Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1919 kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa föreskrifter
i fråga om förrättandet av val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige under våren 1919, dels
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckande
till två dagar av vissa valförrättningar under
våren 1919, dels ock i anledning av propositionerna
inom riksdagen väckta motioner.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg *), Bellinder, Mann heimer

*), K. J. Ekman, von Geijer, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,
Hulting, Oscar Olsson, Magnusson i Tumhult *), Janson i Kungsör,
Räf *), Zander, Leander *), Hansson i Gärda, Persson i Tofta, Gylfe och
Forssell.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottet hava båda kamrarna hänvisat
l:o) en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 36,
<läri Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av kommunal-, municipaloch
stadsfullmäktige under våren 1919.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad lag eller författning
innehåller häremot stridande, följande skall lända till efterrättelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 käft. (Nr 9). 743 19 1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1 §•

De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som jämlikt
stadgandena i övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december
1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den
21 mars 1862 samt om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
komma att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupper av
fullmäktige, vilka skola utses för olika tidsperioder, äga rum vid en och
samma förrättning.

2 §■

Å de valkuvert, vilka vid den i 1 § omförmälda valförrättning komma
till användning, skall, innan desamma tillhandahållas valmännen, på
ett för dessa lätt synbart sätt finnas anbragt uppgift å den av de båda
tidsperioder för fullmäktigvalet, vilken valsedel, som skall inneslutas i
kuvertet, bör avse.

Till valmännens ledning vid valet må jämväl å valsedel anbringas
uppgift å den tidsperiod, som därmed avses, och skall nämnda uppgift
ej anses tillhöra å sedeln förekommande partibeteckning.

Den omständigheten, att å valsedel anbragt uppgift å den tidsperiod,
som därmed avses, icke överensstämmer med motsvarande uppgift å det
valkuvert, däri sedeln inlagts, må icke föranleda till att valsedeln förklaras
ogill, utan skall sådan valsedel anses avse den tidsperiod, som
finnes angiven å kuvertet.

3 §•

I röstlängden skall vid namnet å dem, vilkas rösträtt utövas, för
vardera tidsperioden göras stadgad anteckning om rösträtts begagnande.

Vid valförrättningen må en och samma valurna komma till användning
och må, där så befinnes lämpligt, allenast ett protokoll föras; skolande
i sistnämnda fall i protokollet angivas, huru många valkuvert, som
avlämnats för vardera av de båda tidsperioderna. Valkuverten böra för
de olika tidsperioderna inläggas i särskilda omslag.

4 §•

Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i denna lag avsedda
hänseenden iakttaga må finnas anbragt i vallokalen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nv it.

3

däri

2:o) en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 76,
Knngl. Magt föreslagit''riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under

våren 1919.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad. lag eller författning
innehåller häremot stridande, följande skall lända till efterrättelse.

1 §•

Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun
företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars
invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, utsättas att äga rum

å två på varandra följande dagar. _ ,

I sådan kommun varde ock den valförrättning, som skall under
våren 1919 försiggå för utseende av landstingsmän, utsatt att äga rum,
förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen om .landsting den 21 mars
1862 stadgade dag, jämväl å dagen närmast därefter. i

Skall vid val, varom ovan sagts, kommunen vara indelad särskilda
valdistrikt, skola stadgandena i denna § icke gälla för kommunen i dess
helhet, men skola i stället äga tillämpning å varje särskild kommundel,
som utgör eget valdistrikt och vars invånarantal den 1 januari 1918
översteg 3,000.

2 §■

Föreskrifterna i 1 § hava icke avseende 4 köping, som utgör egen
kommun.

3 §.

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan sägs, skall minst fortgå, skall äga tillämpning
med avseende å vardera av de två dagar, å vilka enligt 1 § förrättning,
som där avses, kommer att äga rum.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

4 §•

Beträffande de valförrättningar, som i andra fall, än i 1 § avses, skola
jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862, _ om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 samt om
landsting den 21 mars 1862, äga rum under våren 1919, ankomme på
landet å vederbörande stämmoordförande och i stad å magistraten att
bestämma, huruvida enahanda utsträckning av tiden för valförrättning
skall äga rum, som ovan i 1 § är stadgad.

Finnes sådan utsträckning böra ske, skall föreskriften i 3 § äga
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

I samband med propositionerna har utskottet jämväl till behandling
förehaft följande till utskottet överlämnade, inom riksdagen väckta motioner,
nämligen,

* (inledning av propositionen nr 36:

dels motionerna i första kammaren:

nr 132 av herr Åntonsson och

nr 136 av herr Asplund;

dels och motionerna i andra kammaren:

nr 289 av herr Olsson i Rösta m. fl. (här nedan kallad herr Olssons
i Rösta motion);

nr 290 av herr Törnkvist;
nr 296 av herr Zander, och
nr 297 av herr Norman; samt

i anledning av propositionen nr 76:

dels motionen i första kammaren nr 137 av herr Schyller;
dels ock motionerna i andra kammaren:

< 111 3^1. av herr Lindman m. fl. (här nedan kallad herr Lindmans
motion), och

nr 324 av herr Persson i Fritorp, i vilken sistnämnda motions syfte
41 ledamöter av andra kammaren instämt.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Beträffande de skal, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts proposition
nr 8(5, har statsrådet och chefen för civildepartementet enligt det
vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet anfört, bland
annat, följande:

»I övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december 1918 om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862 finnes föreskrivet, att i kommun eller municipalsamhälle,
där kommunal- eller municipalfullmäktige finnas eller skola
tillsättas, skall å stämma före utgången av mars månad 1919 val av
hela antalet fullmäktige äga rum. Därvid skall halva antalet fullmäktige
eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,
utses för tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december
1920 och återstående antalet fullmäktige för tiden från och med
den 1 maj 1919 till och med den 31 december 1922; och böra de fullmäktige,
som skola kvarstå till utgången av år 1920, och de, som skola
kvarstå till utgången av år 1922, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden
för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts för tid efter
den 31 december 1918, skall utgå den 30 april 1919.

Motsvarande föreskrifter finnas meddelade i lagarna den 23
december 1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna
om kommunalstjnrelse i stad den 21 mars 1862 och i Stockholm den 23
maj 1862, dock att tiden, då val skola äga rum, samt de tidsperioder,
för vilka de olika grupperna fullmäktige skola utses, äro bestämda något
annorlunda än i förstnämnda lag.

De sålunda meddelade bestämmelserna, att de två olika grupperna
fullmäktige, som skola väljas den ena för en längre och den andra för
en kortare tidsperiod, skola utses genom särskilda val, hava emellertid
givit anledning till tvekan. Det har nämligen ifrågasatts, huruvida
och under vilka förutsättningar det kan anses med dessa bestämmelser
förenligt, att valen för de olika grupperna förrättas å en och samma
dag. Uppenbarligen skulle det vara till största olägenhet för de röstande,
om de nödgades avlämna sina valsedlar vid olika tillfällen och sålunda
för begagnande av sin rösträtt måste två gånger begiva sig till förrättningsstället.
Vad landsbygden beträffar, komme denna olägenhet att
bliva än mera framträdande efter den utvidgning av stadgandet om obligatoriskt
införande av kommunalfullmäktige, som av riksdagen beslutades.
Att en dylik uppdelning av valen skulle komma att medföra betydande
merkostnader för såväl kommunerna som vederbörande valorganisationer
är ock tydligt. Det måste därför ur praktisk synpunkt

Statsrådet
och chefen
för civildepartementet Prop.

nr 36

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 0.

anses i högsta grad önskvärt, att valen förrättas vid ett och samma
tillfälle.

