Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
1
Nr no.
Ankom till riksdagens kansli ilen 9 maj 1919 kl. 4 e. in
Utlåtande
i anledning av Kungl. Majt.-s proposition angående
understöd åt småskoleseminarier m. in. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t under punkt 194 av åttonde huvudtiteln föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående småskoleseminariernas
omorganisation, beräkna för ändamålet, utöver de i 1919 års
riksstat under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat upptagna anslagen till
småskoleseminarier å tillhopa 112,000 kronor, ett belopp av 388,000
kronor, eller sammanlagt 500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 363, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
- a) besluta,
dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:
Statsbidrag till seminarier med två elevklasser samtidigt utgår med
12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100
kronor för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för
år till parallellavdelning av årsklass.
Härförutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:
Bihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 52 Käft. (Nr Ilo.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och
kvinnlig lärares grundlön;
2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda
arvodet;
3) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande
läraren tillkommande ålderstillägg;
4) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,
som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras
till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt
uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl. Maj:t för
det särskilda fallet bestämmer; samt
5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien;
dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det
må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka
i detta avseende kunna befinnas erforderliga;
b) föreskriva,
att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier
skola gälla följande villkor och bestämmelser:
1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.
2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet
skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta två
årsklasser.
3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig
ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Kungl.
Maj:t utfärdas.
4) Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer,
pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga
lovdagar samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri
inräknad.
5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler
samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriel.
6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller
kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
3
narie lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver
undantag.
7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad
behörig och lämplig till tjänsten i fråga.
8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner:
rektor,
manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte
fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;
ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och
L,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,
10 och 15 år;
ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och
1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5,
10 och 15 år;
extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,800 kronor;
extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,400 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;
manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;
kvinnlig timlärare i läsämne 1D0 kronor för varje veckotimme;
timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik 95 kronor för varje
veckotimme;
lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för
veckotimme.
9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså undervisningen
vid seminariets övningsskola, såvida icke Kungl. Maj:t i visst
fall annorlunda bestämmer.
10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse, bestående av
seminariets rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad
utsedda medlemmar.
11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och
vara underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva;
c) förklara,
att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och bestämmelser,
vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
d) bestämma,
att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom nu är fråga,
skall i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare
vid folkskoleseminarium;
e) medgiva,
dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat
småskoleseminarium må under en övergångstid av högst tre år, ändock
att seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej
uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Kungl. Maj:ts beprövande i
varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar
efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl. Maj:t
med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal samt
övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;
dels och att småskoleseminarium, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag
och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande
av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla
statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter; samt
f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till
lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande
av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor,
uppföra i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie
stat under rubriken: Småskoleseminarier:
dels till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000
kronor;
dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag
å 96,800 kronor.
I avseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa
till åberopade statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar O. Bergqvist och O. Mannheimer (nr 22) och den andra
inom andra kammaren av herrar E. Moberger och U. Leander (nr 103),
däri hemställts, att riksdagen ville till understöd under år 1919 åt enskilda
småskoleseminarier, att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
och på de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på tililäggästat
för år 1919 ett reservationsanslag av 18,000 kronor;
dels ock en inom första kammaren av herr O. Bergqvist väckt motion,
(nr 184), däri hemställts, att riksdagen ville till understöd åt enskilda
småskoleseminarier under år 1920 att utgå enligt Kungl. Maj:t,s bestämmande
och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja
på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 18,000 kronor.
Till stöd för förstnämnda två motioner har anförts följande:
»Bland de anstalter, som giva ökad bildning åt vårt lands ungdom,
torde det för närvarande vara få, som ej åtnjuta statsunderstöd.
Det finnes dock ett slag av läroanstalter, som allt hittills stått utanför
denna förmån, och detta i trots av att de ej blott ge sina elever ökad
bildning och mognad att själva leva livet på ett något högre och lyckligare
sätt, utan även avse, att denna ökade bildning och mognad må göras
fruktbärande för barn och ungdom i hundradetal. Vi tänka på de enskilda
småskoleseminarierna. Dessa ha hittills saknat varje slag av ekonomiskt
stöd utav staten, och de ha dock i bortåt ett halvt sekel arbetat
för något så synnerligen behj ärtans värt som utbildandet av vårt lands småskolelärarinnor.
