4

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Nr 138.

\

V

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1919 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inköp för statens
räkning av Höganäs—Malle järnväg.

(4:e avd.)

Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 49) av herr J. P. Jesperson och den andra inom andra kammaren
(nr 160) av herr O. Olsson i Kullenbergstorp m. fl., har hemställts,
att riksdagen ville besluta inlösen av Höganäs—Mölle järnväg
samt uppdraga åt järnvägsstyrelsen att träffa avtal därom till ett pris
av högst 360,000 kronor och på de villkor, som järnvägsstyrelsen kan
förorda.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.

Beträffande ifrågavarande motioner har utskottet erhållit från järnvägsstyrelsen
i vederbörlig ordning införskaffat yttrande, vilket finnes
fogat såsom bilaga till detta utlåtande (Bil. 1).

Vid 1914 års senare riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner
om statsinlösen av ifrågavarande järnväg. Sedan järnvägsstyrelsen på
anförda skäl i yttrande den 10 juli 1914 avstyrkt förslagen härom

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

samt statsutskottet likaledes hemställt, att motionerna i fråga icke måtte
av riksdagen bifallas, blev även detta riksdagens beslut. Utskottet
betonade emellertid, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke
upprätthållandet av ordnad trafik å järnvägen Höganäs—Mölle kunde
tillmätas större betydelse med hänsyn till trafikinkomsterna å närliggande
delar av statsbanorna, än vad järnvägsstyrelsen ansett sig böra göra,
och att ur denna synpunkt sett det framdeles kunde komma att visa
sig med statens fördel mest förenligt att övertaga ombesörjandet
av trafiken å ifrågavarande järnvägslinje, men att för det dåvarande
icke syntes föreligga tillräckliga skäl för staten att ikläda sig den utgift,
som en inlösen av järnvägen på då ifrågakomma villkor eller fölen
köpeskilling av 330,000 kronor skulle medföra.

Av den utredning, som järnvägsstyrelsen nu förebragt, framgår
att, därest trafiken å järnvägen Höganäs—Mölle skulle komma att nedläggas,
statens järnvägar skulle komma att förlora ganska avsevärda
inkomstbelopp och att det fördenskull är av intresse för statens järnvägar,
att driften å järnvägen uppehälles. Då det allvarligen är att
befara, att om järnvägen i fråga bibehålies i enskild ägo, trafiken kommer
att nedläggas, har järnvägsstyrelsen ansett fog föreligga, att staten
träder emellan och inlöser järnvägen, därest detta kan ske på skäliga
villkor. Den i motionen angivna inköpssumman, 360,000 kronor, har
järnvägsstyrelsen ansett rimlig, och tillstyrker styrelsen för den skull
inköpet.

Aven utskottet anser, att det bör förebyggas, att järnvägen Höganäs—Mölle
kommer att nedläggas, och då berörda köpesumma understiger
det värde, som järnvägen kan anses äga vid en eventuell realisering
av dess tillhörigheter, har utskottet funnit sig böra tillstyrka,
att det i motionen föreslagna beloppet ställes till Kungl. Maj:ts förfogande
för inlösen av järnvägen från och med ingången av år 1920.
Beträffande de närmare villkoren för inköpet torde det böra överlämnas
åt Kungl. Maj:t att träffa avgörande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av ovanberörda av
herrar Jesperson och Olsson i Kullenbergstorp väckta
motioner må för inlösen för statens räkning av järnvägen
Höganäs—Mölle under utgifter för kapitalökning
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
360,000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 16 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Närvarande: se under utlåtandet nr 137.

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

7

Bilaga 1.

Till riksdagens statsutskott.

Angående inlösen åt staten av Höganäs—Mölle järnväg.

I två inom riksdagen väckta motioner, den ena, nr 49, inom första kammaren
och den andra, nr 160, inom andra kammaren har hemställts, att riksdagen ville
besluta om inlösen av Höganäs—Mölle järnväg samt uppdraga åt järnvägsstyrelsen
att träffa avtal därom till ett pris av högst 360,000 kronor och på de villkor, som
järnvägsstyrelsen kunde förorda.

Till åtlydnad av vad genom nådigt brev den 14 februari 1919 blivit järnvägsstyrelsen
anbefallt, får styrelsen härmed avgiva av statsutskottet begärt yttrande
i ämnet:

Till en början tillåter sig styrelsen meddela följande rörande järnvägens tillkomst,
trafikering m. m.

Järnvägen ifråga, som är anlagd med stöd av Kungl. Maj:ts den 5 juli 1907
meddelade koncession och äges av Höganäs—Mölle järnvägsaktiebolag, numera i
likvidation, utgår från Höganäs station å den till statens järnvägar hörande bandelen
Åstorp — Höganäs, och är därefter till hela sin längd framdragen i närheten
av havsstranden över Krapperups fideikommiss till Mölle fiskläge. Å järnvägen,
som har en längd av 9.6 kilometer, finnas fyra stationer, nämligen vid Strandbaden,
Nyhamnsläge, Krapperup och Mölle.

Såsom av motionerna framgår, uppehölls intill 1913 års utgång trafiken å
järnvägen med statens järnvägars rullande materiel och tågpersonal. Under en del av
år 1914 uppehöll bolaget självt trafiken å järnvägen, men var under senhösten 1914
och de första månaderna 1915 driften helt inställd.

Enligt intill innevarande års utgång gällande avtal mellan järnvägsstyrelsen
och bolaget ombesörjer styrelsen från och med den 15 mars 1915 driften å järnvägen.
Vid berörda avtals ingående garanterade bolaget genom särskilda garantiförbindelser,
att under trafiktiden samtliga räntor å bolagets skulder skulle gäldas,
och har bolaget i avtalet berättigat styrelsen att när som helst under avtalstiden
förvärva bolagets järnväg för en köpeskilling av 360,000 kronor.

Inledning.