Enligt min mening skulle det därför vara till gagn, att bestämmelser
utfärdades om ett dylikt sammanförande av valen i fråga.
Föreskrifter i angivna hänseende torde böra meddelas genom en särskild
lag, vars giltighet begränsades till de nu ifrågavarande valen.»

Enligt det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 76 fogade utdrag av
statsrådsprotokollet har chefen för civildepartementet yttrat följande:

Prop. nr 76. »Genomförandet av de ändringar, som i lagarna den 23 december
1918 föreskrivits i fråga om de särskilda kommunalförordningarnas lydelse,
kommer att medföra en högst betydande ökning i antalet av dem,
som vid de allmänna kommunala valen äga utöva rösträtt. Det är då
angeläget tillse* att vid de valförrättningar, som skola äga rum med tilllämpning
av de nya föreskrifterna, sådana anordningar vidtagas, att de
stora valmanskårerna erhålla tillfälle att utöva sin rösträtt utan alltför
mycken uppoffring av tid och bekvämlighet. Särskilt gäller detta de val,
som enligt de nya bestämmelserna skola äga rum under våren 1919. Vid
dessa val skola ju i många fall utses representanter för två särskilda tidsperioder,
och valförrättningarna komma därigenom att erbjuda särskilda
svårigheter, som kunna väntas bortfalla vid framtida val.

Den närmast till hands liggande utvägen att undanröja de svårigheter,
valmanskårens storlek vållar, är att fördela rösta vlämningen å
ett flertal olika förrättningar, i första hand genom kommunernas uppdelning
i mindre distrikt för rösternas uppsamlande. Denna utväg är
emellertid, såvitt angår de nu instundande valen, i det stora flertalet
fall stängd. Den korta tid, som stått till buds för röstlängdernas upprättande,
har föranlett, att nya indelningar i valkretsar eller valdistrikt
endast i vissa undantagsfall kunna vinna tillämpning vid marsvalen. Dylika
åtgärder skulle nämligen i allmänhet hava medfört, att röstlängderna ej
kunnat i stadgad tid färdigställas. Såsom allmän regel har därför måst
gälla, att den indelning av kommuner i valkretsar eller valdistrikt, som
vid innevarande års ingång varit gällande, skall fortfarande tillämpas
vid de nu förestående valen.

Så mycket klarare har därför framstått nödvändigheten att med andra
till buds stående medel söka underlätta röstavgivningen vid dessa val.

Kungl. Maj:t har även genom proposition den 24 nästlidne januari
förelagt riksdagen förslag till vissa bestämmelser i detta hänseende, särskilt
avseende att bespara valmännen den olägenheten att i och för valet

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

7

av kommunal-, respektive municipal- eller stadsfullmäktige innevarande
år nödgas två gånger begiva sig till vallokalen för rösträttens utövande.

Sedermera har emellertid fråga uppstått om meddelande av ytterligare
föreskrifter till underlättande av berörda val. Enligt vad inhämtade
upplysningar giva vid handen, råda nämligen flerstädes, särskilt på
landsbygden, farhågor för att i kommuner eller kommundelar, som vid
valet komma att utgöra ett enda distrikt, i följd av valmanskårens ökning
det skall visa sig förenat med störa svårigheter att bereda valmännen
tillfälle att avgiva sina röster på en enda dag, åtminstone utan
att därvid besvärande trängsel och tidsutdräkt vållas. En alltför lång
väntetid vid vallokalen är särskilt oläglig för sådana valmän på landsbygden,
som nödgas tillryggalägga lång väg för att uppnå vallokalen.
För att råda bot härpå synas särskilda åtgärder nödvändiga, så mycket
hellre som ett genomförande av det i nyssnämnda proposition innefattade
förslaget, ehuru från andra synpunkter lämpligt, berövat vederbörande
valförrättare den möjlighet till valarbetets fördelande, som legat i att
valförrättningarna för de olika grupper fullmäktige, som väljas för olika
tider, utsatts att äga rum vid skilda tillfällen.

För vinnande av angivna önskemål har fråga uppkommit om en
utsträckning av valförrättningarna till att omfatta mer än en dag. Ehuru
någon erfarenhet icke kunnat vinnas om verkan av en dylik anordning,
synes det dock kunna antagas, att, om valet exempelvis utsättes att äga
rum å två dagar i följd, de röstande skola någorlunda jämnt fördela
sig å de båda dagarna. Det bör för övrigt tydligen vara val förr ättaren
obetaget att i kungörelsen till valet angiva önskvärdheten av att t. ex.
de röstande från vissa delar av en landskommun inställa sig den första
dagen och övriga röstande den följande; men givetvis kunna valmännen
icke vara förpliktade att iakttaga sådana föreskrifter, utan äro oförhindrade
att inställa sig vid valet å dag, som bäst passar dem. En anordning,
varigenom valförrättningen skulle å de särskilda dagarna försiggå
å olika platser inom kommunen, har icke ansetts tillrådlig, då beslut
härom icke bör ankomma på stämmoordföranden och anordningen dessutom
kan missbrukas samt tekniska svårigheter med anordnande av dylika
ambulatoriska valförrättningar föreligga.

Att utsträcka valen över mer än två dagar synes icke vara behövligt
eller lämpligt.

Då en utsträckning av valförrättningarna att omfatta mer än en
dag näppeligen kan äga rum med stöd av gällande lag, torde, om man
anser nödigt anlita denna utväg, medgivande därtill i lagstiftningsväg

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

höra lämnas. Emellertid lärer man i vissa fall hava anledning att gå
ännu ett steg längre.

Vid kommunalfullmäktigvalen å den rena landsbygden, åtminstone
i sådana kommuner, som innefatta en mera avsevärd befolkning, men
likväl icke uppdelats i valdistrikt, synes behovet av en dylik anordningvara
så trängande, att densamma torde böra stadgas såsom obligatorisk.
Vad sålunda sagts om kommun äger motsvarande tillämpning å kommundel,
som utgör särskilt valdistrikt, men vars befolkning uppgår till
ett mera avsevärt antal.

Det invånarantal, som bör föranleda ovillkorlig tillämpning av
nämnda anordning, synes ej lämpligen böra sättas lägre än 3,000.
Ifrågasättas kunde att härvid tillmäta en viss betydelse jämväl åt
kommunens areal. Att i detta avseende vinna lämpliga föreskrifter är
emellertid, med hänsyn till kommunernas synnerligen växlande storlek i
olika trakter av landet, förenat med stora vanskligheter. Åven i kommuner
med förhållandevis mindre areal synes gagnet av den föreslagna
anordningen vara så stort, att någon anledning att för dylika kommuner
stadga andra regler än för de större icke synes föreligga.

Liknande synpunkter kunna i stort sett göras gällande även i fråga
om landsbygdens landstingsmannaval. Visserligen är valmanskåren här
något mindre, men även här synes faran för oskälig tidsutdräkt vid
valet vara så stor, att en obligatorisk utsträckning av valtiden till två
dagar torde böra påbjudas.

I övriga fall åter synes det vara tillfyllest att medgiva vederbörande
valförrättare prövningsrätt, huruvida liknande utsträckning av
valtiden bör ske. De val, om vilka här är fråga, äro val av fullmäktige,
respektive landstingsmän, dels i rena landskommuner, som icke
äro hänförliga under de förut behandlade kategorierna, dels ock i förekommande
fall i städer, köpingar och municipalsamhällen.