Om småskoleseminariernas betydelse för vårt land säger
ock Folkundervisningskommittén i sitt Betänkande av den 1 augusti 1914
angående folkskolan (IV. s. 21): »Och vad seminarieutbildningen beträffar,
har man att tänka ej blott på folkskoleseminarierna utan även på
de i vårt land för folkskoleväsendet ej mindre viktiga småskoleseminarierna.
Mer än halva antalet av de lärarekrafter, som tjänstgöra vid våra
folk- och småskolor, utbildas vid dessa sistnämnda av landstingen eller
av enskilda personer upprättade läroanstalter. »Mer än halva antalet» —
ja, den 30 juni 1916 arbetade i våra folk- och småskolor över tolvtusen
fyrahundra lärare och lärarinnor, som utgått från småskoleseminarierna,
medan endast niotusen niohundra utgått från folkskoleseminarierna eller,
närmare bestämt, 12,429 mot 9,908, d. v. s. 56 % mot 44 % av samtliga
lärarekrafter. Långt senare ha enskilda folkskoleseminarier upprättats,
och de ha dock redan i flera år fått uppbära statsbidrag.
Av landsting upprättade eller underhållna småskoleseminarier ha
även under rätt lång tid fått åtnjuta anslag av staten. Givet är, att de
enskilda småskoleseminarierna ha att kämpa med stora svårigheter genom
de så ytterligt förhöjda kostnaderna på alla områden, framförallt för uppvärmning
av lokalerna och avlönandet av lärarepersonalen. Denna sista
post har ju ökats så väsentligt sista tiden, och de för innevarande år av
statsmakterna bestämda höga lönerna återverka givetvis på lönerna åt se
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
minarielärarne. För att bara alla dessa ökade krav ha landstingsseminarierna
helt andra förutsättningar än de enskilda seminarierna. Dessa
senare ha endast att fly till ökandet av terminsavgifterna. Men dessa
kunna ej rimligtvis skruvas upp allt för högt. Flertalet av de unga
kvinnor, som söka sig in vid småskoleseminarierna, är från obemedlade
eller mindre bemedlade hem, och på många av dessa trycker dyrtiden hårt.
Billighet och rättvisa tala för, att de enskilda småskoleseminarierna
må få åtnjuta statsunderstöd.
För att tillgodose behovet av nya lärarekrafter för de platser, som
den 30 juni 1917 uppehöllos av småskollärare och lärarinnor, utexaminerades
höstterminen 1916 och vårterminen 1917 från samtliga småskoleseminarier
inalles endast 583 nya lärare eller lärarinnor.
Följande tabell anger antalen för de olika platser, som skötas av
småskollärare och lärarinnor och för de utexaminerade nya lärarne (lärarinnorna)
ävensom förhållandet i procent dem emellan för åren 1907,
1910, 1913 och 1917.
Åren |
I. Såsom biträ- dande |
II. I mindre |
III. I små-skola |
IV. Uti egentl. |
V. Summa |
VI. Utexami-nerade |
VII. Kol. VI. |
1907............ |
783 |
2,288 |
7,323 |
_ |
10,394 |
857 |
8,2 |
1910............ |
945 |
2,404 |
7,757 |
— |
11,106 |
746 |
6,t |
1913............ |
1,102 |
2,553 |
8,245 |
— |
11,900 |
619 |
5,2 |
19 1 7 30/e ...... |
1,108 |
2,763 |
8,774 |
— |
12,645 |
583 |
4,T |
Av tabellen framgår, huru antalet platser i fråga ökats från 10,394
till 12,655 eller med över 2,000, under det att nyutexaminerades antal
har minskats från 857 till 583 eller med 274, så att, då procenten av
nyutexaminerade i förhållande till antalet lärarekrafter år 1907 var 8,2,
utgjorde den år 1917 blott 4,7.
