Andra lagutskottets memorial Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1919 kl. VI 2 4 e. m.

Memorial i anledning av dels återremiss av viss del av utskottets
utlåtande nr 18 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen
m. m. jämte i anledning av berörda proposition
väckta motioner, dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut
i ämnet.

Närvarande: herrar Dahl, von Sneidem, Jacob Larsson, Östberg, Hult, von Sydow,
Frändén, von Essen, Lindström, Magnusson i Kalmar, Nilsson i
Vibberbo, Hage, Hagman i Stockholm, Kant, Bäckman och Karlsson
i Nynäshamn.

I utlåtande nr 18 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen, lag om
flottning i allmän flottled, lag huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen
allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas, lag om ändrad
lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen samt lag om ändrad lydelse av
24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i
fast egendom, dels ock i anledning av propositionen väckta motioner,
hemställde andra lagutskottet, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
antaga förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen och till lag
om flottning i allmän flottled av den lydelse, utskottets nämnda utlåtande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 20 käft. (Nr 32.) 1

2

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

innehåller, samt att övriga tre genom propositionen framlagda, här ovan
sist omförmälda lagförslag måtte av riksdagen godkännas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna
godkänt sistberörda tre lagförslag, varemot kamrarna med avseende
å förslaget till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen samt förslaget
till lag om flottning i allmän flottled i vissa nedan angivna hänseenden
stannat i olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet till behandling
förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som
alltså föreligger emellan kamrarnas beslut.

Med avseende å 77 § i 11 kapitlet i förslaget till lag om ändring
i vissa delar av vattenlagen har första kammaren antagit utskottets
förslag, varemot andra kammaren återförvisat detta lagrum till utskottet
för ny behandling.

Aterremissen lärer hava föranletts därav, att paragrafen ansetts
böra undergå viss jämkning i redaktionellt avseende.

Då utskottet anser fog finnas för denna uppfattning, vill utskottet
föreslå, att riksdagen, första kammaren med frånträdande av sitt tidigare
fattade beslut och andra kammaren med fattande av beslut i frågan,
måtte godkänna sådan avfattning av förevarande bestämmelse, som nedan
finnes införd.

Beträffande 9 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled
har andra kammaren bifallit utskottets hemställan, under det att första
kammaren i enlighet med av herr Östberg m. fl. avgiven reservation
godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits i Kungl. Maj:ts
proposition.

Utskottet har ansett sagda skiljaktighet böra så samman jämkas,
att förevarande paragraf erhåller den lydelse, som av Kungl. Maj:t föreslagits,
endast med den skillnad att den dag, efter vilken flottning skall
hava pågått, för att ersättningsanspråk skall kunna anmälas intill utgången
av nästföljande kalenderår, bestämmes till den 1 augusti i stället
för den 1 november.

Med avseende å 11 § i förslaget till lag om flottning i allmän
flottled har första kammaren godkänt utskottets utlåtande, under det att
andra kammaren bifallit den av herr Hage avgivna reservationen.

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

3

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att andra kammaren i
denna del biträder första kammarens beslut.

Beträffande 29 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled
har andra kammaren bifallit utskottets hemställan, under det att första
kammaren i enlighet med av herr Dahl in. fl. avgiven reservation
godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits i Kungl. Maj:ts
proposition.

Utskottet, som funnit, att de erinringar, som framförts mot paragrafen
enligt dess av utskottet förut föreslagna lydelse, huvudsakligen
avsett den omständigheten, att i paragrafen ej närmare angivits de grunder,
varefter myndigheterna hade att taga ledning vid avgörande av frågan
om sorteringskostnaders fördelande mellan virke, som utskiljes, och
virke, som framflottas vidare, har ansett, att paragrafen, med bibehållande
av den princip, som utskottet förut lagt till grund för sagda fördelning,
bör kompletteras i nämnda avseende, och vill utskottet därför föreslå, att
båda kamrarna med frånträdande av sina tidigare fattade beslut godkänna
paragrafen enligt här nedan angivna lydelse.