För att den ifrågasatta utsträckningen av valtiden skall uppfylla
det därmed avsedda ändamål, synes det böra stadgas, att de bestämmelser,
som finnas meddelade om det antal timmar, valet skall å valdagen
minst fortgå, samt om dessa timmars fördelning å olika delar av
dagen, skola äga tillämpning med avseende å vardera av de båda förrättningsdagarna.
Valet är uppenbarligen att anse som avslutat först
med valsedlarnas avlämnande under den senare dagen, vadan vid första
dagens slut valurnan bör, liksom vid annat uppehåll i valförrättningen,
i stadgad ordning förseglas.

I vissa fall tillstädja författningarna, att val, som här avses, må
förrättas efter upprop. För dylikt fall skulle måhända kunna befaras,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

att de av mig nu ifrågasatta bestämmelserna skulle kunna visa sig svåra
att tillämpa. Då emellertid val efter upprop i bär ifrågavarande fall
sällan torde förekomma och då de svårigheter, som ovannämnda bestämmelser
skulle kunna medföra, i huvudsak torde kunna uppkomma
redan med nu gällande stadganden, har jag ej ansett nödigt att föreslå
några särskilda föreskrifter beträffande dylika fall.»

Uti samtliga de i anledning av propositionen nr 36 väckta motionerna
hemställes, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl.
Maj:ts förslag, att vid valet varje röstande skall använda endast ett valkuvert,
samt anhålles, att utskottet ville formulera de ändringar i lagtexten,
som av de i motionerna framställda förslag påkallas..

Samtliga nyssberörda motioner ansluta sig till propositionen och
åsyfta mer eller mindre väsentliga ändringar i densamma med avseende
å valsedlarna och deras beskaffenhet.

Sålunda föreslås:

av herr Antonsson: att de valsedlar, som vid ifrågavarande val
komma till användning, »skola förses med uppgift om den tidsperiod,
som därmed avses», samt att »genom anslag i vallokalen tydligen tillkännagives,
att tvenne valsedlar, eu för vardera tidsperioden, skola användas»
;

i herr Olssons i Rösta motion: Datt å valsedlarna, som perforeras å
mitten, upptagas såväl de som skola väljas för 2 år som 4 år, att å
desamma i samband med partibeteckningen utsättes 2 år eller 4 år,
samt att det dessutom föreskrives, att det i vallokalen skall tillhandahållas
blanka sedlar perforerade i likhet med det tryckta»;

av herr Törnkvist: Datt valsedlar för två valperioder få inläggas i
ett och samma valkuvert och att valsedlar gällande två skilda valperioder,
därigenom att de äro sammanhängande men lätt åtskiljbara genom perforeringslinje,
icke förlora sin giltighet»;

av herr Zander: Datt en och samma valsedel skall innehålla namn
på de personer, som avses att väljas för såväl tidsperioden 1919—1920
som tidsperioden 1919—1922 — i Stockholm resp. 1919 1921 - , 1919

—1923, — dock så att över namnen på de personer, som avses för
de olika perioderna, årtalen på de år, valet avser, anbringas utan att

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 7 höft. (Nr 9.) 743 19 2

Motionerna.

Herr Antonssons
motion.

Herr Olssons
i Rösta
motion.

Herr Törnkvists
motion.

Herr Zandsrs
motion.

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

nämnda uppgift anses tillhöra den å sedeln förekommande partibeteckningen,
samt att, jämte sålunda anbragt uppgift om den period, valet avser,
jämväl må bringas uppgift om att valet avser fullmäktigeval»; samt

Herr Normans av herr Norman: att båda valsedlarna »må vara tryckta eller skrivna
mouon. ^ samma genom perforering åtskilda papper».

Herr Asplunds I herr Asplunds motion hemställes, »att riksdagen ville i anled moiion.

ning av Kungl. Maj:ts proposition nr 36 för sin del besluta sådan
ändring av övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1018
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862 samt om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, att
dels valet av samtliga fullmäktige må ske på en gång och med
anlitande av samma valsedlar,

dels att av de valda fullmäktige skall, i den ordning de förklaras
valda, den första hälften av antalet, eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast över hälften, förklaras vara vald för tiden från
och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december 1922 och de
återstående fullmäktige för tiden från och med den 1 maj 1919 till och
med den 31 december 1920».

Herrschyiiers Vidkommande härefter de i anledning av propositionen nr 76 väckta
motion, motionerna så hemställer herr Schyller i sin motion, »att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i eller tillägg till det av Kungl. Maj:t i
proposition nr 76 framlagda förslag till lag angående utsträckande till
två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919, att det må tilllåtas
vederbörande valförrättare att på därom av stämmoordföranden
gjord framställning i mera långsträckta kommuner eller i kommuner,
vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, förrätta valen på
två dagar med en dags mellanrum och på skilda ställen inom kommunen»,
samt »att konstitutionsutskottet ville formulera lagparagraf härom».

Herr Lind- I herr Lindmans motion hemställes, »att riksdagen måtte besluta

mans motion, sådant tillägg till den av Kungl. Maj:t föreslagna lagen angående utsträckande
till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919
att i de landskommuner eller valdistrikt, där röstande hava mer än en
mil till den vanliga lokalen, skola, därest icke vederbörande länsstyrelse
iör visst fall annorlunda bestämmer, inrättas enligt beslut av länsstyrelsen,
vilket icke må överklagas, två eller tre vallokaler, å vilka de

[Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !). 11

röstande skola äga att vid ifrågavarande val avgiva sina röster med
skyldighet för vederbörande valförrättare dels att i röstlängden, som
skall vid valförrättningens slut å varje vallokal förseglas för att öppnas
å den följande, göra särskild anteckning om de röstande, som i värjo
vallokal avgiva sina röstsedlar, dels ock att vid avslutandet av valförrättningen
å varje vallokal insända där avgivna röstsedlar i förseglat
konvolut till den myndighet, som liar att företaga sammanräkning av
röstsedlarna».

Slutligen hemställer hemställer herr Persson i Fritorp i sin motion, He[rF^.etrosr8pon8
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förevarande proposition nr motion.
76, »att de i densamma omnämnda valen till landstingen innevarande
år måtte förrättas i förra hälften av juni månad, samt att vederböiande
utskott måtte formulera lagstexten».

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.

ett sammanhang böra till behandling

propositioner - jämte i anledning av dem

Utskottet har ansett sig
upptaga ifrågavarande kungl.

väckta motioner. .

Vad då först angår herr Perssons i Fritorp motion vill utskottet

erinra om att enligt vid 1918 års urtima riksdag träffad överenskommelse
så väl landstingsmannavalen som övriga här ifrågavarande val
skola förrättas i mars månad och har utskottet på denna grund icke
kunnat tillstyrka bifall till nämnda motion. Utskottet delar däremot den
uppfattning, som i de kungl. propositionerna kommit till uttryck, att särskilda
åtgärder böra vidtagas för underlättande såväl av dessa val som av
de övriga val, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna till lagarna den 23
december 1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningarna om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862 samt om landsting den 21 mars 1862, skola äga rum under våren
1919. För underlättande av nämnda val har Kungl. Maj:t föreslagit tva
åtgärder, nämligen utsträckande av tiden för val i kommunerna till två
dagar samt sammanförande av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen,
som avse två tidsperioder, till en _ och samma förrättning. Ett
genomförande av dessa åtgärder skulle enligt utskottets mening i väsentlig
grad både för väljare och valförrättare underlätta valhandlingen.

Utskottets

yttrande.