Järnvägens
tillkomst, trafikering
m. m.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Därest vid den slutredovisning, som vid avtalstidens slut eller vid statens
eventuella inköp av banan skall uppgöras, driftkostnaderna överstiga inkomsterna,
skall bolaget icke vara skyldigt att ersätta järnvägsstyrelsen skillnadsbeloppet, utan
skall detsamma stanna på statens järnvägar. Driftkostnaderna beräknas på vid
statens järnvägar vedertaget sätt, dock så att blott statens järnvägars tilläggskostnader
för statens järnvägars trafiks utsträckning till Mölle från Höganäs i

tillämpliga fall beräknas. Kostnaderna för besörjandet av den enskilda järnvägens
trafik vid Höganäs station — vagnväxlingen inbegripen — skola utgå efter verkliga
av trafiken å bolagets järnväg föranledda kostnader.

De tekniska bestämmelserna för järnvägen* äro följande.

Spårvidd ............................................................................................ 1,435 meter

Skenvikt per meter............................................................................ 24.6 kilogram

Största syllavstånd ............................................................................ 0.74 meter

Skarvsyll avstånd ................................................................................ 0.45 »

Syllens längd .................................................................................... 2.7 »

» bredd .................................................................................... 0.2 »

» tjocklek ............................................................................... 0.15 »

Största lutning å banan.................................................................... 10 7«°

Minsta krökningsradie i huvudspåret ............................................ 300 ''meter

* » i sidospåren ................................................ 240 »

Ballastens krönbredd ........................................................................ 3. o »

» djup till balansplanet .................................................... 0.4 5 »

Banvallens krönbredd ....................................................................... 4.8 »

» sidolutningar.................................................................... 1:1.5

Huvudspårets längd............................................................................ 9,600 »

Sidospårens » 1,980 »

Summa 11,580 meter

Stationer, egna.................................................................................... 4 stycken

» , främmande ...................................................................... 1 »

Broar ........................................................................ 1 stycken å 6.9 meters spännvidd

Sliprar............................................................... 1,458 » per kilometer.

Järnvägen öppnades för allmän trafik den 30 april 1910.

Balansräkningen för Höganäs—
1914—1917 utvisar följande resultat.

-Mölle järnvägsaktiebolag

i likvidation åren

Tillgångar m. m.

År 1914
kr.

År 1915
kr.

År 1916
kr.

År 1917
kr.

1. Anläggningsmedel.

a) Bana med byggnader m. m. .

b) Inventarier och förråd .........

.......... 676,963

.......... 9,152

676,963

9,152

676,963

9,152

676,963

9,152

Summa bokförd byggnads- och förrådskostnad 686.115

686,115

686,115

686,115

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

9

2. Rörelsemedel.

År 1914 År 1915
kr. kr.

År 1915 År 1917
kr. kr

a) Diverse fordringar ............................

b) I banker innestående medel samt

kassa................................................

458

410

417

150

5,417

2,204

5,230

1,921

Summa rörelsemedel

868

567

7,621

7,151

3. Förlust.

a) Förlust överförd från föregående år

38,584

64,586

74,024

71,599

b) Arets förlust ....................................

26,002

9,438

—

1,204

Summa brist

64,586

74,024

74,024

72,803

Tillsammans

751,569

760,706

767,760

766,069

Främmande och eget kapital m. m.

1. Främmande kapital.

a) Lån ....................................

b) Ej specificerade skulder

............... 339,236

................ 8,783

356,756

400

361,385

400

362,119

400

Summa 348,019

357,156

361,785

362,519

2. Eget kapital.

a) Aktiekapital........................

................ 403,000

403,000

403,000

403,000

b) Reserver

aa. Reservfond ................

................ 550

550

550

550

c) Vinst

aa. Vinst överförd från föregående

o

ar ............................................

bb. Arets vinst ................................

—

—

2,425

—

Summa

403,550

403,550

405,975

403,550

Tillsammans

751,569

760,706

767,760

766,069

Lånebeloppet omkring 362,000 kronor fördelar sig sålunda

Kullens sparbank.................................................................... kronor 344,631

N. C. Corfitsons stärbhus .................................................... » 7,230

E. Johnsson ............................................................................ » 10,258

Summa kronor 362,119

Driftresultatet av järnvägsrörelsen för åren 1911 — 1918 framgår av följande
översikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 66 käft. (Nr 137—141.) 2

Fråga om
järnvägens
inlösen år
1914.

Järnvägsstyrelsens
beräkninqar
år
1914.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Inkomster av

Utgifter för

Nettoinkomst av

År

järnvägsdriften

järnvägsdriften

kr.

järnvä gsdriften
kr.

1911

65,373

65,546

—

173

1912

62,604

63,379

—

775

1913

62,654

67,913

—

5,259

1914

5)

47,781

62,465

—

14,684

1915

51,677

53,208

—

1,531

1916

81,537

71,128

+

10,409

1917

81,174

98,891

17,717

1918

2)

92,802

165,116

—

72,314

Vid 1914 års senare riksdag väcktes motioner om statens inlösen av ifrågavarande
järnväg.

Sedan järnvägsstyrelsen på anförda skäl i yttrande den 10 juli 1914 avstyrkt
förslagen härom, därvid även med beaktande att trafikens ombesörjande av enskild
kunde komma att medföra nedgång i trafiken och dymedelst även i någon mån
minskning i trafiken å närliggande delar av statsbanan, samt statsutskottet likaledes
hemställt, att motionen icke måtte av riksdagen bifallas, blev även detta riksdagens
beslut. Utskottet betonade emellertid, att "''det syntes kunna ifrågasättas,
huruvida icke upprätthållandet av ordnad trafik å järnvägen Höganäs—Mölle kunde
tillmätas större betydelse med hänsyn till trafikinkomsterna å närliggande delar av
statsbanorna, än vad järnvägsstyrelsen ansett sig böra göra, och att ur denna synpunkt
sett det framdeles kunde komma att visa sig med statens fördel mest förenligt
att övertaga ombesörjandet av trafiken å ifrågavarande järnvägslinje, men
att för det dåvarande syntes icke föreligga tillräckliga skäl för staten att ikläda
sig den utgift, som en inlösen av järnvägen på då ifrågakomna villkor eller för en
köpeskilling av 330,000 kronor skulle medföra.

