Statsutskottets utlåtande Nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkterna 96, 132 och
150) föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående docentinstitutionen
vid universiteten och karolinska institutet, beräkna för ändamålet
en ökning av dels det ordinarie anslaget till Uppsala universitet,
universitetsstaten, med 130,000 kronor, dels det ordinarie anslaget till
Lunds universitet, universitetsstaten, med 125,000 kronor, dels ock det
ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet med 17,000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 244, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen

A) att bestämma, att i staterna för universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet följande förändringar vidtagas
:

1) beträffande Uppsala universitet

a) att — i stället för de i utgiftsstaten under avdelningen A) Avlöningar
m. m., b) Stipendier m. m. uppförda 28 fasta docentstipendier,
vartdera å 2,500 kronor, och 5 rörliga docentstipendier, vartdera å 2,000
kronor — under samma avdelning uppföras 41 docentstipendier, vartdera
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 48 käft. (Nr 102—105.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

å 5,000 kronor, varav för teologiska fakulteten 4, för juridiska fakulteten
3, för medicinska fakulteten 5, för humanistiska sektionen av filosofiska
fakulteten 17, för matematisk-naturvetenskapliga sektionen av samma
fakultet 12;

b) att det under samma avdelning nu upptagna anslaget till befordran
av vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga examensämnena, å
900 kronor ur staten avföres;

c) att det under samma avdelning till arvoden åt vikarierande akademiska
lärare uppförda anslaget å 5,000 kronor ur staten avföres;

2) beträffande Lunds universitet

a) att — i stället för de i utgiftsstaten under avdelningen A) Avlöningar
m. in., b) Stipendier och premier m. m. upptagna 23 fasta docentstipendier,
vartdera å 2,500 kronor, och 5 rörliga docentstipendier,
vartdera å 2,000 kronor — under samma avdelning uppföras 37 docentstipendier,
vartdera å 5,000 kronor, varav för teologiska fakulteten 3, för
juridiska fakulteten 3, för medicinska fakulteten 5, för humanistiska sektionen
av filosofiska fakulteten 16, för matematisk-naturvetenskapliga sektionen
av samma fakultet 10;

b) att det under samma avdelning till arvoden åt vikarierande akademiska
lärare uppförda anslaget å 5,000 kronor ur staten avföres;

3) beträffande karolinska institutet

a) att — i stället för de under avdelningen A) Lärare och tjänstemän
upptagna 3 docentstipendier, vartdera å 2,500 kronor, samt 2 rörliga docentstipendier,
vartdera å 1,000 kronor — under samma avdelning uppföras
5 docentstipendier, vartdera å 5,000 kronor;

b) att det i staten till förbättrande av arvodena åt vikarierande lärare
uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor ur staten avföres;

B) att, med ändring i vederbörliga delar av och med tillägg till de
till staterna för universiteten i Uppsala och Lund samt för karolinska institutet
hörande särskilda föreskrifter, medgiva och bestämma,

att docentstipendierna må, enligt av departementschefen i. statsrådsprotokollet
angivna villkor och bestämmelser, av kanslern tilldelas
vederbörande docenter under en sammanlagd tid av 6 år för varje innehavare;
dock att Kungl. Maj:t må, där i särskilda undantagsfall förhållandena
det påkalla, medgiva, att tiden för stipendiernas åtnjutande av samme
innehavare må utsträckas utöver nyssnämnda 6 år med ytterligare ett år;

att medel, som vid universiteten samt karolinska institutet besparats
å anslagen för docentstipendier, må i enlighet med av departementschefen
angivna grunder fonderas och disponeras av kanslern enligt av Kungl.
Maj:t utfärdade närmare föreskrifter;

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

3

att docent, som, utan att vara innehavare av docentstipendiura, förordnas
att å fakultets, sektions- eller lärarkollegiums vägnar opponera å
disputationsavhandling, må äga att efter kanslerns bestämmande komma i
åtnjutande av ersättning med lägst 200, högst 300 kronor, skolande nyssnämnda
ersättning bestridas av medel ur vederbörande docentstipendiefond;

att enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,
vikariatsarvode må vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet utgå vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
professors- eller extra ordinarie professorsbefattning med 5,500 kronor
för år, dock att vikarie, som under minst fem års tid innehaft anställning
såsom docent vid något av rikets universitet eller vid karolinska institutet
och som redan förut under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet
uppehållit professors- eller extra ordinarie professorsbefattning
vid någon av nämnda läroanstalter, må kunna av kanslern tillerkännas
arvode efter 6,000 kronor, där vikariatet omfattat sammanlagt minst
ett år, och 6,500 kronor, där det omfattat sammanlagt minst tre års tid,
och vid förordnande att uppehålla fast laborators-, prosektor- eller observatorstjänst
med 5,000 kronor för år; Kungl. Maj:t dock obetaget att,
där särskilda förhållanden det påkalla, förordna, att vikariatsarvode må
utgå efter andra grunder än nu är sagt; skolande i fråga om berörda vikariatsarvoden
iakttagas, att, därest docentstipendiat innehar förordnande
som ovan omförmälts, stipendiebeloppet eller viss del därav, enligt av
Kungl. Maj:t givna bestämmelser, tillföres docentstipendiefonderna;

att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, vilka i avseende
å tillämpningen av vad i detta moment föreslagits ävensom i övrigt må
anses erforderliga;

C) att, vid bifall till vad under A) 1) a) och b), 2) a) samt 3) a) här
ovan hemställts, höja

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala med 124,100 kronor,
det ordinarie anslaget till universitetet i Lund med 117,500 kronor, och
det ordinarie anslaget till karolinska institutet med 15,500 kronor; samt
att, vid bifall till vad under A) 1) c), 2) b) och 3) b) här ovan föreslagits,
uppföra till arvoden åt vikarierande akademiska lärare såsom ordinarie
förslagsanslag

beträffande universitetet i Uppsala ett belopp av 5,000 kronor,
beträffande universitetet i Lund ett belopp av 5,000 kronor, och
beträffande karolinska institutet ett belopp av 2,000 kronor;
kommande alltså, vid bifall till ej mindre vad i mom. C) hemställts
än även vad i innevarande års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln,

4

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottets

yttrande.

punkterna 65, 69, 76, 85, 86, 87, 93, 95, 98, 101, 114, 115, 122, 123,
127, 128, 131, 133, 141 och 148 föreslagits,

att beträffande universitetet i Uppsala uppföras såsom ordinarie bestämt
anslag ett belopp av 1,024,007 kronor och såsom ordinarie förslagsanslag
belopp å tillhopa 6,000 kronor;

att beträffande universitetet i Lund uppföras såsom ordinarie bestämt
anslag ett belopp av 886,916 kronor och såsom ordinarie förslagsanslag
ett belopp av 5,000 kronor;

att beträffande karolinska institutet uppföras såsom ordinarie bestämt
anslag ett belopp av 306,985 kronor, såsom ordinarie reservationsanslag
belopp å tillhopa 60,300 kronor och såsom ordinarie förslagsanslag ett
belopp av 2,000 kronor;

D) att till ersättning för opposition å disputationsavhandling åt person,
som icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska institutets lärarkår,
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I syfte att för såväl den vetenskapliga forskningen som undervisningens
bedrivande på ett ändamålsenligt sätt utnyttja de vid universiteten
anställda docenternas arbetsprestationer hava i den föreliggande propositionen
föreslagits olika åtgärder, avsedda att infoga docenterna i universitetsorganisationen
på ett mera organiskt sätt än hittills samt förbättra
deras ekonomiska ställning, dels genom böjda och dels genom till antalet
ökade docentstipendier.

Då utskottet nu går att pröva och yttra sig över det föreliggande
förslaget, följer utskottet den av departementschefen i statsrådsprotokollet
gjorda uppställningen av ämnet.

Vad angår först själva docentstipendiernas karaktär, hava under frågans
förberedande stadier yrkanden framställts i syfte att giva docentstipendium
under benämning av arvode karaktär av särskild ersättning för
vissa prestanda. Lika med departementschefen anser utskottet kraven i
nämnda hänseende icke vara av natur att kunna rubba den uppfattning
av docentstipendiernas karaktär, som ligger till grund för deras hittillsvarande
benämning.

De nuvarande docentstipendierna äro dels fasta, dels rörliga, och
hava de senare hittills utgått med ett 500 kronor lägre belopp än de
förra. Enligt det föreliggande förslaget skulle denna docentstipendiernas
natur av fasta eller mellan fakulteterna rörliga upphöra, och samtliga stipendier
följaktligen vara knutna till viss fakultet eller sektion, d. v. s.

