Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1919 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående återinförande av
bördsrätt till fastighet ä landet.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidem,*) Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Hult,*)
Boberg, Frändén, Tengvall,*) J. B. Johansson, Magnusson i Kalmar,
Karlsson i Gasabäck, Nilsson i Yibberbo Hagman i Stockholm,
Strömberg,*) Kant och Johansson i Sollefteå.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion
nr 184, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Hansson i Rättvik
föreslagit, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsam utredning rörande återinförande i lämplig form och i viss
utsträckning med retroaktiv verkan av rättigheten att i börd lösa såld,
bortskiftad, pantsatt eller genom gåva eller testamente bortgiven fastighet
eller del därav å landet samt för riksdagen framlägga förslag därom.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för berörda hemställan,
får utskottet, i den mån redogörelse därför ej här nedan lämnas, hänvisa
till motionen.

Av motiveringen framgår, att motionären med sina önskemål, som
avse ej blott införande i lagstiftningen av rätt att i börd lösa fastighet
å landet utan ock stadgande om retroaktiv verkan av dylik rätt, i viss
utsträckning utan vederlag, åsyftar att träffa jordspekulationen och befrämja
bondebefolkningens bibehållande vid jorden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 7 höft. (Nr 10—11.) 1

Utskottet.

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet vill erinra därom, att chefen för justitiedepartementet
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari innevarande år tillkallat
sakkunniga för utredning av vissa delar av jordfrågan. I det
offentliggjorda statsrådsyttrandet vid behandlingen av ärendet angående
bemyndigande till berörda s. k. jordkommissions tillkallande förekommer
detta uttalande:

»Med det anförda har jag icke velat begränsa de sakkunnigas uppdrag
till att blott begagna de uppslag, vilka framgått som resultat av
hittills verkställda utredningar på förevarande område. De sakkunniga
böra hava till uppgift att utreda, vilka medel över huvud kunna befinnas
lämpliga och erforderliga för att bevara jorden i den verkligt jordbruksidkande
befolkningens hand, bereda de kategorier av n y ttj and erättsh a vare,
som därav äro i behov, större trygghet i deras ställning samt underlätta
tillkomsten av nya självständiga odlingslägenheter, där sådana av förhållandena
påkallas.»

Av detta yttrande torde kunna härledas antagande, att, därest de i
motionen framställda önskemålen skulle ur social och jordpolitisk synpunkt
av jordkommissionen finnas i någon mån vara värda beaktande,
uppmärksamhet lär ägnas desamma. Vid sådant förhållande har utskottet
funnit sig sakna anledning att nu inlåta sig på närmare granskning av
frågan om lämpligheten av de i motionen avsedda lagstiftningsåtgärder,
om vilka för övrigt vitt skilda meningar otvivelaktigt råda.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.