Med avseende å 39 och 40 §§ i förslaget till lag om flottning i
allmän flottled har första kammaren bifallit utskottets hemställan, under
det att andra kammaren i fråga om 39 § i enlighet med av herr Hage
avgiven reservation godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits
i Kungl. Maj:ts proposition, samt beträffande 40 § fattat beslut i överensstämmelse
med den av herr Jacob Larsson m. fl. avgivna reservationen.

Utskottet vill föreslå, att andra kammaren beträffande dessa paragrafer
måtte biträda första kammarens beslut.

Med avseende å 50 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled
har andra kammaren antagit Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta
förslag, under det att första kammaren bifallit den av herr Dahl m. fl.
avgivna reservationen.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att första kammaren i fråga
om denna paragraf biträder andra kammarens beslut.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, andra kammaren med fattande av
beslut ifråga om ovan berörda, av kammaren till ut -

4

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

skottet återremitterade paragraf, och båda kamrarna
med frånträdande i ovan angivna fall av förut fattade
beslut, må, beträffande nu ifrågavarande förslag till lag
om ändring i vissa delar av vattenlagen och till lag
om flottning i allmän flottled, antaga följande lydelse
av nedanstående paragrafer i de särskilda förslagen:

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkningsförslag.)

Lagen om ändring i vissa delar av vattenlagen.

11 kap. 77 §.

Möter ej mot talans upptagande hinder,
som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren
å stämningsinlagan föreläggande
för svaranden vid äventyr, som
i 82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren
förelagd tid, minst fjorton
dagar, efter det stämningshandlingarna
delgivits honom, till vattenrättsdomaren
ingiva skriftligt svaromål å
stämningspåståendena med bifogande av
de handlingar han vill åberopa till stöd
för svaromålet så ock att senare avvakta
vattenrättsdomarens bestämmelse jämlikt
80 § om tid och plats, då parterna hava
att inställa sig inför vattendomstolen
för målets vidare utredning eller då utan
sådan inställelse utslag i målet kommer
att meddelas. Har käranden erhållit
befrielse från ingivandet av vissa handlingar
i två exemplar, skall i föreläggandet
tillkännagivas, att dessa handlingar
hållas tillgängliga å vattenrättsdomarens
tjänsterum.

Vad i 75 § andra stycket stadgas
galle ock med avseende å svaromål med
tillhörande handlingar.

11 kap. 77 §.

Möter ej mot talans upptagande hinder,
som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren
å stämningsinlagan föreläggande
för svaranden vid äventyr, som
i 82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren
förelagd tid, minst fjorton
dagar, efter det stämningshandiingarna
delgivits honom, till vattenrättsdomaren
ingiva skriftligt svaromål å
stämningspåståendena med bifogande av
de handlingar han vill åberopa till stöd
för svaromålet så ock att senare iakttaga
bestämmelse, som vattenrättsdomaren
må komma att jämlikt 80 § meddela
om tid och plats, då parterna hava att
inställa sig inför vattendomstolen för
målets vidare utredning. Har käranden
erhållit befrielse från ingivandet av
vissa handlingar i två exemplar, skall
i föreläggandet tillkännagivas, att dessa
handlingar hållas tillgängliga å vattenrättsdomarens
tjänsterum.

Yad i 75 § andra stycket stadgas
galle ock med avseende å svaromål med
tillhörande handlingar.

Lagen om flottning i allmän flottled.

9 §•

Ersättningsanspråk mot flottningsförening
skall, om och i den mån ersättningen
ej blivit på förhand bestämd,

9 §•

Ersättningsanspråk mot flottningsförening
skall, om och i den mån ersättningen
ej blivit på förhand bestämd,

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

5

(Utskottets ursprungliga förslag.)

anmälas hos flottningsstyrelsen eller dess
i 44 § omnämnda ombud före utgången
av kalenderåret näst efter det, dä skadan
uppkom, vid äventyr, om tiden försittes,
att rätt till talan är förlorad, såframt
ej ändå före utgången av nämnda tid
skadans uppskattning blivit i laga ordning
bänskjuten till skiljemän.