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

I de motioner, som i anledning av de kungl. propositionerna kava
väckts inom riksdagen, liava även framlagts åtskilliga andra förslag
avseende att underlätta de kommande valen. I kuvudsak yrkas i motionerna
bland annat dels att inom kommun eller valdistrikt å landsbygden
val skall kunna förrättas å särskilda lokaler, vilket med nuvarande lagstiftning
icke är möjligt, dels att röstning för val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige för båda tidsperioderna bör få äga rum
genom avlämnande av två i samma kuvert nedlagda, eventuellt sammanhängande
valsedlar. Utskottet anser, att åtgärder, avseende att efterkomma
dessa önskemål, även skulle vara ägnade att underlätta de
kommande valen.

Då såväl båda propositionerna som motionerna kava samma syfte,
kar utskottet ansett sig böra till ett lagförslag sammanföra de olika bestämmelser,
som utskottet dels i anslutning till de framlagda förslagen,
dels på grund av vad i övrigt förekommit vid utskottets behandling av
frågan, funnit nödigt föreslå för vinnande av det önskade ändamålet.

De fördelar, som skulle vinnas genom att vid val av kommunal-, municipal-
och stadsfullmäktige de röstande skola äga avlämna två valsedlar i
ett valkuvert, ligga för öppen dag. Förslaget, att mer än en vallokal
användes inom kommun eller valdistrikt å landsbygden, förutsätter, att
sådana anordningar vidtagas, att valförrättningen å de särskilda lokalerna
förlägges till särskilda dagar; uppställningen av röstlängden i landskommunerna
medger i regel nämligen icke, att valet samtidigt hålles på två
platser. I Kungl. Maj:ts proposition nr 36 utsages, att en sådan anordning
icke ansetts tillrådlig, då beslut härom icke borde ankomma på stämmoordforanden
och anordningen dessutom kunde missbrukas samt tekniska
svårigheter med anordnande av dylika ambulatoriska valförrättningar förelåge.
Utskottet beaktar väl dessa synpunkter, men i betraktande av de
stora fördelar för väljarna, den ifrågasatta anordningen skulle medföra,
anser utskottet vad i propositionen anförts mot ett anordnande av flera
än en vallokal för val i landskommun icke vara av avgörande natur.

F,n åtgärd, som enligt utskottets uppfattning är särskilt ägnad att
undeilätta de kommande valen, är att, enligt vad Kung-1. Maj:t föreslagit,
valförrättning utsträckes över mer än en dag. Utskottet delar den i
Kungl.^ Maj:ts proposition nr 76 uttalade åsikten, att en utsträckning
av valförrättniug till två dagar bör göras obligatorisk i folkrikare kommun
eller valdistrikt av kommun å. landsbygden. I smärre kommuner
å landsbygden liksom även i städer och stadsliknande samhällen bör en
utsträckning av tiden för valförrättningen åter göras fakultativ. En anhopning
av väljare är givetvis i smärre landsortskommuner icke att

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9. 13

vänta eller kommer i varje fall icke att förekomma i så stor utsträckning
som i större kommuner. I städer och stadsliknande samhällen är
en dylik anhopning åter icke av så avsevärd olägenhet för de röstande
som fallet är på landsbygden; beträffande valförrättningar i städerna
kommer utskottet dessutom att föreslå bestämmelser, som möjliggöra
upprättande av flera samtida vallokaler.

Det invånarantal i landskommun eller valdistrikt, som torde föranleda
obligatorisk utsträckning av tiden för valförrättning till två dagar,
synes utskottet böra i enlighet med Kungl. Majrts proposition nr 70
sättas till 3,000.

Ett förläggande av valförrättningen i landskommun till flera lokaler
inom kommunen bör göras helt fakultativt. I kommuner, i vilka
samfärdsförhållandena äro av sämre beskaffenhet, kan ett förläggande
av valet till två eller tre särskilda lokaler vara synnerligen önskligt; i
kommuner med goda samfärdsförhållanden kan åter en dylik åtgärd
vara obehövlig. En bestämmelse av den art, som föreslagits i herr
Lindmans motion, att två eller tre vallokaler skulle inrättas, där de
röstande hava mer än en mil till vallokalen, skulle enligt utskottets
åsikt icke giva den önskvärda smidigheten åt de ifrågasatta bestämmelserna
om valförrättnings förläggande till särskilda lokaler.

I allmänhet bör enligt utskottets mening valförrättning å landsbygden
icke äga rum i flera lokaler än två för varje kommun eller valdistrikt
av kommun. Där särskilda skäl tala därför, torde emellertid
möjlighet böra beredas, att inom kommun- eller valdistrikt upprätta tre
vallokaler. För detta fall måste tydligen valet äga ram å tre skilda
förrättnings daga r.

Bestämmanderätten, huruvida valförrättning å landsbygden skall
inom kommun- eller valdistrikt kunna utsättas att äga rum å särskilda
lokaler, synes icke kunna anförtros åt annan än åt ordföranden i vederbörande
kommunal- eller distriktsstämma. I herr Lindmans motion har
ifrågasatts att uppdraga bestämmanderätten åt länsstyrelsen, vars beslut
i detta fall icke skulle få överklagas; en sådan anordning synes emellertid
med den knappa tid, som står till buds, med nödvändighet komma
att medföra sådant dröjsmål, att dess genomförande skulle äventyras.
Ett hörande av komrmmalstämman eller kommunalnämnden vore för
många fall kanske icke möjligt och skulle alltid medföra tidsutdräkt.

De dagar, under vilka valförrättning skall äga rum, böra där så
ske kan enligt utskottets uppfattning omedelbart följa varandra. För
det fall, att valförrättning äger rum i särskilda lokaler, är detta tydligen
icke alltid möjligt, enär valförrättaren måste äga tid att resa från

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

en vallokal till annan. För detta fall synes det böra läggas i hans
hand att förordna, att valförrättning i lokal, som senare användes, icke
skall taga sin början förr än å andra dagen näst efter den, å vilken
förrättningen utsatts att äga rum å lokal, som tidigare under valet användes.

För att bereda största möjliga antal väljare tillfälle att deltaga i
valen torde stadgas, att en av förrättningsdagarna för val av kommunalfullmäktige
bör infalla å en söndag. \''id val av landstingsmän är
enligt nu gällande lag Marie bebådelsedag i regel valdag; i detta förhållande
bör enligt utskottets uppfattning icke göras ändring.

Skall landstingsmannaval förrättas å två dagar synes i regel den
följande dagen eller, om två vallokaler upprättas, den närmast därefter
följande dagen böra tagas i anspråk för den fortsatta förrättningen, men
möjlighet torde beredas att i detta fall förlägga valet även till dagen
närmast före den 25 mars. .

Beträffande formerna för de val, som å landsbygden förrättas å
flera valdagar, bör enligt utskottets uppfattning föreskrivas, att valkuverten
för varje dag förseglas och insändas till vederbörande myndighet.
Försegling av valurnan synes icke vara tillfyllestgörande; särskilt
icke i de fall, då valförrättningen förlägges till skilda lokaler. Däremot
anser utskottet icke behövligt, att föreskrift meddelas därom, att även
röstlängden skulle ovillkorligen behöva förseglas. En dylik föreskrift
skulle, om den icke uppfylldes, vara en anledning till vals överklagande.
Utskottet förutsätter emellertid, att varje valförrättare kommer att vidtaga
betryggande åtgärder för att röstlängden under dess överförande
från en vallokal till annan kommer att skyddas för allt ingrepp.