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

5

fasta i hittills hävdvunnen mening. Enär vid tillsättande av de rörliga
stipendierna anciennitetsprincipen i praxis blivit den förhärskande, finner
utskottet en anordning på sätt föreslagits välbefogad, såsom ägnad att förebygga
en alltför ofta anlitad tillämpning av denna princip och i stället
låta den vetenskapliga begåvningen och skickligheten bliva den utslagsgivande
faktorn.

Vad så beträffar det belopp, varmed docentstipendierna böra utgå,
må erinras, hurusom de fasta docentstipendierna år 1908 fastställdes till
2,500 kronor. Jämlikt beslut om provisorisk förhöjning vid 1918 års lagtima
riksdag utgör de fasta docentstipendiernas belopp för år 1919 3,500
kronor. Kung], Maj:ts förslag avser nu en höjning av stipendierna till
5,000 kronor. I avseende å detta belopp erinrar departementschefen om
det vid förevarande propositions avlåtande i utsikt ställda förslaget till
riksdagen om en provisorisk lönereglering för bland andra de ordinarie
universitetslärarna, vilken reglering enligt löneregleringskommitténs förslag
skulle innebära en förhöjning med 1,000, respektive 950 kronor för professorer
och laboratorer. Framställning i sistberörda ämne har numera avlåtits
till riksdagen, varvid för omförmälda universitetslärare föreslagits angivna
tilläggsbelopp. Utskottet, som i annat sammanhang (utlåtandet nr
101) uttalat sig i denna fråga och därvid förordat den av Kungl. Maj;t
föreslagna provisoriska löneregleringen, i vad den avser förberörda befattningshavare
vid universiteten, finner med hänsyn tagen härtill de av
Kungl. Maj:t nu föreslagna beloppen för docentstipendierna lämpligt avvägda
och vill förty tillstyrka desamma.

Enligt nu gällande bestämmelser utdelas docentstipendierna av universitetskanslern
i regel för en tid av tre år. Denna tid kan av kanslern
förlängas med ytterligare högst tre år; ingen må på grund av förordnande
av kanslern åtnjuta stipendium under längre tid än sammanlagt sex år.
Förlängning utöver de sex åren kan i särskilda undantagsfall av Kungl.
Maj:t medgivas, men har, enligt vad i utredningen upplyses, förlängning
utöver nio år under den senare tiden i intet fall förekommit. Det föreliggande
förslaget innebär, att stipendium må av kanslern tilldelas docent
under en sammanlagd tid av sex år, dock att Kungl. Maj:t må, där i särskilda
undantagsfall förhållandena det påkalla, medgiva, att tiden för stipendiernas
åtnjutande av samme innehavare må utsträckas utöver sex
år med ytterligare ett år.

Frågan om tiden för docentstipendiernas åtnjutande är enligt utskottets
mening i viss mån av grundläggande betydelse för docentinstitutionen.
Det gäller nämligen å ena sidan att för docenten möjliggöra att under
någon tid få ostört fullfölja sin vetenskapliga utbildning, å den andra att

6

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

ej utestänga de rättmätiga krav å erhållande av stipendium, som från yngre
docenters sida kunna framställas. Vid övervägande av på frågan inverkande
omständigheter har utskottet funnit det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
vara ägnat att på ett tillfredsställande sätt tillgodose de skilda intressena
och vill förty förorda detsamma.

Vad så angår antalet docentstipendier, innebär det föreliggande förslaget,
att stipendierna skulle ökas, vid Uppsala universitet från nuvarande
33 till 41 eller alltså med 8 och vid Lunds universitet från nuvarande
28 till 37 eller alltså med 9, varemot vid karolinska institutet antalet
stipendier visserligen icke skulle komma att överstiga det hittillsvarande,
5, men, därigenom att de nuvarande 2 rörliga stipendierna å vartdera
1,000 kronor skulle till beloppet likställas med de övriga, en avsevärd
förbättring även där skulle komma till stånd.

Uppenbart är enligt utskottets mening, att, därest docentinstitutionen
skall fylla de anspråk, som Kungl. Maj:ts föreliggande framställning avser
att ställa på densamma, en väsentlig ökning av docentstipendiernas antal
är av omständigheterna påkallad. Såväl från undervisningens synpunkt
som med hänsyn till den vetenskapliga forskningens utveckling och allt
fortgående specialisering synes en höjning av stipendiernas antal fullt befogad.
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende grundar sig på en,
såvitt utskottet kunnat bedöma, efter noggrannt avvägande av olika behov
gjord utredning, och har utskottet vid prövning av förslaget icke funnit
anledning till erinran mot detsamma i nu förevarande del. Den närmare
fördelningen av stipendierna inom de olika fakulteterna och sektionerna
anser sig utskottet ävenledes böra förorda.