Anmälan, varom nu är fråga, skall
göras i skrift, som tillställes den, bos
vilken anmälan skall ske, dock att bos
llottningsstyrelsens ombud i orten anmälan
må med laga verkan göras muntligen.
Skriftlig anmälan, som inneslutes
i rekommenderat brev, avlämnat på
posten inom ovan angivna tid och ställt
till mottagarens vanliga adress, skall
anses behörigen delgiven.

(V t skott ds sammanjämknings förslå g.)

anmälas bos flottningsstyrelsen eller dess
i 44 § omnämnda ombud före utgången
av det kalenderår, dä skadan uppkom,
vid äventyr, om tiden försittes, att rätt
till talan är förlorad, såframt ej ändå
före utgången av nämnda tid skadans
uppskattning blivit i laga ordning hänskjuten
till skiljemän. Har flottning
någonstädes pågått efter den 1 augusti,
må dock i fråga om skada, som vid sådan
del av flottleden uppkommit, anmälan,
som nu sagts, göras intill utgången
av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall
göras i skrift, som tillställes den, bos
vilken anmälan skall ske, dock att bos
flottningsstyrelsens ombud i orten anmälan
må med laga verkan göras muntligen.
Skriftlig anmälan, som inneslutes
i rekommenderat brev, avlämnat på
posten inom ovan angivna tid och ställt
till mottagarens vanliga adress, skall
anses behörigen delgiven.

11 §•

Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna,
fea clan t påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som
denne ma hava utsett på förhand.

-®ar ^1(jkfI1’n§sfö1’eiAu§ underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla
valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd,
ej inom tio (lagar efter skiljemannaåtgftrdens påkallande tillkännagivit sitt val av
skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om valet av den tredje, skall skiljeman
utses av domaren i orten. -

*°r syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av
att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt
möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i sammanhang med övriga
skadors uppskattande. Har, sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats
inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten
under provning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett. Skiljedom, som
meddelas senare än nu sagts, vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma
att atnöjas därmed.

29 §• 29 §.

, -^ör de flottandes inbördes delaktig- För de flottandes inbördes delaktighet
i olika slag av utgifter skall i den het i olika slag av utgifter skall i den

6

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kung].
Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna
grunder, varefter skilda slag av
flottgods böra vid kostnaders fördelning
jämföras med varandra; och skall därvid
iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds-
och underhållsutgifter bestämmas
med hänsyn till vad som finnes skäligt
och lämpligt för främjande av en god
skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade
efter den större eller mindre svårighet,
de särskilda flottgodsslagen orsaka
vid flottningen eller sorteringen;
dock att jämkning i tillämpningen av
denna fördelningsgrund beträffande
smärre virkesdimensioner eller beträffande
virke, som flottas lång väg, må
äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar
ökning av kostnaden för annat
virke;

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst
flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas
allenast å flottgods, som å sådant
distrikt framflottats;

samt att i sorteringsutgifter skola
deltaga beträffande varje skiljeställe
efter vad skäligt prövas ej mindre de
flottande, vilkas flottgods där avskiljes,
än även ägare av det flottgods, som
vidare framflottas; där på grund av lokala
förhållanden skiljningen å viss plats
verkställes vid skilda sorteringsverk,
som stå i beroende av varandra, må
dessa i nu nämnt avseende anses som
ett skiljeställe.

(Utskottets sammanjämkning sförslag.)

