Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1

Nr 158.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen med
förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919 har Kungl. Maj:t under
punkt 75 av åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på
proposition angående krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919
ett belopp av 9,275,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten, till statsutskottet
hänvisad proposition, nr 372, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen att

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 9,250,000
kronor för beredande beträffande statsunderstödda folkhögskolor under
läsåret 1918 —1919 samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter
under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda lärare, att —
vad angår statsunderstödda folkhögskolor, efter Kungl. Majrts beprövande
i varje särskilt fall — utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa
grunder må befinnas erforderliga:

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid egentlig folkBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 76 höft. (Nr 158.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

skola, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har
eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars
man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie lärare
vid egentlig folkskola, som icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i
punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att
de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom
villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av
sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola,
äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,
lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke
uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,
vilken vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som
icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämjnelser
i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för statsbidrag
äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller
lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie
lärare vid statsunderstödd högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig
ordning anställd ordinarie lärare vid statsunderstödd högre folkskola, som

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

3

icke äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre folkskola,
under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 24 timmar i veckan och åtnjuter den minimiavlöning,
som är bestämd för utbekommande av statsbidrag till avlönande av
vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet på grund av
sjukdom.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.

C. Kommunala mellanskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1919 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie
lärare vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års
ålder; dock att dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift
kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig
ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke äger
erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp, dels ock
till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal mellanskola,
under förutsättning att sådan befattningshavare har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 24 timmar i veckan.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i samma ordning
som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier,

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting och av städer,
som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna enligt
samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt
lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid lärare vid småskoleseminarium,
som äger behörighet till folkskollärarbefattning, skall likställas
med folkskollärare och lärare med behörighet till småskollärarbefattning
skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den, som under år 1919
eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,
ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan

4

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt
lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda
gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver föreskriven
minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den
avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913-1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 500 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 500 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid
bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för
veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor
för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 10 kronor för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med högst 700 kronor för vinterkurs och högst 300 kronor för
sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 450 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje icke ordinarie, manlig och kvinnlig, ämneslärare,
som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 350 kronor för vinterkurs och högst 250 kronor för
sommarkurs till varje annan manlig och kvinnlig lärare, som har en
tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i veckan och vilken icke
äger erhålla dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna
grunder.

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

5

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr 0. H. Wctldén in. fl. inom andra kammaren väckt
motion (nr 421), däri hemställts,

att riksdagen måtte på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 31,545,000 kronor för beredande under år 1919 av dyrtidstillägg
och dyrtidshjälp åt lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor
och småskolor samt vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor
ävensom vid vissa småskoleseminarier att utgå enligt följande grunder,
med rått för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för
tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

A. Lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1. Dyrtidstillägg utgår å den del av ifrågavarande lärares avlöning,
som motsvarar det till denna avlöning utgående statsbidraget, och efter de
beräkningsgrunder som angivas i § 3 av det till propositionen nr 225 till
innevarande års riksdag fogade förslaget till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens
tjänst, dock att grundtalet i förevarande fall skall utgöra två tredjedelar
av det grundtal, som enligt § 2 i nämnda förslag till kungörelse skall av
Kungl. Maj:t fastställas.

2. Dyrtidshjälp utgår med belopp, som motsvara två tredjedelar av
de för dyrtidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst i § 9 av sagda
förslag till kungörelse angivna beloppen och under de förutsättningar, som
i samma paragraf angivas, varvid det grundtal, som skall vara bestämmande
för dyrtidshjälpens belopp, skall vara samma grundtal, som i detta avseende
gäller för befattningshavare i statens tjänst.

3. För övrigt skall i fråga om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp i tilllämpliga
delar gälla, vad som i detta hänseende kan varda stadgat för befattningshavare
i statens tjänst.

B. Lärare vid högre folkskolor och kommunala méllanskolor.

1. Dyrtidstillägg utgår dels å ett belopp, motsvarande den för läraren
författningsenligt bestämda begynnelseavlöningen, minskad med en tiondel
av stadgad begynnelseavlöning för kvinnlig innehavare av den befattning,
varom i varje fall är fråga, dels ock å ett belopp, motsvarande till lärarens

6

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottets

yttrande.

avlöning direkt utgående statsbidrag, samt efter de grunder i övrigt, som
kunna varda fastställda rörande dyrtidstillägg åt folkskollärare.