I järnvägsstyrelsens nyssberörda yttrande finnas intagna resultaten av en
inom styrelsen verkställd ekonomisk utredning rörande järnvägen ifråga.

För åren 1911—1913 anfördes efter järnvägens räkenskaper följande huvudsummor: -

År

1911

1912

1913

Trafikinkomster3)

64,951

61,909

61,792

Driftkostnader

65,546

63,379

68,011

Driftförluster

595

1,470

6,219

I driftkostnaderna inräknades icke räntor å bolagets skulder.

Efter eventuell övergång i statens ägo skulle givetvis så väl utgifts- som
inkomstsummorna komma att undergå vissa förändringar. Härvid räknades under
normala före kriget gällande förhållanden med följande inkomster:

J) Driften inställd under en del av året.

’) Preliminära uppgifter.

*) Här avses enbart egentliga trafikinkomster.

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

11

1.

För postbefordring .......

.................... kronor 1,000

2.

» persontrafik............

.................... » -30,000

3.

» fraktgodstrafik........

..................... » 10,000

4.

» ^godstrafik ............

..................... » 3,000

5.

» postavlöning

................... > 2,580

6.

» hyror........................

.................... » 960

Summa kronor 47,540

De i 1918 års räkenskaper upptagna inkomsterna för persontrafik hade därvid
efter ingående beräkningar ansetts böra reduceras med 35 procent, inkomsterna
i godstrafik med cirka 20 procent, allt med hänsyn till statens järnvägars billigare
taxa, banavgifternas bortfallande samt den fallande tariffskalan.

Beräkningen av utgifterna gav följande resultat:

Banavdelninejen.

Banunderhåll ................................................................................ kronor 7,500

Avlöning till banbevakning.........................................................»___4,182

Summa kronor il,682 11,682

Maskinavdelningen.

Lokomotivtjänst ........................................................................ kronor 16,202

Vagntjänst......................................................................................» 2,359

Summa kronor 18,561 18,561

Trafikavdelningen.

Avlöningar................................................................................... kronor 14,330

Andel i stationskostnaderna vid Höganäs................................ » 2,000

Övriga utgifter ........................................................................... » 3,600

Summa kronor 19,930 19,930

Härtill: för personalens pensionering .................................................................943

Totalsumma kronor 51,116

Enligt förestående beräkning skulle alltså driftförlusten utgöra kronor 3,576

per år.

Härvid är att märka, att beträffande kostnaden för själva tågen endast räknades
med den merkostnad, som för statens järnvägar skulle uppstå genom att låta
tågen å sträckan Åstorp—Höganäs framgå till Mölle, samt genom att i erforderliga
fall anordna tillfälliga tåg mellan Höganäs och Mölle.

Nyss anförda beräkningar äro grundade på uppgifter för de sista åren före
krigsutbrottet. De framlagda siffrorna torde därför med så stor sannolikhet, som
är möjligt uppnå, angiva det emotsebara ekonomiska resultatet under förutsättning
av samma trafikstorlek och samma relation mellan tariffer och driftkostnader som
före kriget. Under krigstiden hava emellertid i många avseenden en förut oanad
förskjutning ägt rum. För att kunna användas för bedömande av de framtida utsikterna
skulle därför samtliga trafiksiffror behöva revideras beroende på rubbningarna
i olika hänseenden. Intill dess mera stadgade förhållanden inträtt, är det

12

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Järnvägens
driftresultat
under senare
åren.

emellertid givetvis mycket vanskligt beräkna, i vad mån de inträdda förskjutningarna
komma att bliva bestående för framtiden, och någon bestämd grundval för de framtida
utsikterna är därför ej att finna i förenämnda beräkningar.

Samma gäller emellertid och med säkerhet i än högre grad om uppgifterna
för de sista 5 åren, vilka samtliga givetvis måste betraktas som i hög grad abnorma.
Under hösten 1914 och de första månaderna 1915 var såsom nämnts driften helt
inställd. De statistiska uppgifterna för dessa år äro därför ej direkt jämförbara
med uppgifterna för övriga år. Men även åren 1916—1918, under vilka år statens
järnvägar enligt avtal omhänderhaft drift och underhåll, hava varit mycket extraordinära.
Den under dessa år alljämt fortgående abnorma fördyringen av driftkostnaderna
måste nämligen givetvis bli ödesdiger för de järnvägar, där det ej varit
möjligt genom tariffhöjningar fullt kompensera densamma. Att Höganäs—Mölle
järnväg härutinnan var avsevärt sämre ställd än flertalet av våra järnvägar beror
huvudsakligen på den omständigheten, att dess ekonomi väsentligen vilar på persontrafiken
och speciellt den i hög grad internationella turisttrafiken till Kullen och
badorten Mölle. Järnvägen kunde därför ej draga någon nämnvärd nytta av de
högkonjunkturer, vilka annorstädes under 1916 och 1917 vållade en så väsentlig
ökning av godstrafiken ävensom, fastän i mindre omfattning, av den mera regelbundna
persontrafiken. Trafiken å linjen Höganäs—Mölle bibehöll sig, som av nedan
anförda siffror framgår, under dessa år praktiskt taget konstant. Under sådana
förhållanden var det givet, att för år 1918 med den allmänna nedgången i trafiken
och den så väsentligt ökade kostnadsstegringen förhållandena skulle bli synnerligen
ogynnsamma.

Efter dessa erinringar må här anföras de viktigaste data rörande de ekonomiska
förhållandena åren 1916 — 1918. Till jämförelse meddelas motsvarande uppgifter
för åren 1912 och 1913.

Inkomster.

1) Postbefordran tusentals kr. ................

2) Persontrafik » » ................

3) Godstrafik » » ................

Postarvoden » » ................

Övriga inkomster » » ................

Summa tusentals kr

1912

1913

1910

1917

1918

1.0

1.0

0.5

0.6

0.8

45.x

44.8

55,1

54.o)

87.3

15.6

15.8

20.o

21.5/

3.9

2.9

5.5

0.9

1.0

2.o

2.2

62.6

62.6

81.5

81.2

92.8

Utgifter.