I nära samband med spörsmålet om docentstipendiernas antal och fördelning
står frågan om sättet för fondering av besparade docentstipendiemedel.
I detta avseende gäller för närvarande, att vid universiteten skola
sådana besparade medel i vissa närmare angivna fall läggas till respektive
fakulteters eller sektioners fonder av besparade docentstipendier. De ifrågavarande
fonderna skola på fakultetens eller sektionens förslag av kanslern
disponeras för undervisningens eller den vetenskapliga forskningens
behov i det syfte, som avses med docentstipendier. Motsvarande rätt tillkommer
för närvarande icke karolinska institutet. För de fall, där icke
föreskrives besparingarnas införlivande med fakulteternas fonder, hava medlen
i stället tillagts vederbörande reservfonder.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser i denna del dels utsträckning
av rätten att disponera besparade docentstipendiemedel i enlighet med

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

7

härför givna föreskrifter till jämväl karolinska institutet, dels ock en omläggning
efter väsentligen nya grunder av hela fonderingsförfarandet.

I förstnämnda hänseende synes utskottet ingen tvekan böra råda ifråga
om lämpligheten av en anordning på sätt föreslagits.

Beträffande förfaringssättet rörande de besparade docentstipendiemedlen
är för ernående av en rättvisare och jämnare fördelning mellan fakulteterna
och sektionerna avsett, att samtliga under ett kalenderår uppkomna
besparingar skulle vid kalenderårets slut fördelas å de olika fakulteterna
och sektionerna i förhållande till det antal docentstipendier, som tillkomme
fakulteten, respektive sektionen. Vid karolinska institutet skulle hela det
verkligen besparade beloppet inflyta till docentstipendiefonden. För vinnande
av garantier mot opåkallad fonderingsbenägenhet skulle föreskrivas,
att, då en fakultets eller sektions docentstipendiefond översköte hälvten
av en fakultets eller sektions andel i docentstipendieanslaget, överskottet
skulle tillföras reservfonden. Vid karolinska institutet, där reservfond
saknas, skulle uppkommet överskott under i övrigt lika villkor återgå till
statsverket. Ifrågavarande fonder skulle i främsta rummet tagas i anspråk
för understödjande av de ostipendierade docenternas forsknings- och undervisningsverksamhet,
men därjämte också, då så befunnes lämpligt, för
att sätta andra yngre vetenskapsidkare i stånd att bedriva vetenskapligt
arbete.

Utskottet finner de föreslagna grunderna i nu senast angivna hänseende
på ett lyckligt sätt avhjälpa de olägenheter, som otvivelaktigt vidlåda
det nuvarande förfaringssättet beträffande besparade stipendiemedel. På
samma gång en rättvisare anordning skulle komma till stånd, skulle ävenledes
möjlighet vinnas att genom de på föreslaget sätt disponerade docentstipendiefonderna
reglera tillfälligt uppkommande ojämnheter i det föreslagna
stipendiesystemet. Utskottet vill följaktligen uttala sin anslutning
till de av departementschefen angivna grunderna i nämnda avseende. I
samband härmed har utskottet velat uttala, att med de vid övergången
till den nya anordningen befintliga docentstipendiefonderna bör förfaras
i anslutning till ovan angivna grunder och att följaktligen dessa fonder
sammanföras till en totalsumma, vilken bör fördelas mellan fakulteter och
sektioner i förhållande till den på varje fakultet eller sektion belöpande
andel av docentstipendieanslaget. Kommer någon fond att överstiga hälften
av nämnda andel, bör överskottet tillföras reservfonden.

I samband härmed har föreslagits, att det i staten för Uppsala universitet
upptagna anslaget å 900 kronor »till befordran av vetenskapliga
studier, som ej tillhöra de egentliga examensämnena», skulle såsom numera
obehövligt indragas. Häremot har utskottet intet att erinra.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

I fråga om tjänstgöringsskyldighet är för närvarande, bland annat,
föreskrivet, att docent, som innehar docentstipendium, skall i sin vetenskap
utan särskild ersättning antingen giva en offentlig föreläsningskurs
å 15 timmar under höstterminen och 20 timmar under vårterminen eller
ock, på förslag av vederbörande fakultet eller sektion och enligt kanslerns
bestämmande, bestrida annan däremot svarande tjänstgöring.