Ännu sämre hade dessa tal visat sig vara, om i kol. IV kunnat intagas
antalen av de småskollärarinnor, som tjänstgjort såsom vikarier uti
egentliga folkskolor, vilka antal de sista åren lära ha uppgått till en 400 ä
500, men dessa^ torde ej ännu vara exakt fastslagna. Från olika folkskoleinspektörer
erfar man ock av deras berättelser, dels att redan pensionerade
småskollärarinnor (lärare) måst återkallas i arbete, dels att personer utan
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
examen måst anlitas, dels att flera församlingar-t. o. in. måst inställa undervisningen
kortare eller längre tid av brist på småskollärare (lärarinnor).
Det har talats och skrivits mycket om brist på (examinerade) folkskollärare
och -lärarinnor. En liknande jämförelse mellan antalen folkskollärarebefattningar
och nyutexaminerade folkskollärare och -lärarinnor och
förhållandet mellan dem torde därför vara belysande. Följande tablå
visar, hur det varit (är) ställt med dem.
År |
I. Ordinarie folkskol- lärare |
II. Extra ordinarie folkskol- lärare |
III. Summa |
IV. Nyutexami- nerade folkskol- lärare |
V. Kol. IV. i |
1907 ........................ |
7,651 |
411 |
8,062 |
371 |
4,6 |
1911 ........................ |
8,367 |
492 |
8,859 | 443 |
5,0 |
|
1917 8% ................. |
9,817 |
552 |
10,369 |
645 |
6,2 |
År 1907 utexaminerades alltså 371 nya folkskollärare och -lärarinnor,
år 1917 däremot 645, således här en betydande ökning, nämligen med
274. Beträffande dem har procenten stigit från 4,6 år 1907 till 6,2 år 1917.
Från de då befintliga sju enskilda småskoleseminarierna utexaminerades
höstterminen 1916 och vårterminen 1917 193 elever mot 390 från av
stat och landsting underhållna seminarier; i det närmaste en tredjedel av
alla (583) utgick således från de privata seminarierna eller 31,4 %. Om
de enskilda småskoleseminarierna skulle nödgas upphöra med sin verksamhet
på grund av bristande förståelse och ekonomiskt stöd, utan att samtidigt
nya vägar öppnades, skulle således de utexaminerades antal nedgå
till omkring 400 (390), och procenten (vid en ungefärligt liknande ökning
av lärarekrafterna) sjunka till omkring 3,05.
Med den sista december 1917 upphörde ett av de privata seminarierna
(Malmös) att existera, och ett annat har övertagits av vederbörande
landsting. Två landsting ha avböjt framställning om att inrätta egna (eller
övertaga enskilt) småskoleseminarier under framhävande av, att utbildandet
av småskolepersonalen är av lika stor vikt för vår folkundervisning som
utbildandet av folkskolans lärarpersonal, varför även småskoleseminarierna
borde helt övertagas av staten.
Uti denna vår framställning ha vi endast tagit hänsyn till det gagn
i yttre avseende, som de enskilda småskoleseminarierna medföra. Men
även mer ideellt sett hava de väl varit och komma alltfort vara till gagn.
8
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
Vad det nu närmast gäller, är att för innevarande år lämna de
privata småskoleseminarierna ett så pass stort bidrag av staten, att terminsavgifterna
ej måste höjas alltför mycket. För ett seminarium, beläget i
stad (Borås) med dyra levnadsomkostnader och höga lärarlöner, kommer
enligt uppgjort förslag till stat även med en terminsavgift å 150 kr. en
brist på 3,700 kronor att uppstå, varför dess föreståndare, om ej staten ingriper
stödjande, måste höja avgiften till 180 kr. pr termin. Vid de övriga
seminarierna torde ett anslag å 4,500 kronor förhjälpa dem att hålla
terminsavgifterna nere vid 125 kronor.
Det vore ock önskvärt, att avgiften kunde sättas ned något för de
elever, som hade det svårast ställt ur ekonomisk synpunkt.
Enär Ateneum för flickor lär för innevarande år beviljats väsentligt
högre anslag av Stockholms läns landsting, torde detta för närvarande ej
vara i behov av ytterligare bidrag. Det återstår således blott fyra enskilda
småskoleseminarier, som tarva understöd, nämligen »Nya småskoleseminariet»
(Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns i Borås, L. A. Cederboms
i Skara och J. B. Wockats i Hagaström.