Banavdelningen tusentals kr............

Maskinavdelningen » » ............

Administrativa och

trafikavdelningen » » ............

Summa tusentals kr.

1912

1913

1916

1917

1918

12.7

13.4

13.8

28.i

26.8

31.o

31.3

31.6

38.6

84.2

19.7

23.2

25.7

32.2

54.i

63.4

67.9

71.1

98.9

165.1

Nettoinkomsten av järnvägsdriften tusental
kr.....................................................— 0.8 —5.3 + 10.4 —17.7 —72.3

Statsutskottets utlåtande Nr 138. 13

Siffrorna för år 1918 äro preliminära, då uppgifter för detta år ännu ej inkommit
till statistiska kontoret.

Bristen 1917 berodde huvudsakligen på detta år företagna stora underhållsarbeten
å banan, cirka 10,000 kronor över det normala.

För år 1918 är det stora underskottet att tillskriva den väsentliga trafikminskningen.
Med normal trafik skulle inkomsterna hava uppgått till cirka 60,000
kronor mera.

Om järnvägslinjen under åren 1916—1918 trafikerats som statsbana, skulle
givetvis resultaten hava blivit betydligt sämre. Inkomsterna skulle nämligen på
grund av statens järnvägars taxor och övergångsstationernas bortfallande vid nuvarande
samtrafikstransporter hava väsentligen minskats. Däremot torde någon
nämnvärd reducering av utgifterna icke hava inträtt i och med övergång i statens
ägo.

För en exakt beräkning av nu berörda inkomstminskning föreligger icke
tillräckligt uttömmande material. Approximativt, men dock med för ändamålet
fullt tillräcklig noggrannhet, har dock beräknats i vad mån inkomsterna under åren
1916—1918 skulle hava reducerats, om linjen trafikerats som statsbana, därvid erhållits
följande resultat:

Minskning i inkomster av

191H

Persontrafik tusentals kr................. 17.4

Godstrafik » » ................ 3.9

1917

17.9

8.6

1918

22.2

8.7

Summa tusentals kr. 21.3

26.5

30.9

Ändringen i övriga inkomster såsom oväsentliga torde kunna bortses från.

Användas nu funna siffror, fås för Höganäs—Mölle såsom del av statens
järnvägar följande driftförlust.

1910 1917 1918

Förlust tusentals kr..................... 11 44 103

Under krigsåren skulle således järnvägslinjen, trafikerad som statsbana,
hava åsamkat statsverket en i förhållande till banlängden högst avsevärd förlust.
Även med fullt normal trafik skulle denna hava uppgått till

1916 cirka 10,000 kr.

1917 » 40,000 »

1918 » 70,000 »

Till samtliga nu anförda förlustsummor bör läggas ränta å köpeskillingen,
efter förslaget 360,000 kr. d. v. s. efter 5 procents räntefot 18,000 kronor.

Ej heller dessa resultat torde man emellertid, som tidigare nämnts, böra
tillmäta någon avgörande betydelse för bedömande av framtida utsikter. Man
torde dock kunna betrakta desamma som ungefärliga gränssiffror, angivande det
ekonomiska resultatet under möjligast ogynnsamma förhållanden, under det att
det tidigare angivna på annat sätt beräknade förlustbeloppet 3,700 kronor måste
få anses såsom ett åtminstone under de närmaste åren ej uppnåbart minimum.

Driftresuliatet
av järn■
vägen såsom
statsbana.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Minskade
trafikinkomster
för statens
järnvägar
vid banans
nedläggande.

Järnvägens

realisations

värde,

Någon ränta å köpeskillingen eller ens någon direkt behållning på driften torde
statsverket således tills vidare icke kunna påräkna.

Då emellertid förhållandena numera så utvecklat sig,därför i motionerna lämnas
närmare redogörelse, att det allvarligen är att befara, att, om järnvägen förbliver
i enskild ägo, driften å densamma kan komma att helt nedläggas, har styrelsen
ansett lämpligt jämväl verkställa utredning, i vad mån som trafikinkomsterna
å närliggande delar av statsbanorna för sådant fall skulle komma att minskas.

Av utredningen, vilken här bilägges (bil. A) har framgått, att här ifrågakommande
belopp med all säkerhet kunna förväntas bliva betydligt mera avsevärda
än den vid eventuellt övertagande påräkneliga driftförlusten. Utredningen

har för

åren 1911—

1913 samt

1916—1918

givit följande

resultat:

Statens

järn-

vägars

sam-

traflks-

inkomst

Härav bort-fallande i
händelse av
driftin-ställelse

Nettoinkomst
Nettoinkomst av järnvägs-

av järnvägs- drift beräknad

driften vid drift som

statsbana

Kanta å
föreslagen
köpeskilling

Summa
driftförlust
för S. J.
och ränta

T u s e n t

als krono

r

1911......

....... 100

80

— 0.2

± 0

14

14

1912.....

....... 85

70

—■ 0.8

— 4

14

18

1913.....

....... 85

70

— 5.3

— 4

14

18

1916.....

...... 120

100

+ 10.4

— 11

18

29

1917......

...... 125

100

- 17.7

— 44

18

62

1918......

...... 165

135

— 72.3

— 103

18

121

Dessa siffror visa, att ej för något år, med undantag av 1918, förlusten å
å driften av järnvägen ifråga uppgått till mer än en jämförelsevis ringa del av de
bruttoinkomstbelopp, statens järnvägar skulle hava gått i mistning av i händelse av
driftinställelse. Och även om till driftsförlustsiffran läggas ränta å inlösningspriset,
uppstår en avsevärd skillnad i förevarande avseende.

Slutligen må här framhållas, att minskade trafikinkomster för statens järnvägar,
om än ej av den omfattning ovan beräknats, antagligen skulle komma att
inträda även för det fall, att banans trafik väl ej upphörde men med hänsyn till
koncessionsimiehavarnas resurser reducerades i en omfattning, som ej kunde anses
svara mot trafikbehovet vid eventuell ökning av persontrafiken.

