhet bakom sig och som
önska en speciell facklig utbildning, skolans treåriga kurs kommer att medföra eu
avsevärd tidsförlust.
•i s^^un<^a htr anses klart, att den tekniska elementarskoletypen icke bör
bibehållas och att de tekniska gymnasierna för att på ett lyckligt sätt fylla sin uppgut
bredvid de tekniska fackskolorna icke böra differentieras på olika linjer i större
grad, än att lärjungarna efter avgången från gymnasiet, liksom hittills ofta varit fallet
med dem, som avgått från eu teknisk elementarskola, kunna ägna sig åt vilken
som helst teknisk verksamhet, som för dem erbjuder de bästa utsikterna, så synas
de skäl, motionärerna anfört för bifall till motionerna nr 45 och 215, icke äga betydelse.
Riksdagen har visserligen medgivit att, då antalet lärjungar i det tekniska
gymnasiet i Örebro är så stort, att en uppdelning i parallellavdelningar är behövlig,
en viss differentiering i fråga om undervisningen må ske enligt närmare föreskrifter’
som meddelas av Kungl. Maj:t, men det kan därvid icke hava varit riksdagens mening,
att differentieringen skulle få göras så stark, att läroanstalten förlorade sin karaktär
av tekniskt gymnasium och i stället närmast komme att utgöra en grupp av
treåriga fackskolor med i stort sett samma fel, som vidlåda de tekniska elementarskolorna.
Beslutet avser uppenbarligen endast den fördelning, som kan bliva nödvändig,
då antalet elever i en klass är så stort, att dessa ej kunna undervisas tillsammans i
en avdelning, men icke den ytterligare uppdelning, som skulle erfordras för tillgodoseende
av larjungarnas speciella önskningar i fråga om fackutbildning. Ett bifall till
motionen skulle därför enligt överstyrelsens mening verka i strid mot riksdagens tidigare
beslut och . innebära ett erkännande av helt andra principer för det tekniska
gymnasiets organisation än dem, som innefattas i riksdagens beslut angående det lä°re
tekniska undervisningsväsendets omorganisation, principer, vilka skulle komma att i
vä,sentliga avseenden för framtiden fastslå en organisationsform, vilkens allmänt påtalade
brister det av statsmakterna sistlidna år fattade beslutet avsett att avlägsna.
Vad nu särskilt angår frågan om det tekniska gymnasiets i Örebro utvidgning
med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil linje (motionerna
nr 46 och 216), anföra motionärerna det skälet, att ett stor antal inträdessökande
årligen måste avvisas på grund av bristande utrymme och lärarkrafter samt att industriens
efterfrågan på från skolan utgångna lärjungar eljest icke kan tillgodoses.
I dessa avseenden vill överstyrelsen erinra om, att enligt riksdagens tidigare beslut
en icke obetydlig utvidgning av utbildningsmöjligheterna på ifrågavarande undervisningsområde
är omedelbart förestående. Så kommer den elektrotekniska fackskolan
i \ ästerås att börja sin verksamhet instundande höst, och lär denna kunna emottaga
ett 30-tal lärjungar redan då. Vidare medför omorganisationen av den tekniska
elementarskolan i Malmö, att den kan emottaga ett större antal lärjungar än förut.
Aven den tekniska elementarskolan och det tekniska gymnasiet i Örebro torde i den
män tillräckliga lokaler anskaffas, erhålla möjlighet till elevantalets ökning genom
det störa antal nya lektorat,. som snarast skola där inrättas. Överstyrelsen behjärtar
val vikten av, att det tekniska undervisningsväsendet snarast möjligt ytterligare utvmgas,
men med tanke på den tekniska kommitténs förslag till tekniska fackskolor
och deras förläggning till olika orter inom landet synes det dock överstyrelsen önsk
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
värt, att tid måtte reserveras för de undersökningar, som denna frågas utredning
kräver. Överstyrelsen har sig bekant, att förberedande åtgärder redan blivit igångsatta
från olika håll. Särskilt anser överstyrelsen angeläget, alt tekniska skolan i
Stockholm omorganiseras så snart ske kan, och att i samband därmed de av den
tekniska kommittén föreslagna fackskolorna i Stockholm för maskin- och byggnadsindustri
bliva inrättade. Då dessa åtgärder icke böra allt för starkt föregripas, anser
överstyrelsen, att man även ur denna synpunkt bör ställa sig avvaktande i flaga om
en ytterligare utvidgning av den tekniska läroanstalten i Örebro.