Följande »normalstat» för innevarande år har uppgjorts av representanter
för dessa seminarier:
Utgifter:
Löner och arvoden ............................................................... kronor 11,900: —
Hyra för lokalerna .................................... » 2,500: —
Bränsle och lyse............................... » 2,100: —
Vaktmästare och städning................................................... » 850: —
Pensionsavgifter ..................................................................... » 300: —
Annonser och tryck............................................................... » 200: —
Diverse utgifter ..................................................................... » 300: —
Nedsättning i avgifterna vid eventuellt statsbidrag
för 10 % av eleverna med 50 kr. i terminen......... » 600: —
» andra 10 % av eleverna med 62: 50 kr. i
terminen ................................................. » 750: —
Summa kronor 19,500: —
Inkomster:
.................... kr. 15,000: -
.................... » 4,500; —
Summa kronor 19,500: —
Terminsavgifter 2x60 (elever)xl25 kr.
Brist, täckt genom statsbidrag.................
Statsutskottets utlåtande Nr 110. 9
För att bereda ett understöd av i medeltal 4,500 kronor åt varje
seminarium skulle behövas ett anslag av 18,000 kronor. Anslagets fördelning
mellan seminarierna torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t, som
ock lärer böra fastställa de närmare villkoren för åtnjutande av anslag.
Bland villkoren synes särskilt böra intagas föreskrift om skälig begränsning
av terminsavgifterna samt om nedsättning utav avgiften för visst
antal elever.»
I sistberörda motion nr 184: I har till stöd för där framställt
yrkande anförts följande:
»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 363 angående understöd
åt småskoleseminarier m. in. finner jag mig föranlåten väcka följande
motion. I nämnda proposition begäres bland annat till understöd åt av
landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier
å ordinarie stat för år 1920 ett förslagsanslag av 381,000 kronor.
Enligt vad såväl av statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
punkt 194 som av här ovan åberopade proposition framgår, hade
folkskoleöverstyrelsen föreslagit, att ett belopp av 20,000 kronor måtte
av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskas till understöd för 1920 åt enskilda
småskoleseminarier. Dessa seminarier äro till antalet fem, men då ett
av dem, nämligen det, som är förenat med Ateneura för flickor i Stockholm,
åtnjuter sådant kommunalt bidrag, att det icke finner sig vara i
behov av statsbidrag, återstå fyra, för vilka sådant bidrag skulle vara
erforderligt.
Kungl. Maj:t har emellertid såsom framgår av meranämnda proposition
icke funnit anledning hos riksdagen göra någon framställning om
understöd åt enskilda småskoleseminarier. Då de likväl fylla ett behov
för den allmänna folkundervisningen, synes ej tillräckligt skäl finnas att
vägra dem statsbidrag. Sådant bidrag utgår ju också till enskilda folkskoleseminarier.
I en motion nr 22 i första kammaren har hemställts om statsbidrag
åt enskilda småskoleseminarier å tilläggsstat för år 1919.
De skäl, som anförts för denna framställning, kunna även åberopas
för ett liknande statsbidrag för år 1920.
Därest ett anslag för detta ändamål beviljas, torde det emellertid
böra uppföras på extra stat.»
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser dels småskoleseminariernas
organisation, dels dessa seminariers ekonomiska förhållanden.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. C samt. 52 käft. [Nr 110). 2
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
Småskollärarutbildningen har hittills till det väsentliga påvilat landstingen.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har ifrågasatts, att staten
skulle helt och hållet ombesörja denna utbildning. En sådan uppfattning
har dock icke vunnit anslutning från departementschefens sida.
Lika med denne anser jämväl utskottet, att staten icke för närvarande
bör övertaga denna gren av lärarutbildningen, utan att denna utbildning
fortfarande och tillsvidare bör vara en angelägenhet huvudsakligen för
landstingen och de städer, som icke deltaga i landsting.
Lärokursen skulle, i likhet med vad för närvarande i regel är
fallet, vara tvåårig, och läsåret skulle utsträckas från 34 V2 till 38 a 39
veckor. Häremot har utskottet intet att erinra.
I fråga om målet för småskoleseminariernas verksamhet har departementschefen
angivit, att nämnda seminarier borde hava till sin enda
och egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan. Däremot har
departementschefen ställt sig avvisande mot tanken att låta ifrågavarande
seminariers verksamhet omfatta jämväl utbildningen av lärare lör den
mindre folkskolan och biträdande lärare för den egentliga folkskolan.