Nu är det sant, att de inkomstbelopp, som skulle bortfalla för statens järnvägar
i händelse av trafikens nedläggande på Höganäs—Mölle järnväg, ej äro att
betrakta som behållning, då statens järnvägar givetvis ha utgifter för den övertagna
trafikens besörjande. Trafikförhållandena på statens järnvägar till järnvägen
ifråga gränsande linjer, äro emellertid sådana, att merutgifterna för trafiktillskottet
äro ringa, såsom i nyssnämnda bilaga närmare utvecklas. Man kan alltså ånyo
göra det uttalandet, att det för statens järnvägar är ett större intresse av att järnvägen
hålles i drift än att den nedlägges.

För bedömandet av det av motionärerna föreslagna inlösningspriset vid statens
eventuella inlösen av järnvägen har styrelsen vidare ansett erforderligt låta verkställa
en värdering av banan, efter vad järnvägsanläggningen bör antagas inbringa
vid byggnadernas, markens, spärra åter iellens m.m. försälj ning vid järnvägens eventuella
nedläggande. Denna värdering, rörande vars detaljer hänvisas till närslutna bilaga

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

15

Fråga om
statens
inlösen ao
järnvägen.

År

Antal personkm. i tusental

per bankm.

Antal godstonkm. i tusental

per bankm.

Höganäs—Mölle J

S. J.

Höganäs —Mölle J.

S. J.

1912

84.3

163.4

9.9

63.2

1913

83.0

169.5

9.2

65.4

1916

80.i

198.3

3.5 1

118.1

1917

77.8

197.3

5.6

112.8

Härav framgår, att persontrafiken å linjen Höganäs—Mölle i genomsnitt är
endast hälften så stor som å närmast liggande del av statens järnvägar, samt att
praktiskt taget hela godstrafiken börjar och slutar i Höganäs.

^Vidare är överbyggnaden å linjen Höganäs—Mölle avsevärt svagare än å
linjen Åstorp—Höganäs, rälsvikt kilogram per meter 24.8 mot 33.o—34.o, tillåtet
hjultryck av lokomotiv ton o 5.5 mot 7.o, varigenom eventuellt statens järnvägar
kan tvingas att för linjen Åstorp—Mölle använda svagare lokomotiv än vad eljest
skulle vara lämpligt.

Av vad nyss anförts rörande trafikintensiteten å järnvägen, jämförd med
trafiken å närliggande statsbanedel, måste ju framgå, att järnvägen i och för sig
mera har karaktären av en bibana än en från det allmännas synpunkt sett nödvändig
länk i statsbanenätet.

Såsom emellertid förhållandena numera utvecklat sig, torde dock allvarligen
böra tagas i övervägande, huruvida icke fog förefinnes för statsmakterna att i förevarande
fall ställa sig tillmötesgående mot de krav, som från enskildas sida nu i
saken framställts. Frågan om järnvägens fortsatta trafikerande efter upphörande
med innevarande års utgång av trafikavtalet med statens järnvägar hava nu motionärerna
tänkt lösas genom statens inlösen för skäligt pris av järnvägen, och göres
i motionerna gällande, att därest dylik inlösen ej skulle ifrågakomma, järnvägen
sannolikt komme att säljas exekutivt och driften sedan att helt nedläggas. Dylikt
nedläggande är emellertid beroende på därom från Kungl. Maj:ts sida efter gjord
ansökning lämnat medgivande. I koncessionen för järnvägen — liksom i koncessioner
i allmänhet — stadgas att, därest koncessionsinnehavare underlåter att uppe -

B, slutar å ett belopp av 377,000 kronor eller således ungefär motsvarande det
motionsvis föreslagna inlösningspriset och det i trafikavtalet förutsatta. Av värderingssumman
återfinnas huvudparterna under markområden 74,350 kronor, spåröverbyggnader,
räler in. m. 222,200 kronor och husbyggnader 65,150 kronor.

Efter sålunda lämnade statistiska redogörelser berörande ifrågavarande järnväg
övergår styrelsen till själva huvudfrågan, eller huruvida skäl förefinnas för statsmakterna
att nu inlösa järnvägen.

Delbar i motionerna härvid framhållits, att järnvägen utgör en ren fortsättning
av linjen Åstorp —Höganäs och ej någon bibana. Rent geografiskt sett kan ju ock
detta sägas, men ur trafiksynpunkt ställer sig förhållandet i viss mån något annorlunda,
därvid må hänvisas till följande siffertal, belysande trafikintensiteten dels å
Höganäs—Mölle järnväg, dels å statsbanan närmast Höganäs (Ingelsträde—Höganäs
övre).

1 Enligt föreliggande statistiska uppgifter, men torde detta antal varit i verkligheten vida

högre.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

hålla trafiken å banan i det omfång, som av Kungl. Maj:t prövas skäligt, äger
Kungl. Maj:t rätt förordna, att trafiken tills vidare må besörjas av staten eller
annan med användande av järnvägens materiel och övriga tillhörigheter med rätt
för järnvägens ägare att uppbära den behållna avkomsten av banan. Motivet till
detta stadgande är ju givetvis att finna däri, att likaväl som staten har intresse
av att en järnvägsanläggning, vilken prövats vara av gagn för det allmänna, varder
behörigen bragt till utförande, likaväl måste det ligga i statens intresse, att, sedan
järnvägen kommit till stånd, trafiken å densamma uppehälles i den utsträckning, att
de krav, för vilkas tillfredsställande järnvägen koncessionerats, varda behörigen
tillgodosedda.