I vissa större städer har magistraten redan med nu gällande lagstiftning
infört eu anordning, varigenom valkretsarna i stad uppdelats i
smärre distrikt med var sin vallokal. Möjlighet härtill beredes av det
förhållandet, att röstlängden i städerna är uppställd efter rotar och
kvarter. Den enda svårigheten utgöres av, att en väljare, som äger
att rösta å viss vallokal inom valkretsen, lagligen är berättigad att utöva
rösträtt med fullmakt även i annan vallokal. Denna svårighet upphäves
därigenom, att person, som för egen del utövat rösträtt i en vallokal
men icke därstädes tillika röstat med fullmakt, på begäran i denna vallokal
erhåller ett bevis, att han är berättigad att i även annan vallokal
inom valkretsen utöva rösträtt med fullmakt. Sedan genom Kungl.
Maj:ts kungörelse den 24 januari 1919 om magistrats i stad fördelning
på avdelningar samt sammansättning vid valförrättningar under år 1919
befogenhet givits magistrat att utan hinder av vad däremot stridande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

15

må vara föreskrivet i den för magistraten gällande arbetsordning, fördela
sig på två eller flera avdelningar ävensom därvid till ledamöter i magistraten
förordna jämväl icke lagfarna personer, synes en dylik anordning,
varigenom uppenbara fördelar beredas väljarna, kunna åvägabringas
även i smärre städer.

Föreskrift torde icke behöva meddelas, att magistrat eller stadsstyrelse,
som icke har att sammanräkna valsedlarna, bör för varje dag insända
dem till den myndighet, som har att förrätta sammanräkningen. Då i
stad valurnan icke behöver flyttas mellan de olika valdagarna och då
alltid en judiciell myndighet övervakar valet, synes det vara fullt tillräckligt,
att enligt gällande bestämmelser valurnan såsom vid annat uppehåll
i valet i vederbörlig ordning förseglas.

Då under våren 1919 flera val under eu mycket kort period komma
att förrättas, och då stora väljarmassor, vilka förut icke ägt rösträtt och
därför icke äro vana att gå till val, komma att deltaga i dessa valhandlingar,
synes utskottet lämpligt för att undvika förväxlingar av valsedlarna,
att uppgift bör få anbringas å dessa om det slag av val för vilket
valsedeln är avsedd.

De formulär till valfullmakter, som användas, upptaga ofta endast
viss valdag — t. ex. »fullmakt för val av landstingsman i N. N. kommun
Marie bebådelsedag år 1919». Då fullmakter för de val, som skola
äga rum i mars, redan torde börjat spridas, böra särskilda föreskrifter
meddelas, så att fullmakter av det innehåll, ovan berörts, bliva giltiga
för hela valförrättningen.

Såsom redan framgått av vad utskottet inledningsvis yttrat, har
utskottet ansett sig böra förorda, att kommunal-, municipal- och stadsfullmäktigevalen
under våren 1919, vilka avse två olika tidsperioder,
böra ske vid en och samma förrättning, ävensom att därvid valmännen
må vara berättigade att i ett valkuvert frambära båda de valsedlar, de
äga avlämna. Den i herr Asplunds motion framförda tanken, att »valet
av samtliga fullmäktige må ske på en gång och med anlitande av samma
valsedlar», innebär visserligen en större proportionell rättvisa än de bestämmelser
utskottet ansett sig böra förorda. Så som det proportionella
valsättet för närvarande är anordnat i Sverige, torde dock betydande
olägenheter följa av ett bifall till herr Asplunds motion. Möjligheterna
till att rangordningen skulle brytas skulle högst avsevärt ökas. På sammansättningen
av de fullmäktige, vilkas mandat enligt herr Asplunds
förslag skulle gälla för den kortare perioden, skulle detta förhållande
kunna erhålla en alldeles förryckande verkan.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

In

O

Till de båda valsedlar, som enligt utskottets uppfattning böra få
nedläggas i ett och samma valkuvert, bör, därest så önskas, kunna få
användas ett sammanhängande papper, avdelat i två hälfter genom en
lodrätt gående perforerad linje, så att delarna vid sammanräkningen lätt
kunna avskiljas från varandra. För att valsedlarna för det ena valet
skola kunna skiljas från de valsedlar, som avse det andra valet, måste
å de särskilda valsedlarna anbringas en beteckning, vilken av de båda
tidsperioderna valsedel avser. Bäst synes detta ske genom anbringande
av orden »två år» eller »fyra år» såsom beteckningar å valsedlar för
åren 1919—1920 resp. 1919—1922. Såsom anvisning för uppställande
av dylika sammanhängande valsedlar har utskottet bifogat sitt förslag
ett exempel på en så beskaffad valsedel./

Godtages den grundsatsen, att vid ovannämnda val två valsedlar
skulle kunna inläggas i ett valkuvert, måste vissa från de nuvarande
avvikande bestämmelser givas om valsedels ogiltighet. Vid utarbetande
av dessa bestämmelser har utskottet även haft sin uppmärksamhet fäst
på lämpligheten att ändra ett av de allmänna stadganden om ogiltighet
av valsedel, som icke direkt beröras av den nya principen om två valsedlar
i ett valkuvert. Finnas i ett valkuvert två valsedlar, som innehålla
samma tidsbeteckning, borde båda valsedlarna enligt de äldre grundsatserna
vara ogiltiga. Om emellertid båda valsedlarna äro fullständigt
likalydande och det alltså med fullständig visshet kan fastslås, för vilket
val, vilket parti och vilka kandidater den röstande velat avgiva sin röst,
synes, vid det förhållandet, att valman har rätt att vid detta val i valsedel
inlägga två valsedlar, endast den ena sedeln böra anses ogill.

Enligt gällande bestämmelser äger valman att vid val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige å valsedel upptaga endast två namn utöver
det antal valet avser; de två sista namnen å valsedeln anses avse
endast suppleantval. Där valmännen, såsom vid kommunalfullmäktigeval
ofta torde bliva händelsen, komma att gå fram med gemensam lista, kan
ovannämnda regel lätt föranleda att antalet suppleanter blir otillräckligt.
Då någon grund numera icke torde finnas, varför å valsedlar till kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktigeval endast skulle få upptagas ett
begränsat antal namn, synes ovan anförda inskränkande bestämmelser i
den ifrågasatta lagstiftningen rörande instundande val kunna upphävas.

Enligt vad utskottet inhämtat, torde det icke bliva ovanligt, att
samma personer komma att uppsättas å valsedlar för såväl den längre,
som den kortare tidsperioden Särskilda regler, huru bör förfaras vid
sammanräkningen för att icke en och samma person skall bliva vald för
såväl den längre som den kortare tidsperioden, måste därför meddelas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

17

Enligt den valkretsindelning, soni kominer att tillämpas vid det
blivande stadsfullmäktigevalet i Stockholm, komma vid nämnda val att
därstädes förefinnas två valkretsar, diir antalet fullmäktige icke är jämnt
(i den ena 19, i den andra 23). Under förberedelserna till valet har
uppmärksammats, att i följd härav, med tillämpning av övergångsbestämmelserna
i lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862, endast 49 fullmäktige skulle komma att utses för två år och 51
för fyra år. Detta strider tydligen mot grunderna för § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm och kommer dessutom att för
all framtid omöjliggöra tillämpningen av denna §. Svårigheten kan
avhjälpas medelst en bestämmelse analog med omförmälda § 17.

Genom de av utskottet föreslagna bestämmelserna om möjlighet till
fördelande på flere efter varandra följande dagar av valen till kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän uuder varen 1919
skulle svårigheter uppstå att inom mars månad medhinnas samtliga i
övergångsbestämmelserna till lagarna den 23 december 1918 föreskrivna
val. Några dagars uppskov med vissa val blir därför nödvändigt.
Att uppskjuta landstingsmannavalen till början av april månad synes
emellertid icke behövligt, då dessa val även med tre förrättningsdagar
böra hinna avslutas inom mars månad. Icke heller stadsfullmäktigeval
är det lämpligt att uppskjuta, då nuvarande stadsfullmäktiges mandattid
utgår den 31 mars. Däremot synas kommunal- och municipalfullmäktigevalen
utan olägenhet kunna få förrättas några daggar in i april;
utskottet har ansett, att tillräcklig frist beredes, om det föreskreves att
dessa val behövde förrättas först inom de första sex dagarna i april
månad.