Åven om goda skäl synas tala för den uppfattning, som av departementschefen
gjorts gällande, anser utskottet dock den möjligheten ej böra vara
utesluten att, där förhållandena sådant påkalla och utan att seminariernas
huvuduppgift äventyras, i ett eller annat fall dessa läroanstalters verksamhet
kan utsträckas utöver den egentliga småskollärarutbildningen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare för tillgodoseende av
elevernas praktiska utbildning seminarierna vara förenade med eu övningsskola,
omfattande barn, tillhörande de två första skolåren. Mot vadhärutinnan
föreslagits har utskottet intet att erinra, men då enligt utskottets
mening hinder ej böra möta för landsting, som sådant önska,
att anordna en övningsskola, omfattande jämväl någon årsklass av den
egentliga folkskolan, har utskottet ansett bestämmelsen om övningsskola
böra så avfattas, att skolan bör omfatta minst två årsklasser.
Vad angår fordringarna för inträde vid småskoleseminarium har,
såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, pensionsstyrelsen gjort framställning
om ändring i de nu gällande villkoren, så att större möjlighet
skulle beredas kvinnor, vilka äro behäftade med kroppsfel eller lyte, att
vinna inträde vid småskoleseminarium, i syfte att sådana kvinnor efter
genomgången utbildning skulle kunna erhålla anställning såsom småskollärarinnor.
I berörda avseende gäller för närvarande, att den, som vill undergå
prövning vid småskoleseminarium, skall genom vederbörligt läkarbe
-
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
11
tyg visa sig vara fri från smittosam sjukdom och från sådan sjuklighet
eller så beskaffat kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare, och
folkskoleöverstyrelscn har föreslagit motsvarande bestämmelser att i allmänhet
gälla såsom villkor för inträde vid småskoleseminarium. Överstyrelsen
har velat tillmötesgå pensionsstyrelsen i så måtto, att överstyrelsen,
där särskilda skäl sådant föranleda, skulle på gjord framställning
äga att medgiva undantag från nyssnämnda inträdesfordran. Departementschefen
åter har ställt sig avvisande mot pensionsstyrelsens
framställning och överstyrelsens förslag om undantag från den allmänna
regeln i förevarande avseende.
I gällande folkskolestadga är föreskrivet, att den, som skall kunna
antagas till ordinarie eller extra lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola eller biträdande lärare vid egentlig folkskola, skall vara fri
från sjukdom och lyte, som medför olämplighet för anställning såsom
lärare. Givetvis bör i en blivande stadga för småskoleseminarierna
en motsvarande bestämmelse i avseende å inträdessökande fastställas.
Enligt utskottets uppfattning bör dock en dylik bestämmelse ej utgöra
ett oöverstigligt hinder för en sökande med visst kroppsfel eller lyte
att vinna inträde vid seminarium. År felet eller lytet ej av svårare
beskaffenhet, torde sökanden, säger folkskolöverstyrelsen, ofta kunna
erhålla sådant läkarebetyg, som ej utgör hinder för hennes inträde.
Om så ej vore fallet och om det kunde anses, att lytet uppvägdes av
framstående skicklighet och lämplighet för lärarinnekallet i andra avseenden,
borde enligt överstyrelsens mening tillträde till seminariet
kunna vinnas genom särskild framställning. Utskottet kan för egen del
ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av folkskoleöverstyrelsen
i denna fråga gjorts gällande.
Den höjning av anslaget till avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,
som på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition
nr 350) beslöts av 1918 års riksdag, var föranledd av den utav
samma riksdag vidtagna löneregleringen för lärarpersonalen vid egentliga
folkskolor och småskolor. Enligt då gällande bestämmelser skulle nämligen
statsbidrag till avlönande av landstingsseminariernas lärare utgå
efter samma grunder som för avlönande av lärare vid nämnda skolor.