Någon behållen avkomst av banan torde efter den ovan lämnade utredningen
om sannolikt driftresultat ej vara att motse avsevärd tid framåt. Skulle nu staten
begagna sig av sin koncessionsenliga rätt att trafikera järnvägen vid koncessionsinnehavarens
upphörande med trafiken eller ombesörjande av densamma endast i begränsad
omfattning, skulle därav följa, att bolaget såsom ägare av banan försattes
i den situation, att dess skuldsumma komme att för varje år ökas, då någon nettobehållning
av rörelsen näppeligen är att förvänta. Och vid en exekutiv försäljningskulle
inträda enahanda svårigheter för en eventuell ny ägare av järnvägen. A
andra sidan är det, såsom ovan redan berörts, stridande mot det allmännas intresse
att tillgripa det av motionärerna antydda andra alternativet att efter vederbörligt
medgivande upphöra med trafikrörelsen och realisera järnvägens tillgångar, varvid
skulle inträffa det förhållandet, att en efter erhållen koncession anlagd och under
trafik varande järnväg, som en gång prövats vara av gagn för den allmänna rörelsen,
helt nedlägges till men för samma intresse, som föranlett dess utförande.

För ett rationellt fortsatt bedrivande av trafiken å järnvägen torde vid nu
angivna förhållanden ej återstå annan utväg för frågans lösning än den av motionärerna
i första hand åsyftade eller statens inlösen av järnvägen för skäligt pris.
Härtill kan ju förefinnas skäl även i betraktande av den ovanberörda och redan av
1914 års statsutskott påpekade betydelsen med hänsyn till trafikinkomsterna å närliggande
statsbanedelar av upprätthållande av ordnad trafik å ifrågavarande järnväg.
Den här ovan intagna jämförelsetabellen härutinnan utvisar, att det för statens
järnvägar är rätt avsevärda bruttoinkomstbelopp, som äro avliängiga av trafiken å
järnvägen, och enligt ovanstående torde det vara av intresse för statens järnvägar,
att järnvägen, hålles i drift. På grund härav synes alltså i föreliggande fall fog
föreligga för att statsverket träder emellan och inlöser järnvägen på skäliga villkor.

Vid bedömande av köpeskillingens storlek torde hänsyn böra tagas till den
genom styrelsens försorg verkställda värderingen av järnvägen efter vad densamma
kan antagas inbringa vid försäljning av dess tillhörigheter efter järnvägens eventuella
nedläggande, vilken värdering slutade å ett belopp av 377,000 kronor.

Vidare må erinras, att järnvägens bokförda värde uppgår till 676,963 kronor,
och att vid värdering av järnvägen genom järnvägsstyrelsens försorg år 1914 densamma
då uppskattas till ett värde av 625,000 kronor.

Vid nu angivna förhållanden torde det såväl av motionärerna som i det
gällande trafikavtalet förutsatta inlösningspriset, 360,000 kronor, kunna anses skäligt.

På grund av det anförda finner sig styrelsen för sin del böra förorda att
anslag av riksdagen till belopp av 360,000 kronor beviljas för statens inköp avjärnvägen
ifråga med vad därtill hörer att tillträdas den 1 januari 1920 på de

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

17

villkor i övrigt, Kungl. Maj:t efter därom från riksdagens sida erhållit generellt
bemyndigande finner skäligt bestämma.

Med hänsyn till de jämförelsevis enkla personal- och andra förhållanden,
som i samband med inköpet höra regleras, torde här — liksom år 1906 vid statens
inköp av den 7 kilometer långa bandelen Strömstad—Skee — vara i sakens nuvarande
skick, då berörda köpeskilling redan förutsatts i trafikavtalet, tillfyllest lämna dylikt
generellt bemyndigande utan vidare förberedande förhandling från statens sida med
bolaget.

Stockholm den 19 april 1919.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

Axel Granholm.

Pehr Kjellin.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 66 höft. (Nr 137—141.)

3

18

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Bilaga. A.

P. M.

angående minskade trafikinkomster för Statens järnvägar vid eu eventuell
nedläggning av driften ä Höganäs-Mölle järnväg.

Genom en nedläggning skulle givetvis statens järnvägar gå i mistning av en
del av sina samtrafiksinkomster därigenom, att trafiken till Mölle skulle dels absolut
minskas, dels söka sig andra vägar. Huru stor minskningen i trafikinkomster härigenom
skulle bliva, är givetvis omöjligt med någon säkerhet bestämma, varför
man måste nöja sig med en uppskattning.

Man har att utgå från i den officiella statistiken förefintliga uppgifter, varav
de viktigaste intagits i följande tablå.

Statens järnvägars samtrafik med Höganäs—Mölle järnväg.

,

Persontrafik

Godstrafik

S. J. inkomst av från den

enskilda

År

antal resande

antal

ton

järnvägen avsänd trafik.

från till

från

till

Höganäs—Mölle i. Höganäs--

-Mölle i.

Person

Gods

Summa

tusental

tusental

tusentals kronor

1911

27.2 34.9

3.2

3.2

37.4

6.5

43.9

1912

24.4 29.o

3.2

4.4

32.o

6.6

38.6

1913

25.7 26.o

3.4

5.7

34.5

6.5

41.o

1916

31.4 30.5

3.9

5.6

47.5

10.1

57.6

1917

29.6 28.7

2.9

4.9

47.7

11.0

58.7

1918

19.3

3.o

53.5

27.6

81.i

Åren 1914 och 1915 hava

ej

medtagits,

emedan

driften under

en del

i år varit inställd.

Statens

järnvägars inkomst

av

till

den enskilda järnvägen anländ trafik

av

ar

ej exakt känd. Med användande av tillgängligt material har emellertid densamma
approximativt beräknats. Man har funnit följande Mala samtrafikinkomster:

Statens järnvägars inkomst av samtrafiken med Höganäs—Mölle järnväg.

År

Kronor

År

Kronor

1911 ..................

................. 100,000

1916 ..................

.................. 120,000

1912 ..................

.................. 85,000

1917 ..................

.................. 125.000

1913 ................

................ 85,000

1918 ..................

.................. 165,000

Hur stor del av denna inkomst, som statens järnvägar skulle gå i mistning
av, om driften å linjen Höganäs—Mölle nedlades, är givetvis svårt att med någon
bestämdhet uttala sig om.