Departementschefen har underkastat frågan om reglering av docenternas
tjänstgöring en ingående prövning i syfte att söka närmare knyta
deras verksamhet till universitetet. Huvudvikten har departementschefen
lagt därå, att docentstipendiaterna i större utsträckning än hittills borde
tagas i anspråk för den propedeutiska undervisning, som det åligger universiteten
att i så vidsträckt mån som möjligt erbjuda de studerande. De
offentliga föreläsningarna borde omläggas i en sådan riktning, att de inskränktes,
i syfte att docenterna måtte kunna ägna sig åt den propedeutiska
undervisningen samt ledande av seminarie- och andra därmed jämförliga
övningar. Jämväl utskottet finner en utveckling i denna riktning
vara ej minst från universitetens egen synpunkt önsklig.

Beträffande de offentliga föreläsningarnas antal har departementschefen
ansett detsamma böra fastställas till 25 under höstterminen och 30
under vårterminen — alltså 20 mera än vad för närvarande är fallet —
och i avseende å den propedeutiska undervisningen har ett antal av 35
undervisningstimmar för termin ansetts såsom ett skäligt minimum. Utskottet
har härvid intet att erinra.

I samband härmed förutsätter departementschefen, att vederbörande
myndigheter hava sin uppmärksamhet riktad därå, att docent icke må
bliva i tillfälle att vid universitetet meddela med avgift belagd undervisning,
samtidigt med att man icke i full utsträckning utnyttjar honom åliggande
undervisningsskyldighet. En undervisning av den art, att den hittills
plägat meddelas mot särskild betalning, bör enligt utskottets mening i
möjligaste utsträckning inrymmas i den tjänstgöringsskyldighet, som enligt
förslaget skall tillkomma docentstipendiat. Påkalla särskilda förhållanden
avgiftsbelagda kurser, anser utskottet emellertid det vara en oeftergivlig
förutsättning för innehavande av docentstipendium, att vederbörande
stipendiat i första hand fullgör den honom i egenskap av innehavare
av stipendium åliggande tjänstgöringsskyldigheten, och att en med
avgift belagd undervisning må av honom meddelas allenast efter det hans
undervisningsskyldighet såsom stipendiat är i full utsträckning utnyttjad.

Vid frågan om docentstipendiats tjänstgöringsskyldighet har departementschefen
vidare förklarat det vara lyckligt, om i de fall, då docent i
ett ämne, där viss obligatorisk undervisning överlämnats åt särskilt av -

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

9

lönad lärare, åtnjuter docentstipendiurn, stipendiaten, så snart så kan ordnas,
övertager den med lärarbefattningen förbundna undervisningen i stället
för att offra sina krafter på en undervisningsverksamhet, som kanske
i flertalet fall blir till mycket ringa båtnad för de studerande. Utskottet
vill för egen del betona och understryka önskvärdheten av en anordning
på sätt av departementschefen angivits, varigenom jämväl för statsverket
givna fördelar skulle vinnas.

I samband med sistnämnda fråga står även spörsmålet, om och i
vilken utsträckning docentstipendiat må innehava annan avlönad befattning
vid universitetet. Departementschefen har anslutit sig till den uppfattningen,
att docentstipendium icke skulle få tilldelas eller åtnjutas av docent,
som genom innehavande befattning eller annorledes vore i avsevärd grad
förhindrad att utöva sådan lärår- och forskarverksamhet, vars stödjande
avsåges med docentstipendium. Även utskottet vill uttala sin anslutning
till ett dylikt betraktelsesätt. Givetvis bör vederbörande myndigheters
uppmärksamhet vara riktad på förhindrande av en olämplig förening av
tjänster och därav följande splittring av arbetskrafterna; en förening av
docentstipendium med annan avlönad befattning bör uppenbarligen icke
såsom regel få förekomma.

