Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1919 kl. */» 1 e. va.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åläggande för
bolag för industriella företag att avstå viss del av sin
vinst till understöd åt arbetslösa industriarbetare.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern,* Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Hult,* Boberg,*

Frändén, Stenström,* Kaijser, Magnusson i Kalmar, Andersson i Knäppinge,

Karlsson i Gasabäck,* Nilsson i Vibberbo, Karlsson i Nynäshamn,* Johansson
i Sollefteå* och Johansson i Vittinge.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,
nr 180, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Bergström i Bäckland
hemställt, att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, »huruvida
icke bolag för industriella företag borde kunna åläggas att avstå i förhållande
till sin vinst en viss procent av denna till en under staten stående
fond för hjälp åt industriarbetare, som kunde för kortare eller längre
tid förlora sitt arbete genom vissa i motionen påpekade orsaker.»

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört i Motionen.
huvudsak, att det i kristider för industrien lätt kunde inträffa, att bolag
för industriell verksamhet bleve tvungna att av andra orsaker än arbetsnedläggelse
inställa driften, varigenom arbetare i stor utsträckning kunde
utan eget förvållande bliva arbetslösa. Då de enskilda företagarna, även
om de ville, icke alltid kunde vara i stånd att lämna dessa arbetare erBihang
till riksdagens protokoll 1919. 9 sand. 2 avd. 16 käft. (Nr 25.) 1

Social styrelsen.

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

forderlig hjälp, skulle staten eller kommunen drabbas av dryga utgifter
för dylikt ändamål, därest icke understöd kunde lämnas ur en sådan genom
avgifter från arbetsgivarna bildad fond, som av motionären påyrkades.

I anledning av denna motion har utskottet i den i 46 § riksdagsordningen
föreskrivna ordning begärt utlåtande av socialstyrelsen. I det
av socialstyrelsen i anledning därav avgivna yttrande, vilket finnes såsom
bilaga fogat till utskottets utlåtande, har socialstyrelsen redogjort för den
understödsverksambet, som från det allmännas sida anordnats för att lindra
verkningarna av den i samband med världskriget uppkomna arbetslösheten,
ävensom meddelat, att arbetsgivarna i viss utsträckning frivilligt bidragit
till denna understödsverksamhet. Styrelsen bar vidare framhållit, att det
i motionen förebragta spörsmålet om lagstadgad skyldighet för arbetsgivarna
att medverka vid den offentliga understödsverksambeten på det närmaste
sammanhänger med frågan om införandet av en för vårt lands arbetsmarknadsförbållanden
lämpad offentlig arbetslöshetsförsäkring. Denna fråga
vore för närvarande under utredning inom socialförsäkringskommittén.

Utskottet finner väl, att åtgärder böra genom lagstiftning vidtagas
för främjande av det av motionären åsyftade ändamål att tillförsäkra arbetare
understöd vid fall av oförvållad arbetslöshet. Då emellertid, såsom
socialstyrelsen anfört, den av motionären väckta frågan om inrättande i
berörda syfte av en arbetslösbetsfond, bildad genom avgifter från arbetsgivarna,
nära sammanhänger med det under utredning varande spörsmålet
om genomförande av offentlig arbetslöshetsförsäkring, och då det kan förväntas,
att vid sagda utredning jämväl frågan om industriens bidragsskyldighet
till en sådan försäkring kommer under omprövning, får utskottet
hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 april 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

3

Bilaga.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom nådigt beslut den 4 februari 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen
att avgiva och till riksdagens andra lagutskott överlämna yttrande över
en inom andra kammaren väckt motion, nr 180, angående åläggande för bolag
för industriella företag att avstå viss del av sin vinst till understöd åt arbetslösa
industriarbetare.

Till åtlydnad härav får socialstyrelsen anföra följande.