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

19

Exempelvis kun emellertid nämnas, att enbart bortfallandet av resandena
från och till de fyra städerna Hälsingborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg är
1913 hava förorsakat en inkomstminskning av cirka 57,000 kronor. Från dessa
städer torde efter driftens eventuella nedläggande, av i riksdagen år 1914 gjorda
uttalanden att döma, med stor sannolikhet ångbåtsförbindelse komma att anordnas,
och torde man därför kunna räkna med, att samtliga dessa resande skulle hava
försvunnit från statens järnvägar. Av återstående 28,000 kronor varav 15,000 för
godstrafiken, synes man kunna antaga, att lågt taget hälften eller 14,000 kronor
skulle hava bortfallit. Man kommer på detta sätt för år 1915 till en slutsumma
av cirka 70,000 kronor.

Övriga år synas förhållandena hava varit ungefärligen enahanda. Man torde
följaktligen kunna uppskatta den minskning i samtrafikinkomster, som skulle hava
drabbat statens järnvägar, om driften å Höganäs—Mölle järnväg varit inställd, till
följande belopp.

År Kronor År Kronor

1911 .......................... 80,000 1910 100,000

1912 .................................... 70,000 1917 100,000

1913 ................................ 70,000 1918 135,000

Vid en minskning i trafiken minskas emellertid ej blott inkomsterna utan
jämväl utgifterna. Huruvida denna minskning kan bli av någon väsentlig betydelse
beror i huvudsak av i vad mån nedgången i trafiken kan förorsaka indragning av
tåg. Härutinnan ligga förhållandena mycket gynnsammare beträffande godstrafiken
än beträffande persontrafiken, speciellt då det gäller redan förut svagt trafikerade
linjer. Å dessa är nämligen antalet personförande tåg i regel avsevärt större än
vad som skulle vara nödvändigt för framförande av den förefintliga trafiken. A den
av Mölletrafiken starkast belastade linjen n.storp-Höganäs uppgick år 1923, då
normala förhållanden rådde, antalet vagnaxlar per persontåg till endast 13.i mot
16.8 för hela statens järnvägar och cirka 22 å vissa linjer. Här förelåge således
tydligen skäl för persontrafikens ombesörjande på annat sätt än det ur driftkostnadens
synpunkt fördelaktigaste. Det förefaller under sådana förhållanden föga antagligt,
att en ytterligare minskning av antalet resande skulle hava lett till tågindragningar,
så mycket mer som denna minskning väsentligen skulle hava drabbat endast en del
av nämnda linjer (sträckan Kattarp-Höganäs). Däremot torde antagligen en minskning
av antalet vagnaxlar per tåg och av vagnparken hava kunnat företagas, men
skulle vinsten härav ej hava varit av någon väsentlig betydelse.

Å den näst Åstorp—Höganäs mest berörda sträckan Hälsingborg—Ängelholm
voro tågförhållandena ungefärligen enahanda. Här utgjorde för övrigt Mölletrafiken
endast cirka 5 procent av den totala persontrafiken, Å bandelen Malmö—Åstorp
gick detta procenttal ner till mindre än 2, övriga linjer behöva här ej beröras.

Det förefaller följaktligen som skulle man, vad persontrafiken beträffar, utan
att begå något större fel kunna räkna i det närmaste hela den bortfallande samtrafikinkomsten
såsom nettoförlust.

Utgifterna för godstrafikens ombesörjande äro däremot, som nämnts, relativt
känsliga för en nedgång i trafiken, och gäller detta särskilt vagnslastgodset. Man
bör således kunnna räkna med en viss utgiftsminskning för denna. Emellertid gäller
det relativt små belopp. Några exakta tal kunna givetvis ej angivas. För åren

20

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

före krigsutbrottet torde man emellertid kunna räkna ined 4 å 5 tusen kronor såsom
ett någorlunda tillfredsställande angivet maximum. Även om detta belopp för år
1917 fördubblas och år 1918 tredubblas rör det sig för samtliga år om summor,
som med hänsyn tagen till osäkerheten i föreliggande beräkningar icke kunna alltför
mycket i ogynnsam riktning inverka, då man nu jämför driftförlusten å Höganäs—
Mölle järnväg med den bruttoinkomst för statens järnvägar, som beräknats bortfalla
om driften å nämnda bana nedlagts.

Bilaga B.

P. 91.

rörande värdering av järnvägen Höganäs—Mölle.

För att bedöma banans nuvarande värde torde staten, med hänsyn tagen
till att fortsatt trafikerande av banan icke, åtminstone icke under den närmaste
framtiden, kan bära sig, vid eventuell inlösen endast böra räkna med det värde,
som anläggningen kan beräknas inbringa vid byggnadernas, markens, spårmateriellens
in. in. försäljning.

Den jordareal, som järnvägsanläggningen nu upptager, utgör 180,827 kvadratmeter.
Häruti ingår icke de områden om sammanlagt 82,975 kvadratmeter, som
åtgått i och för anslutningen till statens järnvägars stationer vid Höganäs, ej heller
mark för vägomläggningar 8,670 kvadratmeter.

Vid Mölle har marken ansetts vid försäljning till tomter kunna beräknas hava
ett värde av 1 krona per kvadratmeter och vid övriga stationer 0.7 5 krona per
kvadratmeter. Marken, som upptages av själva järnvägslinjen kän däremot i regel
icke beräknas inbringa något nämnvärt vid försäljning. Endast angränsade jordägare
kunna hava någon användning av denna mark, och i regel kostar det så
mycket att avschakta gruset, igenfylla diken in. m., att någon inkomst vid försäljning
i regel ej kan beräknas. Då emellertid i dessa linjeområden ingå ett par
vaktstuguområden, och vissa mindre områden ju kunna beräknas komma till användning,
diar ett å-pris av 0.50 för vaktstuguområdena och O.os öre per kvadratmeter
för övriga områden ansetts kunna åsättas denna mark.

De terrasserings-, dränerings-, väg- och tunnelarbeten, som nedlagts på järnvägen,
anses vid ifrågavarande försäljning icke kunna inbringa någon inkomst.
Däremot torde järnöverbyggnaden för den vid Höganäs belägna vägporten, med ett
fritt spann av 6.9 meter, kunna försäljas.