Enligt vad utskottet inhämtat lärer Kungl. Maj: t komma att utfärda
vissa anvisningar till ledning vid valen och vill utskottet uttrycka önskvärdheten
därav att i desamma införas formulär för valprotokoll, som
vid de olika valen skola uppsättas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen, med tillkännagivande att Kungl. Maj:ts förevarande
propositioner icke kunnat i oförändrad form bifallas, måtte i
anledning av sagda propositioner samt de av herr Antonsson, herr Olsson
i Rösta m. fl., herr Törnqvist, herr Zander, herr Norman, herr Schyller
och herr Lindman m. fl. i ärendet väckta motioner för sin del antaga
följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 höft. (Nr 9.) 743 19 3

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Förslag:

till

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande
bestämmelser utan binder av vad lag eller författning innehåller häremot
stridande lända till efterrättelse.

I.

Allmänna föreskrifter.

1 §•

Den valförrättning, som under våren 1919 skall i landskommun
företagas för utseende av kommunalfullmäktige, skall i kommun, vars
invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000, med de i 3 och 4 §§
angivna undantag utsättas att äga rum å två på varandra följande dagar,
av vilka den ena skall vara en söndag.

I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag den valförrättning,
som skall under våren 1919 försiggå för utseende av landstingsmän,
utsatt att äga rum, förutom å den i § 5 mom. 2 c) i förordningen
om landsting dén 21 mars 1862 åsyftade dag, jämväl å dagen
närmast efter eller, efter vederbörande, stämmoordförandes beprövande,
närmast före sagda dag.

År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,
skola stadgandena i denna § i stället äga tillämpning å varje särskilt
valdistrikt, vars invånarantal den 1 januari 1918 översteg 3,000.

Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i
8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.

Konstitution,''aitslcottets utlåtande Nr 9.

19

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å det ställe,
där kommunal- eller distriktsstämma vanligen hålles. . Endera förrättningsdagen
må valet dock äga rum å tillgänglig lokal inom annan del
av kommunen eller distriktet, därest ordföranden i vederböiande kommunal-
eller distriktsstämma med hänsyn till samfärdsförhållandena eller
andra orsaker inom kommun eller distrikt prövar detta erforderligt.

3 §.

Utsätter ordförande i kommunal- eller distriktsstämma valförrättning
att äga rum å annan lokal än den sedvanliga stämmolokalen, äge han
jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna, att valförrättning å lokal,
som senare användes, icke skall taga sin början förrän å andra dagen
efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen,
på sätt i 1 § första stycket stadgas, skall. vara en söndag. Tager val
av landstingsmän på grund av stadgandet i 1 § andra stycket sin början
den 24 mars, skall det fortsättas den 25 mars.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, ma beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, ordföranden i kommunal- eller distriktsstämma
utsätta valförrättningen att äga rum jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag
å tillgänglig lokal inom sådan del av kommunen eller distriktet,
där förrättning icke å första eller andra förrättningsdagen skall

hållas.

Utsattes valet jämlikt denna paragraf att äga rum
förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

jämväl å en tredje

5 §•

Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet
utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda
lokalen.

6 §.

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall
tydligt angivas, vilka dagar förrättniugen skall hållas samt å vilken lokal

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I kungöielsen
skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

7 §-

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tillämpning
med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1__4

§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

A vai särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet
valkuvert, inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen
för dagen. °

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande
myndighet omslaget med valkuverten.

Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han
samtliga protokoll för valet.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.

8 §''

På vederbörande stämmoordförande ankomme att förordna, huruvida
den ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning
skall aga rum vid val under våren 1919 av kommunalfullmäktige eller
landstingsman i köping, som bildar egen kommun, samt i sådan landskommun
eller valdistrikt av landskommun, som den 1 januari 1918 icke
uppnått ett invånarantal av 3,000.

Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar
galla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.

Vid val av municipalfullmäktige under våren 1919 äge vederbörande
stämmoordförande förordna, att den i 1 § stadgade utsträckning
av valet skall äga rum, och gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad
ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskrives.

9 §''

Vid de valförrättningar, som under våren 1919 skola äga rum i
stad för utseende av stadsfullmäktige eller landstingsmän, äge magistra -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

21

ten eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta styrelse
förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda
för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden. Därvid skall
magistrat eller stadsstyrelse vidtaga sådan anordning, att valman, vilken
enligt förordnande som ovan sagts äger rösträtt i viss vallokal, icke betages
sin rätt att med fullmakt xitöva rösträtt inom annan vallokal inom
staden eller valkretsen.

Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,
som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande
dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning
av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 §
första stycket stadgas.

10 §.

Å valsedel, som användes vid något av de i denna lag avsedda val,
må genom utsättande av ordet »kommunalfullmäktige», »municipalfullmäktige»,
»stadsfullmäktige», »landstingsmän» eller på annat liknande sätt
meddelas uppgift om det slag av val, för vilket valsedeln är avsedd.
Sådan uppgift skall icke anses tillhöra å sedeln förekommande partibeteckning.

Om annan jämväl i denna lag omnämnd särskild beteckning å valsedlar
gives föreskrift i 13 §.

11 §•

Fullmakt att utöva rösträtt vid ifrågavarande val skall, där den enligt
sin lydelse äger giltighet för dag, å vilken valförrättningen äger
rum, anses gälla även å annan dag under samma förrättning.

Skulle fullmakt enligt sin lydelse äga giltighet för kommunalfullmäktige-
eller municipalfullmäktigeval, vilket jämlikt övergångsbestämmelserna
till lagen den 23 december 1918 om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862 skulle förrättas under mars månad men vilket jämlikt 16 § av
denna lag uppskjutes till april månad, anses den äga giltighet även för
val under sistnämnda månad.

II.

Särskilda föreskrifter angående sammanförandet av vissa val m. m.

12 §.

De val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, som komma
att förrättas under våren 1919, skola för de båda grupperna av full -

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

mäktige, vilka skola utses för olika tidsperioder, äga rum vid en och
samma förrättning.

13 §.

Önskar valman vid i 12 § omförmäld valförrättning utöva rösträtt
beträffande båda de tidsperioder, valet avser, skall han i ett och samma
valkuvert inlägga två valsedlar, en för vardera av nämnda tidsperioder.
Till dessa valsedlar må även kunna användas ett sammanhängande
papper, avdelat i två hälfter genom en lodrätt gående perforerad linje,
så att delarna lätt kunna avskiljas från varandra.

A valsedel, vilken vid valförrättningen kommer till användning,
skall genom anbringande av orden »Två år» eller »Fyra år» utmärkas
den tidsperiod, som med sedeln avses, vid äventyr att densamma eljest
bliver ogill. Nyssnämnda tidsbeteckning skall icke anses tillhöra å
sedeln förekommande partibeteckning.

Finnas i ett valkuvert tre eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Innehåller ett valkuvert två valsedlar, som äro till innehållet lika lydande,
skall endera valsedeln förklaras ogill; innehålla valsedlarna samma tidsbeteckning
men skilja sig i något hänseende beträffande sitt innehåll i
övrigt, vare de bägge ogilla. Ej må den omständighet, att i ett valkuvert
endast en sedel finnes, föranleda, att sedeln anses ogill.