Såsom villkor för utgående av statsbidrag till landstingsseminarierna var
föreskrivet, att lärarna vid dessa seminarier skulle erhålla minst lika
stora löneförmåner som dem, vilka vore stadgade för lärare vid omförmälda
skolor. Med anledning härav fastställde också nämnda riksdag
o O
12
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
rainimiavlöningen till samma belopp för förstnämnda lärare som för de
sistnämnda.
Till det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden yttrade departementschefen, att den
av honom då ifrågasätta likställigheten i avlöning mellan de båda lärargrupperna
tilläventyrs skulle komma att få endast en provisorisk karaktär,
emedan folkskolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1917 gjorda framställning
rörande småskoleseininarierna pekat på en omorganisation av nämnda
seminarier och en särskild lönereglering för dessas lärare, men att den
dåvarande likställigheten med folk- och småskolans lärare i alla fall syntes
böra äga bestånd tills vidare och intill dess den av överstyrelsen antydda
frågan blivit avgjord.
Det nu föreliggande förslaget avser, att landstingsseminariernas
lärare med full tjänstgöring skulle i avlöningshänseende likställas med
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor, och att därvid ingen
skillnad skulle göras mellan lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i seminarieklasserna,
och lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i övningsskolor.
Såväl i avseende å nu angivna lärare som beträffande vad i övrigt föreslagits
i fråga om avlönings- och pensionsförhållanden har utskottet icke
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Vad angår statsbidraget, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bidrag
till seminarium med två elevklasser samtidigt utgå med 12,800 kronor
för år och till seminarium med en elevklass 9,100 kronor för år samt
därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till parallellavdelning
av årsklass. Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit, skulle landstingens kostnader, 13,100 kronor för tvåklassigt
och 9,300 kronor för enklassigt seminarium, icke avsevärt ökas utöver
de belopp, som av dem nu tillskjutas. I avseende å statsbidragens storlek
har utskottet intet att erinra. Att landstingens bidrag icke skulle nämnvärt
höjas utan i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek, finner utskottet
berättigat, allra helst landstingen hava att svara för seminariernas
materiella utrustning och lokala anordningar och i en nära framtid
krav torde komma att ställas på tidsenligare byggnader för ifrågavarande
seminarier ävensom sådana anspråk komma att resas på inredning och
undervisningsmateriel, som bliva en följd av en förbättrad seminarieorganisation.
Härjämte skulle statsbidrag utgå efter grunder, motsvarande dem,
som av 1918 års riksdag fastställts i fråga om de kommunala mellanskolan
och de högre folkskolorna. Utskottet har häremot intet att erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
18
I anslutning härtill bör dock, i enlighet med vad departementschefen i motiveringen
till sitt förslag uttryckligen angivit, ävenledes i bestämmelserna
om statsbidrag tillfogas, att sådant bidrag skall för varje manlig extra
ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring utgå med skillnaden
mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode.
Till stipendier åt elever vid ifrågavarande läroanstalter har föreslagits
ett belopp av 96,800 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda
belopp har man utgått ifrån 44 elevklasser med i medeltal 25 elever i
varje klass; antalet behövande elever i varje klass har beräknats till i
medeltal 22, i följd varav hela antalet behövande elever skulle utgöra
968 och, med ett stipendium å 100 kronor för varje elev, beloppet sättas
till ovan angivna 96,800 kronor. Utskottet, som funnit det angivna
medeltalet av behövande elever i varje klass väl högt beräknat, har ansett
det föreslagna beloppet kunna något nedsättas och vill föreslå, att detsamma
bestämmes till 90,000 kronor.
I sitt förslag till småskoleseminariernas omorganisation hade folkskolöverstyrelsen
upptagit frågan om statsunderstöd åt de enskilda seminarierna.
Dessa äro för närvarande 5, nämligen 2 i Stockholm, 1 i
Borås, 1 i Skara och 1 i Hagaström, överstyrelsen hade ifrågasatt, att
vart och ett av dessa seminarier, som alla äro tvåklassiga, skulle undervisa
villkor erhålla ett årligt statsunderstöd av högst 4,000 kronor. Departementschefen
har däremot ställt sig avvisande mot överstyrelsens förslag i förevarande
avseende. I ovanberörda motioner har framställning gjorts om
understöd åt enskilda småskoleseminarier för såväl år 1919 som år 1920;
understöd skulle utgå med 4,500 kronor till ett vart av fyra seminarier,
nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,
G. V. Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara
och J. B. Wockats seminarium i Hagaström.