Rälerna, som äro av stål och försedda med vinkelskarvjärn, äro av 10 meters
längd, väga 24.8 kilogram per meter och äro i mycket gott stånd, liksom
även spårväxlarna. Huvudspårets längd är 9,600 meter och sidospårens 1,980
meter. Växlamas antal 17 stycken. Dessutom finns i reserv 1,800 meter räler
och två växlar.

Statsutskottets utlåtande. Nr 138.

21

Av sliprama torde på grund av det rikliga utbytet de sista åren en hel del
kunna användas för diverse byggnadsändamål och återstoden till ved, varigenom
de kunna åsåttas ett genomsnittspris av 50 öre per styck.

Stängslet utgöres å linjen av stolpar av ek med därå fästade 3 stycken
platta, vridna järntrådar, och bör denna tråd kunna försäljas.

Semaforerna äro av järn och gallerkonstruktion.

Husbyggnaderna äro med undantag av godsmagasinen samtliga uppförda av
tegel. De synas alla vara omsorgsfullt uppförda och väl underhållna.

Stationshusen vid Strandbaden, Nyhamnsläge och Krapperup innehålla vardera
på nedre botten vestibul, väntsal, expeditionsrum samt ett rum och kök ävensom
i övre våningen två rum och vind. Uthuset vid varje av dessa stationer
innehåller tvättstuga, vedbod, matkällare, resgodsrum samt 3 avträden och en
pissoir.

Stationshuset vid Mölle innehåller i källarvåningen mat- och vedkällare samt
tvättstuga, i bottenvåningen väntsal, damrum, expeditions- och resgodsrum samt i
övre våningen 4 rum och kök samt tambur.

Boställshuset vid Mölle innehåller i bottenvåningen 2 lägenheter om 1 rum
och kök vardera samt 1 trappa upp 2 rum och kök; det ena rummet är dock
undermåligt och saknar eldstad. Till boställshuset saknas uthus, källare och vedbod.

Postbyggnaden vid Mölle innehåller 1 rum för allmänheten och 1 rum för
postlokal.

Dessutom finns vid Mölle en avträdesbyggnad, en godsbod och en lokomotivstallbyggnad,
innehållande jämväl vattentorn.

A linjen finnas uppförda tvenne banvaktstugor, inrymmande 1 rum och kök
vardera, jämte tillhörande uthus, som innehålla tvättstuga, vedbod och ladugård
samt fristående källare.

Samtliga stationshusen ävensom boställshusen vid Mölle samt de 2 bauvaktsstugoma
äro så belägna, att byggnaderna jämte dithörande uthus kunna anses bliva
begärliga att inköpa och användas såsom bostadsbyggnader, respektive uthus därtill.
Såsom sommarbostad torde även postbyggnaden vid Mölle kunna användas.
Övriga byggnader däremot torde vid eventuell försäljning endast vara värda, vad
materialiema i byggnaderna efter rivning kunna inbringa.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Enligt förestående har värderingen utfallit sålunda:

1

2

8

i

5

«

Mått-

Kostnad
för mått-

Detalj-

Summa

Arbetets beskaffenhet

enhet

Hängd

enhet

kostnad

kostnad

1 <j

Kronor

Kronor

Kronor

;

Markområdena:

vid Mölle ..........................................

kvkm.

30,300

1.—

30,300.—

—

» övriga stationer..............................

48,400

—.75

36,300.—

—

för banvaktstugorna ...........................

»

5,300

—.50

2,650.—

—

» linjen i övrigt ..............................

j Vfigport vid Höganäs:

»

102,000

—.05

5,100.—

74,350.—

Överbyggnad av järn, bestående av 4 st.

! 1 Din. 65 B.....................................

kg.

9,000

—.60

5,400.—

1 Spåröverbyggnad:

Räler 25,000 m..................................

ton

620

1 300.—

186,000.—

—

40

325.—

13,000.—

15,200.—

| Spårväxlar med tillbehör .....................

Sliprar...............................................

st.

19

800.—

—

»

16,000

—.50

8,000.—

222,200.—

Stängsel:

ton

6

250.—

1,500.—

Semaforer ..............................:...........

! Husbyggnader:

st.

4

200.—

—

800.—

Stationshus vid Strandbaden...............

kbm.

380

18.—

6,840.—

—

» » Nyhamnsläge...............

380

18.—

6,840.—

—

» » Krapperup ................

» » Mölle ........................

380

18.—

6.840.—

—

»

660

20.—

13,200.—

—

Postbyggnad » » .........................

j. Bostadshus » » ........................

»

186

15.—

2,790.—

—

»

337

20.—

6,740.—

—

Banvaktstugor 2 st............................

Uthus vid stationerna, Strandbaden, Ny-

»

365

18 —

6,570.—

—

422

15.—

6,330.—

_

Uthus vid banvaktsstug. 2 st................

200

15.—

3,000.—

—

Lokalstallbyggnad, inrymmande vatten-

torn vid Mölle .................................

»

1,350

—

—

—

Uthus vid Mölle ..............................

»

116

—

—

—

Godsbod » » ..............................

»

44

—

—

—

Teglets värde efter rivning ..................

»

—

—

4,000.—

—

Godsmagasin vid Strandbaden ...........

»

86

—

—

—

» » Nyhamnsläge ............

»

86

—

—

—

» » Krapperup..................

» » Mölle........................

»

86

234

z

_

_

i Virkets värde efter rivning .................

; Bangårdsanordningar:

—

—

—

2,000.—

65,150.—

Lokomotivvändskiva (12 m.)..................

—

—

—

3,000.—

—

! Plattformskanter av armerad betong......

! Inventarier och diverse:

ni.

400

—.05

2,000.—

5,000.—

Telegrafapparater, bord, skåp och stolar

2,600,—

samt diverse...................................

—

—

—

—

Summa kronor

—

—

—

—

377,000.--

1 Beräknat efter inträdande mera normala förhållanden.