Vad beträffar det nu föreliggande förslaget till undervisningsplan för det tekniska
gymnasiet, vilken i vissa avseenden kritiseras i motionen, anser sig överstyrelsen
böra erinra om, att densamma ännu icke är slutligt fastställd och att den även
i sitt slutgiltiga skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt
individuella och lokala önskningar.
Om, såsom motionärerna anse, icke hela det elevantal, som tekniska gymnasiet
i Örebro är avsett att emottaga, skulle vara i behov av den utbildning, gymnasiet
har till syfte att meddela, utan någon del därav erfordrar en rent teknisk fackbildning,
så synes det överstyrelsen kunna tagas i övervägande, huruvida icke någon eller
några av det tekniska gymnasiets parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande
fackskolor med tvåårig, lärokurs liksom övriga fackskolor.
I betraktande av det förhållandet att tekniska elementarskolan i Örebro under
de senaste åren undergått en stark utveckling i sådan riktning, att undervisningen
på de olika linjerna nu faktiskt står närmare den, som skulle förekomma i motsvarande
fackskolor, än den, som skulle tillhöra det tekniska gymnasiet, och att kurserna
redan äro treåriga, skulle emellertid även den möjligheten kunna tänkas, att
den tekniska läroanstalten i Örebro bereddes en särställning, som möjliggjorde dess
fortsatta utveckling till ett slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning
mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Då detta dock skulle förutsätta ett
fullständigt frångående av riksdagens under förra året fattade beslut i fråga om läroanstaltens
organisation, och motionärerna icke öppet yrka på något sådant, utan endast
ifrågasätta vissa anordningar inom den redan beslutade organisationsramen, anser sig
överstyrelsen icke böra närmare ingå på nyss nämnda alternativ.
Ehuru överstyrelsen alltså livligt uppskattar värdet av det intresse för den tekniska
läroanstaltens i Örebro utveckling, som ligger till grund för nu ifrågavarande
motioner, finner sig överstyreslen på grund av det ovan anförda förhindrad tillstyrka
bifall till framställningen, sådan den nu föreligger.»
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
9
Som de i motionerna 1:4(5 och II: 216 framlagda förslagen avse utskottets yttsjälva
organisationen av ifrågavarande läroanstalt, anser sig utskottet höra ""e''
först yttra sig härom.
Enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen
av den lägre tekniska undervisningen skulle den tekniska elementarskolan
i Örebro ombildas till ett tekniskt gymnasium, vars första årsklass skulle
upprättas från och med höstterminen 1919. Jämsides med att det tekniska
gymnasiet sålunda successivt komme till stånd, skulle den tekniska
elementarskolan försvinna. Med hänsyn till det stora antalet elever vid
gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning i parallellavdelningar
samt av en viss differentiering av den mer allmänt lagda tekniska
undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras
på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt-teknisk och en elektroteknisk,
varjämte en förstärkning av språkundervisningen och särskilt den merkantila
undervisningen skulle komma till stånd. Bland inträdesfordringarna,
sådana de förelågo för riksdagens prövning och från riksdagens sida lämnades
utan erinran, var ej upptaget krav på särskilda språkkunskaper.
Ifrågavarande motioner innebära nu en utvidgning av det tekniska
gymnasiet i Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt
merkantil linje, avsedd att åt dess elever bereda ett större mått av teknisk
merkantil utbildning än som skall givas åt gymnasiets alla elever. Det
har härvid gjorts gällande, att motionärernas förslag allenast innebära en
utveckling av den beslutade organisationen och ingalunda åsyfta något sönderbrytande
eller upprivande av det beslut, som av 1918 års riksdag fattades
beträffande ifrågavarande läroanstalt. Dessa synpunkter kunna enligt --
utskottets mening tillmätas ett visst berättigande, så till vida som förslagen
avse en sådan jämkning i gällande undervisningsplan, som icke länder till
förfång för den tekniska undervisningen och den läggning, densamma bör
i förevarande gymnasium äga.
Beträffande den tekniska läroanstalten i Örebro vill utskottet erinra,
hurusom densamma i sällsynt grad vunnit industriens och de praktiska intressenas
sympatier och att en mera fri och av allt för snäva former obunden
utveckling av skolan utan tvivel torde lända till fromma för just de
syften, denna skola bar att fylla. Den särställning, Örebroskolan tillförne
haft och varigenom den förstått att tillvinna sig allmänt förtroende, bör
den enligt utskottets förmenande i möjligaste mån bibehålla i det nya systemet.