Utskottet har av de .utav departemenschefen till stöd för hans
uppfattning anförda skäl icke funnit sig övertygat om, att ett understödjande
från statens sida av vissa enskilda småskoleseminarier skulle
under alla förhållanden vara mindre tillrådligt. Åtminstone synes ett
dylikt betraktelsesätt näppeligen kunna göras gällande, om det allenast
är fråga om understöd av mer tillfällig art. Det kan visserligen dragas
i tvivelsmål, huruvida, vid sidan av de officiella anstalterna, en anordning,
sådan i motionerna påyrkas, bör för framtiden fastslås såsom
en lämplig utväg för tillgodoseende av småskollärarutbildningen, men
att nu genom mindre bidrag hjälpa de seminarier, som äro i behov av
understöd, i deras av kristiden åsamkade svårigheter, kan enligt utskot
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
tets mening icke innebära åtgärder, ägnade att ur konsekvensens synpunkt
ingiva betänkligheter. Utskottet vill nämligen framhålla, att det understöd,
som utskottet är sinnat föreslå, ej bör betraktas såsom begynnelsen
till ett stadigvarande statsbidrag utan allenast som en tillfällig hjälp att
lindra dyrtidens tryck. Härmed vill utskottet ej hava tagit någon ståndpunkt
till principfrågan om statens framtida understödjande av dessa
seminarier. Utskottet delar dock den av folkskolöverstyrelsen hävdade
uppfattningen, att de enskilda seminarier, som kunna anses direkt ersätta
landstingsseminaider, endast under den närmaste tiden och i avvaktan
på att vederbörande landsting kunna hinna vidtaga nödiga åtgärder
för upprättande av seminarier av här ifrågavarande art, må tillerkännas
statsunderstöd.
Ifråga om beloppet av det understöd, som nu i motionen ifrågasattes,
har utskottet intet att erinra mot, att detsamma bestämmes till
det av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet av 4,000 kronor till ett
vart av nämnda fyra seminarier. Likaså anser utskottet, att understöd
bör tillerkännas ifrågavarande seminarier såväl för år 1920 som för
år 1919.
Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition samt herrar Bergqvists och
Mannheimers samt herrar Mobergers och Leanders
ävensom som herr Bergqvists ovanberörda motioner, må
a) besluta,
dels att statsbidrag till av landsting eller stad,
som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier
skola utgå efter följande grunder:
Statsbidrag till seminarium med två elevklasser
samtidigt utgår med 12,800 kronor för år och till
seminarium med- en elevklass med 9,100 kronor för
år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000
kronor för år till parallellavdelning av årsklass.
Härutom skola till varje sådant seminarium
utgå följande statsbidrag:
1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden
mellan manlig och kvinnlig lärares grundlön;
2) för varje manlig extra ordinarie och vikari -
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
15
erande lärare med full tjänstgöring skillnaden mellan
manlig och kvinnlig sådan lärares arvode;
3) för rektor dessutom två tredjedelar av det
stadgade särskilda arvodet;
4) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie
lärare ett belopp motsvarande läraren tillkommande
ålderstillägg;
5) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie
eller extra ordinarie lärare, om tjänstledigheten förorsakas
av styrkt sjukdom, det belopp, som, utöver
vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten
förorsakas av offentligt uppdrag, bestridande av
befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, det belopp, som
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt
6) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken
uppehåller tillfälligtvis ledig lärarebefattning men erhållit
tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, det
belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av
sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;
dels ock att i fråga om tillämpning av ovan angivna
grunder det må ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, vilka i detta avseende
kunna befinnas erforderliga;
b) föreskriva,
att för utgående av statsbidrag till omförmälda
småskoleseminarier skola gälla följande villkor och
bestämmelser:
1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.
2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning
för lärarkallet skall med seminariet vara förenad
en övningsskola, som bör omfatta minst två årsklasser.
3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad
med huvudsaklig ledning av den normalundervisningsplan,
som kan komma att av Kungl. Maj:t
utfärdas.
4) Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t
annorlunda bestämmer, pågå minst 38 veckor om
16
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
året, tid för påsk- och pingstferier, tillfälliga lovdagar
samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar
däri inräknad.