Emellertid kunna fall inträffa, då en sådan förening kan anses befogad.
Hittills har beträffande t. ex. befattningen såsom biträdande lärare
i medicin eller såsom biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar i
Uppsala av riksdagen uppställts det villkoret, att, därest vederbörande befattningshavare
är innehavare av fast docentstipenaium, arvodet för befattningen
skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger
visst belopp, vilket i innevarande års statsverksproposition av Kungl.
Maj:t föreslagits till 6,500 kronor. I sitt utlåtande nr 8 A, punkt 69,
förklarade sig utskottet, innan det då i utsikt ställda förslaget angående
höjning av docentstipendierna förelåge, icke kunna fatta någon ståndpunkt
i avseende å begränsningen av särskilt arvode eller avlöning, därest vederbörande
befattningshavare tillika vore innehavare av docentstipendium.
Först när berörda förslag förelåge, ansåge utskottet det kunna bedömas, i
vilken utsträckning en sådan begränsning vore av nöden. I allt fall syntes
det utskottet, att bestämmelser i detta hänseende borde utfärdas av Kungl.
Maj:t efter de uttalanden, som riksdagen kunde i samband med spörsmålet
om docentstipendiernas höjning komma att i denna fråga göra.

I anslutning till vad utskottet sålunda anförde, har utskottet nu tagit
under omprövning, i vilken utsträckning en begränsning av angiven art
kan anses skälig. Vid övervägande av på frågan inverkande omständigheter
har utskottet ansett sig böra föreslå, att i de fall, då innehavare av

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 48 höft. (Nr 102—105.) 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

befattning vid universitet eller karolinska institutet, för vilken avlöning,
utgående av å extra eller ordinarie stat anvisade medel, åtnjutes, tillika
är innehavare av docentstipendium, avlöningen för befattningen skall minskas,
så att densamma jämte stipendiet ej överstiger 6,500 kronor. I sitt
ovanberörda utlåtande nr 8 A uttalade utskottet, att bestämmelser i ärendet
borde av Kungl. Maj:t utfärdas. Vid närmare bedömande av frågan
synes det utskottet lämpligare, att — såsom till en viss grad tillförene
skett — sagda bestämmelse bleve av riksdagen fastställd.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ersättning åt ostipendierad
docent för opposition å avhandling, föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Likaså vill utskottet förorda ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor att utgå på extra stat för år 1920 till ersättning för opposition å
disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska institutets lärarkår.

I avseende å vikariatsarvoden innebär Kungl. Maj:ts förslag, att normalt
vikariatsarvode vid förordnande med full professorstjänstgöring skulle
fastställas till 5,500 kronor för år räknat. I detta arvode skulle en förhöjning
successivt inträda. Sålunda skulle till sådan vikarie, som under
fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något av rikets universitet
eller vid karolinska institutet och som under sammanlagt minst
ett års — kalenderårs — tid med full tjänstgöringsskyldighet uppehållit
professorsbefattning, kunna utgå ett med 500 kronor förhöjt arvode. Under
enahanda förutsättning skulle, därest vikarietjänstgöringen omfattat minst
tre år, en ytterligare förhöjning med 500 kronor kunna inträda. Arvodet
till vikarie å laborators- och dylika befattningar skulle utgå efter 5,000
kronor för år. Där särskilda förhållanden sådant påkallade, skulle Kungl.
Maj:t äga att förordna om vikariatsarvodets utgående efter andra grunder
än nu angivits.

Utskottet vill uttala sin anslutning till vad sålunda föreslagits.

Vid partiellt förordnande borde, enligt vad departementschefen angiver,
arvodesbeloppen fastställas av kanslern enligt förut angivna grunder,
särskilt för varje gång allt efter förordnandets omfattning. Utskottet finner
en dylik anordning lämplig, varvid utskottet ej allenast avser sådana
förordnanden, som vara kortare tid än ett år, utan även sådana, som äro
partiella i så måtto, att de endast omfatta en del av en professors tjänstgöring,
t. ex. antingen allenast examinationsskyldighet eller allenast undervisningsskyldighet.

Beträffande sättet för vikariatsarvodens utgående skulle, liksom hittills,
tjänstgöringspenningar, lön och docentstipendium i nu nämnd ord -

Statsutskott et s utlåtande Nr 102.

11

lång och i den man de äro härför tillgängliga tagas i anspråk för vikariens
ersättande. Vad som av docentstipendium icke åtginge till vikariers
avlönande skulle överföras till docentstipendiefonderna. Häremot har utskottet
intet att erinra.