2. Dyrtidshjälp utgår enligt de grunder, som kunna varda fastställda
beträffande dyrtidshjälp åt folkskollärare. *

C. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägg och dyrtidshjälp utgå åt lärare vid de av landsting och
av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna
enligt samma grunder, som kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstilllägg
och dyrtidshjälp åt lärare vid egentliga folkskolor och småskolor,
därvid lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till folkskollärarbefattning,
skall likställas med folkskollärare och lärare med behörighet
till sinåskollärarbefattning skall likställas med lärare vid småskola,

dels en av herr E. Möberger inom andra kammaren väckt motion
(Nr 400), däri hemställts, att riksdagen, med ändring av vad Kungl. Maj:t
i proposition nr 372 i den delen föreslagit, måtte besluta, att extra ordinarie
eller vikarierande lärare vid högre folkskola och kommunal mellanskola,
vilken har full tjänstgöring och fyller av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna
villkor, må erhålla dyrtidstillägg för år 1919 med ett belopp av
400 kronor,

dels ock två lika lydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Alexanderson (Nr 190) och den andra inom andra
kammaren av herrar A. Bökelund och J. Pettersson i Södertälje (Nr 405),
däri hemställts, att riksdagen måtte ifråga om den under »E. privatläroverk»
i förevarande proposition upptagna lärarpersonal höja de under 2 a)
och b) angivna belopp från 500 till 750 kronor, det under c) angivna
belopp från 15 till 30 kronor samt de under d)—-f) angivna belopp från
10 till 25 kronor, ävensom i följd härav höja det av Kungl. Maj:t äskade
förslagsanslaget med 343,750 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för de i ovanberörda motioner
gjorda yrkandena tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag genomfördes en definitiv lönereglering
för lärarpersonalerna vid folk- och småskolor, högre folkskolor och
kommunala mellanskolor. Under de närmaste åren dessförinnan hade dessa
personalgrupper varit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring liksom även
för innevarande år sådan förmån tillkommer lärarna vid privatläroverken
och folkhögskolorna.

Då under senare delen av år 1918 de brydsamma förhållandena gjorde
dyrtidens tryck synnerligen kännbart för alla löntagare och i anledning

7

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

företrädesvis härav 1918 års urtima riksdag sammankallades, uppkom fråga
om tillgodoseende i ekonomiskt avseende av samtliga ovanberörda lärarkårer
vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna. I särskilda till
sistnämnda års urtima riksdag avlåtna propositioner framlade Kungl. Makt
förslag om extra krigstidstillägg för senare halvåret 1918 åt de lärare, om
vilka nu är tal. Departementschefen har framhållit, hurusom dessa
framställningar rönte en välvillig behandling från riksdagens sida, och att
de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen blevo i samtliga fall ökade. Riksdagen
_ visade ^ sig sålunda behjärta de svåra ekonomiska villkor, under
vilka ifrågavarande lärare bedriva sitt arbete, och enligt riksdagens
beslut utgick sålunda visserligen ej efter samma grunder som
för statens befattningshavare — extra krigstidstillägg till kommunalt anställda
lärare ävensom till lärare vid vissa privata läroanstalter under senare
delen av år 1918.

Departementschefen har vidare erinrat, hurusom de svåra förhållanden,
varmed under kristiden löntagare av alla slag haft att kämpa, vore
ännu långt ifrån till ända. Efter erinran om den till riksdagen avlåtna
propositionen om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till statens befattningshavare,
framhåller departementschefen, att billigheten syntes kräva, att
staten även beträffande de kommunala och andra tjänstinnehavare, varom
nu vore fråga, fortsatte på den väg, som en gång beträtts, och genom
dyrtidstillägg för innevarande år sökte biträda dem i den verkligen bekymmersamma
ställning, vari de på grund av dyrtiden befunne sig.

Vid bedömande av frågan, på vad sätt och i vilken utsträckning detta
dyrtidstillägg borde utgå, har departementschefen ansett det från början
kunna fastslås, att de allmänna grundsatser, som varit gällande och eventuellt
komrae att bestämmas för utgående av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,
icke i förevarande fall kunde tillämpas. En sådan tillämpning
skulle nämligen enligt departementschefens mening medföra konsekvenser,
vilka såväl i ekonomiska som andra hänseenden icke läte sig för
närvarande överskåda. Vid övervägande av spörsmålet rörande de ltmpligaste
formerna för det dyrtidstillägg han ämnade föreslå, ävensom i vilken
utsträckning detsamma skäligen kunde anses böra utgå, hade departementschefen
stannat för att tillstyrka i stort sett enahanda grunder, som
de, enligt vilka 1918, respektive 1919 års tillfälliga löneförbättring utgått
och utgår till de olika lärarkårerna.