14 §.

Valman vare oförhindrad att å valsedel upptaga det antal namn,
han önskar. Av namnen anses så många från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigevalet och de övriga
allenast valet av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett mindre antal namn från början räknat,
anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva valet.

15 §.

I fråga om sammanräkningen av de vid valen avgivna röster iakttages,
att sammanräkning först sker för den grupp av fullmäktige, som
skall utses för den längre tidsperioden, och därefter för den grupp av
fullmäktige, som skall utses för den kortare tidsperioden.

Finnes vid sistnämnda sammanräkning valsedel upptaga namn å
någon, som redan erhållit plats vid valet för den längre tidsperioden,
skall sådant namn anses såsom obefintligt.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !).

23

16 §.

Förrättning för val av kommunal- eller municipalfullmäktige må,
utan hinder av vad i övergångsbestämmelserna till lagen den 23 december
1918 om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 stadgas därom, att valen
skola ske före utgången av mars månad 1919, utsättas att äga rum
även inom de första sex dagarna av påföljande april månad.

17 §.

Vid valet av stadsfullmäktige i Stockholm våren 1919 skall hälften
av hela antalet fullmäktige utses för vardera av de båda tidsperioder,
valet skall avse. Med iakttagande härav äge magistraten att för valkrets,
där hela antalet fullmäktige icke är jämnt, bestämma, huruvida
det antal, som är närmast över eller närmast under hälften, skall utses
för den ena eller den andra tidsperioden.

18 §.

Anslag om vad vederbörande valmän hava att i de i 13 § av denna
lag avsedda hänseenden iakttaga bör finnas anbragt i vallokalen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

2) att herr Asplunds motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda; samt

3) att herr Perssons i Fritorp motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 februari 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Bilaga.

Exempel på sammanhängande valsedlar, avsedda att användas vid
val av kommunalfullmäktige (respektive municipal- och stadsfullmäktige)
under våren 1919.

Kommunalfullmäktige.
Två år

Gemensamma listan.

2.o

p

BQ o

Kommunalfullmäktige.
Pyra år.

Gemensamma listan.

Reservationer:

l:o) av herr Magnusson i Tumhult, som med instämmande av herr
Räf anfört:

Redan'' vid antagande under nästlidne urtima riksdag av de nya
rösträttsbestämmelsema befarades det av mig och många andra att den
tid, som därvid fastställdes för ikraftträdande av dessa bestämmelser,
var alldeles för knapp för att såväl de myndigheter, vilka hade att förrätta
valen, som den stora skaran valberättigade, som nu för första
gången hade att utöva sin rösträtt, skulle hinna inrätta sig efter dessa
nya föreskrifter, och vad vi i detta avseende befarat håller tydligen på

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

25

att i rikt mått gå i uppfyllelse. Man har emellertid hela tiden hyst
den förhoppningen, att regeringen skulle förmå att bringa ordning och
reda i det kaos, som hotade att uppstå. Dessa förhoppningar hava dock
icke förverkligats. En av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse av den 31
december 1918, i vilken kungörelse tydligen genast måste vidtagas rättelse
genom utsändandet av ett s. k. kaTtongblad, har sedan varit utsatt
för eu kritik, som synes icke sakna berättigande. För att kunna
medhinna landstingsmannavalen inom den föreskrivna tiden bär regeringen
vidare nödgats föreskriva avhallandet av urtima landsting för bestämmande
av de nya valkretsarna, redan innan de nya lagbestämmelserna
trätt i kraft — en åtgärd om vars laglighet meningarna säkerligen
äro delade. — Förhoppningarna man hyst att regeringen genom
nya förslag till riksdagen skulle kunna bereda lättnad och ordning vid
de stundande valen hava endast delvis gått i uppfyllelse. De förslag,
som detta betänkande innehåller utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, bära
vittne om att utskottet icke funnit regeringens framställningar uti förevarande
avseende tillräckliga lör vinnande av det mål, som väl böi
eftersträvas, eller att alla valmän, även i de vidsträckta landsbygdskommunerna,
skola kunna utan allt för stora besvär och olägenheter
bliva i tillfälle att utöva sin rösträtt. I trots av de stora förbättringar,
som av utskottet föreslagits, lärer man dock allt fortfarande icke kunna
undgå att befara, att svårigheterna icke blivit undanröjda. Det måste
taga tid, innan myndigheterna hunnit ordna på bästa möjliga sätt för
valens förrättande och innan de röstberättigades stora massa hunnit
sätta sig in i de nya bestämmelserna.

Under dessa förhållanden hade det säkert varit lyckligast att den
av herr Persson i Fritorp m. fl. väckta motionen om utsträckning av
tiden för de nya landstingsmannavalens förrättande hade kunnat bifallas.
Först på sådant sätt hade önskvärd trygghet vunnits, att åtminstone
dessa val kommit att anställas under det lugn och den besinning som
särskilt dessa viktiga val synes kräva. Då mina inom utskottet i överensstämmelse
med berörda motion framförda synpunkter icke inom detsamma
vunnit tillräcklig anslutning, vill jag icke framställa ett dylikt
yrkande, men har jag dock velat genom detta mitt uttalande tillkännagiva
att enligt min åsikt ett bifall till nämnda motion varit ägnat att
undanröja åtskilliga av de svårigheter, som säkerligen nu komma att
uppstå.

2:o) av herr von Zweigbergk, som velat fa uttryckt, att han icke
kunnat övervinna sina betänkligheter mot att i den utsträckning som i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 7 höft. (Nr 9.) 748 19 ^

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

denna provisoriska lagstiftning sker medgiva stämmoordförande rätt att
bestämma tider och lokaler för ifrågavarande val. Den lovvärda avsikten
att underlätta röstgivningen för valmännen synes här realiserad
på ett sätt som medför risk av ökat valtrassel.

3:o) vid punkt 1) av utskottets hemställan av herr Clason, som
ansett, att den anvisning för uppställande av sammanhängande valsedlar
som inom utskottet uppgjorts, icke är av natur att böra ingå i siälva
lagförslaget utan bort hava sin plats i utskottets betänkande samt i de
cirkulär med anvisningar rörande valförrättningar, vilka av Kund. Mai-t
lära komma att utfärdas. & J

4.o) vid punkt 3) av utskottets hemställan av herr Forssell som
anfört:

Då förrättandet av kommunal-, municipal- och landstingsmannavalen
vare sig i enlighet med de metoder, som föreslagits i de kungliga propositionerna
nr 36 och 76 eller på det sätt, som konstitutionsutskottet
i sitt betänkande angående sagda propositioner i stället förordat, säkerhgeri
kommer att för avsevärda delar av landsbygdens befolkning medföra
högst betydande olägenheter, har jag yrkat bifall till herr Perssons

,?rP.1m°tion samt sålunda hemställt, att konstitutionsutskottet måtte
loresla riksdagen, det landstingsmannavalen skola uppskjutas till förra
hältten av juni månad innevarande år.

®e.t synes vara att befara, att inom vidsträcktare kommuner eller
valdistrikt, som särskilt i slutet av mars eller början av april på grund
lav„ j 1 regel rådande väderlek besväras av obekväma samfärdselsförhallande,
verkliga olägenheter skola komma att uppstå för de valberattigade
av deras medborgerliga skyldighet att inom den korta tidrymden
av, enligt Kungl. Maj:ts förslag ungefär en vecka, enligt utskottets
förslag omkring fjorton dagar, i tvenne omgångar begiva sig
till vallkokalema. Det bör i dessa fall vara besvärande nog redan med
eu färd för deltagande i ett val.