I den mån nämnda medel ej äro tillräckliga för vikariens fulla ersättande,
har hittills erforderligt tillskott beretts ur de å vederbörande
stater uppförda anslagen till arvoden åt vikarierande akademiska lärare vid
universiteten och till förbättrande av arvodena åt vikarierande lärare vid
karolinska institutet, å 5,000 kronor vid vartdera universitetet och å 2,000
kronor vid karolinska institutet. I den mån nämnda medel ej varit tillräckliga
för utbetalande av fulla arvodet, har proportionell minskning vidtagits
i den del av arvodena, som utgår av ifrågavarande medel. För
undanröjande av detta uppenbara missförhållande har Kungl. Maj:t nu
föreslagit, att de för närvarande i vederbörande stater upptagna anslagen
för förevarande ändamål utbrytas ur staterna och till oförändrade belopp
uppföras såsom särskilda förslagsanslag. Utskottet finner en sådan anordning
vara den ändamålsenligaste och vill för sin del biträda densamma.

De delar av föreliggande förslag, om vilka utskottet icke särskilt
uttalat sig, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Till sist vill utskottet allenast erinra, hurusom vid bifall till vad utskottet
ovan tillstyrkt och i anslutning till riksdagens numera fattade beslut
skulle för Uppsala universitet uppföras två särskilda ordinarie förslagsanslag,
det ena å 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska
lärare och det andra å 1,000 kronor till avlöningsfyllnad åt professorn i
växtbiologi.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:t,s
ifrågavarande propsition,

Ä) bestämma, att i staterna för universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska'' mediko-kirurgiska institutet
följande förändringar vidtagas:

1) beträffande TJppsala universitet

a) att — i stället för de i utgiftsstaten under avdelningen
A) Avlöningar m. m., b) Stipendier in. m. uppförda
28 fasta docentstipendier, vartdera å 2,500 kronor,
och 5 rörliga docentstipendier, vartdera å 2,000 kronor
— under samma avdelning uppföras 41 docentstipendier,
vartdera å 5,000 kronor, varav för teologiska fakulteten 4,

12

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

för juridiska fakulteten 3, för medicinska fakulteten 5,
för humanistiska sektionen av filosofiska fakulteten 17,
för matematisk-naturvetenskapliga sektionen av samma
fakultet 12;

b) att det under samma avdelning nu upptagna
anslaget till befordran av vetenskapliga studier, som ej
tillhöra de egentliga exainensäinnena, å 900 kronor ur
staten avföres;

c) att det under samma avdelning till arvoden åt
vikarierande akademiska lärare uppförda anslaget å 5,000
kronor ur staten avföres;

2) beträffande Lunds universitet

a) att — i stället för de i utgiftsstaten under avdelningen
A) Avlöningar m. m., b) Stipendier och premier
in. m. upptagna 23 fasta docentstipendier, vartdera
å 2,500 kronor, och 5 rörliga docentstipendier, vartdera
å 2,000 kronor — under samma avdelning uppföras 37
docentstipendier, vartdera å 5,000 kronor, varav för teologiska
fakulteten 3, för juridiska fakulteten 3, för medicinska
fakulteten 5, för humanistiska sektionen av
filosofiska fakulteten 16, för matematisk-naturvetenskapliga
sektionen av samma fakultet 10;

b) att det under samma avdelning till arvoden åt
vikarierande akademiska lärare uppförda anslaget å 5,000
kronor ur staten avföres;

3) beträffande karolinska institutet

a) att, i stället för de under avdelningen A) Lärare
och tjänstemän upptagna 3 docentstipendier, vartdera å

2,500 kronor, samt 2 rörliga docentstipendier, vartdera
å 1,000 kronor — under samma avdelning uppföras 5
docentstipendier, vartdera å 5,000 kronor;

b) att det i staten till förbättrande av arvodena åt
vikarierande lärare uppförda reservationsanslaget å 2,000
kronor ur staten avföres;

B) med ändring i vederbörliga delar av och med
tillägg till de till staterna för universiteten i Uppsala
och Lund samt för karolinska institutet hörande
särskilda föreskrifter, medgiva och bestämma,

att docentstipendierna må, enligt av departements -

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

13

chefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
21 februari 1919 angivna villkor och bestämmelser, av
kanslern tilldelas vederbörande docenter under en sammanlagd
tid av 6 år för varje innehavare; dock att
Kungl. Maj:t må, där i särskilda undantagsfall förhållandena
det påkalla, medgiva, att tiden för stipendiernas
åtnjutande av samme innehavare må utsträckas utöver
nyssnämnda 6 år med ytterligare ett år;