Motionären synes med sitt förslag om uppläggandet av en under statens
förvaltning stående industriens arbetslöshetsfond — till vilken i så fall bidragsskyldighet
väl borde åligga icke blott bolag, såsom i motionen förutsättes, utan
överhuvud alla företag inom arbetsområden, där mera avsevärd arbetslöshet plägar
förekomma — närmast avse att möta och mildra de rubbningar på arbetsmarknaden,
vilka väntas uppkomma som följd av den så kallade fredskrisen.
Som bekant ha statsmakterna för att lindra verkningarna av den i samband med
världskriget stående arbetslösheten anordnat en offentlig understödsverksamhet,
vars grunder riksdagen godkänt redan i september 1914 och sedan vid upprepade
tillfällen prövat. Enligt dessa grunder skall i regel halva kostnaden bäras
av kommun eller landsting, den andra hälften av staten. För denna understödsverksamhet
har Kungl. Maj:t under de sista åren äskat och riksdagen beviljat
belopp på åtskilliga miljoner kronor. Nu tillgängliga statsanslag utgöra 4
miljoner kronor på extra stat för år 1919; i årets statsverksproposition anmäler
chefen för civildepartementet, att liksom under fjolåret varit fallet under riksdagens
lopp särskild framställning kommer att avlåtas om ett anslag för ifrågavarande
ändamål på 8 miljoner kronor att uppföras på tilläggsstat för år 1919,
varjämte för år 1920 begärts 2 miljoner kronor.

Kommunerna pläga i allmänhet bevilja anslag i den mån arbetslöshet inom
dem uppkommer i sådan omfattning, att understödsverksamheten anses böra
igångsättas.

Landstingens disponibla anslag för ändamålet, vilka förnämligast äro avsedda
att utgöra stöd för mera betungade kommuner, torde enligt tillgängliga
uppgifter uppgå till sammanlagt omkring 2,023,000 kronor.

Understödsverksamheten är reglerad genom k. kungörelserna den 28 september
1914, den 19 maj 1916 och den 16 augusti 1918. Beträffande denna
verksamhet i övrigt under nästlidne år får socialstyrelsen hänvisa till den redogörelse
häröver, som statens arbetslöshetskommission avgivit dels till riksdagsberättelsen,
dels till doktor Karl Hildebrands årliga publikation om staten och folkhushållningen
under kristiden. Av denna redogörelse kan bland annat inhämtas,
att arbetsgivarna inom vissa av de näringsgrenar, vilka under de förflutna kris -

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

åren hemsökts av arbetslöshet, av egna medel brukat utbetttoiQ^^Sfabrh
arbetares arbetslöshetsunderstöd. Sålunda uppgingo på hösten 191^Je^ll*a^ .
kanternas utgifter för detta ändamål till 100,000 kronor i veckan Det är också
känt att särskilt i lantkommuner vissa företag med större antal arbetslösa till
kommunen^^ överlämnat belopp, avsedda att lindra dess utgifter för understöds verksamheten^rbets

.arnas medverkan vid den offentliga understödsverksamhet,
som för närvarande pågår i vårt land, är emellertid av frivillig natur. Vid införandet
av offentlig arbetslöshetsförsäkring, baserad pa mera rationella grunder,
unDstår åter den frågan, huruvida denna försäkring bör finansieras genom lagstadgade
bidrag även från arbetsgivare. I Danmark och Norge har man icke vält
denna väg,^£ufanslutit arbetslöshetsförsäkring^ till de arbetslöshetskassor, som jqim[
funnits inom arbetarnas fackorganisationer. Endast i England med dess år 1911
Sda oblSatorTska arbetslöshetsförsäkring för arbetare inom metall- och maskinindustrien
samt byggnadsfacken bar man stadgat premiebetalmngsskyldighet ]ämtäl
för arbetsgivare. Det i motionen förebragta spörsmålet sammanhanger sånå
det ^närmaste med frågan om införandet av en för vårt lands arbetsmarknadsförhållanden
lämpad offentlig arbetslöshetsförsäkring, vilken or närvarande
är under utredning inom socialförsäknngskommittén.

Stockholm den 8 mars 1919.

GUNNAR HUSS.

Emil Bergström.

Stockholm 1919. Kung!. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.