Riksdagens ovanberörda beslut om undervisningens differentiering
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 26 höft. (Nr 42.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
på tre parallella linjer vid ifrågavarande läroanstalt innebar jämväl, att
skolan skulle komma att i den nya organisationen erhålla en något avvikande
form i förhållande till andra tekniska gymnasier.
Yad särskilt beträffar det i motionen omförmälda förslaget till undervisningsplan
för det tekniska gymnasiet, vill utskottet vidare allenast erinra
om den av skolöverstyrelsen meddelade upplysningen, att undervisningsplanen
ännu icke är slutligt fastställd och att den även i sitt slutgiltiga
skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt individuella
och lokala önskningar.
Om utskottet sålunda i förevarande motioner ej vill se ett uttryck för ett
frångående av fjolårets riksdagsbeslut beträffande ifrågavarande läroanstalt
utan snarare ett steg i riktningen att föra läroanstalten framåt till undervisningens
och det allmännas båtnad, anser sig utskottet dock icke under
förhandenvarande förhållanden kunna tillstyrka bifall till de förslag, som i
motionerna avses. Oen nya av 1918 års riksdag beslutade omorganisationen
av skolan har ännu ej börjat träda i verksamhet, och någon erfarenhet
om den nya anordningens ändamålsenlighet och dess möjlighet för anpassning
till ytterligare utveckling kan följaktligen icke föreligga. Att redan
innan läroanstalten börjat arbeta under sina nya former besluta en ändring i densammas
organisation, finner utskottet mindre välbetänkt. Härtill komma
vidare de uppslag, som av skolöverstyrelsen i dess ovanberörda utlåtande
gjorts, nämligen dels tanken på huruvida någon eller några av gymnasiets
parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande fackskolor med
tvåårig lärokurs liksom övriga fackskolor, dels ock beredande åt den tek•
niska läroanstalten i Örebro av en särställning, som kunde möjliggöra dess
fortsatta utbildning till en slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning
mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Även har den
tanken varit uppe, att vid sidan av det nuvarande tekniska gymnasiet i Örebro
kunde anordnas en tvåårig teknisk fackskola för viss industrigren.
I betraktande av vad sålunda förekommit anser sig utskottet ej böra
intaga en definitiv ståndpunkt till dessa olika förslag, men då utskottet är
övertygat, att en fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste lända
till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för den
svenska industrien samt för övrigt torde nödvändiggöras av det stora antalet
inträdessökande, anser utskottet att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t, i samband med den pågående utredningen beträffande
det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,
ville särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
11
i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning
eller på annan väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Utskottet övergår härefter till det av Kungl. Maj:t framlagda statförslaget
för ifrågavarande läroanstalt för år 1920, därvid må erinras, hurusom
i detsamma upptagits en post å 7,800 kronor till arvoden åt extra
lärare höstterminen 1920 för 99 veckotimmar. Ovan om förmälda motioner
1:45 och II: 215 avse en höjning av denna post till 8,000 kronor för
beredande av möjlighet för eleverna till större frihet vid val mellan gymnasiets
tre linjer. Utskottet, som icke kan finna ett bifall till detta förslag
innebära någon rubbning av skolans hittills av riksdagen beslutade organisation
och anser goda skäl vara förebragta till stöd för förslaget, vill
följaktligen för sin del biträda detsamma.
A statförslaget äro vidare uppförda anslag till viss vaktbetjäning och har
dessutom för två befattningshavare föreslagits lönetillägg för år 1919 att
utgå på tilläggsstat för samma år. Utskottet tillstyrker vad i dessa hänseenden
föreslagits. Framställningen om anslag till täckande av brist i elementarskolans
räkenskaper till belopp av sammanlagt 9,406 kronor anser
sig utskottet ävenledes böra tillstyrka.
1 anslagsposten till lyshållning, uppvärmning m. m., har föreslagits
en höjning från nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 17,550 kronor.
Utskottet anser, i anslutning till vad utskottet i andra motsvarande fall
tillstyrkt, denna anslagspost böra kunna begränsas och vill förorda, att
den bestämmes till 15,000 kronor. I övrigt har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.
Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må
I) i anledning av Kungl. Majt:s ovanberörda framställningar
ävensom herr Lindgrens m. fl. och herr Gustafssons
m. fl, omförmälda motioner nr 45 och nr 215,
a) för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet
i Örebro godkänna följande ordinarie stat för år
1920:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
Tjänstgö- |
||||||
Lön |
ringspen- ningar |
Summa |
||||
1 rektor (förutom av kommunen be-kostad fri bostad eller ersättning |
||||||
härför) .................................... |
5,000 |
— |
2,500 |
— |
7,500 |
— |
1 lektor (förutom ålderstillägg)...... |
3,900 |
— |
1,900 |
— |
‘5,800 |
— |
9 lektorer (förutom ålderstillägg) ... |
35,100 |
— |
17,100 |
— |
>52,200 |
_ |
, 1 lektor (från och med den 1 juli |
||||||
1920)....................................... |
1,950 |
— |
950 |
— |
2,900 |
— |
1 lektor (från och med den 1 juli |
||||||
1920)....................................... |
1,950 |
— |
950 |
— |
2,900 |
— |
1 vaktmästare.............................. |
900 |
— |
550 |
— |
21,450 |
— |
1 maskinist och eldare ............... |
1,100 |
— |
650 |
— |
21,750 |
— |
1 laboratorievaktmästare (från och |
||||||
med den 1 juli 1920) ............... |
550 |
— |
325 |
— |
875 |
— |
Till arvoden åt extra lärare vårter- |
||||||
minen 1920 för 160 veckotimmar |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
* arvoden åt extra lärare höstter- |
||||||
minen 1920 för 99 veckotimmar |
— |
— |
— |
— |
8,000 |
— |
» bokförings- och skrivbiträde åt |
||||||
rektor ................................. |
— |
— |
_ |
_ |
900 |
— |
» övningar i lantmäteri ............ |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
» föredrag om arbetarskydd och |
||||||
hygien ................................. |
— |
— |
— |
— |
400 |
— |
» skoll åkare ........................... |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
» bibliotek .............................. |
— |
— |
— |
— |
1.500 |
— |
> samlingar och undervisningarna- |
||||||
teriell ................................. |
_ |
_ |
_: |
_ |
2,500 1,000 |
_ |
3 verkstaden för materialier och |
||||||
» laborationer........................... |
— |
— |
— |
_ |
4,000 |
— |
> tryckningskostnader, annonser, |
||||||
skrivmaterialier m. m............. |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
> lyshållning, uppvärmning m. m. |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
— |
— |
126,975 |
— |
1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.
2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare
100 och efter 9 år med an ytterligare 100 kronor. Därest bostad
med bränsle, eventuellt bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås
för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor för år.
Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme
men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av
sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde,
skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma
det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen
av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk
ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall
själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av
bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i
§ 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring
från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
13
b) ) medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt
må äga att beträffande de utgiftstitlar, som icke
innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post
göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen
i deras helhet icke överskridas;
c) för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren
samt maskinisten och eldaren vid tekniska
elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro anvisa
på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,
650 kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren
samt med 250 kronor till maskinisten och eldaren;
d) till täckande av dels under år 1917 uppkommen
brist i den för tekniska elementarskolan i Örebro
för sagda år gällande staten, dels ock för år 1918 beräknad
brist i nämnda skolas stat anslå på tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 9,406 kronor;
kommande, vid bifall ej mindre till vad utskottet
under a) här ovan tillstyrkt än även till vad utskottet
under punkterna 245, 249, 258 och 255 i sitt utlåtande
nr 8 A tillstyrkt, det ordinarie anslaget till de
tekniska läroverken, nu 988,675 kronor, att ökas med
102,100 kronor till 1,090,775 kronor;
II) i anledning av herr Lindgrens m. fl. och herr
Gustafssons m. fl. omförmälda motioner nr 46 och nr
216, angående utvidgning av det tekniska gymnasiet i
Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en
tekniskt merkantil linje, i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes i samband med den
pågående utredningen beträffande det tekniska undervisningsväsendets
fortsatta ombildning och utveckling,
särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska
gymnasiet i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna
föreslagen riktning eller på annan väg, ytter
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
ligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag
vartill utredningen må föranleda.
Stockholm den 1 april 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, 0. Bergqvist, G. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widéll och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N.A.
Nilsson i Kabbarp, J. Jönsson i Revinge, 0. H:son Waidén, P. Nilsson i Bonarp,
S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, C. B. Jansson i Falun,
S. E. J. Liibeclc och K. A. V. Björck.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1819.