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kun^l.
Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna
grunder, varefter skilda slag av
flottgods böra vid kostnaders fördelning
jämföras med varandra; och skall därvid
iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds-
och underhållsutgifter bestämmas
med hänsyn till vad som finnes skäligt
och lämpligt för främjande av en god
skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade
efter den större eller mindre svårighet,
de särskilda flottgodsslagen orsaka
vid flottningen eller sorteringen;
dock att jämkning i tillämpningen av
denna fördelningsgrund beträffande
smärre virkesdimensioner eller beträffande
virke, som flottas lång väg, må
äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar
ökning av kostnaden för annat
virke.

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst
flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas
allenast å flottgods, som å sådant
distrikt framflottats;

samt att i sorteringsutgifter skola
deltaga beträffande varje skiljeställe,
efter vad skäligt prövas, ej mindre de
flottande, vilkas flottgods där avskiljes,
än även ägare av det flottgods, som
vidare framflottas; skolande vid sådan
prövning särskild hänsyn tagas å ena sidan
till skiljeställets betydelse för orten och
dess skogshushållning ävensom till den båtnad
genom minskning i slutliga sorteringskostnaden,
som till följd av det utsorterade
virkets avskiljande ur flottleden
beredes dem, vilkas virke vidare framflottas,
samt å andra sidan därtill, att
särskilt höga kostnader må vara förenade
med skiljeställes anläggande eller
virkets utsorterande vid detsamma, eller
ock synnerlig olägenhet genom virkets
uppehållande därstädes vållas flottande,

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

7

{Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

Separatutgifter fördelas på allenast
de flottande, vilkas flottgods föranlett
kostnaderna^ i fråga; separatflottande
vare fri från deltagande i arbetskostnaden
för den gemensamma flottningen.
Där all flottning bedrives separat, må
kostnaden för virkets framskaffande fördelas
å samtliga flottande.

som nyss sagts; där på grund av lokala
förhållanden skiljningen å viss plats
verkställes vid skilda sorteringsverk,
som std i beroende av varandra, må
dessa i nu nämnt avseende anses som
ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast
de flottande, vilkas flottgods föranlett
kostnaderna i fråga; separatflottande
vare fri från deltagande i arbetskostnaden
för den gemensamma flottningen.
Där all flottning bedrives separat, må
kostnaden för virkets framskaffande fördelas
å samtliga flottande.

ty

39 §.

Styrelsen väljes å flottningsstämma, dock att en ledamot därav kan efter
i 40 § stadgas utses pa annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande

ei för irS,r|i°VlT ^yrelsen skalj vara i riket bosatt svensk medborgare, där
ej for saiskift fall Konungen medgiver undantag. 6

fil a .®tyre!f?le(la''?ot ma ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ei gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom J S

hlivit valf1"Jh ?nmöng,en Vai!d ^relsele,la,not- ianan den tid, för vilken han
blivit vald, gatt till anda, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter,
safiamt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enigt
reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta
om val av ny ledamot. J 6

40 §.

a™ ,i?Uagl; JJ^befallmngshavande i det eller de län, där flottleden framgår,
age, där det för ti lgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna
intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver det i flottmo
gsf oren ings reglemente angivna antal styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen
med samma befogenhet som dessa att deltaga i handhavandet av förenin o-ens
angelägenhe er och med samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot
skall utses någon med skogs- och ilottningsförhållandena i orten förtrogen
person, som ej själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda
tjänst, och njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av Kuno-1
JVlajits befallningshavande. 1 8

50 §.

el lev dä?1’618-118 förvaltn!?S och föreningens räkenskaper skola granskas av två
eller flera revisorer, av vilka en utses av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det

8

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma,

där styrelsen väljes. . „ , , , ,

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

önaf

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gatt till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit
vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen
föranstalta om val av ny revisor.. Avgår revisor, som av Kungl. Haj:ts befallningshavande
utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd revisor njute ersättning åt
föreningen med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Stockholm den 6 maj 1919.

På andra lagutskottets vägnar:
ADOLF DAHL.

Reservation:

av herrar Dahl, Östberg, von Sydow, Lindström och Kant.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt & Söner.

192372