Den väg, som departementschefen anvisat för ett tillgodoseende av
ifrågavarande lärarkårer, synes utskottet vara den under förhandenvarande
förhållanden mest framkomliga. Det av herr Waldén m. fl. i ovanberörda
motion nr 421 framställda yrkandet om tillämpning på de i motionen om -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

förmälda lärarkårerna av de grunder i fråga om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp,
som föreslagits beträffande statstjänare i allmänhet, finner utskottet
visserligen i och för sig beaktansvärt, men i betraktande av förslagets
ekonomiska konsekvenser och det nuvarande statsfinansiella läget som
ock med hänsyn till förevarande tjänstemannagruppers förhållande till vederbörande
kommuner icke tillrådligt. Härmed vill dock utskottet icke
hava sagt, att Kungl. Maj:ts förslag enligt utskottets förmenande är ägnat
att giva en tillfredsställande lösning av frågan. Fastmera anser utskottet
fullgiltiga skäl tala för en höjning av de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen.
Då utskottet för statens samtliga befattningshavare tillstyrkt dyrtidstillägg
för innevarande år, ägnade att enligt utskottets mening på ett
tillfredsställande sätt tillgodose dessa, synes utskottet billigt, att jämväl
de lärarkårer, varom i förevarande proposition är tal, i något rikligare
mått än vad Kungl. Maj:ts förslag innebär, av staten erhålla dyrtidstilllägg
såsom bidrag till lindrande av kristidens svårigheter. Vad särskilt
angår lärarna vid folk- och småskolorna, finner utskottet en höjning av
de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen så mycket mer motiverad, som
dessa lärare i mycket ringa utsträckning av vederbörande kommuner tillerkänts
dyrtidstillägg utöver sin kontanta avlöning och i de fall, där så
skett, i regel med allt för knappt tillmätta belopp.

Vid övervägande av storleken av den höjning utöver Kungl. Maj:ts
förslag, som lämpligen bör förordas, har utskottet ansett, att man med
hänsyn till de statsfinansiella förhållandena ej kan sträcka sig längre än
att vidtaga en ökning av de utav Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ifrågasatta
beloppen med 50 procent.

Härmed har utskottet ävenledes i viss utsträckning tillmötesgått de
krav, som motionsvis framställts beträffande privatläroverkens lärarpersonal.
Att för de vid dessa skolor anställda timlärare och övningslärare förorda
en sådan förhöjning, som i ovanberörda motioner ifrågasatts, har utskottet
med hänsyn till konsekvensenra och till undvikande av föregripande
av en definitiv lönereglering icke ansett sig kunna gorå.

Utskottet har vidare väl uppmärksammat, hurusom ett bifall till utskottets
förslag innebär beträffande lärarpersonalerna vid folk- och småskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor ett bibehållande av
principen om högre tillägg åt sådana befattningshavare, vilka äro att i
viss mån betrakta som familjeförsörjare, än åt andra. Om utskottet också
i frågan om dyrtidstillägg och dyrtidshjälp till befattningshavare i statens
tjänst ansett denna princip böra uppgivas, innebär dess bibehållande i
förevarande fall enligt utskottets mening icke någon motsättning mot vad
utskottet beträffande statens tjänsteinnehavare förordat, enär de grunder

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

9

på vilka det föreliggande förslaget vilar, äro helt andra än de, som skulle
gälla statstjänstemannen.

Vad angår det i herr Mobergers ovanberörda motion framställda yrkandet,
finner utskottet sådana skäl vara för detsamma förebragta, att utskottet
ansett sig böra i Kungl. Maj:ts förslag vidtaga ändring på sätt i
motionen hemställts.

I fråga om den tillfälliga löneförbättring för år 1920, som utskottet
i sitt utlåtande nr 14G förordat för privatläroverkens lärarpersonal, har utskottet
uttalat sig för att denna löneförbättring bör jämväl under sjukdom
utgå till övningslärare med tjänstgöring av den art och omfattning, att
den berättigar till tjänstårsberäkning för erhållande av ålderstillägg. Under
hänvisning till vad utskottet härutinnan anfört, vill utskottet allenast framhålla,
att enahanda bör gälla i fråga om nu förevarande dyrtidsunderstöd.