5) Seminariet skall hava till sitt förfogande
lämpliga undervisningslokaler samt ändamålsenliga
skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.
6) Seminariet skall förestås av en för viss tid
utsedd manlig eller kvinnlig rektor. Utom rektor
böra vid seminariet finnas minst två ordinarie lärare,
såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver
undantag.
7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen
hava blivit förklarad behörig och lämplig
till tjänsten i fråga.
8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta
minst följande avlöningsförmåner:
rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av
1,000 kronor jämte fri bostad eller motsvarande ersättning,
icke understigande 800 kronor;
ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav
2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgörings
penningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive
5, 10 och 15 år;
ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav
1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgörings
penningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive
5, 10 och 15 år;
extra ordinarie och vikarierande manlig lärare
med full tjänstgöring arvode av 2,800 kronor;
extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare
med full tjänstgöring arvode av 2,400 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;
manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje
veckotimme;
kvinnli» timlärare i läsämne 100 kronor för
Ö
varje veckotimme;
Statsutskottets utlåtande Ne Ilo.
17
timlärare i teckning, i musik eller gymnastik
95 kronor för varje veckotimme;
lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål
90 kronor för veckotimme.
9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri,
likaså undervisningen vid seminariets övningsskola,
såvida icke Kungl. Maj:t i visst fall annorlunda
bestämmer.
10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse,
bestående av seminariets rektor och minst fyra
av vederbörande landsting eller stad utsedda medlemmar.
11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen
och vara underkastat den kontroll och
de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva;
c) förklara,
att Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka torde för sao-da
avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom
de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna
anses erforderliga;
d) bestämma,
att ordinarie lärare vid småskoleseminarium, varom
nu är fråga, skall i pensionshänseende vara likställd
med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium;
e)
medgiva,
dels att av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, inrättat småskoleseminarium må under
eu övergångstid av högst tre år, ändock att seminariet
i fråga om organisation, undervisning och utrustning
ej uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Kungl.
Maj:ts beprövande i varje särskilt fall kunna erhålla
statsbidrag beräknat i tillämpliga delar efter ovanstående
grunder, dock med det lägre belopp, som Kungl.
Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 52 käft. [Nr 110.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
lärarkrafternas antal samt Övriga omständigheter kan
finna skäligt bestämma;
dels ock att småskoleseininarium, som under år
1919 åtnjuter statsbidrag och jämlikt ovan meddelade
bestämmelser ej kan komma i åtnjutande av där angivna
bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla
statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter;
samt
f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat
under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat upptagna
förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier»
å 110,000 kronor samt »Bidrag till
avlönande av vikarie för lärare vid småskoleseminarium»
å 2,000 kronor uppföra i riksstaten för år 1920
under nämnda huvudtitel å ordinarie stat under rubriken:
Småskoleseminarier:
1) till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag
å 381,000 kronor;
2) till stipendier åt elever vid småskoleseminarier
ett reservationsanslag å 90,000 kronor;
g) till understöd under år 1919 åt följande enskilda
småskoleseminarier, nämligen »Nya småskoleseminariet»
(Alma Detthows) i Stockholm, G. ''V. Uléns
seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i
Skara och J. B. Wockats seminarium i Hagaström bevilja
på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 16,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva;
h) till understöd under år 1920 åt samma enskilda
småskoleseminarier bevilja på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor, att utgå
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Stockholm den 9 maj 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
19
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. It. Kvarnxelius, C. J. G. Swartx, O. M. Strömberg,
It. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, U. Bergqvist, C. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell och E. A. Hallin samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.
Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i Brattfors, A. Anderson i Råstock, 0. H:son Waldén,
S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, J. Jönsson i Slätåker,
A. Mossberg och K. A. W. Björck.
Reservation
av herrar 0. H. Waldén och K. A. W. Björck, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort hava följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning — — —---—
— — — — — i förevarande avseende.
I gällande folkskolestadga — — — — — — -— — — — —
— — — — — å inträdessökande fastställas. Utskottet kan för sin
del ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av departementschefen
i denna fråga gjorts gällande.
Den höjning av — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — som för år 1919.»