att medel, som vid universiteten samt karolinska
institutet besparats å anslagen för docentstipendier, må
i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 21 februari 1919
angivna grunder fonderas och disponeras av kanslern
enligt av Kungl. Maj:t utfärdade närmare föreskrifter;

att i de fall, då innehavare av befattning vid universitet
eller karolinska institutet, för vilken avlöning,
utgående av å ordinarie eller extra stat anvisade medel,
åtnjutes, tillika är innehavare av docentstipendium, avlöningen
för befattningen skall minskas, så att densamma
jämte stipendiet ej överstiger 6,500 kronor;

att docent, som, utan att vara innehavare av docentstipendium,
förordnas att å fakultets, sektions eller lärarkollegiums
vägnar opponera å disputationsavhandling,
må äga att efter kanslerns bestämmande komma i åtnjutande
av ersättning med lägst 200, högst 300 kronor,
skolande nyssnämnda ersättning bestridas av medel ur
vederbörande docentstipendiefond;

att enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas, vikariatsarvode må vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska institutet utgå vid
förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
professors- eller extra ordinarie professorsbefattning
med 5,500 kronor för år, dock att vikarie, som under
minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid
något av rikets universitet eller vid karolinska institutet
och som redan förut under sammanlagt minst ett års tid
med full tjänstgöringsskyldighet uppehållit professorseller
extra ordinarie professorsbefattning vid någon av
nämnda läroanstalter, må kunna av kanslern tillerkännas
arvode efter 6,000 kronor, där vikariatet omfattat sam -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

manlagt minst ett år, och 6,500 kronor, där det omfattat
sammanlagt minst tre års tid, och vid förordnande att
uppehålla fast laborators-, prosektors- eller observatorstjänst
med 5,000 kronor för år; Kungl. Maj:t dock obetaget
att, där särskilda förhållanden det påkalla, förordna,
att vikariatsarvode må utgå efter andra grunder än nu är
sagt; skolande i fråga om berörda vikariatsarvoden iaktagas,
att, därest docentstipendiat innehar förordnande
som ovan omförmälts, stipendiebeloppet eller viss del
därav, enligt av Kungl. Maj:t givna bestämmelser, tillföres
docentstipendiefonderna;

att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
vilka i avseende å tillämpningen av vad i detta moment
föreslagits ävensom i övrigt må anses erforderliga;

C) vid bifall till vad under A) 1) a) och b), 2)

a) samt 3) a) här ovan hemställts, höja

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala
med 124,100 kronor,

det ordinarie anslaget till universitetet i Lund med

117.500 kronor, och

det ordinarie anslaget till karolinska institutet med

15.500 kronor; samt

vid bifall till vad under A) 1) c), 2) b) och 3)

b) här ovan föreslagits, uppföra till arvoden åt vikarierande
akademiska lärare såsom ordinarie förslagsanslag

beträffande universitetet i Uppsala ett belopp av
5,000 kronor,

beträffande universitetet i Lund ett belopp av 5,000
kronor, och

beträffande karolinska institutet ett belopp av 2,000
kronor;

kommande alltså, ej mindre vid bifall till vad i mom.
C) hemställts än även i anslutning till de beslut, som
riksdagen numera fattat i anledning av utskottets utlåtande
nr 8 A under punkterna 67, 71, 78, 87, 88,89,
95, 97, 100, 103, 116, 117, 124, 125, 129, 133, 136
och 151,

att beträffande universitetet i Uppsala uppföras dels
såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av 1,024,007
kronor dels ock såsom särskilda ordinarie förslagsanslag

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

15

ett belopp av 1,000 kronor till avlöningsfyllnad åt professorn
i växtbiologi och ett belopp av 5,000 kronor
till arvoden åt vikarierande akademiska lärare;

att beträffande universitetet i Lund uppföras dels
såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av 885,616
kronor dels ock såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp
av 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska
lärare;

att beträffande karolinska institutet uppföras dels
såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av 302,585
kronor, dels såsom ordinarie reservationsanslag belopp å
tillhopa 60,300 kronor dels ock såsom ordinarie förslagsanslag
ett belopp av 2,000 kronor till arvoden åt vikarierande
akademiska lärare;

D) till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska institutets lärarkår, på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor.

Stockholm den 9 maj 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, O. Bergqoist, C. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell och E. A. Hallin samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, N. A.
Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i Brattfors, A. Anderson i Råstock, O. H:son Waldén,
S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, J. Jönsson i Slätåker,
A. Mossberg och K. A. W. Björck.