Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1919 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående effektiva åtgärder för den självägande
bondebefolkningens bevarande vid jordbruket.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern, Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Östberg ,
Hult*, Boberg, Tengvall *, J. B. Johansson, Magnusson i Kalmar, Karlsson
i Gasabäck, Nilsson i Vibberbo, Hagman i Stockholm, Strömberg *, Kant
och Johansson i Sollefteå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion
nr 71, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Olsson i
Kullenbergstorp, Nilsson i Vibberbo, Andersson i Eliantorp, Andersson i
Grimbo, Edberg, Ericson i Oberga, Hedlund i Östersund, Johanson i
Hallagården, Jonsson i Källeräng, Månsson i Backa, Olsson i Golvvasta,
Nyberg, Svedberg och Westman hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att en allsidig utredning måtte verkställas rörande
effektiva åtgärder för den självägande bondebefolkningens bevarande
vid jordbruket, innefattande bland annat frågan om en revision av den
s. k. norrländska förbudslagen av 1906, ävensom frågan om lämpligheten
av en lagstiftning om arvskifte av besuttna bondehemman, vilken
främjade hemmanens bevarande i släkternas ägo och minskade faran
av skuldsättning och spekulation, och att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för
deras yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den män redogörelse därför
ej här nedan lämnas, hänvisa till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 6 höft. (Nr 7 9.)

1

Utikottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Förevarande motion är den första i ett antal motioner, i vilka
samma ledamöter av riksdagens andra kammare påkallat åtgärder i
olika riktningar »för den självägande bondebefolkningens bevarande vid
jordbruket» samt i övrigt för jordbruksnäringens befrämjande. I den
för motionerna gemensamma motiveringen, vilken är intagen i nu
förevarande motion, ifrågasättas särskilda åtgärder för främjande av
bei orda syften, vilka önskemål emellertid endast delvis fullföljts i
formliga yrkanden.

Förevarande motion utmynnar i två särskilda yrkanden. Det ena
avser en revision av den för vissa delar av Norrland, Dalarne och
Värmland gällande lagen av den 4 maj 1906 angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärva fast egendom. Av motiveringen
framgår, att motionärerna tänka sig en ändrad lagstiftning i detta ämne
såsom ett medel att på ett mera effektivt sätt än hittills bevara den
självägande bondebefolkningen vid jordbruket. I sådant syfte synas
de. bland annat önska bestämmelser av innebörd, att bolag eller förening
icke må kunna mot lagens mening förvärva fastighet på omvägar
genom s. k. bulvaner. Vidare antydes, att berörda förbudslag
borde utvidgas till retroaktiv verkan, så att möjlighet bleve beredd till
återvinning av jord, som kommit i bolagshandel

Beträffande dessa önskemål får utskottet erinra, att den 10 januari
innevarande år av statsrådet och chefen för justitiedepartementet med
Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats sakkunnige för utredning och
bearbetning av vissa delar av jordfrågan. I uppdraget för denna s. k.
jordkommission ingår, bland annat, att verkställa utredning rörande
omfattningen av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinnehav
särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad män
berörda jordförvärv i olika avseenden kunna anses verka avsevärt till
men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen,
ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

Vidare vill utskottet anmärka, att enligt vad utskottet inhämtat
lagförslag angående åtgärder mot fastighetsförvärv genom s. k. bulvaner
torde vara att emotse vid innevarande riksdag.

Utskottet, som förutsätter att jordkommissionens förestående utredning
kommer att omfatta ej endast utsträckning av den s. k. förbudslagens
tillämpningsområde utan jämväl behovet av förändringar i densamma,
har vid dylik förutsättning ej funnit anledning föreligga att
förorda någon riksdagens åtgärd i avseende å förevarande del av motionärernas
framställning.

Motionens andra yrkande åsyftar en arvslagstiftning av den inne -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 3

bord, att »bondehemmanens bevarande i släkternas ägo» bleve befrämjat
och underlättat.

1 motiveringen anföres såsom skäl för detta yrkande, att det höga
jordvärde, som för närvarande på grund av pågående spekulation är
rådande och som icke står i rimligt förhållande till jordbrukets avkastningsförmåga,
vore en allvarlig fara lör ett sunt jordbruk. Av stor vikt
vore därför att jord värdet reglerades. Olägenheterna framträdde särskilt
skarpt, då vid arvskifte fastighet å landet skulle delas. Fastigheten
upptoges därvid till nuvarande höga saluvärde, varvid skogen upptaxerades
till realisationspris, och följden härav bleve antingen en betun -

gande skuldsättning för den av arvingarna,

________ _ ____ _____ ; som inlöste de övrigas

lotter, eller ännu oftare, att egendomen såldes och komme ur bondehand
i skogsjobbares eller bolags våld. Såsom medel mot dessa olägenheter
tänka sig motionärerna bland annat en ändrad arvslagstiltning och framhålla
bland grunder för en sådan i främsta rummet stadgande om rätt
för eu arvinge att tillösa sig ett hemman av sina medarvingar eltei ett
värde, som står i relation till egendomens avkastningsförmåga vid rationell
jordbruksdrift och ett uthålligt skogsbruk. Därjämte beröres tanken på
en moderniserad bördsrätt, vilken fråga formligen framföres i motionen
nr 184 i andra kammaren av herr Hansson i Rättvik, i anledning av
vilken motion utskottet samtidigt avgiver särskilt utlåtande.

Utskottet behjärtar betydelsen av spörsmålet om jordens bevarande
åt de självägande bönderna.

Även beträffande denna senare del av motionen torde emellertid
gälla, att frågan oberoende av framställning från riksdagen lärer under
en nära framtid komma under övervägande. 1 det offentliggjorda statsrådsyttrandet
vid behandlingen av ärendet angående bemyndigande till
jordkommissionens tillkallande förekommer nämligen detta uttalande.

»Med det anförda har jag icke velat begränsa de sakkunnigas uppdrag
till att blott begagna de uppslag, vilka framgått som resultat av
hittills verkställda utredningar på förevarande område. De sakkunniga
höra hava till uppgift att utreda, vilka, medel över huvud lämna befinnas
lämpliga och erforderliga för att bevara jorden i den verkligt jordbruksidkande
befolkningens hand, bereda de kategorier av nyttj anderätts hav are,
som därav äro i behov, större trygghet i deras ställning samt underlätta
tillkomsten av nya självständiga odlingslägenheter, där sådana av
förhållandena påkallas.»

Av detta yttrande torde kunna härledas antagande, att i den mån
de i förevarande del av motionen framhållna önskemålen av jordkom -

4 . Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

missionen finnas vara värda beaktande, uppmärksamhet kommer att
ägnas desamma.

Dessutom torde kunna antagas, att spörsmålet, huruvida och i vad
mån man genom särskilda bestämmelser beträffande arvskifte kan tillgodose
de syften, som ligga till grund för motionen, må komma under
övervägande vid lagberedningens behandling av hithörande delar av
arvsrätten.

Vid det sakläge, som sålunda angivits, synes det utskottet icke
vara lämpligt att nu förorda en särskild undersökning av denna speciella
fråga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1919.

På andra lagutskottets vägnar:
ADOLF DAHL.