Kungl Maj:t har för ifrågavarande ändamål äskat ett förslagsanslag
av 9,250,000 kronor. Ett bifall till utskottets förslag om höjning av de
utav Kungl. Maj:t i varje särskilt fall ifrågasatta beloppen med 50 procent
medför alltså en ökning av anslagssumman med 4,625,000 kronor till
13,875,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnits anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning samt herr Waldéns m. fl. ävensom
herrar Alexandersons och Bökelunds ovanberörda
motioner samt med bifall till herr Mobergers i ämnet
väckta motion, må

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag
av 13,875,000 kronor för beredande beträffande
statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918—1919
samt beträffande övriga i det följande angivna läroanstalter
under år 1919 av dyrtidstillägg åt där anställda
lärare, att — vad angår statsunderstödda folkhögskolor,
efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall —
utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 76 höft. (Nr 158.)

2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

A. Egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap av
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget
äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att
dyrtidstillägg med detta belopp icke tillkommer gift
kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till
varje ordinarie lärare vid egentlig folkskola, som icke
äger erhålla dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda
belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande
lärare beträffar, att de bestämmelser i fråga om
behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för
statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund
av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie
lärare vid egentlig folkskola, äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 600 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är anställd i egenskap
av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre
folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta
barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att. dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig
befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken
vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 375 kronor till varje
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola
och lärare vid småskola, som icke äger erhålla
dyrtidstillägg med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,
att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,
vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade
beträffande vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola
eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

It

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.

B. Högre folkskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning
anställd i egenskap av ordinarie lärare vid statsunderstödd
högre folkskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder; dock att dyrtidstillägg
med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till
varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare vid
statsunderstödd högre folkskola, som icke äger erhålla
dyrtidstillägg med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande lärare vid
högre folkskola, under förutsättning att sådan befattningshavare
har full tjänstgöring och åtnjuter den minimiavlöning,
som är bestämd för utbekommande av
statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola under tjänstledighet på grund av sjukdom.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.

C. Kommunala mellanskof.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med ett årligt belopp av 900 kronor till den,
som vid ingången av år 1919 är i vederbörlig ordning
anställd i egenskap av ordinarie lärare vid kommunal
mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att dyrtidstillägg med detta
belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 600 kronor dels till
varje i vederbörlig ordning anställd ordinarie lärare

12

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

vid kommunal mellanskola, som icke äger erhålla dyrtidstillågg
med det i punkt a) omförmälda belopp, dels
ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare
vid kommunal mellanskola, under förutsättning att sådan
befattningshavare har full tjänstgöring.

2) Dyrtidstillägget utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.

D. Vissa småskoleseminarier.

Dyrtidstillägget utgår åt lärare vid de av landsting
och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna
småskoleseminarierna enligt samma grunder, som
kunna bliva stadgade i fråga om dyrtidstillägg åt
lärare vid egentliga folkskolor och småskolor, därvid
lärare vid småskoleseminarium, som äger behörighet till
folkskollärarbefattning, skall likställas med folkskollärare
och lärare med behörighet till småskollärarbefattning
skall likställas med lärare vid småskola.

E. Privatläroverk.

1) Delaktighet i dyrtidstillägget tillkommer den,
som under år 1919 eller någon del av nämnda år är
anställd i egenskap av föreståndare, ämneslärare med
full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare vid sådan
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter
understöd frän det i riksstaten uppförda gemensamma
reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Dyrtidstillägget utgår med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om
minimiavlöning saknas, utöver den avlöning, som för
motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 750
kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig
eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,.

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

13

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 750 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 22 kronor 50 för veckotimme, dock beträffande
lärare vid högre goss- eller samskola endast för
det antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt
tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda
understödet för anlitande i större omfattning av manliga
lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med
15 kronor för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 15 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 15 kronor
för veckotimme.

F. Folkhögskolor.

1) Dyrtidstillägget utgår

a) med högst 1,050 kronor för vinterkurs och högst
450 kronor för sommarkurs till varje ordinarie lärare;

b) med högst 675 kronor för vinterkurs och högst
375 kronor för sommarkurs till varje icke ordinarie,
manlig och kvinnlig, ämneslärare, som har en tjänstgöringsskyldighet
av minst 15 timmar i veckan;

c) med högst 525 kronor för vinterkurs och högst
375 kronor för sommarkurs till varje annan manlig och
kvinnlig lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet av
minst 15 timmar i veckan och vilken icke äger erhålla
dyrtidstillägg enligt de i punkterna a) och b) angivna
grunder.

Stockholm den 26 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swarte, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. II. Ekelund, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, G. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, C. A. Stålberg och É. G. H. von Kock samt

från andra kammaren: herrar J. E. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.
Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock. J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i
Norup, P. A. Hansson i Stockholm, J. Erlansson, K. E. W. Söderhielm och J.
Nilsson i Malmö.

Stockholm 1919, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
191573