Det kan då vara en stor risk, att icke så få av dem, som under
sadana villkor deltagit i landstingsmannavalen, skola frestas att utebliva
rån de strax därpå följande kommunalfullmäktigevalen. Med ganska
stor säkerhet lär man däremot kunna antaga, att de, som icke haft beogenhet
att deltaga i landstingsmannavalen men äro röstberättigade i
kommunalfullmäktigevalen, skola mera mangrannt infinna sig vid de
sistnämnda. Men om härvid ihågkommes, att det just är vid kommunalfullmäktigevalen,
som väljarekåren sväller ut med ett antal yngre
årsklasser, kan även den avsevärda risken uppkomma, att dessa för
kommunernas hela förvaltning så ytterligt betydelsefulla val inom ifrågavarande
områden i högre grad skola påverkas av element, som icke

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

27

ansetts tillräckligt mogna för deltagande i landstingsmannavalen, än
fallet skalle blivit, därest de båda valen icke till tiden förlagts i en
störande närhet av varandra.

Då alltså de praktiska svårigheterna knyta sig vid de förestående
valens karaktär av dubbelval, uppstår självfallet frågan, vilketdera av
valen bör uppskjutas till en så avlägsen tidpunkt, att denna menliga
karaktär utplånas. Vid bestämmandet av det val, som sålunda bör uppskjutas,
synes man lämpligen böra fästa en avgörande vikt vid de synpunkter,
som herr Persson i Fritorp framhållit i sitt anförande vid remissen
i andra kammaren av den kungliga propositionen nr 76 och som
han också i sin motion åberopat. Motionären har därvid betonat, hurusom
landstingsmannavalen äro de av de förestående valen, som genom
sin politiska innebörd av naturliga skäl starkast måste inkräkta på riksdagens
ledamöters tid och därmed på riksdagsarbetet, vars förkortande
nyligen antagna lagbestämmelser dock åsyfta. Det är emellertid självklart,
att landstingsmannavalen icke böra uppskjutas längre än till den
tidpunkt, då dessa viktiga synpunkter förlorat sin giltighet, vilket rimligtvis
bö''r hava inträffat åtminstone vid ingången av juni månad. Genom
att förlägga landstingmannavalen till förra hälften av juni månad
skulle man därför tillgodose flera djupt berättigade krav, som eljest
bliva betänkligt åsidosatta.

Ytterligare en praktisk fördel av ett uppskov med landstingsmannavalen
må här påpekas. Såsom en ersättning för den rikare distriktsindelning,
som i och med den starka utvidgningen av väljarekåren borde
ha uppfattats som ett önskemål, vars realiserande snarast bort på allt
sätt befordras, men som genom den kungl. kungörelsen av den 31 december
1918 i vissa fall på ett egendomligt sätt förmenats kommunerna
till marsvalen, har utskottet föreslagit den s. k. ambulatoriska valförrättningen,
som likväl obestridligen drager med sig en del vanskligheter.
Om landstingsmannavalen uppskötes till förra hälften av juni månad,
skulle till dem en allmän distriktsindelning i enlighet med kommunernas
eventuella egna önskemål kunna träda i kraft och den tungrodda, men
under de förhållanden som utskottet tänkt sig valen, absolut erforderliga
s. k. ambulatoriska valförrättningen åtminstone för landstingsmannavalen
icke vara behövlig.

Det synes lämpligt, att bestämmelserna om de till juni månad uppskjutna
landstingsmannavalen göras under noggrann anpassning efter
§ 5, mom. c i Förordningen om landsting av den 21 mars 1862, så att
en viss söndag, förslagsvis söndagen den 15 juni 1919, fastställes såsom
ordinarie valdag medan dock också en viss valfrihet på de i nämnda §

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

stadgade villkor förbekålles för kommunalstämman. Denna stämma synes
lämpligast, där så ske kan, böra sammanfalla med den ordinarie stämman
i senare hälften av mars. Vid denna stämma böra också tjänligast de
hemställanden om en distriktsindelning beslutas, vilken en kommun kan
önska.

I enlighet med vad jag ovan anfört, har jag sålunda föreslagit, att
konstitutionsutskottets »Förslag till Lag med vissa föreskrifter ifråga om
val under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän» måtte erhålla följande lydelse:

Förslag

till

Lag:

med vissa föreskrifter om val under forsta halvåret 1919 av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom — — — efterrättelse.

I.

Allmänna föreskrifter.

1 §•

.De val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter, som jämlikt
övergångsbestämmelserna i lagen av den 23 december 1918 om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars
1862, skola under 1919 äga rum inom samtliga landstingsområden,
skola förrättas söndagen den 15 juni detta år, eller, om kommunalstämma
i senare hälften av mars månad med minst två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster så beslutar å annan dag under förra hälften
av juni månad. Valet avser tiden fr. o. m. 1 juli 1919 t. o. m. 31
aug. 1922. Tjänstgöringstiden för de landstingemän och suppleanter,
som dessförinnan utsetts, skall utgå den 30 juni 1919, där ej enligt
särskilt stadgande tjänstgöringstiden för dem upphört tidigare.

§ 2 = § 1 i utskottets förslag med undantag av att punkten 2 i
utskottets § 1 utgår att dennas tredje punkt formuleras sålunda:

År för val, varom i l:a stycket säges--- 3,000, samt att i

sista stycket § 8 ändras till § 9.

§ 3 = § 2 i utskottets förslag, utom i dennas första punkt, som
formuleras:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

29

I fall, som i 2 § — — — erforderligt.

§ 4 = § 3 i utskottets förslag, med undantag av att sista punkten
i andra stycket däraf: Tager val: — — — 25 mars, utgår.

§ 5 = § 4 i utskottets förslag, utom att första punkten får följande
formulering:

Där synnerliga — — — distrikt, som i 2 § avses---hållas;

samt att sista punkten formuleras:

Utsattes-----4 § tillämpning.

§ 6 = § 5 i utskottets förslag.

§ 7 = § 6 i utskottets förslag, utom att sista punkten i denna
formuleras på följande sätt:

I kungörelsen — — — av 6 § — — — lag.

§ 8 = § 7 i utskottets förslag utom att dennas första punkt erhåller
följande lydelse:

Vad i gällande lag---enligt 2—5 §§---äga rum.

§ 9 = § 8 i utskottets förslag utom i följande punkter:

På vederbörande----ovan i 2 § stadgade---kommu nalfullmäktige

i köping — — — 3,000.

Finnes----ovan i 3, 4, 6, 7 och 8 §§ stadgas.

Vid val — — — att den i 2 § stadgade — — — äga rum, och
galle — — — i 6, 7 och 8 §§ föreskrives.

§ 10 = § 9 i utskottets förslag utom i följande punkt:

Vid de valförrättningar — — — av stadsfullmäktige, äge----

— dagar. Förordnar---i 6 och 7 §§ samt i 8 §---stadgas.

§ 11 = § 10 i utskottets förslag utom i följande punkt:

A valsedel — — — »stadsfullmäktige» eller — — — beteckning.

Om annan — — — i 14 §.

§12 = §lli utskottets förslag utom sista punkten, som bör lyda:
skulle fullmakt — — — jämlikt 17 § — — — månad.

§ 13 = § 12 i utskottsförslaget.

§14 = § 13 i utskottsförslaget, utom i följande punkt:

Önskar--— i 13 § — — — anses ogilt.

§§ 15—19 = utskottets §§ 14—18, med undantag av att utskottets
§ 18 formuleras:

Anslag---de i 14 §---vallokalen.

Denna — — — — 1 mars 1919.
5:o) av herr Räf.